Hennes undersökning visar att när det gäller långa rehabiliteringsförlopp, som exempelvis för ryggmärgsskadade, kan patientkonferensen vara en hjälp för patienterna. De kan bidra till att de upplever kontroll och får överblick i en i övrigt kaotisk situation.
Ett första rehabiliteringsförlopp efter en ryggmärgsskada är ofta långvarigt och ställer stora kvar på den drabbade. Omfattande och livslånga funktionsnedsättningar som den enskilde ska hantera och kompensera för, kan bli följden.
För att gynna förloppet får alla patienter och deras anhöriga under sin sjukhusvistelse flera gånger inviterade till tvärfackliga konferenser där de själva kan vara med och planera sin vård.
I sin undersökning har Hanne Vest Hansen tittat på hur patienterna upplever det och vad det betyder för dem.
– Det visar sig att även nya ryggmärgsskadade och sorgdrabbade patienter gärna deltar aktivt i beslut om eget rehabiliteringsförlopp, säger Hanne Vest Hansen.
Läs: www.nhv.se/vesthansensve
Beställ: kirsi.gomes@nhv.se
Masterstudien visar också att beslutsprocessen kan vara slitsam och stressframkallande för dem som har ansvar för barn- och ungdomar.
– Strategier för att bemästra stress, både på individuell och organisatorisk nivå, bör utvecklas lokalt och ha förankring hos enskilda tjänstemän och ledningen, säger Arve Lerum.
– Att uppnå goda resultat för brukarna av tjänsterna är en viktig bemästringsfaktor.
Tjänstemän med ansvar i barnfrågor kan kritiseras både för beslut som tas och sådana som inte tas.
Arve Lerum har intervjuat socialarbetare med ansvar för barn i danska och norska kommuner (barnevernsarbeidere) och jämfört materialet.
Läs: www.nhv.se/Arvelerumsve
Beställ: kirsi.gomes@nhv.se
– Akilleshälen vid akut omhändertagande är det avstånd som uppkommer när patientens fysiska tillstånd förbättras säger Carina Elmqvist. Det existentiella stödet till patienten avtar och det blir ett glapp i sammanflätningen av medicinska och existentiella behov. Avståndet mellan vårdare och patient påverkas också av organisatoriska faktorer, krav på effektivitet samt vårdarnas attityder. Det ökade avståndet medför att patienten, tillsammans med närstående, tvingas föra en ensam kamp för att vara någon och att åter bli oberoende.
Avhandlingen visar att det angeläget att bekräfta patienten i hans eller hennes upplevelse av tiden i mötet på akutmottagningen. Väntan upplevs många gånger som lång, där sysslolöshet och oro över vad undersökningar och prover visar ytterligare förstärker upplevelsen av väntan. Patienter och närstående förväntar sig ofta en väntan, men inte att den ska vara oviss. Det är alltså inte nödvändigtvis så att väntetiden behöver förkortas eller att patienten ges mer tid med vårdpersonal, men patienterna förväntar sig att få veta vad som händer och vad som planeras för att kunna upprätthålla kontrollen över sin kropp och känna mening i mötet.
Akut omhändertagande karakteriseras av ett överlämnande av ansvar för den skadade eller sjuka kroppen till en kedja av personer med alltmer specialiserad kompetens och ökade resurser. Överlämnande av ansvar leder till förlorad kontroll över tiden och ett beroende av varandra i en ”hierarkisk dominoeffekt”. Mer preciserat innebär det att den person som äger information om situationen startar kedjereaktionen och att ansvaret samt kontrollen i tur och ordning lämnas över till någon annan. Överlämnande av ansvar innebär en lättnad för alla involverade och kedjereaktionen förlöper friktionsfritt så länge informationen förs vidare. Överlämnande av ansvar brister ofta i en länk i kedjan, nämligen att på ett tydligt sätt lämna tillbaka ansvaret till patienten. Så fort vårdarna intar en medveten närvaro i patientens närhet sammanflätas återigen medicinska behov och existentiella behov. Patienten får på ett naturligt sätt tillbaka ansvaret med möjlighet att upprätthålla kontrollen genom hela mötet trots beroendet av andra. Sammanflätningen underlättar överlämnandet av ansvar, och skapar en förståelse för situationen som gör att mötet får ett avslut.
