För ungefär hundra år sedan upptäckte man att vitt skilda saker är fördelade på till synes samma orättvisa sätt: rikedomar mellan människor, storlekar på städer, fördelningen av efternamn på innevånare, hur ofta ord förekommer i en text och så vidare. Det som var mest förvånande var att den fördelning som beskriver dessa fenomen är kollosalt sned och helt annorlunda än den vanliga normalfördelningen som till exempel beskriver hur många personer som har en viss längd. Snedheten består i att ett fåtal personer är ofantligt rika, vissa städer är mycket större än alla andra, väldigt många mänskor heter Smith i USA, ordet ”the” i engelskan förkommer mycket oftare än nästan alla andra ord.
Det har gjorts många försök det gångna hundra åren för att förstå vad som ligger bakom. Nu har forskare vid Icelab (tvärvetenskaplig enhet med forskare från institutionerna för ekologi, miljö och geovetenskap; fysik; matematik och matematisk statistik) tagit fram en ny modell.
– Vår utgångspunkt för att förstå detta har varit att om så många helt skilda fenomen uppvisar samma fördelning, så måste förklaringen vara mycket allmän. Det är just detta som är poängen med RGF, säger Petter Minnhagen, en av de tre fysiker som är upphovsmän till modellen.
Mer om studien: En beskrivning av studien finns i Natures Volume 474, Pages 164-165 under rubriken News and Views och har titeln: Complex systems: Unzipping Zipf’s law.
Artikeln är publicerad i tidskriften New Journal of Physics och har titeln: Zipf´s law unzipped. Författare är Seung Ki Baek, Sebastian Bernhardsson och Petter Minnhagen.
För ytterligare information, kontakta gärna: Petter Minnhagen, professor vid institutionen för fysik
Telefon: 090-786 59 40
E-post: petter.minnhagen@physics.umu.se
Rätt balans mellan fettsyror i bröstmjölk gör barn både mer begåvade och ger dem större förmåga till känslomässig inlevelse. Barn som ammas länge gör också bättre ifrån sig i intelligenstest längre fram i livet.
Långa fleromättade fettsyror är viktiga för hjärnans tillväxt, utveckling och funktion. Två fettfamiljer spelar särskilt stor roll, omega-3 och omega-6. Nyfödda barn får dessa via bröstmjölk, och bland annat WHO har konstaterat att bröstmjölk påverkar barns kognitiva utveckling positivt.
Psykolog Ulrika Birberg Thornberg har medverkat i en långtidsstudie som har undersökt både begåvningsnivå och inlevelseförmåga hos barn som ammats. Resultaten redovisas i hennes avhandling i psykologi vid Linköpings universitet.
Fettsyrorna i bröstmjölken analyserades när barnen var nyfödda, samt i deras blod vid en och tre månaders ålder. Vid 6,5 års ålder mättes barnens kognitiva förmågor. Ett huvudresultat i studien är att en längre amningstid ger en signifikant bättre kognitiv utveckling vid denna ålder. Det gäller både total intelligenskvot och verbal. För första gången har också barnens känslomässiga inlevelseförmåga testats, och den visar sig vara markant bättre hos de barn som fick en bra balans på fettsyrorna i modersmjölken.
— Det är framför allt balansen av fettsyror som spelar roll, säger Ulrika Birberg Thornberg.
Hon betonar också att skillnaderna är små på individnivå, men får betydelse på gruppnivå.
— Studien är unik. Men urvalet är litet och därför behövs en större studie, något som vi också förbereder nu.
Hon har också undersökt om barn med neuropsykologiska svårigheter, som ADHD, kan bli hjälpta av tillskott av de viktiga fettsyrorna. I ett dubbelblindtest fick barn med diagnosen ADHD ett tillskott av omega-3 eller placebo under 15 veckor. Skillnaden totalt blev liten. Men i två undergrupper av ADHD-barn var den större och där skulle tillskott av omega-3 kunna spela en positiv roll.
Ulrika Birberg Thornberg disputerade den 7 juni. Avhandlingen heter ”Fats in Mind. Effects of Omega-3 Fatty Acids on Cognition and Behaviour in Childhood”. Telefon till Ulrika Birberg Thornberg 0702-784923.
Optiska förstärkare har en central roll i dagens informationsflöden, som ställer krav på utrustning med ökad kapacitet, högre hastighet och minskade signalförluster. Deras uppgift är att förstärka datasignaler utan att ta vägen över elektriska signaler, och hålla bruset på en låg nivå i förhållande till styrkan på signalen.
– Detta är den ultimata optiska förstärkaren. Den gör det bland annat möjligt att ansluta städer, länder och kontinenter mer effektivt genom att placera förstärkningshubbar med mycket längre intervall. Signalen kan också moduleras effektivare. Dessutom klarar förstärkaren av alla moduleringsformat, den fungerar med traditionella lasersändare och har bredbandsfunktion, vilket gör den kompatibel med många lasrar på olika våglängder.
säger professor Peter Andrekson, som har utvecklat förstärkaren tillsammans med sin forskargrupp inom fiberoptik.
