Det hävdar juristen Pernilla Leviner i en ny avhandling från Stockholms universitet. I avhandlingen föreslår hon en rad åtgärder i syfte att stärka barns rätt och rättsliga ställning, däribland att Barnkonventionen införlivas i svensk rätt.

Det ställs höga rättsliga krav på att barn skyddas från våld och utsatthet i sina hem. Undersökningen visar dock att den rättsliga regleringen är otydlig och i viss mån motstridig, vilket kan medföra stor rättsosäkerhet vid tillämpningen. Regleringen betonar starkt att utredning och insatser ska genomföras i samförstånd med vårdnadshavaren och utgår i hög grad ifrån att föräldrar har barnets intresse för ögonen. I de fall där föräldrarna inte är bäst lämpade att bedöma barnets behov och företräda barnet riskerar därför barnets intressen att åsidosättas.

– För att stärka barns rätt och rättsliga ställning behöver Barnkonventionen införlivas i svensk lagstiftning.  Detta skulle kunna leda till att konventionen på ett annat sätt än idag åberopas i domstolar och hos myndigheter, säger Pernilla Leviner.

Vidare föreslår Pernilla Leviner att kraven på beslutsunderlaget bör vara lika högt ställda för att ingripa som för att inte ingripa. En starkare ställning för Barnkonventionen i form av lag och tydligare krav på fullgoda beslutsunderlag bör kombineras med ökade möjligheter för barn att företrädas av oberoende juridiskt biträde redan under utredningsfasen samt utökade möjligheter att överklaga socialtjänstens bedömningar och beslut till domstol.

Samförstånd och motivation av föräldrar, liksom värnandet om rätten till privat- och familjeliv, tycks prioriteras framför kravet på fullgoda beslutsunderlag. Analysen av regleringen och socialtjänstens tillämpning pekar på att myndigheten saknar de rättsliga förutsättningarna för att leva upp till det ålagda barnskyddsansvaret så som det uttrycks i Barnkonventionen.

– En ökad formalisering av processen och högre grad av domstolsprövning skulle leda till ökad praxis och därmed bättre vägledning för socialtjänsten, säger Pernilla Leviner.

Avhandlingens titel: Rättsliga dilemman i socialtjänstens barnskyddsarbete (avhandlingen ges ut av Jure förlag AB)
Ytterligare information
Pernilla Leviner, Juridiska institutionen vid Stockholms universitet, tfn 08 – 16 14 26, mobil 070-741 71 61, e-post pernilla.leviner@juridicum.su.se

– Vi visar också att metoden kan användas för att bestämma den molekylära effekten av droger eller läkemedel, säger Ola Söderberg, som lett studien vid institutionen för immunologi, genetik och patologi vid Uppsala universitet.

Samspelet mellan olika celler är avgörande för att kroppen ska kunna fungera. Cellerna kommunicerar med varandra genom direktkontakt och genom lösliga ämnen/molekyler, som skickas ut som en ”signal” till omgivande celler. När dessa binder till en mottagarmolekyl på en annan cell vidarebefordras signalen in i cellen genom en stafett av proteininteraktioner, vilket reglerar mRNA-uttrycket. Signaleringen mellan och inom celler är en mycket komplex process som regleras på flera olika nivåer i signalvägarna.

–    Signaleringen kan dessutom skilja sig en hel del mellan en cell och dess granncell, därför är möjligheten att studera enskilda cellers signalering oerhört viktig för att förstå olika sjukdomstillstånd, till exempel cancer, säger Ola Söderberg.

Det är just bristen på metoder för detta som begränsar förståelsen av vad som skiljer cancerceller från normala celler. Den nya metoden kombinerar två olika metoder, som synliggör proteinaktivitet respektive mRNA uttryck. Detta gör det möjligt att bestämma i vilken riktning signalerna går, d.v.s. vilken effekten blir av signaleringen. De två metoderna som nu kombinerats har under de senaste åren utvecklats i samma forskargrupp.

– Möjligheten att nu kunna kombinera dem kommer att kunna ge en mer klar bild av vad som har gått fel i cancerceller och leder till ökad insikt i hur cancerceller samverkar och utnyttjar normala celler.

I artikeln används metoderna för att se hur fort signalerna går, från ytan av cellerna till kärnan, och för att bestämma hur många av cellerna som svarar på signalerna. Dessutom kan metoderna användas för att förstå hur olika droger fungerar, var de bryter signaleringen, och för att hitta nya riktade läkemedel för cancerbehandling.

Läs artikeln på PLoS ONE webbplats. http://dx.plos.org/10.1371/journal.pone.0020148 [Ref 1]

För mer information, kontakta Ola Söderberg, tel: 018-471 44 75, 070-245 03 72, ola.soderberg@igp.uu.se
Uppsala universitet – kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Att bli kallad bög eller hora, bli tafsad på eller få sexuella kommentarer om sitt utseende är mycket vanligt i Östersunds och Sundsvalls grundskolor. Men skolvärlden osynliggör sexuella trakasserier. Det visar aktuell forskning vid Mittuniversitetet. Det här föreläser docent Katja Gillander Gådin om under nyinvigningen av Forum för Genusvetenskap i Sundsvall (FGV) på torsdag.

Katja Gillander Gådins slutsatser efter snart 15 års forskning är att sexuella trakasserier är på väg att normaliseras i skolan. Orsaken är att det saknas kunskap och verktyg för att upptäcka och åtgärda problemen. Som exempel nämner hon lagstiftningen.

