Sophie Hallstedts forskning handlar om att definiera hållbarhetskriterier för att påverka utformningen av produkter i ett tidigt skede. Hon håller på att ta fram en metod som företag kan använda för att lättare ta beslut och göra val så att de kan producera på ett mer hållbart sätt. Sophie vill att man tar hänsyn till socioekologiska hållbarhetsaspekter vid produktutveckling och som kan påverka företagets konkurrenskraft på både kort och lång sikt, till exempel materialets återvinningsbarhet, diffus spridning av ämnen under användning eller miljö- och hälsorisker vid tillverkning.
– Min målsättning är att företag kan undvika onödiga kostnader när de använder min metod när lagstiftning kräver en snabbare utveckling mot ett hållbart samhälle. Företagen får också bättre förutsättningar för att ligga i framkant med att investera i rätt material och design, samtidigt som deras val blir långsiktig mer hållbara. Det är speciellt viktigt i branscher med långa och resurskrävande utvecklingsperioder, menar Sophie.
I och med satsningen ur VINNOVA:s program VINNMER (se fakta nedan) kan Sophie stärka sin egen kompetens inom området och profilera sin forskning men även bygga upp ett långsiktigt partnerskap med Volvo Aero.
– Det är avgörande för oss att utveckla relationen med dem som har kunskaper inom hållbarhetsområdet. Sophie är en nyckelspelare för oss. Hennes forskning hjälper till att sätta fokus på de utmaningar och möjligheter som finns då vi ska arbeta med hållbar produktutveckling, menar Henrik Runnemalm, forskningschef vid Volvo Aero AB.
För mer information, kontakta Sophie Hallstedt på telefon 0455-38 55 11 eller via e-post: sophie.hallstedt@bth.se.
Bakgrundsfakta om VINNOVA:s program VINNMER
Programmet ska förstärka möjligheterna till forskarmeritering efter doktorsexamen. Det riktar sig till disputerade forskare inom områden som behöver en bättre könsbalans på senior nivå. I denna omgång får 18 lovande kvinnliga forskare upp till halva lönen betald för att jobba i en ledande forskningsmiljö. (Pressmeddelande 2011-06-01. www.vinnova.se)
Blekinge Tekniska Högskola, BTH, är en av Sveriges tydligast profilerade högskolor med visionen att vara en globalt attraktiv kunskapscommunity inom tillämpad IT och innovation för hållbar tillväxt. Här samsas teknik med ekonomi, samhällsvetenskap, hälsa och vård samt kultur och kommunikation. BTH bedriver utbildning och forskning på hög internationell nivå där lärandet står i centrum för såväl studenten, läraren som forskaren.
Vi är dagligen med om att andra försöker göra oss intresserade av deras sak. Skolan vill att vi ska engagera oss som föräldrar, ideella organisationer vill att vi ska engagera oss i deras frågor, företag vill att vi ska bli intresserade av deras produkter och så vidare. Hur gör då människor för att skapa intresse hos andra? Kristina Lindh visar i en ny doktorsavhandling att genom att vara aktiv och demonstrera sitt eget engagemang kan man vinna andra aktörers engagemang. Avhandlingen har lagts fram vid Företagsekonomiska institutionen, Stockholms universitet. Forskningen har även utförts vid Högskolan Väst i Trollhättan där Kristina Lindh är anställd som adjunkt i företagsekonomi.
Kristina Lindh har studerat Nordiska Akvarellmuseet i Bohuslän och levt med verksamheten under ett antal år. För datainsamlingen använde hon en metod som kallas grounded theory. Den innebär att man försöker frigöra sig från alla förutfattade meningar om vad man ska finna.
– Nordiska Akvarellmuseet behöver stöd och erkännande från en lång rad aktörer för att över huvud taget kunna driva verksamheten. Sponsorer, konstnärer, kulturjournalister, närsamhälle, museibesökare med flera. Jag observerade en mängd aktiviteter och möten och kunde se hur museets anställda förmedlade budskapet att de brinner för verksamheten och att de är seriösa. Medarbetarna uppvisade även en vilja att ta väl hand om olika slags aktörer i omgivningen, till exempel genom att få dem att känna sig välkomna, bjuda in dem och lyssna på dem och göra dem delaktiga. Det här drivet och ambitionen var genomgående hos de anställda även om de hade olika personligheter, säger Kristina Lindh.
Med sina data från Nordiska Akvarellmuseet som underlag har Kristina Lindh formulerat teorin om reciprocal engagement, ömsesidigt engagemang. Den beskriver en social process med olika kategorier av handlingar som tillsammans syftar till att påverka och stärka andras förtroende för och vilja till identifiering med en aktör. Teorin förklarar hur organisationer etablerar och utvecklar sin verksamhet genom att bygga relationer med andra och är tänkt att vara ett komplement till de marknadsföringsteorier som finns idag. Teorin handlar dock inte bara om hur man får med sig konsumenter, utan också om hur man engagerar andra aktörer.
– Teorin ömsesidigt/reciprokt engagemang definierar olika grupper av engagerande handlingar som har ambitionen att uppvisa en tydlig mening som kan ha personligt och socialt värde för andra i syfte att stimulera dem till att erkänna aktören och vara engagerade tillbaka. Att Nordiska Akvarellmuseet som jag studerade har relativt sett goda besöks- och medlemsiffror och erhöll titeln ”Årets museum” år 2010 kan nog också ses som kvitto på att museet lyckats med dessa handlingar att engagera omgivningen och är här för att stanna, tillägger Kristina Lindh.