Forskarna har med hjälp av en så kallad fas-känslig fiberoptisk parametrisk förstärkare, PSA, minskat brusfaktorn till 1 dB. I traditionella optiska förstärkare (erbium-dopade fiberförstärkare) ligger nivån på 3 dB som bäst, vilket skapar förluster i renhet. 1dB är den lägsta brusnivå som någonsin rapporterats i en förstärkare som fortfarande har en hög kapacitet. Förstärkaren har en praktisk utformning vilket gör den potentiellt attraktiv i en rad olika tillämpningar – främst inom optiska kommunikationssystem med hög kapacitet.
Gruppen har utnyttjat det faktum att brytningsindex hos glas inte är konstant, utan beroende av ljusintensiteten i fibern. Den nya förstärkaren har 1 dB i brusfaktor, men en teoretisk lägsta nivå på 0 dB. Då läggs inget brus alls på i förstärkningsprocessen. Nästa steg i utvecklingen är applikationer.
– Hela optiska telekombranschen är vår marknad. Men teknologin är generisk och skalbar till andra våglängder som synligt eller infrarött ljus, vilket gör den intressant inom områden som mätteknik och spektroskopi, laserradarteknik och alla applikationer som går ut på att upptäcka mycket svaga nivåer av ljus, till exempel inom rymdkommunikation, säger Peter Andrekson.
Forskningen bedrivs på Chalmers tekniska högskola. Den finansieras av EU-projektet PHASORS och Vetenskapsrådet. I EU-projektet deltar University of Southampton, University College Cork, Atens universitet, Eblana, OFS, OneFive Fotonik och EXFO Sweden AB. Resultaten har publicerats i Nature Photonics.
Artikeln:
Z. Tong, C. Lundström, P. A. Andrekson, C. J. McKinstrie, M. Karlsson, D. J. Blessing, E. Tipsuwannakul, B. J. Puttnam, H. Toda, and L. Grüner-Nielsen, Towards Ultra-Sensitive Optical Links Enabled by Low-Noise Phase-Sensitive Amplifiers [Ref 1], Nature Photonics, doi:10.1038/nphoton.2011.79
För ytterligare information, kontakta:
Prof. Peter Andrekson, 031-772 16 06, peter.andrekson@chalmers.se
Chalmers i Göteborg forskar och utbildar inom teknik, naturvetenskap och arkitektur, med en hållbar framtid som allomfattande vision. Chalmers är känt för sin effektiva innovationsmiljö och har åtta styrkeområden av internationell dignitet – Energi, Informations- och kommunikationsteknologi, Livsvetenskaper, Materialvetenskap, Nanovetenskap och nanoteknologi, Produktion, Samhällsbyggnad och Transport.
Jörgen Sjögren har utvecklat en teori om hur begrepp bildas i matematik, inspirerad av Aristoteles grundtanke att matematiska begrepp är abstraktioner som saknar en självständig existens.
I sin forskning har han använt sig av den tyske filosofen och logikern Rudolf Carnaps (1891-1970) idé att man i vetenskapliga eller matematiska sammanhang ofta har vaga begrepp som behöver ersättas med mer precisa begrepp inom en teori. Denna process av alltmer förfinade abstraktioner kallas explikation.
Jörgen Sjögren exemplifierar med åtskilliga begrepp från både matematik och naturvetenskap, som till exempel funktion, naturligt tal, mängd, beräkningsbarhet, gravitation, hastighet och art.
Till exempel visar han hur funktionsbegreppet har utvecklats från ett geometriskt (kurvor) i slutet av 1600-talet, via ett algebraiskt (algebraiska uttryck) till det moderna, mängdteoretiska funktionsbegreppet i slutet av 1800-talet, där en funktion är en typ av hopparning av element. Begreppet har på så sätt blivit alltmer abstrakt för att kunna hantera olika typer av matematiska frågeställningar, men har samtidigt ett konkret ursprung i exempelvis hur något påverkar (orsakar) något annat.
– En av mina slutsatser är att välutvecklade matematiska begrepp bara verkar kunna explikeras på ett och endast ett sätt, de är robusta, medan begrepp inom naturvetenskap inte verkar vara bestämda på detta sätt. De är teoriberoende på ett helt annat sätt än matematiska begrepp, säger Jörgen Sjögren.
Utifrån sin idé om begreppsbildning har han analyserat några matematikfilosofiska frågeställningar. Bland annat det argument som normalt uppfattas som det starkaste för matematisk realism, alltså att matematiken är något som redan finns.
Argumentet utgår från att matematik är nödvändig för våra bästa vetenskapliga teorier om verkligheten, och grundar sig på inslag i den amerikanske filosofen och logikerna Quines (1908-2000) filosofi, som holism (tanken att helheten är något mer än summan av sina delar), naturalism samt hans kriterium för existensen av objekt.
– Jag har identifierat holism som den svagaste delen i argumentet, eftersom det utnyttjar en felaktig föreställning om i vilket avseende en matematisk teori testas tillsammans med en vetenskaplig teori, säger Jörgen Sjögren.
