– Östersjöns förmåga att ta upp koldioxid utan att samtidigt försura vattnet kraftigt har förändrats de senaste 100 åren. I Bottenviken har motståndskraften mot förändringar minskat medan den har ökat i de sydöstra delarna av Östersjön, säger Karin Wesslander på institutionen för geovetenskaper vid Göteborgs universitet.

Koncentrationen av koldioxid i atmosfären ökar stadigt på grund av mänsklig påverkan, de globala klimatmodellerna är ännu osäkra och kusthaven ingår sällan i de stora klimatmodellerna. För att bättre förstå hur koncentrationen av koldioxid påverkar haven och vår miljö har Karin Wesslander undersökt koldioxidsystemet i Östersjöns ytvatten.

Koldioxid ingår som en viktig del i fotosyntesen, som omvandlar energin från solljuset. I havet sköts fotosyntesen av växtplankton. Under vårens och sommarens algblomning förbrukas koldioxid i havet. Eftersom andelen koldioxid då blir mindre i vattnet än i atmosfären sker ett flöde av koldioxid till havet, som fungerar som en sänka för atmosfäriskt koldioxid. När plankton sedan dör bryts de ner och koldioxid kommer tillbaka ut i vattnet. Under höst och vinter när det blåser mycket blandas vattnet om och koldioxiden kommer upp till ytan igen. Därför är havet dessa årstider oftast en koldioxidkälla.

– Studien bygger på 15 års mätningar i havet utanför Gotland, 1994-2009, och visar att det finns stora variationer mellan årstider, olika år och olika områden. Skillnaderna beror bland annat på hur stor algblomningen är. Vinden har också stor betydelse.

Eftersom Östersjön är ett väl avgränsat innanhav som får ett stort tillskott från de många floder som rinner ut där, får flodvattnets sammansättning stor påverkan. Karin Wesslanders resultat visar att Östersjöns förmåga att ta hand om koldioxid utan att öka försurningen är betydligt högre i de sydöstra delarna och kring Finska viken än i Bottenviken.

– Vi tror att skillnaderna beror på att floderna i Finska viken och längs baltkusten får med sig kalk då de rinner genom kalkhaltigt berg. Floderna som rinner ut i Bottenviken har inte alls samma kalkhalt.

Avhandlingen innehåller även en modellstudie som visar att övergödningen av Östersjöns ytvatten kan ha motverkat den försurning som koldioxidökningen i atmosfären annars skulle ha gett upphov till. De nya resultaten ingår i arbetet med att utveckla bättre miljö och klimatmodeller för Östersjön.

Avhandlingen The carbon dioxide system in the Baltic Sea surface waters försvarades framgångsrikt på en disputation vid göteborgs universitet. Handledare: Anders Omstedt. Länk till avhandlingen: http://hdl.handle.net/2077/25442

Kontaktinformation
KONTAKT:
Karin Wesslander, institutionen för geovetenskaper vid Göteborgs universitet
031- 786 2873
0702- 76 75 66
karinw@gvc.gu.se

–    Vi vill bland annat undersöka om och i så fall hur införandet av nationella prov i dessa ämnen har förändrat lärarnas syn på vad som ska läras ut och hur, säger Eva Lundqvist, forskare vid institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier och huvudansvarig för studien.

Nationella prov ska vara ett stöd i lärarnas arbete och för elevernas lärande. De ska också utveckla verksamheten i riktning mot de nationella målen. Genom införandet av nationella prov i fysik, kemi och biologi ville regeringen höja resultaten i naturvetenskap, öka måluppfyllelsen och skapa en mer likvärdig betygssättning av elever. Allt detta beskrivs som nödvändigt eftersom svenska elever når sämre resultat i nationella och internationella mätningar än tidigare.

Uppsalaforskarna ska undersöka om, och i så fall på vilket sätt, införandet av nationella prov i de naturorienterande ämnena påverkar lärarnas undervisning. Ändrar de uppfattning om vad som är bra NO-undervisning? Påverkar proven hur lärarna bedömer eleverna? Påverkas elevernas lärande? Forskning om detta saknas nästa helt idag.

