– Kostnaderna ökar främst i samband med generationsskiften och kostnadsutvecklingen för de studerade materielsystemen har i allmänhet överstigit den allmänna prisutvecklingen med 1 – 7 % per år, säger försvarsekonom Peter Nordlund vid FOI.
FOI har studerat den historiska kostnadsutvecklingen för försvarsmateriel under efterkrigstiden. Den höga kostnadsutvecklingen är en viktig orsak till att det svenska försvaret inom ramen för tilldelade medel inte kunnat behålla en till volymen oförändrad insatsorganisation.
En fortsatt hög kostnadsutveckling innebär risker för realiserandet av den nu tänkta insatsorganisationen och dess storlek.
Enligt rapporten kan en oförändrad eller minskad anslagstilldelning mötas med en kombination av åtgärder. Det handlar om sänkta kvalitetskrav, förlängda tidsintervall mellan generationsskiften och minskade volymer.
Försvarsmakten bör beakta kostnadsutvecklingen och dess konsekvenser i sin planering. Statsmakterna behöver aktivt följa och värdera kostnadsutvecklingen och dess konsekvenser i diskussioner om försvarsanslag och pris- och lönekompensation.
Även andra länder upplever ökade materielkostnader och betalar dessa genom minskade volymer av såväl personal som materiel. Behovet av anslagsmedel till Försvarsmakten beror därför främst på utvecklingen av hotbilden och försvarssatsningarnas utveckling i omvärlden menar forskarna Peter Nordlund, Janne Åkerström, Bernt Öström och Helge Löfstedt vid FOI.
Ladda ner Kostnadsutveckling för försvarsmateriel och läs mer på www.foi.se.
Kontakt
Peter Nordlund, försvarsekonom, peter.nordlund@foi.se, 08-55 50 38 74, 073-444 7674
Maria Hugosson Bygge, pressansvarig, maria.hugosson@foi.se, 073 – 444 7755

Allt fler detaljhandelsföretag arbetar med egna märkesvaror. Det är därför intressant att studera hur det går till när produkter som ska marknadsföras under detaljhandelsföretagens egna varumärken utvecklas. Lena Bjerhammar skriver i en ny avhandling från Handelshögskolan i Stockholm om hur produktutvecklingssamarbete mellan detaljhandelsföretag och deras varuleverantörer går till.
Studien utgår från kunskap om produktutvecklingssamarbeten inom den tillverkande industrin. Till denna kunskap adderas insikter om detaljhandelsföretagens särdrag och ur detta utvecklas ett antal propositioner om hur det “borde” gå till i detta nya sammanhang, det vill säga i detaljhandelsföretag. Dessa propositioner prövas i ett antal fallbeskrivningar av olika produktutvecklingssamarbeten. Dessa fallbeskrivningar bygger på intervjuer med produktutvecklingsansvariga i olika detaljhandelsföretag.
I de fall detaljhandelsföretagen samarbetar med sina leverantörer på ett sätt som överensstämmer med tillverkningsföretagens arbetssätt, får propositionerna stöd, annars inte. Somliga propositioner får stöd i samtliga fall, men merparten av propositionerna får stöd i vissa fall – men inte i andra. Några detaljhandelsföretag väljer till exempel att samarbeta med endast ett fåtal leverantörer, ett arbetssätt som tillverkningsföretag antas tillämpa. Både detaljhandelsföretag och tillverkningsföretag gör på detta vis för att hålla transaktionskostnaderna nere, och ett viktigt skäl för detaljhandelsföretagen är att detta ökar möjligheterna att kommunicera komplex information rörande olika krav som produkterna ska uppfylla. Andra detaljhandelsföretag väljer att samarbeta med ett större antal leverantörer för att uppmuntra konkurrens mellan dem. Studien visar också bland annat att detaljhandelsföretag, liksom tillverkningsföretag, kan välja att samarbeta på olika sätt med en leverantör beroende på hur strategiskt viktig produkten eller varumärket i fråga bedöms vara.
Avhandlingen kan läsas i sin helhet här: ’Produktutvecklingssamarbete mellan detaljhandelsföretag och deras varuleverantörer’ eller beställas i bokform från Handelshögskolan i Stockholm på EFI.publications@hhs.se.

För ytterligare information eller kommentarer, vänligen kontakta:
Lena Bjerhammar, lbj@du.se, tel. 070-217 61 14
Lena Bjerhammar har genomgått forskarutbildningen och har lagt fram sin doktorsavhandling vid Handelshögskolan i Stockholm. Hon är teknologie licentiat och tjänstgör sedan 1990 som universitetsadjunkt i företagsekonomi vid Högskolan Dalarna.

