– Det finns potential att spara energi genom att anpassa belysningseffekten till exempel efter de stora variationer som finns i fordonsintensitet på olika vägar, menar VTI-forskaren Annika Jägerbrand. Dessutom skulle belysningen i bostadsområden med lite trafik kunna minskas kvälls- och nattetid för att motsvara människors behov. På nätterna är det ju tämligen lugnt i dessa områden. Sedan finns det ytterligare möjligheter för energibesparingar om man inför rörelsedetektorer kopplade till belysningen.
Studiens resultat visar att de olika typer av dimningsscheman som studerats utifrån olika förutsättningar i kWh/år sparar 19–50 procent av energiförbrukningen. Angående typ av belysning vid bilkörning visar studien att 62 till 71 procent av tillfrågade i en webbenkät, ca 200 personer, föredrar keramisk metallhalogenbelysning med mer vitt ljus framför mer traditionell högtrycksnatriumbelysning med mer gult ljus.
En annan sak som kom fram i undersökningen är att belysningseffekten på vägar och gator ofta är ojämn. Detta kan man se på bilder som analyserats med en relativt ny metod där man får fram digitala foto av luminansen över hela vägytan.
– Det vore önskvärt att få väg- och gatubelysning som har jämnt ljus över hela ytan, inklusive väg och trottoar.
VTI rapport 722
Kontakt
För mer information kontakta Annika Jägerbrand, forskare, VTI, telefon 013-20 42 19, e-post annika.jagerbrand@vti.se
VTI, Statens väg-och transportforskningsinstitut, ett forskningsinstitut inom transportsektorn. VTI utför tillämpad forsknings- och utvecklingsverksamhet som rör samtliga transportslag.
– Vit pasta är ett exempel på en produkt som i vissa fall fått oförtjänt dåligt rykte på grund av ett högt GI. Men vetemjölspasta ger i själva verket ett lika bra blodsockersvar som fullkornspasta, säger Liza Rosén, doktor i industriell näringslära vid Lunds Tekniska Högskola.
Förklaringen till att vetemjölspastan ibland fått förvirrande högt värde är att GI endast ser till den sammanlagda ytan under blodsockerkurvan. Till skillnad vad många tror tar GI inte hänsyn till svängningarna i blodsockret. Det missgynnar livsmedel med en lång och ganska låg kurva. Utöver vit pasta får även vissa typer av rågbröd just sådana kurvor.
– Vit pasta har en lika tät struktur som fullkornspasta och tar därför lika lång tid att bryta ner. Strukturen i ett livsmedel är faktiskt den viktigaste parametern för glukossvaret, säger Liza Rosén.
Liza Rosén betonar att fibrer i sig alltid är bra, men att de inte alltid har betydelse för blodsockersvaret. Dessutom är det skillnad på fibrer och fibrer.
– Det finns många fiberrika bröd i butikerna som ger samma blodsockersvar som vitt vetebröd, säger hon.
Men hennes egenutvecklade GP-mått ger en mer rättvisande bild av ett livsmedels blodsockersvar eftersom den tar hänsyn till kurvans utseende. Ju jämnare desto bättre. Bäst poäng får sådan mat som ger en jämn och lagom låg kurva.
För att beräkna GP mäter man glukosnivåerna i blodet under tre timmar efter måltiden. Enligt en matematisk modell räknar man sedan ut GP-värdet. GI mäter också blodsockret, men under två timmar, varpå man beräknar arean över fastenivå.
– Ett livsmedel med högt GP tyder på att energin räcker längre. Allra bäst är om produkten har lågt GI och högt GP. Då är det en riktigt bra produkt! Ett exempel är kokta rågkärnor som har ett GI på 73 (där 100 motsvarar vitt vetebröd) och ett GP på 94.
I samma studie fick kokta vetekärnor ett GI på 68 men ett GP på 51. Resultatet tyder på att rågkärnorna ger en stabilare blodockerprofil, säger Liza Rosén.
Hon betonar att GP-måttet är nytt och mera forskning behövs. Exempelvis behöver man studera sockerrika produkter. Man behöver också testa om produkter med högt GP har gynnsamma effekter på blodsockerregleringen också på längre sikt. Det tror hon, men det är än så länge bara en hypotes. Själv har helt nyligen fått jobb inom industrin, men hennes tidigare forskarkollegor har tagit över stafettpinnen.
– Vi använder konceptet och ska relatera det till andra parametrar. Till exempel misstänker vi att produkter med högt GP ger längre mättnad, samt att produkter med högt GP kan förbättra blodsockerregleringen inte bara i direkt anslutning till måltiden, utan även vid en efterföljande måltid, säger Elin Östman, docent i Industriell näringslära och livskemi och Liza Roséns handledare.
