VTI har därför på uppdrag av Trafikverket genomfört projektet ”Spårfaktorn på spåret” med jämförande fallstudier i sex städer i Europa: Stockholm, Paris, Göteborg, Zürich, Norrköping och Heidelberg.
– Det är tydligt att ”spårfaktorns” genomslag är beroende av politik, planering och organisation, det vill säga transportsystemens inramning, säger Tomas Svensson, projektledare.
 I studien visas att det finns mycket kunskap och erfarenheter från olika städer som behöver sammanställas, beskrivas och analyseras och användas som underlag för den fortsatta planeringen av spårväg i Sverige.
– Vi tar upp flera områden som är angelägna att utveckla för att stärka kollektivtrafikens potential för lokal och regional utveckling i Sverige.
Projektet har drivits som en förstudie med ett brett syfte och det finns enligt forskarna tungt vägande skäl för fortsatta komparativa studier av spårväg och kollektivtrafik i städer och regioner som en del av den samlade kunskapsutvecklingen.
VTI rapport 721
För mer information
Kontakt: Tomas Svensson, forskningschef, VTI

VTI, Statens väg-och transportforskningsinstitut, är ett oberoende forskningsinstitut inom transportsektorn. VTI utför tillämpad forsknings- och utvecklingsverksamhet som rör samtliga transportslag.

Libanon, Golanhöjderna och Hatay, där de syriska flyktingarna från Jisr al-Shughur-området nu befinner sig, innefattades alla ursprungligen i det franska mandatet Syrien som upprättades efter första världskriget. Sedan dess har de av olika anledningar förlorats. Emma Lundgren Jörum vid Uppsala universitet visar i sin avhandling varför vissa förlorade områden förblir viktiga för Syrien medan andra faller i glömska.

Emma Lundgren Jörums studie visar att samtliga tre områden förblivit viktiga för Syrien men att dess syn på och agerande gentemot dem skiljer sig åt och att Syrien har olika ambitioner för dem. Den interna politiska utvecklingen har avgjort hur Syrien hanterat förlusten av områdena och har även avgjort Syriens politik gentemot dem.

Hatay annekterades av Turkiet 1939. Det har aldrig formellt erkänts som turkiskt av Syrien och inkluderas som en del av Syrien på officiella syriska kartor. Av detta följer att den turkisk-syriska gränsen som skiljer Syrien från Hatay aldrig formellt erkänts av Syrien. Avhandlingen visar att Syrien inte har några ambitioner att återerövra detta område utan i allt praktiskt anser det vara ett turkiskt område. Under perioder av syrisk-turkisk spänning har frågan visserligen kommit upp men den har aldrig utgjort den centrala frågan i syrisk-turkiska konflikter. Under den senaste tioårsperioden, då de tidigare spända turkisk-syriska relationerna utvecklats i mycket positiv riktning, har Syrien i praktiken signalerat ett erkännande av gränsen samtidigt som man undvikit att diskutera frågan. Man har dock fortsatt att signalera att frågan inte är löst. Det troliga är att området förväntas kunna fungera som ett ”bytesobjekt”.

Libanon skapades 1920 av den franska mandatmakten under kraftiga protester från både Syrien och Libanons sunnimuslimska invånare. Syrien har ofta anklagats för att aldrig ha erkänt Libanons självständighet och för att vilja annektera Libanon. Avhandlingen visar att detta är fel.

– Syrien erkände Libanon på ett tidigt stadium i utbyte mot ett franskt löfte om syrisk självständighet. Syrien hyser inte några ambitioner om att ”återerövra” Libanon. Däremot har Syrien under hela självständighetsperioden genomgående underlåtit att respektera Libanons suveränitet och har med olika medel påverkat libanesisk inrikes- och utrikespolitik, säger Emma Lundgren Jörum.

Målet med Syriens agerande har varit att försäkra sig om att Libanon agerar i Syriens intresse och att libanesiskt territorium inte utgör basen för främst ett israeliskt hot mot Syrien. Libanon har dessutom utgjort en viktig ekonomisk inkomstkälla för Syrien. Syriens möjligheter att agera öppet i Libanon har varit strängt beroende av vad det internationella samfundet tillåtit och detta har fluktuerat kraftigt. Syriens mål har dock förblivit det samma över tid och man har i Libanon tydligt visat att trots att Syrien inte alltid kan driva igenom sin egen vilja är det fullt kapabelt att blockera utvecklingar som det uppfattar som negativa.

Förlusten av Golanhöjderna har aldrig accepterats av Syrien. Området ockuperades av Israel 1967 och speciellt sedan Hafez al-Asad’s övertagande av makten 1970 har Golan utgjort fokus för Syriens utrikespolitik. Så har det också förblivit under hans son och efterträdare Bashar al-Asad. Förlusten av Golan förklarar en stor del av Syriens agerande gentemot både Libanon och Hatay. Man har, i syfte att re-inkorporera Golanhöjderna i Syrien, både gått i krig och till förhandlingar. Förhandlingsperioden 1991-2000 visar att samtidigt som Syriens uppfattning om vad en syrisk-israelisk fred bör innebära utvecklades så ändrades aldrig Syriens grundkrav – ett fullständigt israeliskt tillbakadragande från Golan.

