I studien har forskarna skattat att det år 500 efter Kristus fanns 50 000 människor som bar ett koreanskt efternamn, varav 10 000 av dem hette Kim.
Efternamnet är mycket viktigt i Korea, vilket speglar sig i traditionen att kvinnorna behåller sitt efternamn när de gifter sig. I den koreanska kulturen uppmuntras familjer att dokumentera sitt släktträd i särskilda böcker. Det gör att man kan följa fördelningen av koreanska efternamn långt tillbaka i tiden.
Petter Minnhagen, forskare vid det tvärvetenskapliga centret Icelab, har tillsammans med två kollegor analyserat tio koreanska familjeträd ner till 1500-talet. I studien, som uppmärksammats i Nature, visar forskarna att antalet bärare av namnet Kim kan beskrivas med en statistisk modell kallad ”the Random Group Formation (RGF)” där efternamnen grupperas.
En unik egenskap med RGF-modellen är att den största gruppen, i detta fall Kim, alltid är proportionell med hela datasetet, vilket i allmänhet inte är sant för mindre grupper. Detta betyder att antalet personer med efternamnet Kim ökar eller minskar i takt med att hela populationen ökar eller minskar.
– Studien visar på att den koreanska kulturen har följt att stabilt socialt mönster under en lång tid, trots krig, farsoter, migrationer och annan påverkan. Modellen gjorde det möjligt att extrapolera bakåt i tiden och förstå befolkningsutvecklingen genom historien, säger Petter Minnhagen.
En av Petter Minnhagens medförfattare kommer från Korea. Han heter Kim i efternamn. Vad annars?
För mer information kontakta gärna:
Petter Minnhagen, professor vid institutionen för fysik
Telefon: 090-786 59 40
E-post: petter.minnhagen@physics.umu.se
Mer om studien:
Artikeln är publicerad i tidskriften New Journal of Physics 13 (2011) 073036 (12 pp) och har titeln: The ten thousand Kims. Författare är Seung Ki Baek, Petter Minnhagen och Beom Jun Kim
Om studien i New Journal of Physics
I studien ingår ett hundratal cancerpatienter, drabbade av antingen tjocktarmscancer eller kronisk lymfatisk leukemi. Prover tas från patienterna både före och efter läkemedelsbehandling. Syftet är att ta reda på vad det är som gör att så många tumörer blir motståndskraftiga mot behandling – ett stort problem inom cancervården idag.
– I och med den här satsningen får vi en unik möjlighet att studera tumörernas utveckling på nära håll. Flera forskargrupper kommer att undersöka proven med olika analysmetoder för att få en samlad bild, berättar Tobias Sjöblom, docent i tumörbiologi vid Uppsala universitet och ansvarig för studien
Vad som orsakar motståndskraften vet man inte idag, men den antas uppkomma då tumören förändras över tid, muterar. Då förändras också den ursprungliga angreppspunkten för behandlingen. I studien kommer man att leta efter förändringar i alla gener i tumörerna.
Studien genomförs av uppsalaforskare tillsammans med forskare från KTH, SLU och Umeå universitet. Den möjliggörs genom finansiering från SciLifeLab, sammanlagt 4,5 miljoner under två år. Alla analyser kommer att göras på SciLifeLab, som är ett nationellt resurscentrum för medicinsk och biovetenskaplig forskning.
– Det här är en modell för hur vi vill jobba med större projekt inom SciLifeLab. Forskare som får finansiering av oss får ta del av våra resurser i form av tekniskt avancerad apparatur och kompetens samtidigt som deras expertis inom det specifika forskningsområdet gör att rätt frågor kan besvaras. Det ger oss möjligheter att snabbare få fram ny viktig kunskap om sjukdomar, säger Kerstin Lindblad-Toh, föreståndare för SciLifeLab Uppsala.
Denna typ av forskning är också intressant för läkemedelsindustrin.
– Industrin får möjlighet att utvärdera effekten av sina läkemedel och förhoppningsvis ger det mer kunskap om hur man framöver ska kunna förutsäga hur olika patienter svarar på en viss behandling, säger Tobias Sjöblom.
SciLifeLab kommer under 2011 att finansiera ett antal större och mindre projekt.
För mer information om studien, kontakta:
Tobias Sjöblom, Institutionen för immunologi, genetik och patologi, Uppsala universitet, tel: 018-4715036, eller 0701-67 90 39, e-post: tobias.sjoblom@igp.uu.se
Professor Kerstin Lindblad-Toh, föreståndare för SciLifeLab, tel: 018- 4714386, e-post:
kerstin.lindblad-toh@imbim.uu.se
Det är omöjligt att få ut katalysatorpartiklarna, bland annat nanopartiklar av palladium, från bilavgaserna i ren form för att undersöka dem – det kommer med en massa andra ämnen, så att det blir svårt att avgöra vilka som påverkar människans hälsa och på vilket sätt. Men doktoranden Kai Wilkinson och hans forskarkollegor vid institutionen för kemi, SLU, har nu lyckats att i ren form framställa katalysatorpartiklar av palladium med samma ytegenskaper som de partiklar som kommer från en katalysator.
