– Våra resultat visar att det finns en stark återkoppling mellan vegetation och klimat. Men den ser olika ut beroende på var du befinner dig och vilken årstid det är, säger Anna Wramneby.
I fjällkedjan i norra Sverige, till exempel, förväntas skogen breda ut sig som en följd av ett varmare klimat. Under vintern och våren reflekteras då mindre solinstrålning tillbaka ut i atmosfären jämfört med de tidigare vita snötäckta ytorna. Skogen bidrar därmed till att jorden värms upp ytterligare.
I centrala Europa och Medelhavsregionen är situationen en annan. Här är det framförallt vattentillgången som påverkar vegetationen. I centrala Europa finns tillräckligt med vatten för att vegetationen ska kunna dra nytta av de ökande koldioxidhalterna i luften. När tillväxten ökar, ökar också vattenavgången från växterna och marken, vilket leder till att luften kyls av. På så sätt dämpar vegetationen uppvärmningen.
I Medelhavsregionen, däremot, leder en högre temperatur till att vegetationens tillväxt och utbredning minskar. Detta eftersom nederbörden är så låg under sommarmånaderna att vattentillgången blir starkt begränsande för vegetationen. Vattenavgången från växter och mark minskar då och den avkylningseffekt som kan ses i centrala Europa uteblir. Istället bidrar vegetationen till uppvärmning av luften.
– Det här visar att vegetationen är betydelsefull och att det inte räcker att använda traditionella globala klimatmodeller när vi vill göra prediktioner för framtiden, säger Anna Wramneby.
Även om resultaten från de kopplade beräkningarna med regionala modeller liknar de mer traditionella, förstärker eller dämpar vegetationen tendenserna. Eftersom vegetationsförändringar verkar på den regionala skalan fångas de inte upp av de globala modellerna.
Anna Wramnebys förhoppning är att resultaten, och användningen av de kopplade regionala modellerna, ska leda till förbättrade möjligheter att planera för hur klimatförändringen ska kunna hanteras.
– Det här kan hjälpa till att visa vad man ska lägga krutet på, säger hon och ger som exempel att en ökad andel skog i mellersta Europa enligt hennes resultat skulle kunna vara gynnsamt ur ett klimatförändringsperspektiv.
Målsättningen är att i framtiden använda modellerna just på detta sätt – för att studera hur olika typer av markanvändning påverkar klimatet. Nästa steg är att utveckla modellerna så att de kan användas i andra områden, till exempel i Afrika.
– Jag förväntar mig en ganska stark återkoppling där eftersom både klimat och vegetation varierar väldigt mycket över kontinenten, säger Anna Wramneby.
Anna Wramnebys resultat har väckt stor uppmärksamhet i omvärlden och har nyligen utnämnts till ”AGU Spotlight Research”, vilket är American Geophysical Union:s sätt att lyfta fram ny, anmärkningsvärd och intressant forskning.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Anna Wramneby, forskare vid Centrum för miljö- och klimatforskning
telefon: 070-5542476, e-post: Anna.Wramneby@nateko.lu.se
Robert Hoischen har designat, byggt och testat en ny detektor som sedan har använts i storskaliga internationella experiment. Detektorns uppgift är att exakt mäta tidpunkten för när tunga joner passerar specifika ställen i experimentets försöksuppställning. Svårigheten är att den mätprecision som krävs ligger kring 0,00000000005 sekunder, vilket är en vansinnigt kort tidsperiod i mänskliga termer.
Syftet med avhandlingen är att bidra till ökad förståelse för krafterna som håller ihop atomkärnor, en central fråga inom kärnfysiken och relevant även för andra områden såsom astrofysiken. Forskning inom kärnfysik har stort värde inom exempelvis energiteknik och medicin.
Avhandling vid: Fysiska institutionen, Lunds universitet
Titel: Isotope-Selective Spectroscopy: Fast Timing R&D and fp-Shell Mirror Isomers.
Författare: Robert.Hoischen@nuclear.lu.se
Handledare: Dirk.Rudolph@nuclear.lu.se
Inom partikelfysiken använder forskarna olika modeller för att söka svar på detta dilemma. Lisa Carlonis avhandlingsarbete handlar om de modeller inom partikelfysiken som beskriver naturens minsta beståndsdelar. För att studera dessa beståndsdelar krävs mycket hög energi som får atomernas delar att kollidera med varandra. Large Hadron Collider vid forskningsanläggningen CERN nära Genève är det största partikelacceleratorexperimentet i världen.