Avhandlingens titel Reciprocal Engagement – A grounded theory of an interactive process of actions to establish, maintain and develop an enterprise
För mer information kontakta gärna Kristina Lindh: 0733-97 50 83, kristina.lindh@hv.se
Universitetet i huvudstaden – utbildning och forskning på högsta nivå där öppna sinnen möts och utvecklas. Universitetet deltar i regionala, nationella och internationella samarbeten, i debatt och i samhällsutveckling. Här är mer än 50 000 studenter och 6 000 medarbetare verksamma inom humaniora, juridik, naturvetenskap och samhällsvetenskap.
Under de två senaste decennierna har vi fått lära oss att det är resursslöseri och dumt för miljön med för mycket förpackningar. Och visst är det fortfarande så ibland. Men ibland är det precis tvärtom. Om livsmedel inte förpackas tillräckligt väl leder det till mer matspill, vilket ofta har en större negativ miljöpåverkan.
– Vi har sett att ungefär en fjärdedel av alla livsmedel som slängs består av frukt och grönsaker. Här kan det finnas ett samband mellan förstörda råvaror och bristande förpackningar. Det ger mer matspill, vilket är ett onödigt resursslöseri och påverkar miljön, säger Helén Williams, en av forskarna bakom studien.
Ett annat viktigt resultat som forskarna fick fram är att det var dåligt att storhandla ur matspillssynpunkt. Familjer som handlar mindre mängd, men oftare, slänger 1,2 kilo mat i veckan medan de som handlar mer, men mer sällan, slänger 2 kilo mat i veckan.
60 familjer deltog i en studie ledd av forskare från Karlstads universitet. Under en veckas tid fick familjerna väga allt matavfall och föra dagbok över vad de slängde och varför.
Familjerna slängde i genomsnitt 1,7 kilo livsmedel per hushåll och vecka. Det är lite mindre än hälften av vad andra studier har visat.
– Det beror kanske dels på att många av familjerna är miljömedvetna. 30 av de deltagande familjerna hade tidigare fått miljöutbildning via Karlstad kommuns projekt Miljövardag. Dels kan det finnas brister i vår faktainsamlingsmetod. Familjerna kan ha glömt att redovisa någon del och så kanske man undviker att rensa kylen just under testveckan, säger Helén Williams.
Av de livsmedel som kastas beror tio procent på att förpackningarna är för stora eller svåra att tömma. Tio procent beror på att bäst-före-datum passerats. Resten slängs för att det blivit dåligt eller för att man har lagat för mycket mat.
Av livsmedlen som slängs är 25 procent tillagad mat, 25 procent frukt och grönsaker och nästan 25 procent mejeriprodukter.
I kategorin förpackning som är svår att tömma nämns yoghurtförpackning med skruvlock oftast. Samtidigt nämns den äldre ”tegelstensförpackningen” som en förpackning man gillar för att den är lätt att tömma och lätt att återvinna.
Studien är delvis finansierad av EU-medel via the Packaging Arena. Rapporten heter ”Influence of packaging on household food waste” och finns publicerad i Helén Williams kommande avhandling ”Food packaging for Sustainable Development”. Avhandlingen läggs fram den 17 juni.
I studien medverkar även forskarna Tobias Otterbring , Martin Löfgren och Anders Gustafsson, CTF – Centrum för tjänsteforskning, samt Fredrik Wikström, miljö och energisystem, samtliga Karlstads universitet.
Christina Celsing
Kontaktinformation
För mer information kontakta gärna Helén Williams, forskare vid ämnet miljö och energisystem, tfn 0733-655491 eller 054-7001850.
Slemmiga alger som täcker havets botten blir en allt vanligare syn i våra hav. Dessa snabbväxande fintrådiga alger växer på allt på botten, såväl vegetation som sand och stenar, och bildar till sist ett slemmigt täcke. Detta är inte bara till förtret för badgäster utan även för de fiskar som lever där. Detta visar en ny studie som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Journal of Fish Biology.
Studien gjordes på den speciella grupp fiskar som kallas kantnålar, släktingar till sjöhästen. Dessa fiskar är ytterst väl anpassade att leva i ålgräs, en vanlig växt i våra svenska hav. Kantnålarna gömmer sig bland ålgräset och härmar det till form, färg och rörelse. De är mycket väl kamouflerade och svåra att få syn på trots att de är ganska vanliga både på västkusten och i Östersjön. En annan specialisering hos kantnålarna är att det är hanen som är gravid. Honan överför äggen till hanen som sedan är gravid i cirka en månad, under graviditeten överför han näring och syre till embryona i äggen via sin ”faderkaka”.
Snabbväxande fintrådiga alger växer gärna på ålgräs. I experimentet fick gravida hanar välja att antingen vistas i rent ålgräs utan påväxt, eller i ålgräs som var övertäckt av de fintrådiga algerna. Resultatet visar tydligt att fiskarna föredrog att vistas i det rena ålgräset. Även individer som ännu inte var könsmogna testades och dessa föredrog också ålgräs utan algpåväxt.
Just nu pågår forskningen för fullt vid forskningsstationen i Ar på Gotland. Forskarna fortsätter att undersöka konsekvenserna av ökad algpåväxt och algblomning, men även övriga förändringar i havet, så som pH, temperatur och syrenivåer, testas.
– Positivt för fiskarnas del är att de ser och känner igen den smutsiga miljön, och väljer att istället vistas i den rena miljön. Så länge all botten i haven inte är övervuxen av fintrådiga alger kan fiskarna alltså välja att bo i ett rent och fint område, säger Josefin Sundin, doktorand vid Uppsala universitet.
För mer information, kontakta Josefin Sundin: tel: 0730-302270, 0498 – 22 46 30 e-post: Josefin.sundin@ebc.uu.se
Läs artikeln i Journal of Fish Biology.