Carina Elmqvist har en bakgrund som sjuksköterska och arbetar nu på Linnéuniversitetet som universitetsadjunkt.
Avhandlingen Akut omhändertagande – i mötet mellan patienter, närstående och olika professioner på skadeplats och på akutmottagning försvaras fredagen den 26 augusti 2011, kl 10.30. Disputationen äger rum i sal Myrdal, Linnéuniversitet i Växjö. Opponent är professor Ingegerd Fagerberg, Ersta Sköndal Högskola.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Carina Elmqvist, telefon: 0709-328684, e-post carina.elmqvist@lnu.se
Beställ avhandlingen från Linnaeus University Press: lupress@lnu.se.
Du kanske tänker att om du slutar röka så går du upp i vikt. Men det är inte så enkelt.
Studier har på senare tid visat tendenser till att dagens rökare har mindre viktproblem än ickerökar. Lisa Webbs fynd tyder på att rökning inte hjälper mot fetma.
– Därför har jag velat undersöka om relationen mellan rökning och övervikt har förändrats över tid, säger Lisa Webb, Master of Public Health vid NHV.
Närmare 6.000 personer har deltagit i en studie som undersöker relationen mellan rökning och fetma.
Två mätsystem har använts; BMI (body mass index) och WHR (waist-hip ratio).
Masterarbetet ”Smoking in the age of obesity: an investigation of secular trends in body fat and cigarette smoking” visar högre WHR för rökande män och kvinnor men lägre BMI hos rökande kvinnor jämfört med ickerökande.
Särskilt värt notera är att skillnaden mellan WHR hos kvinnliga rökare och ickerökare ökade allteftersom studien fortskred.
Handledare: Lauren Lissner, docent
Läs: www.nhv.se/lisawebbsve
En stor del av den svenska befolkningen är inte tillräckligt fysiskt aktiv vilket är ett hot mot folkhälsan. Sjukvården arbetar med allt mer hälsofrämjande insatser.
Fysisk aktivitet på Recept har sedan 2001 använts inom den svenska sjukvården för att behandla eller förebygga ett 30-tal sjukdomstillstånd. Ordinationen kan bestå av både vardagsmotion och organiserade aktiviteter.
I Amanda Eks masterstudie vid NHV Promoting public health by Physical activity on Prescription, with focus on organized exercise/Främja folkhälsan genom Fysisk aktivitet på Recept, med fokus på organiserad träning har 98 individer som ordinerats organiserad aktivitet ifrån Gotland, Jönköping, Stockholm och Uppsala län följts under sex månader.
– Studien visar att majoriteten av dem som ordineras exempelvis gympa eller gymträning följer ordinationen och minskar sin stillasittande tid på fritiden, säger Amanda Ek.
Läs: www.nhv.se/amandasve
Beställ: kirsi.gomes@nhv.se
ESBL är ett enzym som produceras av bakterier i tarmens normalflora och skapar resistens mot många sorters antibiotika. Riskerna att få infektioner som kräver sjukhusvård ökar kraftigt.
– Att drabbas av en smittsam sjukdom kan vara påfrestande för individen, såväl fysiskt som psykiskt, säger Susanne Wiklund vars studie fördjupar kunskapen om vad det innebär för individen att drabbas av ESBL-bildande tarmbakterier.
Susanne Wiklund påvisar brister i vården för dem med av smittsamm tarmsjukdom. Patienter med dessa bakterier är utlämnade åt en informationskultur inom vården som i vissa är undermålig, trots lagstiftning på området.
– Det resulterar i rädsla och missförstånd runt diagnosen, säger Susanne Wiklund.
För att kunna hantera sin livssituation är det av stor betydelse att den som drabbas av en ESBL-bildande bakterie får en god information av patientansvarig läkare.
Läs: www.nhv.se/antibiotikaresistensbemötande
Beställ: kirsi.gomes@nhv.se
Rönen kan få stor betydelse vid tolkningen av modellsystem för folksjukdomen diabetes.
Nya metoder för så kallad optisk projektionstomografi (OPT), en avbildningsteknik på mikronivå, presenteras nu av Umeåforskare i en ansedd tidskrift för vetenskaplig avbildning, IEEE Transactions on Medical Imaging. Genom att använda dessa metoder har forskarna gjort nya rön om bukspottkörtelns utvecklingsbiologi och uppbyggnad. Rönen har publicerats i tidskrifterna PLoS ONE och Islets.