För mer information, kontakta Liza Rosén, doktor i Industriell näringslära och livsmedelskemi, 0730-51 81 12, liza.rosen@fazer.com, telefon eller handledare Elin Östman, docent, forskarassistent, Industriell näringslära och livsmedelskemi, 046-222 83 18, Elin.Ostman@appliednutrition.lth.se Läs också mera här: www.ffsc.lu.se/
– Resultaten är också intressanta för att förstå vattens många onormala egenskaper. Det har till exempel förutspåtts att vatten skulle ha två olika vätskefaser vid låg temperatur. Resultaten stöder existensen för en av de två faserna, berättar Ove Andersson.
Vatten är extremt svårt att kyla så att det blir trögflytande. Ove Andersson har lyckats med konststycket genom att utsätta kristallint is, där atomerna har en ordnad position, för ett ökat tryck vid temperaturer under minus 130 grader. Då upplöstes molekylernas ordning och isen kollapsade till en amorf is, med slumpmässig ordning på vattenmolekylerna.
– När jag sedan höjde temperaturen övergick isen till trögflytande vatten. Detta vatten liknar vanligt vatten, men det har 35 procent högre densitet och vattenmolekylerna rör sig relativt långsamt, det vill säga viskositeten är hög.
Vatten har ett stort antal egenskaper som avviker från normala beteenden. Till exempel ökar densiteten när temperaturen sänks och minskar när den höjs, men det finns ett viktigt undantag – underkylt vatten. Då minskar densiteten när temperaturen sjunker under noll grader.
– Det finns avvikelser som har varit kända i många år, och de är mycket viktiga. Ändå finns ingen generell förklaring till dem, men lösningen kan finnas i hur vattens egenskaper påverkas när det utsätts för höga tryck, säger Ove Andersson.
Några teorier förutsätter att vatten kan existera i två olika vätskefaser, en med låg densitet och en annan med hög densitet. Teorierna baseras på att övergången mellan faserna sker vid låg temperatur och högt tryck. När vatten kyls och närmar sig detta område kan det ske en gradvis omvandling som påverkar egenskaperna och ger vatten dess onormala egenskaper. Tyvärr är omvandlingen svår att undersöka eftersom vatten normalt kristalliserar. Ett alternativt sätt att närma sig området är att först bilda amorf is. De nya resultaten visar att den amorfa isen troligtvis övergår i trögflytande vatten när den värms vid högt tryck. Därmed har Ove Andersson också verifierat existensen för en av de två vätskefaserna som förutspåtts existera vid låg temperatur.
– Detta är en viktig pusselbit för att förstå vattens egenskaper och ger nya möjligheter att studera trögflytande vatten.
Originalpublikation:
Glass–liquid transition of water at high pressure
Ove Andersson, Umeå universitet
PNAS , The Proceedings of the National Academy of Sciences USA
www.pnas.org/cgi/doi/10.1073/pnas.1016520108
För ytterligare information, kontakta gärna:
Ove Andersson, institutionen för fysik
Telefon: 090-786 50 34
E-post: ove.andersson@physics.umu.se
När den första halkan kommer fylls akutmottagningarna med brutna ben och lårbenshalsar. För att kunna ta hand om alla akuta patienter måste ofta planerade operationer ställas in. Men att få sin planerade operation inställd kan få allvarliga konsekvenser för patienten, både psykologiskt och medicinskt, hävdar forskare i ett samarbete mellan Karolinska Institutet och Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge och Uppsala universitet som nyligen publicerades i Clinical Ethics.
I en explorativ pilotstudie har forskarna visat att den här strykningen av patienter på operationslistor får medicinska problem. Men enligt Mats G. Hansson, professor i biomedicinsk etik vid Uppsala universitet, medför operationer som ställs in utan medicinska skäl också ett etiskt dilemma.
– När resurserna i hälso- och sjukvården är begränsade måste man prioritera. Prioriteringar på medicinsk grund uppfattas som rättvisa. Men det verkar ibland som om det finns en ”osynlig hand” i termer av bristande organisation som administrerar de här prioriteringarna, säger Mats G. Hansson.
De patienter som prioriteras bort för att de akuta patienterna ska få sina operationer måste hantera sin besvikelse och ilska över att drabbas av sjukvårdens planering. Förutom att behöva gå igenom en jobbig förberedelseprocess en gång till har inställda operationer lett till längre sjukskrivningar, av- och ombokningar av uppföljningsbesök med kort varsel och kostnader för alternativa behandlingar som besök hos sjukgymnast eller kiropraktor.
– Till skillnad från när operationer ställs in av medicinska skäl leder den här typen av strykningar till att patienten känner sig som ett offer och utan kontroll. Den psykologiska besvikelsen för en patient som förberett sig för en operation kan vara skadlig. Ilska på grund av oprofessionella attityder när operationen ställdes in, otillräcklig information eller empati förstärker situationen ytterligare, säger Leif Ryd, docent och Li Felländer-Tsai, professor, båda verksamma på Karolinska Institutet och överläkare på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge.
Detta är första gången som konsekvenserna av operationer som senareläggs har analyserats i termer av medicinska komplikationer och postoperativa resultat.
– I jämförelse med en matchad grupp verkar det gå sämre för de patienter vars operationer flyttas, säger Håkan Magnusson, leg läkare på Södersjukhuset och förste författare i studien.
