Uppdraget som mentor har tidigare även benämnts som klassföreståndare. I mentorns uppdrag ingår att fortlöpande informera eleven och vårdnadshavaren om elevens utveckling. Uppdraget tycks innebära, åtminstone formellt sett, att mentorn är elevernas primära kontakt mellan eleven och skolan. Men vad innebär uppdraget till innehåll och funktion och vad betyder det för elever som har svårigheter att uppnå målen?

Elisabeth Nordevall har under ett läsår följt fyra gymnasielärare i deras uppdrag som mentorer. Förutom deltagande observationer har olika former av samtal och intervjuer med mentorerna, deras elever samt rektorer genomförts.

Avhandlingen visar att när mentorskapet fungerar väl får mentorn en unik överblick av sina ansvarselevers skolsituation. Detta ger mentorn möjligheter att bygga upp ett kunskapssystem kring den enskilde eleven. Studien synliggör hur mentorn sedan använder kunskapssystemet för att skapa strukturer och strategier kring elevens lärandesituation och därmed bidrar till att elevens utrymme för lärande och delaktighet ökar.

Elisabeth Nordevall är specialpedagog och har sedan 1979 arbetat på Kungsängsskolan, en kommunal 7-9 skola i Jönköping. Från och med våren 2010 är hon anställd vid Erik Dahlbergsgymnasiet i Jönköping. Elisabeth antogs till forskarutbildningen vid HLK i augusti 2006. Handledare har varit professor Ann Ahlberg och professor Claes Nilholm.

Läs avhandlingen:
Gymnasielärarens uppdrag som mentor — En etnografisk studie av relationens betydelse för elevens lärande och delaktighet finns på DIVA (Digitala Vetenskapliga Arkivet).
 
Elisabeth Nordevall försvarar sin avhandling fredagen den 27 maj 2011 kl. 13.15 i sal Hc113 på Högskolan för lärande och kommunikation (HLK) i Jönköping. Fakultetsopponent är professor Jerry Rosenqvist, Högskolan i Kristianstad.

Högskolan för lärande och kommunikation (HLK) är en av fyra fackhögskolor inom Högskolan i Jönköping. HLK erbjuder utbildningar inom lärande och kommunikation. Vid HLK finns fyra forskningsmiljöer: CHILD, Livslångt lärande, Medie- och kommunikationsforskning samt Skolnära forskning. HLK har cirka 5 000 registrerade studenter, cirka 170 anställda och omsätter 160 mnkr.

Kontaktinformation
För ytterligare information, välkommen att kontakta:
Elisabeth Nordevall, tfn 070-517 61 40, elisabeth.nordevall@telia.com

Professor Ann Ahlberg, tfn 031-786 20 81, ann.ahlberg@ped.gu.se

Avhandlingens fokus är att förstå hur människor i olika samarbetssituationer själva anpassar sin arbetsplats eller omgivning för att kunna samarbeta med varandra.

– Utgångspunkten är att denna förståelse är viktig för utvecklingen av IT-verktyg som stödjer samarbete, menar Alexandra.

Avhandlingen baseras på följande fyra studier av olika samarbetssituationer inför utveckling av IT-verktyg eller efter det att IT-verktyg har införts:

Avhandlingen för fram ett synsätt för att förstå samarbetssituationer när man vill utveckla IT-verktyg för dessa. Synsättet kallas ”Places of Collaboration” där man speciellt tittar på hur människor själva skapar och anpassar sin miljö för att samarbete ska fungera. De anpassningar som människor gör, inklusive de verktyg de själva tar fram såsom papperssystem, pärmar med mera, är också viktiga att analysera för att förstå vilka samarbeten som egentligen sker.

– Samarbeten sker baserat på människors faktiska behov av att få jobbet gjort och inte baserat på hur organisationsstrukturer formellt ser ut på papper. Om IT-verktyg införs på en arbetsplats kommer människorna att anpassa sin miljö och skapa nya verktyg för att stödja de aspekter i samarbetet som inte stöds av IT-verktyget. Slutsatsen är att framtida forskning och utveckling inom IT också bör fokusera på att stödja människor i deras eget skapande av samarbets-verktyg. Detta innebär bland annat att vi bör utveckla IT-verktyg som människor själva kan anpassa utifrån egna behov för samarbete, avslutar Alexandra.

Disputationen är öppen för allmänheten.

Dag: Tisdagen den 24 maj 2011
Tid: Klockan 13:15
Plats: Sal J1650, BTH, Campus Gräsvik, Karlskrona

För ytterligare information kontakta Alexandra Petrakou via e-post:
alexandra.petrakou@lnu.se

Blekinge Tekniska Högskola, BTH, är en av Sveriges tydligast profilerade högskolor med visionen att vara en globalt attraktiv kunskapscommunity inom tillämpad IT och innovation för hållbar tillväxt. Här samsas teknik med ekonomi, samhällsvetenskap, hälsa och vård samt kultur och kommunikation. BTH bedriver utbildning och forskning på hög internationell nivå där lärandet står i centrum för såväl studenten, läraren som forskaren.

Blekinge Tekniska Högskola startade 1989 och har idag fler än 8 000 registrerade studenter och drygt 550 anställda. BTH fick 1999 universitetsstatus inom vetenskapsområdet teknik, och bedriver forskarutbildning inom områdena IT med tillämpningar och Planering och management.
Vårt huvudcampus ligger i Karlskrona där verksamheten inryms i nya lokaler med havet som närmaste granne. BTH:s campus i Karlshamn ligger även det vid havet.
Utmärkande för BTH är det nära samarbetet med näringsliv och samhälle vilket genomsyrar både forskning och utbildning på såväl regional, nationell som internationell nivå. Forskning utgör en tredjedel av vår verksamhet.

Sedan den 1 september 2008 är BTH en klimatneutral högskola.
Besök oss gärna på www.bth.se

Idag används riksdagens olika kontrollverktyg till synes slumpmässigt och det saknas en tydlig tanke om vilket verktyg som fyller vilken funktion.