– Det är jättebra att diskrimineringslagstiftningen finns, men den är otydlig eftersom de juridiska definitionerna inte ger några konkreta exempel. Därför är det svårt att avgöra vad som kan betraktas som sexuella trakasserier, säger Katja Gillander Gådin.

Det handlar alltså om en omedveten acceptans som ”sitter i väggarna”. I skolornas antimobbningsplaner är de sexuella trakasserierna osynliggjorda. De kommer heller inte upp i samtalen om mobbning eftersom det saknas en gemensam förståelse för vad det kan handla om. Det här får stora konsekvenser för de elever som drabbas.

– De yngre eleverna, särskilt tjejerna i årskurs 1-6, verkar ha svårare att bli tagna på allvar när de lyfter problemen, eftersom ingen vill tro att det kan handla om sexuella trakasserier i den åldern. Tjejerna blir till sist avtrubbade och drivs att acceptera allt grövre behandling. De förminskar alltså trakasserierna, men mår psykiskt dåligt ändå.

Katja Gillander Gådin har forskat på sexuella trakasserier kopplat till barn och ungdomars psykiska hälsa sedan 1997. Det gör henne till en av landets absolut främsta experter på området. Forskningen består av enkätundersökningar och intervjuer av tusentals grundskoleelever i Östersund och Sundsvall.

Välkommen att lyssna till Katja Gillander Gådin och fler aktuella föreläsningar om genusforskning vid nyinvigningen av Forum för genusvetenskap (FGV) torsdag 26 maj. Nyinvigningen markerar att FGV nu går från tillfällig till permanent verksamhet.
Tid: 13.00
Plats: sal N102, Campus Sundsvall

Programmet finns på Mittuniversitetets webbplats.

Kontaktinformation
Frågor kan ställas till:
Docent Siv Fahlgren, föreståndare FGV, tel 070-543 51 74 och Docent Katja Gillander Gådin, tel 070-892 34 62, 060-14 85 41
Krister Holm, t f pressansvarig, tel. 063-16 57 16, mobil: 070-484 71 08

Psykiatrin har genomgått stora förändringar de senaste decennierna. Vissa har lett till förbättringar av vården medan andra har haft negativa effekter i form av bland annat personalbrist, försämrad arbetsmiljö och brister i vården av patienter. Hanna Tuvesson, sjuksköterska och forskare vid Malmö högskola, har arbetat inom vuxenpsykiatrin innan hon började forskar. På fredag disputerar hon med avhandlingen Psychiatric nursing staff and the workplace: Perceptions of the ward atmosphere, psychosocial work environment, and stress.

I sin avhandling undersöker Tuvesson vårdpersonalens uppfattningar om arbetsmiljön i den psykiatriska slutenvården. Hon ser också närmare på relationen mellan vård- och arbetsmiljön.
– Primärt fokus för den psykiatriska slutenvården är patienterna och att bedriva en god vård för dessa. Men psykiatrin är också arbetsplats för många människor, vilket gör det väsentligt att undersöka arbetsförhållandena där, säger Tuvesson.

Med hjälp av sex olika enkäter har hon studerat vård- och arbetsmiljön vid tolv olika allmänpsykiatriska slutenvårdsavdelningar.
– Ett viktigt fynd i mina studier är att vårdmiljön är en viktig aspekt för hur vårdpersonalen upplever sin arbetsmiljö. Har patienterna till exempel få aktiviteter ökar risken för stress bland personalen, säger Tuvesson.
På samma vis ökar risken för samvetsstress, att vara hindrad att göra det som man anser är rätt, när nivåerna av vrede och aggressivitet är höga.

I sin avhandling visar hon att vårdmiljön är intimt förknippad med arbetsmiljön.
– En viktig lärdom vi kan dra av detta är att förbättringar i patienternas vårdmiljö kan påverka personalens arbetsmiljö positivt, något vi bör beakta när vi gör förändringar inom vården, konstaterar Tuvesson.


Hanna Tuvesson disputerar med sin avhandling Psychiatric nursing staff and the workplace: Perceptions of the ward atmosphere, psychosocial work environment, and stress på fredag 27 maj.

Plats: Aulan, Fakulteten för hälsa och samhälle, ing 49, SUS, Malmö.
Tid: Fredag 27 maj, kl. 13.00

Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta Hanna Tuvesson på tfn: 0730 – 47 07 38.

År 2005 gjorde forskare vid Malmö högskola en omfattande kartläggning av Rosengårdsbornas konsumtion av psykiatrisk vård. Denna visade att Rosengårdsborna, i relation till skattade behov, konsumerade hälften så mycket psykiatrisk vård som Malmös övriga befolkning, ett faktum som legat till grund för Karin Ingvarsdotters avhandling Psykisk ohälsa och mångfald– forskning kring mänskligt lidande och resiliens i en mångkulturell kontext.

Ingvarsdotter, verksam vid Malmö högskola, har undersökt synen på psykisk ohälsa bland människor som bor och arbetar i Rosengård.
– Det visar sig att psykisk ohälsa är nära sammankopplat med skam och stigma, men också att man oftare ser det vi kallar psykisk ohälsa som naturliga livskriser.

Ser man psykiskt lidande som naturliga livskriser snarare än ett medicinskt problem får det naturligtvis konsekvenser för vilken typ av stöd och hjälp man söker.
– Tillstånd som betraktas som hanterbara ses oftast som livskriser. Det är först när situationen blir ohållbar och varken personen eller omgivningen kan lösa problemen som man söker psykiatrisk vård, förklarar Ingvarsdotter.
Istället för psykiatrin vänder sig därför människor till familj, vänner och andra sociala nätverk. Många ser också tron och religionen som en behandlingsstrategi.