Fakta om studien: Forskarnas hypotes var att inställda operationer följs av sämre kliniska resultat, framförallt på psykologiska grunder. Senarelagda höft- eller knäledsbyten jämfördes med en matchad grupp som inte skjutits upp. Resultatet visar att inställda operationer resulterade i signifikant fler komplikationer och en sämre livskvalitet på lång sikt. Vissa patienter hade fått besked om att operationen ställts in ett par veckor innan, men det fanns patienter som fått besked fem minuter innan. De vanligaste komplikationerna de rapporterade var depression, urinvägsinfektion, sårinfektion, och hjärtinfarkt. Hjärtinfarkt var den enda enskilda komplikationen som gränsade till statistik signifikans mellan grupperna.
Forskargruppen ska nu gå vidare med en större prospektiv studie.
För mer information kontakta:
Håkan Magnusson, Leg läkare, Södersjukhuset, hakan.magnusson@sodertaljesjukhus.se, 08-550 240 00
Li Felländer-Tsai, professor, överläkare, Karolinska Institutet & Karolinska Universitetssjukhuset, li.tsai@ki.se, 08-585 82102
Mats G. Hansson, professor i biomedicinsk etik, Centrum för forsknings- & bioetik, Uppsala universitet, mats.hansson@crb.uu.se, 0763-41 20 50
Leif Ryd, docent, överläkare, Karolinska Institutet & Karolinska Universitetssjukhuset, leif.ryd@karolinska.se, 0707-48 44 51
Magnusson, H, Felländer-Tsai, L, Hansson MG and Ryd, L, Cancellations of elective surgery may cause an inferior postoperative course: the ’Invisible hand’ of health care prioritization?, Clinical Ethics 2011;6(1):27-31.
Clinical Ethics ges ut av Royal Society of Medicine i Storbritannien.
HSV:s besked innebär att Högskolan i Borås har en komplett ämneskombination för Ämneslärare årskurs 7-9 i svenska, engelska och svenska som andraspråk samt Ämneslärare för gymnasiet i matematik och kemi. Högskolan har sedan tidigare fått examenstillstånd inom den nya lärarutbildningen för:
Förskollärare
Lärare i fritidshem
Lärare i förskoleklass och årskurs 1-3
Grundlärare årskurs 4-6
Ämneslärare årskurs 7-9 i matematik, fysik och kemi
– Vi på Institutionen för pedagogik är förstås mycket glada för detta positiva besked. Nu kan vi i ännu högre grad tillgodose regionens behov av kompetens inom lärarutbildningsområdet, säger Lars-Erik Olsson, prefekt vid institutionen.
Yrkeslärare nästa steg
Han poängterar även det viktiga och goda samarbetet med Institutionen Ingenjörshögskolan, vilket ses som en av anledningarna till att ansökan om examensrättigheterna för matematik, fysik och kemi gick igenom. I det samarbetet finns också funderingar på att utveckla en dubbelexamen så att man kan få dubbel behörighet – både som lärare och ingenjör, på liknande sätt som är möjligt i Stockholm och Göteborg.
– Det har gått väldigt bra för högskolan ända sedan 2002 då vi fick våra första generella magisterrättigheter. Därefter har vi fått civilekonomrättigheter, fem masterrättigheter, fyra rättigheter till forskarutbildning och nu har vi dessutom en komplett lärarutbildning, säger Lena Nordholm.
Nästa steg för Institutionen för pedagogik är att ansöka om rättigheter för yrkeslärarutbildning.
Läs HSV:s pressmeddelande här.
För mer information:
Lars-Erik Olsson, prefekt vid Institutionen för pedagogik tfn: 033-435 42 42 mobil: 0705-634 004 e-post: lars-erik.olsson@hb.se
Genom att studera situationer där styrelsemedlemmar i ett visst bolag även är verksamma som VD:ar i andra bolag där VD:n från det första bolaget sitter i styrelsen har Joakim Bång funnit starka indikationer på att ersättningsbeslut i amerikanska börsbolag starkt påverkas av styrelsens personliga relationer till VD:n.
Uppskattningsvis 27 procent av löneförändringar i det första bolaget återgälldas i det andra bolaget. Effekten kan i större bolag vara i storleksordningen en miljon dollar.
– Personliga relationer är en aspekt som man traditionellt inte har betonat inom den akademiska forskningen och som visar på vikten av att tygla såväl VD:ns som styrelsens beteende med goda bolagsstyrningssystem, säger Joakim Bång, doktor vid Handelshögskolan i Stockholm.
Också de andra två kapitlen i Joakim Bångs avhandling utreder personliga relationer och påverkan på ekonomiskt beteende.
I kapitel två dokumenteras hur fysiskt attraktiva bostadsmäklare kan ta ut en avsevärd premie vid försäljningar av bostäder i Australien. Den ekonomiska effekten är markant och grundar sig i så kallade halo effects, genom vilka omdömen om mäklarna utvidgas till de fastigheter de säljer.