I september skickas en enkät ut till lärare verksamma i Mälardalen och i övriga Sverige för att identifiera olika undervisningstraditioner i NO-lärarkåren. Ett urval lärare kommer också att intervjuas och följas i klassrummet. Syftet är att det ska bli möjligt att se om proven påverkat lärare med olika undervisningstradition olika.

Resultaten av undersökningarna kommer att diskuteras i relation till varandra och till den nationella och internationella forskningen om ”scientific literacy”. Scientific literacy handlar om visioner för vad som skall utgöra de kunskaper alla medborgare bör få med sig i naturorienterande undervisning. Studien kommer att bli ett viktigt underlag för att diskutera provens effekter och utveckling, men kommer också att kunna vara ett stöd i lärares yrkesutövning.

Studien finansieras av Vetenskapsrådet.

För mer information, kontakta Eva Lundqvist, forskare vid institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, tel: 018-471 24 28, eva.lundqvist@edu.uu.se
Uppsala universitet – kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Professor Milan Veljkovic vid Luleå tekniska universitet leder 
forskningen om modulhus som kan användas för flexibla bostäder. 
Särskilt lämpligt för studentbostäder, ett hus i moduler, byggt på ett stålskelett, som är lätt att bygga och flytta, särskilt i tätbebyggda områden. Det är idén med ett nytt stort EU finansierat forskningsprojekt som leds av Luleå tekniska universitet, i samarbete med bl a Kalixföretaget Part AB.

– Det är en ny typ av hus som är gjort av prefabricerade 3D rumsmoduler som tillverkas av Part AB i Kalix och stålskelettet ska levereras av världens största stålrörstillverkare, Vallourec & Mannesmann Tubes, säger Milan Veljkovic, Professor i stålbyggnad vid Luleå tekniska universitet.
 
Varje höst och vårterminsstart på olika universitets- och högskoleorter i Sverige är studentbostadsbristen ett stort problem, särskilt senare år med stora studentkullar. Vad kan då vara lämpligare än att hitta ett flexibelt sätt att bygga och flytta hus som löser bostadsbristen. Den 17-18 augusti hölls en ”kick off” för ett projekt som finansieras av EU-medel och partners egna resurser. Det leds av Luleå tekniska universitet. I projektet, som ska pågå i tre år, ingår sju forsknings- och industripartners från Tyskland, Portugal, Belgien, Spanien och Sverige.

– Vi söker mark för att uppföra en pilotbyggnad, helst nära LTU eller i Kalix och huset kommer att testas så att det uppfyller krav för energieffektiva byggnader och hållbart byggande, säger Milan Veljkovic. Vi vill gärna ha huset i bruk efter forskningsprojektet, som studentboende, hotell eller för spin-off företag.

Forskningen ska leda fram till ett sätt att bygga flervåningshus i moduler, med kort byggtid och med möjlighet till att återanvända stora delar. Användning av höghållfasta stål kommer att undersökas i nya förbandsdetaljer. Det ska bli hus som uppfyller krav på ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Det betyder med andra ord att de ska vara bra för människa, miljö och den privata ekonomin.

För mer information kontakta
Milan Veljkovic
Professor i stålbyggnad
Luleå tekniska universitet
070-6084731 
 

Det övergripande syftet med den RJ-finansierade projektet var att undersöka betydelsen av övervikt och fetma under medelåldern för utvecklingen av kognitiv svikt och demens senare i livet. Kognitiv svikt visar sig som lindrig nedsättning i minnet eller andra intellektuella funktioner (t.ex. tankeförmåga, orienteringsförmåga och språk) medan demens är ett syndrom med en stadigvarande nedsättning av kognitiva funktioner såsom minne och andra intellektuella funktioner samt en påverkan på personlighet och emotionella funktioner.