Sammantaget visar avhandlingen att relationen mellan stat och territorium är betydligt mer komplicerad än vad vi vanligtvis föreställer oss.

Underlaget för Emma Lundgren Jörums studie bygger på ett stort källmaterial på arabiska, västerländska källor samt ett omfattande FN-material. Avhandlingen försvaras den 30 augusti vid Uppsala universitet.

För mer information, kontakta Emma Lundgren Jörum, tel: 018-471 3341, 070-214 17 25, e-post: emma.jorum@statsvet.uu.se

HAMLET* har i laboratorieförsök gett effekt på över 40 olika typer av cancerceller – tumörer från lungor, njurar, prostata, äggstockar och tarm samt melanom, leukemier m.m. Det har i djurförsök visat sig minska tillväxten av hjärntumören glioblastom, och i försök på människor gett god effekt mot papillom (en sorts hudtumörer) och cancer i urinblåsan.
I en nyligen publicerad artikel i tidskriften Oncogene visar författarna att HAMLET siktar in sig på en av de mest grundläggande ”onkogenerna”, de gener som är inblandade i uppkomsten av cancer. Genen kallas c-Myc och är välkänd för alla cancerforskare. HAMLET påverkar också cellens ämnesomsättning så att glykolysen, förmågan att få energi av socker, stoppas.

– Alla tumörceller har en förändrad ämnesomsättning som gör dem mycket sockerberoende. HAMLETs effekt på ämnesomsättningen är väldigt snabb. På bara en timma har man stängt av cellens energitillförsel, förklarar professorn och forskningsledaren Catharina Svanborg.

Hennes medarbetare Petter Storm har sett inte bara HAMLETs effekt på tumörceller, utan också försökens effekt på andra cancerforskare.

– De hade först varit lite avvaktande. Men när vi gjort de första experimenten så tändes ett ljus i deras ögon! säger han.

Petter Storm talar om lundagruppens samarbetspartners vid Cold Spring Harbor-laboratoriet i USA. Det är ett känt laboratorium för cancerforskning som letts av nobelpristagaren James Watson, känd som en av DNA-spiralens upptäckare.

Den 83-årige Watson står med som en av författarna till den långa forskningsartikel som lundagruppen och dess partners nu publicerat. En av delstudierna i artikeln använder en teknik som utvecklats i Cold Spring Harbor, där man i ett enda försök kan slå ut cellernas alla ca 20 000 gener en i taget. Genom att använda denna metod i kombination med HAMLET har man kunnat visa att det är just genen c-Myc som HAMLET siktar in sig på. C-Myc påverkar i sin tur ämnesomsättningen, vilket förklarar HAMLETs effekt på denna.

– Vi har fått stor respons på artikeln från kollegor runtom i världen. Det finns redan forskning om HAMLET bland annat i Storbritannien, Ryssland, Italien och USA, och vår nya publikation kan nog ge en ytterligare skjuts åt intresset, säger Catharina Svanborg.

HAMLET hittades 1994, när Catharina Svanborg och hennes medarbetare höll på att testa den bakteriehämmande effekten av bröstmjölk. Av praktiska skäl hade man valt odlade tumörceller att testa på, vilket gav det överraskande resultatet att många av cellerna helt enkelt dog.
HAMLETs speciella kombination av en fettsyra och ett bröstmjölksprotein i en viss veckningsform finns inte i mammans nybildade bröstmjölk. Lundagruppen tror att proteinkomplexet bildas först nere i magen på spädbarnet. Där finns nämligen också mängder av nybildade celler, och proteinets uppgift kan vara att utrota felaktiga exemplar som kunde ha utvecklats till tumörceller.

*HAMLET är ett komplex mellan ett protein och en fettsyra, och namnet står för Human Alfa-lactalbumin Made LEthal to Tumor cells.

Artikeln i tidskriften Oncogene kan läsas på www.nature.com/onc/index.html, skriv in Svanborg i sökrutan.

Catharina Svanborg nås på 046-222 70 44, 070-94 265 49 och catharina.svanborg@med.lu.se. Petter Storm nås på 046-2227185 och petter.storm@med.lu.se.

– Det är ett fantastiskt fynd! Inte bara för myntet är så ovanligt, det stärker också våra hypoteser i forskningsprojektet, säger projektledaren Annika Larsson, från institutionen för arkeologi vid Uppsala universitet.

Projektet är ett samarbete mellan Uppsala och Stockholms universitet och handlar om vattentransportvägar i inlandet under vikingatid och tidig medeltid. Hypotesen är att transporter av och kontroll över viktiga råvaror, såsom järn och koppar, utgjort grunden för de gamla folklanden i Mälardalen. Örsundaåns dalgång i det gamla folklandet Fjärdhundraland, som sträckte sig från Dalälven i norr till platsen för Birka i söder, utgör fallstudie.

Fyndet gjordes vid arkeologisk undersökning i Garn, Biskopskulla. Undersökningsplatsen omfattar en vallanläggning med rester efter pir- och kajbyggnader, järnhanteringsverksamhet och vägnät ansluten till aktiviteter både på land och vid vattenbrynet.  Området ligger nära Biskopskulla kyrka och den intilliggande kungsgården, Landsberga kungsgård.  

