Efter kommunismens fall har städerna förändrats i de forna öststaterna. Dominika V. Polanska har i sitt avhandlingsarbete sökt svar på frågor om bostadssegregation och de allt mer populära inhägnade bostadsområdena i polska städer.

Syftet med Dominika V. Polanskas avhandlingsarbete har varit att studera städernas förändring och segregationsprocesser efter kapitalismens intåg i Polen. Fokus ligger på den polska staden Gdansk och olika grannskap i staden – deras uppkomst och utveckling sedan kommunismens fall. Dominika V. Polanska har också studerat den polska debatten kring inhägnade boendeformer och den nationella lagstiftningen kring bostadsfrågor. Genom att undersöka lagar och regleringar och peka ut luckor och svagheter har hon sökt skälen till det inhägnade boendets popularitet samt den ”paralyserade” stadsplaneringen i landet.

Många fundamentala förändringar har ägt rum i de postkommunistiska samhällena sedan 1989 och kommunismens fall. De år som följde kollapsen präglades av privatisering av marknader som tidigare styrts av staten, vid sidan om mer eller mindre dramatiska förändringar av politiska, sociala och ekonomiska strukturer.

Postkommunistiska städer har sedan kommunismens fall blivit platsen där dessa förändringar kan skådas tydligast. Tjugo år efter murens fall fortsätter boendesegregationen i städerna att öka och koncentrationen av både fattigdom och välstånd blir allt tydligare i stadslandskapen.

– I min forskning har jag sett att kontrasten mellan äldre och slitna bostadsområden och moderna inhägnade bostadskomplex förstärkts sedan kommunismens fall. Från och med 2007 är majoriteten av nybyggda bostäder på den polska bostadsmarknaden uppförda bakom murar, stängsel eller kameror. En parallell trend är att äldre bostadsområden har låtits förfalla, säger Dominika V. Polanska.

I en av studierna har hon undersökt ett förfallet bostadsområde i stadens centrum och varför området, trots att det gränsar till de representativa och turisttäta delarna av stadskärnan, låtits förfalla. Materialet i studien bygger på intervjuer med boende och tjänstemän, officiella dokument och rapporter samt artiklar i media.

Parallellt med de äldre bostadsområdenas gradvisa förfall finns en tydlig tendens i många polska städer av de inhägnade grannskapens intåg på bostadsmarknaden och spridning till medelklassen. Men bristen på forskning i Polen kring dem är påtaglig.

– Jag har velat undersöka hur dessa bostadsområden eller bostadskomplex utformas och varför människor väljer att flytta dit. Det har jag gjort genom intervjuer och en enkät med boende i inhägnade grannskap. De boende menar att de flyttat till dessa områden på grund av att de känner sig säkrare där. Samtidigt lyfter de fram betydelsen av hög standard och andra bekvämligheter som dessa boendeformer har att erbjuda. Det här är viktiga krav som ställs av Polens växande medelklass, säger Dominika V. Polanska.  

Dominika V. Polanska är doktorand i sociologi vid Södertörns högskola och vid Stockholms universitet.
Spikningsceremoni äger rum i Södertörns högskolebibliotek den 3 maj kl 15.00.

Avhandling: ”The emergence of enclaves of wealth and poverty – A sociological study of residential differentiation in post-communist Poland”.

Disputation sker den 20 maj kl. 10.00-12.00 på Södertörns högskola i rum MB505 (på engelska).

Opponent: Chris Pickvance, Professor, School of Social Policy, Sociology and Social Research, Kent University.

Professor Chris Pickvance är en internationellt framstående forskare inom den ”nya urbana sociologin”. Han har skrivit teoretiska verk om kopplingen mellan makro- och mikroperspektiv, särkilt med tonvikt på urban socialpolitik. Han har forskat empiriskt om urbana protester, Östeuropas urbana realiteter vad gäller bostadssituationen samt implementeringen av miljöpolitiken.
____________________________________________________

Södertörns högskola är ett ungt och dynamiskt lärosäte med unik profil, beläget i Flemingsberg i södra Stockholm. Vid högskolan bedrivs kvalificerad forskning. Särskilt starka forskningsområden är Östersjö- och Östeuropaforskning, samtidshistoria, institutionell förändring i det moderna samhället, interreligiösa relationer, genusstudier, kritisk kulturteori, estetik och miljövetenskap.