Optisk projektionstomografi (OPT) är en teknik för tredimensionell visualisering av gen- och proteinuttryck i vävnadsprover. Tekniken, som kan liknas vid en medicinsk datortomograf som utnyttjar vanligt ljus i stället för röntgenstrålar, utnyttjas i allt högre utsträckning i grundforskning inom många områden som till exempel växtbiologi, utvecklingsbiologi och patologi. OPT-tekniken, som från var början var begränsad till analyser av mycket små preparat, har tidigare vidareutvecklats av Umeåforskarna för att tillåta helorgansanalyser av t. ex. bukspottkörtlar från olika modellsystem för diabetes.
I den nu presenterade studien i tidskriften IEEE Transactions on Medical Imaging beskriver forskarna en datorbaserad teknik för att korrigera förvrängningar vid skapandet av OPT-bilder. De nyutvecklade metoderna bidrar generellt till förbättrade kvantitativa och visuella OPT-analyser i olika typer av vävnader genom att öka känsligheten för små och ljussvaga objekt, samt genom att skapa en mer exakt återgivning av de avbildade cellerna i vävnaden.
Genom att använda de nyutvecklade metoderna presenterar forskarna nya rön om bukspottkörtelns utvecklingsbiologi och uppbyggnad. I bukspottkörteln finns de så kallade Langerhanska cellöarna som producerar hormonet insulin. Störd insulinproduktion och/eller oförmåga hos kroppens celler att svara på insulinets signaler kan leda till utveckling av diabetes.
I en av studierna, som presenteras i tidskriften PLoS ONE, beskriver forskarna de utvecklingsbiologiska förutsättningarna för bildningen av den så kallade gastriska pankreasloben, en del av bukspottkörteln vars utveckling tidigare inte har beskrivits i detalj. Forskarna visar bland annat att denna del av bukspottkörteln är beroende av en normal utveckling av den intilliggande mjälten för att bildas.
I ytterligare en studie, i tidskriften Islets, visar forskarna att de insulinproducerande cellöarna är både fler och betydligt mer ojämnt fördelade i bukspottkörteln än man tidigare trott. Till exempel innehåller den gastriska pankreasloben betydligt fler Langerhanska öar än bukspottkörteln i övrigt.
Sammantaget bidrar studierna med information som är viktig för möjligheterna att utvärdera hur ärftliga och miljömässiga faktorer påverkar mängden insulinceller i olika modellsystem för diabetes. Studierna har möjliggjorts genom bidrag från bl. a. Kempestiftelserna.
För mer information, kontakta gärna professor Ulf Ahlgren [Ref 1] (porträttbild), Umeå centrum för molekylär medicin (UCMM) på
telefon 090-785 44 34
mobil 070-220 92 28
e-post Ulf.Ahlgren@ucmm.umu.se
Bildförklaring: OPT-bild av en del av bukspottkörteln från en mus. Bilden visar de insulinproducerande Langerhanska cellöarna. Umeåforskarna har genom utvecklande av känsligare datoranalyser visat att dessa är mycket ojämt fördelade mellan bukspottkörtelns lober. I bilden är de Langerhanska cellöarna färgade i gula till röda nyanser, där gult motsvarar större, och rött mindre, grupperingar av insulinceller. © Artikelförfattarna.
Originalartiklar:
Image Processing Assisted Algorithms for Optical Projection Tomography. Cheddad A, Svensson C, Sharpe J, Georgsson F, Ahlgren U. IEEE Trans Med Imaging. 2011 Jul 14. [Epub ahead of print]. DOI:
10.1109/TMI.2011.2161590
Impaired spleen formation perturbs morphogenesis of the gastric lobe of the pancreas. Hörnblad A, Eriksson AU, Sock E, Hill RE, Ahlgren U. PLoS One. 2011;6(6):e21753. Epub 2011 Jun 30. DOI:
10.1371/journal.pone.0021753
An improved protocol for optical projection tomography imaging reveals lobular heterogeneities in pancreatic islet and ß-cell mass distribution. Hörnblad A, Cheddad A, Ahlgren U. Islets. 2011 Jul-Aug;3(4):204-8. Epub 2011 Jul 1. DOI:
10.4161/isl.3.4.16417
I rapporten Perils Accompanying the Moment of Promise – Security Challenges in North Africa following the Arab Spring analyserar FOI-forskaren Mikael Eriksson den säkerhetspolitiska utvecklingen under och efter den arabiska våren. Rapporten identifierar mönster och trender i den säkerhetspolitiska situationen i regionen, de viktigaste aktörerna och de stora utmaningar som länderna nu står inför.