Den påträffade silverpenningen, hittad vid en smedjekonstruktion, är präglad i Sigtuna omkring år 1180-1185 under kung Knut Eriksson (1167-1196). Motivet på den ensidiga penningen, s.k. brakteat, är en stiliserad framvänd bild av en härskare med ett uppåtriktat svärd i höger hand. Den avbildade är sannolikt myntherren Knut Eriksson eller mindre troligt hans far Erik den helige.

Vikten på denna typ av svealändska mynt är låg, knappt 0.30 gram, men silverhalten är cirka 90-95 procent.

– Det finns ett enda liknande mynt hittad i en jämförbar kontext, och det finns i Dalarna, säger Frederic Elfver, doktorand i numismatik vid Stockholms universitet. De förekommer i ett par skattfynd från medeltiden men annars är de ovanliga. Det nu påträffade myntet är det första som säkert kan knytas till en bebyggelsekontext utanför Sigtuna och är dessutom av en variant man tidigare bara påträffat i ett hopat fynd från Västannors tjärn, Leksand i Dalarna.

– Frågorna man ställer sig är vem som kan ha ägt myntet och hur det kom att hamna under en syllsten i smedjan i Garn vid Biskopskulla?  Vid samma tid som myntet präglas omkring 1185 utfärdar dessutom påven ett skyddsbrev till ärkebiskopen för just Kulla, alltså Biskopskulla.

Myntet och dess sammanhang vittnar om platsens betydelse. Den arkeologiska undersökningen fortsätter för att kunna besvara frågor och finna nya perspektiv.   

För mer information, kontakta projektledaren Annika Larsson på plats i Biskopskulla, tel: 070-499 98 85. För mer information om myntet kontakta Frédéric Elfver, doktorand i numesmatik vid Stockholms universitet, tel: 070-224 88 19.

Projektet bygger på en idé av professor Bo Cederwall vid KTH och går ut på att med hjälp av toner på ett pedagogiskt sätt förklara något så abstrakt som atomkärnors inre struktur och den joniserande strålning som de kan utsända.
– Det är fascinerande och fantastiskt roligt att projektet utforskar den musikaliska dimensionen tack vare Axel Bomans och Kristofer Hagbards stora engagemang och skicklighet. Jag ser det som ett spännande samspel mellan människa och natur, säger Bo Cederwall, professor i experimentell kärnfysik på KTH.

Joniserande strålning ingår som en naturlig del av vår miljö – till exempel rymden, berggrunden men också våra egna kroppar – men förekommer också i former som är skapade på konstgjord väg, till exempel i medicinsk röntgendiagnostik. Joniserande strålning kan anta olika former – alfa, beta och gamma – och är så energirik att den kan slå ut elektroner ur atomer som den kolliderar med, vilket förvandlar atomerna till joner. Olika isotoper, som är atomer av samma grundämne men med olika antal neutroner och därmed olika masstal, har en karakteristisk kombination av energier i sin strålning. Det här ger ett unikt fingeravtryck av gammaenergier för en specifik isotop.

Det är med informationen om olika isotopers specifika fingeravtryck som new media-artisten och konstnären Kristofer Hagbard i ett dataprogram har gett varje isotop ett unikt ljud. Melodier för varje isotop skapas genom att härma det som händer när en atomkärna övergår från ett högre energitillstånd ner mot sitt grundtillstånd.

– Människan utsätts ständigt för joniserande strålning i varierande grad men den kan inte upplevas med våra sinnen. Den är ju osynligt och luktar till exempel inte. Att vi nu översätter gammastrålningen till ljudfrekvenser ger en helt annan upplevelse än den man kan få genom läroböcker eller vetenskapliga artiklar. Det ger information om atomkärnors komplexa strukturer en ny dimension som också blir tillgänglig för människor utan naturvetenskaplig bakgrund, säger Bo Cederwall.

Musiken som Axel Boman har skapat har blivit till en EP-skiva som i slutet av sommaren kommer att kunna köpas från skivbutiker runt om i världen och från Spotify, och skivan ska spelas på klubbar och festivaler i sommar. Axel har valt att ge ut skivan under gruppnamnet Axel Boman & The Radioactive Orchestra och den första låten heter ”Rubidium 88 feat. Cobolt 60”.

– Vem vet, det kanske är nästa svenska supergrupp vi ser början till. Musiken är i all fall strålande, säger Axel Boman.
Projektet att tonsätta strålning är ett samarbete mellan KTH (vilket också inkluderar doktoranden Karin Andgren, biträdande lektor Torbjörn Bäck och professor Arne Johnson), redan nämnda musiker och konstnärer samt Kärnkraftssäkerhet och utbildning (KSU), en intresseorganisation som bildades 1972 av de svenska kärnkraftsföretagen.