För att kunna utkräva ansvar och korrigera felaktigheter krävs information om hur regeringen använder sin makt. Detta är kontrollmaktens viktigaste funktion, att samla information om makthavarna. Denna information är även viktig för folket för att det ska kunna ta ett så väl underbyggt beslut som möjligt på valdagen.

– Kontrollmaktens resultat måste göras mer tillgängliga för medborgarna. I avhandlingen föreslår jag bland annat att riksdagens hemsida bör nyttjas på ett bättre sätt för att underlätta tillgängligheten av de resultat som framkommer i granskningen, säger Patrik Bremdal.

I avhandlingen visas bland annat att konstitutionsutskottets granskning i stora delar inte är politiserad på det sätt som den ofta framställs. Utskottet är enigt över partigränserna i de allra flesta ärenden. Det konstateras även att antalet frågor och interpellationer som ställs i Sverige, internationellt sett, inte är anmärkningsvärt många. I Sverige ställs mellan 1500 och 2000 skriftliga frågor. Motsvarande i till exempel Storbritannien är drygt 50 000 och i Danmark 6-7000.

Några av de förändringar Patrik Bremdal föreslår är en förändring av interpellationsinstitutet så att de kopplas närmare KU:s granskning och införande av en ny frågeform, skriftliga frågor för muntliga svar. Han föreslår även ändrade regler kring hur och när en anmälan till KU ska ske och en utökad användning av utskottens möjlighet till uppföljning och utvärdering. Avslutningsvis föreslås även ett nytt riksdagsutskott med uppgift att kontrollera delegerad normgivning.


För mer information kontakta Patrik Bremdal, tel: 018-471 7991, 0709-721813
patrik.bremdal@jur.uu.se
Uppsala universitet – kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Jos hade länge setts som en plats där Nigerias alla religiösa och etniska grupper levde tillsammans i fred, men den 7 september 2001 skulle den bilden slås i spillror. Förödande sammanstötningar bröt ut mellan etniska och religiösa grupper som gjorde olika anspråk på staden, och våldsspiralen som vidtog tycks fortfarande efter snart tio år bara eskalera.

I efterdyningarna av ”The crisis”, som händelserna kom att kallas, flyttade tidigare grannar isär och områden fick nya, religiöst färgade namn, som till exempel ”New Jerusalem” eller ”Jihad Zone”, beroende på om kristna eller muslimer var i majoritet. Den traumatiska händelsen kom att upplevas som en brytpunkt med en fredlig historia och en förlust av vad staden en gång varit. Vänner blev till fiender och nyss trygga platser blev livsfarliga att besöka. Tidigare sanningar omkullkastades. Invånarna i Jos fann sig tvungna att finna nya vägar i en värld färgad av ilska och rädsla och där oförutsägbarhet präglade livet.

Ulrika Anderssons avhandling bygger på 18 månaders fältarbete i Jos mellan åren 2000 och 2007. Avhandlingen analyserar de processer som formade staden och dess invånare efter krisen. I centrum står en krets utövare av traditionell medicin. Som helare och siare med tillgång till ”mediciner” som kunde skydda mot angrepp, skada fiender och lösa konflikter, hade de speciella färdigheter att påverka och hantera framtider som blev mer och mer oförutsägbara och riskfyllda. Samtidigt var de precis lika sårbara inför de föränderliga omständigheterna som alla stadens invånare. Deras dagliga liv och kamp över att finna fotfäste och vägar framåt i detta osäkra landskap används i boken som en utgångspunkt för att utforska större sammanhang: livsvillkor i en tillvaro karakteriserad av osäkerhet, sönderfall, rädsla och konflikt – i Jos som stad och Nigeria som nation.

– Den ständiga ovissheten om vad framtiden ska bära med sig, vad det förflutna har varit, och vad som sker i nuet gäller inte bara Jos utövare av medicin. Vi kämpar alla med hur oviss och tvetydig världen framstår. Tidigare försök till tolkningar faller snabbt samman och ersätts med nya men i tider av kris är detta processer som framträder i all sin kraft, säger Ulrika Andersson Trovalla.

För mer information, kontakta Ulrika Andersson Trovalla, tel: 018-244394, 073-346 60 96, e-post: ulrika.andersson@antro.uu.se
Uppsala universitet – kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Anna Ullström vid statsvetenskapliga institutionen vid Stockholm universitet har gjort en unik undersökning om de politiskt anställda i Regeringskansliets politiska staber. Hon har även själv jobbat som politiskt sakkunnig. 

I sin avhandling analyserar Anna Ullström Styrning bakom kulisserna, Regeringskansliets politiska staber och regeringens styrningskapacitet en av de mer outforskade delarna av svensk politik, de politiskt anställda i Regeringskansliets politiska staber. Ingen har tidigare gjort denna typ av undersökning i Sverige. Det är vardagslivet i de politiska staberna som uppmärksammas. Vad gör statssekreterare, planeringschefer, pressekreterare och politiskt sakkunniga? Hur är arbetet i de politiska staberna organiserat? Hur styr de politiskt anställda tjänstemännen?

Undersökningen baseras på ett omfattande material, som samlats in med hjälp av en enkätundersökning, deltagande observation, fokusgrupper och kvalitativa intervjuer. Analysen kompletteras med dagboksutdrag från deltagande observation i Jordbruksdepartementets politiska stab 2005 och 2006, då Anna Ullström arbetade där som politiskt sakkunnig.

– Min studie bidrar särskilt till förståelse av de politiskt sakkunnigas deltagande i styrningen av departementen. De politiskt sakkunnigas närvaro i Regeringskansliet utmanar det traditionella förhållandet mellan statsråd och tjänstemän. Eftersom politiskt sakkunniga inte ingår i departementens linjeorganisation, ingår de inte i den parlamentariska styrningskedjan som helhet och kan inte utkrävas ansvar av riksdagen. Det är självklart intressant då att veta hur mycket de influerar eller styr, säger hon.

