Enligt den europeiska landskapskonventionen, som Sverige nu har ratificerat, måste man beskriva och bedöma landskapet inför olika slags förändringar. Aktörer inom transportsektorn, t.ex. Trafikverket, behöver då veta hur man ska genomföra detta inför planerade byggen av vägar och järnvägar.
Forskare vid SLU:s institution för stad och land går i en ny rapport igenom begrepp och metoder för allmänhetens medverkan i processerna och för landskapsanalys.
Ett landskap definieras i EU-konventionen som ”ett område sådant som det uppfattas av människor och vars karaktär är resultatet av påverkan av och samspel mellan naturliga och/eller mänskliga faktorer”.
En av de bärande tankarna i landskapskonventionen är att allmänheten har rätt att vara med i beslutsprocessen. Det handlar om att hitta bra lösningar, sett ur både befolkningens och myndigheternas synvinkel.
Text: Nora Adelsköld
Kontaktinformation
Läs mer
Om landskap och landskapsanalys för väg och järnväg, http://www.slu.se/sv/samverkan/kunskapsbank/2011/9/manniskan-vagarna-och-landskapet/
Kontakt
Ulla.Berglund@slu.se, 018-67 25 39
Men en kombination av åtgärder kan minska förlusterna, öka lönsamheten för den enskilda butiken och ge betydande positiva miljöeffekter. En rapport från SLU visar på möjligheter att minska matsvinnet väsentligt.
Att hålla extra bra ordning på beställningar i lager och i butik samt registrera svinnet och sätta mål för hur stort det får vara är några viktiga åtgärder. Vidare är grönsakskylar med dörrar effektiva.
Att putsa och skära bort dåliga bitar från frukter och grönsaker med skavanker, och sälja de delar som har fullgod kvalitet i ny förpackning, gör också att butiken behöver kasta mindre mängder.
Butiker som lagar mat av varor som närmar sig bäst-före-dag eller sista förbrukningsdag minskar matsvinnet rejält.
Man kan också höja kunskapsnivån hos konsumenten om produkters bäst-före-datum och om hur man hemma kan påverka hur länge olika varor håller fullgod kvalitet. Att se över förpackningar och mängdrabatter är också en väg till mindre svinn.
För att underlätta för butiker att ge bort mat, som riskerar att bli svinn, till välgörenhet behövs en tydlig guide om hur butiken och den mottagande organisationen kan gå tillväga.
Svinnet i livsmedelskedjan varierar för olika produkter men uppskattningsvis försvinner mellan 10 och 50 procent på vägen till konsumtion. I Sverige uppskattas matavfallet i butiks- och grossistled uppgå till 110 000 ton årligen. Att minska svinnet skulle ha betydande miljöeffekter genom att mindre resurser för samma mängd konsumerad mat behöver tas i anspråk.
Kontaktinformation
Läs mer
Från förlust till vinst – så här minskar vi matsvinnet i butik (pdf), http://pub.epsilon.slu.se/8218/1/lagerberg_fogelberg_c_110704.pdf
Kontakt
charlotte.lagerberg@slu.se, 018-67 16 48
Den genomsnittliga älgjägaren värderade under jaktåret 1986/87 sin jakt till 5 800 kronor och under 2005/06 till 7 000 kronor. Båda beloppen anges i 2006 års penningvärde och innefattar såväl kött- som rekreationsvärde.
Antalet älgjägare har under denna period ökat något, liksom den tid som älgjägarna ägnar sig åt sin jakt. Jaktåret 2005/06 bidrog antalet jaktdagar mer till jaktvärdet än vad det gjorde 1986/87.
För 2005/06 års genomsnittliga älgjägare var jaktvärdet relativt oberoende av åldern på en älg som han/hon själv fällde, medan genomsnittsjägaren 1986/87 fäste betydligt större vikt vid att fälla en vuxen älg. Älgjägarnas värderingar ändrades på så sätt till att ligga mer i linje med den princip i älgförvaltningen som säger att en betydande andel av de fällda älgarna bör vara kalvar.
Älgens jaktvärde är alltså beroende av många faktorer, och när dessa förändras kan det få stor betydelse. Detta manar till försiktighet med äldre forskningsresultat, när till exempel nya riktlinjer för älgförvaltningen ska dras upp.