För mer information, kontakta Bo Cederwall på 08 – 553 782 03, Torbjörn Bäck (biträdande lektor, KTH) på 08 – 553 780 41, Axel Boman på 073 – 512 46 24 eller Kristofer Hagbard på 070 – 895 39 94.
– Här kan du själv testa att göra musik av strålning
– Här är en längre film om projektet
– Här är en kortare film om projektet

– Tänk dig att du pendlar till jobbet eller sitter på barnens tennisträning samtidigt som du lyssnar på en föreläsning, säger Rolf Hasslöw, en av projektledarna för högskolans senaste app-satsning.
Det är Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap/Bibliotekshögskolan vid Högskolan i Borås som ligger bakom idén om appen, ett nytt initiativ inom det flexibla lärandet.
– Eftersom Bibliotekshögskolan har stor erfarenhet av nationell rekrytering har vi lagt mycket kraft på utvecklingen av distansutbildningar. Nu tar vi nästa steg inom det flexibla lärandet och ger studenter möjligheten att ännu lättare följa undervisningen på valfri plats, säger Margareta Lundberg Rodin, prefekt vid institutionen.
Kommunicera direkt med lärarna
Tanken är att appen ska ha få men användbara funktioner såsom film och ljud – så att man ska kunna titta och lyssna på föreläsningar, en anslagstavla där lärare till exempel kan meddela om en föreläsning blivit inställd och en meddelandefunktion där studenter och lärare kan kommunicera direkt som via en chatt.
Projektets initiativtagare Rolf Hasslöw, Ingrid Johansson, och Carina Waldén har inspirerats av trenden bland många utländska lärosäten att lägga kursmaterial utanför de traditionella läroplattformarna och använda sig av mobila applikationer, såsom mobiltelefoner, laptops och läsplattor. Arbetet med att ta fram en egen app påbörjades i januari 2011 och i september börjar den testas av studenter på den första pilotkursen Patent, varumärke och design – information som inspiration, en distansutbildning på 10 högskolepoäng.
Även andra institutioner vid Högskolan i Borås är intresserade av appen. Flera kurser kommer i framtiden att finnas tillgängliga via mobilen, till exempel Bloggens teori och praktik och Bilddigitalisering av kulturarvet.
I april släppte Högskolan i Borås appen HB Student med allmänna funktioner som matsedel, tentaanmälan och schema.
För mer information:
Ingrid Johansson tfn: 0734-606 629 e-post: ingrid.johansson@hb.se
Rolf Hasslöw tfn: 0734-606 630 rolf.hasslow@hb.se
Carina Waldén tfn: 0734-606 628 carina.walden@hb.se

Boken ”Peaceful Coexistence” behandlar de svensk-sovjetiska relationerna under Chrusjtjovs tid vid makten i Sovjetunionen, en dramatisk period i världspolitiken. Boken består av åtta kapitel skrivna av lika många forskare, två svenska och sex ryska. Redaktör och författare av förordet är Helene Carlbäck, docent i historia vid Södertörns högskola.

– Innehållet kretsar kring 1950- och 60-talen när Sovjet hade sin första perestrojka, berättar Helene Carlbäck. När Stalin dog 1953 förändrades mycket eftersom terrorn som politiskt styrmedel försvann.
Bokens titel ”Peaceful Coexistence” är ett begrepp som användes flitigt under Chrusjtjovtiden, för att beskriva hur de två systemen socialism och kapitalism skulle samexistera. När man från Sovjets sida hade gett upp drömmen om att världens alla arbetare skulle resa sig, handlade det om att få till en fredlig samexistens. Detta gällde även relationen mellan Sverige och Sovjet.

Chrusjtjov motsägelsefull men betydelsefull
Josef Stalin dog 1953 och Nikita Chrusjtjov tog snart över makten. I boken framställs han som en motsägelsefull person. Han var en föregångare genom att försöka öppna upp mot väst. Men han stannar även upp i sina närmanden och sänder ibland motsägelsefulla signaler. Väst möter honom med misstro, vilket analyseras i boken. En fråga är hur utvecklingen blivit, om väst hade litat på Chrusjtjov. Helene Carlbäck berättar att forskarnas arkivstudier ger nyanser till historieskrivningen.
Man förstår att Chrusjtjov var en kreativ men också äventyrlig person som tyckte om att testa nya grepp och utspel, vilket kunde få allvarliga konsekvenser i hans position. 1962 är världen nära ett kärnvapenkrig när Sovjet planerar en utplacering av kärnvapen på Kuba som ett svar på de amerikanska kärnvapnen i Turkiet. USA inför då en flottblockad och de sovjetiska fartygen får vända tillbaka. Det hela blev en prestigeförlust för Chrusjtjov och var en bidragande orsak till att han så småningom avsattes.

I skuggan av detta internationella maktspel beskriver boken Sovjetunionens relationer till den övriga världen och till Sverige. Boken tar upp aspekter på svensk alliansfrihet och hur Sovjet såg på den. Å ena sidan var man allmänt skeptisk till alliansfriheten, å andra sidan var det en fördel att Sverige inte var med i NATO, det stora hotet för Sovjet. Nya arkivrön visar hur den sovjetiska utrikesledningen försökte motverka en alltför starkt provästlig orientering i Sverige.

Ett kapitel i boken analyserar Östen Undén, som var utrikesminister i Tage Erlanders socialdemokratiska regering under den tid Chrusjtjov satt vid makten. Den svenska utrikespolitiska debatten belyses genom prismat svensk-sovjetiska relationer och bidrar till en fördjupad förståelse för Undéns sätt att se på världen.