Avhandlingen består av tre, delvis överlappande, delar. De handlar om ”Begreppsbildning i matematik”, ”Att mäta kraften hos en aritmetisk teori” och ”Några tillämpningar”.
Kontaktinformation
En längre sammanfattning av avhandlingen (pdf)
Mer information:
Jörgen Sjögren, telefon: 0500-44 86 03, e-post: jorgen.sjogren@his.se
Avhandlingens titel: Concept Formation in Mathematics
Avhandlingen är framgångsrikt försvarad.
Författarens hemsida: www.his.se/sjos
Avhandlingen kan beställas från Göteborgs universitetsbibliotek (189 kr): acta@ub.gu.se
Den finns även digitalt publicerat på: http://hdl.handle.net/2077/25299
På så sätt kunde forskarna spåra varseblivning av kroppen som ens egen till grupper av nervceller som integrerar information från olika sinnessystem (syn, beröring, ledkänsla) till specifika delar av framloben och hjässloben. Dessa nervceller sammanställer sedan de olika sinnesintrycken från kroppens alla delar till en enhetlig uppfattning om den egna kroppen. Forskarna menar att den nya kunskapen kan ha både medicinsk och industriell betydelse.
Tidigare studier har visar att integrationen i hjärnan av visuell, taktil och proprioseptiv (upplevelsen av kroppsdelarnas position i förhållande till varandra) information är en förutsättning för att vi ska kunna uppleva enskilda kroppsdelar som våra egna. Men hur det går till när upplevelsen av egna kroppsdelar transformeras till en mer enhetlig känsla av att ha en hel kropp har tidigare varit okänt.
– När man ser ner på sin kropp upplever man den normal omedelbart som sin egen. Man upplever också att den är en enhet och inte exempelvis en samling osammanhängande kroppsdelar. Vår forskning är den första någonsin som försöker svara på frågan hur detta går till, hur människan kan uppleva sig ha en egen kropp, säger Valeria Petkova, en av forskarna bakom studien.
I den nu aktuella studien deltog försökspersonerna, totalt 70 personer, i ett experiment som skapar illusionen av att man byter kropp med en skyltdocka. Deltagarna kunde med hjälp av vanlig videoteknik se hur försöksledaren rörde vid skyltdockans kropp ur skyltdockans perspektiv samtidigt som någon rörde vid dem själva på samma ställe utan att de kunde se detta. Under tiden som detta skedde avbildades försökspersonernas hjärnaktivitet med fMRI (functional magnetic resonance imaging). Forskarna kunde då se en tydlig koppling mellan upplevelsen av att ha en hel, egen kropp och aktivitet i specifika hjärnbarksområden i framloben och hjässloben, områden som integrerar syn och känsel.
Aktiviteten i dessa så kallande ”multisensoriska” områden var starkare när den stimulerade kroppsdelen satt ihop med en kropp än när den inte gjorde det, fast bara när kroppen upplevdes som försökspersonens egen. Något som i sin tur ger belägg för att sammanhållningen mellan kroppsdelar påverkas av känslan av ägandeskap av enskilda delar.
– Våra resultat talar för att integreringen av visuell, taktil och proprioseptiv information från olika kroppsdelar utgör en basal neurofysiologisk mekanism som ligger till grund för känslan av att ha en hel kropp. Kunskapen om denna mekanism i den friska hjärnan kan bidra till att förbättra diagnostik och behandlingsstrategier när det gäller störd kroppslig självperception, liksom möjligheter att utveckla exempelvis bättre proteser för förlorade eller förlamade kroppsdelar, säger docent Henrik Ehrsson, forskningsledare.
Valeria Petkova och Henrik Ehrsson är båda verksamma vid Institutionen för neurovetenskap.
Publikation: “From part to whole body ownership in the multisensory brain”, Valeria I. Petkova, Malin Björnsdotter, Giovanni Gentile, Tomas Jonsson, Tie-Qiang Li, H. Henrik Ehrsson, Current Biology, Volume 21; Issue 13, online 16 June 2011.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta
Valeria Petkova, med dr
Tel: 08 5248 7989
E-post: valeria.petkova@ki.se
Henrik Ehrsson, docent
Tel: 08 524 87 231
E-post: Henrik.Ehrsson@ki.se
Relationen mellan Kina och Japan färgas fortfarande av vad som hände på 30- och 40-talet vad som ofta benämns historiefrågan. Den Japanska militärens aggression under den tiden och japanska politikers till synes nonchalanta inställning i nutid anses påverka ländernas inställning till varandra. Samtidigt uttrycks ofta en förhoppning om att en gemensam historieskrivning eller åtminstone enighet rörande grundläggande fakta ska kunna förbättra relationerna länderna emellan. En ny avhandling vid Statsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet har grävt djupare i dessa frågor.