Ett mångvetenskapligt arbetssätt är utmärkande för högskolan. Samverkan över ämnesgränserna betonas för att nå nyanserad kunskap om komplexa samhälleliga fenomen. Verksamheten vid Södertörns högskola genomsyras av ledorden mångvetenskap, mångkulturalitet och medborgerlig bildning.

Kontaktinformation
Kontakt: dominika.polanska@sh.se, tel: 08-608 46 29 eller: 070-7755259.

Som förklaring till att kvinnor inte avancerar till högre positioner anges ibland att det saknas kvinnor. Vad gäller åtminstone universitet och högskolor stämmer inte detta.
I sin studie har Caroline Berggren, forskare vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik, följt nästan 600 forskarstuderande, födda 1948, 1953 och 1967. Studien visar att det är kvinnorna som i hög grad stannar kvar inom akademin.

– Den mest troliga förklaringen till att männen lämnar högskolan och till att kvinnorna stannar där är de olika ämnesområden inom vilka män och kvinnor verkar, säger Caroline Berggren.

Kvinnor har utökat sina ämnesval inom akademin, från att ha varit vanliga inom humaniora, till att nu utgöra en stor andel inom samhällsvetenskap, medicin och till viss del inom naturvetenskap. Männen dominerar inom teknik och naturvetenskap. Kvinnorna som studerat samhällsvetenskap, humaniora och medicin är i större utsträckning hänvisade till offentlig sektor när det gäller tjänster.

– Män har fler alternativ. Det är inte enbart den dåliga löneutvecklingen som avgör för dem. Troligen bidrar också den ständiga konkurrens som råder inom akademin för att få forskningsmedel och de allt större kraven på att prestera, både vad gäller antalet studenter som ska undervisas och antalet artiklar som ska skrivas, säger Caroline Berggren.

Studien innehåller också uppgifter om lönenivån för forskarstuderande och disputerade. Männen har, oavsett vilken disciplin de studerat inom, högre lön än kvinnorna. Detta förklaras dels av att männen verkar inom sektorer på arbetsmarknaden som har en högre lönenivå, dels av att det är betydligt fler män som varit yrkesverksamma länge och därför hunnit uppnå en högre lönenivå.

Trots att fler kvinnor stannar kvar i akademin avancerar de i lägre grad än männen. I en annan aktuell rapport, Forskarkarriär för både kvinnor och män?, från Högskoleverket i april, konstateras att fler män än kvinnor når professorsgraden efter att de tagit doktorsexamen. Dagens professorskår utgörs av 80 procent män och 20 procent kvinnor. Skillnaderna mellan könen där minskar dock, men långsamt.

Rapporten visar att kvinnliga forskare publicerar färre vetenskapliga artiklar än sina manliga kollegor, vilket är av betydelse för den vetenskapliga karriären. Skilda forskningsvillkor anges som en orsak, där akademins kvinnor bland annat har sämre resurser och nätverk än männen.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Caroline Berggren, 031-7862061, caroline.berggren@ped.gu.se

”Det är fyra saker som identifierar mig som person, och en av dessa är cykling. De andra tre är min kristna tro, min nationalitet och att jag är man.”

Orden är Henrys, en av 36 downhillcyklister i Åre och Whistler som Helena Lindahl har intervjuat i sin avhandling. Downhillcykling går ut på att man tar en lift upp på ett berg, för att sedan följa markerade leder nerför en sluttning, via olika hopp, velodromkurvor och avsatser. Många aktiva lägger ner mycket tid, pengar och socialt engagemang i sitt fritidsintresse, och Henry är inget undantag:

”Cykling har funnits med som en del av mitt liv sedan jag var ung. Det är ett fritidsintresse som helt klart har påverkat min livsstil och till och med hur jag klär mig och vilken musik jag lyssnar på.”