Studien visar att politiskt sakkunniga i Regeringskansliet kan påverka policyprocesser, och i egenskap av statsrådets nära medarbetare, även statsrådets åsikter. Studien visar också att politiskt sakkunniga deltar i styrningen av departementen, men att det finns normer som reglerar hur detta sker.

– De politiskt sakkunniga kan i princip inte driva en egen politisk agenda som statsrådet inte samtycker till. Närhet och möjligheten att ta reda på statsrådets åsikt är en viktig förutsättning för att staberna ska fungera, säger Anna Ullström.

För mer information kontakta gärna:
Anna Ullström, Statsvetenskapliga institutionen och Score, Stockholms universitet, telefon 08-674 74 09, 070-3099168, e-post anna.ullstrom@score.su.se
 
 
Universitetet i huvudstaden – utbildning och forskning på högsta nivå där öppna sinnen möts och utvecklas. Universitetet deltar i regionala, nationella och internationella samarbeten, i debatt och i samhällsutveckling. Här är mer än 50 000 studenter och 6 000 medarbetare verksamma inom humaniora, juridik, naturvetenskap och samhällsvetenskap.

Patientens erfarenheter och synpunkter på vården är viktiga i arbetet med att förbättra vårdens kvalitet. Varje år kontaktar cirka 26 000 personer i Sverige patientnämndens kansli med klagomål, var sjunde (15 %) upplever att det funnits brister i bemötandet i kontakten med personal i hälso- och sjukvården.

Syftet med Eva Janglands avhandlingsprojekt har varit att få en fördjupad bild av möten mellan patienten och hälso- och sjukvårdpersonal inom vården, och då specifikt inom kirurgisk vård. Studierna är baserade på intervjuer med patienter och sjuksköterskor samt på en enkätstudie med patienter. Avhandlingen innehåller även en studie där en enkel förbättringsåtgärds påverkan på patientens delaktighet undersöktes.

Brister i information, i respekt och i empati var de vanligaste orsakerna till att patienter och anhöriga kontaktat patientnämndens kansli med klagomål på bristande bemötande.

–    I intervjuerna framkom att bristande bemötande och delaktighet gör att patienter tappar förtroende för vården, vilket skapar osäkerhet, onödig oro och lidande både under vårdtiden och efter utskrivning, säger Eva Jangland.

Flertalet patienter var nöjda med den medicinska delen av vården, men upplevde brister i det psykologiska stödet eller i den information de fått i samband med beskedet om sin diagnos. En studie gjordes därför på två kirurgiska vårdavdelningar. Patienterna fick varje dag skriva ned sina frågor och funderingar på ett för studien utarbetat ”patientkort”. Detta fungerade sedan som ett verktyg i dialogen med sjukvårdspersonalen, exempelvis vid ronder och utskrivningssamtal. Utvärderingen visade att de patienter som använde patientkortet under sin tid på sjukhuset upplevde att de haft bättre möjlighet att delta i beslut vad gäller både omvårdnaden och den medicinska vården jämfört med dem som inte fått kortet.

–    Mina studier pekar på betydelsen av ett gott bemötande och att patientens delaktighet kontinuerligt prioriteras och diskuteras i vården. Men också att patientens delaktighet i vården kan förbättras genom en enkel och resurssnål åtgärd, säger Eva Jangland.

Patienters berättelser om negativa möten i vården kan användas som utgångspunkt för reflektion i utbildning och i handledning för alla yrkeskategorier i hälso- och sjukvården, menar Eva Jangland.

– Att under handledning få reflektera över patientens erfarenheter i vården kan vara ett bra verktyg för att utveckla hälso- och sjukvårdspersonalens yrkesroll.

Disputationen äger rum vid Uppsala universitet den 30 maj. Läs avhandlingen  [Ref 1]på universitetsbibliotekets webbplats.

För mer information, kontakta Eva Jangland, tel: 072-235 93 33, eva.jangland@surgsci.uu.se 
Uppsala universitet – kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

De flesta vet att bröstsmärtor som strålar ut i vänster arm är ett typiskt symtom på hjärtinfarkt. Att bröstsmärtan ibland kan gå upp mot halsen och käken är också känt, framför allt bland läkare. Däremot har det fram till nu förblivit okänt hur många patienter som har smärta i huvud-halsområdet som enda infarktsymptom. Man vet sedan tidigare att de som får en hjärtinfarkt utan de typiska bröstsmärtorna löper kraftigt förhöjd risk att avlida på grund av att diagnosen blir felaktig så att den livräddande behandlingen fördröjs eller uteblir.

I ett samarbete med Uruguay och USA har en forskargrupp vid Umeå universitet på ett standardiserat sätt undersökt symtombilden hos 326 på varandra följande patienter som kommit till akuten med akut kärlkramp eller hjärtinfarkt. Som jämförelse undersökte man på samma sätt 359 på varandra följande patienter med smärta från samma områden, men där orsaken var en sjuk tand.

Resultaten, som nu presenteras i avhandlingen, visar att smärta i huvud-halsområdet var enda symtom på en potentiellt livshotande akut hjärtsjukdom hos 6 % av patienterna med akut kärlkramp, hos 5 % med smärta som förebådade en infarkt och hos 4 % med utvecklad hjärtinfarkt. De vanligaste smärtställena var svalget, käkarna, käkleden/örat och tänderna. Symtomen var oftast dubbelsidiga och signifikant vanligare hos kvinnor än hos män. När bröstsmärtor saknades var smärta i huvud-halsområdet vanligare än den typiska smärta som strålar ut i vänster arm. Smärtor som beskrevs som ”tryckande” eller ”brännande” pekade tydligt på en hjärtorsak medan ”huggande” och ”värkande” smärtor talade för att orsaken låg i en sjuk tand.