Stockholm School of Economics . Sveavägen 65 . Box 6501. SE-113 83 Stockholm .  Sweden . Phone +46 8 736 90 00 . www.hhs.se

Ämnet livskunskap finns på schemat i många svenska skolor. Det handlar om att lära elever hantera sina känslor och beteenden. Två populära modeller, SET och ART, bygger på terapeutiska metoder och har dialog som ett centralt arbetssätt. SET står för Social and Emotional Training och används för alla elever, medan ART, Aggression Replacement Training, riktas mot så kallade riskelever, som beter sig aggressivt och osocialt.

Forskarna Magnus Dahlstedt och Andreas Fejes, Linköpings universitet, har granskat SET och ART genom att analysera manualer och intervjua lärare och handledare. De visar hur arbetssätten framställs som jämlika och frivilliga, medan läraren i själva verket behåller makten över eleverna.

Formellt har eleverna exempelvis rätten att avstå, deltagande i livskunskap beskrivs som frivilligt. Samtidigt ska eleverna motiveras och här finns en pedagogisk paradox, påpekar forskarna.
– Eleverna ska känna att de deltar utifrån sin fria vilja. Men samtidigt är det viktigt att alla deltar. Det blir motsägelsefullt, konstaterar Andreas Fejes.

Självbedömning är en annan metod som framstår som jämlik och demokratisk, men där läraren har sista ordet. Eleverna uppmanas bedöma hur väl de har fungerat och om de förtjänar en belöning. Men det är läraren som avgör om de verkligen ska få någon.
Att kunna välja och förutse konsekvenserna av sina val är ytterligare en metod i SET och ART. Eleverna får lära sig att alla har ett val. De kan själva välja sin framtid. Men hur de väljer får konsekvenser och det gäller att väga in dem. I teorin är valmöjligheterna oändliga, i praktiken reduceras de snabbt.

De här metoderna stämmer väl med den neoliberala syn på frihet och styrning som råder idag, hävdar forskarna. Medborgarna har frihet att välja, men bara inom bestämda ramar som inte alltid är synliga.
– Ingen tvingar dig, men du beter dig ändå enligt normen. För du vet att det annars blir tråkiga konsekvenser, förklarar Andreas Fejes.

Andreas Fejes är docent i vuxenpedagogik, Magnus Dahlstedt är docent vid REMESO, institutet för forskning om migration, etnicitet och samhällsfrågor. Deras granskning har publicerats i en artikel i Journal of Education Policy. Andreas Fejes nås på 0736-18555.

SLU:s (Sveriges lantbruksuniversitet) forskningsverksamhet vid enheten växtförädling hortikultur – Balsgård – flyttas till Alnarp. Verksamheten på Balsgård är i huvudsak inriktad mot forskning och förädling av frukt och bär. Beslutet omfattar också utredning av övrig verksamhet. Utredningen ska vara klar den 30 september och flytten av forskningsverksamheten sker vid årsskiftet.

Beslutet fattades av fakultetsledningen i början av veckan. De anställda informerades i dag, onsdag. Beslutet om flyttning av forskningsverksamheten till Alnarp fattades dels mot bakgrund av att forskningen inte bedöms vara livskraftig på lång sikt på Balsgård då forskningsmiljön är alltför liten, dels på grund av ekonomiska problem i verksamheten som helhet på Balsgård. Alnarp i Lomma mellan Malmö och Lund är SLU:s huvudort för hortikultur, dvs  universitetets trädgårdsvetenskapliga verksamhet. Cirka 15 anställda berörs av beslutet. Först efter att utredningen genomförts kommer konsekvenserna för övrig verksamhet på Balsgård att klarna.

På Balsgård utanför Kristianstad bedrivs forskning, forskarutbildning, utbildning och utveckling inom genetik och växtförädling. Fokus ligger på frukt och bär men omfattar även prydnadsväxter, t ex rosor och klematis.  En del av verksamheten handlar om att få fram sorter som t ex är härdiga mot sjukdomar eller som har andra positiva egenskaper. Ett exempel är äpple som kan ätas även av dem som är allergiska. Verksamheten på Balsgård omfattar också unika växtmaterialsamlingar och försöks- och demonstrationsresurser.

 På senare tid har man också börjat utveckla funktionella livsmedel, t ex havtornjuice. I anslutning till denna verksamhet finns också resurser för produkt- och processutveckling främst med inriktning mot drycker och livsmedelsförädling i mindre skala.
 – Beslutet innebär ingen förändring av forskningens fokus och inriktning men får naturligtvis konsekvenser för verksamheten och de medarbetare som får sin arbetsplats flyttad, vilket är beklagligt men oundvikligt, säger Tiina Sarap, dekanus för LTJ-fakulteten i Alnarp. Genom att koncentrera forskningsverksamheten till Alnarp skapas en kraftfullare forskningsmiljö som på sikt gynnar hela ämnesområdet.