Carlonis avhandling fokuserar bland annat på simuleringar av effekten av ny strålning som sedan ska jämföras med kommande data från CERN. Carloni har även arbetat med vissa teorier för en typ av partiklar som har låg massa, vilka inte går att beskriva med hjälp av partikelfysikens standardmodell.
Avhandling vid: Institutionen för astronomi och teoretisk fysik, Lunds universitet
Titel: Renormalization in Effective Field Theory and Hidden Radiation.
Författare: Lisa.Carloni@thep.lu.se
Handledare: Johan.Bijnens@thep.lu.se
I vårt samhälle med en åldrande befolkning blir design och implementation av högpresterande distribuerade multisensor- och informationssystem allt viktigare för att kunna erbjuda autonoma, fysiska tjänster.
Avhandlingen behandlar ett intelligent multisensorsystem, IMSS, som känner av hur människor agerar inom olika aktivitetsområden för att kunna identifiera mål för fysiska tjänster.
I avhandlingen behandlas tre huvudaspekter i samband med inrättandet av ett IMSS; förbättrad metod för avståndsmätning rekonstruktion och dess osäkerhet, algoritm för övervakning och spårning samt ett sätt att validera och utvärdera de föreslagna metoderna och algoritmerna.
Ett exempel på användning av resultaten i avhandlingen skulle kunna vara 3-dimensionell övervakning och efterföljande korrigering av en persons rörelser vid rehabilitering t.ex. efter en olycka eller stroke.
Blekinge Tekniska Högskola, BTH, är en av Sveriges tydligast profilerade högskolor med visionen att vara en globalt attraktiv kunskapscommunity inom tillämpad IT och innovation för hållbar tillväxt. Här samsas teknik med ekonomi, samhällsvetenskap, hälsa och vård samt kultur och kommunikation. BTH bedriver utbildning och forskning på hög internationell nivå där lärandet står i centrum för såväl studenten, läraren som forskaren.
Blekinge Tekniska Högskola startade 1989 och har idag fler än 8 000 registrerade studenter och drygt 550 anställda. BTH fick 1999 universitetsstatus inom vetenskapsområdet teknik, och bedriver forskarutbildning inom områdena IT med tillämpningar och Planering och management.
Vårt huvudcampus ligger i Karlskrona där verksamheten inryms i nya lokaler med havet som närmaste granne. BTH:s campus i Karlshamn ligger även det vid havet.
Utmärkande för BTH är det nära samarbetet med näringsliv och samhälle vilket genomsyrar både forskning och utbildning på såväl regional, nationell som internationell nivå. Forskning utgör en tredjedel av vår verksamhet.
Sedan den 1 september 2008 är BTH en klimatneutral högskola.
Besök oss gärna på www.bth.se
David Sundgren undersöker i sin avhandling ”The Apparent Arbitrariness of Second-Order Probability Distributions” om andra ordningens sannolikheter kan användas för att bygga en säkrare teori/modell för att visa det optimala beslutsalternativet.
I beslutsteorin är förväntad nytta ett nyckelbegrepp. Enligt principen om att maximera förväntad nytta bör vi välja det beslutsalternativ som ger högst förväntad nytta.
Ett alternativ kan få olika utfall beroende på händelser som det är osäkert om de inträffar. Den förväntade nyttan är en sammanvägning av utfallen med hur sannolika händelserna är.
Men i regel är det svårt eller omöjligt att ange exakta sannolikhetsvärden i de situationer som är så komplicerade att det inte är uppenbart vad som är det bästa alternativet.
Därför finns det modeller för osäkra sannolikheter, modeller med för- och nackdelar.
– Andra ordningens sannolikheter innebär att man för varje möjligt sannolikhetsvärde anger hur sannolikt det är att just detta värde är det rätta. Kritiken mot modellen har handlat om att det är omöjligt att ange sådana andra ordningens sannolikhetsfördelningar, det finns helt enkelt för många rimliga värden att välja på, säger David Sundgren.
– I min avhandling har jag kommit fram till att denna godtycklighet tycks vara skenbar. Strukturella egenskaper som beroenden gör att det i själva verket finns mycket lite att välja på. Om beslutsfattaren kan göra klart hur strukturen ser ut, behövs mycket lite information om sannolikheterna för att andra ordningens fördelningar ska bli givna. Det blir mycket enklare att använda andra ordningens sannolikheter för att modellera osäkra sannolikheter, säger David Sundgren.