Uppsala universitet – kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se
”Naturvårdskedjan – för en effektivare naturvård” är ett nytt standardverk för svensk naturvård och presenterar en egen modell för effektiv naturvård som sätter naturvårdens mål, styrmedel, åtgärder och utvärdering i sitt sammanhang. Boken sammanfattar modern naturvårdsforskning och drar slutsatser för svensk naturvård idag.
En av de största utmaningar som naturvården måste hantera är konflikter mellan olika intressen på samma mark. Naturvårdskedjans tvärvetenskapliga ansats, där biologisk kunskap länkas ihop med ekonomiska och sociologiska kunskapsdelar, är ett viktigt steg för att möta naturvårdsproblem som biologer inte kan lösa själva.
– Fungerande naturvård är mycket mer än bara biologisk forskning, det handlar bland annat om attityder och processer i samhället. Det kommer att behövas ännu mera tvärvetenskap i naturvårdsforskningen för att lösa frågor om ett hållbart samhälle, säger programchefen Urban Emanuelsson.
Över 40 forskare och naturvårdare har bidragit till innehållet i boken, som sammanfattar resultat från forskningsprogrammet Naturvårdskedjan. Boken beskriver programmets unika approach till effektiv naturvård, liksom fördjupningar av olika naturvårdsscenarier i stadslandskapet, jordbruksmark, skog, våtmarker och fjäll. En sammanfattande syntes sätter in hela programmet i ett konkret naturvårdssammanhang.
_____________________
Mer information:
Torbjörn Ebenhard, CBM
Tel. 018-672268, 070-526 48 63
E-post: Torbjorn.Ebenhard@slu.se
Naturvårdskedjan – för en effektivare naturvård
Malin Almstedt Jansson, Torbjörn Ebenhard & Johnny de Jong (red.)
Utgivare: Centrum för biologisk mångfald, 2011
416 sidor
ISBN: 978-91-89232-60-0
Recensionsexemplar kan beställas av Charlotta Warmark, CBM på 018-672188, e-post charlotta.warmark@slu.se
Naturvårdskedjan är namnet på ett forskningsprogram vid Centrum för biologisk mångfald, SLU, som löpte åren 2001-2007 om naturvårdens mål, styrmedel, åtgärder och utvärdering. Programmet producerade bland annat tio doktorer och omsatte ca 30 miljoner kronor. Huvudfinansiär för programmet var Naturvårdsverket.
SLU:s vision är att vara världsledande inom Life Science. Detta blir möjligt genom hög kvalitet och kreativitet inom forskning och utbildning, nyskapande och tongivande miljöanalys, samt att vara en innovativ partner för de gröna näringarna.
– Vi har tagit fram framtidens rymdelektronik: något mycket litet, något som drar lite effekt och har hög prestanda.
Så beskriver nyblivne chalmersdoktorn Peter Sobis sin forskning inom komponentutveckling för rymdsatelliter.
– Vi kan nu med stor noggrannhet mäta atmosfärens sammansättning och öka förståelsen av hur föroreningar påverkar vårt klimat.
Peter Sobis har tillsammans med Chalmers och företaget Omnisys Instruments AB utvecklat mätutrustning som är del i SteamR – Sveriges nästa storsatsning i rymden. Radiometern SteamR (Stratosphere Troposphere Exchange And Climate Monitor Radiometer) är det svenska bidraget till rymdprojekt PREMIER som drivs av European Space Agency, ESA. ESA:s uppdrag är att utifrån kontinuerliga mätningar av atmosfäriska gaser utveckla bättre klimatmodeller och få en bättre förståelse för klimatförändringar.
Det är första gången som forskare har lyckats ta fram en integrerad och mycket kompakt sidbandsseparerande radiomottagare med hög prestanda, för arbete i Terahertz-bandet. Den nya mottagaren möjliggör mätningar av förekomsten av flera växthusgaser och andra skadliga föroreningar samtidigt, med större noggrannhet än tidigare.
Atmosfärsskiktet som SteamR kommer att undersöka ligger på 6-28 km höjd från jordens yta. Här kyls atmosfären ner och övergår till rymd i det skikt som är mest känsligt för atmosfärens gassammansättning. Vattenånga, ozon, metan, moln och aerosoler kommer här att kunna mätas – tredimensionellt och kontinuerligt – för att ge information om atmosfärens sammansättning och för att kunna följa de förändringar som sker.
Redan under tidigt 90-tal var Sverige (Chalmers tillsammans med rymdbolaget, Omnisys med flera) engagerat i satellitforskning med uppskjutningen av ODIN (2001) som nu firar tio år i rymden. ODIN byggdes för två ändamål: att söka vatten och syrgas ute i djupaste rymden, samt att övervaka ozon och växthusgaser i jordens atmosfär.
Planen är att skicka upp uppföljaren SteamR i rymden inom fem år. Beslut fattas av ESA nästa år. Här är Omnisys ansvariga för utvecklingen av instrumentets högfrekvensmottagare, där flera nyckelkomponenter har utvecklats av Peter Sobis, Omnisys industridoktorand på Chalmers.
– Genom Peters arbete tar Omnisys och Chalmers en framträdande plats inom utvecklingen av nyckelkomponenter för miljösatelliter och atmosfärsforskning i rymden – från design, till produktion och sammansättning av hela system, säger Martin Kores, vd för Omnisys.
Nyckeln till denna framgång har varit ett kontinuerligt samarbete mellan industri och svensk forskning.