Ingvarsdotter poängterar vikten av att, som forskare, föra in resiliens-begreppet i forskningen.
– Idag utgår vi från en västerländsk tradition. Man skulle kunna vända på frågeställningen och i stället fråga varför malmöbor i andra stadsdelar överkonsumerar psykiatrisk vård, säger hon.


Karin Ingvarsdotter disputerar med sin avhandling Psykisk ohälsa och mångfald– forskning kring mänskligt lidande och resiliens i en mångkulturell kontext på fredag 27 maj.

Plats: Aulan, Fakulteten för hälsa och samhälle, ing 49, SUS, Mamlö.
Tid: Fredag 27 maj, kl. 9.00

Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta Karin Ingvarsdotter på tfn: 0736 – 16 31 11.

Rapportförfattarna relaterar den svenska politiken till forskningsresultat från Sverige och andra länder. Det finns några viktiga slutsatser att särskilt lyfta fram:

Arbetsförmedling är viktigt
För det första tycks arbetsförmedlarnas arbete vara viktigt. Stöd och rådgivning i kombination med den kontroll som regelbundna besök ger verkar vara ett effektivt sätt att få arbetslösa tillbaka i arbete.

Arbetsmarknadsutbildningen bättre idag
För det andra leder arbetsmarknadsutbildningen oftare till jobb idag jämfört med 1990-talet. Det kan bero på ett bättre arbetsmarknadsläge, men även en högre träffsäkerhet genom att platserna är färre och att utbildningarna har haft ett mål att 70 procent av deltagarna ska ha ett jobb efter avslutad utbildning. Dessutom går det inte längre att använda utbildningen för att kvalificera sig för en ny period med arbetslöshetsersättning, och det är en viktig orsak till att den är bättre idag, menar Anders Forslund som är en av rapportförfattarna:

– Deltagarna är troligen mer motiverade idag, vilket tillsammans med att kursplatserna är färre och kurserna mer inriktade på jobb gör att arbets-marknadsutbildningen fungerar bra.

Subventionerade anställningar hjälper till arbete
För det tredje verkar det enligt forskningen gå fortare för den arbetslöse att få arbete om han eller hon under en period är hos en arbetsgivare med hjälp av lönesubvention, jämfört med att söka arbete som öppet arbetslös. Effekten är bättre ju mer platsen liknar ordinarie anställningar som anställningsstöd och starta eget-bidrag.

Syftet med obligatoriska program
För det fjärde diskuterar rapportförfattarna obligatoriska program av typen jobb- och utvecklingsgarantin. Obligatoriska program kan vara ett bra sätt för att testa arbetsviljan hos de sökande. Hotet att behöva delta i ett program som tar mycket tid (fas tre) kan göra att sökande lämnar arbetslösheten strax innan, så kallade annonseringseffekter.

– Men det gäller bara sökande som är arbetslösa en lång tid trots att de egentligen har förutsättningar att få ett jobb, säger Anders Forslund. Övriga kommer att gå in i programmet och riskera att bli kvar där. De hittar troligtvis inte jobb fortare för att man konfiskerar deras fritid
Kompletterande aktörer
Under de senaste åren har kompletterande aktörer tagit över en del av den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Författarna konstaterar att forskningen inte ger något stöd för att kompletterande aktörer skulle minska arbetslösheten.

Kontaktinformation
Rapport 2011:7 ”Arbetsmarknadspolitikens effekter på sysselsättning och arbetslöshet – en översikt” är skriven av Anders Forslund och Johan Vikström. De nås på 018-471 70 76 (Anders) eller 072-325 10 29 (Johan) samt förnamn.efternamn@ifau.uu.se

Brunråttan och husmusen är anpassade till ett liv i människans närhet och de kan orsaka stora besvär genom att äta upp och förorena livsmedel och foder. Att de kan sprida besvärliga sjukdomar är också välbelagt. Det Annette Backhans har gjort i sitt doktorsarbete är att undersöka de risker som gnagare utgör för spridning av olika sjukdomar till husdjur, och indirekt till människor.

När gnagare fångades in i gris- och hönsbesättningar visade det sig att husmus och brunråtta var de dominerande arterna. Stor skogsmus förekom också, men mer som tillfällig gäst.
Bland de bakterier som Annette Backhans hittade hos gnagarna fanns bland annat den som orsakar svindysenteri (Brachyspira hyodysenteriae) och en släkting som ger diarré hos gris och höns (Brachyspira pilosicoli). Med hjälp av molekylärbiologiska metoder (s.k. molekylär fingerprinting) kunde hon också visa att flera av brachyspira-arterna överförs mellan gnagare och husdjur. I undersökningen upprättades sedan ett släktträd över brachyspira-arter hos smågnagare, och genom släktskapsundersökningen avslöjades bland annat tre nya genetiska varianter som troligen utgör egna arter.

Hos gnagare från grisbesättningar upptäcktes även Lawsonia intracellularis, som orsakar diarré hos gris, och encefalomyokarditvirus (EMCV), som kan orsaka fertilitetsproblem och plötsliga dödsfall hos tillväxtgrisar.

Leptospiros är en bakteriesjukdom som kan överföras från djur till människa, dvs. en zoonos. Den förekommer hos gris i Sverige, men har antagligen begränsad betydelse som sjukdomsframkallande bakterie. I undersökningen hittades dock leptospira-bakterier hos flera gnagararter, vilket visar att de utgör en potentiell risk för överföring till grisar och människor.