För ytterligare information, v v kontakta:
David Sundgren, adjunkt i matematik, akademin för teknik och miljö , 026-64 87 87
Dagfjärilar svarar snabbt på förändringar i både miljön och klimatet och är därför viktiga indikatorarter för miljöövervakning. För att få en rättvisande bild av hur situationen ser ut för dagfjärilar i Sverige kan det vara viktigt att systematiskt inventera olika typer av miljöer, inte enbart känt artrika platser som ängs- och betesmarker.
Rapporten Dagfjärilar i naturbetesmarker, kraftledningsgator, på hyggen och skogsbilvägar – betydelse för miljöövervakning jämför fjärilsfaunan i naturbetesmarker med tre typer av öppna biotoper i skogslandskapet: hyggen, kraftledningsgator och skogsbilvägar. Resultaten visar att sammansättningen av fjärilsarter skiljer sig mellan biotoperna och att alla bidrar med unika arter och således kompletterar varandra. Kraftledningsgator hade flest arter och individer av de undersökta biotoperna. Hyggen och skogsbilvägar var lika art- och individrika som betesmarkerna.
Naturvårdens strålkartarljus har under lång tid riktats mot odlingslandskapets artrika gräsmarksbiotoper, som under 1900-talets storskaliga förändringar i jordbruket har minskat markant. Den nya studien pekar nu ut andra viktiga biotoper som inte uppmärksammats av naturvården i samma utsträckning.
Dessa biotoper ger inga miljöersättningar som naturbetesmarkerna, men är inte desto mindre betydelsefulla både för dagfjärilar och i mer generella naturvårdssammanhang. De är således viktiga komplement till de rester av större sammanhängande gräsmarker som återstår i dagens odlingslandskap. För att effektivt bevara olika artgrupper är det nödvändigt att bedriva naturvård i ett landskapsperspektiv med hänsyn till en bred mångfald av miljöer.
Dagfjärilar i naturbetesmarker, kraftledningsgator, på hyggen och skogsbilvägar – betydelse för miljöövervakning Ladda ner rapporten
SLU:s vision är att vara världsledande inom Life Science. Detta blir möjligt genom hög kvalitet och kreativitet inom forskning och utbildning, nyskapande och tongivande miljöanalys, samt att vara en innovativ partner för de gröna näringarna.
– I den här boken kan man också säga att det politiska blir personligt! Politik handlar om makt och den makten används inte sällan till att återskapa hierarkiska könsrelationer och strikta normer för hur exempelvis sexualitet ska förstås och hur kön förhåller sig till etnicitet och klass. Allt det här påverkar människors liv, säger Maria Jansson, forskare vid Statsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet och en av bokens redaktörer.
Boken kom delvis till som ett svar på hur illa det stod till med undervisningen om kön och politik inom ämnet statsvetenskap. Lenita Freidenvall, även hon redaktör av boken samt forskare vid Statsvetenskapliga institutionen beskriver syftet så här:
– Vi vill visa på den bredd och mångfald som finns inom feministisk statsvetenskaplig forskning. Den här forskningen utgör ett ovärderligt bidrag till statsvetenskapen, men den är också en kritik av den traditionella forskningen som så ofta lyfts fram när det handlar om att förstå politik.
Boken ställer frågor som är centrala för hur politiken fungerar – varför är det färre kvinnor i politiken? Hur formuleras jämställdhetspolitiken i olika länder? Och hur ska man förstå att den liberala tanketraditionen bygger på en strikt manlig norm? Men den handlar också om hur olika länders skattepolitik påverkar kvinnors förvärvsfrekvens, säkerhetspolitik och kön, normeringen av ungas sexualitet i myndighetskampanjer, internationella föreskrifter om amning och hur kvinnliga politiker behandlas i media.
Politik och kritik – en feministisk guide till statsvetenskap vänder sig till studenter och andra som är intresserade av hur politik präglas av och samtidigt skapar kön och makt. I boken ingår bidrag av bland andra Christina Alnevall, Drude Dahlerup, Maud Eduards, Helena Tinnerholm-Ljungberg, Diane Sainsbury, Eleonora Stolt, Maria Wendt och Cecilia Åse. Bokens författare är samtliga verksamma vid Statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet.
För mer information kontakta
Lenita Freidenvall lenita.freidenvall@statsvet.su.se 08-16 26 57
Maria Jansson maria.jansson@statsvet.su.se 08-162626.
