Stadsmiljön är en av de snabbast växande människoinfluerade miljöerna på jorden. Hur påverkas vilda arter av denna utveckling? Vilka arter kommer att klara förändringarna bäst, och vilka riskerar att missgynnas mest? En grupp unga forskare vid evolutionsbiologiskt centrum, Uppsala universitet, har under ledning av Dr. Alexei Maklakov, Dr. Simone Immler och docent Niclas Kolm i en ny studie undersökt om hjärnans storlek hos olika fågelarter kan spela roll för deras anpassningsförmåga till stadsmiljöer. Tidigare studier tyder på att det finns ett samband mellan hjärnans storlek och kognitiv förmåga hos däggdjur, fiskar och fåglar, t ex att arter med större hjärnor har ett bredare spektrum av beteenden och potentiellt är mer flexibla när det gäller att finna skydda och föda.
Genom att jämföra hjärnans storlek i relation till kroppsstorlek hos fågelarter som klarar att häcka i storstadsmiljö i 12 europeiska städer med arter som ännu inte häckar i dessa stadsmiljöer, har nu forskargruppen för första gången kunnat visa att hypotesen stämmer: Fåglar med stora hjärnor är bättre på att anpassa sig till stadsmiljön.
– Våra data tyder på att arter med hög kognitiv förmåga lättare anpassar sig till miljöer som förändrats för att passa människan. Studien har stor betydelse för vår kunskap om vilka arter som kan behöva särskilt stöd i framtiden för att klara sig i en värld under snabb förändring, säger Niclas Kohlm,
För mer information, kontakta: Niclas Kolm, tel: 018-471 26 39, 073-0980809, nicklas.kolm@ebc.uu.se eller Alexei Maklakov, tel: 018-471 27 02, alexei.maklakov@ebc.uu.se
Uppsala universitet – kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se
– Resultaten är viktiga för att kunna bedöma vilken spridningsrisk det finns för föroreningar från sediment i kustnära områden, säger Sarah Josefsson.
Maskarterna Marenzelleria upptäcktes för första gången i södra Östersjön i mitten av 1980-talet, och tros ha kommit hit med ballastvatten på skepp. På senare år har det visat sig att det finns tre Marenzelleria-arter i Östersjön, med olika geografiska ursprung. Maskarna gräver i sedimentet ner till 50 cm djup, djupare än andra Östersjöarter, och deras grävande kan frigöra föroreningar som har sedimenterat under det senaste århundradet i Östersjön.
De föroreningar som Sarah Josefsson undersökt i studien är persistenta organiska föroreningar, så kallade POP-föreningar, dit bland annat föroreningarna polyklorerade bifenyler (PCB) och dioxiner hör. Dessa ämnen är hydrofoba, och undviker vattnet när de släpps ut i det. Istället binder de till partiklar och sedimenterar ner till havs- eller sjöbotten. När utsläppen från den ursprungliga föroreningskällan upphör finns det i sedimenten kvar stora mängder föroreningar som kan läcka ut till vattnet och sprida sig till organismer. Sedimenten fungerar då som en källa till föroreningar.
Om föroreningarna som kommer ner till sedimentet täcks med rent sediment blir de begravda och är då inte längre i kontakt med vattnet. För många POP-föreningar har utsläppen från primärkällor minskat kraftigt under de senaste decennierna, och därför är koncentrationerna i regel högre längre ner i sedimentet än vid ytan.
För att minska utflödet av föroreningar från sediment kan det saneras. En metod är så kallad capping (täckning), vilket innebär att ett skikt av rent material placeras som ett täcklager på sedimentet. För att uppnå tillräcklig effektivitet behöver skikten ofta vara tjocka, vilket kan förstöra de bottenlevande djurens miljö.
Sarah Josefsson har i sitt doktorsarbete visat att genom att använda aktiva material som binder de organiska föroreningarna kan tunnare skikt användas. Tillsats av aktivt material (aktiverat kol eller kraftlignin, som är en biprodukt från pappersmasseframställning) minskade både utläckage och bottenlevande djurs ackumulation av olika föroreningar, bland annat dioxiner. Aktiverat kol var mest effektivt, och en 3 cm tjockt täcke med 3,3 procent aktiverat kol minskade utläckage och ackumulation med cirka 90 procent. Resultaten från avhandlingen visar att täckning i tunna skikt är en effektiv saneringsmetod.
Sarah Josefsson är uppvuxen i Niilivaara, Gällivare kommun, och har tagit magisterexamen i miljövetenskap vid Lunds universitet.
Fakta om disputationen:
Fredagen den 6 maj försvarar Sarah Josefsson, Kemiska institutionen, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Fate and transport of POPs in the aquatic environment – with focus on contaminated sediments. Den svenska titeln är Fördelning och transport av persistenta organiska föroreningar i akvatiska miljöer – med fokus på förorenade sediment. Disputationen äger rum kl 10.00 i sal KB3B1, KBC-huset. Fakultetsopponent är professor Jussi Kukkonen, Institutionen för biologi, Östra Finlands universitet, Joensuu, Finland.
För mer information, kontakta:
Sarah Josefsson
Kemiska institutionen, Umeå universitet
Tel: 090-786 93 39
E-post: sarah.josefsson@chem.umu.se
Läs hela eller delar av avhandlingen på
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-42107
I svenska livsmedelsbutiker är skivat nötkött och nötfärs vanligen centralpaketerat i så kallad modifierad atmosfär, vilket oftast innebär en gasblandning med 80 procent syre och 20 procent koldioxid. Syrgasen ger köttet en stabil, vacker, klarröd färg som de flesta konsumenter ser som ett tecken på att köttet är färskt och av bra kvalitet, och det är också därför livsmedelskedjorna väljer just denna gasblandning. Tillsatsen av koldioxid hämmar bakterietillväxt och ger köttet än längre hållbarhet än om det hade förpackats i ett tråg svept i plastfolie.