De oftast rapporterade zoonoserna i Europa är campylobacterios, salmonellos och yersinios. I studien hittades Campylobacter jejuni, Campylobacter coli och Campylobacter upsaliensis hos svenska gnagare. Med molekylär fingerprinting påvisades identiska isolat av Yersinia enterocolitica bioserotyp 4/O:3 från gnagare och grisar på samma gård, vilket tyder på att det sker en överföring mellan dessa arter. Salmonella hittades inte med den metod som användes, vilket kan bero på att testet inte är tillräckligt känsligt. Zoonotiska varianter av parasiterna Giardia eller Cryptosporidium kunde inte påvisas. För övrigt var alla prover negativa för trikiner, liksom för Toxoplasma gondii.

Sammanfattningsvis visar studien att gnagare i Sverige kan utgöra en risk för spridning av de sjukdomsorsakande mikroorganismerna Lawsonia intracellularis, Brachyspira hyodysenteriae, B. pilosicoli och EMCV till grisar, B. intermedia och B. pilosicoli till höns, och zoonotiska leptospira- och campylobacterarter samt Yersinia enterocolitica 4/O:3 till både grisar och människor.
——————————————————————
Annette Backhans, institutionen för kliniska vetenskaper, SLU, försvarade sin avhandling Wild rodents as carriers of potential pathogens to pigs, chickens and humans, with special emphasis on Brachyspira spp. and Yersinia enterocolitica den 20 maj 2011. Opponent var Dr Jill Thomson, Scottish Agricultural College, Edinburgh, Storbritannien.
Mer information: Annette Backhans, 018-67 29 12, Annette.Backhans@slu.se 

Länk till avhandlingen (pdf):
http://pub.epsilon.slu.se/8105/

Forskningsprojektet går under namnet miniXpose och går ut på att förbättra bildkvalitén vid fluoroskopi, det vill säga bland annat ERCP-undersökningar och kranskärlsröntgen (PCI). Testerna visar goda resultat. Beträffande bildkvalitén så talar röntgenbilderna sitt tydliga språk och den ökande detaljrikedomen imponerar. Stråldosen har å sin sida kunnat minskas med 40 procent vid tandröntgenundersökningar i panoramaformat, något examensarbetaren Lahdo Aksoy kommit fram till.

– Vid varje kranskärlsoperation exponeras kirurgen för strålning som motsvarar 3 stycken tandröntgenbilder. Ett normalt yrkesverksamt år blir det 300 operationer, vilket således motsvarar 900 tandröntgenbilder, säger Hamid Muhammed, forskare på Skolan för teknik och hälsa vid KTH och en av de som är involverade i forskningen.
Examensarbetaren Jonatan Rogby Lindberg som bland annat anpassar tekniken för sjukhus, fyller på:

– Kontrastvätskan är skadligt för njurarna. Då det är många äldre patienter som opereras är detta viktigt då deras njurar kan vara lite ”trötta”, säger Jonatan Rogby Lindberg.
Han tillägger att tekniken han och de andra jobbar med gör att mängden kontrastvätska kan minskas. Men det finns fler fördelar.

– Vår teknik kan göra att diagnoser blir säkrare, men också bidra till snabbare operationer, säger Jonatan Rogby Lindberg.

Hamed Muhammed håller med och tillägger att en mindre orolig kirurg – på grund av lägre stråldoser samt tydligare bilder – med största sannolikhet kommer att göra ett bättre jobb.
– Förutom en bättre arbetsmiljö på grund av minskade stråldoser kan även skyddskläder gjorda av bly göras lättare eftersom mindre bly krävs för att avskärma strålningen. Det innebär en mer ergonomisk arbetsmiljö med lägre risk för arbetsskador, säger Hamed Muhammed.
Utrustningen i sig är adaptiv, det vill säga automatisk och kräver inte att personalen ställer in en massa reglage. Den behandlar rörliga bilder i realtid men fungerar också lika bra på enstaka stillbilder. I framtiden finns det planer på att anpassa tekniken till andra medicinska bildsystem, till exempel datortomografi (CT).

– Sammantaget kan tekniken bidra till ett flertal kostnadsbesparingar för kliniker och sjukhus, säger Jonatan Rogby Lindberg.

Det är inte långt kvar till att tekniken kommer att finnas tillgänglig.
– Lite beroende på hur framtida finansiering kommer att se ut bör tekniken kunna nå marknaden inom 1 till 2 år, säger Jonatan Rogby Lindberg.

För mer information, kontakta Hamid Muhammed på 08 – 790 48 55 / hamed@sth.kth.se eller Jonatan Rogby Lindberg på 072 – 30 30 114.

 

Nyblivna föräldrars synpunkter om sitt behov av stöd och vård efter barnafödande behöver tillvaratas när nya planer för postpartumvård skall göras. Columba K Mbekenga har med sin doktorsavhandling som nyligen försvarades vid Uppsala universitet skapat ett underlag för förbättrat stöd genom att studera hur förstagångsföräldrar upplever perioden efter barnafödsel och vilket stöd de efterfrågar i hälsofrågor. Genom intervjuer och gruppdiskussioner med föräldrar och deras stödpersoner har hon undersökt den särskilt utsatta grupp som bor i låginkomstförort till Dar es Salaam, Tanzania.

Resultaten visar att de nyblivna föräldrarna efterfrågar basal kunskap, information och praktisk handledning i vård av mödrar och barn. De önskar mer kunskap om vård av den nyfödda, hygien, matning och gråt samt mammans näring, hygien och förändringar i kroppen. Papporna kände sig åsidosatta och uteslutna från vården av mor och barn inom familjen och av hälsovården.