Kontaktinformation
Läs mer
Moose hunting values in Sweden now and two decades ago: The Swedish hunters revisited. Environmental and Resource Economics. Boman M, Mattsson L, Ericsson G & Kriström B (2011). http://www.springerlink.com/content/562r81t81m630226/
Kontakt
mattias.boman@slu.se, 040-41 51 29;
leif.mattsson@slu.se, 040-41 51 95;
goran.ericsson@slu.se, 090-786 85 08;
bengt.kristrom@slu.se, 090-786 52 19
Små barn som blivit vittnen till ett brott är duktiga på att återberätta händelseförloppet. De tar visserligen med färre detaljer än äldre barn och vuxna, men det de säger stämmer i hög grad. Det framkom i en studie som Gunilla Fredin gjort av barn i åldersgrupperna 8-9 och 11-12 samt vuxna.
-Äldre barn och vuxna har varit med om mer saker och kan därför ibland ha svårt att skilja på verklighet och fiktion, säger Gunilla Fredin. Vuxna är dock medvetna om att de kanske blandar ihop saker och ting medan barnen i 11-12 års ofta är ganska tvärsäkra, även när de har fel.
Det är första gången som någon i Sverige forskar om barn i vittneskonfrontationer, men den allmänna uppfattningen har hittills varit att små barn inte är särskilt tillförlitliga, berättar Gunilla Fredin.
I en annan studie riggade Gunilla Fredin vittneskonfrontationer enligt den modell som förespråkas inom svensk polis. Här fick barn i åldrarna 11-12 och vuxna se ett inspelat rån. Därefter skulle de på foton som visades för dem peka ut rånaren och även andra personer i filmen.
Modellen kallas sekventiell vittneskonfrontation. Vittnena får bara se en bild i taget, aldrig alla tillsammans. Däremot får de se bilderna två gånger om de vill, och det är häri problemet ligger enligt Gunilla Fredin.
-I och med att bilderna visas upprepade gånger förstör man minnesbilden för vittnena till slut tror sig känna igen gärningsmannen, trots att han eller hon kanske inte ens är med i konfrontationen, säger hon och berättar att hela 60 procent av barnen och 50 procent av de vuxna pekade ut oskyldiga.
Man måste enligt Gunilla Fredin ta hänsyn till att barn är måna om att vara till lags och kanske inte alltid förstår vad det får för konsekvenser att peka ut en oskyldig.
Gunilla Fredin tycker att man kan ifrågasätta värdet av en vittneskonfrontation som ger så dåliga resultat. I Sverige, till skillnad från USA, kan ingen dömas med ett ögonvittne som enda bevisning. Men även här anses ögonvittnen vara ett viktigt stöd i utredningen.
Ett annat resultat i avhandlingen, som kanske inte är så förvånande, visar att vi är mer uppmärksamma på människor som är i samma ålder som oss själva. Vuxna är överlag bättre på att känna igen ansikten än vad barn är, men en av Gunilla Fredins studier visade att de hamnade på samma nivå som barnen när de skulle identifiera ett barnansikte.
Kontaktinformation
Den 16 september disputerar Gunilla Fredin med avhandlingen Children as eyewitnesses: memory recall and face recognition. Disputationen äger rum kl 10.15 i Lilla Festsalen på AF-borgen.
Kontaktuppgifter: 0733-48 33 00, gunilla.fredin@psychology.lu.se
Sedan dess får de svenska värphönsen gå fritt i stora flockar (65 procent) eller i inredda burar (35 procent). Den ökade förekomsten av dessa nematoder i fåglarnas tarmsystem gäller alla frigående höns, både de ekologiskt hållna hönsen med utevistelse och de konventionellt hållna inomhushönsen.
Forskare vid SLU och SVA har tillsammans med branschorganisationen Svenska Ägg kartlagt förekomsten år 2004 och år 2008 i svenska frigående hönsbesättningar. De kom fram till att spolmask inte sprids via ungfåglar, utan smittan finns kvar i hönshusen mellan olika flockar.
Parasiten är svårbekämpad – det hjälper bara tillfälligt att högtryckstvätta, desinficera, avmaska etc. Avmaskningsmedel brukar tillföras med dricksvattnet, vilket gör att vissa fåglar kan underdoseras med risk för resistensbildning som följd.
Spolmaskar förekommer i hönornas tarmsystem, fritt i kroppshålan, den så kallade kloaken, eller i äggledaren. Vid kraftig infektion får fåglarna inflammation i tunntarmen och tarmblödningar eller maskförstoppning, vilket nedsätter djurhälsan och äggproduktionen. I värsta fall kan infektionen leda till döden. Parasitens ägg hamnar i avföringen på golvet eller marken. Denna pickar hönorna i sig och rundgången är ett faktum.
Ibland förekommer spolmaskarna i äggvitan i konsumtionsägg, vilket är svårt att upptäcka i äggpackeriet. Det ser obehagligt ut, men man anser inte att det finns någon risk för att masken ska föras vidare till konsumenten.