För ytterligare information:
Professor Tomas Bryngelsson, chef för område växtförädling och bioteknik på Balsgård, tel 040-41 55 68, 070-652 55 68. E-post Tomas.Bryngelsson@slu.se

Forskare vid Luleå tekniska universitet  arbetar med att ta fram ett instrument för att bättre upptäcka prostatacancer. Genom att kombinera två metoder kan positiva egenskaper utnyttjas på bästa sätt samtidigt som nackdelar kan kompenseras. I en ny avhandling vid LTU har metoder för detta tagits fram.  

– Vi har tagit fram en modell för att jämföra data från de två olika metoderna och med hjälp av den hoppas vi att nya samband mellan tumörers styvhet och molekylära innehåll ska kunna upptäckas, vilket skulle öka vår förståelse för prostatacancer, säger Stefan Candefjord, teknologie doktor vid Luleå tekniska universitet.

Hans avhandling visar att det finns ett stort behov av nya metoder för upptäckt av prostatacancer. Det är den vanligaste cancerformen bland män i Sverige och ca 2500 dör i sjukdomen varje år. Operation är ofta vanligaste och lämpligaste behandlingsform, men det är svårt för kirurgerna att identifiera vad som är frisk och sjuk vävnad. Därför missas ofta delar av tumören, vilket ökar risken för återfall. Det finns dock två tekniker som forskare vid Luleå tekniska universitet försöker kombinera i ett nytt instrument som kan upptäcka kvarvarande cancer.

– Det handlar dels om en resonanssensor som kan upptäcka tumörer då de vanligtvis är hårdare än frisk vävnad och dels om Ramanspektroskopi som kan identifiera cancer baserat på förändringar i vävnadens biokemiska innehåll, och i min avhandling tar jag första steget mot förverkligande av ett sådant instrument, säger Stefan Candefjord.

Han har i sin forskning även utvecklat en s.k. ”lärande algoritm” som kan känna igen olika friska vävnadstyper och skilja på frisk och cancersjuk vävnad baserat på laboratoriemätningar från gris och människa. Nästan 8 av 10 mätpunkter kunde identifieras korrekt med hjälp av algoritmen.
– Det visar att det tänkta instrumentet skulle kunna bli till stor hjälp vid operation av prostatacancer, säger han.

Instrumentet ger bra precision och minskar risken att för mycket frisk vävnad tas bort vilket minimerar biverkningar som impotens och inkontinens. Om fem år hoppas forskarna att en färdig produkt ska vara framtagen.
 

Verktyget kan användas av beställarmyndigheter, konsulter och entreprenörer.
– De uppnådda resultaten visar möjligheten att med tämligen god säkerhet bedöma bergmaterialens mekaniska egenskaper med hjälp av en detaljerad petrografisk beskrivning, säger forskningsingenjör Håkan Arvidsson på VTI.

Projektet har fokuserat på de i Sverige mest exploaterade bergartsgrupperna magmatiska djup- och gångbergarter och deras omvandlingsprodukter, metasedimentära bergarter och metavulkaniter.

Forskarna menar att praktisk användning av systemets klassificeringsnyckel kommer att ge stora ekonomiska och miljömässiga fördelar vid projektering och byggande av nya vägar och järnvägar.
VTI rapport 715

Kontakt
För mer information kontakta Håkan Arvidsson, forskningsingenjör, VTI
VTI, Statens väg-och transportforskningsinstitut. VTI utför tillämpad forsknings- och utvecklingsverksamhet som rör samtliga transportslag.

– Det finns potential att spara energi genom att anpassa belysningseffekten till exempel efter de stora variationer som finns i fordonsintensitet på olika vägar, menar VTI-forskaren Annika Jägerbrand.  Dessutom skulle belysningen i bostadsområden med lite trafik kunna minskas kvälls- och nattetid för att motsvara människors behov. På nätterna är det ju tämligen lugnt i dessa områden. Sedan finns det ytterligare möjligheter för energibesparingar om man inför rörelsedetektorer kopplade till belysningen.
Studiens resultat visar att de olika typer av dimningsscheman som studerats utifrån olika förutsättningar i kWh/år sparar 19–50 procent av energiförbrukningen. Angående typ av belysning vid bilkörning visar studien att 62 till 71 procent av tillfrågade i en webbenkät, ca 200 personer, föredrar keramisk metallhalogenbelysning med mer vitt ljus framför mer traditionell högtrycksnatriumbelysning med mer gult ljus.
En annan sak som kom fram i undersökningen är att belysningseffekten på vägar och gator ofta är ojämn. Detta kan man se på bilder som analyserats med en relativt ny metod där man får fram digitala foto av luminansen över hela vägytan. 
– Det vore önskvärt att få väg- och gatubelysning som har jämnt ljus över hela ytan, inklusive väg och trottoar.
VTI rapport 722

Kontakt
För mer information kontakta Annika Jägerbrand, forskare, VTI, telefon 013-20 42 19, e-post annika.jagerbrand@vti.se

VTI, Statens väg-och transportforskningsinstitut, ett forskningsinstitut inom transportsektorn. VTI utför tillämpad forsknings- och utvecklingsverksamhet som rör samtliga transportslag.