Åsa Lagerstedt Norström från SLU har i sitt doktorsarbete jämfört kvaliteten på nötkött som förvarats i olika typer av förpackningar. Hennes slutsats är att konsumenter som är ute efter en god middag inte ska välja det klarröda köttet i förpackningar med hög syrgashalt, av flera skäl. Den höga syrgashalten gör att köttets proteiner lättare kan oxidera, vilket ger ett segare kött. Dessutom minskar E-vitaminhalten och det finns en ökad risk att köttet börjar smaka lite härsket, eftersom även fettet kan oxideras av syrgasen.
Ett annat stort problem är att den klarröda färgen hos nötkött som förpackats i hög syrgashalt gör att köttet ser färdiglagat ut vid en lägre temperatur. Köttet ser genomstekt ut vid ca 55°C istället för vid 70°C, som är den temperatur som behövs för att bakterier ska dö. Detta är särskilt viktigt vid tillagning av köttfärs. Om man inte mäter temperaturen utan bara utgår från om färsen ser genomstekt ut kan resultatet till exempel bli köttfärsbiffar som inte är helt genomstekta, vilket är en möjlig hälsorisk för konsumenter. Denna risk gäller även skivat nötkött – köttet kan se välstekt ut även om det steks till en lägre temperaturer än 70°C.
I en vakuumförpackning eller en skin pack* har luften sugits ut ur förpackningen och utan syre ser köttet purpurrött ut. En stor fördel med olika typer av vakuumförpackningar är å andra sidan att mörningsprocessen fortsätter under lagringstiden.
– I våra försök har vi visat att vakuumförpackat nötkött är mörare och smakar bättre än nötkött som förpackats i en gasblandning med mycket syrgas. Dessutom förlorar det mindre vätska och har en längre hållbarhet, säger Åsa Lagerstedt Norström. Helst ska köttet ha lite insprängt fett, så kallad marmorering. Det ger god smak och det blir lättare att lyckas med tillagningen.
Enligt Åsa Lagerstedt Norström är det viktigt att handeln och konsumenterna förstår att det inte bara är färgen som avgör hur köttet smakar, utan även hur köttet förpackas. Hon menar att det skivade nötkött som handeln erbjuder i dag inte är optimalt, och att mer vakuumförpackat kött skulle kunna minska matsvinnet samtidigt som konsumenterna får ett godare kött.
Ett alternativ är att livsmedelsbranschen gemensamt bestämmer sig för att gå över till en gasblandning utan syrgas, vilket man har gjort i Norge.
– Norska köttförpackningar innehåller kvävgas och koldioxid. Det gör att köttet ser purpurrött ut snarare än klarrött, men man får ett par dagars extra hållbarhet och ett mörare kött, berättar Åsa Lagerstedt Norström.
* ”Skin pack” är en ny typ av vakuumförpackning. Köttet läggs på en bricka varefter ett plastlock krymps över köttet.
En längre sammanfattning på svenska nås via en länk nedan.
—————————————————————
Mer information:
Agronom Åsa Lagerstedt Norström, institutionen för livsmedelsvetenskap, SLU, försvarar sin avhandling Packaging methods and storage time – Effects on beef quality.
Tid: Fredag den 29 april 2011, kl 09.15
Plats: Loftets hörsal, SLU, Ultuna, Uppsala
Opponent: Dr Vivion Tarrant, Ballsbridge, Dublin, Irland
Mer information: Åsa Lagerstedt Norström, 018-67 19 82, Asa.Lagerstedt.Norstrom@slu.se
Länk till avhandlingen (pdf):
http://pub.epsilon.slu.se/8031/
Länk till en utförligare sammanfattning på svenska (pdf)
SLU:s vision är att vara världsledande inom Life Science. Detta blir möjligt genom hög kvalitet och kreativitet inom forskning och utbildning, nyskapande och tongivande miljöanalys, samt att vara en innovativ partner för de gröna näringarna.
Patienter som man misstänker har drabbats av en sjukdom kallad idiopatisk normaltryckshydrocefalus. INPH behandlas med en shuntoperation. Det gör att symptom som finns hos de ofta äldre patienterna, som demens och gång- och balanssvårigheter förbättras. Som en del av den medicinska utredningen genomförs ett infusionstest. Det används för att stödja diagnosen av INPH, för att välja ut de patienter som är hjälpta av en shuntoperation och för att avgöra om en inopererad shunt fungerar. Studier visar att endast var femte patient med denna diagnos får shuntbehandling. Förbättrade infusionstester skulle därför vara till stor nytta för dessa patienter.
I avhandlingen jämförs tre vanligt förekommande infusionsmetoder. Tidigare publicerade resultat bekräftas och vikten av en standardisering av infusionstest betonas. En matematisk modell som används för att beskriva det cerebrospinala vätskesystemet (ryggmärgsvätskesystemet) vidareutvecklas också i avhandlingen, och ett nytt sätt att genomföra infusionen och nya analysmetoder presenteras och undersöks.
Den nya infusionsmetoden, kallad Oscillating Pressure Infusion, jämförs med nuvarande metod i den hittills största repeterade studien med infusionstest. Fyrtiosju patienter med hydrocefalus har undersökts. Resultaten visar att den nya metoden, med sitt nya infusionsprotokoll och analysmetod, ger resultat som är fullt jämförbara med nuvarande metod. Den nya metoden har fördelar som samtidig bestämning av två viktiga parametrar med osäkerhetsmått, vilket möjliggör individuell och förkortad undersökningstid.