— Situationen i Libyen förändras just nu timme för timme. Men när revolten väl är över återstår arbetet med att bygga nya, demokratiska system i flera av länderna, säger FOI:s Mikael Eriksson. Detta blir en lång och mödosam process. En demokrati uppstår inte för att en dålig regim fallit. Tvärtom behöver alla intressenter göra en gemensam kraftansamling för att skapa stabila demokratiska stater. Alla stater i Nordafrika kommer att möte både nya och gamla hot efter den arabiska våren.
Rapporten fokuserar på händelseförloppet i Algeriet, Egypten, Libyen, Marocko och Tunisien. Den beskriver både historiska trender och aktuella skeenden i de olika länderna och belyser hur revolten påverkar den säkerhetspolitiska miljön i hela området. Rapporten identifierar också nya säkerhetspolitiska utmaningar för regionen, som energifrågor, handelsflöden och klimatpåverkan.
— Regionen i sin helhet står inför flera inom- och utomregionala utmaningar och varje enskild stat har också ett antal olika säkerhetspolitiska aspekter att ta hänsyn till. Sverige och EU kan bistå med både politiskt och ekonomiskt stöd, avslutar Mikael Eriksson.
Ladda ner rapporten:
Ladda ner rapporten på http://www.foi.se/upload/projekt/Afrikagruppen/FOI–R-3273–SE%20Nordafrika.pdf eller från nyheten på förstasidan på www.foi.se
(Rapporten publiceras på engelska med en svensk sammanfattning)
Kontakt
Mikael Eriksson, säkerhetspolitisk analytiker, mikael.eriksson@foi.se, 070 927 7166
Maria Hugosson Bygge, pressansvarig, maria.hugosson@foi.se, 073 444 7755
Forskning på DNA från fossila fynd av iberisk lo visar att arten i tiotusentals år har haft en mycket liten genetisk variation i sitt mitokondriella DNA, en del av genomet som normalt sett är mycket variabel. Detta talar för att antalet levande iberiska lodjur varit lågt under hela denna period. Denna nya studie publiceras i tidskriften Molecular Ecology, och är ett samarbete mellan svenska, danska, engelska och spanska forskare.
Bevarandeexperter har tidigare trott att låg genetisk variation hos en art betyder att den kommer att dö ut på grund av inavel och minskad förmåga att överleva förändringar i miljö och klimat.
— Våra resultat visar att den iberiska lons låga genetiska variation i sig inte är ett tecken på att arten riskerar dö ut, säger Love Dalén vid Naturhistoriska riksmuseet och forskningsansvarig för den här studien. Resultat från den här typen av studier kan även vara till hjälp för att avgöra hur stor en population behöver vara för att överleva, vilket bör vara av intresse för både forskare och myndigheter, inte minst vad gäller stora rovdjur.
Idag finns bara 279 iberiska lodjur, uppdelade i två åtskilda grupper i Spanien. Tidigare, för mer än hundra år sedan, var lodjuren fler och utspridda över hela Iberiska halvön, men stammen har sedan dess minskat kraftigt i antal och den iberiska lon anses idag vara den mest utrotningshotade kattdjursarten i hela världen. Minskningen i antal beror på förstörda utbredningsområden, jakt och att lodjurets huvudföda, europeisk kanin, blivit mindre vanlig.
— Fossilt material har visat sig vara en stor tillgång för att förstå hotade arters historia, konstaterar Anders Götherström vid Uppsala universitet och medverkande i studien.
Låg genetisk variation förekommer hos flera idag levande arter, inklusive andra kattdjur som till exempel geparden, lejonen i Ngorongorokratern och Florida-puman. Men att variationen varit låg under så lång tid som observerats i denna studie, troligen mer än 50 000 år, är något helt nytt.