Kontaktinformation
Läs mer
http://www.slu.se/sv/samverkan/kunskapsbank/2011/9/spolmask-okar-hos-frigaende-varphons/ . Där finns länkar till:
Svensk veterinärtidning 8–9/2011
Vetenskaplig artikel 1
Vetenskaplig artikel 2
Kontakt
Johan.Hoglund@slu.se, 018-67 23 71, 070-257 41 56
Desiree.Jansson@sva.se
Bakterieinfektioner fortsätter att vara att stort hälsoproblem världen över och allt fler bakterier blir motståndskraftiga, resistenta, mot de läkemedel som används i dag. Forskare på Umeå Centre for Microbial Research vid Umeå universitetet arbetar intensivt med att studera hur mikroorganismer orsakar sjukdom och hur nya antibakteriella substanser kan utvecklas. Bakterier använder en mängd sofistikerade maskinerier, virulenssystem, för att kunna orsaka en infektion i en värdorganism.
Mikael Elofsson har med sin forskargrupp identifierat en uppsättning substanser som slår ut ett speciellt virulenssystem som kallas typ III-sekretion. Bakterierna använder sekretionsmaskineriet till att injicera ett antal gifter, toxiner, in i värdorganismens celler. Bakterien undviker på så sätt första linjens försvar och kan etablera en infektion. Substanserna har visat sig fungera mot en rad bakterier som använder typ III-sekretion t.ex. Yersinia, Salmonella, Chlamydia, Shigella och vissa typer av Escherichia coli. Resultaten är lovande och öppnar upp möjligheten att utveckla helt nya typer av läkemedel.
Forskarna identifierade och studerade substanserna med hjälp av hela bakterieceller vilket har både för- och nackdelar.
– Att arbeta med hela bakterieceller har fördelen att vi direkt vet att substanserna verkligen fungerar på bakterien som orsakar infektionen. Nackdelen är att den exakta mekanismen, alltså vilka proteiner i bakterien substanserna binder till inte är känd säger Mikael Elofsson.
Om verkningsmekanismen kan bestämmas ökar möjligheterna att fortsätta arbetet med att ta fram förbättrade substanser. Forskargruppen valde en metod som kan liknas vid fiske med mask och krok.
– Vi använde en av våra lovande substanser som agn på kroken och med kemisk syntes satte vi samman hela fiskeutrustningen, säger Caroline Zetterström som är doktorand i Mikael Elofssons forskargrupp.
I samarbete med Andrew Roe på Glasgow Biomedical Research Centre vid University of Glasgow inleddes en ”fiskeexpedition”. Från bakterierna identifierade forskargruppen en uppsättning proteiner som band till den agnade kroken d.v.s. substansen som blockerar typ III-sekretion. Det fortsatta arbetet inriktade man mot de tre mest lovande proteinerna och de kunde bekräfta att substanserna verkligen binder till proteinerna.
Dessutom bestämde forskarna den tredimensionella strukturen för ett av proteinerna och den exakta positionen där substansen binder in. Det visade sig att substanserna troligtvis inte slår direkt mot proteiner i maskineriet utan snarare proteiner som är involverade i hur typ III-sekretionen regleras.
I framtiden fokuserar därför forskarna i Umeå och Glasgow på att ta fram nya substanser som slår mot de identifierade proteinerna och att bestämma exakt hur proteinerna reglerar typ III-sekretionens funktion.
För mer information, kontakta gärna:
Mikael Elofsson, kemiska institutionen
Telefon: 090-786 93 28
E-post: mikael.elofsson@chem.umu.se
Mer om studien:
Artikeln är publicerad i tidskriften Journal of Biological Chemistry, vol. 286, 2011, sid. 29922-29931 och har titeln: Identification of Bacterial Target Proteins for the Salicylidene Acylhydrazide Class of Virulence-blocking Compounds.
Författare är: Dai Wang, Caroline E. Zetterström, Mads Gabrielsen, Katherine S. H. Beckham, Jai J. Tree, Sarah E. Macdonald, Olwyn Byron, Tim J. Mitchell, David L. Gally, Pawel Herzyk, Arvind Mahajan, Hanna Uvell, Richard Burchmore, Brian O. Smith, Mikael Elofsson och Andrew J. Roe.
Referens
För patienter med blodcancer är transplantation av nya blodstamceller ofta den enda behandlingen som kan bota sjukdomen. Kvalitén på de transplanterade blodstamcellerna kan vara avgörande samt rätt val av och rätt sammansättning av cellerna i transplantatet.
De nuvarande metoder som finns för att samla in och behandla stamceller inför transplantationer lämnar mycket att önska. Försöken där forskarna använt ultraljud visar att det är möjligt att avsevärt förbättra kvaliteten på blodstamcellerna med hjälp av metoden som kallas akustisk cellseparation.