Förr undersökte man framför allt det genetiska arvet och sådant som stroke och högt blodtryck, för att förstå detta. Men i dag har forskare börjat undersöka hur ens livsstil påverkar hjärnans funktion. En sådan livsstil är i dag onekligen övervikt och fetma, som ofta är ett resultat av den livsstil som man har valt. Den fråga som Linda Hassings forskargrupp ställt sig är hur fetma påverkar hjärnan och i synnerhet utveckling av demens och de kognitiva funktionerna senare i livet.

För att kunna undersöka och identifiera riskfaktorer för dessa tillstånd krävs det därför studier som har lång uppföljningstid. I det svenska tvillingregistret, som detta projekt baserats på, finns information om individers livsstil från 1960-talet och framåt. Individerna i registret blev 30 år senare inkluderade i omfattande longitudinella studier om kognitiv svikt och demens.

Den samlade informationen i tvillingregistret om livsstil i medelåldern och de kognitiva mätningarna 30 år senare har därför kunnat användas för att belysa den långsiktiga risken för att drabbas av kognitiv svikt och demens i hög ålder.

När resultaten från undersökningen analyserades stod det klart att det faktiskt finns ett tydligt samband mellan övervikt i medelåldern och ökad risk för demens 40 år senare. Orsaken är troligen sådant som diabetes och vaskulär problematik (det vill säga problem med blodkärlen). Detta är däremot inte fallet när det gäller demens av Alzheimer typ, där sambandet verkar ha andra förklaringsfaktorer.

Inte bara ökade risken för demens utan också för försämringar av den kognitiva förmågan överhuvudtaget för de som var överviktiga i medelåldern. Såväl minnet, den verbala förmågan, den psykiska snabbheten och den visuospatiala förmågan, det vill säga förmågan att bedöma avstånd och avgöra storleksskillnader och så vidare, försämrades. Överviktigas kognitiva förmågor försämrades dessutom snabbare.

Docent Linda Hassing, Göteborgs universitet, nås på Linda.Hassing@psy.gu.se
Hela slutredovisningen finns att läsa på RJ:s webb: Fetma och demens.
 
/Jenny Björkman

Tidigare forskning har visat att störningen från trafikbuller kan nå en helt godtagbar nivå om man har tillgång till en tyst gårdssida, även om den bullriga sidan överskrider riktvärdet för trafikbuller. Den här typen av avsteg från riktvärdena har börjat användas av kommunerna vid planerade förtätningar av städer. Då är det viktigt att kunna förstå och beskriva ljudutbredningen och förutsäga vilka bullernivåer från trafik det kommer att bli på innergården, vilket chalmersforskarna Maarten Hornikx och Jens Forssén arbetar med.

– Just nu undersöker vi hur bullernivån påverkas av husets utformning och av materialen i marken runt omkring, säger Jens Forssén, docent på Avdelningen för teknisk akustik på Chalmers. Vi undersöker också effekten av träd och växter på gården och tittar på vad som händer när man klär taken med akustiskt mjuka material, till exempel gräs.

Forskargruppen har nu fått pris för bästa artikel 2008–2010 i den vetenskapliga tidskriften ”Acta Acustica united with Acustica”, som ges ut av Europeiska akustiska sällskapet (EAA). Enligt EAA har artikeln påverkat både tillämpad forskning för att minska buller på innergårdar och beräkningsmetoder för att kunna beskriva ljudutbredningen och förutsäga bullernivåerna.

Forskarna har bland annat visat att ljudet på innergården inte avtar med avståndet lika fort som ljudet ute på gatan. Det betyder att man måste ta hänsyn till bullerkällor längre bort när man ska beräkna bullernivån på en gård.

– När man ska avgöra hur mycket ljud som går igenom fönster som vetter mot gatan brukar man bara ta med ljudet från gatan utanför i beräkningen, säger Jens Forssén. Men när det gäller fönster eller balkonger som vetter mot gården räcker det inte att ta med den närmsta gatan i beräkningen, utan man måste räkna med bullret från flera gator.

En annan skillnad mellan ljudets utbredning på gatan och till gården är att det senare påverkas mer av materialen i och på de husfasader som vetter mot gatan. Det finns mycket att göra för att sänka bullernivån på gården genom att använda material som är bra på att absorbera ljud, både ute på gatan och inne på gården.