Kennet Anderssons forskning är en del av ett tvärvetenskapligt samarbete mellan Medicinsk teknik och Klinisk neurovetenskap vid Norrlands universitetssjukhus.
Avhandlingen är elektroniskt publicerad:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-4238
Kennet Andersson är doktorand vid Institutionen för strålningsvetenskaper, radiofysik, Umeå universitet. Vid frågor, kontakta honom gärna på
telefon 090-785 41 52
mobil 0730-27 12 62
e-post kennet.andersson@radfys.umu.se
Fredag 6 maj försvarar Kennet Andersson, Institutionen för strålningsvetenskaper, sin avhandling med titeln Assessment of cerebrospinal fluid system dynamics – Novel infusion protocol, mathematical modelling and parameter estimation for hydrocephalus investigations (Svensk titel: Bestämning av cerebrospinalvätskesystemets dynamik – nytt infusionsprotokoll, matematisk modellering och parameteruppskattning för hydrocefalusundersökningar).
Disputationen äger rum klockan 9.00 Bergasalen, by. 27, NUS. Fakultetsopponent är professor Karin Wårdell, Linköpings universitet.
Moln- och griddteknik (på engelska grid och cloud computing) är två ansatser för att skapa virtuella datormiljöer där flera olika datorsystem upptäcks och kopplas samman vid behov. De sammankopplade datorsystemen har större kapacitet än de enskilda systemen och erbjuder även nya modeller för användning av datorbaserad beräkningskraft inom vetenskapliga tillämpningar. Svårigheterna med den här typen av sammankopplingar ligger i att ju fler datorer som kopplas samman desto mer komplexa blir systemen och desto större blir utmaningarna i att hantera beräkningar i systemet.
För att förenkla sammankopplingarna har Per-Olov Östberg i sin avhandling konstruerat mekanismer som automatiskt distribuerar olika typer av beräkningar. Dessa mekanismer består av av algoritmer och system som på egen hand upptäcker, identifierar och kopplar samman datorer och utför vetenskapliga beräkningar. Poängen med denna typ av abstraktion och automation av sammankoppling av datorsystem är att självständiga mekanismer tillåter fler användare att använda system som kopplar ihop fler datorer. Dagens gridd- och molnsystem består av hundratusentals sammankopplade datorer och användare. Systemen används till allt från molekyldesign för läkemedel och virtuella krocktester till analys av data från fysikaliska högenergiexperiment och väderprognoser.
Per-Olov Östberg har även konstruerat verktyg för design och utveckling av programvaror som tjänster i virtuella miljöer, till exempel gridd- och molnsystem. Programvaruutveckling för denna typ av miljöer är en väldigt komplex process och består till stor del av att hantera fel som kan uppstå i distribuerade miljöer. Avhandlingen bidrar med designmönster, programmeringsmodeller och verktyg för tjänstebaserad mjukvaruutveckling som till exempel automatiskt genererar kod för att koppla ihop programvaror över nätverk och hanterar fel självständigt. Syftet med dessa bidrag är att förenkla utveckling av distribuerade vetenskapliga programvaror och underlätta användning av gridd- och molnmiljöer för forskare.
För ytterligare information, kontakta:
Per-Olov Östberg
E-post: p-o@cs.umu.se
Telefon: 070- 999 22 89
Om disputationen
Torsdagen den 5 maj försvarar Per-Olov Östberg, institutionen för datavetenskap, Umeå universitet, sin avhandling med titeln ”Virtual Infrastructures for Computational Science: Software and Architectures for Distributed Job and Resource Management”. Svensk titel: ”Virtuella infrastrukturer för beräkningsvetenskap: Programvaror och arkitekturer för distribuerad jobb- och resurshantering”.
Disputationen äger rum kl. 13:30 i sal MA121, MIT-huset.
Fakultetsopponent är Prof. Odej Kao, Tekniska universitetet Berlin, Tyskland.
Läs hela eller delar av avhandlingen
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-42428
Vi lever allt längre. Men sannolikheten att få leva länge och ha en god hälsa är inte jämnt fördelad mellan könen. Kvinnor lever längre än män, trots att de generellt har sämre hälsa. Detta fenomen brukar kallas för könsparadoxen i hälsa. Under de senaste 20 åren har dock mäns förväntade livslängd ökat i snabbare takt än kvinnors.
– Det som är nytt i den här avhandlingen är att vi har studerat könsskillnaderna i hälsa och funktionsförmåga bland de allra äldsta – där kvinnorna dominerar i antal. Att studera könsskillnader i hälsoutvecklingen bland de allra äldsta är särskilt intressant eftersom de är den huvudsakliga målgruppen för äldreomsorg och sjukvård, säger Pär Schön.
Studierna i avhandlingen baseras på den så kallade SWEOLD-undersökningen, som bygger på intervjuer med de allra äldsta. Avhandlingen visar att kvinnors sämre hälsa består upp i de allra högsta åldrarna. Kvinnor har generellt mer hälsoproblem än män, både vad gäller sjukdomar och tester av funktionsförmåga.
När det gäller förändringar i hälsa över tid har hälsan försämrats i de flesta avseenden för både kvinnor och män. De största hälsoförsämringarna återfanns hos kvinnorna. Dessutom har olika mått på hälsa förändrats olika över tid för kvinnor och män. Däremot fanns det inga könsskillnader eller försämringar över tid i förmågan att klara dagliga sysslor.
– Kvinnor verkar klara av sin vardag trots att de är sjukare än män, säger Pär Schön.
En central fråga inom äldreforskningen är, när vi nu lever allt längre, betyder det att det är sjuka eller friska år som läggs till livet?