Cellerna i lungornas alveoler visade sig i in vitro-studier ha mekanismer för att skydda sig mot just nanopartiklar. Riktigt små partiklar fastnar nämligen utanför cellmembranet och kommer inte in i cellerna, medan större partiklar lättare kommer in. Väl inne i cellen orsakar de programmerad celldöd. Det betyder att de är giftiga, men inte cancerogena. De nanopartiklar som fastnar utanför cellmembranet ger biokemiska effekter. Vid låga halter av partiklar kan detta leda till att cellernas försvar mot stressfaktorer stärks.
Detta är en av de första studier där kemister, utifrån kunskapen om partiklar, har framställt rena modellfraktioner för studier av hälsoeffekter. Denna nya kunskap bör ge mycket bättre förutsättningar att kunna förutse hur hälsovådliga olika ämnen är i framtiden.
Mer information
– Kai.Wilkinson@slu.se, 018-67 22 24
– Gulaim.Seisenbaeva@slu.se, 018-67 29 94, 073-614 31 61
– Vadim.Kessler@slu.se, 018-67 15 41
Solution-Engineered Palladium Nanoparticles: Model for Health Effect Studies of Automotive Particulate Pollution. Artikeln är publicerad i tidskriften ACS Nano – världsledande inom nanovetenskap och nanomedicin. Länk till studien.
Bemanningsföretagen är en etablerad del av svensk arbetsmarknad, efter att nu ha funnits i Sverige i snart 20 år. Cirka 50.000 årsanställda finns i branschen och bland större arbetsgivare inom privat och offentlig sektor ligger andelen som använder sig av inhyrd arbetskraft på cirka 30 procent. Kvinnor, ogifta och invandrare är överrepresenterade bland bemanningsföretagens anställda.
I både Sverige och i EU delar kund- och bemanningsföretaget på ansvaret för den inhyrda arbetskraften. Bemanningsföretaget har ett arbetsgivaransvar för den anställde – inklusive kompetensutveckling, medarbetarsamtal, utvecklingsplan och uppföljning av uppdragen – medan kundföretaget har ett arbetsledaransvar när den inhyrde utför ett uppdrag på kundföretaget liksom ett ansvar för det systematiska arbetsmiljöarbetet.
I en artikel i skriftserien Arbete och hälsa redogör Hannes Kantelius, doktorand vid institutionen för arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet, för en studie med 57 arbetare och tjänstemän, anställda långtidsinhyrda och ordinarie, vid industriföretag, logistikföretag och en statlig myndighet. Vissa av de inhyrda har tillbringat mer än två år vid samma kundföretag.
– Gemensamt för de studerade kundföretagen är att upplärningstiden för inhyrda ofta är lång. Detta riskerar att förta fördelarna med att använda långtidsinhyrda, att få en flexibel arbetskraft som snabbt kan justeras upp eller ner efter behov, säger Hannes Kantelius.
Därför kräver kundföretagen att få behålla samma inhyrde på arbetsuppgifter som kräver så lite upplärning som möjligt, under hela inhyrningstiden. Upplärningstiden är en flaskhals där hög omsättning på inhyrda skapar påfrestningar i den egna personalorganisationen, som måste lära upp nya inhyrda.
Ingen av de inhyrda i studien har haft några utvecklings- eller uppföljningssamtal med det egna bemanningsföretaget i linje med vad arbetsmiljölagen exempelvis säger om anställdas utbildning. De har heller inte kunnat få en omväxling i sina uppdrag på grund av kundföretagens krav att behålla samma upplärde inhyrd.
– Långtidsinhyrda upplever ofta sin tid på kundföretagen som en återvändsgränd. Tiden som inhyrda ger dem inte några kunskaper, kompetenser, erfarenheter, nätverk, kontakter eller liknande som de upplever har stärkt deras anställningsbarhet, det vill säga deras möjligheter att hitta ett annat arbete, säger Hannes Kantelius.
– En annan viktig slutsats är att kundföretagens agerande och krav i väldigt hög grad påverkar bemanningsbranschen och då även inhyrdas utvecklingsmöjligheter.
Undantaget gäller högutbildade tjänstemän med kvalificerade arbetsuppgifter inom produktionsteknik. Den gruppen upplever att tiden som inhyrd har stärkt deras anställningsbarhet, vilket beror på att de fått kvalificerade arbetsuppgifter i linje med sin utbildning. Dock ser även denna kategori inte någon framtid som inhyrd.
Studiens inhyrda liknar mer tidsbegränsat anställda trots att de flesta av dem har en tillsvidareanställning vid sitt bemanningsföretag.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Hannes Kantelius, hannes.kantelius@av.gu.se, 031-786 54 18, 0703-619 095
I hjärnan hos personer med sjukdomen Alzheimers finns det klumpar av så kallade amyloida plack som består av felveckade proteiner. De orsakar nervdöd i hjärnan och först angrips nerverna i hjärnans minnescentrum.
-När vi behandlade hjärnvävnad från möss med Alzheimers sjukdom med C-vitamin kunde vi se att förstadier av placken löstes upp. Våra resultat visar en tidigare okänd modell för hur C-vitamin påverkar de amyloida placken, säger Katrin Mani, docent i molekylär medicin vid Lunds universitet.