I det tredje och sista kapitlet utvärderas lagstiftning som begränsar insynspersoners möjligheter att handla innan vinstrapporteringar. Joakim Bång finner indikationer på att insynspersonerna anpassar sig till lagen genom att utnyttja sin information till att handla i konkurrerande bolag.
För mer information, vänligen kontakta:
Carina Aspenberg, Kommunikationsdirektör, tel: 0703-969 014
Joakim Bång, doktor, tel: 0721-98 17 44
Stockholm School of Economics . Sveavägen 65 . Box 6501. SE-113 83 Stockholm . Sweden . Phone +46 8 736 90 00 . www.hhs.se
Sedan början av 1990-talet har medborgarskapets villkor stått högt på agendan i Västvärlden. Numera tillämpar nästa alla länder i EU och OECD någon typ av tester och kurser för blivande medborgare. Ett av få undantag är Sverige där tal om medborgarskapets betydelse i allmänhet och tester i synnerhet bemöts med stor skepsis och förknippas med nationalism. Denna koppling har förskonat Sverige från repressiva åtgärder av det slag som tagits i bruk i Danmark och Nederländerna. Men det har också förhindrat en diskussion om medborgarskapets positiva, emanciperande potential.
I Vägar till medborgarskap granskas centrala frågor i 2000-talets debatter om medborgarskap i förhållande till nationalitet, integration, politiskt deltagande, arbete, skola, främlingsfientlighet och värdegrund. En djupdykning i samtidssverige och svensk politik kombineras med internationella utblickar och jämförelser.
Författarna argumenterar för att medborgarskapet är ett viktigt men försummat och ofta missförstått begrepp i svensk offentlighet. Debatten om medborgarskap polariseras mellan dem som lämnar walk-over och dem som ägnar sig åt ensidig svenskhetsvurm. Detta om något vittnar om behovet av en mer nyanserad och öppen diskussion om det svenska medborgarskapet.
Vägarna till medborgarskap är många, långa och ofta krokiga. Antologin Vägar till medborgarskap förklarar medborgarskapets betydelse för hur olikheter hanteras i moderna, pluralistiska samhällen.
Redaktörer
Pieter Bevelander pieter.bevelander@mah.se 0722 – 408845
Christian Fernández christian.fernandez@mah.se 0736 – 004414
Anders Hellström anders.hellstrom@mah.se 0704 – 269465
Arkiv förlag arkiv@arkiv.nu 046-133920
I avhandlingen ”Biologiämnets texter. Text, språk och lärande i en språkligt heterogen gymnasieklass” konstaterar Pia Nygård Larsson att flerspråkiga eleverna sällan får VG och MVG; betyg nästan helt förbehållna svenska flickor. Hennes forskning visar också att med de nya ämnesplanerna i biologi riskerar klyftan mellan eleverna att öka ytterligare.
Pia Nygård Larsson har själv en diger lärarbakgrund. Hon har undervisat i dels svenska, dels svenska som andra språk samt varit lärare för så väl ungdomar i gymnasieskolan som för vuxna.
I avhandlingen har hon undersökt texter och språkbruk i ämnet biologi A i en naturvetarklass på gymnasieskolan. En klass där enbart hälften av eleverna hade svenska som modersmål. Hon har frågat sig vad det är för språk som lärobok, lärare och elever använder när de beskriver, förklarar, analyserar och utvecklar sina kunskaper i biologi.
Undersökningen bestod av två delar. Den ena gick ut på att undersöka elevernas egna producerade texter. Där kan man, enligt avhandlingen, konstatera att det ställs markant högre språkliga krav för VG och MVG – en nivå dit de flerspråkiga eleverna sällan når Pia Nygård Larsson har också tittat på de nya ämnesplanerna i biologi för gymnasieskolan från och med hösten 2011 och upptäckt att de språkliga kraven ökar. Det betyder att det kommer bli än svårare för de flerspråkiga eleverna om de inte får rejäl språklig stöttning och om inte eleverna ges många tillfällen till egen språkproduktion i klassrummet.
– Därför menar jag att det blir än viktigare att ämneslärare och språklärare arbetar tillsammans.
Avhandlingen undersöker även biologiböckernas olika sätt att kommunicera och hur betydelsefull lärarens tolkning av bilder och språk är för inlärningsprocessen.
– Min analys visar att läroboken består av många olika slags texter och bilder, med olika språkliga drag och svårighetsgrad. Ett kapitel kan vara beskrivande, ett annat förklarande, ett tredje argumenterande e t c vilket ställer krav på lärare och elever, hävdar Pia Nygård Larsson.
Undersökningen visar också att eleverna får mycket stöd bl.a. genom att läraren tar tillvara det rika bildflödet i boken men också att hon i sina egna förklaringar använder bilder. Läraren tolkar alltså ofta vad som kan vara svåråtkomligt i boken, vilket Pia Nygård Larsson menar är en potential för lärandet.