För ytterligare information kontakta:
Love Dalén
Forskare vid Naturhistoriska riksmuseet
Telefon: 08 5195 4281
Mobil: 070-777 27 94
Epost: love.dalen@nrm.se
Anders Götherström
Forskare vid Uppsala universitet
Telefon: 018 471 64 83
Mobil: 073-992 78 64
Epost: anders.gotherstrom@ebc.uu.se
Martin Testorf
Vetenskapskommunikatör, Naturhistoriska riksmuseet
Telefon: 08 5195 4037
Mobil: 0709 42 90 11
E-post: martin.testorf@nrm.se
Pressbilder finns att hämta på www.nrm.se/press
Hur ser den svenska företagerskan egentligen ut i idé och verklighet? På vilka villkor tillåts hon ta del i samhällsutvecklingen? Vilken slags tillväxt ska kvinnors företagande bidra till?
I dag råder en bred politisk enighet om att Sverige behöver fler företagare, framför allt fler kvinnor som driver egna företag. Fler kvinnor som företagare anses gynna både tillväxten och jämställdheten. Tjugo års politik för att gynna kvinnors företagande visar att resultaten sällan blir de som eftersträvas och att lösningar kanske ska sökas i samhällskontexten i sin helhet.
Kvinnors företagande framställs ofta som lösningen på en mängd problem i det svenska samhället, men resultaten i denna bok pekar mot att idéerna bakom dessa förhoppningar är både motsägelsefulla och mångtydiga. Företagandet handlar om samspel mellan välfärdsstaten, marknaden, familjen och individen, där politik och ideologi spelar en stor roll.
— USA framhålls ofta som en förebild. Jag har studerat hur skillnader i välfärdsstatens utformning i dessa länder påverkar kvinnors tendens att driva företag, säger Helene Ahl, professor i företagsekonomi. Resultaten visar att trots att familjepolitiken i dessa länder har klart olika effekter för kvinnors företagande, så är mönstren ändå förvånansvärt lika. Det som mer än något annat förklarar könsmönster i företagandet är traditionella förväntningar på vad kvinnor respektive män skall ägna sina dagar åt.
I boken undersöks kvinnors företagande utifrån ett mångvetenskapligt och i flera fall kritiskt perspektiv med forskare från olika samhällsvetenskapliga discipliner. Författarna diskuterar hinder och möjligheter för kvinnors företagande och lyfter upp frågor som finns inbäddade i olika sammanhang, från familjeföretag till föreställningar om företagande och entreprenörskap.
— Vi har skrivit om förebilder på olika arenor och diskuterat på vilket sätt olika förebilder påverkar döttrar i familjeföretag att gå in på positionen som ägare och ledare. Det är intressant att notera att många döttrar tar över endast då det saknas konkurrens med bröder, säger Cecilia Bjursell, centrumledare för Encell.
Boken, som är utgiven på SNS Förlag, heter Kvinnors företagande – mål eller medel?
– Det här är ingen vanlig lägerskola. Ungdomarna planerar, genomför och utvärderar en egen vetenskaplig studie. Det handlar om riktig forskning och den studie de gör kan bli en bra grund för tredje årskursens projektarbeten, säger forskare Elisabet Brock som ansvarar för Summer Science Camp på Tjärnö.
Till forskarskolan Summer Science Camp, som arrangeras för första gången i år av Naturvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet, kom elva tjejer och sex killar från 11 olika gymnasieskolor runt om i Västsverige. Under fem dagar – 17-21 augusti – forskar, bor och äter ungdomarna, som alla ska börja tredje årskursen i höst, gratis på Tjärnö.
– Under Summer Science Camp samarbetar många olika naturvetenskapliga forskare, till exempel marinekologer och matematiker. Vi kommer att hjälpa eleverna att lösa var sitt vetenskapligt problem utifrån en vetenskaplig frågeställning.
Deltagarna i årets Summer Science Camp kommer från Alströmergymnasiet i Alingsås (bilder finns), Bäckängsgymnasiet i Borås, De la Gardiegymnasiet i Lidköping (bilder finns), Fässbergsgymnasiet i Mölndal, Lillerudgymnasiet i Grums, Nösnäsgymnasiet i Stenungsund, Osbecksgymnasiet i Laholm (bilder finns) samt Kitas Naturgymnasium (bilder finns), LM Engströmsgymnasiet och Polhemsgymnasiet i Göteborg.
Bilder från Summer Science Camp, fria för publicering, har lagts ut på universitetets bildbank: bildbank.gu.se
Elisabet Brock som handleder forskarskolan kan förmedla kontakt till elever från de medverkande gymnasieskolorna.