– Min avhandling visar att de historierelaterade problemen i relationerna mellan Japan och Kina löses inte med nödvändighet av japanska ursäkter för den japanska militärens aggression i Kina under 1930- och 40-talen eftersom problemen är mer djupgående än så. Enighet rörande historiska fakta betyder heller inte att oförenliga berättelser om historien inte kan konstrueras, säger Karl Gustafsson som skrivit avhandlingen Narratives and Bilateral Relations: Rethinking the ”History Issue” in Sino-Japanese Relations.
I avhandlingen Narratives and Bilateral Relations: Rethinking the ”History Issue” in Sino-Japanese Relations problematiseras den vanligt förekommande definitionen av historiefrågan och dess konsekvenser. Karl Gustafsson menar att ett alternativt angreppssätt som analyserar narrativ, det vill säga de historier som berättas om krigsperioden i Japan och Kina, istället för att enbart fokusera på beteende, kan leda till en ökad förståelse av frågan. Analysen av dessa historier och de samhälleliga kontexter i vilka de existerar visar att berättelserna är nära kopplade till inrikes politiska diskussioner om identitet. Avhandlingen visar att enighet rörande grundläggande historiska fakta inte förhindrar skapandet av oförenliga narrativ eftersom konstruktionen av narrativ alltid bygger på selektivitet och tolkning.
– Det är tydligt att japanska ledares ursäkter inte är tillräckliga, även om de må vara önskvärda, för att lösa problemen eftersom berättelser om vad som hände under kriget är nära sammankopplade med identitetsrelaterade frågor i både Japan och Kina. Problemen går alltså djupare och är sammankopplade med frågor rörande uppfattningar om vilka ”vi” och ”de” är, säger Karl Gustafsson.
Avhandlingens namn: Narratives and Bilateral Relations: Rethinking the ”History Issue” in Sino-Japanese Relations. Avhandlingen finns att ladda ned som pdf.
Karl Gustafsson, Statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet, mobil 073-783 18 57, tfn 08-16 42 71, e-post karl.gustafsson@statsvet.su.se
I fokus för rapporten Västerhavet 2011 står det hårda trycket mot kusten. Havet lockar och har mycket att erbjuda, men de mänskliga aktiviteterna tenderar att ständigt öka trycket på de naturliga miljöerna. Pigghaj säljs på fiskeauktionen i Göteborg, trots att det råder totalt fiskeförbud på denna art. En artikel om Artdatabankens rödlistning av hotade arter lyfter fram vår okunskap: vi vet inte ens vad vi går miste om när arter försvinner.
Antalet bryggor, hamnar och fritidsbåtar växer längs med västkusten, vilket påverkar viktiga miljöer som t.ex. ålgräsängar negativt. I takt med detta ökar också användandet av påväxthämmande medel på båtskroven som leder till ökade utsläpp av gifter i havet.
Goda nyheter är att arbetet för att motverka de negativa effekterna går framåt. Med hjälp av en ny databas, Miljöatlas, kan vi nu vara bättre rustade mot utsläpp av olja och farliga ämnen utmed kusten. Ny teknik ger oss även möjlighet att hålla koll på däggdjur i havet, genom en form av undervattensbandspelare. Forskare vid Göteborgs universitet arbetar vidare med att hitta den optimala blandningen av tillväxthämmande medel, som kan förhindra marin påväxt på båtar utan att skada miljön i havet. Dessutom håller Sverige på att få en ny myndighet, Havs- och Vattenmyndigheten, HaV, som kommer placeras i Göteborg.
Rapporten Västerhavet 2011 ges ut av Kontaktgrupp Hav, ett nätverk för forskningsinstitutioner, myndigheter och fristående organisationer som arbetar med havsmiljöfrågor i Skagerrak, Kattegatt och Öresund. I nätverket ingår marin expertis från Havsmiljöinstitutet, Fiskeriverket, SMHI, Bohuskustens vattenvårdsförbund och länsstyrelserna i Västra Götaland, Halland och Skåne län.
Rapporten Västerhavet finns nu att hämta som pdf här. En tryckt rapport kan beställas från: info@havsmiljoinstitutet.se”>info@havsmiljoinstitutet.se
Kontakt:Per Moksnes, miljöanalytiker, Havsmiljöinstitutet
0526-686 72, 0705-48 31 11
per.moksnes@havsmiljoinstitutet.se”>per.moksnes@havsmiljoinstitutet.se
Åke Hagström, ledarskribent och chef för Havsmiljöinstitutet
031-60 55 59
ake.hagstrom@havsmiljoinstitutet.se”>ake.hagstrom@havsmiljoinstitutet.se
Jordbruksverket gav i februari 2010 Nationellt centrum för djurvälfärd vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i uppdrag att yttra sig om i fall fiskar har förmåga att känna smärta eller annat lidande och sammanställa det aktuella forskningsläget kring dessa frågor. Rapporten ”Kan fiskar känna smärta och/eller uppleva lidande?” överlämnas i dagarna till Jordbruksverket.
Rapporten visar att en överväldigande majoritet av de aktiva forskarna menar att fiskar kan uppleva smärta, anpassa sitt beteende till andra individer och till olika situationer liksom att de har minne att reagera utifrån erfarenheter.