Universitetet i huvudstaden – utbildning och forskning på högsta nivå där öppna sinnen möts och utvecklas. Universitetet deltar i regionala, nationella och internationella samarbeten, i debatt och i samhällsutveckling. Här är mer än 50 000 studenter och 6 000 medarbetare verksamma inom humaniora, juridik, naturvetenskap och samhällsvetenskap.
Framfallsoperation i lokalbedövning har många fördelar jämfört med operation i allmän narkos eller ryggbedövning. Patienter som opereras i lokalbedövning rapporterar snabbare återhämtning, använder smärtstillande medicin under kortare period efter operationen och har kortare vårdtider jämfört med patienter som opereras i ryggbedövning eller allmän narkos. Det skriver Mojgan Pakbaz i den avhandling hon försvarar vid Umeå universitet 25 mars.
Framfall är ett vanligt förekommande tillstånd bland kvinnor. I Sverige uppskattas förekomsten av framfall i den kvinnliga befolkningen till 31 %. Förekomsten av framfall ökar med stigande ålder och sannolikheten för en kvinna att genomgå operation för framfall eller urininkontinens under sin livstid beräknas vara cirka 11 %.
Mojgan Pakbaz doktorsavhandling belyser effekten av framfallsoperation ur ett kliniskt och ett patientperspektiv. Pakbaz belyser hur kvinnor med framfall upplever sitt tillstånd och kännedomen om framfall bland kvinnor som genomgår planerad (ej akut) gynekologisk operation. Pakbaz visar att var femte kvinna med framfall inte vet att hennes symtom beror på framfall.
Kvinnor med framfall har sämre tillgång till information om tillståndet via broschyrer och media jämfört med t. ex. den mängd informationskällor som kvinnor med urininkontinens rapporterar angående sitt medicinska problem. Information avseende framfall borde därför vara mer lättillgänglig så att kvinnor kan skaffa sig kunskap om tillståndet.
Sjukvårdspersonal har en viktig roll för att informera patienterna om relaterade symtom och tillgängliga behandlingsalternativ. Avhandlingen är baserad på data från det Nationella kvalitetsregistret inom gynekologisk kirurgi och utvärdering av 1 364 operationer, vidare enkätundersökning av 640 patienter med en planerad gynekologisk operation samt intervjuer med patienter.
För mer information, kontakta gärna Mojgan Pakbaz på
telefon 090-785 04 61
e-post mojgan.pakbaz@obgyn.umu.se
Fredag 25 mars försvarar Mojgan Pakbaz, Inst. för klinisk vetenskap, obstetrik och gynekologi, sin avhandling med titeln: Vaginal prolapse – Clinical outcomes and patients’ perspectives. A study using quantitative and qualitative methods (Svensk titel: Vaginal prolaps i kliniskt och patientperspektiv – en studie med epidemiologiska och kvalitativa metoder).
Disputationen äger rum klockan 9.00 i Bergasalen, by. 27, NUS. Fakultetsopponent är professor Martin Stjernquist, Malmö universitetssjukhus (MAS). Huvudhandledare: Mats Löfgren, Inst. för klinisk vetenskap, obstetrik och gynekologi.
Läs hela eller delar av avhandlingen på
Premenstruellt dysforiskt syndrom (PMDS) kännetecknas bland annat av humörsvängningar och nedstämdhet och drabbar tre till åtta procent av kvinnor i fertil ålder. Den rådande uppfattningen är att det är de kvinnliga hormonerna som orsakar problemen. Progesteron, gulkroppshormon, är välstuderat men däremot inte östrogenets betydelse. Andra orsaker, som kronisk stress och våld i nära relation, har beskrivits i ett fåtal studier men resultaten är inte helt entydiga.
Birgitta Segebladh har i sitt avhandlingsarbete studerat sambandet mellan PMDS och hormonella och psykologiska faktorer.
– Utifrån det som framkommit i dessa studier förefaller de kvinnliga hormonerna progesteron och östrogen och dess fluktuation över menscykeln att vara de viktiga symtomutlösande faktorerna för svåra premenstruella besvär, så kallat PMDS. Kronisk stress och utsatthet för fysiskt och/eller psykiskt våld förefaller vara mindre relevant, säger Birgitta Segebladh.