– Våra studier pekar på att de år som läggs till livet består av sjuka år. Då de äldre både blir allt fler till antalet, och utgör en allt större andel av befolkningen, kommer hälsoutvecklingen bland de allra äldsta att få stora socialpolitiska konsekvenser när det gäller resurser för vård och omsorg om de äldre, säger Pär Schön.
Avhandlingens namn: Gender Matters: Differences and change in disability and health among our oldest women and men
Ytterligare information:
Pär Schön, Aging Research Center (ARC), Stockholms universitet/Karolinska Institutet, tfn 08-690 68 76, mobil 073-655 18 69, e-post par.schon@ki.se%20
Universitetet i huvudstaden – utbildning och forskning på högsta nivå där öppna sinnen möts och utvecklas. Universitetet deltar i regionala, nationella och internationella samarbeten, i debatt och i samhällsutveckling. Här är mer än 50 000 studenter och 6 000 medarbetare verksamma inom humaniora, juridik, naturvetenskap och samhällsvetenskap.
Behovet av diagnostiska biomarkörer vid nedbrytande sjukdomar som drabbar nervsystemet, exempelvis Parkinson och Alzheimer, är stort och akut. Tidig diagnos av sådana sjukdomar skulle möjliggöra behandling i ett skede när de är som mest mottagliga för behandlingen, under den period då flest nervceller skadas eller dör. Runt om i världen pågår forskning för framtagande av substanser som kan påverka sjukdomsförloppet.
Gemensamt för många nervnedbrytande sjukdomar är att de orsakas av att proteiner klumpar ihop sig till så kallad amyloid. Ludmilla Morozova-Roches forskargrupp har funnit kroppsegna antikroppar mot det viktigaste amyloidbildande proteinet vid Parkinsons sjukdom, antikroppar som skulle kunna fungera som en diagnostisk markör vid sjukdomen. Mätningen av nivåerna av kroppsegna antikroppar i patienters blodserum är enkelt och kräver inget ingrepp förutom ett blodprov. Den kan bli en metod i klinisk praxis.
Ludmilla Morozova-Roches forskning görs i samarbete med Lars Forsgren, professor i neurologi vid Umeå universitet och överläkare vid Norrlands universitetsjukhus i Umeå, som leder forskningsprogrammet kring tidig diagnostik och övervakning av Parkinson-patienter. Fynden tyder på att autoimmunitet kan ha en skyddande roll vid Parkinsons sjukdom. Immunreaktioner vid sjukdomens viktigaste amyloidbildande protein a-synuklein kan vara av värde vid utvecklingen av behandlingsstrategier som vaccination med amyloid-antigen och -antikroppar, särskilt under sjukdomens tidiga stadier.
För mer information, kontakta gärna Ludmilla Morozova-Roche, professor i medicinsk biofysik vid Institutionen för medicinsk kemi och biofysik, Umeå universitet på
telefon 090-786 52 83
mobil 073-620 52 83
e-post ludmilla.morozova-roche@medchem.umu.se
Referens:
Kiran Yanamandra, Marina A. Gruden, Vida Casaite, Rolandas Meskys, Lars Forsgren, Ludmilla A. Morozova-Roche: a-Synuclein Reactive Antibodies as Diagnostic Biomarkers in Blood Sera of Parkinson’s Disease Patients
PLoS One, Volume 6, Issue 4, e18513:
http://www.plosone.org/article/info%3Adoi%2F10.1371%2Fjournal.pone.0018513
– Min avhandling i systemekologi visar att förhållandet mellan arter och miljöfaktorer varierar både mellan arter och beroende av geografisk omfattning. Till exempel ökar betydelsen av salthalt när skalan ökar från ett begränsat skärgårdsområde till att inkludera hela Östersjön, medan betydelsen av djup minskar i samma jämförelse. Dessa mönster skiljer sig också mellan olika arter. För till exempel blåstången är djupet viktigast oavsett skala, medan för blåmusslan är salthalten absolut viktigast för utbredningen i hela Östersjön, säger Antonia Nyström Sandman vid systemekologiska institutionen vid Stockholms universitet.
Eftersom det är både dyrt och tidskrävande att kartlägga havsmiljön är rumslig modellering av arters utbredning en viktig aspekt för förvaltning och bevarande av skyddsvärda miljöer. Förekomst eller mängd av arter kan relateras till olika miljöfaktorer, och på så sätt kan man uppskatta artens utbredning även i områden där data saknas.
– Det är viktigt att komma ihåg att man behöver olika typer av bakgrundsinformation beroende på både vilken art det är man vill uttala sig om och var i Östersjön man befinner sig, säger Antonia Nyström Sandman vid Systemekologiska institutionen, Stockholms universitet.
Arters utbredning kan också förändras över tiden, både av naturliga orsaker och som följd av mänsklig påverkan. Förändringen kan vara olika stor och ha olika riktning på olika platser.
– En förändring, vare sig den är till det bättre eller till det sämre, kanske bara syns i vissa delar av skärgården, säger Antonia Nyström Sandman.
Avhandlingens namn: Modelling spatial and temporal species distribution in the Baltic Sea phytobenthic zone
Modellering av arters utbredning i tid och rum på Östersjöns grunda vegetationsklädda bottnar.
För ytterligare information: Antonia Nyström Sandman, mobil: 070-6330366 epost: antonia@ecology.su.se
Universitetet i huvudstaden – utbildning och forskning på högsta nivå där öppna sinnen möts och utvecklas. Universitetet deltar i regionala, nationella och internationella samarbeten, i debatt och i samhällsutveckling. Här är mer än 50 000 studenter och 6 000 medarbetare verksamma inom humaniora, juridik, naturvetenskap och samhällsvetenskap.