Vissa fiskarter, bläckfiskar och vissa typer av skaldjur har förmåga till upplevelse med relativt komplexa tankefunktioner och utvecklad förmåga till smärtupplevelse. Dessa djur har även ett kort- och långfristigt minne med förmåga till känslomässiga svar, social inlärning och de uppvisar individuella särarter med förmåga till att ”luras” och planera för att nå sina mål. Det är väsentligt att skydda sådana djur.
Även om dessa uppfattningar stundom ifrågasätts så visar rapporten att det finns starka skäl för att fiskar ska behandlas med hänsyn till deras förmågor, vilket innebär att de i likhet med andra djurs bör skyddas från onödigt lidande.
Rapporten finns i sin helhet på Nationellt centrum för djurvälfärds hemsida.
Kontaktinformation
Kontaktperson:
Mats Sjöquist, föreståndare för Nationellt centrum för djurvälfärd
SLU, Box 7068, 750 07 Uppsala
tel 018-67 22 51, 070-637 2251
e-post Mats.Sjoquist@slu.se
– Ur miljösynpunkt är en höstgröda att föredra eftersom marken då inte lämnas bar under vintern. Det innebär att näringsläckage och jorderosion minskar. En höstgröda ger dessutom normalt 20-25 procent högre avkastning än en vårgröda. Eftersom vete och korn kan odlas som höstgrödor, men inte havre, gör detta att havren i en allt större utsträckning har svårt att konkurrera med dessa grödor, säger Aakash Chawade på institutionen för cell- och molekylärbiologi vid Göteborgs universitet.
Havrens goda egenskaper för vår hälsa är redan väl dokumenterade i forskningen. Havrekärnan har bland annat en gynnsam aminosyra- och fettsyrasammansättning och innehåller relativt höga halter av nyttiga fibrer, fettsyror och antioxidanter. Den har därför en oerhört stor potential som livsmedelsgröda.
I Aakash Chawades projekt är den långsiktiga, tillämpade målsättningen att ta fram en svensk hösthavre. Rent biologiskt innebär detta en havre anpassad sig till ett flertal olika samtida stressfaktorer som till exempel kyla, frost, torka och starkt ljus. Molekylärbiologiskt innebär detta i sin tur att 1000-tals olika genprodukter behöver samverka på ett optimalt sätt.
För att kunna utveckla en hösthavre behöver man förstå de underliggande mekanismerna till hur en växt kan anpassa sig till förändrade livsvillkor, som klimat, jordförhållanden med mera. Därför behövde det tas fram en härdigare havre än de nuvarande för att kunna studera vilka genetiska anpassningar som då skett.
– Vi studerade vinteröverlevnaden hos 100-tals växtlinjer från diverse internationella hösthavreprogram i fält i Skåne och identifierade linjer som både överlever vintern och har en god odlingsbarhet. Därefter jämförde vi de härdigaste av dessa linjer och den vårhavre som nu odlas kommersiellt och kunde då identifiera ett antal unika egenskaper i de härdiga sorterna, som kan kopplas till köldhärdigheten.
Forskargruppen har dessutom byggt upp en unik population av mutageniserad havre med så stort antal mutationer att de teoretiskt kan identifiera mutationer i vilken gen som helst. De har demonstrerat att detta fungerar i praktiken. Denna population kommer nu att screenas för linjer med ökad köldhärdighet.
Avhandlingen ”Unravelling the complexity of cold acclimation in plants” försvarades framgångsrikt på en disputation vid Göteborgs universitet. Handledare: Olof Olsson.
Kontaktinformation
KONTAKT:
Aakash Chawade, institutionen för cell- och molekylärbiologi vid Göteborgs universitet
031- 786 2602
aakash.chawade@gu.se
Kopplingarna mellan örat och hjärnan intresserar allt fler och forskareliten inom kognitivt hörande samlas nu i Linköping.
Världens första konferens om kognitivt hörande sätter fokus på det som händer i hjärnan när vi hör. Bara en del av vårt hörande kommer från den fysiska ljudvågen, det vi faktiskt uppfattar beror sedan på hur hjärnan processar signalen, tolkar och tar hand om informationen.
Nya rön visar att nedsatt hörsel leder till sämre långtidsminne, den del av långtidsminnet påverkas som lagrar det vi varit med om – det episodiska långtidsminnet. Nedsatt syn verkar inte alls påverka minnet på samma vis.
Jerker Rönnberg, chef för Linnécentrum HEAD vid Linköpings universitet, och hans medarbetare har tagit fram en enkel modell som förklarar vad som händer:
När vi direkt och utan störning uppfattar vad som sägs, aktiveras långtidsminnet och det vi hör relateras till det vi vet sedan tidigare. Detta går blixtsnabbt och utan minsta ansträngning.
Om vi däremot inte hör eller uppfattar direkt vad som sägs stoppas signalen i hjärnan upp och istället aktiveras korttidsminnet, eller arbetsminnet, för att rekonstruera vad som sades. Hör vi dåligt och arbetsminnet hela tiden får arbeta för fullt kommer vi inte att kunna lagra information i långtidsminnet lika ofta.