– Metoden utvecklades inom området mikroteknik och bygger på grundläggande teknisk forskning från Lunds universitet, förklarar professor Thomas Laurell, forskargruppledare vid Lunds Tekniska Högskola. Metoden förväntas möjliggöra en förbättrad bearbetning av blodstamceller.
Docent Stefan Scheding, överläkare vid hematologen på Skånes universitetssjukhus och forskargruppsledare vid Stamcellscentrum vid Lunds universitet, ansvarar för den prekliniska utvecklingen av den nya metoden som går ut på att effektivt separera och eventuellt ta bort eller koncentrera andra cellpopulationer som finns i vanliga celler från blodstamceller. Att metoden fungerar har nu visats som första steg genom att sortera ut trombocyter från stamcellsprodukter.
– Vår förhoppning är att det blir möjligt att producera den optimala mängden stamceller som patienten behöver inför varje enskild transplantation, säger Stefan Scheding. Då skulle vi ha en god chans att förbättra behandlingen av patienter som annars skulle riskera att drabbas av svåra komplikationer av transplantationen såsom graft-versus host sjukdom* och infektioner. Genom att optimera kvalitén hos de transplanterade cellerna, kan det även vara möjligt att bättre bekämpa de leukemiska celler som finns kvar i kroppen trots transplantationsbehandlingen berättar han vidare.
Detta projekt är en del av forskningsprogrammet CellCare, som finansieras av Vinnova och samordnas av Thomas Laurell.
Artikeln
Efficient Removal of Platelets from Peripheral Blood Progenitor Cell Products Using a Novel Micro-Chip Based Acoustophoretic Platform är publicerad i Open Access-tidskriften PLoS ONE.
Kontaktuppgifter:
Thomas Laurell, Thomas.Laurell@elmat.lth.se 046-222 75 40
Stefan Scheding, stefan.scheding@med.lu.se 046-222 33 31
* graft-versus host sjukdom: avstötningsreaktion vid vissa transplantationer så som benmärgstransplantation
Inom framförallt raffinaderier, process- och skeppsindustrin används stora tankar och silos för att lagra olja, kemikalier och liknande. Att noggrant kunna ange volymen på innehållet är viktigt; för en typisk råoljetank motsvarar värdet av en noggrannhet på 5 mm 82 000 dollar i inventarieosäkerhet.
-Många av de impulsradiosystem som finns på marknaden idag mäter med en precision om 5 mm. Vår teknik har en precision på under 1 mm. Det betyder mycket för kunderna eftersom värdet på tankinnehållet kan bestämmas med väsentligt större noggrannhet, säger Lars-Erik Wernersson.
Idag är frekvensmodulerad radar den vanligaste metoden för att mäta innehåll i tankar och silos. Lars-Erik Wernersson och hans doktorander Mikael Egard och Mats Ärlelid har istället utvecklat en metodik med ultrakorta, högfrekventa pulser; de kallas för wavelets, som ger hög precision i mätningen. Effekten som krävs för att generera pulserna hålls nere till ett minimum, och utrustningen kan därför drivas med batteri. Att slippa dra fram kabel för att utföra mätningarna är uppskattat, speciellt som stora tankar ofta återfinns ombord på fartyg, i hamnar och på industrigårdar. Dessutom är utrustningen liten, vilket innebär att den enkelt kan anslutas till de flesta tankar och silos.
I dagsläget har de lämnat in två patentansökningar och avser att också tillverka waveletchipet med impulsradioenheten. Tekniken är enkel och grundar sig på en snabb III-V MOSFET transistor och tunneldiod. Wernersson, Egard och Ärlelid för nu diskussioner med några olika, tänkbara industriella partners.
Det finns också flera andra områden där impulsradioteknik kan komma till användning. Till exempel för att överföra större datamängder, från en enhet till en annan, som video från en laptop till en smart mobil. I det fallet motsvarar innehållet i wavelets ”1or” och ”0or”. Man kan även tänka sig att skapa avbildande system.
För att utveckla impulsradiotekniken till produkt har Lars-Erik Wernersson fått bidrag av Stiftelsen för Strategisk Forskning, SSF och Vinnova. Det är ett av projekten i ett pilotprogram för att främja kommersialisering av forskningsresultat.
Kontaktinformation
Lars–Erik Wernersson
Institutionen för Elektronik och informationselektronik
Lunds tekniska högskola
Tel: 046- 22 76 68
Många teknologiska komponenter faller nu på plats för att förverkliga konceptet odlat kött. Bland dem en celltyp som är möjligt att använda, flera alternativa metoder för att omvandla dessa celler till muskelceller för kött, och en näringslösning fri från animaliska ämnen som kan produceras ur solljus och koldioxid.