Eftersom smärta från hals, käkar, öra eller tänder är det enda symtomet hos en av 25 patienter med hjärtinfarkt, främst kvinnor, och det innebär en kraftigt ökad risk att få fel diagnos och avlida, är det viktigt att kunskapen om denna symtombild implementeras hos både allmänhet som vårdpersonal.

Marcelo Kreiner, som kommer från Uruguay, är doktorand vid Institutionen för odontologi, enheten för oral diagnostisk radiologi.
Han är engelskspråkig och kan nås via
tel 090-785 61 71
e-post marcelo.kreiner@odont.umu.se

Fredag 20 maj försvarar Marcelo Kreiner, Institutionen för odontologi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Craniofacial Pain of Cardiac Origin (Smärta inom huvud-halsområdet kan vara enda symptom på hjärtinfarkt).
Disputationen äger rum kl. 13.00 i sal 933, 9 tr., by. 3A, NUS.
Fakultetsopponent är dr Antoon De Laat, Catholic University of Leuven, Belgien.
Läs hela eller delar av avhandlingen på
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-43148

Forskningsprogrammet ”Framtidens drivmedel?” har bestått av fyra delprojekt som har undersökt debatten om, och bruket av, alternativ till olja i Sverige.
– Vi har sett att det har bedrivits forskning för att utveckla och implementera alternativ till oljebaserade drivmedel ända sedan början av 1900-talet men att motiven bakom har varierat. De vanligaste motiven har handlat om att trygga den nationella tillgången på drivmedel och att göra samhällsekonomiska vinster. Insikten att oljan är en ändlig resurs har också länge stimulerat arbetet, konstaterar Helena Ekerholm och Bosse Sundin, två av forskarna inom programmet.

Oljan har ett stabilt grepp

Miljörelaterade motiv har en lång historia men klimatmotiven etablerades på allvar först på 1990-talet. Dessa motiv har, enligt forskarna, gått hand i hand med de äldre motiven inom ramen för en ideologi om ekologisk modernisering. Skogen har uppfattats som en förnyelsebar resurs som omvandlad till exempelvis cellulosabaserad etanol både kan minska oljeberoendet och koldioxidutsläppen och ge nya arbetstillfällen och exportvinster. Tanken att förbrukningen av drivmedel borde minska radikalt var levande under 1970-talet men har i övrigt haft svårt att få gehör.

Trots all forskning och utveckling, och trots starka motiv, har oljan ändå behållit sitt grepp som landets främsta drivmedel.
– Ett svar på frågan varför det blivit så är att oljan är en del av ett multinationellt sociotekniskt system vars stabilitet har underskattats av både forskare, politiker, ideella organisationer och journalister. Ett annat svar är att varje alternativ, från 1910-talets sulfitsprit till 1940-talets gengas, 1970-talets metanol och 2000-talets skilda typer av etanol, har mött svårigheter som hänger samman med respektive tidsepoks politiska, ekonomiska och kulturella ramar, säger Erland Mårald.

Politisk vilja och ekonomi spelar stor roll

– En av våra slutsatser är att det är lätt att efterfråga mera forskning men att ny vetenskap och teknik inte är nog för att en omställning ska äga rum. Politisk vilja och bedömningar av vad som är ekonomiskt rimligt spelar stor roll, liksom ett kulturellt klimat som accepterar förändringar. Alla dessa faktorer kan utgöra flaskhalsar som på gott och ont hindrar att ny teknik slår igenom, säger Jenny Eklöf.

Forskarna menar också att situationen sannolikt har försvårats av att man länge försökt ersätta oljan med ett huvudalternativ. De sammanfattar problemen i tre huvudpunkter: Det är svårt att nå konsensus, det är svårt med timing och det är lätt att glömma när man ser framåt.
– Forskning liksom journalistik bidrar inte bara till att skapa ökad klarhet utan medför också att bilden blir mer komplex genom att nya risker uppenbaras vilket kan öka osäkerheten. Medierna har varit viktiga i opinionsbildningen samtidigt som de sällan har talat med en röst, säger Annika Egan Sjölander.

Breddad forskning behövs

Att tiden ofta har avgörande betydelse illustreras av att genombrott för ny teknik inte sällan placeras i den ”nära framtiden”, vilket medför att behovet av beteendeförändringar och samhälleliga insatser i samtiden tenderar att skjutas framåt. Under senare år har situationen varit den omvända, att staten har subventionerat och byggt ut ett nät för biodrivmedel utan kunskap om, och när, andra generationens etanol kommer att finnas tillgängligt.

– Att åtskilliga kandidater till ”framtidens drivmedel” under århundradet inte har förverkligats borde ha stämt till eftertanke, men det tycks som det sällan ha varit fallet, konstaterar Christer Nordlund. Det faktum att oljan inte har ersatts är dock inget skäl för att inte fortsätta forska, tvärtom. Men forskningen måste handla lika mycket om människor och samhällen som om drivmedlen i sig.

Forskningsprogrammet har nyligen avrapporterats till forskningsrådet Formas.
Medverkande forskare:
Fil. dr Annika Egan Sjölander, Institutionen för kultur- och medievetenskaper
Doktorand Helena Ekerholm, Institutionen för idé- och samhällsstudier
Fil. dr Jenny Eklöf, Institutionen för idé- och samhällsstudier
Fil. dr Henrik Lång, Institutionen för idé- och samhällsstudier
Docent Erland Mårald, Institutionen för idé- och samhällsstudier
Professor Christer Nordlund, Institutionen för idé- och samhällsstudier
Professor Bosse Sundin, Institutionen för idé- och samhällsstudier

Kontaktperson:
Christer Nordlund, professor i idéhistoria och projektledare
E-post: christer.nordlund@idehist.umu.se 
Mobil: 070-741 27 40 
Det går också bra att kontakta någon av de andra medverkade forskarna.

Artrikedomen av växter och fjärilar ökar redan året efter omställningen från konventionell till ekologisk produktion. Det framgår av en studie gjord av forskare från SLU i Uppsala och Lunds universitet.