– Jag ser också att läraren växlar fram och tillbaka mellan ett vardagligt språk och ett mer akademiskt och denna rörlighet
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
pia.nygard-larsson@mah.se, 040-6658211 alternativt Magnus Sjöholm 0707 – 89 0714
– För att förhindra liknande händelser i framtider gäller det att rätta till systemfelen innan de ställer till med några fler olyckor. Det kan handla om att bättra på bristfälliga rutiner eller skapa tydligare arbetsfördelning, säger Sven Ternov, nybliven doktor i Ergonomi och Aerosolteknologi vid Lunds Tekniska Högskola.
Han tillägger att den verkligt stora utmaningen är att komma åt organisationens latenta fel. Det vill säga risker som ännu inte lett till några olyckor och som därför kan vara svåra att få syn på.
För att upptäcka och korrigera dessa risker är inte toppstyrning någon framgångsväg, hävdar Sven Ternov. Tvärtom är det bättre om personalen själv istället blir delägare i analys och uppföljning av säkerhetsarbetet.
Under åtta månader lät han de anställda på flygledningscentralen Malmö-Sturup vara extra uppmärksamma på fenomen som skulle kunna leda till problem. Efteråt föreslog de tillsammans med Sven Ternov flera säkerhetshöjande åtgärder, varav flera har genomförts.
– Medarbetare ”på golvet” visade sig ha väldigt god känsla för risker i systemet och, efter lämplig utbildning, god förmåga att analysera dessa. Förmodligen gäller detta också för sjukvård, men det har vi inte undersökt, säger han.
Trots potentialen är det ganska ovanligt att arbetsgivare tillvaratar medarbetarnas erfarenheter för att öka säkerheten.
– Egentligen borde det vara ganska självklart, de jobbar ju mitt i smeten, men ändå gör man det inte, säger Sven Ternov.
För mer information, kontakta Sven Ternov, 046-80762, 0708-161652 sven.ternov@mailbox.swipnet.se Läs hans egen populärvetenskapliga sammanfattning här: http://www.lu.se/o.o.i.s?id=12588&postid=1963814
Enskilda mänskliga celler är små, bara en eller två hundradels millimeter breda. Det gör att det krävs speciell mätutrustning för att kunna urskilja olika delar inuti cellen. Vanligtvis används ett mikroskop som förstorar cellen och visar dess konturer, men ett mikroskop ger ingen information om de kemiska molekyler som finns i cellen och på dess yta.
– Den nya provhållaren laddas med celler i en lösning, sedan fryser vi snabbt ner provet till minus 196°C. Den snabba nedfrysningen gör att man får en ögonblicksbild av var de olika kemiska molekylerna befann sig i cellen vid tidpunkten för nedfrysning. Med den här tekniken kan man skapa bilder där man inte bara ser cellens konturer utan även vilka molekyler som finns och var de befinner sig i cellen, säger Ingela Lanekoff, institutionen för kemi vid Göteborgs universitet som varit med att utveckla den nya metoden.
Varför vill man då veta vilka kemiska molekyler som finns var i en cell? Jo, för att cellen är den minsta levande komponent som finns och de kemiska processer som sker där har stor betydelse för hur cellen fungerar i vår kropp. Vår hjärna har till exempel särskilda celler som kan kommunicera med varandra genom kemiska signaler. Denna livsnödvändiga kommunikation har visat sig vara beroende av de kemiska molekyler som finns i cellens membran.
Genom att avbilda de kemiska molekylerna i en enskild cells membran kan man mäta förändringar. Ingela Lanekoffs resultat visar, tillsammans med tidigare resultat, att kommunikationshastigheten hos de studerade cellerna påverkas av att mängden av en viss molekyl i membranet förändras med knappt en procent. Det antyder att kommunikationen mellan celler i hjärnan är starkt beroende av den kemiska sammansättningen i den enskilda cellens membran, vilket kan vara en del i pusslet för att förstå mekanismerna bakom hur vi lär oss och hur vi minns.
Avhandlingen Analysis of phospholipids in cellular membranes with LC and imaging mass spectrometry försvarades framgångsrikt på en disputation vid Göteborgs universitet. Handledare: Andrew Ewing samt Roger Karlsson.
Länk till avhandlingen: hdl.handle.net/2077/25279
I avhandlingen beskrivs också en ny metod för hur särskilda kemiska molekyler i kombination med speciell mätutrustning används för att hitta bakterier som lever på havsbotten. De eftersökta bakterierna är viktiga för naturen eftersom de motverkar både döda havsbottnar och övergödning i havet. Metoden gör det möjligt att följa på vilket djup och var på havsbotten dessa bakterier lever.
Kontaktinformation
KONTAKT:
Ingela Lanekoff, institutionen för kemi vid Göteborgs universitet
0704- 81 32 04
lanekoff@chem.gu.se
Bildtext: Ingela Lanekoff använder den nya metoden att frysa ner cellprover för avbildning.
– Endast fantasin sätter gränser för vad diagnosverktyget kan användas till. Cancer, folksjukdomar som diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar samt sjukdomar där det finns tecken i blodet på till exempel inflammation, det är bara några potentiella användningsområden, säger Nima Jokilaakso, som forskar inom molekylär bioteknologi på KTH.