Många kvinnor upplever humörbiverkningar av p-piller. I en tvärsnittsstudie inkluderades fyra grupper av kvinnor: kvinnor med p-piller, med eller utan humörbiverkan samt kvinnor som slutat med p-piller och som haft humörbiverkan eller mått bra. Depression och ångestdiagnos var signifikant mer förekommande i de två grupper som uppgav humörbiverkan än bland dem som upplevt sig må bra av behandlingen. Det var också lika vanligt med ångest och depression bland dem som stod på p-piller och som uppgav humörbiverkningar som bland dem som slutat med behandlingen på grund av humörbiverkan. Däremot var det inte PMDS mer förekommande bland dem som haft humörbiverkan än bland dem som mått bra på p-piller.
Den vanligaste behandlingen för PMDS idag är antidepressiv behandling med SSRI (selektiva serotoninåterupptagshämmare). Eftersom progesteron producerat av äggstocken har visats vara en av orsakerna till symtomen har anovulatorisk behandling (GnRH analog) ibland prövats. Denna ger dock ett klimakteriellt tillstånd och är därför mindre användbar. I en randomiserad dubbelblind klinisk studie fick 25 kvinnor GnRH behandling och tillägg av två olika doser av östrogen med progesteron och placebo. Den högre dosen östrogen i kombination med progesteron gav mest återkommande symtom av nedstämdhet och irritabilitet, jämfört i kombination med placebo. Den lägre dosen av östrogen i kombination med progesteron gav mindre uttalade symtom. Bäst mådde kvinnorna med östrogen och placebo.
Utsatthet för våld i nära relation studerades bland kvinnor med PMDS, friska kontroller och kvinnor som sökte gynekologisk vård med andra symtom än PMDS. Bland dem som ingick i studien rapporterade de kvinnor som sökte gynekologisk vård högst frekvens av fysiskt och/eller psykiskt våld jämfört med båda de andra grupperna.
Kronisk stress undersöktes med dygnskurva av kortisol och med lågdos dexametasontest. Det framkom ingen skillnad i dygnskurvan av kortisol mellan PMDS patienter och friska kontroller. Det var inte heller någon skillnad i hämning av kortisol efter lågdos dexametasontestet mellan de båda grupperna.
För mer information, kontakta: Birgitta Segebladh, mobil: 070-647 69 46, e-post: birgitta.segebladh@kbh.uu.se
Avhandlingen kan laddas ner från universitetets hemsida [Ref 1].
Uppsala universitet – kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se
Kartläggningen är gjord i ett internationellt forskningsnätverk kallat Daphnia Genomics Consortium. Det svenska bidraget – upptäckten av att Daphnians DNA innehåller neurotrofiner – visar överraskande att nervsystemet hos kräftdjur är mer komplext än man tidigare trott.
– I däggdjur spelar neurotrofinerna roll för inlärning, minne och utveckling av nervsystemet. Länge ansåg forskarna att neurotrofiner och deras receptorer var kännetecknande för ryggradsdjur men så är det alltså inte, säger Karen Wilson på Institutionen för marin ekologi vid Göteborgs universitet, som ingår i konsortiet.
Gener känsliga för miljöstörningar och gifter
Neurotrofinerna hos däggdjur är kända för att vara känsliga för syrebrist, miljöstörningar och gifter. Det kan innebära att neurotrofinerna i kräftdjur är lika utsatta.
– Det är en viktig kunskap eftersom klimatförändringar, försurning och föroreningar kan påverka beteendet hos kräftdjur i både sötvatten och marina miljöer.
Daphnia pulex är en halvcentimeter stor art av kräftdjur som finns i flera världsdelar. I Sverige lever de såväl i sjöar och dammar som i kustnära hav.
Kräftdjur utgör en mycket skiftande djurgrupp som finns både i sötvatten och marina miljöer. På grund av sin mångfald och världsomfattande förekomst spelar de en viktig ekologisk roll. De har också stor ekonomisk betydelse. Vissa kräftdjursarter konsumeras direkt av människor (räkor, kräftor, hummer) medan andra fungerar som en indirekt föda då kräftdjur i larvstadium äts av andra. Andra kräftdjur orsakar kostnader; som laxlusen, en fiskparasit som angriper laxfiskar, och havstulpanen som orsakar oönskad påväxt på mänskliga konstruktioner i havet.
Artikeln The Ecoresponsive Genome of Daphnia pulex är en sammanställning av den samlade kartläggningen av Daphnia pulex gener som bygger på de resultat som erhållits inom Daphnia Genomics Consortium. Artikeln har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Science.