Ekologiskt jordbruk har, genom att man inte använder kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel, använts som ett sätt att motverka den minskande biologiska mångfalden i det moderna jordbrukslandskapet.

Dock vet man väldigt lite om hur snabbt den biologiska mångfalden reagerar på en sådan förändring av odlingsystemet.

Genom att mäta antalet växter och fjärilar på konventionella gårdar jämfört med ekologiska gårdar har forskarna vid SLU och i Lund kunnat uppskatta om och hur snabbt dessa organismer reagerar på införandet av ekologiskt jordbruk.

Artrikedomen av både växter och fjärilar var högre redan året efter omställningen till ekologiskt jordbruk. Antalet fjärilar fortsatte dessutom kontinuerligt att öka med tiden efter omställningen. De var i snitt 100 procent fler på de gårdar som varit ekologiska i 25 år jämfört med de nyligen omställda.

Resultaten presenterades i det senaste numret av den vetenskapliga tidskriften Journal of Applied Ecology: Assessing the effect of the time since transition to organic farming on plants and butterflies.

Forskarna bakom studien: Dennis Jonason(SLU), Georg K. S. Andersson(LU), Erik Öckinger(SLU), Maj Rundlöf(LU), Henrik G. Smith(LU) & Jan Bengtsson(SLU).

SLU:s vision är att vara världsledande inom Life Science. Detta blir möjligt genom hög kvalitet och kreativitet inom forskning och utbildning, nyskapande och tongivande miljöanalys, samt att vara en innovativ partner för de gröna näringarna.

Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Dennis Jonason, institutionen för ekologi, SLU Dennis.Jonason@slu.se 018-67 22 57, 073-7027181
Jan Bengtsson, institutionen för ekologi, SLU Jan.Bengtsson@slu.se 018-67 15 16

Utrustningen klassas som nationell resurs finansieras med ett forskningsanslag från Vetenskapsrådet på 25,8 miljoner kronor. Lunds Tekniska Högskola har det tekniska och operativa ansvaret.

Vad borren, som kan nå 2,5 km djupt, ska användas till är upp till svenska forskare att komma med förslag till och söka medel för.

Ett projekt har redan fått klartecken. Det handlar om att borra i fjällkedjans bergmassiv för att ta reda på hur bergskedjor bildats. Uppsala universitet är vetenskapliga ledare medan LTH har teknikansvaret som utförare.

I övrigt finns långt framskridna planer på att utforska möjligheter till C02-lagring, nya sätt att lagra energi och hur man bör förvara kärnavfall. Andra ämnen handlar om grundvattnets kvalitet och hur länge det räcker. Därtill finns mer naturvetenskapliga ambitioner såsom att kartlägga meteoritnedslag och ta reda på hur långt ner det finns liv.

– Sådana här borrar används annars mest av gruvnäringen. Att ha tillgång till en sådan utrustning för att förutsättningslöst utforska olika områden är unikt, säger Leif Bjelm, professor i Teknisk geologi vid LTH och en av de drivande i projektet. Han tillägger:

– I vissa lägen måste man gå i närkamp med naturen – det vill säga borra i den. Idag vet man inte om det svenska berget klarar C02-lagring eller ej, för att ta ett exempel. Sådant måste man utforska på plats genom att utföra borrningar i vilka man mättekniskt fastställer hur de egentliga förhållandena är.

För att vara transportabel monteras borrutrustningen på en lastbil. Den kommer att väga ca 20 ton, exklusive lastbil, och stå parkerad i Lund när den inte används.

– Förhoppningsvis är den ute på uppdrag ofta, säger Jan-Erik Rosberg, biträdande lektor i akviferteknik vid LTH och nybliven projektledare för projektet.

Efterhand kommer förmodligen även några doktorander att anställas för att forska om framförallt borrteknik och mätteknik i borrhål. Vid avdelningen för Teknisk geologi finns mångårig erfarenhet av att utveckla olika slags tekniker för prospektering. Exempelvis hur man kan undersöka förutsättningar för exempelvis damm-, bro- och tunnelbyggen eller utvinna geotermisk energi.

Läs tidigare pressmeddelande här. http://www.lu.se/o.o.i.s?id=1383&visa=pm&pm_id=1279

Liksom de flesta svenska universitet och högskolor ingår Lunds Tekniska Högskola i Svenska djupborrningsprogrammet (SDDP). Det är en sammanslutning för vetenskaplig borrning och provtagning som länkar samman svenska och utländska universitet och forskare. Uppsala universitet är koordinator för SDDP och Uppsala universitet var en av medsökandena i Lunds universitets ansökan till VR. Läs mer här: www.sddp.se.

En hel del utrustning har också köpts in från Boart Longyear i Kanada.

För mer information, kontakta Leif Bjelm, professor teknisk geologi vid Lunds Tekniska Högskola, 046-222 89 83, leif.bjelm@tg.lth.se eller Jan-Erik Rosberg, Jan-Erik.Rosberg@tg.lth.se 046-2224086 och www.tg.lth.se

– Jag har framförallt studerat den tvära bukmuskeln som spelar en nyckelroll i stabiliseringen av ryggraden, och upptäckt att den i vissa situationer fungerar annorlunda än vad man tidigare trott. Den kunskapen gör det möjligt att utforma bättre och mer effektiva träningsprogram till personer med ont i ryggen.

Patienter med ryggproblem är en stor del av sjukgymnastens vardag, och det avspeglas även i sjukskrivningsstatistiken. Utöver det personliga lidandet, innebär det också en stor kostnad för samhället. I en färsk rapport från Försäkringskassan framgår det att ryggvärk är en av de två sjukdomar som står för de största kostnaderna inom sjukförsäkringssystemet.