Projektet går under namnet Electronic Biomolecule Sensor, eller Elektronisk Biomolekylsensor på ren svenska, och bygger på nanotrådsteknik. Tunna trådar av kisel på ett chip utgör sensorn som efter så kallad selektiv funktionalisering kan detektera ett antal olika sjukdomstillstånd.
– Man behöver inte tillsätta något ytterligare, tekniken kan direkt avslöja sjukdomsmarkörer i blodet. Inga andra så kallade inmärkningsreagenser behövs, vilket är fallet med andra tekniker. Du får svar direkt, det tar enbart några minuter, säger Nima Jokilaakso.
Själv har han hittills forskat i cirka 2½ år, och hoppas bli klar inom kort. Förutom ett mycket brett tillämpningsområde har tekniken ytterligare en fördel.
– Utrustningen som används är förhållandevis billig i relation till andra, liknande utrustningar, i synnerhet när man skalar upp tillverkning, säger Nima Jokilaakso.
För att ytterligare utöka antalet sjukdomar som kan diagnostiseras med tekniken gäller det att hitta det unika som identifierar sjukdomen. Det är det som kallas för biomarkör.
– Faktum är att jag vill komma i kontakt med andra forskare och företag för att se vad de har för behov och därigenom ytterligare kunna vidga användningsområdet, säger Nima Jokilaakso.
När det gäller sjukhus och patienter som skulle kunna vara intresserade av tekniken redogör Nima Jokilaakso för flera alternativ.
– De som redan är sjuka och kanske inte vill eller kan åka till sjukhus regelbundet. Eller patienter som bor långt bort från en klinik. De skulle kunna använda verktyget för prognostik, för att monitorera sjukdomen och se hur den utvecklas. På så sätt kan patienten ta över ägandeskapet för sjukdomen och behandlingen, säger Nima Jokilaakso.
Han tillägger att han för närvarande håller på att förädla tekniken ytterligare. Forskningen i sig själv har ett egenvärde men nyttan utav forskningen kommer först vid praktisk tillämpning. Därför arbetar han vidare med tekniken för att den ska kunna komma till användning.
– Just nu tittar jag på att använda ett multifunktionellt chip. Då kan flera biomarkörer diagnostiseras på en och samma gång, kanske även för flera sjukdomar på samma chip, säger Nima Jokilaakso.
För mer information, kontakta Nima Jokilaakso på 08 – 55 37 83 80 eller joki@biotech.kth.se
Fördelningen mellan olika humlearter har förändrats kraftigt i svenska odlingar av rödklöverfrö under de senaste 70 åren. Parallellt med denna förändring har skördarna av rödklöverfrö minskat och det har blivit betydligt större skördeskillnader mellan åren. Idag står två humlearter för merparten av pollineringen i rödklöver, och detta tycks alltså främst ha försämrat odlingssäkerheten. Det visar ny forskning från SLU och Lunds universitet.
– Det är oroande att se att tidigare vanliga humlearter blivit ovanliga, eller till och med rödlistade, säger Riccardo Bommarco, huvudförfattare till den vetenskapliga artikeln. Och det är möjligt att så här kraftiga förskjutningar i humlefaunan föregår utdöenden. När vi bevarar arter och förvaltar ekosystemtjänster såsom grödpollinering, verkar det vara viktigt att inte bara främja artrikedom – vi behöver också en jämn fördelning mellan olika arter som förser oss med ekosystemtjänster.
Under 1940- och 1960-talen gjordes omfattande undersökningar av pollinering och frösättning i rödklöver, som är en viktig fodergröda. Rödklöver är helt beroende av insektspollinering för att sätta frö, och viktigast är humlorna. Riccardo Bommarco och hans kollegor har nu jämfört de detaljerade humleinventeringar som gjordes i rödklöverfält under 1940- och 1960-talen med nya inventeringar i 44 svenska rödklöverfält under åren 2008 till 2010.
Resultaten visar att två arter, jordhumlan (Bombus terrestris) och stenhumlan (B. lapidarius), som tillsammans stod för 40 procent av humlorna på 1940-talet, idag fullständigt dominerar i rödklöverfälten med 89 procent av individerna. Två andra arter som var vanliga under 1940-talet, trädgårdshumlan (B. hortorum) och åkerhumlan (B. pascuorum), har minskat tiofalt i relativ vanlighet – från omkring 20 procent till 2 procent av de observerade humlorna idag.
Noterbar är också klöverhumlans (B. distinguendus) tillbakagång, från 11 till 0,7 procent. Denna art är för närvarande rödlistad som nära hotad i Sverige.
Forskarna bakom studien är Riccardo Bommarco, Maj Rundlöf och Ola Lundin vid Sveriges lantbruksuniversitet och Henrik G. Smith vid Lunds universitet. Resultaten publicerades i veckan i tidskriften Proceedings of the Royal Society B – Biological Sciences.