– Det episodiska långtidsminnet tas inte i bruk lika mycket när man hör dåligt och vi vet att funktioner som inte används förfaller, säger Jerker Rönnberg.
Det är också det episodiska långtidsminnet som verkar vara känsligast, det utvecklas sist hos barn och det försvinner först hos människor som drabbas av Alzheimer.
Ett av konferensens sju teman är just lyssnandet i förhållande till våra minnen och erfarenheter. Deltagande experter under måndagen den 20 juni är bland andra psykologiprofessorn Lori Holt från Carnegie Mellon University och kanadensiska professorn i kognitivt hörande, Ingrid Johnsrude, verksam inom Linnécentrum HEAD.
Bland övriga teman på konferensen finns hjärnforskning, teckenspråk, hörselhjälpmedel, påverkan av åldrande och olika mätmetoder.
————————————–
För kontakt med talarna eller information om de svenska resultaten kontakta Jerker Rönnberg, 013 28 21 07 eller jerker.ronnberg@liu.se
Konferensen First International Conference on Cognitive Hearing Science for Communication, hålls i Konsert & Kongress i Linköping 19-22 juni.
Om Linnècentrum HEAD
Jerker Rönnberg driver Vetenskapsrådets stora tioåriga satsning Linnécentrum HEAD, Hearing and Deafness, inom Institutet för handikappvetenskap, IHV.
IHV är ett samarbete mellan Linköpings och Örebro universitet.
Forskningsteamen är tvärvetenskapliga och forskar kring frågor hur personer med dövhet eller hörselskada använder sina kognitiva resurser för att kommunicera i vardagen.
Partnerskapet för Hållbar Välfärdsutveckling bildades 2003. Fyra kommuner, Helsingborg, Norrköping, Västerås och Örebro, deltog tillsammans med kommunala bostadsbolag, nationella parter och forskare vid Örebro universitet.
– Målet var att utveckla bostadsområden där människor har förutsättningar för att trivas och må bra, säger Karin Fröding, som har arbetat som samordnare och dessutom studerat folkhälsostrategierna och det lokala utvecklingsarbetet inom projektet.
För att få reda på vad som är viktiga förutsättningar i ett gott bostadsområde var det viktigt att de boende blev delaktiga. Tjänstemän vid bostadsbolag och kommun startade tillsammans med människor boende i ett område och Karin Fröding en gemensam forskningsprocess. De frågade boende i området vad de tyckte om till exempel service, bostäder, transport och delaktighet.
– Deltagarbaserad forskning är bra men jag har märkt att många har stora förväntningar på vad forskning kan bidra med. Det är viktigt att vara tydlig med att forskning ofta innebär en lång process och kan därmed inte erbjuda de snabba förändringarna. När resultaten kommer är det viktigt att man återkopplar och tar tillvara på det som kommit fram.
Deltagarbaserad forskning och samarbete i ett partnerskap öppnar möjligheter för människor att lära av varandra och få en förståelse för olika organisationers kulturer. Medborgarnas deltagande utgör dessutom en viktig del av strukturen för stadsdelsutveckling.
– När jag undersökte vilka som är engagerade och deltar i lokalt utvecklingsarbete visade det sig att människors utbildning, inkomst eller kön inte hade lika stor betydelse så som tidigare erfarenheter av aktivt engagemang i att försöka påverka politiken i kommunen. Däremot ser vi att människor som inte är födda i Norden deltar i mindre utsträckning.
Partnerskapet avlutades 2009 och Karin Frödings forskning visar att trots att det fanns byggstenar i form av politiskt stöd, lokala partnerskap och boendes deltagande har arbetet avstannat och resurser lagts på andra områden.
– Det finns så klart olika anledningar till varför det blev så men det visar hur viktigt det är att införliva projekt i den vanliga verksamheten. Det behöver inte nödvändigtvis planeras för en fortsättning i kommunal regi men det är viktigt att tänka på hållbara strukturer som kan ta vid efter projekttidens slut redan när man startar projekt, säger Karin Fröding.
– Projektet har ändå varit bra. Människor har fått en bra möjlighet att påverka både i det lilla och stora. Vägbulor och köpcentrum har diskuterats men också det sociala och frågor om delaktighet och samverkan. Om boende i området fortsätter att vara aktiva leder det till en positiv framtida utveckling trots minskat politiskt stöd och resurser.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Karin Fröding: karin.froding@oru.se, 019-301177, 070-5655500
Robotar i flytande metall, som i Terminatorfilmerna, är antagligen det mest kända fallet av deformerbara elektroniska system. Men än så länge finns det bara i fantasin. Att vrida, vecka och töja den sköra och konventionella elektroniken är ännu inte möjligt.