-Ett intressant fynd är även att den nyttiga C-vitaminen inte behöver komma från färsk frukt. I våra försök visar vi att C-vitaminen kan tas upp i större mängder även i form av dehydroaskorbinsyra från t ex juice som fått stå över natten i kylen.
Det finns idag ingen behandling som botar Alzheimers sjukdom, utan forskningen är inriktad på behandlingar och metoder för att skjuta upp och lindra sjukdomsförloppet genom att angripa symptomen.
Att antioxidanter som exempelvis C-vitamin har en skyddande inverkan mot en mängd sjukdomar, från förkylning till hjärtinfarkt och demenssjukdomar, har länge varit aktuellt inom forskningen.
– Att C-vitamin kan ha positiv effekt på Alzheimers sjukdom är kontroversiellt, men våra resultat öppnar nya möjligheter för forskningen kring Alzheimers sjukdom och C-vitaminets möjligheter, säger Katrin Mani.
Kontakt:
Katrin Mani, tel: 046-2224077, mobil: 070-2958622 , e-post: katrin.mani@med.lu.se
Artikel:
Titel: Suppression of amyloid beta A11-immunoreactivity by vitamin C: possible role of heparan sulfate oligosaccharides derived from glypican-1 by ascorbate-induced, NO-catalyzed degradation.
Författare: Fang Cheng, Roberto Cappai, G.D. Ciccotosto, Gabriel Svensson, Gerd Multhaup, Lars-Åke Fransson and Katrin Mani.
Publikation; Journal of Biological Chemistry, 286, 27559-27572, 2011.
Mångfaldsbarometern fastställer trender i attityder genom att jämföra resultat från åren 2005 till 2011. Svenska folkets inställning till mångfald är klart tolerant, eller positiv när det gäller arbete, men delvis negativ när det gäller kultur och bostad. Vidare är inställningen mer negativ beträffande religion.
Andelen svenskar med extremt negativa attityder till mångfald har minskat till 4,9 procent jämfört med 2010 års mätning som låg på 5,7 procent. Det är framförallt män som har extrema negativa attityder, 6,53 procent jämfört med 3,52 procent för kvinnor. Grundskoleutbildning som högsta avslutade utbildning associeras starkt med extrema negativa attityder, 7,2 procent. Bara 1,2 procent av dem med högskoleutbildning hade samma extrema negativa attityd.
Årets resultat stärker bilden av att det särskilt är kvinnor och personer med högre utbildning som är de mest toleranta, eller positiva till etnisk mångfald. Tendensen att de som endast har grundutbildning är de som är mest negativa till mångfald försvagas i årets mätning. Bland ungdomar med gymnasieutbildning som högsta avslutade utbildning försämras attityderna till etnisk mångfald. De positiva attityderna till mångfald är övervägande i stor majoritet, samtidigt som ett resultat från denna studie visar att svenskar i regel inte umgås med utomeuropeiska invandrare i någon större utsträckning.
Trots att inställningen till etnisk mångfald i stort sett är positiv, finns det indikatorer på att höga krav ställs på invandrare i allmänhet. Påståendet ”invandrarna har skyldighet att anpassa sig till vårt lands vanor” fick 81,1 procent av instämmande svar. 40 procent instämde i påståendet ”många utlänningar kommer till Sverige bara för att utnyttja våra sociala förmåner” – nästan på samma nivå som år 2009 och 2010. En majoritet av den svenska befolkningen anger också att vissa invandrargrupper inte kommer att kunna integreras i det svenska samhället.
– Man skulle kunna säga att svenskarna har en positiv attityd till invandrare men att man anser att dessa skall hålla sig på avstånd och acceptera svensk kultur, säger Orlando Mella, professor i sociologi vid Uppsala universitet.
Genom att ställa frågor som berör inställning till olika muslimska slöjor och deras användning i skolan, på arbetet och andra allmänna platser, kan man konstatera att attityderna blivit mer positiva i jämförelse med föregående år. Dock är det fortfarande ett massivt motstånd till slöjor som täcker hela ansiktet och kroppen (burka och niqab). Andelen svenskar som bedöms visa extremt stort motstånd till islam blir detta år 20,1 procent och minskar därmed något jämfört med år 2010 då det var 23,6 procent.
Mångfaldsbarometern är en rikstäckande enkätundersökning vid Uppsala universitet som årligen kartlägger attityder till etnisk mångfald bland befolkningen i Sverige. Den första rapporten publicerades 2005. Rapporten baseras på uppgifter från ett slumpmässigt urval av den svenska populationen (992 individer för mätningen 2011) och jämför det aktuella resultatet med tidigare år. Undersökningen som redovisas i Mångfaldsbarometern fokuserar på dimensionerna arbete, religion, bostad och kultur.
Med sju mätningar kan man preliminärt göra en trendprognos. Attityderna till etnisk mångfald är stabilt toleranta, även om en trendlinje pekar svagt ned. Dock är förändringarna från år till år så små att skillnaderna inte kan säkerställas statistiskt.
Länk till rapporten .