Helena Lindahl, tidigare själv aktiv downhillcyklist, har analyserat fritidsintresset med utgångspunkt från dagens samhällsutveckling, där klass, religion och utbildning minskar i betydelse för personers tillhörighet, identitet och normer. Istället använder vi oss allt oftare av fritidsaktiviteter och konsumtion för att få ”vi-känsla” och möjlighet att skapa vilka vi är.

Helena Lindahl menar att det är fyra viktiga beståndsdelar som avgör vilka cyklisterna är som människor. Förutom kompisar och prylar, handlar det till stor del om de särskilda platser de vistas på och upplevelser de får av själva cyklingen. Hon menar att dessa aspekter också gäller för andra fritidsaktiviteter.

– Kunskapen om downhillcyklister kan även öka förståelsen för de som ofta håller på med yoga, flugfiske, innebandy eller liknande fritidssysselsättningar, säger Helena Lindahl.

Studien kan även ge företag, som utvecklar produkter, tjänster och upplevelser, en annan syn på sina kunder. Helena Lindahl har analyserat hur fritidsutövares identitet påverkar konsumtionsbeteendet, något som kan öka kunskapen om hur långsiktiga och lönsamma relationer kan byggas upp mellan personer och företag eller turistdestinationer. Ulf Olofsson, ansvarig för Åre Bike Park, håller med.

– Ett seriöst engagemang i ett fritidsintresse som till exempel downhillcykling leder många gånger till en ökad varumärkeslojalitet. Cyklisterna fortsätter att använda ett cykelmärke som de är nöjda med, eller återkommer till en destination där de tillsammans med sina kompisar har skapat minnesvärda upplevelser.

Helena Lindahl är uppvuxen i Leckersbo och Söderköping i Östergötland, men har bott närmare tolv år i Åre. Där arbetar hon idag som destinationsutvecklare och ansvarar för utvecklingsprojekt som stödjer ”Vision 2020”, det vill säga hur Åre ska bli ”Europas mest attraktiva alpina året-runt-destination”. I visionen ingår målet att öka antalet cykeldagar från dagens cirka 17 000 till 50 000.

Fredag den 6 maj försvarar Helena Lindahl, Handelshögskolan, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Sociala identiteter i seriösa fritidsaktiviteter – om samspelen mellan seriösa fritidsaktiviteter, platser, sociala världar och konsumtionsföremål i downhillcykling.

Disputation äger rum kl. 13.15 i hörsal C, Samhällsvetarhuset.

Fakultetsopponent är professor Peter Björk, Svenska Handelshögskolan (Hanken), Finland.

Kontaktuppgifter:

Helena Lindahl
Handelshögskolan, Umeå universitet
Telefon: 070-554 29 72
E-post: helena.lindahl@usbe.umu.se, helena@aredestination.com

Läs hela eller delar av avhandlingen

År 1909 påbörjades arbetet med att liberalisera och individualisera äktenskapslagstiftningen. Det var en anpassning till det nya moderna Sverige man hoppades skapa. Genom stora sociala reformer skulle fattigdom och ojämlikhet byggas bort. Hundra år senare, 2009, fick samkönade par rätt att ingå äktenskap. Detta efter en livlig diskussion sedan 1980-talet som resulterat i sambolag för homosexuella och det registrerade partnerskapet.

De historiska förändringarna av äktenskapet reser en rad frågor: Vad är ett äktenskap i statens ögon? Hur har äktenskapet förändrats under de senaste hundra åren? Är det möjligt att tänka sig ett samhälle utan äktenskap? Vilka förändringar av äktenskapet under 1900-talet gjorde en könsneutral äktenskapslagstiftning möjlig? Svaren har Catrine Andersson sökt i de utredningar som förberedde lagändringarna under de senaste hundra åren för att se hur staten själv har formulerat och motiverat reformerna.