Dessutom har en livscykelanalys av odlat kött jämfört med traditionellt producerat kött nyligen publicerats. Den visar att de miljömässiga fördelarna med odlat kött är mycket stora. Jämfört med konventionell köttproduktion skulle odlat kött innebära dramatiska minskningar i markanvändning, vattenanvändning och utsläpp av växthusgaser.
Trots dessa uppenbara fördelar är området fortfarande mycket sparsamt finansierat. Den tvärvetenskapliga gruppen forskare har beslutat att bilda ett nätverk med uppgift att försöka öka finansieringen och bidra till snabbare utveckling inom området odlat kött. Under workshopen i veckan uppnådde de också enighet i viktiga frågor inom forskningsområdet. Exempelvis ska de näringsämnen som krävs för odling av celler till muskelfibrer produceras med förnybar energi och utan animaliska produkter. Den bästa källan till detta är att använda fotosyntetiska organismer, till exempel blågröna alger.
Många viktiga beslut kvarstår om hur man ska gå vidare inom forskningen kring odlat kött. Nu känner forskarna att det är dags att vidga diskussionen utanför den akademiska världen.
– Vi vill bjuda in politiker, industri, finansiärer och allmänhet i diskussionerna för att ta itu med dessa frågor och identifiera i vilka riktningar vi bör gå vidare, säger Julie Gold, universitetslektor i biologisk fysik vid Chalmers, och en av arrangörerna.
– Hittills har finansieringen av forskningen kring odlat kött varit ytterst begränsad. För att komma vidare måste forskningsinsatsen, och därmed finansieringen, öka betydligt.
I workshopen i Hindås utanför Göteborg deltog en tvärvetenskaplig grupp på 25 forskare som representerar olika kompetenser nödvändiga för att utveckla odlat kött. Några av dem är specialiserade på vävnadsodling (tissue engineering), stamceller och livsmedelsteknik. Andra är miljöforskare, etiker och samhällsvetare. Samtliga dessa områden har diskuterats under workshopen. Resultatet är uppmuntrande när det gäller möjligheten att faktiskt kunna förse konsumenter med odlat kött i framtiden, och forskarna har inte hittat några avgörande argument mot odlat kött.
– Tvärtom, flera etiska problem skulle lösas, särskilt när det gäller djurskyddsfrågor, säger Stellan Welin, professor i bioteknik, kultur, samhälle, och en av arrangörerna bakom workshopen.
En representant för European Science Foundation deltog i seminariet och uppskattade energi från alla inblandade.
– Förslaget till sponsring av denna utforskande workshop kring odlat kött accepterades entusiastiskt av European Science Foundation, som här ser ett helt nytt vetenskapligt område växa fram. Det borde utforskas djupt, med tanke på den stora potential odlat kött kan innebära för människors välfärd, säger Giovanni Pacini, ESF:s representant på plats.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Julie Gold, universitetslektor, biologisk fysik, Chalmers, julie.gold@chalmers.se
Stellan Welin, professor bioteknik, kultur, samhälle, Linköpings universitet, stellan.welin@liu.se
Patric Wallin, doktorand biologisk fysik, Chalmers, wallinp@chalmers.se
Christian Borg, pressansvarig Chalmers, 031-772 33 95, christian.borg@chalmers.se
– Bioenergiresurserna är begränsade, men ju effektivare vi använder dem, desto mer kan de bidra till minskade koldioxidutsläpp och minskad oljeanvändning. säger Jonas Joelsson.
Inom EU står fossila bränslen för 80 % av energitillförseln. Förutom negativ miljöpåverkan, innebär det att samhället blir sårbart när tillgången på de fossila bränslena begränsas. Ett exempel är oljeberoendet.
I sin avhandling visar Jonas Joelsson att användningen av fossila bränslen kan minskas avsevärt genom en ökad användning av bioenergi och effektivare resursanvändning i Sverige.
– Stor reduktion av koldioxidutsläpp uppnås med åtgärder som leder till att användingen av kol inom EU minskas. Om i stället oljeanvändningen minskas, reduceras inte koldioxidutsläppen lika mycket. Olika bränsleslag ska användas där de är bäst lämpade, säger Jonas Joelsson.
Han konstaterar att olja och fossil gas bör prioriteras för drivmedelsproduktion, medan biobränslen används effektivt i exempelvis el- och fjärrvärmeproduktion. Att ersätta drivmedel baserade på konventionell olja eller fossil gas med biodrivmedel bedömer han inte bidra effektivt till minskade CO2-utsläpp.