– Vit pasta är ett exempel på en produkt som i vissa fall fått oförtjänt dåligt rykte på grund av ett högt GI. Men vetemjölspasta ger i själva verket ett lika bra blodsockersvar som fullkornspasta, säger Liza Rosén, doktor i industriell näringslära vid Lunds Tekniska Högskola.

Förklaringen till att vetemjölspastan ibland fått förvirrande högt värde är att GI endast ser till den sammanlagda ytan under blodsockerkurvan. Till skillnad vad många tror tar GI inte hänsyn till svängningarna i blodsockret. Det missgynnar livsmedel med en lång och ganska låg kurva. Utöver vit pasta får även vissa typer av rågbröd just sådana kurvor.

– Vit pasta har en lika tät struktur som fullkornspasta och tar därför lika lång tid att bryta ner. Strukturen i ett livsmedel är faktiskt den viktigaste parametern för glukossvaret, säger Liza Rosén.

Liza Rosén betonar att fibrer i sig alltid är bra, men att de inte alltid har betydelse för blodsockersvaret. Dessutom är det skillnad på fibrer och fibrer.

– Det finns många fiberrika bröd i butikerna som ger samma blodsockersvar som vitt vetebröd, säger hon.

Men hennes egenutvecklade GP-mått ger en mer rättvisande bild av ett livsmedels blodsockersvar eftersom den tar hänsyn till kurvans utseende. Ju jämnare desto bättre. Bäst poäng får sådan mat som ger en jämn och lagom låg kurva.

För att beräkna GP mäter man glukosnivåerna i blodet under tre timmar efter måltiden. Enligt en matematisk modell räknar man sedan ut GP-värdet. GI mäter också blodsockret, men under två timmar, varpå man beräknar arean över fastenivå.

– Ett livsmedel med högt GP tyder på att energin räcker längre. Allra bäst är om produkten har lågt GI och högt GP. Då är det en riktigt bra produkt! Ett exempel är kokta rågkärnor som har ett GI på 73 (där 100 motsvarar vitt vetebröd) och ett GP på 94.

I samma studie fick kokta vetekärnor ett GI på 68 men ett GP på 51. Resultatet tyder på att rågkärnorna ger en stabilare blodockerprofil, säger Liza Rosén.

Hon betonar att GP-måttet är nytt och mera forskning behövs. Exempelvis behöver man studera sockerrika produkter. Man behöver också testa om produkter med högt GP har gynnsamma effekter på blodsockerregleringen också på längre sikt. Det tror hon, men det är än så länge bara en hypotes. Själv har helt nyligen fått jobb inom industrin, men hennes tidigare forskarkollegor har tagit över stafettpinnen.

– Vi använder konceptet och ska relatera det till andra parametrar. Till exempel misstänker vi att produkter med högt GP ger längre mättnad, samt att produkter med högt GP kan förbättra blodsockerregleringen inte bara i direkt anslutning till måltiden, utan även vid en efterföljande måltid, säger Elin Östman, docent i Industriell näringslära och livskemi och Liza Roséns handledare.

För mer information, kontakta Liza Rosén, doktor i Industriell näringslära och livsmedelskemi, 0730-51 81 12, liza.rosen@fazer.com, telefon eller handledare Elin Östman, docent, forskarassistent, Industriell näringslära och livsmedelskemi, 046-222 83 18, Elin.Ostman@appliednutrition.lth.se Läs också mera här: www.ffsc.lu.se/

– Resultaten är också intressanta för att förstå vattens många onormala egenskaper. Det har till exempel förutspåtts att vatten skulle ha två olika vätskefaser vid låg temperatur. Resultaten stöder existensen för en av de två faserna, berättar Ove Andersson.

Vatten är extremt svårt att kyla så att det blir trögflytande. Ove Andersson har lyckats med konststycket genom att utsätta kristallint is, där atomerna har en ordnad position, för ett ökat tryck vid temperaturer under minus 130 grader. Då upplöstes molekylernas ordning och isen kollapsade till en amorf is, med slumpmässig ordning på vattenmolekylerna.
– När jag sedan höjde temperaturen övergick isen till trögflytande vatten. Detta vatten liknar vanligt vatten, men det har 35 procent högre densitet och vattenmolekylerna rör sig relativt långsamt, det vill säga viskositeten är hög.