Ett av avhandlingens viktigaste resultat är att samlag under amningsperioden uppfattades ha negativa effekter på barnets hälsa. De sociala normerna kräver därför att nyblivna föräldrar ska avstå ifrån sex tills barnet slutat amma, vilket kan vara mellan två och fyra år. Denna långa period av avhållsamhet var en källa till spänning där nyblivna föräldrar kände oro för att få HIV eller någon annan sexuellt överförd sjukdom om deras partner istället hade andra sexuella partners. Att kontrollera sexualitet efter barnafödande var således viktigt för familjens hälsa och för att undvika socialt stigma. Kravet på avhållsamhet var emellertid olika för kvinnor och män. Kvinnor förväntade avstå från sex medan det fanns förståelse för att männen sökte sig till andra partners under amningsperioden. Olika sociala förväntningar på sexuell abstinens, ur jämställdhetsperspektiv, visade att kvinnor framför allt hade en underordnad position.

Förstagångsföräldrar fick stöd både från informella och formella sociala nätverk. Det informella stödet spelade en avgörande roll för att bidra med information, materiella resurser och vägledning i vård av mödrar och barn. De två olika nätverken gav motsägande uppgifter till nyblivna föräldrar, vilket skapade oro, som i sin tur kan påverka familjens hälsa negativt.

Avhandlingen visar på vikten av socialt stöd till nyblivna föräldrar, vilka möter fysiska, sociala och relationsmässiga utmaningar efter barnafödsel. Vidare påvisar den behovet av samverkan mellan hälsovård och informella nätverk, så att de kan komplettera varandra, för att bidra till familjernas hälsa efter barnafödsel.

För mer information, kontakta Columba Kokusiima Mbekenga, tel: 018-611 9665, 076-2800272, e-post: columba.kokusiima@kbh.uu.se
(pratar engelska)

Läs eller ladda ner avhandlingen [Ref 1] från universitetets hemsida.
Uppsala universitet – kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Många människor runt om i världen spenderar numera mycket tid i olika sociala och digitala miljöer som spel eller i sociala världar.

— Det jag främst är intresserad av är att se förhållandet mellan rollspelaren och hans eller hennes roll, mellan att vara ”i karaktär” och att interagera med varandra utanför den dramatiska rollen i en social eller politisk sfär, även den online, samt de maktförhållanden som utmejslas, säger Maria Bäcke.

 Maria för även ett resonemang om var gränsen går mellan vad som är overkligt (virtuellt) och vad som är verkligt när det gäller rollspel. Vissa rollspelare har en strikt uppdelning mellan socialt och dramatiskt, medan andra fokuserar mer på det sociala spelet inom gruppen än på det dramatiska rollspelet. Det finns även grupper av rollspelare som har svårt att skilja på det som sker i en dramatisk och social kontext eller ser en fördel i att inte definiera detta för tydligt, vilket ofta leder till bråk mellan olika falanger inom gruppen.

— Genom att börja ifrågasätta vad som är overkligt och vad som är verkligt kan vi börja förstå de dramatiska och sociala rollerna som formas och skapas i spelen. Förstår vi dem kan vi förhoppningsvis hantera dess följder, både negativa såväl som positiva, på ett lämpligt sätt, säger Maria Bäcke.

Disputationen är öppen för allmänheten.
Dag: Fredagen den 27 maj 2011
Tid: Klockan 10.00
Plats: Lokal Rio Grande, BTH, Campus Karlshamn

För mer information:
Maria Bäcke
Telefon: 0455-38 53 20 e-post: maria.bäcke@bth.se. Se även www.bth.se

– Strålarna innehåller olika frekvenser och kan riktas olika. Vinsten är förmodligen att delfinen på så sätt kan ringa in föremålet bättre, säger Josefin Starkhammar, nybliven doktor i Elektrisk mätteknik vid Lunds Tekniska Högskola och civilingenjör i Teknisk fysik.

Studien, som gjorts tillsammans med marinbiologer från San Diego, publiceras i det senaste numret av Biology Letters.

– Resultaten ger nytt bränsle till en redan hätsk debatt i forskarvärlden om hur ljudstrålen egentligen uppstår, säger Josefin Starkhammar.
Hennes egen gissning är att strålarna kommer från de två olika ljudgenereringsorgan som delfinen bevisligen har, men där man tidigare trott att bara den ena är aktiv under ekolokalisering. Men mer forskning behövs, betonar hon. De två strålarna skulle till exempel även kunna förklaras med komplicerade reflektioner inne i delfinens huvud där ljudet bildas.

– Sedan är det lite anmärkningsvärt att man upptäckt detta först nu. Man har ändå forskat om delfiner och ekolokaliseringen ända sedan 1960-talet, säger Josefin Starkhammar.

En förklaring till att upptäckten dröjt är att denna forskning kräver ganska avancerad mättutrustning och signalbehandling. Dessutom krävs delfiner tränade till att besvara vetenskapliga frågor! Hittills har det annars varit mest biologer, med andra kunskaper än om just sådant, som forskat om delfiner. Kombinationen marinbiologer och ingenjörer är enligt Josefin Starkhammar oslagbar.

Till sin hjälp har hon utvecklat en apparat med 47 hydrofoner (mikrofoner för vatten).

– Den är faktiskt den bästa apparaten i världen på att fånga upp delfiners ultraljud i vatten som finns just nu, säger Josefin Starkhammar som har ägnat mycket tid åt att testa och utveckla utrustningen, bland annat i Kolmården, där en av hennes handledare jobbar. Där har hon också utfört andra studier på delfiner och deras ekolokalisering.
Även fladdermöss använder sig av ekolokalisering. Därtill finns någon enstaka näbbmusart och vissa fåglar som bor i grottor som använder en enklare form av metoden. Även människor har utvecklat apparater med ekolokaliserings- och ultraljudsteknik.