Aktiveras snabbare

Oftast är värken lokaliserad till den nedre delen av ryggen, ländryggen, och hos många patienter med dessa besvär finns det förändringar i den tvära bukmuskelns aktivitet. ”Korsettmuskeln”, som den också kallas, är vår djupast liggande magmuskel, ett band som omsluter bålen för att stabilisera rygg och bäcken. Den aktiveras snabbare än andra muskler i rygg och mage, som en förberedelse för olika rörelser, och hittills har man trott att det gäller i alla situationer. Något som också påverkat utformningen av rehabiliterings- och träningsprogram.

– Den här muskeln har fått stor uppmärksamhet under senare år, både inom rehabilitering och friskvård. Men problemet är att man inte riktigt vet hur den fungerar hos friska personer, och då är det inte heller lätt att uttala sig om vilken betydelse olika förändringar vid ryggbesvär verkligen har.

Ändrad träning

Martin Eriksson Crommert fokuserade därför på personer utan ryggproblem för att se hur magens och ryggens muskler arbetar normalt. Genom att mäta de elektriska signalerna i muskulaturen kunde han kartlägga hur snabbt och hur mycket musklerna reagerade i olika situationer. Det visade sig då att det som ansetts vara den tvära bukmuskelns främsta kännetecken, den snabba aktiveringen, inte gällde i alla lägen.

– Mina resultat visar att den tidiga aktiviteten bara uppstår när det finns ett behov av att balansera överkroppen i upprätt läge, inte när vi till exempel ligger ned. Och det får ju stor betydelse för hur rehabiliteringen ska utformas.

I dag tränas den tvära bukmuskeln ofta i liggande läge, medan den upprättstående träningen främst riktar in sig på andra muskler i rygg och mage. Men Eriksson Crommerts forskning visar alltså tvärtom att balanserandet av överkroppen måste ingå i övningen för att den tvära bukmuskeln ska tränas upp och återfå sin grundläggande funktion att stabilisera ryggen och motverka problem.

För mer information, kontakta Martin Eriksson Crommert, 070-264 54 23 eller martin.eriksson-crommert@orebroll.se.

Det kommer många lovande metoder för diagnos av hjärtfel. I ekokardiografi, där man med ultraljud både kan mäta struktur och funktion, finns en snabb teknikutveckling som gör att nya tillämpningar tillkommer varje år. När man först testar dem i kliniska sammanhang framkommer inte tydligt alla begränsningar i hur resultaten kan tolkas.

Flera lovande ekokardiografi-baserade metoder testas i avhandlingen för att kartlägga sambanden mellan hjärtats belastning och mätmetodens utslag för hjärtprestationen. Detta mäts som tidsintervaller för hjärtslag och kammarväggens rörelse, hastighet, deformation, vridning (torsion) med mera. Studier har visat att de flesta av dessa mått kan avspegla hjärtats inneboende förmåga att slå, men man behöver ett ganska noggrant mått på hjärtats fyllnadsgrad och en ingående granskning för att rätt tolka fynden. Minst ett mått på kammarens sammandragningshastighet (maximal systolisk hastighet) verkar stå sig bra i relation till hjärtmuskelns slagförmåga, oberoende av hjärtats fyllnadsgrad eller belastning.

Studien har utförts i stordjursmodeller, där man haft möjlighet att granska relevanta humana/kliniska metoder och tekniker. Denna typ av mått på hjärtfunktionen för patienter med cirkulationsproblem bör snabbt bli ett inslag i kliniska bedömningar. Att ta hänsyn till hjärtats belastning är relevant för nästan alla patienter med aktuella eller akuta sjukdomar som kan påverka patientens cirkulation och vätskestatus.

Roman A´roch är doktorand vid Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, enheten för anestesiologi och intensivvård, Umeå universitet, och kan där nås på
Tel. 070-654 40 47
e-post roman.aroch@anestesi.umu.se

Torsdagen den 27 maj försvarar Roman A´roch, Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Left ventricular function’s relation to load, experimental studies in a porcine model (Svensk titel: Vänsterkammarfunktion i relation til belastning, experimentella studier i grismodell).
Disputationen äger rum kl. 13.00 i Sal B, 9 tr., Tandläkarhögskolan, NUS.
Fakultetsopponent är professor Lars-Åke Brodin, Kungl. Tekniska Högskolan, Stockholm.
Läs hela eller delar av avhandlingen på
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-4360 [Ref 1]

Elongator är ett proteinkomplex som är väl bevarat från jäst till människa och det tyder på att dess funktion är betydelsefull. Den primära funktionen av detta komplex i den encelliga eukaryoten Saccharomyces cerevisiae (jäst) är bildandet av de modifierade baserna mcm5U, mcm5s2U och ncm5U i vissa tRNA molekyler. tRNA behövs för avläsning av kodoner i mRNA under proteinsyntes. Närvaro av dessa baser i tRNA ökar proteinsyntesens effektivitet. Changchun Chen undersöker i sin avhandling varför avsaknad av elongatorkomplexet i jäst ger upphov till så många olika fenotyper samt den fysiologiska roll som elongatorkomplexet har i rundmasken Caenorhabditis elegans.

Komplexet är Changchun Chen har visat att avsaknad av de modifierade baserna mcm5U, mcm5s2U och ncm5U, främst i tRNA som under proteinsyntes läser kodonerna AAA och CAA, orsakar brister i jästcellens svar på DNA-skador. För att finna gener vars uttryck minskar i elongatormutanter, identifierade Changchun Chen de mRNA i jäst som är anrikade i AAA- eller CAA-kodoner, dvs. kodoner vars avkodning är speciellt känsliga i elongatormutanter. Denna analys ledde till identifieringen av genen IXR1 vars kodande region är anrikad i CAA-kodoner och Changchun Chen fann att elongatormutanter uppvisar en dramatisk minskning av Ixr1-proteinnivån. Ixr1-proteinet krävs för induktion av Rnr1 som svar på DNA-skador och den minskade Ixr1-nivån i elongatormutanter leder till en försämrad förmåga att inducera Rnr1 när cellerna utsätts för DNA-skada.