Därför är terahertzbandet intressant
Terahertzområdet definieras som de elektromagnetiska vågor som spänner från cirka 100 GHz till 10 THz och används idag främst inom radioastronomi och grundläggande atmosfärsforskning. Området har under senare tid fått stort fokus eftersom det finns intressanta möjligheter för både spektroskopiska och avbildande sensorer för en rad olika applikationer inom till exempel radar och säkerhetsscanning, processindustri och biomedicin.
Fotonenergin (1-40 meV) hos THz-strålning är icke-joniserande, och i samma storleksordning som vibrations- och rotationsövergångar hos en mängd olika molekyler. Den kan därför användas för identifikation (THz-fingeravtryck) av grundläggande kemiska föreningar. Den korta våglängden hos THz-vågor innebär att man kan skapa avbildningar med hög upplösning, samtidigt som vågorna kan tränga igenom material som inte är transparenta i det synliga området. Dessa egenskaper gör THz-strålningen unik och mycket intressant.
Peter Sobis avhandling
Chalmers i Göteborg forskar och utbildar inom teknik, naturvetenskap och arkitektur, med en hållbar framtid som allomfattande vision. Chalmers är känt för sin effektiva innovationsmiljö och har åtta styrkeområden av internationell dignitet – Energi, Informations- och kommunikationsteknologi, Livsvetenskaper, Materialvetenskap, Nanovetenskap och nanoteknologi, Produktion, Samhällsbyggnad och Transport.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Peter Sobis, teknologie doktor, Terahertz- och millimetervågsteknik, 031-772 17 39, peter.sobis@chalmers.se
Jan Stake, professor, Terahertz- och millimetervågsteknik, 031-772 49 83, jan.stake@chalmers.se
Detta är frågor som Annelie Andersén undersökt i en ny doktorsavhandling i pedagogik; “Ett särskilt perspektiv på högre studier?”. Frågorna är viktiga att besvara, menar Andersén, eftersom det faktum att folkhögskolan skiljer sig från andra utbildningsinstitutioner gör att den har en viktig roll i arbetet med den breddade rekryteringen till högskolan.
I sin forskning har Annelie Andersén studerat övergången mellan folkhögskola och högskola, med fokus på folkhögskolans deltagare och deras bild av högskola och universitet.
Andersén har kommit fram till att folkhögskolans företrädare genom hela folkhögskolans historia har förhållit sig till två huvudidéer, den om folkhögskolans särart och den om att folkhögskolan är en institution som anpassar sig efter det omkringliggande samhället och dess krav.
Dessa båda idéer, menar Andersén, förklarar varför det finns olika sociala identiteter och olika sociala representationer bland deltagare på folkhögskolorna.
Grundidén att folkhögskolan har en särart leder till bilden om folkhögskolan som ett alternativ till annan utbildning och högskola och universitet som något som inte är likt folkhögskola. Den andra grundläggande idén om folkhögskolan som en institution som ständigt anpassar sig leder till bilden om folkhögskolan som en andra chans och högskolan som ett framtida mål.
Annelie Andersén försvarar sin avhandling fredagen den 17 juni 2011 kl. 13.15 i sal Hb116 på Högskolan för lärande och kommunikation (HLK) i Jönköping. Fakultetsopponent är docent Ann-Marie Laginder, Linköpings universitet.
Annelie Andersen är född 1977 och bosatt i Tidaholm. Annelie Andersén har efter en grundutbildning, som resulterat i en fil mag. i pedagogik och en fil kand. i religionshistoria, bland annat arbetat som projektledare i ett projekt som syftade till att rekrytera folkhögskolestudenter till Mälardalens högskola.
Hon har också medverkat i den statliga utvärderingen av folkbildningen 2004 (SUFO2) samt i projektet folkbildningens praktiker i förändring vid Örebro universitet.
Hon påbörjade sin forskarutbildning vid Högskolan för lärande och kommunikation (HLK) i Jönköping i februari 2008.
Huvudhandledare har varit docent Christina Chaib och bihandledare professor Mohamed Chaib.
Högskolan för lärande och kommunikation (HLK) är en av fyra fackhögskolor inom Högskolan i Jönköping. HLK erbjuder utbildningar inom lärande och kommunikation. Vid HLK finns fyra forskningsmiljöer: CHILD, Livslångt lärande, Medie- och kommunikationsforskning samt Skolnära forskning. HLK har cirka 5 000 registrerade studenter, cirka 170 anställda och omsätter 160 mnkr.
En artikel av professor David Wardle vid SLU i Umeå samt forskare i Storbritannien, USA och Holland, som nu publiceras i den prestigefyllda tidskriften Science, kastar nytt ljus på detta ämne.
Forskarna ger förslag hur forskningen ska bli bättre på att förstå artförluster och den samtidiga vinsten av nya arter och hur det påverkar funktionen i ekosystemet.
Samtidigt som arter försvinner eller utrotas så ökar många arter sina utbredningsområden genom att människan introducerar arter till nya miljöer och genom att vissa arter gynnas av pågående klimatförändringar.
En del forskare har studerat vilka konsekvenser en artförlust får för ekosystemen, medan andra forskare intresserat sig för vad som händer när nya arter tillkommer.
Trots att artförluster och artvinster sker parallellt så har forskarna inte studerat dessa två händelser samtidigt. Detta är dock viktigt att göra om man vill förstå hur människans aktiviteter påverkar ekosystemens produktion, näringscykel och förmåga att lagra kol.