För mer information om studien kontakta: Orlando Mella, professor i sociologi, tel: 018-471 11 89, e-post: orlando.mella@soc.uu.se , Irving Palm, docent, tel: 018-471 11 92, eller Kristina Bromark, forskningsassistent, tel 018-471 11 80
Trots att den observerade utvecklingen tyder på att antalet aktiva konflikter inte längre ökar pågick ändå 30 större eller mindre väpnade konflikter under förra året. Det är dock det lägsta antalet sedan 2003 och sedan får man gå till 1970-talet för att finna ett så lågt antal konflikter.
Mellan 2003 och 2008 ökade antalet konflikter med en tredjedel. En första minskning kunde ses 2009 då antalet sjönk från 37 till 36. UCDP:s rapport täcker alla konflikter sedan 1946.
– Något som ytterligare förstärker den positiva utvecklingen är att även de mest dödliga konflikterna minskade i antal, säger Lotta Themnér, ledare för datainsamlingen inom programmet.
2010 klassades fyra konflikter som krig, vilket betyder att de resulterade i 1 000 eller fler stridsrelaterade dödsoffer under året. Endast en gång tidigare sedan 1946 (1957) har så få krig varit aktiva. De fyra situationerna är välkända från medias rapportering: Afghanistan, Pakistan, Irak och Somalia.
Något som oroar forskarna är dock att den internationella militära inblandningen i interna konflikter ökar. Antalet konflikter där externa aktörer också deltagit har varit högt under flera års tid och 2010 var en fjärdedel av alla konflikter internationaliserade på detta sätt.
– Forskningen visar att konflikter med ett omfattande externt militärt engagemang är svårare att lösa och ofta mer dödliga, säger professor Peter Wallensteen, ledare för programmet.
Han menar att det ibland går att förstå skälen till internationella ingripanden, men fredliga medel kan ofta också ha önskade effekter.
Endast två fredsavtal ingicks under året, vilket forskarna finner anmärkningsvärt lågt. Fredsprocesserna i många av de mest våldsamma konflikterna har inte skördat några framgångar, framhåller Themnér och Wallensteen.
För mer information, kontakta:
Peter Wallensteen, 018-4712352 eller 0706-752679, e-post: peter.wallensteen@pcr.uu.se
Lotta Themnér, 018-4717179, e-post: lotta.themner@pcr.uu.se
Läs artikeln i Journal of Peace Research [Ref 1].
Lotta Themnér, Peter Wallensteen, Armed conflict, 1946–2010, Journal of Peace Research July 2011 vol. 48 no. 4 525-536, doi: 10.1177/0022343311415302
– Med tanke på att cirka 15 procent av all elektricitet som produceras i världen i dag går till driften av kylutrustning och värmepumpar kan vår nya teknik spara enorma mängder elenergi, säger Björn Palm, forskare och professor i energiteknik vid KTH.
Forskarna räknar med att energieffektiviteten för värme- och kylsystemen generellt sett kan ökas med 10 procent.
– Det skulle innebära en global elenergibesparing på 360 TWh per år, alltså Sveriges elanvändning tre gånger om, till ett värde av cirka 500 miljarder kronor årligen, säger Björn Palm.
Tillsammans med fyra andra forskare från KTH har han startat företaget Micro Delta T, som nu har en prototypanläggning klar för tekniken.
Så här fungerar den mikroporösa ytan: I alla kylanläggningar och värmepumpar finns ett köldmedium som kokar. På en slät yta krävs att ytan är flera grader varmare än köldmedievätskan, för att den första mikrobubblan ska bildas.
– Med vår mikroporösa yta bildas bubblorna mycket lättare, det vill säga med lägre temperaturskillnad, säger Björn Palm.
Orsaken är att köldmedie-gas göms i porerna, så nya mikrobubblor inte behöver bildas.
– Ytstrukturen består av större och mindre porer som ger en ordnad strömning av vätska och gas, vilket forskarna tror bidrar till en mer effektiv kokningsprocess.
Den mikroporösa ytan får köldmediet i systemet att koka med 10-15 gånger mindre temperaturskillnad än en traditionell yta.
För varje grad som temperaturskillnaden mellan värmekällan och den avdunstande vätskan reduceras, minskar el-åtgången för systemet med 2-3 procent.
Tekniken fungerar för både värmepumpar och kylmaskiner eftersom funktionsprocessen är densamma. Ytbeläggningen kan användas till mindre kylskåp i hushåll såväl som till storskaliga kylapplikationer för industrin.
– Tekniken kan också effektivisera kylning av elektronik, genom vätska som får koka i små värmeväxlare i kontakt med komponenterna. Den effektiva kylningen gör att processorerna kan arbeta fortare, med högre prestanda, säger Björn Palm.
För att tydligt visa ytbeläggningens energivinster, har forskarna byggt en demonstrationsanläggning med två värmeväxlare: en med mikroporös yta och en med slät yta.
– Enligt mätningar kan ytbeläggningen minska energiåtgången för många värmepumpar med 10-15 procent. Med tanke på att många miljarder spenderas årligen för att driva klimatanläggningar, så innebär vår patenterade teknologi en fantastisk affärsmöjlighet för producenter av värmeväxlare, säger Björn Palm.