– Men delfinernas ekolokalisering är på ett flertal sätt mycket mer sofistikerad. Evolutionen har haft möjlighet att finslipa den under miljoner år. Därför har vi människor en hel del att lära av hur delfiner gör. Dessutom kan kunskapen vara viktig för att på olika sätt kunna skydda delfiner, exempelvis från störande ljud. Vi måste ju lära oss hur man bäst ska skydda våra egna tumlare här i Östersjön, säger Josefin Starkhammar.

Josefin Starkhammar disputerade fredagen den 20 maj. För mer information, kontakta henne på josefin.starkhammar@elmat.lth.se och 0706-171215. Läs hennes egen populärvetenskapliga sammanfattning här: http://www.lu.se/o.o.i.s?id=12588&postid=1897933 .

Artikeln i Biology Letters finns on line: http://rsbl.royalsocietypublishing.org/content/early/2011/05/06/rsbl.2011.0396.full

Högupplöst bild på Josefins Starkhammar finns i LU:s bildbank, http://bildweb.srv.lu.se/

–  Våra resultat visar att även effekterna av den löpande oljeutvinningen till havs måste tas med i bedömningen av olika hot mot fiskbestånden, precis som överfiske, klimatförändringar och övergödning. Det är alltså inte bara stora oljeolyckor som ger skador på miljön, säger Lennart Balk, forskare på Institutionen för tillämpad miljövetenskap vid Stockholms universitet och en av de svenska medlemmarna i forskarlaget.

Oljeutvinningen till havs orsakar kontinuerliga utsläpp av olika ämnen som ingår i olja. Det mesta av utsläppen kommer från borrningen, användandet av havsvatten för att pumpa upp oljan samt oljespill. Forskarna har undersökt fisk från två områden i Nordsjön med olika intensiv oljeutvinning. De två områdena har jämförts med ett område i Nordsjön utan oljeutvinning och med havet utanför Island.

Genom att analysera så kallade biomarkörer har man fått en symptombild med störst effekter på fiskarna i det område där oljeutvinningen var som intensivast. Biomarkörerna påvisar effekter på enzymer, antioxidanter, fettsyror och arvsmassan. Att fiskarna verkligen tar upp ämnen från oljan bekräftas av att sådana ämnen förekommer i förhöjda halter i gallan.

Resultaten presenteras i artikeln ”Biomarkers in natural fish populations indicate adverse biological effects of offshore oil production”, publicerad i den välrenommerade vetenskapliga tidskriften PLoS ONE.
Bild: Thomas Lang och Ketil Hylland
Universitetet i huvudstaden – utbildning och forskning på högsta nivå där öppna sinnen möts och utvecklas. Universitetet deltar i regionala, nationella och internationella samarbeten, i debatt och i samhällsutveckling. Här är mer än 50 000 studenter och 6 000 medarbetare verksamma inom humaniora, juridik, naturvetenskap och samhällsvetenskap.

Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Lennart Balk, Institutionen för tillämpad miljövetenskap (ITM), Stockholms universitet,
tfn 08-6747721, 073-6923468, e-post lennart.balk@itm.su.se

I Johan Kroons avhandling tas läsaren med på en resa över hela fältet av genetiska variations- och samspelsmått, vilka alla har stor betydelse för hur och när urval bör göras. Studierna baseras främst på data från norrländska tallförsök, och många försök följdes från ung röjningsskog till mogen ålder. I en övergripande studie av genetiska skillnader innefattades både tall och gran i försök över hela landet.

I nuvarande tallförädling i Norrland görs ett urval på främst höjd vid 12–16 års ålder, då den initiala dödligheten har avtagit. En alltför tidig mätning kan dock äventyra precisionen. Johan Kroon visade att ett urval vid 10 års ålder resulterade i lägre produktionsvinst än om urvalet baserades på trädens volym vid 30 års ålder. De genetiska skillnaderna tenderade också att öka med åldern, vilket gjorde det lättare att göra ett bra urval.

Men Johan Kroon fann också argument som talade för ett tidigt urval, förutsatt att trädens storleksskillnader inte beror på skador. Med ökad ålder och trängsel ökar konkurrensen, och då överskattas de genetiska skillnaderna.

– Ett tidigt urval ökar också hastigheten i förädlingen, vilket kan ge snabbare förädlingsframsteg trots en något försämrad precision, säger Johan Kroon.
En faktor som inte alltid uppmärksammas är trädens form. Här kunde Johan Kroon visa att de förädlade träden i genomsnitt var slankare, vilket kan ha både för- och nackdelar. Trädens form påverkar också den beräknade totalproduktionen, vilket är ytterligare ett motiv för att väga in stammens diameter i urvalet.

Genetiska parametrar, som heritabilitet (arvbarhet), variationskoefficient och olika genetiska samband, sammanställdes för 5–20-åriga träd i över hundra fältförsök fördelade över hela landet. Studien ger en god bild av hur parametrarna förändras med ålder, ståndort och breddgrad, och med förflyttning av material.

– Resultaten stöder den svenska strategin att testa träd i olika miljöer. Den tyder också på att tall bör testas något längre än gran i fält.