I avhandlingen tar han upp tre särskilt viktiga åtgärder för ett bättre resursutnyttjande:
1) utbyggnad av fjärrvärmenät och biokraftvärme med högt elutbyte,
2) effektivare fordon och laddhybridbilar i transportsektorn
3) massabruk med låg energianvändning och svartlutsförgasning för el- eller drivmedelsproduktion.
– Om de här åtgärderna genomförs fullt ut och en viss del biodrivdrivmedel produceras kan energianvändningen i Sverige bli nära fossilbränslefritt. Det energiöverskott vi då får, kan minska koldioxidutsläppen inom EU.
Jonas Joelsson disputerar den 6 september vid Mittuniversitetet.
– Jag har en liten dotter, hon kommer ju från mina celler men har mycket mindre proteinskador i sina celler än vad jag har. Man kan tycka att hon borde ärvt cellerna med skador och allt – att så inte är fallet tyder ju på att jag har behållit mina skador hos mig. Det är den processen jag är på jakt efter, säger Malin Hernebring på institutionen för cell- och molekylärbiologi vid Göteborgs universitet.
Vid livets början, när embryot bara är ett par dagar gammalt, är alla cellerna likadana – de är ospecialiserade stamceller som kan utvecklas till vilken sorts celler som helst. När de specialiserar sig går de från att kunna dela sig oändligt många gånger till att ha ett ändligt antal delningar kvar. Det är då kroppen tar till storstädningen.
– Helt oväntat upptäckte vi att nivån på proteinskador var ganska hög i embryots ospecialiserade celler, för att sedan sjunka drastiskt. Efter ett par dagars specialisering gick nivån på proteinskadorna ner 80-90 procent, vilket vi tror beror på att skadorna bröts ned.
Tidigare har man trott att de celler som ska bilda en avkomma hålls isolerade och skyddade för att undvika att de skadas. Nu har forskarna istället visat att de celler som ska bli en ny individ verkar gå igenom en sorts föryngringsprocess som gör att de blir av med de ursprungliga skadorna.
Vissa proteinskador i kroppen ökar med åldrande. Trots att all information finns i vårt DNA är det något som hindrar kroppen från att använda den för att löpande reparera oss genom livet.
– Det är såna här proteinskador som ger oss typiska ålderstecken, som att huden blir rynkig runt ögonen. Just rynkor gör inte så mycket skada men effekten kan bli allvarlig i andra delar av kroppen, som vid åldersrelaterade sjukdomar som Parkinson, Alzheimer, typ 2-diabetes och cancer.
Malin Hernebring kan visa att de skadade proteinerna i cellerna troligen bryts ned av ett maskineri som heter proteasomen, vars aktivitet ökar kraftigt just vid tidig specialisering av embryonala stamceller från möss. Denna föryngringsmekanism är viktig för att förstå vad åldrande är och för att i förlängningen sakta ned åldrandeprocessen och därmed också att motverka uppkomsten och skadeverkningarna av åldersrelaterade sjukdomar.
Avhandlingen Protein Damage Control during Embryonic Stem Cell Differentiation: Role of the Proteasome har framgångsrikt försvarats vid en disputation på Göteborgs universitet. Handledare: Thomas Nyström.
Länk till avhandlingen
Kontaktinformation
KONTAKT:
Malin Hernebring, institutionen för cell- och molekylärbiologi
031- 786 2576
0736- 16 97 25
malin.hernebring@cmb.gu.se
När viruset tagit sig in via ett sår i hud eller slemhinna fångas det in av så kallade dendritiska celler i den första försvarslinjen. Deras uppgift är att skära en inkräktare i bitar och presentera dem för T-celler (”mördarceller”). Men vid en HIV-infektion låter de sig luras att ta med hela levande virus in i vävnaden, och dessutom aktivera substanser som tar kraften ur T-cellerna och hindrar dem att dela sig. Då blir det fritt fram för fortsatt HIV-spridning samtidigt som portarna slås upp för andra infektioner och vissa cancerformer som är typiska för aids.
-Vi har hittat en källa till dessa hämmande molekyler. Det är ett unikt fynd som öppnar för att skapa ett effektivt vaccin, säger Karlhans Fru Che, som nyligen disputerat på sin doktorsavhandling i molekylär virologi.
Hans upptäckt gäller den välkända signalsubstansen p38 och transkriptionsfaktorn STAT 3.
-När vi avbröt trafiken över denna signalväg lyckades vi trycka tillbaka de hämmande molekylerna, vilket bevisade att det är den väg som HIV utnyttjar, säger Karlhans Fru Che.