De senaste framstegen inom området µFSRFE (mikrofluidal och böjbar radiofrekvenselektronik) har visat på möjligheten att kombinera etablerade styva elektronikkomponenter med kanaler i elastomer fyllda av flytande metall. På detta sätt har man kunnat bygga system som efter kraftig mekanisk deformering klarar av att återgå tillbaka till sin ursprungsform. Sådan elektronik kan anpassa sig till nästan alla krökta och rörliga ytor på en människa eller en robot och på så sätt agera som ett andra lager smart e-skinn för hälsoövervakning eller för fjärrstyrning
Forskaren Zhigang Wu från Uppsala universitet har i samarbete med forskare på företaget Laird Technologies presenterat en nyutvecklad och trådlös µFSRFE-sensor bestående av ett multifunktionellt antenn integrerad till en konventionell rigid kretskort. Den rapporterande sensorn kan mäta intensiva kroppsrörelser och trådlöst skicka information direkt till en dator. Designen möjliggör trådlös mätning av upprepade böjningar över en stor yta eller rörliga delar.
Den utvecklade sensorn kommer att möjliggöra en uppsjö av nya applikationer som tidigare bara funnits få filmduken
För mer information, kontakta Zhigang Wu, tel: 072-209 19 96, 018-471 1086, e-post: zhigang.wu@angstrom.uu.se
”A Microfluidic, Reversibly Stretchable, Large-Area Wireless Strain Sensor”, Shi Cheng and Zhigang Wu, Advanced functional materials.
– Vi har fått pengar till en ettårig studie som ska klargöra ursprunget till de japanska jätteostron som nu finns i Sverige, vilka vägar de kommit och hur de redan etablerade bestånden förökar sig. Målet är att kunna ge riktlinjer för förvaltningsåtgärder för att minska effekten av jätteostron i svenska och kringliggande havsområden, säger Åsa Strand vid institutionen för marin ekologi vid Göteborgs universitet.
Den snabba invasionen av främmande arter i kustnära havsområden är en mycket aktuell fråga. Etablering av främmande arter kan ändra hela ekosystem, vilket kan få långtgående ekonomiska konsekvenser. Spridningen av främmande arter utgör därmed ett allvarligt globalt miljöhot och det är viktigt att effektiva åtgärdsprogram påbörjas tidigt i invasionsprocessen.
Japanska jätteostron (Crassostrea gigas) förekommer i grunda kustnära områden och kan genom sina vassa skal orsaka problem för turistnäring och friluftsliv. Sammansättningen av djurlivet i grunda områden förändras också när jätteostronen etablerar sig. Särskilt hotade är våra inhemska blåmusslor, eftersom arterna konkurrerar. Den hårda vintern 2009-2010 visade också att det japanska jätteostronet har visat sig vara tåligt mot låga temperaturer.
I studien ska Åsa Strand och Carl André bland annat göra genetiska analyser av släktskap mellan olika bestånd och inom bestånd.
– Om det visar sig att jätteostronbestånden växer för att de föryngras på plats kan förvaltningsåtgärder få stor effekt på den fortsatta utvecklingen, men om de huvudsakligen växer genom att larver driver in från andra bestånd eller regioner har sådana åtgärder mycket liten effekt, säger Åsa Strand.
Resultaten från projektet kommer att vara avgörande för vilken strategi man ska välja för det japanska jätteostronet i Sverige. Då problematiken med arten är likartad både i Sverige, Norge och i vissa områden i Danmark kan informationen vara värdefull även på ett internationellt plan.
Forskningsanslaget kommer från Stiftelsen Olle Engkvist Byggmästare, som har sin grund i en donation 1966 från byggmästare Olle Engkvist.
Kontaktinformation
KONTAKT:
Åsa Strand, institutionen för marin ekologi vid Göteborgs universitet
0702- 12 03 86
asa.strand@marecol.gu.se
Bildtext: Japanska jätteostron är starkt invasiva och hotar bland annat de svenska blåmusslorna. Foto: Åsa Strand
Forskarteamet har analyserat gamla observationer med hjälp av helt nya metoder och hittat en unik så kallad ytljussvag galax med beteckningen ESO 546-G34, som ingen tagit någon större notis om tidigare. Galaxen är liten och påminner i mångt och mycket om Vintergatans två följeslagare, de ”Magellanska molnen”.
Galaxen innehåller sällsynt lite av alla grundämnen tyngre än väte och helium. Dessa tyngre grundämnen bildas nästan uteslutande i stjärnors inre och i supernovaexplosioner, vilket innebär att denna galax helt nyligen börjat bilda stjärnor. Den innehåller än så länge lika mycket gas som stjärnor (kanske mer) och är på så sätt en närbelägen, nutida motsvarighet till galaxerna i det tidiga universum.
– Det är smått fantastiskt att denna galax observerades för snart tjugo år sedan, men först nu har vi förstått hur speciell den är. Den ger oss en inblick i hur galaxerna måste ha tett sig innan de första galaxsammanslagningarna och innan stjärnbildningen kommit igång på allvar”, säger Lars Mattsson, forskare vid Dark Cosmology Centre på Niels Bohr-institutet i Köpenhamn.