Kontakt:
Riccardo Bommarco, institutionen för ekologi, SLU
0730-48 58 78
Riccardo.Bommarco@slu.se
Länkar:
Artikeln
Andra relaterade webbsidor
www.slu.se/ecology/riccardobommarco
www.step-project.net
http://www.artdata.slu.se/Humlor/Index_humlor.htm
— Att jämföra sig med andra är en naturlig funktion som i grunden är bra för människan, det är så man lär sig vad som fungerar och är friskt och vad som inte är det, säger Nina Korevela.
De senaste åren har Nina Korvela ägnat en stor del av sin tid åt den svartaste av känslor. Med sin studie om avundsjuka på arbetsplatsen vill hon titta närmare på hur mycket ett företag faktiskt kan förlora på grund av avundsjuka anställda som saboterar för varandra istället för att samarbeta.
— Om man kan mäta avundsjuka på en arbetsplats och se hur det försämrar produktiviteten borde det vara intressant för de flesta företag att titta närmare på, menar Nina Korvela.
Till hösten påbörjar Nina Korvela en studie om avundsjuka och kvalitén på relationer mellan två människor.
För mer information
Nina Korvela, doktorand i psykologi vid Institutionen för pedagogik, Högskolan i Borås
Tfn: 033-435 43 12 Mobil: 0727 – 331 330 E-post: nina.korvela@hb.se
———–
Högskolan i Borås bedriver utbildningar inom biblioteks- och informationsvetenskap, ekonomi och informatik, mode och textil, beteendevetenskap och lärarutbildning, teknik samt vårdvetenskap. Campus ligger mitt i city, och vi har 15 000 studenter och 650 anställda.
Högskolan i Borås försöker ständigt minimera gapet mellan teori och praktik. Därför utbildas våra studenter nära arbetslivet. Vi satsar på problembaserad forskning med tydliga professionskopplingar. Våra studenter ska snabbt kunna fungera i yrkeslivet efter avlagd examen. Vi förflyttar akademin ut i professionerna. Och professionerna in i akademin. Under 2010 har Högskolan i Borås fått fyra examensrättigheteratt bedriva forsk arutbildning inom tre områden. Ytterligare en pusselbit har därmed fallit på plats i vår strävan mot att bygga det kompletta professionslärosätet.
— Vår hypotes är att läkare, sjukvårdspersonal och patienterna själva ofta tror att yrsel är ett normalt ålderssymptom, att det helt enkelt ska vara så, säger sjukgymnasten Lena Kollén, som presenterar sina resultat i en doktorsavhandling i medicinsk vetenskap vid Örebro universitet.
Undersökningen visade att 36 procent av 600 undersökta 75-åringar hade yrsel och balansproblem. Många av dem hade en form av yrsel som i dag kan botas enkelt med ett fåtal behandlingar. Så kallad godartad lägesyrsel, med det vardagliga namnet kristallsjuka, orsakas av saltkristaller som lossnat från sin plats i innerörat och stör balanssinnet. Dessa kan dock lätt avlägsnas genom specifika huvudrörelser som kallas för manöverbehandling.
Försämrad livskvalitet
— En stor majoritet hade inte sökt läkare för sin yrsel, men de som faktiskt hade sökt hjälp hade trots detta inte fått denna enkla och effektiva behandling.
Studier visar att äldre människor med yrsel har försämrad livskvalitet, och upplever yrseln som ett hinder i vardagslivet. Risken att ramla och drabbas av frakturer är dubbelt så hög för denna grupp.
— Det finns alltså många skäl till att problem med yrsel hos äldre människor alltid borde bli noggrant utrett, vilket tyvärr ofta inte är fallet i dag. Då skulle man lätt kunna undvika onödigt lidande.
Drabbar inte bara äldre
Yrsel drabbar dock inte bara äldre, och det kan finnas en rad olika orsaker bakom problemen. Lena Kollén har även undersökt en annan vanlig yrselsjukdom, akut unilateralt vestibulärt bortfall (AUVL), balansnervsinflammation, som innebär en plötslig balansstörning på ena sidan, med kraftig akut yrsel, kräkningar, ångest och oro . Studien visar att tidig och intensiv rehabilitering med aktiv balansträning leder till tillfrisknande för de allra flesta patienter.
Lena Kollén är sjukgymnast sedan tjugo år tillbaka, och i dag arbetar hon på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, vid Öron-, näs och hals-mottagningen och Neurologiska kliniken.
För mer information, kontakta Lena Kollén, lena.kollen@vgregion.se eller 0734-34 39 09.
Svensk och internationell bilindustri kommer att gynnas av en ny simuleringsmodell för att kunna lokalisera störande ljud i bilar. Modellen har utvecklats inom Luleå tekniska universitets kompetenscenter CASTT som genomför forskning i nära samarbete med biltestindustrin i Norrbotten.