– Bland annat är det effektivt att placera mycket växter längs fasaderna, säger Jens Forssén. När det gäller själva fasaden så är det bäst om den är ojämn, till exempel med fönsternischer, balkonger och loftgångar. Platta fasader i hårda material som stål och glas är det sämsta ur bullersynpunkt.
Chalmersforskarna har också jämfört helt slutna innergårdar med innergårdar som är öppna i ändarna.

Där visar deras resultat att fasadmaterialet inne på gården påverkar bullernivån mer för slutna gårdar än för öppna.

Läs mer om samhällsbuller på sajten ”Ljudlandskap för bättre hälsa”

Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Jens Forssén, Avdelningen för teknisk akustik [Ref 3], Institutionen för bygg- och miljöteknik, Chalmers, 031-772 86 04, jens.forssen@chalmers.se

– Missnöjet i de fyra nordligaste länen har ökat påtagligt de senaste åren, säger Ulf Wiberg, professor i ekonomisk geografi vid Umeå universitet och delansvarig för undersökningen.

Sämst betyg får statens och landstingens utformning av politiken, medan kommunerna klarar sig bättre. Ulf Wiberg menar att en av huvudanledningarna till det ökade missnöjet är den ekonomiska krisen. Förutom att den har medfört neddragningar i samhällsservice, har också människor förväntningar på att politiker ska agera kraftfullt för att motverka arbetslöshet och konkurser inte infriats i tillräcklig utsträckning.

– Att kommunernas politiska agerande får ett bättre betyg beror sannolikt på att deras insatser framstår som tydligast och mest skräddarsydda för att rå på den lokala problembilden, säger Ulf Wiberg.

Fjällkommuner särskilt sårbara
Det finns också tydliga skillnader mellan norrlänningar vid kusten, inlandet och fjällen. Mest missnöjda är människor som bor i fjällkommuner, något som inte är så oväntat enligt Ulf Wiberg.

– I fjällkommunerna pressas både det privata näringslivet och samhällsservicen hårdare beroende på kostnader förknippade med glesheten och långa avstånd. Dessutom kämpar kommunerna mot befolkningsminskning och en åldrande befolkning.

Skillnad mellan länen
Ett genomgående mönster är också att fler är nöjda i Norr- och Västerbotten jämfört med Västernorrland och Jämtland. Mest positiva är norrbottningar, där faktiskt fler fortfarande är positiva än negativa till kommunernas agerande för sysselsättnings- och företagsutveckling.

Fakta: Norrländsk regionstudie
Undersökningen Norrländsk regionstudie har genomförts både år 2008 och 2010, och bygger på enkätsvar från cirka 2 500 slumpmässigt utvalda norrlänningar. Projektet finansieras av de tre nordligaste landstingen samt Umeå universitet, och genomförs av en forskargrupp vid Umeå universitet, Luleå tekniska universitet och Mittuniversitetet.

För mer information, kontakta:

Ulf Wiberg
kulturgeografiska institutionen, Umeå universitet
Telefon: 090-786 5537, 070-548 6466
E-post: ulf.wiberg@geography.umu.se

Den är unik i världen och finns vid infarten till Luleå tekniska universitet. Det handlar om en cirkulationsplats som själv analyserar trafiken och tar egna beslut om att stödja trafikanterna. Så fort du närmar dig med bilen blir rondellen aktiv – och lyser upp om det är mörkt.

När du kör in i cirkulationsplatsen vid Luleå tekniska universitet på kvällen kommer du att märka hur den mörka rondellen plötsligt lyser upp, flera ljuspunkter löper runt, runt i rondellen. På infarterna till cirkulationsplatsen och i själva rondellen finns omkring 50 fastlimmade trådlösa sensornoder, som drivs av solceller. Du befinner dig mitt inne i en unik och ny testplattform.

– Cirkulationsplatsen med det speciella systemet av sensorer som vi har byggt upp är den i första i sitt slag, sägerWolfgang Birk, forskare vid Institutionen för system- och rymdteknik.