Annan påverkan
Artikelförfattarna klargör att de arter som ekosystemen vinner genom mänskliga aktiviteter påverkar ekosystemen på ett annat sätt än de arter som förloras. Det betyder att människans huvudsakliga påverkan på ekosystemen kan uppstå genom att vi ersätter arter med andra arter som uppför sig annorlunda. Det betonas att dessa effekter är mest akuta när arterna dominerar (har stor biomassa) i ekosystemet eller har sådana nyckelegenskaper som bestämmer hur ekosystemen fungerar.
I artikeln lyfter forskarna fram att mycket fortfarande är okänt kring hur den samtidiga förlusten och vinsten av arter påverkar ekosystemen.
Betydande och viktiga framsteg har gjorts när det gäller hur och varför nya (invasiva) arter förändrar ekosystemen eftersom mycket forskning inom detta område har fokuserat på hur egenskaperna hos de nya arterna påverkar ekosystemen.
Det finns i dag begränsad kunskap om hur artförluster påverkar ekosystemen eftersom detta i huvudsak har studerats genom ett slumpmässigt val av arter i kontrollerade experiment. Detta trots att arter inte försvinner från ekosystemen genom en slump.
Författarna betonar nödvändigheten i att öka kunskapen om den förändring av egenskaper som är resultatet av att arter förloras och nya arter tillkommer, innan forskarna kan uttala sig om hur människans aktiviteter påverkar ekosystemens funktion.
SLU:s vision är att vara världsledande inom Life Science. Detta blir möjligt genom hög kvalitet och kreativitet inom forskning och utbildning, nyskapande och tongivande miljöanalys, samt att vara en innovativ partner för de gröna näringarna.
Kontaktinformation
Kontakt: David Wardle, institutionen för skogens ekologi och skötsel, SLU
070-560 32 10, 090-7868471
david.wardle@slu.se
IT-tjänster är kostnadsbesparande, effektiviserar verksamheter och erbjuder kunder snabbare service. Informationssäkerhet är en förutsättning för att IT-tjänster ska fungera och handlar ytterst om att slå vakt om demokrati, personlig integritet, tillväxt och ekonomisk och politisk stabilitet.
MSB gav informatikforskare vid Örebro universitet i uppdrag att ge en samlad bild av svensk forskning inom informationssäkerhet.
Teknisk säkerhet
– Vår rapport visar att tyngdpunkten ligger på teknisk säkerhet, vilket inte är konstigt eftersom området är drivet ur den tekniska utvecklingen, säger Fredrik Karlsson, docent i informatik vid Örebro universitet, som redovisade Örebroforskarnas sammanställning till informationssäkerhetsrådet vid MSB.
Informationssäkerhetsrådet består av representanter från bland annat Läkemedelsverket, Försvaret, Säkerhetspolisen och Finansinspektionen. De skriver i sin strategi att forskning inom informationssäkerhet bör ske ur ett brett perspektiv och inte bara fokusera på teknisk forskning, även om detta naturligtvis är en viktig komponent. Sociala, kulturella, juridiska och kriminologiska aspekter är exempel på andra områden som behöver studeras för att nå en helhetskunskap.
En överblick
– Vid Örebro universitet fokuserar vi på formell och informell säkerhet, som är ett mindre område inte bara i Sverige utan även internationellt. Det undersöker regler och policys i organisationer men också informella strukturer och miljöer som formar säkerhetsarbetet, säger Fredrik Karlsson.
Målet för forskning inom informationssäkerhet är att bland annat främja medborgares friheter och rättigheter, bekämpa brott och förebygga och hantera kriser. Forskarna arbetar för att öka medborgares och verksamheters kunskap om och förtroende för informationshantering och IT-system.
– Vår rapport kan användas för att få en överblick innan man tar beslut om framtida strategier och vilken forskning man ska satsa på beroende på vad man vill att Sverige ska vara bra på, säger Fredrik Karlsson.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Fredrik Karlsson: 019-303994, fredrik.karlsson@oru.se, 070-533 94 27
– Den högre risken för ozonskador beror både på ökande ozonhalter och högre temperaturer i framtida klimat. För jordbruksgrödor är den största effekten att växterna åldras i förtid, vilket ger mindre skördar av sämre kvalitet, säger Jenny Klingberg på institutionen för växt- och miljövetenskaper vid Göteborgs universitet.
Ozon är en gas som finns på 10 – 40 kilometers höjd i atmosfären. Den skyddar mot solens ultravioletta strålning och är livsviktig för livet på jorden. Ozon bildas även vid markytan när bilavgaser reagerar med solljus och detta marknära ozon är en luftförorening som är giftig för oss människor. Växter tar skada vid lägre halter än människor och marknära ozon orsakar stora kostnader genom minskade skördar i jord- och skogsbruket.
Tidigare har forskare uppskattat risken för ozonskador på växter utifrån koncentrationen av ozon i den omgivande luften. Men negativa effekter av ozon på växter beror mer på hur mycket ozon som tas upp av växten genom de så kallade klyvöppningarna på växternas blad. Den studie som utförts av Jenny Klingberg är en av de första som uppskattar risken för ozonskador på växter i framtida klimat på det här sättet.
– Resultaten visar att risken för ozonskador på växter är störst i centrala Europa. Där är ozonkoncentrationen hög och klimatförhållandena främjar växternas upptag av ozon genom klyvöppningarna. Väder och klimat påverkar både halten av marknära ozon i luften och hur mycket klyvöppningarna är öppna.
Men risken för ozonskador påverkas också av koldioxidhalten i luften. Det beror framför allt på antagandet att växternas klyvöppningar får mindre öppningar när koncentrationen av koldioxid ökar.