Vatten har ett stort antal egenskaper som avviker från normala beteenden. Till exempel ökar densiteten när temperaturen sänks och minskar när den höjs, men det finns ett viktigt undantag – underkylt vatten. Då minskar densiteten när temperaturen sjunker under noll grader.
–  Det finns avvikelser som har varit kända i många år, och de är mycket viktiga. Ändå finns ingen generell förklaring till dem, men lösningen kan finnas i hur vattens egenskaper påverkas när det utsätts för höga tryck, säger Ove Andersson.

Några teorier förutsätter att vatten kan existera i två olika vätskefaser, en med låg densitet och en annan med hög densitet. Teorierna baseras på att övergången mellan faserna sker vid låg temperatur och högt tryck. När vatten kyls och närmar sig detta område kan det ske en gradvis omvandling som påverkar egenskaperna och ger vatten dess onormala egenskaper. Tyvärr är omvandlingen svår att undersöka eftersom vatten normalt kristalliserar. Ett alternativt sätt att närma sig området är att först bilda amorf is. De nya resultaten visar att den amorfa isen troligtvis övergår i trögflytande vatten när den värms vid högt tryck. Därmed har Ove Andersson också verifierat existensen för en av de två vätskefaserna som förutspåtts existera vid låg temperatur.
– Detta är en viktig pusselbit för att förstå vattens egenskaper och ger nya möjligheter att studera trögflytande vatten.

Originalpublikation:
Glass–liquid transition of water at high pressure
Ove Andersson, Umeå universitet
PNAS , The Proceedings of the National Academy of Sciences USA
www.pnas.org/cgi/doi/10.1073/pnas.1016520108

För ytterligare information, kontakta gärna:
Ove Andersson, institutionen för fysik
Telefon: 090-786 50 34
E-post: ove.andersson@physics.umu.se

När den första halkan kommer fylls akutmottagningarna med brutna ben och lårbenshalsar. För att kunna ta hand om alla akuta patienter måste ofta planerade operationer ställas in. Men att få sin planerade operation inställd kan få allvarliga konsekvenser för patienten, både psykologiskt och medicinskt, hävdar forskare i ett samarbete mellan Karolinska Institutet och Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge och Uppsala universitet som nyligen publicerades i Clinical Ethics.

I en explorativ pilotstudie har forskarna visat att den här strykningen av patienter på operationslistor får medicinska problem. Men enligt Mats G. Hansson, professor i biomedicinsk etik vid Uppsala universitet, medför operationer som ställs in utan medicinska skäl också ett etiskt dilemma.

– När resurserna i hälso- och sjukvården är begränsade måste man prioritera. Prioriteringar på medicinsk grund uppfattas som rättvisa. Men det verkar ibland som om det finns en ”osynlig hand” i termer av bristande organisation som administrerar de här prioriteringarna, säger Mats G. Hansson.

De patienter som prioriteras bort för att de akuta patienterna ska få sina operationer måste hantera sin besvikelse och ilska över att drabbas av sjukvårdens planering. Förutom att behöva gå igenom en jobbig förberedelseprocess en gång till har inställda operationer lett till längre sjukskrivningar, av- och ombokningar av uppföljningsbesök med kort varsel och kostnader för alternativa behandlingar som besök hos sjukgymnast eller kiropraktor.

– Till skillnad från när operationer ställs in av medicinska skäl leder den här typen av strykningar till att patienten känner sig som ett offer och utan kontroll. Den psykologiska besvikelsen för en patient som förberett sig för en operation kan vara skadlig. Ilska på grund av oprofessionella attityder när operationen ställdes in, otillräcklig information eller empati förstärker situationen ytterligare, säger Leif Ryd, docent och Li Felländer-Tsai, professor, båda verksamma på Karolinska Institutet och överläkare på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge.

Detta är första gången som konsekvenserna av operationer som senareläggs har analyserats i termer av medicinska komplikationer och postoperativa resultat.

– I jämförelse med en matchad grupp verkar det gå sämre för de patienter vars operationer flyttas, säger Håkan Magnusson, leg läkare på Södersjukhuset och förste författare i studien.

Fakta om studien: Forskarnas hypotes var att inställda operationer följs av sämre kliniska resultat, framförallt på psykologiska grunder. Senarelagda höft- eller knäledsbyten jämfördes med en matchad grupp som inte skjutits upp. Resultatet visar att inställda operationer resulterade i signifikant fler komplikationer och en sämre livskvalitet på lång sikt. Vissa patienter hade fått besked om att operationen ställts in ett par veckor innan, men det fanns patienter som fått besked fem minuter innan. De vanligaste komplikationerna de rapporterade var depression, urinvägsinfektion, sårinfektion, och hjärtinfarkt. Hjärtinfarkt var den enda enskilda komplikationen som gränsade till statistik signifikans mellan grupperna.