Det som ska testas i cirkulationsplatsen är hur distribuerade och samverkande system av trådlösa sensorer klarar av att skapa intelligenta funktioner genom att kommunicera med varandra. I cirkulationsplatsen vid LTU ska de analysera fordonen som kör in.  När en personbil passerar  en sensornod vid någon av infarterna kommunicerar noden detta till en basstation vid vägkanten. Den i sin tur når alla fristående noder i cirkulationsplatsen som börjar agera självständigt, men koordinerat, och lyser efter ett förbestämd mönster.

Information om det som sker i cirkulationsplatsen samlas i en databas för att stödja forskning kring tillförlitlig kommunikation, strömsnål elektronik och om hur system med sensornoder som samverkar skapar funktionalitet. Tanken är att öppna testplattformen i cirkulationsplatsten för bilindustrin och Trafikverket :

– Trafikverket kan till exempel studera hur belysningen och löpljuset i rondellen påverkar trafikrytmen och trafikanterna. Om ljuset i rondellen går långsammare, kör vi lugnare då? Det är en av många frågor som forskare hoppas att få svar på, sägerArne Gylling, projektledare vid Institutionen för system- och rymdteknik.

Testplattformen i cirkulationsplatsen är ett samarbete mellan Eistec, Geveko ITS A/S, LTU och Trafikverket. Den är en av tre provplatser för intelligenta trafiksystem som ingår i nybildade ITS/Bothnia vid LTU.
Se video om den intelligenta rondellen.
 

Det är sedan tidigare känt att barn till alkoholister löper ca 50 procents ökad risk att själva få problem med alkohol i framtiden. Ny forskning från Sahlgrenska akademin bidrar till ny kunskap bakom detta samband. Studien, som genomförts av forskaren Anna Söderpalm-Gordh, har publicerats i det senaste numret av tidsskriften Pharmacology Biochemistry and Behaviour.

Studien omfattar 58 friska försökspersoner, vilka delades in i två grupper utifrån om de hade en familjemedlem med alkoholproblem eller inte.

De både grupperna fick slumpvis vara med om två experimentella situationer, där den ena av uppgifterna var mer stressfylld och gick ut på att lösa mattetal under en viss tid inför publik. Därefter fick de båda grupperna dricka alkohol i ett experimentellt konsumtionstest eller så kallad placebo, beroende på vilken situation de lottades att vara med i.

– Resultaten visar att försökspersoner med föräldrar som missbrukar alkohol dricker mer alkohol än vad andra gör när de utsätts för stress, säger Anna Söderpalm-Gordh.

Detta beteende kan få negativa konsekvenser på sikt. Det är sedan tidigare känt att personer som dricker större mängder alkohol vid varje enskilt tillfälle löper högre risk att utveckla ett beroende i framtiden.

– Om alkoholen gör dig lugnare vid stress bör man försöka hitta andra sätt att lugna ner sig på, till exempel med hjälp av avslappningsövningar, säger Anna Söderpalm-Gordh.

Kontaktinformation
FAKTA ALKHOLISM
Man brukar prata om två typer av alkoholism, typ I och typ II. Typ I där alkoholmissbruk till stor del beror på geners interaktion med miljöns, exempelvis umgänge eller livshändelser och typ II, där det finns en stor genetisk risk, oberoende av miljö, för att ett alkoholberoende ska utvecklas. Ungefär 40 procent av den svenska befolkningen har en nära anhörig med alkoholproblem.

Kontakt:
Anna Söderpalm Gordh, institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Sahlgrenska akademin
031-342 34 83
0734-21 48 48
anna.soderpalm@neuro.gu.se

I Kärlek per korrespondens får vi följa de två paren Erik och Sophia samt Hanna och Harald, från att drömmen om en kärleksrelation uppkom, genom förlovningstiden och fram till bröllopet.

Under andra hälften av 1800-talet hade tanken om kärleksäktenskapet, det vill säga att låta sig vägledas av kärlek i val av äktenskapspartner, slagit igenom på bred front och det är två exempel på relationer baserade på kärlek som skildras i avhandlingen. I fokus befinner sig kärlekens existentiella aspekter.