Företaget Micro Delta T, som bildades 2007, har mött stort intresse från industrin och internationella investerare. En kinesisk entreprenör har investerat 2 miljoner kronor i projektet, och år 2009 bidrog Vinnova med 1,2 miljoner kronor.
– Dessutom har KTH Innovation varit en viktig affärskonsult till vårt multidisciplinära team redan från start, säger Björn Palm.
För mer information kontakta Björn Palm, telefon 08-790 74 53 eller bjorn.palm@energy.kth.se
I studien, som publiceras i tidskriften Arthritis Research & Therapy, följdes fler än 400 patienter i Norra sjukvårdsregionen med kronisk ledgångsreumatism (reumatoid artrit, RA) i fem år sedan sjukdomen konstaterats. Forskarna har mätt sjukdomens utveckling både med provtagningar och undersökningar av drabbade leder, följt upp behandlingsinsatserna samt noterat exponeringen för kända riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom – bland annat vikt, blodfettnivåer, blodtryck, diabetes och rökning.
Efter fem år hade 97 procent av patienterna behandlats med läkemedel som hämmar sjukdomsprocessen vid RA (DMARD, eng. disease-modifying antirheumatic drugs) under någon tid och inflammationen hade avtagit. Dessutom hade de allmänna riskfaktorerna minskat: Färre var rökare medan fler hade gått ner i vikt och blodtrycket hade sänkts (delvis på grund av behandling med blodtryckssänkande medel).
Analyser av patientvärdena visade att en ny hjärt-kärlhändelse – som hjärtinfarkt, stroke eller blodpropp – kan förutspås utifrån inflammationsgraden i kombination med riskfaktorer som diabetes, högt blodtryck och ogynnsamma blodfettvärden. Intensivare behandling med DMARD kunde dock minska risken.
Studien har letts av docent Solveig Wållberg-Jonsson, reumatolog vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, som kommenterar resultaten:
— Även om RA-sjukdomen som sådan ökar risken för hjärt-kärlsjukdom är det alltså möjligt att minska patienternas risk genom att angripa både inflammationen som sådan och samtidigt de välkända allmänna riskfaktorerna.
För mer information, kontakta gärna Solveig Wållberg-Jonsson, Norrlands universitetssjukhus,
tel. 0730-68 55 74 eller 090-785 26 52 (sekr)
e-post solveig.wallberg.jonsson@medicin.umu.se
Referens: Cardiovascular events in early rheumatoid arthritis (RA) are a result of inflammatory burden and traditional risk factors: a five year prospective study
L Innala, B Möller, L Ljung, S Magnusson, T Smedby, A Södergren, ML Öhman, S Rantapää-Dahlqvist and S Wållberg-Jonsson
Arthritis Research & Therapy 15 augusti 2011
http://arthritis-research.com/content
Ett framgångsrikt samarbetsprojekt pågår mellan två forskargrupper, där forskare Rebecka Hellsten och professor Anders Bjartell vid Medicinska fakulteten avdelningen för Urologisk Cancerforskning, Skånes universitetssjukhus i Malmö och professor Olov Sterner och docent Martin Johansson vid avdelningen för Organisk Kemi, Kemicentrum i Lund nyligen publicerat de senaste forskningsresultaten i den vetenskapliga onlinetidskriften PLoS ONE.
– Prostatatumörer antas bestå endast av cirka 0.1 procents cancerstamceller, men då man om man inte lyckas utrota den delpopulationen av tumörcellerna riskerar man att tappa kontrollen och riskerar en ohämmad tillväxt av tumören. Cancerstamceller är ofta okänsliga för såväl hormonbehandling som för cellgifter och det är därför viktigt att rikta behandlingar mot alla typer av cancerceller, säger Anders Bjartell.
I tumörbiologiska analyser av prostatacancer har forskarna sett att proteinet STAT3 är aktivt i de stamcellsliknande cellerna. Forskargrupperna har i sina tidigare studier visat att naturprodukten galiellalakton påverkar STAT3 och har tillväxthämmande effekter på prostatacancer.
Genom utveckling av nya specifika STAT3-hämmare med galiellalakton som modell, hoppas forskarna på en utveckling av målriktade terapier som angriper de stamcellsliknande cancercellerna i prostatacancer och hindrar spridning och tillväxt av tumören.
Artikel:
Galiellalactone Inhibits Stem Cell-Like ALDH-Positive Prostate Cancer Cells
http://www.plosone.org/article/info%3Adoi%2F10.1371%2Fjournal.pone.0022118
Kontakt:
Anders Bjartell, professor och överläkare i urologi vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus i Malmö, Tel: 040-336398, Mobil arbete: 070-5952683, Anders.Bjartell@med.lu.se
Olov Sterner, professor i organisk kemi vid Lunds universitet, Tel: 046-2228213, Mobil arbete: 070-530 6649, Olov.Sterner@organic.lu.se
Kontaktinformation
Katrin Ståhl, 046-222 01 31
Svamphyfer och ansvällningar (klamydosporer). Svampen har fixerats och sedan avbildats med hjälp av svepelektronmikroskop. Foto: Anna Rosling och Karelyn Cruz Martinez, SLU
Forskare vid SLU Uppsala har odlat och klassificerat en svamp som tidigare endast varit känd genom DNA-sekvenser. Svamparna, som under miljontals år levt dolda i marken, representerar en för forskningen ny klass av svampar, Archaeorhizomycetes. Resultaten publicerades i den vetenskapliga tidskriften Science den 12 augusti.