Forskargruppen ska nu gå vidare med en större prospektiv studie.

För mer information kontakta:
Håkan Magnusson, Leg läkare, Södersjukhuset, hakan.magnusson@sodertaljesjukhus.se, 08-550 240 00
Li Felländer-Tsai, professor, överläkare, Karolinska Institutet & Karolinska Universitetssjukhuset, li.tsai@ki.se, 08-585 82102
Mats G. Hansson, professor i biomedicinsk etik, Centrum för forsknings- & bioetik, Uppsala universitet, mats.hansson@crb.uu.se, 0763-41 20 50
Leif Ryd, docent, överläkare, Karolinska Institutet & Karolinska Universitetssjukhuset, leif.ryd@karolinska.se, 0707-48 44 51

Magnusson, H, Felländer-Tsai, L, Hansson MG and Ryd, L, Cancellations of elective surgery may cause an inferior postoperative course: the ’Invisible hand’ of health care prioritization?, Clinical Ethics  2011;6(1):27-31.

Clinical Ethics ges ut av Royal Society of Medicine i Storbritannien.

HSV:s besked innebär att Högskolan i Borås har en komplett ämneskombination för Ämneslärare årskurs 7-9 i svenska, engelska och svenska som andraspråk samt Ämneslärare för gymnasiet i matematik och kemi. Högskolan har sedan tidigare fått examenstillstånd inom den nya lärarutbildningen för:
Förskollärare
Lärare i fritidshem
Lärare i förskoleklass och årskurs 1-3
Grundlärare årskurs 4-6
Ämneslärare årskurs 7-9 i matematik, fysik och kemi

– Vi på Institutionen för pedagogik är förstås mycket glada för detta positiva besked. Nu kan vi i ännu högre grad tillgodose regionens behov av kompetens inom lärarutbildningsområdet, säger Lars-Erik Olsson, prefekt vid institutionen.

Yrkeslärare nästa steg

Han poängterar även det viktiga och goda samarbetet med Institutionen Ingenjörshögskolan, vilket ses som en av anledningarna till att ansökan om examensrättigheterna för matematik, fysik och kemi gick igenom. I det samarbetet finns också funderingar på att utveckla en dubbelexamen så att man kan få dubbel behörighet – både som lärare och ingenjör, på liknande sätt som är möjligt i Stockholm och Göteborg.
– Det har gått väldigt bra för högskolan ända sedan 2002 då vi fick våra första generella magisterrättigheter. Därefter har vi fått civilekonomrättigheter, fem masterrättigheter, fyra rättigheter till forskarutbildning och nu har vi dessutom en komplett lärarutbildning, säger Lena Nordholm. 

Nästa steg för Institutionen för pedagogik är att ansöka om rättigheter för yrkeslärarutbildning.
Läs HSV:s pressmeddelande här.
För mer information:
Lars-Erik Olsson, prefekt vid Institutionen för pedagogik tfn: 033-435 42 42 mobil: 0705-634 004 e-post: lars-erik.olsson@hb.se 

Genom att studera situationer där styrelsemedlemmar i ett visst bolag även är verksamma som VD:ar i andra bolag där VD:n från det första bolaget sitter i styrelsen har Joakim Bång funnit starka indikationer på att ersättningsbeslut i amerikanska börsbolag starkt påverkas av styrelsens personliga relationer till VD:n.
Uppskattningsvis 27 procent av löneförändringar i det första bolaget återgälldas i det andra bolaget. Effekten kan i större bolag vara i storleksordningen en miljon dollar.
 –  Personliga relationer är en aspekt som man traditionellt inte har betonat inom den akademiska forskningen och som visar på vikten av att tygla såväl VD:ns som styrelsens beteende med goda bolagsstyrningssystem, säger Joakim Bång, doktor vid Handelshögskolan i Stockholm.
Också de andra två kapitlen i Joakim Bångs avhandling utreder personliga relationer och påverkan på ekonomiskt beteende.
I kapitel två dokumenteras hur fysiskt attraktiva bostadsmäklare kan ta ut en avsevärd premie vid försäljningar av bostäder i Australien. Den ekonomiska effekten är markant och grundar sig i så kallade halo effects, genom vilka omdömen om mäklarna utvidgas till de fastigheter de säljer.
I det tredje och sista kapitlet utvärderas lagstiftning som begränsar insynspersoners möjligheter att handla innan vinstrapporteringar. Joakim Bång finner indikationer på att insynspersonerna anpassar sig till lagen genom att utnyttja sin information till att handla i konkurrerande bolag.
För mer information, vänligen kontakta:
Carina Aspenberg, Kommunikationsdirektör, tel: 0703-969 014
Joakim Bång, doktor, tel: 0721-98 17 44
 