Hittills har han och hans kolleger påvisat effekten i cellodlingar i laboratoriet. Nästa stora steg blir att testa om metoden fungerar även ”in vivo”, i en levande organism. Problemet är att vanliga försöksdjur som möss inte smittas av HIV. I stället krävs studier på apor, som i naturligt tillstånd ofta bär på det närbesläktade viruset SIV (simian immunodeficiency virus).
-Vi har gott hopp om att till slut kunna utradera HIV. Det har nu varit känt i 28 år, och det tog 40 år att bli av med polio, säger Karlhans Fru Che.
Avhandling:
Immunomodulatory effects of Human Immunodeficiency Virus (HIV-1) on dendritic cell and T-cell responses av Karlhans Fru Che, Avdelningen för molekylär virology, Linköpings universitet. Den lades fram vid disputation 2 september.
Kontakt:
Karlhans Fru Che, 010-1031203, 073-6759503, karlhans.fru.che@liu.se
Boken, som är resultatet av ett flerårigt samarbete mellan Carl-Fredrik Mandenius och Mats Björkman, professorer i teknisk biologi respektive monteringsteknik, beskriver hur man effektivare utvecklar produkter inom bioteknikindustrin.
Carl-Fredrik Mandenius har mångårig erfarenhet från läkemedelsbranschen av att utveckla biotekniska produkter och processer.
— Jag har sett gång på gång hur man alldeles för tidigt i utvecklingsprocessen binder sig vid en viss lösning, för att sedan upptäcka att det inte går att ta fram en konkurrenskraftig produkt. Med den konkurrens som finns i bioteknikbranschen idag måste man redan från början se till att den produkt man utvecklar går att producera till ett rimligt pris, säger Carl-Fredrik Mandenius.
Med utgångspunkt från verkstadsindustrins konstruktionsmetoder, metoder som är väl beprövade för utveckling av exempelvis personbilar och flygplan, kopplar författarna på de biotekniska stegen.
Bioteknikindustrin, som är en ung industri, har nämligen en hel del att hämta från den mogna verkstadsindustrin. Och i boken ger de en rad konkreta exempel, det handlar om allt ifrån utveckling av enkla och billiga glukossensorer som underlättar livet för alla diabetiker till stora komplicerade analysinstrument som avslöjar i realtid vad som händer i en bioteknisk process.
Biomechatronic Design in Biotechnology: A Methodology for Development of Biotechnological Products
Carl-Fredrik Mandenius, Mats Björkman, Wiley 2011.
För mer information kontakta
Carl-Fredrik Mandenius, carl-fredrik.mandenius@liu.se, 013 28 89 67
Mats Björkman. mats.bjorkman@liu.se, 013 28 11 36
Studien visar att det kan vara möjligt att använda arbetstid för träning eller andra hälsofrämjande åtgärder och ändå uppnå samma eller högre produktionsnivåer. Samma produktionsnivåer med färre arbetstimmar innebär en ökad produktivitet, samtidigt som individerna kan dra nytta av de hälsofördelar fysisk aktivitet ger.
– Den ökade produktiviteten kan dels bero på att man åstadkommer mer de timmar man är på arbetet, kanske på grund av bättre ork, dels på att mindre arbetstid går åt till sjukfrånvaro, säger Ulrica von Thiele Schwarz och Henna Hasson, forskarna bakom studien.
I studien fick två arbetsplatser inom en tandvårdsorganisation ägna 2,5 timmar varje vecka åt fysisk aktivitet, fördelat på två tillfällen. En annan grupp fick samma minskning av arbetstiden men utan obligatorisk träning och en tredje grupp hade kvar sin ordinarie arbetstid, 40 timmar per vecka.
Resultaten visade att samtliga grupper kunde behålla eller till och med öka sin produktionsnivå, i det här fallet antalet behandlade patienter, under studieperioden jämfört med motsvarande period föregående år. De som tränade rapporterade också förbättringar i självskattad produktivitet – de upplevde att de åstadkom mer på arbetet, hade en ökad arbetsförmåga och var mindre sjuka.
Ytterligare information
Ulrica von Thiele Schwarz vid Psykologiska institutionen, Stockholms universitet, mobil 070-755 31 91, e-post uvt@psychology.su.se
Henna Hasson vid Lunds universitet och Karolinska Institutet, e-post henna.hasson@ki.se
Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är en obotlig, dödlig sjukdom som drabbar 250 svenskar varje år. Vid ALS dör motorneuronen, de nervceller i hjärnan och ryggmärgen som styr kroppens muskler. De flesta som drabbas är i 60-årsåldern och de avlider oftast när andningsmusklerna drabbats efter ett par års sjukdom. Det har länge varit känt att ALS kan vara ärftligt, och cirka 10 % av de drabbade har nära anhöriga med sjukdomen. Mutationer i flera olika gener har identifierats som orsak i dessa fall.