— Den gör att biltillverkare redan i designfasen kan uppskatta om och var icke önskvärda ljud mellan olika tätningsplan kan förekomma i sina nya kommande bilmodeller. Genom denna kunskap kan till exempel testfasen av fordonen förfinas och fokuseras på rätt områden så att framtida problem kan undvikas, säger Matti Rantatalo, forskare vid Luleå tekniska universitet som utvecklat modellen inom CASTT (Centre for Automotive Systems Technologies and Testing).
Modellen vilar på forskning som Matti Rantatalo har utvecklat inom ramen för sina doktorandstudier med inriktning mot gnissel och andra slags oljud i bilar i kallt klimat.
Utgångspunkten är de krav som ställs på förmågan att täta samt isolera både de invändiga och utvändiga miljöerna från värme, kyla, ljud, smuts etc. Gummitätningarna skall m a o kunna isolera och samtidigt skapa en mjuk kontakt mellan dörr och karm. Men om det handlar om komplicerade designer och former på bilar kan effekten bli att tätningen inte sitter fast mot bilen utan börjar glida på ett ofördelaktigt sätt mot t ex en dörr.
— När tätningar glider längs en metallyta under fel förutsättningar får man olika typer av ljud som gnissel och knarr, säger Matti Rantatalo.
Han har dels studerat hur ljuden kan identifieras och hur de kan simuleras. För att klara identifieringen fick man, som ett sidospår i hans forskning inom CASTT, bygga en testbana. Den byggdes upp av testindustrin i norra Sverige för att på konstgjord väg få bilarna att skramla vid olika frekvenser under en och samma testrunda. Biltillverkarna var intresserade av en sådan lösning för att ta reda på om det börjar gnissla eller knarra innan man börjar producera bilen.
— Det går givetvis att få ner kostnaderna väsentligt om man kan förutse problem i ett så tidigt skede, säger Matti Rantatalo.
Matti Rantatalo’s arbete gick till största delen ut på att bygga datorbaserade modeller av gummitätningar och i simuleringar analysera hur knarrande ljud kan skapas när en bildörr tillåts glida längs en tätning. ”Stick Slip” kallas fenomenet som gör att ljud skapas t ex om en dörr rör sig för mycket jämfört med tätningen.
— Det är ungefär som att spänna en pilbåge och släppa. När tätningen släpper från dörren slungas den snabbt tillbaka, vilket skapar en ljudpuls och det är den som låter, säger han.
Planer finns på att applicera forskningsresultatet i framtida forskningsprojekt för tester av vinterdäck där dess väggrepp skall uppskattas och klassificeras.
Läs- och skrivsvårigheten dyslexi är till stor del ärftlig och har kopplats till en rad gener, men funktionen hos dessa är till stor del okänd. De nya forskningsresultaten från Karolinska Institutet och Helsingfors Universitet visar nu att en av generna, DCDC2, är involverad i reglering av funktionen hos så kallade cilier i hjärnans nervceller.
– Upptäckten ger en ny möjlig neurobiologisk förklaringsmekanism till dyslexi, säger professor Juha Kere som har lett studien tillsammans med professor Eero Castrén vid Helsingfors Universitet.
Cilier är utskott som finns på de flesta celler. Deras funktion har länge varit okänd, men forskning har visat att cellerna använder dem för att kommunicera sinsemellan och att de spelar en central roll under utvecklingen av kroppens organ.
Fynden knyter an till tidigare forskning i möss som har visat att DCDC2 och två andra dyslexigener är viktiga för så kallad cellvandring, en process där nervceller förflyttas till rätt plats i hjärnan under den embryonala utvecklingen.
– Cilierna är viktiga beståndsdelar i det maskineri som styr cellvandringen. Exakt vilken roll de spelar och hur detta skulle kunna resultera i dyslexi är intressanta frågor som kommer att studeras i fortsatt forskning, menar Juha Kere.
De nya rönen, som presenteras i tidskriften PLos ONE, bygger på studier i möss och visar att DCDC2 styr ciliernas längd och aktiverar två olika signalsystem i cellen, beroende på om genaktiviteten är hög eller låg. När den mänskliga varianten av genen överfördes till nervceller i rundmasken C.elegans gav den upphov till ovanliga nervutskott enbart i cilierade celler.
Problem med ciliernas funktion i olika organ har kopplats till en lång rad sjukdomar, från sällsynta genetiska sjukdomar som polycystisk njursjukdom och Kartageners syndrom till diabetes, fetma och schizofreni.
Publikation: ”Increased expression of the dyslexia candidate gene DCDC2 affects length and signaling of primary cilia in neurons”, Satu Massinen, Marie Estelle Hokkanen, Hans Matsson, Kristiina Tammimies, Isabel Tapia-Páez, Vanina Dahlström Heuser, Juha Kuja-Panula, Jan Burghoorn, Kristian E. Jeppsson, Peter Swoboda, Myriam Peyrard-Janvid, Rune Toftgård, Eero Castrén, Juha Kere, PLoS ONE 16 June 2011; 6(6): e20580.doi:10.1371/journal.pone.0020580.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Professor Juha Kere
Institutionen för Biovetenskaper och Näringslära
Tel: 073 421 35 50
E-post: Juha.Kere@ki.se