Vid CBEES, Centre for Baltic and East European Studies, som gett ut boken, bedrivs forskning om Östersjön och Östeuropa. Boken är viktig i detta arbete, eftersom den erbjuder en historieskrivning som delvis är förmedlad av kollegor i öst.
Kontakt: Helene Carlbäck, docent i historia vid Södertörns högskola: 070-659 80 25

De flesta djur reagerar på ljus och har utvecklat ett mycket sofistikerat sätt att se komplexa bilder för att kunna agera i sin omgivning. Se bara på insekternas sammansatta ögon och det mänskliga ögat. Charles Darwin och andra evolutionsbiologer förbryllades av ögonens komplexitet och undrade hur en sådan struktur kunde ha utvecklats genom det naturliga urvalet.

Men vissa djur, som till exempel sjöborren, kan reagera på ljus trots att den saknar ögon. Tidigare studier av sjöborrens arvsmassa har visat att djuret har ett stort antal gener kopplade till utvecklingen av näthinnan, som är den ljuskänsliga vävnaden i det mänskliga ögat. Sjöborren har alltså flera gener som är kodade för ett allmänt förkommande ögonprotein: opsin.

– Det var den här upptäckten som låg till grund för vår egen forskning. Vi ville ta reda på var opsinet fanns i sjöborren, för att på så sätt hitta de sensoriska ljusstrukturerna eller fotoreceptorerna. Helt enkelt ta reda på var sjöborrens seende finns, säger Sam Dupont på institutionen för marin ekologi vid Göteborgs universitet som är en av forskarna bakom den publicerade studien och medförfattare till artikeln.

Forskargruppen bakom studien kunde konstatera att det verkar som om fotoreceptorerna finns på spetsen och basen av de rörformade slangfötterna, som finns över hela sjöborrens kropp och bland annat används vid förflyttning.

– Vi vill påstå att hela den vuxna sjöborren kan fungera som en stort sammansatt öga och att skuggan, som kastas av djurets ogenomskinliga skelett på de ljusavkännande cellerna, kan göra så att den får en riktad syn, säger Sam Dupont.

Artikeln Unique system of photoreceptors in sea urchin tube feet har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Proceedings of National Academy of Sciences, PNAS.
Länk till artikeln: http://www.pnas.org/content/early/2011/04/26/1018495108.abstract

KONTAKT: Sam Dupont, institutionen för marin ekologi vid Göteborgs universitet  0523- 185 34 sam.dupont@marecol.gu.se  

Hittills har man inte vetat vad som händer i kroppen när vi andas in dem, men nu har Gulaim Seisenbaeva och Robert Pazik vid SLU visat att metalloxiderna starkt binds till fosfat- och fosfonatgrupper. Sådana grupper finns bland annat i cellmembranen. Fosfolipider i cellmembran och fosfoproteiner bäddar in metalloxiderna i en omgivande krans (korona). På så sätt skyddas kroppen från metalloxidernas potentiellt farliga verkan.

Kunskapen om detta fenomen kan komma att användas när man vill skapa mediciner som långsamt avges till kroppen. Metalloxiderna skulle då kunna beläggas med den verksamma substansen (medicinen), som sakta frigörs. Barndiabetes skulle exempelvis kunna behandlas genom att aminofosfonsyror från sådan medicin agerade som budbärare till cellerna om att producera insulin.

Journal of Physical Chemistry C. (Nanomaterials) 115/2011, http://pubs.acs.org/doi/pdf/10.1021/jp2000656  Gulaim.Seisenbaeva@slu.se, Vadim.Kessler@slu.se, 018-67 15 41

För att utveckla den svenska odlingen av frukt och grönt har trädgårdsbranschen velat ta reda på vad konsumenterna tycker om några stora produkter och om de eventuellt är missnöjda med något. Forskare vid SLU i Alnarp har därför genomfört några enkätundersökningar bland svenska konsumenter.

Importerade äpplen utgör 80 procent av konsumtionen. Inte ens under äpplenas högsäsong, september till december, står den inhemska frukten för mer än knappt halva volymen. I äppelenkäten angav 70 procent att de inte tycker att ursprunget framgår tillräckligt tydligt i butiken. Ekologiska och förpackade äpplen kommer inte högt upp på konsumenternas rangordningslista. Smaken prioriteras högst och konsumenterna anser i hög grad att svenska äpplen är godare än importerade. Mjölighet, för lite smak och yttre kvalitet är de vanligaste orsakerna till missnöje.

Trots att tomatkonsumtionen har fördubblats sedan 1982 har den svenska tomatproduktionen minskat. Konsumenternas attityder till tomat kartlades i en annan enkät. Man ville ha en fortsatt utveckling mot fler typer av tomater. För lite smak på tomaterna var en anledning till missnöje, vilket till viss del kan förklaras av att man förvarar dem i kyl eller sval i hemmet, och inte i rumstemperatur.

Sallat odlas både på friland och i växthus. Självförsörjningsgraden är 53 procent på helårsbasis, under säsongen 90 procent och 15 procent av sallaten går då på export. Sallat har utvecklats till en av de mest differentierade varukategorierna. Ökningen av färdiga sallatsmixer är ett uttryck för att konsumenterna vill ha det bekvämt. I sallatsenkäten hade omkring hälften av de svarande särskilt stort intresse för svenska produkter och efterfrågade en tydlig märkning i butik.