Johan Kroon undersökte också hur de genetiska skillnaderna i blomning förändras med åldern.
– Jag är tveksam till att blomningsstudier i ung ålder kan användas för att förutsäga fröproduktionen hos vuxna tallar i fröplantager, trots tidigare positiva resultat på andra trädslag, säger Johan Kroon.

—————————————-

Mer information

Jägmästare Johan Kroon, institutionen för skoglig genetik och växtfysiologi vid SLU, försvarar sin avhandling med titeln ”Spatiotemporal patterns of genetic variation for growth and fertility in Scots pine”. Disputationen avser skoglig doktorsexamen. 

Johan Kroon, 090-203 33 54, johan.kroon@skogforsk.se
Avhandlingen, http://pub.epsilon.slu.se/8118/
Johan Kroon har ingått i ”Företagsforskarskolan i Skogsgenetik och Förädling”, ett samarbete mellan skogsindustrin och SLU. Värdföretag var Skogforsk, där han nu också är anställd.

Tid: fredagen den 27 maj 2011 klockan 10.00
Plats: Björken, SLU i Umeå
Opponent: Docent Leopoldo Sánchez, Franska forskningsinstitutet för skogs- och lantbruk (INRA), Orleans, Frankrike.

– I vårt senaste pollenpreparat fanns gott om stora, kantiga partiklar som torde vara vulkanaska. Det mesta har kommit mellan 17 och 24 i går kväll. Om partiklar från vulkanaskan fastnar i vår fälla som står på 30 meters höjd, så kommer de med all sannolikhet ner till marknivå också, säger Åslög Dahl som ansvarar för Pollenlaboratoriet vid institutionen för växt- och miljövetenskaper Göteborgs universitet.

Den vulkanaska som kom in över Sverige i samband med vulkanen Eyjafjallajökulls utbrott i fjol kunde enbart avläsas i preparat från pollenfällan i Bäckefors i Dalsland. Hur stor spridning nedfallet från askmolnet från vulkanen Grímsvötn på Island fått ser pollenforskarna först imorgon, torsdag, då preparaten från de fällor som tömdes i morse anländer med posten.

Pollenlaboratoriet har sex pollenfällor utplacerade i Väst- och Sydsverige för att kunna göra de pollenprognoser som går ut till allmänheten via media. Pollenlaboratoriets fällor finns, förutom i Göteborg, i Bäckefors i Dalsland, Forshaga i södra Värmland, Malmö och Hässleholm i Skåne samt Bräkne-Hoby i Blekinge.

En pollenfälla drivs av en motor, som suger in ungefär 10 liter luft per minut. Luftens innehåll av partiklar – inte bara pollenpartiklar – fastnar på en klibbig tape, som i sin tur sitter på en trumma som drivs runt av ett urverk. Eftersom forskarna vet hur fort trumman snurrar, kan de också avgöra vid vilken tidpunkt som en viss partikel fastnar på trumman. Fällan står på 30 meters höjd, för att forskarna ska få en uppfattning om hur mycket som sprids över hela regionen. Om den skulle stå på marken, skulle enstaka växters pollen bli överrepresenterat. Varje morgon vid sjutiden byts tapen ut, för att räkna och identifiera pollen i mikroskop och räkna ut hur mycket det finns per kubikmeter luft.

– I det senaste preparatet fanns det väldigt mycket kantiga, glasliknande och genomskinliga partiklar i olika storlekar och av en typ som vi inte brukar se och som rimligtvis borde vara vulkanaska, eftersom vi vet att askmolnet kom in över Göteborg i går kväll. I våra preparat ser vi normalt många svampsporer, partiklar från luftföroreningar och annat smått som finns i luften men de här partiklarna ser annorlunda ut. Bitvis bildar de ett mycket tätt lager över tapens yta på ett sätt som vi sällan ser i preparat från Göteborgsluften, säger Åslög Dahl.

Pollenlaboratoriet
Pollenlaboratoriet har funnits sedan 1975. Det utför mätningar av luftburet pollen, gör pollenprognoser och förser myndigheter med ansvar för folkhälsa och miljö, sjukvården och allmänheten med information om sambandet mellan växter och överkänslighetsreaktioner. Pollenförekomst påverkar även luftkvaliteten och kan samverka med luftföroreningar. Därför går laboratoriets pollenrapporter också till miljöförvaltningar och ingår i allmän luftövervakning. Laboratoriet verkar i anslutning till forskningsprogrammet Aerobiologi vid Göteborgs Atmosfärsvetenskapliga Centrum och har sin bas vid institutionen för växt- och miljövetenskaper vid Göteborgs Universitet.

Kontaktinformation
KONTAKT:
Dr Åslög Dahl, institutionen för växt- och miljövetenskaper vid Göteborgs universitet
031- 786 2664
0707- 55 69 62
aslog.dahl@dpes.gu.se

Vår uppfattning av storlekar och avstånd runtomkring oss uppstår enligt läroböckerna genom att hjärnan tolkar olika ledtrådar i synintrycken, exempelvis föremålens storlek på näthinnan och deras rörelsemönster i synfältet. En del forskare har hävdat att också den egna kroppen påverkar vår uppfattning av omvärlden, så att exempelvis långa personer upplever avstånd som kortare. Det har dock inte funnits något sätt att testa hypotesen experimentellt – förrän nu.

Henrik Ehrsson och hans kollegor vid Karolinska Institutet har i tidigare forskning lyckats skapa illusionen av att byta kropp med andra människor eller dockor (se tidigare pressmeddelande). Nu har de använt tekniken för att skapa illusionen av att ha en mycket liten kropp, en barbiedocka, respektive mycket stor kropp, en fyra meter hög docka. Resultaten, som publiceras i den vetenskapliga onlinetidskriften PLos ONE, bevisar för första gången att den egna kroppens storlek spelar stor roll för hur det omgivande rummet uppfattas.