De nu klassificerade svamparna är betydligt vanligare i marken än vad man tidigare trott, och förekommer troligen över hela jordklotet, menar forskarna. De har kunnat identifiera DNA från ett hundratal olika arter av Archaeorhizomycetes. Bakom resultaten står över 50 studier från olika ekosystem som tallskogar i Sverige, gräsmarker i Kalifornien till tropisk regnskog i Costa Rica och Australien.
– Jag skulle tro att det är svårt att hitta ett jordprov där de här svamparna inte lever, säger forskarassistent Anna Rosling som lett arbetet vid SLU, institutionen för skoglig mykologi och växtpatologi. Eftersom de är så vanliga i marken antar vi att de har en viktig roll i markens ekosystem och nu när vi har en odling kan vi äntligen utforska vad de gör.
– Det är inte helt tydligt vilken roll de har men våra resultat kommer att bli mycket viktiga för hur vi studerar svampars roll i ekosystemet och för förståelsen av svampars evolution.
För snart tolv år sedan tog Anna Rosling och hennes kollegor prover av barrträdsrötter i Nyänget utanför Umeå. De odlade svampar från dessa rötter men det tog lång tid innan de insåg att den långsamt växande, beigea odlingen var en helt unik art, den första kända kulturen av en mystisk typ av nya jordsvampar.
Den nu klassificerade arten har namngivits av SLU-forskarna: Archaeorhizomyces finlayi. ”Efternamnet” kommer från kollegan vid institutionen, professor Roger Finlay.
– Vi ville uppmärksamma hans många bidrag till den vetenskapliga förståelsen av markens ekosystem, säger Anna Rosling.
Från SLU-institutionen har även forskarassistent Audrius Menkis, forskare Björn D. Lindahl, forskningsingenjör Katarina Ihrmark och tidigare postdoktor Karelyn Cruz-Martinez deltagit i arbetet med svampstudierna. Samarbetspartner har varit forskare vid University of Michigan i USA, liksom Imperial College i London, England samt University of Aberdeen i Skottland.
Fotnot: Archaeorhizomyces betyder ”uråldrig rotsvamp”. Hyferna (= svampen) är mellan 1 och 1.5 µm (1000-dels mm) i diameter. Vanlig storlek är 3-5 µm och upp till 10-15 µm förekommer. Intressant för den här svampen är också att den lever som ett mycel (trådar) i motsats till sina närmaste släktingar, jästsvamparna.
Kontakt:
Forskarassistent Anna Rosling, institutionen för skoglig mykologi och växtpatologi, SLU Uppsala (är tillfälligt i USA), tel. 001 812 361 8003. Mejladress: Anna.Rosling@slu.se
Forskare Björn Lindahl, institutionen för skoglig mykologi och växtpatologi, SLU Uppsala, tel. 018 – 67 27 25. Mejladress: Bjorn.Lindahl@slu.se
– Det har gått så långt att man i södra Sverige nästan helt har slutat att plantera tall. Det i sin tur har lett till att älgarna äter gran och al som är sämre föda och som djuren normalt väljer bort. Det har lett till att slaktvikten på djuren minskar och det blir som en ond spiral. Allt minde tall planteras och de som väl planteras blir väldigt hårt utsatta för älgbetning, säger docent Kerstin Sunnerheim vid institutionen för naturvetenskap, teknik och matematik på Mittuniversitetet.
Kerstin Sunnerheim har tagit fram ett medel och en metod för att bespruta framför allt tallplantor. Det handlar om att bara bespruta talltoppen och det översta grenvarvet, men låta resten av trädet vara obesprutat.
– På så vis kan älgar äta av den nedre delen av tallens grenar samtidigt som trädet ändå överlever och kan växa till sig. Om toppen får vara orörd blir trädet ett rakt timmerträd, vilket betingar ett högre värde än om trädet får en krokig topp och bara kan användas som massaved. Djuren får mat och skogsägaren får behålla sina träd, säger Kerstin Sunnerheim.
Tidigare har man använt blodmjöl (torkat blod) för att skydda trädplantor mot älg och rådjur. Det nya medlet Antibeta är ett växtextrakt som består av en mix av naturliga försvarssubstanser. Förhoppningen är att det ska göra att älgarna inte vänjer sig vid smaken.
För att endast bespruta topparna och det översta grenvarvet är det ryggspruta som gäller. Att bespruta med maskin eller från helikopter gör att hela planteringen smakar illa och älgen får gå till grannen i stället eller välja sämre mat.
– Jag har gjort trädgårdsförsök i min egen trädgård. Jag har sprayat mina äppelträd i fyra år och då fick de vara ifred. Det femte året utan besprutning blev de hårt betade av rådjur, berättar Kerstin Sunnerheim.
Tillsammans med professor Erik Hedenström och fil lic Amelie Fagerlund fortsätter hon nu forskningen om Antibeta vid institutionen för naturvetenskap, teknik och matematik på Mittuniversitetet.