– Modellberäkningarna visar att högre koldioxidhalter i luften kan göra att risken för ozonskador på grödor och lövträd inte ökar. Men det är osäkert hur stor den effekten kommer att bli, speciellt för träd. Om det visar sig att koldioxideffekten på klyvöppningarna blir liten så har det framtida klimatet i norra och centrala Europa potential att kraftigt öka risken för ozonskador i slutet av detta århundrade, säger Jenny Klingberg.
Beräkningarna i studien har gjorts för två framtida scenarion för hur klimatet kan komma att förändras. Avhandlingen The influence of climate on ozone risk for vegetation försvarades framgångsrikt på en disputation vid Göteborgs universitet. Handledare: Håkan Pleijel.
Kontaktinformation
KONTAKT:
Jenny Klingberg
0736- 38 07 41
jenny.klingberg@dpes.gu.se
Undersökningen bygger på ett empiriskt insamlat material bestående av ljudinspelningar genomförda i två grupper i franska på gymnasienivå och skall ses i ljuset av den kommunikativa inriktning som språkundervisningen har och har haft under senare decennier.
Det empiriska materialet har delats in i fem kategorier efter deltagarstrukturen (interaktion mellan läraren och helklass, mellan läraren och en mindre grupp, mellan elever osv.) och analyseras i två olika delar. Den första analysen är kvantitativ och syftar till att visa hur mycket franska respektive svenska som talas i klassrummet och av vem. Den andra är en kvalitativ undersökning där sekvenser ur de olika interaktionerna inom varje kategori analyseras i syfte att kartlägga orsakerna till varför samtalsdeltagarna växlar språk.
Resultaten i den kvantitativa analysen visar att svenskan är närvarande, men i varierande utsträckning, i interaktionerna i samtliga kategorier. Vidare framkommer att turer som utgörs av en blandning av svenska och franska är vanligt förekommande, både hos lärare och hos elever.
Den kvalitativa analysen visar att deltagarstrukturen och valet av klassrumsaktiviteter och hur dessa organiseras av läraren är centralt för elevers och lärares växling mellan språken. Dessutom är lärarens agerande vad gäller val av språk samt strategi för att hantera närvaron av de bägge språken avgörande för elevernas muntliga språkproduktion på franska. Resultaten visar även att då läraren håller sig konsekvent till franska, uttrycker sig eleverna friare på målspråket.
Studien pekar på komplexiteten i det mer eller mindre uttalade kravet på att tala franska så mycket som möjligt i undervisningssituationen, samtidigt som läraren måste förhålla sig till det faktum att svenskan ständigt är närvarande och används för olika syften i klassrummet. Analysen visar slutligen också att lärarens val av aktivitet och deltagarstruktur påverkar elevernas möjligheter att kunna och vilja uttrycka sig på franska.
Joakim Stoltz kommer ursprungligen från Linköping och arbetar sedan 2003 som doktorand i franska med didaktisk inriktning, lärare och administratör vid Linnéuniversitetet. Tidigare har han haft en anställning som gymnasielärare i franska och svenska vid Alvesta gymnasium.
Avhandlingen ”L’alternance codique dans l’enseignement du FLE. Étude quantitative et qualitative de la production orale d’interlocuteurs suédophones en classe de lycée” behandlas vid ett offentligt försvar 15 juni, klockan 13.15. Disputationen äger rum i sal Homeros, Hus F, Växjö. Opponent är docent Marianne Molander Beyer, Göteborgs universitet.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Joakim Stoltz, telefon: 070-2531522, e-post: joakim.stoltz@lnu.se
Avhandlingen kan beställas från Linnaeus University Press, lupress@lnu.se, 0470-708267.
I sin avhandling skildrar Lisa Kings civilsamhället och de frivilliga organisationernas förekomst och verksamhet i Rinkeby och Tensta. Syftet med avhandlingen är att utveckla en alternativ förståelse av engagemanget i civilsamhället i marginaliserade urbana periferier. Hon har studerat olika föreningar, från Assyriska föreningen och Rinkeby Folkets Hus till Tensta-Hjulsta kvinnocenter och Turkisk-svenska kulturföreningen.
Upprinnelsen till avhandlingsprojektet var erfarenheterna som projektassistent i utvärderingen av Storstadssatsningen. Lisa Kings ville undersöka motsättningen mellan sina erfarenheter i detta arbete och vad som tycktes vara den rådande uppfattningen. Det hon såg var ett relativt stort engagemang och delaktighet på lokal nivå.
– Min forskning är ett bidrag till förståelsen av ett nytt och omdebatterat samhällsfenomen – vår tids urbana periferier. Jag ville skapa klarhet i något som många tycktes ha åsikter om, som ofta hamnade på löpsedlar och gav upphov till politiska program, säger Lisa Kings.
I kontrast till både demonisering och exotisering skildrar Lisa Kings i sin avhandling ett vardagsnära och sekulariserat föreningsliv som i nygammal föreningsdräkt verkar lokalt för att täcka upp där offentliga och privata alternativ inte räcker till.
Förutsättningarna finns i den svenska folkrörelsetraditionen. Men skillnaden är att dessa lokala föreningar inte har någon koppling till en nationell nivå, och därför saknar politisk påverkanskraft.
Med utgångspunkt i kritisk urbanteori har Lisa Kings utvecklat en egen modell för hur man kan förstå det civila samhällets organisering i den urbana periferin. Den empiriska analysen baseras på intervjuer, dokumentation och deltagande observation.
Lisa Kings är doktorand vid Institutionen för samhällsvetenskaper vid Södertörns högskola, och vid Sociologiska institutionen vid Stockholms universitet.
Avhandlingens titel: ”Till det lokalas försvar. Civilsamhället i den urbana periferin”
Disputationen sker den 10 juni kl 10, Stockholms universitet.