Länk till artikeln: www.sciencemag.org/content/331/6017/555.full?sid=2086719b-28b3-4209-ade7-a6169f1e1f6c
Kontaktinformation
KONTAKT:
Karen Wilson, docent i marin ekologi, Institutionen för marin ekologi, Göteborgs universitet
0730- 20 94 69
karen.wilson@gu.se
Bildtext: Daphnia pulex. Foto: Joachim Mergeay, Belgien.
I en ny studie visar nationalekonomerna Mats Hammarstedt, Ali Ahmed och Lina Andersson att ålder är den faktor på arbetsmarknaden där diskriminering visar sig allra tydligast. I jämförelse med diskriminering på grund av etnicitet, sexualitet och övervikt är siffran för ålder väsentligt högre.
Undersökningen, som genomförts under första månaderna i år, har haft fokus på serviceyrken med mycket kundkontakt, framför allt inom restaurang- och butiksbranschen. Forskarna undersöker graden av diskriminering med hjälp av en experimentell metod som innebär att forskaren skickar påhittade jobbansökningar till faktiskt utannonserade jobb. Ansökningarna har likvärdig yrkeserfarenhet, och det enda som skiljer är ålder.
– När det gäller diskriminering på arbetsmarknaden har fokus legat kring etniska grupper, säger Mats Hammarstedt. Våra resultat visar att åldersfrågan är väl så viktig att diskutera.
Professor Mats Hammarstedt, docent Ali Ahmed och lektor Lina Andersson är medlemmar av forskargruppen Arbetsmarknad, diskriminering och ekonomisk psykologi vid Linnéuniversitetet.
Mer information
Mats Hammarstedt: http://lnu.se/personal/mats.hammarstedt
Ali Ahmed: http://lnu.se/personal/ali.ahmed
Lina Andersson: http://lnu.se/personal/lina.andersson
För ytterligare upplysningar
Mats Hammarstedt, professor, 073-061 91 94
Christina Dahlgren, pressansvarig, 0470-70 85 51, 070-572 26 56
Det är en grupp forskare vid forskningscentret Linné Flow Centre på KTH med Luca Brandt i spetsen som konstruerat den snabbaste vägen till turbulens i en så kallad laminär strömning. Resultatet är så viktigt att det resulterat i en publicerad artikel i den väl ansedda vetenskapliga tidskriften Physical Review Letters.
– Vi har gjort beräkningar för att komma underfund med den minsta störningen som krävs för att skapa turbulens, säger Luca Brandt, universitetslektor och forskare inom strömningsmekanik vid KTH.
Strömningsmekanik innebär att studera och påverka strömmar i vatten, luft och andra medier. De nyvunna kunskaperna är ett första steg mot att undvika turbulens, till exempel i rör. Turbulens gör nämligen att det går trögare, och att det krävs mer kraft för vatten eller luft ska passera genom rören.
Men det finns även tillfällen då man vill ha turbulens, och då kommer också Luca Brandts och hans kollegors forskning till användning.
– I ett förbränningrum i en motor vill man ha turbulens för att erhålla den bästa mixen mellan luft och bränsle. Det ligger en bit fram i tiden, men forskningsresultatet kan utgöra en grund för bättre förståelse för detta, säger Luca Brandt.
Forskargruppen består förutom Luca Brandt även av doktoranden Antonios Monokrousos och professorn Dan Henningson. Forskningen är ett samarbete med professor Alessandro Bottaro från Università di Genova.
För mer information, kontakta Luca Brandt på 08 – 790 68 70 eller luca@mech.kth.se.
Lägre inlåsningseffekt i lågkonjunktur
När arbetslösheten stiger i en lågkonjunktur kan det vara en bra idé att använda arbetsmarknadspolitiska program. Även program med stor så kallad inlåsningseffekt kan vara effektiva när arbetslösheten är hög. Vid en lågkonjunktur spelar det nämligen mindre roll att programdeltagare söker färre jobb än öppet arbetslösa och att de därmed blir ”inlåsta” i programmet. I lågkonjunkturen finns det färre jobb att söka, och själva jobbsökandet spelar därför en mindre roll för chansen att få jobb.
Bra med arbetsmarknadsutbildning i lågkonjunktur
Rapportförfattarna finner att det troligen är bra att utöka programmen i en lågkonjunktur. Sedan går de vidare och undersöker vilken sorts program som är bäst när konjunkturen är dålig – arbetsmarknadsutbildning eller arbetspraktik. De finner att praktik har mindre inlåsningseffekter, men att den också i mindre utsträckning bidrar till att deltagarna får arbete längre fram. Arbetsmarknadsutbildning däremot leder till att fler får jobb. Och eftersom inlåsningen är hög i utbildning är det bäst att använda den i lågkonjunktur.