– Statens reglering av intima relationer har successivt blivit mer inkluderande och mindre moraliserande, säger Catrine Andersson.

Äktenskapet har under 1900-talet kompletterats av fler samlevnadsformer – sambolagar skyddade den svagare parten i ett förhållande, och sambolagen för homosexuella samt partnerskapslagen gav samkönade par en juridisk ram för sina relationer. Dessa inkluderingar har samtidigt inneburit nya gränsdragningar. Där tidigare heterosexualitet var ett kriterium för att en intim relation skulle omfattas av statens beskydd har istället tvåsamhet, äkthet och sexuell normalitet blivit centrala kriterier.

– Tvåsamhetsnormen handlar inte bara om utformningen av äktenskapet, utan om en generell samhällssyn. Det måste i ett välordnat samhälle vara möjligt att kunna förutse effekter av lagar och regler. Därför vill staten dra skarpa gränser mellan intima och icke­intima samt mellan sexuella och icke-sexuella relationer, såväl som mellan familj och icke-familj. Genom att även fortsättningsvis utgöra navet i dessa statliga gränsdragningar behåller äktenskapet sin avgörande betydelse i det svenska samhället, säger Catrine Andersson.

För mer information, kontakta Catrine Andersson; e-post: catrine.andersson@ibf.uu.se, tel: 026-420 65 23, 018-471 78 45 eller 073-9912507
Uppsala universitet – kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

– Vi vet sedan tidigare att ett arbete är en av de viktigaste komponenterna för en lyckad integration. En fast förankring på arbetsmarknaden är inte bara samhällsekonomiskt positiv, utan framför allt oerhört viktig för den enskilde individen. Min forskning visar på stora skillnader mellan olika kommuner när det gäller att snabbt få ett arbete för nyanlända invandrare. Ökad kunskap om dessa skillnader kan därför förhoppningsvis bidra till ökad sysselsättningsgrad för utrikes födda, säger Maria Mikkonen.

Mikkonens avhandling består av tre uppsatser som studerar flyktingar från forna Jugoslavien som kom till Sverige i början av 90-talet samt invandrare som blev uppsagda i mitten på 80-talet. Forskningen visar på att även om arbetslöshet och hög utbildning är faktorer som ökar benägenheten att flytta hos invandrare tycks inte en flytt påverka situationen på arbetsmarknaden i någon större utsträckning. Män som flyttat har i genomsnitt har t o m lägre lön än de som stannat kvar vid den undersökta periodens slut.

– Eftersom strategin att fördela nyanlända flyktingar över Sveriges alla kommuner inte tar tillräcklig hänsyn till chansen att få arbete har den inte heller lett till en minskad koncentration av utrikes födda i storstäderna. Nyanlända flyktingar som får bostad anvisad på en mindre ort väljer i stor utsträckning att flytta in till storstäderna. Och de som inte själva fått påverka sitt val av bostadsort och samtidigt hamnat i en region med låg sannolikhet att få arbete är de mest flyttbenägna. Och på samma sätt stannar de som fått arbete i högre grad. Ökad kunskap kring detta kan förhoppningsvis bidra till åtgärder som i sin tur ökar chansen för lyckad integration. Sådana åtgärder skulle exempelvis kunna vara att arbeta med både informationsspridning och ekonomiska incitament, säger Maria Mikkonen.

Avhandlingen visar också att invandrare som blir uppsagda drabbas hårdare än svenskfödda som blir uppsagda i termer av ökad ohälsa.
– I en strukturomvandling kommer några grupper att få bära kostnaden och det är viktigt att dessa grupper går att identifiera så att man kan sätta in extra åtgärder för att stötta dessa vid exempelvis stora varsel och uppsägningar, avslutar författaren.
Maria Mikkonen kommer ursprungligen från Norrköping. Forskarstudierna har bedrivits under handledning av professor Dominique Anxo, verksam vid Linnéuniversitet i Växjö. Maria Mikkonen arbetar idag på Arbetsförmedlingens Forskningsenhet i Stockholm.