Tjärnöstationen grundades 1963 och ligger nära Kosterfjorden på den svenska västkusten. Det tar bara femton minuter med båt för att komma till den enda äkta oceaniska miljön i Sverige. Förkastningssprickan i Kosterfjorden är 247 meter djup och når ända ut till Atlanten. Fjorden har oceanisk salthalt (35‰) i bottenvattnet och god vattenomsättning.
Kontaktinformation
KONTAKT:
Elisabet Brock, forskare vid institutionen för marin ekologi, Göteborgs universitet
0702- 47 49 50
elisabet.brock@marecol.gu.se
Under fosterutvecklingen bildas ögonen från den del av hjärnan som kallas framhjärnan. I tidiga fosterstadier har den och de tidiga ögonanlagen i princip varit omöjliga att skilja åt. Därför har det varit svårt att veta om en mutation eller sjukdom som påverkar ögonutvecklingen beror på att framhjärnan är påverkad eller om det enbart handlar om ögonen.
Med hjälp av den modell som forskargruppen vid Umeå centrum för molekylär medicin (UCMM) nu publicerar kan man skilja de molekylära mekanismer som styr utvecklingen av framhjärnan från dem som styr utvecklingen av ögon. För att visa det har forskarna undersökt funktionen av genen Lhx2 i de upptäckta ögonstamcellerna.
Gruppen har tidigare visat att Lhx2 har viktiga funktioner i andra stamceller i kroppen och för utvecklingen av olika organ. Genen har visats vara viktig för utvecklingen av framhjärnan och ögonen, men man har hittills inte kunnat skilja på dess roll i framhjärnan och i de tidiga ögonanlagen. När Umeåforskarna inaktiverade Lhx2 i ögonstamcellerna stannade ögonutvecklingen omedelbart och inga ögon kunde bildas. Lhx2 är därmed en av de viktigaste generna för denna reglering.
Modellen kan nu användas för att utreda vilken roll som andra gener har i ögonutvecklingen, både i ögonstamcellerna som sådana och vid bildandet av dem. Därmed finns det förutsättningar för att i detalj börja studera hur olika medfödda ögonsjukdomar uppstår.
För med information, kontakta:
Professor Leif Carlsson
Umeå centrum för molekylär medicin
Tel. 090-785 44 36
mobil 070-374 79 51
e-post: leif.carlsson@ucmm.umu.se
Referens
Länk till artikeln
– Eftersom oljan sinar är det bara en tidsfråga innan det blir en ren och skär nödvändighet att övergå till förnybara råvaror, säger Josefin Ahlqvist, projektkoordinator för Bioraffinaderi Öresund.
Satsningen är ett EU-finansierat Interreg-projekt. Som namnet antyder ingår både svenska och danska deltagare i projektet. Sammanlagt rör det sig om ett tjugotal personer från framförallt Lunds Tekniska Högskola, Danmarks Tekniske Universitet och Sveriges Lantbruksuniversitet. Representanter från svensk och danskt näringsliv och politik finns med i styrelsen.
Under hösten 2011 beräknas anläggningen stå klar och kunna tas i drift. Till en början blir det mest forskning och testkörningar. Man kommer bland annat att prova med att utnyttja hampa, cikoria och jordärtskockor för att producera kemikalier och bioenergi. Fokus kommer att ligga på att producera kemikalier till konkurrenskraftiga marknadspriser. Av överblivet råmaterial ska man göra biogas, gödsel och djurfoder.
– Jämfört med exempelvis produktion av biogas är det väldigt mycket mer komplicerat att producera kemikalier. Biogas kan man göra av sopor! säger hon.
Anläggningen ska inte bara utnyttjas för universitetens forskning. Även företag som har behov av utrustningen och infrastrukturen ska kunna testa sina egna kommersiella idéer, är det tänkt.
– En tanke med Bioraffinaderi Öresund är ju att få igång en anläggning som kan vara till gagn för näringslivet i Öresundsregionen. Därför är Novozymes och Perstorp med i projektets styrgrupp, säger Josefin Ahlqvist.
Bioraffinaderiet byggs i anslutning till den forskningsanläggning som avdelningen för Bioteknik vid Lunds universitet har inrett i ett ombyggt svinstall.