Hur upplevde och tänkte dessa båda par kring kärlek och hur formade de sina respektive parrelationer, en relation vars uttalade mål var äktenskap? Avhandlingen syftar inte enbart till att öka vår kunskap på detta område, utan även att uppnå en djupare förståelse av kärleken som ett existentiellt skeende under andra hälften av 1800-talet.

Hur tedde det sig att leva i en kärleksrelation under andra hälften av 1800-talet? Att det inte var någon entydig dans på rosor visas inte minst av att exempelvis Hanna och Harald använde en stor del av sin förlovningskorrespondens till att uppnå gemenskap och ömsesidighet. Något de menade var nödvändigt för ett lyckligt äktenskap men som de till viss del inte ansåg sig leva upp till. Deras kärlek motsvarade således inte alltid deras ideala föreställningar om kärlek men kärlek var det till likafullt. 

Till grund för avhandlingen ligger de brev paren skrev till varandra under den tid de var förlovade.

Ett särskilt fokus läggs på brev som kommunikationsmedel. Breven mellan de förlovade lyfts fram som mycket betydelsefulla, inte bara för paret Hanna och Harald som under deras fem år långa förlovning ibland bara sågs någon gång per år, utan även för paret Erik och Sophia som träffades regelbundet under deras blott ett år långa förlovning. Även om breven var viktiga för de båda paren blir det tydligt att de fyllde olika funktioner. För särskilt Hanna och Harald fungerade breven som en mötesplats där tid och rum för ett ögonblick kunde lösas upp och de kunde vara tillsammans och känna varandras närhet.

Christina Douglas, är doktorand vid Institutionen för genus, kultur och historia, Södertörns högskola, och knuten till Nationella forskarskolan i historia, Lunds universitet. Avhandlingen är utgiven på Carlsson Bokförlag.

Avhandling: Kärlek per korrespondens. Två förlovade par under andra hälften av 1800-talet.

Opponent: Professor Eva Helen Ulvros, Lunds universitet.

Disputation: fredagen den 23 september, kl. 10:00, MA 624, Södertörns högskola.

Att använda lantbruksdjur för att lära oss mer om sjukdomar hos människor är en relativt ny forskningsstrategi, och forskare vid SLU och Uppsala universitet har i ett unikt samarbete börjat använda höns för att studera autoimmuna sjukdomar.

Weronica Ek har arbetat med en hönspopulation där djuren har symtom som liknar dem som finns hos människor med den autoimmuna sjukdomen systemisk skleros, som bland annat gör att huden blir hård och förtjockad.

– Denna hönspopulation har alla sjukdomstecken som man ser hos människor med systemisk skleros och är därför en unik modell för att studera sjukdomen säger Weronica Ek.

Genom att korsa sjuka hönor med friska röda djungelhöns har hon lyckats hitta flera kandidatgener som kan ha betydelse för sjukdomen.
 
Humangenetiker har nyligen funnit gener som har samband med sjukdomen hos människa och Weronica Eks avhandling tyder på att några av dessa gener även reglerar sjukdomen hos höns. Genom att det finns starka tecken på att det är motsvarande gener som påverkar sjukdomen hos människa kan forskarna nu gå vidare till studier av hur variationer i dessa gener påverkar olika aspekter av sjukdomen.

– Traditionellt sett har våra husdjur bidragit till mat och kläder och nu står vi inför en framtid där de även kommer att hjälpa oss att finna vilka gener som reglerar olika sjukdomar som drabbar oss. Om vi kan finna de genetiska nätverk som reglerar sjukdomen så kan vi även utveckla nya metoder och mediciner för att kunna bota dessa, säger Weronica Ek.

Detta arbete är precis påbörjat och det kommer dröja ett tag innan man ser de kliniska resultaten av denna forskning, men det är viktigt att fortsätta då det finns mycket att studera hos denna hönspopulation som kan öka vår förståelse kring sjukdomen.