Laos är ett av de minst utvecklade länderna i världen med en svag bas för vetenskap och dålig arbetsmarknad för akademiker. Majoriteten av de studenter som börjar på universiteten saknar helt erfarenhet av och färdigheter i att göra praktiska fysikövningar trots att det i de officiella läroplanerna står att lärare ska inkludera praktiskt arbete i gymnasie- och universitetskurser. Det finns ett gap mellan avsedd och genomförd läroplan.
Thongloon Vilaythong har genomfört en enkätundersökning som visar att fyra av fem elever aldrig har gjort eller sett fysikexperiment i skolan. Nästan alla elever har en positiv inställning till praktiska övningar och förväntar sig att fysiklaborationerna ska bli intressanta och upplysande. Efter laborationerna i en inledande fysikkurs på universitetet, uttryckte däremot hälften av studenterna kritik mot kvaliteten på undervisningen och organisationen av det praktiska arbetet. Deras förståelse av fysikaliska experiment var endast godtagbar eller till och med dålig och det laborativa arbetet i deras egen fysikkurs hjälpte dem inte att förbättra sin fysikförståelse särskilt mycket.
Genom videoupptagningar av laborationer på universitetsnivå om en pendels egenskaper visar Thongloon Vilaythong att studenterna är aktiva under försöket men de fokuserar på att utföra olika handlingar, snarare än på att förstå fysikinnehållet. Laborationen blev ineffektiv bland annat eftersom studenterna inte klarade av att använda mätutrustningen och att de hade svårt att förstå laborationsinstruktionerna, som också var otydliga. Det fanns även trasig utrustning.
Thongloon Vilaythong har samlat in data genom enkäter, intervjuer och videoinspelningar. Han har även tagit hjälp av sina egna etnografiska erfarenheter av att arbeta i det laotiska utbildningssystemet i mer än trettio år.
– Mina resultat visar att det finns ett akut behov av att förbättra fysikundervisningen i Laos. Det behövs en politisk insats för att lyckas utveckla en ny kultur för praktiskt arbete i skolor och universitet. Experimentets roll måste göras tydligare i fysikkurser, förklarar Thongloon Vilaythong.
Resultaten kommer att användas som en plattform för att förbättra experimentella uppgifter i fysikkurser vid National University of Laos och som referens för att odla en kultur för praktiskt arbete i fysikundervisningen i Laos i allmänhet.
För ytterligare information, kontakta gärna:
Thongloon Vilaythong
Telefon: 090-786 53 15
E-post: thongloon.vilaythong@physics.umu.sethongloon_thong60@yahoo.com
Om disputationen
Fredagen den 29 april försvarar Thongloon Vilaythong, Institutionen för fysik, Umeå universitet, sin avhandling med titeln The Role of Practical Work in Physics Education in Lao PDR. Svensk titel: Det laborativa arbetets betydelse i fysikundervisning i Laos.
Disputationen äger rum kl 13:00 i rum KB3A9 i KBC-huset.
Fakultetsopponent är Dr Masakata Ogawa, professor i naturvetenskapens didaktik, Graduate School of Mathematics and Science Education, Tokyo University of Science
E-publikation av avhandlingen
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-42134
I höstas kom beslutet från Högskoleverket om att Högskolan i Borås får utfärda doktorsexamen. Tidigare har doktorander i Borås disputerat via avtal med andra lärosäten, till exempel Göteborgs universitet, även om forskningen har bedrivits i Borås. Disputationen för Mikael Gunnarsson vid Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap/Bibliotekshögskolan är den allra första egna disputationen vid Högskolan i Borås. Det han har forskat om är automatisk genreklassificering av digitala texter.
– Det finns sedan tidigare ganska bra möjligheter att klassificera digitala texter utifrån deras innehåll, säger han. Men när vi söker allt mer information digitalt blir det mer och mer viktigt att veta vilken typ av dokument det är vi hittar – är det en vetenskaplig artikel, en teknisk rapport eller något från ett uppslagsverk?
Mikael Gunnarsson har arbetat som lärare på Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap/Bibliotekshögskolan vid Högskolan i Borås sedan 1992 och tyckte det var hög tid att disputera nu. Eftersom han har undervisat i klassifikation och är intresserad av internet, passade avhandlingens ämnesval bra.
Vilken är nyttan med din forskning?
– Det är till exempel när det gäller källkritik, att man som läsare behöver vara medveten om vilken typ av text det är för att rätt kunna värdera den information som finns i texten. Om man utvecklar metoden vidare skulle det på sikt kunna bli så att man när man googlar får upp en symbol vid varje träff, som visar vilken genre det handlar om.
Först ut
Margareta Lundberg Rodin är prefekt vid Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap/Bibliotekshögskolan och hon ser fram emot Mikael Gunnarssons disputation.
– Jag tycker det är roligt att just vår institution står för den första disputationen vid högskolan, säger hon. Högskolan i Borås fick ju examensrättigheter för flera områden, och just den här avhandlingen råkade bli den första. Nu ska vi göra disputationen lite extra festlig för att uppmärksamma detta.
Vilken betydelse har de egna examensrättigheterna för högskolan?
– För de enskilda doktoranderna blir det inte så stor skillnad, eftersom forskarutbildningen i stort sett är densamma, det är snarare vissa rutiner som förändras eftersom forskarutbildningen nu enbart genomförs i Borås. Däremot har det en stor strategisk betydelse för högskolan att få utfärda examen på alla nivåer, även forskarutbildning. Det ger ökad status åt högskolan och innebär att studenter i grundutbildningarna via doktorander tillförs aktuell forskning, vilket bidrar till att stärka undervisningens kvalitet.