Detta är ett bioraffinaderi:
Ett bioraffinaderi är en direkt motsvarighet till ett oljeraffinaderi. Ett oljeraffinaderi använder råolja som råvara medan bioraffinaderiet använder förnyelsebar råvara, det vill säga odlingsbara produkter. Precis som i ett oljeraffinaderi kan produkterna från ett bioraffinaderi användas för kemikalieproduktion, bränsle, drivmedel och andra produkter. I Örnsköldsvik finns en forskningsanläggning för att producera drivmedel och bränslen av skogsråvara. Men någon anläggning likt den i Anneberg, i Svalövs kommun, för att göra kemikalier av jordbruksgrödor finns inte i Sverige och knappast internationellt. Det finns många som säger sig vilja ha tillgång till ett bioraffinaderi och nu kommer möjligheten finnas att testa sina idéer i stor pilotskala.
För mer information, kontakta Josefin Ahlqvist, josefin.ahlqvist@oresund.org + 46 46 222 86 20, +46 760 248798 eller Martin Hedström, tekn dr Bioteknik vid Lunds Tekniska Högskola 046-222 75 78, 0705-58 53 11 Martin.Hedstrom@biotek.lu.se
Det visar professor Gunnar Lindahl från Lunds universitet och hans forskargrupp i en artikel i Cell Host & Microbe.
– Om vi får en allvarlig streptokockinfektion vill vi att vårt immunförsvar ska bilda antikroppar riktade mot vissa delar av mikroorganismernas ytprotein. Men den mekanismen fungerar inte särskilt bra, till nackdel för oss och till fördel för bakterierna, säger han.
Gunnar Lindahls grupp har studerat grupp A-streptokocker. Det är en av världens viktigaste sjukdomsbakterier, som orsakar både vanlig halsfluss, dödlig toxisk chock och en mycket allvarlig autoimmun sjukdom.
Den del av bakterien man studerat är ett ytprotein kallat M-proteinet, närmare bestämt den del av proteinet (den ”hypervariabla regionen”) som har förmåga att snabbt förändra sig för att undgå angrepp. Det visade sig att den aktuella delen av proteinet inte bara var variabel, utan också lyckades undgå att framkalla något starkt antikroppssvar från immunförsvaret.
– Detta kanske i själva verket är mikroorganismernas främsta vapen: att de undviker att reta upp immunförsvaret. Vid en långvarig infektion börjar immunförsvaret visserligen så småningom att producera antikroppar, men då kan mikroorganismerna ju ha fått ett ordentligt fotfäste, säger Gunnar Lindahl.
Mikroorganismernas förmåga att s a s smyga sig under immunförsvarets radar antyddes i vissa vetenskapliga artiklar redan på 50-talet. Men den kom sedan i skymundan för deras andra skyddsmekanism, förmågan att variera sin ytstruktur. Och då en stark variation ansetts självklart kopplad till ett starkt antikroppstryck –att mikroorganismerna helt enkelt tvingats variera sig för att undkomma antikropparna – så har ingen brytt sig om att undersöka om det verkligen funnits något starkt antikroppstryck.
Lundaforskarnas fynd tillhör den molekylärbiologiska grundforskningen, men har följder för utvecklingen av nya vaccin. Vaccinutvecklarna måste i fortsättningen ta hänsyn till inte bara variationsförmågan hos bakterier, virus och andra mikroorganismer, utan också till deras förmåga att undvika att aktivera immunförsvaret.
Kontakt:
Gunnar Lindahl, professor emeritus, medicinsk mikrobiologi, tel: 046-173244, gunnar.lindahl@med.lu.se
Artikel: The Hypervariable Region of Streptococcus pyogenes M Protein Escapes Antibody Attack by Antigenic Variation and Weak Immunogenicity
Publikation: Cell Host & Microbe, Volume 10, Issue 2, 147-157, 18 August 2011
– Inom den medicinska forskningen har man upptäckt att många biomarkörer – biomolekyler som indikerar en viss sjukdom – finns i kroppen i väldigt små mängder, så små att de inte kan detekteras med dagens metoder, säger Anders Gunnarsson.
I våras disputerade han med avhandlingen ”Probing Biomolecular Recognition at the Single Molecule Level”, vid avdelningen för biologisk fysik på Chalmers, där han undersöker möjligheten att diagnostisera på enmolekylnivå – det vill säga spåra enskilda biomolekyler.