– När man är jätteliten upplever man världen som enorm, och vice versa, säger Henrik Ehrsson som har lett studien.

Den förändrade rumsuppfattningen bekräftades genom att försökspersonerna fick uppskatta storleken på olika kuber, och genom att de efter experimentet fick promenera fram till kuberna med stängda ögon. Illusionen av att ha en liten kropp ledde till en överskattning av storlekar och avstånd och tvärtom.

Ett sätt för hjärnan att bedöma storlek är genom jämförelse – om en människa står bredvid ett träd uppfattar vi direkt bådas storlek. Känslan av den egna kroppen tycks dock fungera som en grundläggande referens som slår denna och andra visuella mekanismer ur spel.

– Trots att man mycket väl vet hur stora människor är leder illusionen till att andra människor uppfattas som jättar, det är en väldigt underlig upplevelse, säger Henrik Ehrsson som själv har provat att agera försöksperson.

Studien visar också att det är av fullt möjligt att skapa en illusion av kroppsbyte till extremt små eller stora artificiella kroppar, något som Henrik Ehrsson menar kan ha stor praktisk betydelse.

– I princip kan man till exempel framkalla en illusion av att vara en mikroskopisk robot som utför operationer i människokroppen, eller en jättelik robot som reparerar ett kärnkraftverk efter en olycka, säger Henrik Ehrsson.

Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet. I Sverige står Karolinska Institutet för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Sedan 1901 utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

Publikation: “Being Barbie: the size of one’s own body determines the perceived size of the world”, Björn van der Hoort, Arvid Guterstam & Henrik Ehrsson, PLoS One, 25 maj 2011 (open access).

Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Henrik Ehrsson, docent
Institutionen för neurovetenskap
Tel: 08-524 87 231
E-post: henrik.ehrsson@ki.se

Sara Ehrling har undersökt två centodikter som enbart består av citat från Vergilius, en av romarnas absolut största diktare som bland annat skrev nationaleposet Aeneiden. De två dikterna är båda bröllopsdikter. Den ena skrevs av Ausonius i slutet av 300-talet, den andra 100 år senare av en författare som hette Luxorius.

– Min forskning visar att dikterna i stor utsträckning förhåller sig på olika sätt till både genren, bröllopsdiktning, och till ursprungstexten, det vill säga Vergilius verk. Ausonius plockar citat från flera olika ställen i Vergilius verk, men Luxorius plockar väldigt många citat från de delar i Aeneiden som beskriver kärlekssagan mellan Karthagos drottning Dido och den trojanske prinsen Aeneas, säger Sara Ehrling.

Kärlekssagan mellan Dido och Aenas slutar mycket olyckligt medan Luxorius bröllopscento har ett lyckligt slut. Undersökningen av Luxorius centodikt visar att centon kan använda ursprungstexten på ett sätt som passar för dess egna syften.

– I det här fallet har ursprungstexten underordnats genren. Om man går tillbaka till ursprungstexten har detta också en tankeväckande effekt, i och med att det tydligt visar att Didos och Aeneas kärlekssaga faktiskt kan tolkas i positiva och bröllopsliknande termer. Det antyder att deras relation inte var alltigenom dålig. Som i så många andra fall beror vår uppfattning av en berättelse av vilket fokus som läggs vid olika detaljer och av hur den berättas.

Ausonius centodikt är på många sätt ännu mera komplex än Luxorius. Den del av dikten som uppmärksammats mest i tidigare forskning är den avslutande delen där ett samlag mellan brud och brudgum skildras i våldtäktsliknande termer. En möjlig förklaring är att dikten skrevs i tävlan med en annan diktare och att detta paradoxala sätt att skildra brudparet skulle ha ett underhållande syfte.

– Jag upptäckte i min analys att samlagsscenen förebådas långt tidigare i Ausonius cento. Genom sammanhangen i Vergilius verk varifrån citaten hämtats, blir det tydligt att såväl bruden som bröllopet i allmänhet skildras i fientliga termer under ytan av texten och att brudens sexualitet skildras som hotfull dikten igenom, berättar Sara Ehrling.

Tanken att centon bör uppfattas som ett sammanhängande verk kommer från Ausonius själv. Han beskriver centon som diktform ganska noggrant, och Sara Ehrling betonar att det mest centrala i Ausonius beskrivning är just att centon ska uppfattas som något sammanhängande fastän den består av lösryckta delar.

– Man bör också notera att centoliknande verk görs även idag. I min avhandling diskuterar jag bland annat centons omtolkande och komiska potential. Som ett exempel använder jag en video där Muhammar Khadaffis tal klippts ihop med trancemusik på ett centoliknande sätt. Precis som under senantiken tycks detta centoliknande verk kunna ha både en omtolkande och en komisk funktion, beroende på läsarens tolkning, säger Sara Ehrling.

Kontaktinformation
Mer information:
Sara Ehrling, telefon: 031-786 4329, e-post: sara.ehrling@class.gu.se

Avhandlingens titel: De Inconexis Continuum. A Study of the Late Antique Latin Wedding Centos
Tid och plats för disputation: lördagen den 28 maj 2011 kl. 10.00, Sal T 307, institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori, Olof Wijksgatan 6, Göteborg
Fakultetsopponent: Førstemanuensis Mathilde Skoie, Oslo
Avhandlingen kan beställas från författaren.
Den finns även digitalt publicerad på: http://hdl.handle.net/2077/24990