TID OCH PLATS: Mikael Gunnarssons disputation äger rum fredagen den 29 april 2011, kl 13.00 i sal M506 på Högskolan i Borås. Avhandlingen heter ”Classification along Genre Dimensions: Exploring a Multidisciplinary Problem”.
För mer information:
Mikael Gunnarsson, tfn: 033-435 4138 eller 0706-212805 mikael.gunnarsson@hb.se
Margareta Lundberg Rodin, prefekt BHS, tfn: 033-435 4413 eller 0732-305904 Margareta.Lundberg_Rodin@hb.se
Högskolan i Borås bedriver utbildningar inom biblioteks- och informationsvetenskap, ekonomi och informatik, mode och textil, beteendevetenskap och lärarutbildning, teknik samt vårdvetenskap. Campus ligger mitt i city, och vi har 15 000 studenter och 650 anställda.
Högskolan i Borås försöker ständigt minimera gapet mellan teori och praktik. Därför utbildas våra studenter nära arbetslivet. Vi satsar på problembaserad forskning med tydliga professionskopplingar. Våra studenter ska snabbt kunna fungera i yrkeslivet efter avlagd examen. Vi förflyttar akademin ut i professionerna. Och professionerna in i akademin. Under 2010 har Högskolan i Borås fått fyra examensrättigheteratt bedriva forsk arutbildning inom tre områden. Ytterligare en pusselbit har därmed fallit på plats i vår strävan mot att bygga det kompletta professionslärosätet.
Ett av bidragen i avhandlingen är en återkopplingsmekanism för hur man i tidskritiska situationer kan försäkra sig om att data i ett informationsutbyte tolkas korrekt. Principerna handlar i huvudsak om att utgå från arbetsflödet och identifiera interaktions-, informations- och datamodeller när man ska skapa ICT-system. Principer för hur man kan öka tilliten till systemen behöver tas i beaktande, speciellt vid olika typer av automatiseringar.
– Jag har studerat SOS operatörer på flera centraler och ger förslag på en mekanism som kan öka chansen för att det inkommande samtalet kategoriseras och hanteras semantiskt korrekt, säger Jenny Lundberg och fortsätter; denna mekanism, som innefattar att medlyssnande operatör ger förslag på kategorisering av händelse, kan vara av speciellt intresse för operatörer som samarbetar men sitter distribuerat på olika centraler.
Jenny Lundberg har även undersökt hur sensorer och sensorbaserade informationsflöden kan användas för att skicka relevant information i rätt tid. Ett exempel på prototyp som presenteras i avhandlingen är en trycksensor som vid en identifierad kritisk uppgift aktiverar en Androidapplikation i en SmartPhone.
– Sensorbaserad information är på stark frammarsch och spås bli en revolution liknande Internet i styrka. Men det gäller att förstå integritetsaspekter samt skapa hållbara sensorbaserade informationsstrukturer, säger Jenny Lundberg. Hur ska data tolkas, vem får ta del av data och vilka intentioner och möjligheter att agera har den som tar emot data?
I framtiden är Jenny intresserad av att undersöka möjligheter för att skapa robusta sensorbaserade system samt att titta på hur sociala verktyg kan kombineras med möjligheterna hos avancerade mobila enheter.
Disputationen är öppen för allmänheten:
Tid: den 28 april, kl. 10.15
Plats: sal J1650, BTH, campus Gräsvik, Karlskrona
För ytterligare information kontakta Jenny Lundberg på telefon 0455-385873.
Se även www.bth.se
Blekinge Tekniska Högskola, BTH, är en av Sveriges tydligast profilerade högskolor med visionen att vara en globalt attraktiv kunskapscommunity inom tillämpad IT och innovation för hållbar tillväxt. Här samsas teknik med ekonomi, samhällsvetenskap, hälsa och vård samt kultur och kommunikation. BTH bedriver utbildning och forskning på hög internationell nivå där lärandet står i centrum för såväl studenten, läraren som forskaren.
Blekinge Tekniska Högskola startade 1989 och har idag fler än 8 000 registrerade studenter och drygt 550 anställda. BTH fick 1999 universitetsstatus inom vetenskapsområdet teknik, och bedriver forskarutbildning inom områdena IT med tillämpningar och Planering och management.
Vårt huvudcampus ligger i Karlskrona där verksamheten inryms i nya lokaler med havet som närmaste granne. BTH:s campus i Karlshamn ligger även det vid havet.
Utmärkande för BTH är det nära samarbetet med näringsliv och samhälle vilket genomsyrar både forskning och utbildning på såväl regional, nationell som internationell nivå. Forskning utgör en tredjedel av vår verksamhet. Sedan den 1 september 2008 är BTH en klimatneutral högskola.
I en nyligen genomförd VTI-studie belägger Mohammad-Reza Yahya i vad mån det finns skillnader mellan onyktra och nyktra förare i fråga om straffpåföljden för trafikbrott där människor dödas eller skadas.
I studien kommer man fram till att andelen grov oaktsamhet för nyktra respektive rattfulla fördelar sig enligt följande:
– vållande till annans död: 3,1 % respektive 55 % (grovt rattfulla, 67 %)
– vållande till kroppsskada: 3,5 % respektive 84 % (grovt rattfulla, 86 %)
– framkallande av fara: 100 % för samtliga.
Gruppen grov oaktsamhet kan delas upp i rattfulla och i nyktra. Skillnaden mellan dessa grupper ifråga om fängelsedomar är mera marginell. Däremot är antal utdömda dagar i fängelse i genomsnitt större för de nyktra än för de rattfulla. Om man däremot betraktar hela gruppen av dömda för vållande till annans död eller till kroppsskada har de rattfulla i genomsnitt dömts till mer än 10 gånger så långt fängelsestraff som de nyktra.