– Mina resultat visar att elongatorkomplexets roll i tRNA-modifiering påverkar cellens svar mot DNA-skador, säger Changchun Chen.

För att besvara frågan om elongatorkomplexet också krävs för bildandet av mcm5U, mcm5s2U och ncm5U baser i tRNA från flercelliga organismer undersökte Changchun Chen modifieringsstatus av tRNA isolerad från elongatormutanter i rundmasken C. elegans. De modifierade baserna saknades, som i sin tur orsakade en ineffektiv proteinsyntes. Elongatormuterade maskar uppvisar defekter i salt-associerad inlärning och en minskad produktion av neurotransmittorer. Changchun Chens resultat visar att elongatorkomplexets roll i tRNA-modifiering är konserverad och att dess funktion är viktig för många cellulära processer.

Läs delar av eller hela avhandlingen:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-43348

För ytterligare information, kontakta gärna:
Changchun Chen
Tel.+46 90 785 67 67
Mobil: +46 70-355 33 11
e-post:changchun.chen@molbiol.umu.se

Om disputationen:
Fredagen den 20 maj försvarar Changchung Cheng, Institutionen för molekylärbiologi vid Umeå universitet, sin avhandling med titeln The role of Elongator complex in Saccharomyces cerevisiae and Caenorhabditis elegans. Svensk titel: Rollen av Elongator komplexet i Saccharomyces cerevisiae och Caenorhabditis elegans. Disputationen äger rum kl. 10.00 i Byggnad 6 L, Major Groove, Umeå universitet, Umeå. Fakultetsopponent är professor Eric Phizicky, University of Rochester Medical center, New York, USA.

Redan idag är nära 45 procent av den energi som används i Sverige förnybar och bioenergi är den största enskilda energikällan.

Bioenergi är energi som utvinns från biomassa vilket innefattar allt levande material. Framför allt produceras värme, både i enskilda anläggningar och i stora fjärrvärmeanläggningar, men även elektricitet och fordonsdrivmedel produceras. Genom att förgasa biomassan vid hög temperatur kan bränslet omvandlas till en gas med hög koncentration av kolmonoxid, vätgas och metan. Denna gas kan sedan omvandlas via kemiska processer till produkter lämpliga som fordonsdrivmedel. För att biodrivmedel ska kunna konkurrera med fossila bränslen krävs att processen optimeras. En viktig del i denna optimering är att studera de partiklar som bildas som föroreningar i förgasningsprocessen, både från askan i bränslet men även från den organiska delen av bränslet. Detta för att kunna optimera den utrustning som används för att rena och uppgradera produktgasen.

I sin avhandling utvecklar Eva Gustafsson en metod för karakterisering av partiklar (10 nm till 10 µm) i den heta produktgasen från förgasning av biomassa. Metoden har tillämpats på tre olika typer av atmosfäriska fluidbäddar för förgasning av fyra olika sorters bränslen, tre träbränslen och ett energigräs. Med hjälp av olika instrument och analystekniker har koncentrationen och storleksfördelningen av partiklarna i den heta produktgasen bestämts och dessutom har både utseendet och grundämnessammansättningen hos partiklarna studerats.

Resultatet visar att partikelstorleksfördelningen var bimodal med en fin mod av partiklar med diameter <0.5 µm och en dominerande grov mod >0.5 µm. Finmoden var beroende av vilket bränsle som användes medan grovmoden påverkades mer av förgasningstekniken, med högre koncentrationer från den cirkulerande fluidbädden jämfört med de två bubblande fluidbäddarna. Finmoden bestod framför allt av material som förångats från bränslet vid förgasningen medan grovmoden dominerades av bäddmaterial, aska och oförbränt material.

Basen för avhandlingen har varit CHRISGAS-projektet, ett EU-projekt som avslutade 2010 och som koordinerades av Växjö universitet/Linnéuniversitetet med finansiering av EU-kommissionen och Svenska Energimyndigheten.

Eva Gustafsson är doktorand i bioenergiteknik vid Linnéuniversitetet sedan 2005. Hon har en bakgrund som civilingenjör i kemiteknik från Lunds Tekniska Högskola och kommer ursprungligen från Ullared i Halland.

Avhandlingen ”Characterization of  particulate matter from atmospheric fluidized bed biomass gasifiers” försvaras den 27 maj 2011 kl. 10.00. Disputationen äger rum i sal Wicksell, Hus K, Linnéuniversitetet i Växjö. Opponent är professor Marcus Öhman, Luleå tekniska universitet.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Eva Gustafsson, e-post eva.gustafsson@lnu.se.

Avhandlingen kan beställas från Linnaeus University Press, 0470-70 82 67 eller lupress@lnu.se

Susanna Sjödin Lindenskoug har skrivit en avhandling om föreställningar om manlighet i Livland under åren 1685-1709, utifrån protokoll från tidelagsrättegångar.

Var manlighetens gränser går är kopplat till tid men också till rum. Avvikelser har ofta hjälpt olika samhällen att definiera sina gränser för accepterade beteenden genom tiderna. Susanna Sjödin Lindenskoug har studerat tidelagsprotokoll från perioden 1685-1709 i den då svenska provinsen Livland, ungefär halva nuvarande Estland och halva nuvarande Livland.

– Inom den historiska manlighetsforskningen har det omanliga oftast kommit att likställas med kvinnlighet. Mina iakttagelser är att manligheten, när man utgår ifrån tidelagsbrottet, tangerat eller passerat över till det odisciplinerade, snedvridna och djuriska, säger Susanna Sjödin Lindenskoug.

Den aspekt av manlighet och omanlighet som framträder tydligast i rättegångsprotokollen är manlighet i förhållande till sexualiteten, men också i förhållande till hushållet samt underordnade och överordnade manligheter mellan rättens olika aktörer.
Källmaterialet har visat vilka beteenden och egenskaper som var önskvärda hos en man och vad som krävdes för att omvärlden skulle uppfatta någon som en riktig man. Det har även framkommit vilka minimikrav som behövde uppfyllas för att någon skulle kunna betraktas som en man överhuvudtaget.