Stockholm School of Economics . Sveavägen 65 . Box 6501. SE-113 83 Stockholm .  Sweden . Phone +46 8 736 90 00 . www.hhs.se

Sedan början av 1990-talet har medborgarskapets villkor stått högt på agendan i Västvärlden. Numera tillämpar nästa alla länder i EU och OECD någon typ av tester och kurser för blivande medborgare. Ett av få undantag är Sverige där tal om medborgarskapets betydelse i allmänhet och tester i synnerhet bemöts med stor skepsis och förknippas med nationalism. Denna koppling har förskonat Sverige från repressiva åtgärder av det slag som tagits i bruk i Danmark och Nederländerna. Men det har också förhindrat en diskussion om medborgarskapets positiva, emanciperande potential.
I Vägar till medborgarskap granskas centrala frågor i 2000-talets debatter om medborgarskap i förhållande till nationalitet, integration, politiskt deltagande, arbete, skola, främlingsfientlighet och värdegrund. En djupdykning i samtidssverige och svensk politik kombineras med internationella utblickar och jämförelser.
Författarna argumenterar för att medborgarskapet är ett viktigt men försummat och ofta missförstått begrepp i svensk offentlighet. Debatten om medborgarskap polariseras mellan dem som lämnar walk-over och dem som ägnar sig åt ensidig svenskhetsvurm. Detta om något vittnar om behovet av en mer nyanserad och öppen diskussion om det svenska medborgarskapet.

Vägarna till medborgarskap är många, långa och ofta krokiga. Antologin Vägar till medborgarskap förklarar medborgarskapets betydelse för hur olikheter hanteras i moderna, pluralistiska samhällen.

Redaktörer
Pieter Bevelander pieter.bevelander@mah.se 0722 – 408845
Christian Fernández christian.fernandez@mah.se 0736 – 004414
Anders Hellström anders.hellstrom@mah.se 0704 – 269465

Arkiv förlag arkiv@arkiv.nu 046-133920

I avhandlingen ”Biologiämnets texter. Text, språk och lärande i en språkligt heterogen gymnasieklass” konstaterar Pia Nygård Larsson att flerspråkiga eleverna sällan får VG och MVG; betyg nästan helt förbehållna svenska flickor. Hennes forskning visar också att med de nya ämnesplanerna i biologi riskerar klyftan mellan eleverna att öka ytterligare.
Pia Nygård Larsson har själv en diger lärarbakgrund. Hon har undervisat i dels svenska, dels svenska som andra språk samt varit lärare för så väl ungdomar i gymnasieskolan som för vuxna.
I avhandlingen har hon undersökt texter och språkbruk i ämnet biologi A i en naturvetarklass på gymnasieskolan. En klass där enbart hälften av eleverna hade svenska som modersmål. Hon har frågat sig vad det är för språk som lärobok, lärare och elever använder när de beskriver, förklarar, analyserar och utvecklar sina kunskaper i biologi.

Undersökningen bestod av två delar. Den ena gick ut på att undersöka elevernas egna producerade texter. Där kan man, enligt avhandlingen, konstatera att det ställs markant högre språkliga krav för VG och MVG – en nivå dit de flerspråkiga eleverna sällan når Pia Nygård Larsson har också tittat på de nya ämnesplanerna i biologi för gymnasieskolan från och med hösten 2011 och upptäckt att de språkliga kraven ökar. Det betyder att det kommer bli än svårare för de flerspråkiga eleverna om de inte får rejäl språklig stöttning och om inte eleverna ges många tillfällen till egen språkproduktion i klassrummet.
– Därför menar jag att det blir än viktigare att ämneslärare och språklärare arbetar tillsammans.
Avhandlingen undersöker även biologiböckernas olika sätt att kommunicera och hur betydelsefull lärarens tolkning av bilder och språk är för inlärningsprocessen.
– Min analys visar att läroboken består av många olika slags texter och bilder, med olika språkliga drag och svårighetsgrad. Ett kapitel kan vara beskrivande, ett annat förklarande, ett tredje argumenterande e t c vilket ställer krav på lärare och elever, hävdar Pia Nygård Larsson.

Undersökningen visar också att eleverna får mycket stöd bl.a. genom att läraren tar tillvara det rika bildflödet i boken men också att hon i sina egna förklaringar använder bilder. Läraren tolkar alltså ofta vad som kan vara svåråtkomligt i boken, vilket Pia Nygård Larsson menar är en potential för lärandet.
– Jag ser också att läraren växlar fram och tillbaka mellan ett vardagligt språk och ett mer akademiskt och denna rörlighet

Kontaktinformation
För mer information kontakta:
pia.nygard-larsson@mah.se, 040-6658211 alternativt Magnus Sjöholm 0707 – 89 0714

– För att förhindra liknande händelser i framtider gäller det att rätta till systemfelen innan de ställer till med några fler olyckor. Det kan handla om att bättra på bristfälliga rutiner eller skapa tydligare arbetsfördelning, säger Sven Ternov, nybliven doktor i Ergonomi och Aerosolteknologi vid Lunds Tekniska Högskola.