Länk till rapporten:
VTI rapport 710
VTI, Statens väg-och transportforskningsinstitut, är ett oberoende och internationellt framstående forskningsinstitut inom transportsektorn. Med omkring 190 medarbetare är VTI den största transportforskningsmiljön i Sverige. VTI utför tillämpad forsknings- och utvecklingsverksamhet som rör samtliga transportslag.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Mohammad-Reza Yahya [Ref 2], forskningsassistent VTI, telefon 013-20 40 94
Barnmisshandel är vanlig i Sverige, trots att det sedan 30 år är förbjudet att slå barn. Vart sjunde barn har blivit misshandlat, i de allra flesta fall av en förälder. Redan för ett år sedan redovisades de första resultaten i en stor studie där 8494 elever i Sörmland medverkade. De barn som enkäten omfattade gick i högstadiet eller gymnasiet.
– Misshandel av barn är ett dåligt utforskat område i Sverige, säger Eva-Maria Annerbäck, psykoterapeut och forskarstuderande som gjort studien. Hon disputerar nu i barn- och ungdomspsykiatri vid Hälsouniversitetet, Linköping.
– Vi trodde kanske att vi hade löst problemet med det förbud mot barnaga som kom 1979.
Från 1980-talet och fortfarande ökar dock antalet polisanmälningar om barnmisshandel kraftigt. Men det mesta tyder på att det är benägenheten att anmäla som ökade, medan barnmisshandeln i själva verket minskat från 1960-talet och framåt. Den minskningen tycks dock ha avstannat, vilket studier från 2006 och senare visar.
Misshandlade barn har sämre hälsa och tar större risker som unga. Eva-Maria Annerbäck kan visa på ett starkt samband mellan att ha blivit misshandlad som barn och att använda tobak, alkohol och andra droger, ta sexuella risker, och att snatta i tonåren. De här barnen utsätter andra för våld, och skadar sig själva i högra utsträckning än andra. 70 procent av unga med självskadebeteende har utsatts för någon form av övergrepp. De mår sämre, både fysiskt och psykiskt.
I hennes studie var det bara sju procent av barnen som misshandlats som hade berättat för en myndighet (skola, socialtjänst, polis osv.) om det. 93 procent tillhör alltså det så kallade mörkertalet.
De allra flesta barnmisshandlare går också fria. Väldigt få blir dömda. Av de fall som polisanmäls, som alltså bara är en liten minoritet av alla fall, blir bara tio procent dömda, när det gäller yngre barn, och 14 procent för äldre barn (äldre än sju år), detta enligt BRÅ, Brottsförebyggande Rådet.
– Som med alla brott inom hemmets väggar är bevisläget svårt, säger Eva-Maria Annerbäck. Ofta står ord mot ord.
Och straffen är lindriga. För ringa misshandel är det oftast bara böter. Dessutom finns ingen alternativ straffpåföljd i form av samtalsbehandling för förövarna, något som skulle vara önskvärt.
Hon har konstruerat en modell, med fyra grupper av faktorer som samvarierar med barnmisshandel, dvs. om en eller flera av dessa faktorer finns på plats är risken för barnmisshandel större. Bland dessa faktorer finns; ett allmänt våldsamt beteende hos gärningspersonen (58 procent, av de misshandlade barnen hade också upplevt våld mellan föräldrarna), arbetslöshet och sjukdom, ett bristande socialt nätverk, och dålig hälsa hos barnet. Ett handikappat eller starkt utåtagerande barn löper större risk att bli misshandlat.
– De här faktorerna kan fungera som en modell i utredningssituationer, säger Eva-Maria Annerbäck. Det kan underlätta för socialtjänstens personal att veta vad de ska leta efter när en anmälan om barnmisshandel har kommit in.
Bästa sättet att förebygga barnmisshandel är att våga prata om det, avslutar hon.
– Ta upp agaförbudet och barnkonventionen i skolan, prata om barns rättigheter. Informera och resonera om det vid flyktingmottagande, och i vården.
Eva-Maria Annerbäck disputerar den 29 april. Avhandlingen heter Child Physical Abuse – Characteristics, Prevalence, Health and Risk-taking. Eva-Maria Annerbäck nås på tel 0708-971132, e-post: eva-maria.annerback@dll.se
Ann-Catrin Björnfot har studerat ett smart system som mag- och tarmbakterien Yersinia pseudotuberculosis använder sig av för att lura immunförsvaret. Det kallas typ III-sekretionssystemet och med hjälp av det överför bakterien giftiga produkter in i människocellen på ungefär samma sätt som en injektionsspruta. Om vi på detaljnivå skulle förstå hur Yersinia reglerar systemet och orsakar sjukdom skulle vi också kunna angripa bakteriens sjukdomsframkallande verktyg.
– Det behövs också nya substanser mot infektioner nu när allt fler bakterier har blivit resistenta mot antibiotika, säger Ann-Catrin Björnfot.
I sin avhandling har hon undersökt proteinet VagH som hjälper Yersinia att producera de sjukdomsframkallande proteinerna. En möjlig väg som kan förebygga Yersinias infektionsförlopp är därför att utveckla en antibakteriell substans som kan attackera VagH:s funktion. Substansen kan göra Yersinia-bakterien lite mindre farlig så att immunförsvaret hinner agera.