Anders Gunnarssons forskning handlar om att utveckla nya metoder för att snabbt upptäcka just sådana sjukdomsmarkörer som förekommer mycket sparsamt i blod eller i vävnader.
– Målsättningen är att de metoder som jag har varit med och utvecklat och som jag beskriver i min avhandling, ska kunna användas för analys av vävnadssnitt relaterade till Alzheimers och som diagnosmetod för bland annat virussjukdomar som vinterkräksjukan. Förmågan att detektera biomarkörer i mycket små mängder gör det möjligt att diagnostisera patienter i ett tidigare skede innan sjukdomen fortskridit till ett allvarligare stadium, säger Anders Gunnarsson.
Forskargruppen har etablerat ett samarbete med Avdelningen för klinisk kemi vid Sahlgrenska där metoden används för att studera virusinteraktioner som ger upphov till vinterkräksjukan.
– Idag finns ingen metod för diagnos av vinterkräksjukan. Genom att förstå och diagnostisera den kan vi få en möjlighet att utveckla vaccin. Även här är snabb diagnostik ett bra sätt att minska smittspridningen. Det ger oss också möjlighet att skapa bättre läkemedel och minska användningen av antibiotika. Kan vi lära oss mer om hur olika biomolekyler binder till varandra kan vi utveckla nya diagnosmetoder.
Rent konkret har han i detalj undersökt hur liposomer, små ihåliga nanopartiklar av lipider, kan användas för att studera igenkänning mellan olika typer av biomolekyler. På nanopartiklarna har Anders Gunnarsson placerat receptorer eller DNA-molekyler som binder eller reagerar med enskilda biomarkörer, till exempel virus. När nanopartiklarna upptäcker en biomarkör ger de ifrån sig en signal, till exempel optisk eller kemisk. Resultatet är extremt små diagnosverktyg som alltså kan upptäcka sjukdomsmarkörer på enmolekylnivå.
Eftersom nanopartiklarna som Anders Gunnarsson använt sig av påminner om cellmembranet – skalet på en cell – kan metoden också användas som ett verktyg för screening av läkemedelskandidater då en majoritet av alla läkemedelssubstanser binder receptorer på cellers yta. Forskargruppen har därför nyligen initierat ett samarbete med läkemedelsföretaget Astra Zeneca med förhoppningen om att metoden också kan användas för studier av läkemedelsinteraktioner och därmed förkorta utvecklingstiden av nya läkemedel.
Mer information:
Anders Gunnarsson, avd. för biologisk fysik, +46 31 772 61 09, anders.gunnarsson@chalmers.se
4 000 boende i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland fick under hösten 2010 besvara en enkät med frågor om Norrlands regionalisering. En liknande undersökning genomfördes 2008, något som gör det möjligt att jämföra hur opinionen har förändrats över tid.
– Den tydligaste skillnaden är att färre har bestämda åsikter i frågan om att bilda större regioner i norr, säger Anders Lidström, professor och projektledare vid Umeå universitet.
Däremot är en lika stor andel motståndare som år 2008.
– De flesta norrlänningar vill inte ha större regioner utan vill att varje landsting ska bilda en region.
Mer positiva i söder
Skillnaderna i åsikter mellan länen är dock stora. Liksom tidigare är motståndet mot sammanslagningar störst bland norrbottningar. I Jämtland och Västernorrland är däremot omkring hälften positiva till att bilda större regioner.
– Det mesta tyder på att politikerna kommer att bestämma sig för två regioner – en för Norrbotten och Västerbotten och en för Västernorrland och Jämtland, säger Anders Lidström. Några gränskommuner kan dock komma att byta län.
Minussidan väger tyngre
Trots att en klar majoritet av norrlänningarna är motståndare, är många överens om att större regioner skulle öka landsändans konkurrenskraft, stärka den ekonomiska utvecklingen och skapa bättre förutsättningar för specialistsjukvård. Men de flesta är också övertygade om att nackdelarna av en sammanslagning överväger, till exempel tror många att demokratin skulle fungera sämre och att delar av regionerna skulle missgynnas.
Läs mer om Norrländsk regionstudie
För mer information, kontakta:
Anders Lidström,
statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet
tel: 090-786 61 81, 070-691 32 99
e-post: anders.lidstrom@pol.umu.se