Avhandlingen “Internal Migration, Labour Market Integration, and Job Displacement: An Ethnic Perspective” behandlas vid ett offentligt försvar tisdagen 3 maj, klockan 13.15. Disputationen äger rum i sal Weber, Hus K, Linnéuniversitet, Växjö. Opponent är professor Eskil Wadensjö, verksam vid Stockholms universitet.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Maria Mikkonen, telefon: 0709-547878 eller e-post: maria.mikkonen@lnu.se

Avhandlingen kan beställas från Linnaeus University Press, lupress@lnu.se, 0470-708267.

Forskningen om hur tvåspråkiga lär sig främmande språk i skolan är inte entydig. Många resultat visar att tvåspråkiga har fördelar, men detta gäller främst i länder där eleverna talar två nationalspråk, som till exempel i Spanien (spanska-katalanska/baskiska).

Avhandlingens författare Johanna Klawitter Beusch har följt och testat en grupp elever med utländsk bakgrund som lärde sig tyska som nybörjarspråk på tre olika gymnasieskolor i Göteborg. En grupp elever med svensk bakgrund gjorde samma tester och fungerade som kontrollgrupp. För att ge en rättvis bild av eleverna med utländsk bakgrund undersöktes så många bakgrundsfaktorer som möjligt.

– Det visade sig att eleverna med utländsk bakgrund ofta hade sämre betyg i engelska och svenska samt hade studerat färre främmande språk i skolan. Deras föräldrar hade också något lägre utbildning men eleverna var mer positivt inställda generellt till främmande språk och till tyska i synnerhet. Dessutom var de mer motiverade.

Alla undersökta bakgrundsfaktorer visade på ett samband med de uppnådda testresultaten i båda undersökningsgrupperna. Starkast samband uppmättes mellan främmandespråkskompetensen (det vill säga antal främmande språk som eleven läst i skolan och betyg i dessa) och testresultaten.

När enbart genomsnittsresultaten jämfördes presterade de enspråkiga eleverna något bättre än de tvåspråkiga. När hänsyn togs till ovan nämnda bakgrundsfaktorer utjämnades dock dessa skillnader och de tvåspråkiga hade till och med något bättre resultat.

– Min undersökning visar på komplexiteten i språkinlärning. Jag försöker hålla en rad bakgrundsfaktorer konstanta för att ta reda på om tvåspråkighet i sig innebär fördelar vid inlärning av ett främmande språk och hittar väldigt få tecken på att så kunde vara fallet. En möjlig förklaring kan vara en otillräcklig grad av tvåspråkighet hos de undersökta.

Enligt tämligen entydiga forskningsresultat visar sig kognitiva fördelar först när den tvåspråkige har en hög och åldersanpassad kompetens i bägge sina språk. Detta visar hur viktigt det är med modersmålsundervisning för första och andra generationens invandrare, men också vikten av en god svensk språkbehärskning, är en av Johanna Klawitter Beusch slutsatser.

Kontaktinformation
Mer information:
Johanna Klawitter Beusch, tel: 0768-937211, e-post: johanna.beusch@tyska.gu.se
Hemsida: www.sprak.gu.se/kontakta-oss/doktorander/beusch-johanna/
Avhandlingens titel: Durch Zweisprachigkeit schneller ans Ziel? Zu Leseverständnis und Lexikonerwerb bi- und monolingualer Deutschlerner der schwedischen Oberstufe
Tid och plats för disputation: Fredagen den 29 april kl. 13.00, T 302, Olof Wijksgatan 6, Göteborg
Fakultetsopponent: Professor Britta Hufeisen, Institut für Sprach- und Literaturwissenschaft, Technische Universität Darmstadt
Avhandlingen kan lånas på UB och finns även hos avhandlingsförfattaren. Den är tryckt som disputationsupplaga.