Ann-Catrin Björnfot visar också att rätt timing är viktig för att typ III-sekretionssystemet ska fungera. Bakterier som förlorar känslan för denna noggranna timing förstår inte hur de ska injicera de giftiga proteinerna på rätt sätt. Bakterien tar hjälp av ett protein som heter YscU. Tillsammans med andra identifierade proteiner kan YscU på ett detaljerat sätt känna av närhet till en cell och startar då injektionen av giftiga produkter. Ann-Catrin Björnfot har ingående studerat detta YscU-protein och funnit att proteinets funktion är viktig för att typ III-sekretionssystemet ska fungera på rätt sätt.
För ytterligare information kontakta:
Ann-Catrin Björnfot
Telefon: 090-7853139
E-post: ann-catrin.bjornfot@molbiol.umu.se
Om disputationen
Fredagen den 13 maj försvarar Ann-Catrin Björnfot, institutionen för molekylärbiologi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Meticulous control of the T3SS of Yersinia is essential for full virulence. Svensk titel: Minutiös kontroll av Yersinias T3SS är essentiellt för fullständig virulens. Disputationen äger rum kl 10.00 i sal N320 i Naturvetarhuset, Umeå universitet. Fakultetsopponent är professor Kelly T. Hughes, Department of Biology, University of Utah, USA.
E-publikation av avhandlingen:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-42577
Arbetslösheten bland unga under 25 år är betydligt högre än den generella arbetslösheten i de nordiska länderna. Konferensen Ung och Utsatt ska ge goda exempel och nya perspektiv inom psykiskt hälsoarbete i Norden. Den arrangeras av NHV och Nordiskt Välfärdscenter, NVC.
Ulrike Ravens-Sieberger, professor i Child Public Health i Hamburg och Richard Barker, professor emeritus i Childrens Welfare i Newcastle, deltar med det internationella perspektivet.
En rapport som granskar forskning kring ungas psykiska ohälsa i relation till arbetslöshet kommer att presenteras.
– När arbetslösheten följs av dålig psykisk hälsa kan motivationen att finna ett nytt jobb försvinna och risken för permanent utanförskap ökar, säger docent Lars Fredén, NHV.
Rapporten sammanställer studier av sammanhanget mellan arbetslöshet och psykisk hälsa hos unga vuxna i åldern 15-29 år från 1995 till i dag. Tendensen är att unga arbetslösa kvinnor är mer utsatta och att arbetslösheten är skadligare för unga vuxna än andra vuxna. Ekonomiska problem, bristande social integration och skam spelar in.
Forskarna Anne Reneflot och Miriam Evensen vid Nasjonalt Folkehelsinstitutt i Norge har skrivit rapporten, som är finansierad av Nordiska ministerrådet.
Arbetsmarknadspolitiska insatser karakteriseras av att man söker aktivera ungdomarna. De erbjuds insatser som kan bestå av utbildning eller arbetsinriktade aktiviteter, för att kvalificera sig till fortsatt arebte. De som inte tar emot insatserna får inget stöd.
– Vi finner att aktivering är förbundet med reduktion av psykisk ohälsa. Dock bör insatserna evalueras utifrån hur den psykiska hälsan påverkas, menar Fredén.
Litteraturgenomgången visar att antalet unga vuxna med psykiska problem ökar även bland dem som arbetar eller studerar. Vad detta beror på är inte klarlagt men det är värt att notera att ekonomiska nedgångar kan ha mer omfattande inverkan.
Rapporten visar också att forskningen är konjunkturstyrd och att nya studier behövs.
Antalet unga med invandrarbakgrund ökar. Det finns bristfällig kunskap kring olika hälsoproblem bland unga. Att så många som möjligt får jobb är dock det viktigaste botmedlet mot hälsoproblem, visar rapporten.
Konferensens första dag inriktas på skolungdomars psykiska hälsa, dag två har fokus på unga vuxna. I workshopformat diskuteras och skapas förutsättningar för utbyte av erfarenheter mellan forskare, brukare, kliniker samt beslutsfattare.
Kontaktinformation
Program och anmälan: www.nhv.se/ungochutsatt
lars.freden@nhv.se
– En mänsklig tränare är alltid subjektiv i något avseende medan mätvärden konstant är 100 procent objektiva, säger Dennis Sturm, forskare på Skolan för teknik och hälsa vid KTH.
Tekniken han och kollegan Khurram Yousaf tagit fram är ett antal sensorer som sätts fast vid paddlarna och kajaken, och som kommunicerar via bluetooth med ett program utvecklat i Java ME. Detta program körs sedan på en mobiltelefon. Till sin hjälp har Dennis Sturm också haft den svenska proffspaddlaren Björn Granstedt, som testat tekniken.
– Sensorerna mäter bland annat kraft och rörelse, exempelvis paddel- och fotstödskraft samt rörelse framåt. Informationen som erhålls är mycket användbar för bättre träningsresultat, men också vid rehabilitering, säger Dennis Sturm.
Han tillägger att fokus har legat på att göra tekniken så enkel som möjligt att använda. Att mjukvaran är utvecklad i Java ME ska borga för att den kan köras på så många mobiltelefoner som möjligt.
Det finns dessutom stor potential för tekniken inom andra idrotter än rodd.
– Vi har funderat på att applicera tekniken på cykling, löpning, längdskidåkning och skidskytte. Men som alltid är tiden en bristvara, säger Dennis Sturm.
Simuleringar med gott resultat har redan genomförts, och riktiga tester i vatten kommer att genomföras i maj. Då ska tekniken på allvar få visa vad den går för.
Forskningen har fått ekonomiskt stöd av Olympic Performance Centre som bildats av KTH, Idrottshögskolan i Stockholm och Svenska Olympiska Kommittén.
För mer information, kontakta Dennis Sturm på 08 – 790 48 74 eller dennis.sturm@sth.kth.se.