– Våra beräkningar visar att, jämfört med praktik, minskar arbetsmarknadsutbildning arbetslösheten under en tvåårsperiod med 17 dagar i lågkonjunktur och 4 dagar i högkonjunktur, säger Anders Forslund som är en av författarna till rapporten.
Men det betyder inte att författarna förbehållslöst rekommenderar arbetsmarknadsutbildning, ens i dåliga tider.
– Arbetsmarknadsutbildningen är dyr och troligen inte så mycket bättre att den kan uppväga de högre kostnaderna, varken i låg- eller högkonjunktur. Det är dessutom svårt att under den relativt korta tid när konjunkturen går ner starta många utbildningar av hög kvalitet, vilket behövs för att utbildningen ska ha en god effekt, fortsätter Anders Forslund.
Metod
Rapportförfattarna studerar 163 000 individer som var 25–55 år vid sin arbetslöshet åren 1999–2005. Konjunkturcyklerna studeras på länsnivå.
Författare: Anders Forslund, Peter Fredriksson och Johan Vikström
Kontaktinformation
För mer information kontakta Anders Forslund 018-471 70 76 eller anders.forslund@ifau.uu.se; eller Johan via e-post johan.vikstrom@ifau.uu.se
Skillnaderna mellan kvinnor och mäns sjukfrånvaro är betydande. Under första halvåret 2008 betalades det till exempel ut 14,5 miljoner sjukpenningdagar till kvinnor och 9,2 miljoner till män. Detta är inte ett specifikt svenskt fenomen utan är kännetecknande för länder med en stor andel kvinnor på arbetsmarknaden. Medan män och kvinnor har ungefär samma sjukfrånvaro innan första barnet har kvinnorna dubbelt så hög sjukfrånvaro från första barnets födelse och upp till 15 år efter det.
Skillnaden har ökat de senaste 30 åren
Kvinnor har varit mer sjukfrånvarande än män sedan 1980-talet. Fram till de allra senaste åren har skillnaden till och med ökat. Den nya studien tyder på att ökningen hänger samman med att kvinnorna, framför allt med små barn, förvärvsarbetar allt fler timmar. År 1980 jobbade t.ex. 30 procent av kvinnorna heltid, i jämförelse med 50 procent år 2007.
– Förvärvsarbete i kombination med att kvinnorna tar ett större ansvar för barn och familj skulle kunna vara en förklaring, säger Per Johansson.
Könssegregerad arbetsmarknad förklarar inte skillnaden
Skillnaderna mellan män och kvinnor kan inte förklaras av att kvinnor oftare arbetar inom branscher och sektorer med dålig arbetsmiljö. Kvinnor är mer sjukfrånvarande i alla branscher, oavsett om kvinnor eller män dominerar.
Normer spelar roll för sjukfrånvaron
– Tröskeln till att använda sjukförsäkringen verkar långsamt ha blivit lägre under den studerade perioden, fortsätter Per Johansson. Fler som uppger att de har medelgod och god hälsa får idag ersättning från Försäkringskassan. Detta gäller framför allt kvinnor.
Kontaktinformation
Om du har frågor är du välkommen att kontakta Per Johansson på telefon 018-471 70 86, eller e-post per.johansson@ifau.uu.se
Sambandet mellan föräldrars och barns förvärvsinkomster är svagare i Sverige än i många andra länder. Men det betyder inte att familjebakgrunden är oviktig i Sverige.
– I dagens Sverige finns tydliga samband mellan familjebakgrund och risken för att vara socialt utsatt som ung vuxen, säger Anna Sjögren som är en av rapportförfattarna.
Barn till socialbidragstagare och barn med lågutbildade föräldrar har oftare låga meritvärden i grundskolan. De klarar mer sällan gymnasiet och de blir oftare själva socialbidragstagare som unga vuxna. De saknar också oftare helt inkomst vid 22 års ålder. Barn till socialbidragstagare och barn med separerade föräldrar drabbas oftare av ohälsa. Psykisk och fysisk ohälsa i barndomen ökar i sin tur risken för dåliga skolresultat och social utsatthet senare i livet. I motsats till internationella studier visar rapporten att även korta sjukperioder i barndomen kan ha negativa följder.
– Det är inte nödvändigtvis socialbidragstagandet eller separationen i sig som orsakar barnets sämre hälsa, betonar Anna Sjögren. Dessa kan istället vara symptom på något annat problem i familjen som har negativa följder för barnen.