Han tillägger att den verkligt stora utmaningen är att komma åt organisationens latenta fel. Det vill säga risker som ännu inte lett till några olyckor och som därför kan vara svåra att få syn på.

För att upptäcka och korrigera dessa risker är inte toppstyrning någon framgångsväg, hävdar Sven Ternov. Tvärtom är det bättre om personalen själv istället blir delägare i analys och uppföljning av säkerhetsarbetet.

Under åtta månader lät han de anställda på flygledningscentralen Malmö-Sturup vara extra uppmärksamma på fenomen som skulle kunna leda till problem. Efteråt föreslog de tillsammans med Sven Ternov flera säkerhetshöjande åtgärder, varav flera har genomförts.

– Medarbetare ”på golvet” visade sig ha väldigt god känsla för risker i systemet och, efter lämplig utbildning, god förmåga att analysera dessa. Förmodligen gäller detta också för sjukvård, men det har vi inte undersökt, säger han.

Trots potentialen är det ganska ovanligt att arbetsgivare tillvaratar medarbetarnas erfarenheter för att öka säkerheten.

– Egentligen borde det vara ganska självklart, de jobbar ju mitt i smeten, men ändå gör man det inte, säger Sven Ternov.

För mer information, kontakta Sven Ternov, 046-80762, 0708-161652 sven.ternov@mailbox.swipnet.se Läs hans egen populärvetenskapliga sammanfattning här: http://www.lu.se/o.o.i.s?id=12588&postid=1963814

Enskilda mänskliga celler är små, bara en eller två hundradels millimeter breda. Det gör att det krävs speciell mätutrustning för att kunna urskilja olika delar inuti cellen. Vanligtvis används ett mikroskop som förstorar cellen och visar dess konturer, men ett mikroskop ger ingen information om de kemiska molekyler som finns i cellen och på dess yta.

– Den nya provhållaren laddas med celler i en lösning, sedan fryser vi snabbt ner provet till minus 196°C. Den snabba nedfrysningen gör att man får en ögonblicksbild av var de olika kemiska molekylerna befann sig i cellen vid tidpunkten för nedfrysning. Med den här tekniken kan man skapa bilder där man inte bara ser cellens konturer utan även vilka molekyler som finns och var de befinner sig i cellen, säger Ingela Lanekoff, institutionen för kemi vid Göteborgs universitet som varit med att utveckla den nya metoden.

Varför vill man då veta vilka kemiska molekyler som finns var i en cell? Jo, för att cellen är den minsta levande komponent som finns och de kemiska processer som sker där har stor betydelse för hur cellen fungerar i vår kropp. Vår hjärna har till exempel särskilda celler som kan kommunicera med varandra genom kemiska signaler. Denna livsnödvändiga kommunikation har visat sig vara beroende av de kemiska molekyler som finns i cellens membran.

Genom att avbilda de kemiska molekylerna i en enskild cells membran kan man mäta förändringar. Ingela Lanekoffs resultat visar, tillsammans med tidigare resultat, att kommunikationshastigheten hos de studerade cellerna påverkas av att mängden av en viss molekyl i membranet förändras med knappt en procent. Det antyder att kommunikationen mellan celler i hjärnan är starkt beroende av den kemiska sammansättningen i den enskilda cellens membran, vilket kan vara en del i pusslet för att förstå mekanismerna bakom hur vi lär oss och hur vi minns.

Avhandlingen Analysis of phospholipids in cellular membranes with LC and imaging mass spectrometry försvarades framgångsrikt på en disputation vid Göteborgs universitet. Handledare: Andrew Ewing samt Roger Karlsson.
Länk till avhandlingen: hdl.handle.net/2077/25279

I avhandlingen beskrivs också en ny metod för hur särskilda kemiska molekyler i kombination med speciell mätutrustning används för att hitta bakterier som lever på havsbotten. De eftersökta bakterierna är viktiga för naturen eftersom de motverkar både döda havsbottnar och övergödning i havet. Metoden gör det möjligt att följa på vilket djup och var på havsbotten dessa bakterier lever.

Kontaktinformation
KONTAKT:
Ingela Lanekoff, institutionen för kemi vid Göteborgs universitet
0704- 81 32 04
lanekoff@chem.gu.se

Bildtext: Ingela Lanekoff använder den nya metoden att frysa ner cellprover för avbildning.