Lök är en produkt som är viktig i kosthållet. Konsumenterna tycker att det är viktigt att löken är närproducerad och svenskodlad. Att löken är svenskodlad är betydligt viktigare än att den är ekologiskt odlad. Fyra av fem föredrar fräscht utseende framför mild smak. Mjuk och möglig lök är de i särklass vanligaste orsakerna till missnöje.

Lena.Ekelund@slu.se, 040-41 50 79 Konsumenter om äpple http://pub.epsilon.slu.se/8108/,  Konsumenter om tomat http://pub.epsilon.slu.se/8160/,  Konsumenter om sallat http://pub.epsilon.slu.se/5882/,  Konsumenter om lök http://pub.epsilon.slu.se/8193/

SLU-forskare har studerat en nyckelbiotop på 3–4 hektar med den rödlistade epifytiska mossarten aspfjädermossa (Neckera pennata) som modellart. Det visade sig att nya träd koloniserades med större sannolikhet ju närmare de stod träd som redan hyste arten ifråga. Arten minskade på stående träd nära den avverkade ytan, troligen på grund av uttorkning. Det var också nära områdets ytterkanter som flest träd föll, vilket också fick till följd att mossan dog.

Aspfjädermossan växer mest på askar, som ju ofta drabbas och dödas av askskottsjukan. Det verkar som att denna svampsjukdom är en viktig orsak till att ett ökat antal träd faller, vilket självklart påverkar arter som är beroende av ask negativt.

Enligt Skogsstyrelsen är medelstorleken på svenska nyckelbiotoper bara 1,5 hektar, vilket forskarna befarar vara en alltför liten areal för att många av arterna som missgynnas av skogsbruk långsiktigt ska överleva där.

De föreslår därför att nyckelbiotoperna ska omges av en buffertzon på åtminstone 50 meter med begränsat virkesuttag. Det skulle ge skydd åt uttorkningskänsliga arter, och värdträden i biotoperna skulle skyddas från stormar. Om askskottsjukans framfart kunde hejdas skulle även det hjälpa till att minska hotet för arter som har ask som främsta värdträd.

Tord.Snall@slu.se, 018-67 26 12, Jean-Michel.Roberge@slu.se, 090-786 83 59 http://www.slu.se/sv/om-slu/fristaende-sidor/aktuellt/alla-nyheter/2011/6/sallsynt-mossa-hotas-om-ask-forsvinner/ http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.1365-2664.2011.01963.x/abstract

Skogarna i Europa har under senaste decenniet drabbats av sommarhetta och torka i större utsträckning än tidigare. Det är en anledning till den vikande vitalitet som registrerats i en tredjedel av dessa skogar. I Sverige har skogarna också påverkats av stormar och utbrott av skadegörare.
Det visar EU-projektet FutMon, som i Sverige är knutet till SLU:s fortlöpande miljöanalys, program Skog.
Information om Europas skogar från EU:s största Life+ projekt, FutMon, kommer den 21 juni att presenteras i Bryssel.
En vidareutveckling av befintlig internationell övervakning av skogens hälsotillstånd har under de senaste två åren genomförts i 23 medlemstater. Övervakningen, som sträcker sig från Lappland i norr, till Sicilien i söder, omfattar en översiktlig inventering på 5500 provytor samt en intensiv övervakning på 300 områden.
Den nya övervakningen har skapat en koordinerad och harmoniserad skogsskadeövervakning genom att länka befintliga inventeringar och ny övervakningsmetodik på nationell, regional och EU-nivå.
I den nya övervakningen finns data som berör klimatförändringen och tillståndet i skogsekosystemen. Inom FutMon-projektet har också arbetet med harmonisering av data från nationella Riksskogstaxeringar drivits vidare.
Resultaten från övervakningsprogrammen visar att:

Skogarna i Europa under det senaste decenniet i större utsträckning har drabbats av sommarhetta och torka. Det är en av anledningarna till den nedsatta vitaliteten av skogen som konstaterats på en tredjedel av ytorna i programmet. Tillståndet i svensk skog har i hög grad påverkats av ett flertal stormar och kraftiga utbrott av skadegörare såsom granbarkborre och törskatesvamp.

– Det finns en obalanserad näringstillgång till följd av kvävedepositionen. På cirka hälften av ytorna överskrider depositionen uppsatta gränsvärden. Övervakningsprogrammet visar på läckage av kväve till grundvattnet och påverkan på vegetation och lavflora.

Skogarna i Europa lindrar effekten från klimatförändringar. Skogens upptag av koldioxid motsvarar 10 procent av utsläppen. Resultat från övervakningen visar att kvävedepositionen ökar tillväxten och därmed upptaget av koldioxid. Den framtida ökningen av skogstillväxten kan dock förväntas vara lägre. Europeiska tillväxtmodeller bygger på data från övervakningen för att kvantifiera dessa effekter.