Hur kan vi hjälpa de utsatta barnen?
Samhället försöker genom många olika kanaler hjälpa utsatta barn. BVC, förskola och skolan är viktiga kanaler för utjämning.
– Insatser i tidig ålder är viktiga, säger Anna Sjögren. Internationell litteratur visar att åtgärder innan 8–10 års ålder påverkar hur barns kognitiva förmåga utvecklas. Men även social kompetens, självdisciplin och motivation är viktiga för framtida utfall och mycket tyder på att barn kan träna dessa även längre upp i åldrarna.
Metod
Undersökningen baseras på alla individer som är födda 1985 och bodde i Sverige 2007. Genom att lägga samman data från SCB och Socialstyrelsens slutenvårdsregister kan vi undersöka hur familjebakgrund och barnens hälsa, mätt via inskrivningar i slutenvården, vid olika åldrar hänger samman med utbildningsprestationer, socialbidragstagande och inkomster vid 22 år.
Författare: Anna Sjögren och Helena Svaleryd
Kontaktinformation
För mer information kontakta Anna Sjögren på 018-471 60 58 eller anna.sjogren@ifau.uu.se
– Våra studier visar på behovet av ett livscykelperspektiv. Om man bara fokuserar på en del av systemet eller en typ av aspekt eller ett utsläpp riskerar man att missa viktiga förändringar. Våra studier visar också på möjligheten att utnyttja data från miljöräkenskaperna för att kunna följa upp miljömålsarbete inom en sektor på en övergripande nivå, säger Susanna Toller, forskare på KTH och huvudförfattare till rapporten.
Att utsläppen från produktion av byggnadsmaterial och transporter nu är större än utsläppen från uppvärmningen av byggnader beror delvis på att de senare har minskat.
– Att utsläppen av växthusgaser från uppvärmning har minskat visar att styrmedel som koldioxidskatten har effekt. Det är däremot intressant att utsläppen från andra delar av bygg – och fastighetssektorn inte alls har minskat, utan snarare ökat. De här resultaten visar att det behövs ytterligare styrmedel och att bygg- och fastighetssektorn måste välja miljövänligare material och optimera transporterna om vi ska kunna fortsätta att minska utsläppen av växthusgaser, säger Göran Finnveden, projektledare för arbetet bakom rapporten och professor i miljöstrategisk analys på KTH.
En tidigare studie för Boverket utförd av samma forskargrupp på KTH visar att bygg- och fastighetssektorn står för en betydande del av Sveriges miljöpåverkan. Bland de viktigaste aspekterna finns energianvändning, utsläpp av växthusgaser och luftföroreningar såsom partiklar och kväveoxider, samt generering av avfall och användning av farliga kemiska produkter. För dessa parametrar står bygg- och fastighetssektorn för mellan 10 och 40 procent av Sveriges miljöpåverkan.
I båda studierna användes ett livscykelperspektiv, vilket innebär att både miljöbelastningen från produktion, användning och slutligt omhändertagande av olika varor som används inom bygg- och fastighetssektorn har räknats med.
Användningen av farliga kemiska produkter har ökat inom bygg- och fastighetssektorn och är nu enligt rapporten cirka 1,5 miljoner ton per år för byggverksamheten.
– Vad denna ökning beror på vet vi inte. Det är dock angeläget att studera detta närmare, säger Göran Finnveden.
Förutom växthusgaser och energianvändning så har man i rapporten också studerat utsläpp av luftföroreningar såsom partiklar och kväveoxider. Utsläppen av dessa ämnen har inte förändrats särskilt mycket under tidsperioden. Rapporten visar också att den totala energianvändningen inom sektorn var i stort sett oförändrad under tidsperioden.
Rapporten, som heter ”Miljöindikatorer för bygg- och fastighetssektorn 1993-2007. Rapport 2011:2.”, har producerats för Boverket av forskare på avdelningen för Miljöstrategisk analys på KTH i samarbete med Miljöräkenskaperna på SCB och konsultföretaget Ecoloop.
Rapporten redovisas på ett seminarium för representanter för Bygg- och fastighetssektorn i Stockholm den 24 mars.
För mer information, kontakta Susanna Toller på 073 – 154 48 85 / susanna.toller@abe.kth.se eller Göran Finnveden på 08 – 790 73 18 / goran.finnveden@abe.kth.se.
– Rapporten finns att ladda ner här