Den första genförändringen som hittades hos ALS-patienter var i SOD1. Studier av SOD1 från patienter och transgena möss som uttrycker muterat SOD1 har visat att enzymet förlorar sin struktur och bildar aggregat (klumpar ihop sig) i celler i ryggmärgen. Dessa aggregat uppkommer sent i sjukdomsprocessen och visar att SOD1 som förlorat sin normala struktur är inblandat i ALS.
Per Zetterströms avhandling visar att små, lösliga former av felaktigt SOD1 förekommer från födseln till döden i alla undersökta musmodeller för ALS. De högsta nivåerna finns i ryggmärgen, det organ som är mest drabbat i mössen. Mängden av det felaktiga SOD1 i ryggmärgen kan korreleras till livslängden hos de olika musmodellerna och indikerar att det kan vara direkt inblandat i sjukdomsprocessen. Det felaktigt veckade SOD1-proteinet saknar flera viktiga komponenter som normalt stabiliserar SOD1 och förekommer i flera former, bland annat bundna till så kallade chaperoner som har till uppgift att ta omhand om felaktiga proteiner i cellen. Det lösliga, felaktiga SOD1-proteinet är ett förstadium till aggregaten som ses i sena stadier av sjukdomen.
Felaktigt SOD1 hittades också för första gången i ryggmärgsvätskan från ALS-patienter. Nivåerna var väldigt låga och inte högre i ALS-patienter än i kontrollpersoner med andra neurologiska sjukdomar. Det skulle dock kunna betyda att felaktigt SOD1 tar sig ut ur celler och kan vara inblandat i sjukdomens spridning från kroppsdel till kroppsdel. I framtiden skulle behandlingar som riktar sig just mot felaktigt veckat SOD1 kunna vara effektivt för att bromsa och kanske stoppa sjukdomen.
Per Zetterström är uppvuxen i Uppsala och flyttade till Umeå för civilingenjörsstudier 1999. Han är doktorand vid Inst. för medicinsk biovetenskap, klinisk kemi. För mer information, kontakta gärna Per Zetterström på
telefon 090-785 29 50
mobiltelefon 073-641 61 09
e-post per.zetterstrom@medbio.umu.se
Fredag 9 september försvarar Per Zetterström, Institutionen för medicinsk biovetenskap, klinisk kemi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Misfolded Superoxide Dismutase-1 in Amyotrophic Lateral Sclerosis (Svensk titel: Felveckat superoxiddismutas-1 i amyotrofisk lateralskleros).
Disputationen inleds klockan 9.00 i sal Betula, by. 6M, Norrlands universitetssjukhus. Fakultetsopponent är Lawrence J. Hayward, Associate Professor vid University of Massachusetts Worcester Campus, Neurology.
Läs hela eller delar av avhandlingen
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-43898
– Det är just inom vården som vi har identifierat att förändringsarbeten och utvecklingsinsatser har mycket svårare att drivas igenom och för medarbetarna att ta till sig, förklarar Thomas Andersson, lektor i företagsekonomi vid Högskolan i Skövde.
Helhetsgrepp
Ofta vid valår så talas det om stora satsningar inom vården och att förändringar ska göras. Men att just börja tänka på nya sätt och ta till sig ändringarna effektivt har visat sig svårare inom vårdorganisationer än på andra arbetsplatser.
— Vi ska ta ett helhetsgrepp och titta på vad det är som händer med medarbetarna och förändringsarbetet och varför just dessa världar ser ut att krocka, säger Thomas Andersson.
Skillnader
Arbete med utveckling inom vård kan skilja sig mycket från exempelvis näringslivet.
— Det kan finnas en förklaring i att inom vården så drivs mycket på medarbetarnivå och man är så engagerad i det enskilda patientmötet att det kan vara svårt att ”lyfta blicken”. Det är yrkeslogiken snarare än vad chefen säger som avgör hur man ser på sitt eget arbete, fortsätter Thomas Andersson.
Rekrytering
Idén kring forskningsprojektet är sprunget ur ett befintligt projekt Högskolan har där man tittat på vårdens användning av utvecklingsmetoder som har ursprung i industrin.
— Vi har beviljats 2,3 miljoner kronor att forska kring detta intressanta område och i den här finansieringen ligger också en rekrytering av en doktorand som nu har börjat hos oss och heter Christian Gadolin, säger Thomas Andersson.
För mer information:
Thomas Andersson
Telefon: 0500-44 88 61, 0707-99 72 60
E-post: thomas.andersson@his.se