Projektledare för FutMon är Dr. Martin Lorenz, Johann Heinrich von Thünen Institute (vTI) Martin.Lorenz@vti.bund.de
Svensk projektledare är Sören Wulff, Institutionen för skoglig resurshushållning, SLU i Umeå
Soren.Wulff@slu.se
 
Kontakt:
Professor Lars Lundin, institutionen för vatten och miljö, SLU
Lars.Lundin@slu.se   018-67 31 09, 070-373 62 43
Mer information:
FutMon projektet drivs i Sverige inom ramen för SLU:s fortlöpande miljöanalys, vid Riksskogstaxeringen och Integrerad Monitoring.
FutMon – EC:s nya övervakningsprogram för skogsmark
http://www.slu.se/Documents/externwebben/s-fak/skoglig-resurshallning/Riksskogstaxeringen/%C3%96vriga%20dokument/FutMon.pdf
 
 

– Kostnaderna ökar främst i samband med generationsskiften och kostnadsutvecklingen för de studerade materielsystemen har i allmänhet överstigit den allmänna prisutvecklingen med 1 – 7 % per år, säger försvarsekonom Peter Nordlund vid FOI.
FOI har studerat den historiska kostnadsutvecklingen för försvarsmateriel under efterkrigstiden. Den höga kostnadsutvecklingen är en viktig orsak till att det svenska försvaret inom ramen för tilldelade medel inte kunnat behålla en till volymen oförändrad insatsorganisation.
En fortsatt hög kostnadsutveckling innebär risker för realiserandet av den nu tänkta insatsorganisationen och dess storlek.
Enligt rapporten kan en oförändrad eller minskad anslagstilldelning mötas med en kombination av åtgärder. Det handlar om sänkta kvalitetskrav, förlängda tidsintervall mellan generationsskiften och minskade volymer.
Försvarsmakten bör beakta kostnadsutvecklingen och dess konsekvenser i sin planering. Statsmakterna behöver aktivt följa och värdera kostnadsutvecklingen och dess konsekvenser i diskussioner om försvarsanslag och pris- och lönekompensation.
Även andra länder upplever ökade materielkostnader och betalar dessa genom minskade volymer av såväl personal som materiel. Behovet av anslagsmedel till Försvarsmakten beror därför främst på utvecklingen av hotbilden och försvarssatsningarnas utveckling i omvärlden menar forskarna Peter Nordlund, Janne Åkerström, Bernt Öström och Helge Löfstedt vid FOI.
Ladda ner Kostnadsutveckling för försvarsmateriel och läs mer på www.foi.se.
Kontakt
Peter Nordlund, försvarsekonom, peter.nordlund@foi.se, 08-55 50 38 74, 073-444 7674
Maria Hugosson Bygge, pressansvarig, maria.hugosson@foi.se, 073 – 444 7755

Allt fler detaljhandelsföretag arbetar med egna märkesvaror. Det är därför intressant att studera hur det går till när produkter som ska marknadsföras under detaljhandelsföretagens egna varumärken utvecklas. Lena Bjerhammar skriver i en ny avhandling från Handelshögskolan i Stockholm om hur produktutvecklingssamarbete mellan detaljhandelsföretag och deras varuleverantörer går till.
Studien utgår från kunskap om produktutvecklingssamarbeten inom den tillverkande industrin. Till denna kunskap adderas insikter om detaljhandelsföretagens särdrag och ur detta utvecklas ett antal propositioner om hur det “borde” gå till i detta nya sammanhang, det vill säga i detaljhandelsföretag. Dessa propositioner prövas i ett antal fallbeskrivningar av olika produktutvecklingssamarbeten. Dessa fallbeskrivningar bygger på intervjuer med produktutvecklingsansvariga i olika detaljhandelsföretag.
I de fall detaljhandelsföretagen samarbetar med sina leverantörer på ett sätt som överensstämmer med tillverkningsföretagens arbetssätt, får propositionerna stöd, annars inte. Somliga propositioner får stöd i samtliga fall, men merparten av propositionerna får stöd i vissa fall – men inte i andra. Några detaljhandelsföretag väljer till exempel att samarbeta med endast ett fåtal leverantörer, ett arbetssätt som tillverkningsföretag antas tillämpa. Både detaljhandelsföretag och tillverkningsföretag gör på detta vis för att hålla transaktionskostnaderna nere, och ett viktigt skäl för detaljhandelsföretagen är att detta ökar möjligheterna att kommunicera komplex information rörande olika krav som produkterna ska uppfylla. Andra detaljhandelsföretag väljer att samarbeta med ett större antal leverantörer för att uppmuntra konkurrens mellan dem. Studien visar också bland annat att detaljhandelsföretag, liksom tillverkningsföretag, kan välja att samarbeta på olika sätt med en leverantör beroende på hur strategiskt viktig produkten eller varumärket i fråga bedöms vara.
Avhandlingen kan läsas i sin helhet här: ‘Produktutvecklingssamarbete mellan detaljhandelsföretag och deras varuleverantörer’ eller beställas i bokform från Handelshögskolan i Stockholm på EFI.publications@hhs.se.

För ytterligare information eller kommentarer, vänligen kontakta:
Lena Bjerhammar, lbj@du.se, tel. 070-217 61 14
Lena Bjerhammar har genomgått forskarutbildningen och har lagt fram sin doktorsavhandling vid Handelshögskolan i Stockholm. Hon är teknologie licentiat och tjänstgör sedan 1990 som universitetsadjunkt i företagsekonomi vid Högskolan Dalarna.