Opponent: Nora Räthzel, professor i sociologi vid Umeå universitet.
Avhandlingen har getts ut på Arkiv förlag.
_____________________________________________________
Södertörns högskola är ett ungt och dynamiskt lärosäte med unik profil, beläget i Flemingsberg i södra Stockholm. Vid högskolan bedrivs kvalificerad forskning. Särskilt starka forskningsområden är Östersjö- och Östeuropaforskning, samtidshistoria, institutionell förändring i det moderna samhället, interreligiösa relationer, genusstudier, kritisk kulturteori, estetik och miljövetenskap.
Ett mångvetenskapligt arbetssätt är utmärkande för högskolan. Samverkan över ämnesgränserna betonas för att nå nyanserad kunskap om komplexa samhälleliga fenomen. Verksamheten vid Södertörns högskola genomsyras av ledorden mångvetenskap, mångkulturalitet och medborgerlig bildning.
Trypanosomosis är den allvarligaste djursjukdomen i Afrika söder om Sahara. Sjukdomen orsakas av en parasit som sprids av tse-tseflugan, och kan även drabba människor i form av sömnsjuka. Runt 60 miljoner nötkreatur lever i områden med ständig risk att infekteras av parasiten och ca 3 miljoner nötkreatur dör årligen av sjukdomen. Infekterade djur drabbas ofta av blodbrist, viktnedgång, missfall och minskad produktion. Trypanosomosis gör det svårt, och ibland helt omöjligt, att hålla produktiva och friska djur i angripna områden.
Vissa raser kan hantera och kontrollera parasiten och dess effekter bättre än andra. Dessa raser kallas trypanotoleranta och de kan överleva, producera mjölk och reproducera sig även i områden med hög risk för infektion. I Etiopien finns det raser som hålls i utsatta områden och de kan därmed tänkas vara toleranta. Jennie Stein har i sitt doktorsarbete jämfört fyra etiopiska nötkreatursraser (Abigar, Gurage, Horro och Sheko) med avseende på olika egenskaper som rör trypanotolerans, både i rasernas hemområden och på en fältstation där de hölls i samma miljö.
Sheko hade lägst antal infektioner och behövde även minst antal medicinska behandlingar.
Rasen hade också bra reproduktion, mjölkavkastning och överlevnad. Gurage var överlag sämst både gällande avkastning och reproduktion, och de var också oftare infekterade och behövde fler behandlingar än de andra raserna. Abigar uppvisade bra reproduktion i sin hemmamiljö, men på fältstationen hade de sämst reproduktion. Tillsammans med Gurage hade Abigar sämst överlevnad och flest infektioner. Horro hade relativt många infektioner och behövde ofta behandlas, men hade trots detta bra reproduktion, avkastning och överlevnad.
Rasen Sheko utmärker sig som den mest trypanotoleranta rasen eftersom djuren sällan blir infekterade och har bra produktion, mjölkavkastning och överlevnad även i områden med högt infektionstryck. Ett mer utbrett och effektivt användande av rasen skulle kunna förbättra djurhälsan i drabbade områden, vilket i sin tur skulle leda till bättre välfärd för människorna i dessa områden.
En längre svensk sammanfattning finns på s. 51-54 i avhandlingen (se länk nedan).
———————————————————————-
Jennie Stein, institutionen för husdjursgenetik, SLU, försvarade sin avhandling Tryptanotolerance and phenotypic characteristics of four Ethiopian cattle breeds den 9 juni 2011. Opponent var Professor Johann Sölkner, University of Natural Resources and Life Sciences, Wien, Österrike
Mer information: Jennie Stein, 018-67 22 39, 070-405 25 05, Jennie.Stein@slu.se
SLU:s vision är att vara världsledande inom Life Science. Detta blir möjligt genom hög kvalitet och kreativitet inom forskning och utbildning, nyskapande och tongivande miljöanalys, samt att vara en innovativ partner för de gröna näringarna.
Naglar börjar bildas från vissa hudceller under fosterstadiet och via signaler från så kallade WNT-molekyler. I studien visas att signalen emot och vidarebefordras via ett protein kallat Frizzled 6 för att naglar skall formas och fästas vid nagelbädden på ett normalt sätt. Om Frizzled 6 saknas eller har nedsatt funktion tas inte signalen emot vilket leder till svåra avvikelser i nagelbildning som följd.
En forskargrupp ledd av Niklas Dahl vid Uppsala Universitet, har i samarbete med forskare i Pakistan och på Karolinska Institutet identifierat individer med denna specifika nageldefekt. Naglar hos patienterna är kraftigt förtjockade men sköra med en förminskad nagelbädd. Naglarna sitter löst och lossnar spontant vilket begränsar förmågan till manuellt arbete.
Nageldefekten är mycket ovanlig men visar på grundläggande mekanismer för hur organ kan bildas. Forskarna visar också att mekanismen är konserverad i djurriket. Möss med mutationer i genen för Frizzled 6 har defekta klor som lätt lossnar.
– Fynden tillför grundläggande kunskap för förståelsen av hur WNT-signalsystemet styr bildning och funktion av en specifik vävnad. Detta kan komma att få medicinska tillämpningar för behandling av vissa organ- eller cellspecifika sjukdomar, säger Niklas Dahl.
För mer information kontakta Niklas Dahl, tel: 018-611 2799, e-post: niklas.dahl@igp.uu.se
”Mutations in Frizzled 6 Cause Isolated Autosomal-Recessive Nail Dysplasia”, Anne-Sophie Fröjmark, Jens Schuster, Maria Sobol, Miriam Entesarian, Michaela B.C. Kilander, Dana Gabrikova, Sadia Nawaz, Shahid M. Baig, Gunnar Schulte, Joakim Klar & Niklas Dahl, The American Journal of Human Genetics, June 2011, doi:10.1016/j.ajhg.2011.05.013.