Så snart kemikalieinspektionen har godkänt Antibeta kommer tillverkning att startas vid Sylvestris AB i Brunflo i Jämtland. Hittills har Sveaskog sponsrat med pengar och stöd till försök. Persson Invest i Östersund har ställt upp med mark och personal.
– När besprutningen kommer igång i stor skala blir alla vinnare – såväl skogsägare och jägare som älgar, säger Kerstin Sunnerheim.
Göran Kempe, SLU Umeå, har bearbetat och sammanställt de data från Riksskogstaxeringens landsomfattande provyteinventering som ligger till grund för skattningen av bärtillgångarna:
– Årets lingonprognos för Norrland pekar på en relativt sett svag tillgång, bara drygt 40 procent av medelvärdet för perioden 2003 – 2010. Det är bara under förra året, 2010, som tillgången på lingon varit lika dålig. Längre söderut i landet ser det lite bättre ut. I Svealand och Götaland pekar prognosen på 92 respektive 76 procent av medelvärdet.
– Vi ska dock komma ihåg att bärtätheten generellt sett är mycket större i Norrlands och Svealands lingonskogar än i Götalands. Även om tillgången i år är under hälften av det normala i Norrland, så finns det mer än dubbelt så många lingon där per kvadratmeter än i Götaland (6,0 respektive 2,4). Det bör också nämnas att årets tredubbling av stickprovet, som omnämndes i blåbärsprognosen tidigare i sommar, även har en positiv påverkan på säkerheten i lingonprognosen.
Ola Langvall, vid Asa försökspark, ansvarar för bärobservationerna vid SLU:s skogliga försöksparker:
– Lingonen börjar nu mogna så smått i de södra landsdelarna. Men än är det inte riktigt dags att ge sig ut och plocka skogens röda guld.
SLU:s prognos i början av juli för årets blåbärsskörd pekade på ett mycket svagt år i Norrland och Götaland, men hygglig tillgång på blåbär i Svealand.
– Med mer tillgänglig information kan vi konstatera att prognosen verkar stämma mycket bra för Norrland och Svealand. Nya beräkningar med information från fler provytor ger här i stort sett samma resultat som prognosen. Det tycks dock som om det blev mer blåbär i Götaland än vad prognosen visade, säger Göran Kempe.
Enligt Ola Langvall har dock tillgången i år varierat mer än normalt:
– Förmodligen beror det på att det tidigare i sommar har varit mer lokalt betingade väderförhållanden, som styrt vad som hände med blommor och kart.
Lokalt förekommande frostnätter har rapporterats över hela landet, vilket kan ha tagit död på blommorna på många håll. Blåbärskarten har också lidit av torkan, som har varit särskilt allvarlig utmed hela Svealands- och Norrlandskusten och i vissa avsnitt även en bra bit inåt landet. Torkan gör att en del kart torkar bort, men framför allt att bären inte sväller till normal storlek och det blir därmed jobbigare att få ihop samma mängd bär som vid mer normala förhållanden.
– Ett tecken på detta är att vi i år har sett att man behöver plocka ungefär dubbelt så många bär för att få ihop ett kilo om man plockar blåbär i Uppsalatrakten, jämfört med om man är i Moratrakten, säger Ola Langvall.
Mer information
Försöksledare Göran Kempe, institutionen för skoglig resurshushållning, SLU
tel 090-786 82 98, Goran.Kempe@slu.se
Föreståndare Ola Langvall, enheten för skoglig fältforskning, SLU
tel 0472-26 31 80, 070-600 52 26, Ola.Langvall@slu.se
SLU:s vision är att vara världsledande inom Life Science. Detta blir möjligt genom hög kvalitet och kreativitet inom forskning och utbildning, nyskapande och tongivande miljöanalys, samt att vara en innovativ partner för de gröna näringarna.
Alla levande organismer är programmerade att reproducera sig och föra den genetiska informationen som är samlad i vår arvsmassa (DNA) vidare till sin avkomma. Det är av yttersta vikt att detta sker utan att fel uppstår i DNA. Informationen måste kopieras exakt och med stor noggrannhet överföras till nästa generation.
RNR är ett unikt enzym som tillverkar de fyra olika byggstenarna i DNA, dNTP-molekylerna (dNTP = deoxy(ribo)NukleotidTriPhosphate, som behövs vid tillverkning av DNA.
RNR medverkar både i att upprätthålla rätt koncentration av var och en av dNTP-molekylerna och i regleringen av den inbördes balansen dem emellan. Rätt koncentration av dNTP måste regleras noga eftersom för lite dNTP kan hämma många processer i cellen och leda till en ökad mängd fel i DNA. Därför regleras RNR-aktiviteten på många nivåer, inklusive allosteriskt och transkriptionellt samt genom inhibering på proteinnivå.