Stockholm School of Economics . Sveavägen 65 . Box 6501. SE-113 83 Stockholm .  Sweden . Phone +46 8 736 90 00 . www.hhs.se

Ämnet livskunskap finns på schemat i många svenska skolor. Det handlar om att lära elever hantera sina känslor och beteenden. Två populära modeller, SET och ART, bygger på terapeutiska metoder och har dialog som ett centralt arbetssätt. SET står för Social and Emotional Training och används för alla elever, medan ART, Aggression Replacement Training, riktas mot så kallade riskelever, som beter sig aggressivt och osocialt.

Forskarna Magnus Dahlstedt och Andreas Fejes, Linköpings universitet, har granskat SET och ART genom att analysera manualer och intervjua lärare och handledare. De visar hur arbetssätten framställs som jämlika och frivilliga, medan läraren i själva verket behåller makten över eleverna.

Formellt har eleverna exempelvis rätten att avstå, deltagande i livskunskap beskrivs som frivilligt. Samtidigt ska eleverna motiveras och här finns en pedagogisk paradox, påpekar forskarna.
– Eleverna ska känna att de deltar utifrån sin fria vilja. Men samtidigt är det viktigt att alla deltar. Det blir motsägelsefullt, konstaterar Andreas Fejes.

Självbedömning är en annan metod som framstår som jämlik och demokratisk, men där läraren har sista ordet. Eleverna uppmanas bedöma hur väl de har fungerat och om de förtjänar en belöning. Men det är läraren som avgör om de verkligen ska få någon.
Att kunna välja och förutse konsekvenserna av sina val är ytterligare en metod i SET och ART. Eleverna får lära sig att alla har ett val. De kan själva välja sin framtid. Men hur de väljer får konsekvenser och det gäller att väga in dem. I teorin är valmöjligheterna oändliga, i praktiken reduceras de snabbt.

De här metoderna stämmer väl med den neoliberala syn på frihet och styrning som råder idag, hävdar forskarna. Medborgarna har frihet att välja, men bara inom bestämda ramar som inte alltid är synliga.
– Ingen tvingar dig, men du beter dig ändå enligt normen. För du vet att det annars blir tråkiga konsekvenser, förklarar Andreas Fejes.

Andreas Fejes är docent i vuxenpedagogik, Magnus Dahlstedt är docent vid REMESO, institutet för forskning om migration, etnicitet och samhällsfrågor. Deras granskning har publicerats i en artikel i Journal of Education Policy. Andreas Fejes nås på 0736-18555.

SLU:s (Sveriges lantbruksuniversitet) forskningsverksamhet vid enheten växtförädling hortikultur – Balsgård – flyttas till Alnarp. Verksamheten på Balsgård är i huvudsak inriktad mot forskning och förädling av frukt och bär. Beslutet omfattar också utredning av övrig verksamhet. Utredningen ska vara klar den 30 september och flytten av forskningsverksamheten sker vid årsskiftet.

Beslutet fattades av fakultetsledningen i början av veckan. De anställda informerades i dag, onsdag. Beslutet om flyttning av forskningsverksamheten till Alnarp fattades dels mot bakgrund av att forskningen inte bedöms vara livskraftig på lång sikt på Balsgård då forskningsmiljön är alltför liten, dels på grund av ekonomiska problem i verksamheten som helhet på Balsgård. Alnarp i Lomma mellan Malmö och Lund är SLU:s huvudort för hortikultur, dvs  universitetets trädgårdsvetenskapliga verksamhet. Cirka 15 anställda berörs av beslutet. Först efter att utredningen genomförts kommer konsekvenserna för övrig verksamhet på Balsgård att klarna.

På Balsgård utanför Kristianstad bedrivs forskning, forskarutbildning, utbildning och utveckling inom genetik och växtförädling. Fokus ligger på frukt och bär men omfattar även prydnadsväxter, t ex rosor och klematis.  En del av verksamheten handlar om att få fram sorter som t ex är härdiga mot sjukdomar eller som har andra positiva egenskaper. Ett exempel är äpple som kan ätas även av dem som är allergiska. Verksamheten på Balsgård omfattar också unika växtmaterialsamlingar och försöks- och demonstrationsresurser.

 På senare tid har man också börjat utveckla funktionella livsmedel, t ex havtornjuice. I anslutning till denna verksamhet finns också resurser för produkt- och processutveckling främst med inriktning mot drycker och livsmedelsförädling i mindre skala.
 – Beslutet innebär ingen förändring av forskningens fokus och inriktning men får naturligtvis konsekvenser för verksamheten och de medarbetare som får sin arbetsplats flyttad, vilket är beklagligt men oundvikligt, säger Tiina Sarap, dekanus för LTJ-fakulteten i Alnarp. Genom att koncentrera forskningsverksamheten till Alnarp skapas en kraftfullare forskningsmiljö som på sikt gynnar hela ämnesområdet.

För ytterligare information:
Professor Tomas Bryngelsson, chef för område växtförädling och bioteknik på Balsgård, tel 040-41 55 68, 070-652 55 68. E-post Tomas.Bryngelsson@slu.se