Uppsala universitet – kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se
Hittills har projekten utfört språkliga landskapsanalyser, där man försöker beskriva hur omgivningen på olika sätt utnyttjar och presenterar språk till exempel i form av texter och skyltar i gatubilden. Man tittar även hur skolorna som ingår synliggör de olika språken, genom besök på skolorna och i klassrummen.
– Många elever verkar ha en sorts dold flerspråkighet, som inte ens den närmaste omgivningen är medveten om. Grundtanken i projektet är att det i denna mångfald finns en potential som kan utnyttjas positivt och mer positivt än vad fallet är idag, säger Jarmo Lainio, professor och svensk koordinator för forskargruppen.
Gemensamt för alla sammanhang där studierna utförs är att de karaktäriseras av en språklig och kulturell mångfald som inte längre på ett enkelt sätt möjliggör avgränsningar mellan olika grupper och språk. I Storbritannien har man för att beskriva denna nya dimension av mångfald börjat tala om superdiversity, ”supermångfald”. I Sverige har vi kanske inte kommit så långt än, men projektets delstudier möjliggör jämförelser mellan storstadsområden och de samhälleliga och politiska dimensionerna av en sådan utveckling.
De ungdomar som studeras i den svenska delstudien har valt spansk-svensk respektive sverigefinsk profil i skolan, men i deras språkliga och kulturella bakgrund finns i normalfallet ytterligare språk och kulturer inblandade. Utöver svenskan förväntas åtminstone engelskan vara en del av deras språkliga vardag. Den svenska delstudien utförs i Stockholmsregionen. Grupper som studeras i de andra delstudierna är bland annat punjabitalande i Birmingham, kinesisktalande i Tilburg och flerspråkiga unga med olika språki Köpenhamn.
Projektet påbörjades i maj 2010 och förväntas pågå i minst två år. Det förkortas IDII4MES (Investigating discourses of inheritance and identity in four multilingual European settings) och är ett fyrnationsprojekt koordinerat av University of Birmingham, finansierat av European Science Foundation.
– Vi är mycket glada över den här möjligheten att delta i det här sammanhanget, med en handfull internationellt erkända forskare från England, Holland och Danmark som partners. Det är en fjäder i hatten, eftersom denna typ av centralt finansierade projekt från European Science Foundation ganska sällan kommer humaniora till del och det här var den första ansökningsomgången av det här slaget, säger Jarmo Lainio.
De forskare som deltar i den svenska studien är professor Jarmo Lainio (svensk koordinator; Institutionen för baltiska språk, finska och tyska), FD Carla Jonsson (Institutionen för språkdidaktik/Centrum för tvåspråkighetsforskning) och FM Anu Muhonen (Inst. f. baltiska språk, finska och tyska). Hela projektet koordineras av prof. Adrian Blackledge, University of Birmingham. Övriga nationella koordinatorer är prof. Jan Blommaert, Tilburg, och prof. Jens Normann Jørgensen, Köpenhamn.
Ytterligare information
Jarmo Lainio, Institutionen för baltiska språk, finska och tyska, tfn 08-16 2912, e-post jarmo.lainio@finska.su.se
Projektets hemsida
Universitetet i huvudstaden – utbildning och forskning på högsta nivå där öppna sinnen möts och utvecklas. Universitetet deltar i regionala, nationella och internationella samarbeten, i debatt och i samhällsutveckling. Här är mer än 50 000 studenter och 6 000 medarbetare verksamma inom humaniora, juridik, naturvetenskap och samhällsvetenskap.
Avhandlingen belyser att EU:s medicintekniska direktiv som skall garantera att endast säkra och effektiva medicintekniska produkter får användas i vården. Lagstiftningen kräver fullständig dokumentation över prestanda så att det medicinska resultatet inte skall äventyras vid en utredning eller behandling. Detta för att man skall kunna garantera att icke effektiva och icke säkra produkter inte finns i vården.
Dock pekar resultaten i denna avhandling på att utvecklingen av nya bildgenerande system i vården gått väldigt fort och att test och bedömningsmetoder inte hängt med i utvecklingen utan utrustning som har felaktigheter i sig finns på marknaden. Avhandlingen visar på att inom vissa ultraljudsutrustningar som används vid avbildningar av bland annat rörelser och strukturer i hjärtat kan vara behäftade med felaktigheter som gör att läkarna kan helt missa en diagnos av allvarlig natur.
Avhandlingen redovisar och diskuterar även problem med tillbehör som är väsentliga för ultraljudsavbildning som inte testas tillräckligt för att avslöja felaktigheter oftast beroende på antingen tillverkningsfel eller förslitning. Dessa felaktigheter ger också upphov till felbedömningar som kan vara av allvarlig art.
Avhandlingen pekar på en hel del brister i hur teknisk bildgivande utrustning, och då framför allt datortomografi och ultraljudsutrustning med tillbehör bör testar mer grundligt innan användning för att konstatera att utrustningen ger tillräcklig noggrannhet för den avsedda användningen.
Likaså pekar avhandlingen på att myndigheter och testorganisationer inte fungerar optimalt för att garantera att endast säkra och effektiva produkter används inom vården.
Avhandlingen försvaras på Skolan för teknik och hälsa på KTH, Alfred Nobels Allé 10, imorgon fredag den 10 juni 2011 klockan 13:00.
För mer information, kontakta Mattias Mårtensson på 08 – 790 48 72 eller mattias.martensson@sth.kth.se.