Olga Tsaponina demonstrerar med sin forskning en tidigare okänd transkriptionell reglering av RNR och hur bristfällig dNTP-syntes leder till fel i DNA. I vanlig bakjäst, Saccharomyces cerevisiae, kodar fyra gener för RNR:s beståndsdelar – RNR1, RNR2, RNR3 och RNR4. Transkription av RNR2, RNR3 och RNR4, men inte RNR1, regleras via signaleringsvägen Mec1-Rad53-Dun1. Olga Tsaponinas resultat visar att Ixr1, ett protein som känner igen korslänkar mellan DNA:s två strängar, är nödvändigt för korrekt transkribering av RNR1 och underhåll av dNTP-koncetrationen, både under ostörd cellcykel och efter DNA-skada. Därmed är en tidigare okänd regulator av RNR1-transkription identifierad.
Vidare visar Olga Tsaponina med medarbetare att låga dNTP-nivåer, som följd av att proteinet Mec1 är muterat, påverkar den genetiska informationens stabilitet negativt. Vid sänkning av dNTP-nivåerna ytterligare ökade instabiliteten. Om man däremot på konstgjord väg höjde dNTP-nivåerna igen återgick stabiliteten till det normala. Slutsatsen är att Ixr1 är en tidigare okänd regulator av RNR-aktiviteten och dNTP-koncentrationen har stor betydelse för genomets stabilitet.
Läs hela eller delar av avhandlingen
Mer om forskningsprojektet kan läsas i Umeå universitets forskningsdatabas
Läs mer om RNR , dNTP-molekylerna & Saccharomyces cerevisiae
Mer information, kontakta gärna Olga Tsaponina (engelskspråkig) på telefon 090-786 59 37 e-post olga.tsaponina@medchem.umu.se
Fredag 19 augusti försvarar Olga Tsaponina, Institutionen för medicinsk kemi och biofysik, Umeå universitet sin avhandling med titeln Regulation of ribonucleotide reductase and the role of dNTP pools in genomic stability in yeast Saccharomyces cerevisiae
Svensk titel: Reglering av ribonukleotidreduktas och dNTP poolers roll i genomstabilitet i jästsvampen Saccharomyces cerevisiae
Disputation klockan 10.00 i Sal KB3A9, KBC-huset.
Fakultetsopponent är professor Ola Hammarsten, Sahgrenska akademin, Göteborgs universitet.
– Vi tror att det finns ett stort behov av detta runt om i landet där det finns stora fridlysta fåglar, inte minst havsörn och kungsörn. Det vi tar fram är tänkt att ingå i beslutsmaterialet för att få etablera en vindkraftpark, säger Najeem Lawal som är professor i inbyggda system vid Mittuniversitetet.
Systemet går ut på att man i skogen placerar ut ett stort antal videokameror, omkring 50 stycken, länkade till en dator. Fåglarna spåras och positioneras med hjälp av kamerorna. Därefter bestäms om det går att få fåglarna att flytta sig från området där vindkraftparken är tänkt att byggas.
– Bilderna i sig är inte det intressanta, utan hur man tolkar bilderna. Det handlar om intelligenta kameror, säger Najeem Lawal.
Ett första test pågår just nu på campusområdet vid Mittuniversitetet i Sundsvall med hjälp av låtsasfåglar tillverkade av papper. Därefter är det dags för det första skarpa testet i Sverige nordväst om Getberget i Ånge kommun, där det finns kungsörn och även en framtida vindkraftspark.
– Det har gjorts vissa tester i Norge av Statkraft som projekterar vindkraftverk på SCA:s mark i Sverige. Nu blir det i en större skala och automatiserat, säger Najeem Lawal.
Cellen kan liknas vid ett konditori. Vid tillverkning av tårtor och kakor så är det viktigt att tillgången är i balans med efterfrågan för att undvika att kassera gamla tårtor och kakor i konditoriet och att hyllorna gapar tomma. Cellerna har något begränsade resurser till sitt förfogande för att uppnå balans i tillgång och efterfrågan av alla sina delikatesser – proteiner av olika slag. Dels är tillverkningstiden slumpmässig och dels kan tillverkningstiden leda till kännbara tidsfördröjningar i regleringen av produktionen. När tidsfördröjningen blir stor har illustrationen vuxit till en atlantångare, det vill säga långsam och svårstyrd och kanske något man gör bäst i att inte styra för mycket.
I studien har man kunnat kvantifiera hur noggrant man kan kontrollera produktionen av proteiner när regleringen är tidsfördröjd.
– Det intressanta är att om fördröjningen i reglering är något längre än variationen i efterfrågan så kommer försöken i att reglera produktionen i själva verket motverka sitt syfte och öka obalansen mellan tillgång och efterfrågan. I den situationen klarar sig cellerna bättre om de struntar i att reglera produktionen, säger Andreas Grönlund, forskare vid Matematiska institutionen.
De nya resultaten innebär att man kan förstå hur tidsaspekten i tillverkningskedjan av cellernas olika molekyler och slumpmässigheten i de biokemiska reaktionerna påverkar cellernas reglersystem.
Forskarna som gjort studien är från tre olika vetenskapliga discipliner; Andreas Grönlund (tillämpad matematik), Per Lötstedt (informationsteknologi) och Johan Elf (cell- och molekylärbiologi).
Läs artikeln på Nature Communications [Ref 1] webbplats.
För mer information kontakta: Andreas Grönlund, forskare vid Institutionen för matematik, tel: 0730-477 437, e-post: gronlund@math.uu.se
Uppsala universitet – kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se