– För att urskilja de önskvärda beteendena och egenskaperna hos en man under den här tiden har jag bland annat tittat på hur det oönskade och ibland det rent av förkastliga framhävts hos vissa personer under rättegångarna, säger Susanna Sjödin Lindenskoug.
Utifrån de resonemang som kommer fram i rättegångsprotokollen, kan vi få reda vad de inblandade ansåg om varandra och hur de ansåg att en man skulle vara, bete sig och agera i olika situationer. Samtidigt har det också tydligt visat vad som ansågs vara mindre önskvärda och direkt omanliga beteenden.

Det har i Susanna Sjödin Lindenskougs forskning visat sig att både synen på manlighet och toleransen för vissa beteenden varierar mellan Sverige och Livland. Något som bland annat kan förklaras med den livegenskap som rådde på den livländska landsbygden och med hur hög grad samhället var kristnat. I Sverige tycks tidelagsbrottet ha setts som mycket allvarligare än i Livland.

Susanna Sjödin Lindenskoug är doktorand i historia vid Södertörns högskola och Stockholms universitet.

Avhandling: ”Manlighetens bortre gräns. Tidelagsrättegångar i Livland åren 1685-1709”
Disputation sker den 20 maj kl. 10.00 i rum MB 416 på plan 4 i B-flygeln, Moas båge, Södertörns högskola, Campus Flemingsberg.
Opponent: Maja Bondestam, Uppsala universitet.
Kontakt: sussalo@live.se
 
_____________________________________________________

Södertörns högskola är ett ungt och dynamiskt lärosäte med unik profil, beläget i Flemingsberg i södra Stockholm. Vid högskolan bedrivs kvalificerad forskning. Särskilt starka forskningsområden är Östersjö- och Östeuropaforskning, samtidshistoria, institutionell förändring i det moderna samhället, interreligiösa relationer, genusstudier, kritisk kulturteori, estetik och miljövetenskap.

Ett mångvetenskapligt arbetssätt är utmärkande för högskolan. Samverkan över ämnesgränserna betonas för att nå nyanserad kunskap om komplexa samhälleliga fenomen. Verksamheten vid Södertörns högskola genomsyras av ledorden mångvetenskap, mångkulturalitet och medborgerlig bildning.

 
Prostata är en svåråtkomlig liten körtel med en ämnesomsättning (metabolism) som inte liknar något annat mänskligt organs. Produkterna från dessa processer i prostata, metaboliterna, har därför visat sig kunna användas som sjukdomsmarkörer. Inositol är ett vitaminliknande ämne som är intressant i det sammanhanget. Det finns i bland annat modersmjölk, bönor, nötter och spannmål och har tidigare visat sig kunna ha en skyddseffekt vid prostatacancer. I avhandlingen visas att inositolföreningar också skulle kunna användas för att upptäcka särskilt aggressiv prostatacancer genom att mäta i den friska delen av prostata.

Prostatacancercellerna är oftast utspridda i organet och i motsats till många andra tumörer bildas inte alltid tydligt kännbara knölar. Dessutom finns det inte någon tillräckligt bra metod som hjälper läkaren att avbilda prostata och eventuella tumörer. Det gör att det är svårt att veta var man skall ta vävnadsprov för att kunna diagnostisera cancer. Tumörerna kan vara så små att de lätt missas vid provtagningen. Det finns dessutom olika typer av prostatacancer som är svåra att skilja åt, en kan vara ofarlig medan en annan är mycket aggressiv och måste behandlas omgående. För att kunna ge rätt behandling i förhållande till tumörens farlighetsgrad behövs nya metoder. En biomarkör/metabolit som kan ge en indikation om hur organet mår är därför eftersökt.

Antalet upptäckta fall av prostatacancer ökar i världen och allt tyder på att det är en följd av flera faktorer. Att män lever allt längre är en orsak eftersom sjukdomen ökar med stigande ålder. Ökad medvetenhet med hälsokontroller som PSA-testning är en annan orsak, eftersom man då hittar fler tumörer i ett tidigt stadium. En tredje starkt bidragande faktor är livsstilen, där kosten har en betydande roll. Faktorer som ålder och kost, påverkar metabolismen och kan spåras. I avhandlingen påvisas bland annat den essentiella fleromättade fettsyran omega-6 i prostatatumörer.

Avhandlingen bygger på mätningar av metabolismen (eng. ”metabolomics”) i uttagna vävnadsbitar från prostata. Flera metaboliter är unika för prostata, men de kan också vara unika för olika delar av körteln och skilja mellan människa och djur, och kan därför ge information om sjukdom i organet. Avhandlingen antyder att man i framtiden borde kunna använda magnetkamera för att mäta metaboliter i prostata utan att behöva ta vävnadsprover och på så sätt få information om eventuell aggressiv prostatacancer.

Läs hela eller delar av avhandlingen på
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-43651

Katarina Stenman växte upp i Umeå men flyttade i 20-års åldern till New York, USA, där hon i flera år arbetade som frilansande datorgrafiker. Intresset för kemi, kost och hälsa ledde så småningom till en magisterexamen i kemi vid Umeå universitet, där hon nu är doktorand vid Institutionen för strålningsvetenskaper, enheten för diagnostisk radiologi. Hon kan nås på
tel. 090-785 84 44
e-post katarina.stenman@sidb.diagrad.umu.se

Fredagen den 27 maj försvarar Katarina Stenman, Institutionen för strålningsvetenskaper, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Prostate Cancer Diagnosis. Experimental and clinical studies with HRMAS NMR spectroscopy (Diagnostik av prostatacancer. Experimentella och kliniska studier med HRMAS NMR-spektroskopi).

Disputationen äger rum kl. 13.00 i Sal 260, by. 3A, plan 2, NUS.
Fakultetsopponent är adj. professor Peter Lundberg, Linköpings universitet.