Ytljussvaga galaxer är som namnet antyder ljussvaga objekt som är svåra att finna och krävande att observera. Därför är de flesta kända galaxer med extremt lite tunga grundämnen av en helt annan typ som genomgår vad man kallar ett stjärnbildningsutbrott. Detta gör dem tämligen ljusstarka och lätta att observera. En kategori bland dessa brukar kallas blå kompakta galaxer och har föreslagits vara kopplade till de ytljussvaga galaxerna. Teorin är att en liten ytljussvag galax kolliderar och slås samman med en annan liten galax och i och med detta bildar en blå kompakt galax.
– Galaxen ESO 546-34 har de rätta egenskaperna för att vara ena parten i sådan sammanslagning men vi saknar fortfarande några ledtrådar för att kunna bli helt säkra. Helt klart känns det som vi hittat en viktig pusselbit till att bättre förstå galaxernas utveckling, säger Nils Bergvall, professor i astronomi vid Uppsala universitet.
För mer information, kontakta Nils Bergvall, tel: 018 471 59 75, e-post: nils.bergvall@fysast.uu.se
“ESO 546-G34: The most metal poor LSB galaxy?” Lars Mattsson, Leonid S. Pilyugin and Nils Bergvall, Monthly Notices of the Royal Astronomical Society.
Studiens resultat bygger på en sekventiell kombination av djuplodade fallstudier av åtta företag och en omfattande enkätstudie inom vilken 203 sydsvenska exportörer besökts på plats. Den ingående fallstudien ger en detaljrik insikt i de huvudsakliga processerna medan den breda enkätstudien tillåter en generalisering till mer allmängiltiga resultat.
Studien som omfattar fem vetenskapliga artiklar kommer till slutsatsen att etableringsprocessen på en institutionellt avlägsen marknad innehåller tre huvudsakliga faser – scoutfasen, kvalificeringsfasen och bibehållandefasen. Den huvudsakliga karaktäristiken och problematiken i respektive fas presenteras utförligt i avhandlingen. Avhandlingen ger en ingående bild av de huvudsakliga utmaningar etablerande företag ställs inför under sin resa mot en etablerad position. Hilmersson identifierar också de mest kritiska förmågorna företaget måste utveckla för att lyckas nå denna position. Till skillnad från tidigare forskning menar Hilmersson att tidigare internationell erfarenhet inte nödvändigtvis behöver vara en strategisk resurs vid utlandsetableringar, utan har en begränsad användbarhet på dessa marknader. I stället behöver det etablerande företaget utveckla lokal erfarenhet och kunskap av hög specificitet.
Avhandlingen “Establishment of Insidership Positions in Institutionally Distant Business Networks” behandlas vid ett offentligt försvar tisdagen 14 juni, klockan 10:00. Disputationen äger rum i sal NY 200, Kalmar Nyckel, Linnéuniversitet, Kalmar. Opponent är professor Sylvie Chetty, verksam vid Massey University, Nya Zeeland
Kontaktinformation
För mer information kontakta Mikael Hilmersson, e-post: mikael.hilmersson@lnu.se
– Har inte läkare all information på plats finns det risk att de fattar fel beslut. Det kan innebära svåra komplikationer för patienten och längre vårdtider samt fler operationer. Något som i sin tur blir dyrt. Genom att göra den information som finns synlig kan vi skapa mer kvalitativ vård, men också täcka upp för läkare som inte finns på plats, säger Kristina Groth, universitetslektor på Skolan för datavetenskap och kommunikation vid KTH.
För ändamålet har hon i en projektgrupp skapat ett IT-baserat verktyg som hon kallar för Arbetsjournalen, ett slags beslutsstödsystem som körs på Ipad. Verktyget följer patienten genom hela vårdkedjan; från remiss och diagnos till beslut, operation och rehabilitering.
– Ju mer korrekt informationen är från start, desto bättre flyter vårdarbetet på. Arbetsjournalen synliggör patientens behov, och läkare och övrig vårdpersonal kan ägna sig åt att diskutera det som är väsentligt istället för att prata detaljer, säger Kristina Groth.
Hon tillägger att patientjournaler ibland kan vara trubbiga som verktyg, och innehåller inte sällan samma information flera gånger om i form av upprepningar.
– Att det körs på pekplattor med touchgränssnitt är viktigt då det inom sjukvården numera pratas mycket teambaserad vård. Med pekskärmar blir det enklare att samarbeta, oavsett om du är kirurg, barnläkare eller sjuksköterska, säger Kristina Groth.
Vid utvecklingen av Arbetsjournalen har projektgruppen fokuserat på vård av patienter med svåra sjukdomar i lever, bukspottskörtel och magsäck/matstrupe. Det krävs hög kompetens för att fatta beslut om och genomföra sådana operationer, vilket gör Arbetsjournalen till ett utmärkt kommunikationsverktyg runt tidigare erfarenheter och för kunskapsöverföring.
– Det är så mycket som enbart kommuniceras muntligt i vården idag. Det är bra, men vården kan bli ännu mera effektiv och gå snabbare genom kommunikation med hjälp av bilder och det sätt som Arbetsjournalen erbjuder, säger Kristina Groth.
För mer information, kontakta Kristina Groth på 08 – 790 62 79 eller kicki@nada.kth.se.