Weronica Ek arbetar inom ett område som kallas beräkningsbaserad genetik, där man studerar komplexa egenskaper som påverkas av många gener och även miljöfaktorer. Genom noggrant styrd avel, detaljerad avkommebedömning och DNA-analyser försöker man ringa in områden på djurens kromosomer där det finns gener som har betydelse för egenskapen i fråga. Sedan börjar arbetet med att leta efter enskilda betydelsefulla gener. 
———————————–
MSc Weronica Ek, inst. för husdjursgenetik, SLU, försvarar sin avhandling Genetic analysis of autoimmune and metabolic traits in chickens.
Tid: Fredag den 16 september 2011 kl 09.15
Plats: Sal L, Undervisningshuset, SLU, Ultuna, Uppsala
Opponent: Professor Jean-Michel Elsen, INRA-SAGA, Castanet Tolosan, Frankrike

Mer information: Weronica Ek, 018-67 20 04, Weronica.Ek@slu.se
Länk till avhandlingen (pdf)

Jonas Ivarsson, docent vid institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande vid Göteborgs universitet, har med exemplet arkitektstudenter undersökt hur nya verktyg samverkar med, och möjligen omformar, de specifika förmågor studenterna utvecklar under sin utbildning.

I det av Vetenskapsrådet stödda forskningsprojektet Lärande och representationella teknologier i design: Arkitektutbildning som empiriskt fall har han följt studenternas utbildning och videodokumenterat den. Han har analyserat tal, gester, verktyg och de olika objekt studenterna använder.

– Även om resultaten av studenternas arbeten uppvisar likheter med tidigare generationers produkter har själva arbetsprocessen förändrats betydligt, säger Jonas Ivarsson.

Modern datorteknik gör det nu möjligt att simulera och visualisera tänkt design med hög visuell realism.

– Det har kommit att förändra designprocessen som helhet och därmed själva ”görandet” av arkitektur. Det innebär att det finns mer tid för diskussion eller för att genomföra fler cykler i designprocessen, säger Jonas Ivarsson.

Det finns även en helt annan aspekt av att tiden för att producera en ritning nu relativt sett minskat jämfört med tidigare framställning av ritningar, något som framkom i samtal med arkitektstudenternas lärare: studenterna reflekterar enligt dem idag inte i samma utsträckning i förväg när de ska producera en ritning, något som tidigare gjordes kring valet av perspektiv och snitt, och som genomfördes med skisspapper, penna och linjal.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Jonas Ivarsson, 031-7862473, 0766-182473, jonas.ivarsson@ped.gu.se

Sambandet mellan att ha varit utsatt för sexuellt tvång och att ha ett sexuellt riskbeteende (tidig sexualdebut och många sexpartners) är något att tänka på i det förebyggande HIV-arbetet. Det menar forskaren Anette Agardh som lett lundastudien.

– Afrikanska HIV-kampanjer vänder sig främst till unga, sexuellt aktiva människor. Men om grunden till ett riskbeteende kan ligga i erfarenheter av sexuellt tvång, så är det lika viktigt att rikta sig mot dem som begår sådana övergrepp. Och det behöver inte vara andra ungdomar utan minst lika ofta släktingar, grannar, lärare och andra vuxna, säger hon.

Tids- och orsakssambanden går inte att utläsa av studien, dvs man kan inte veta om det sexuella tvånget föregått beteendet att ha många sexpartners. Men andra studier har visat att det finns ett sådant mönster.

– Det finns flera studier som visar att övergrepp skadar självkänslan. Man ser sig lätt som mindre värd efteråt och blir mindre rädd om sig själv, sin integritet och sin kropp, säger Anette Agardh.

Förvånande nog var det nästan lika många unga män som unga kvinnor som
sa sig ha blivit utsatta för sexuellt tvång – 29.9 procent av männen respektive 33.1 procent av kvinnorna. Det hade forskarna inte väntat sig, eftersom Uganda är ett samhälle med en stor ojämlikhet mellan könen och dessutom en stark fientlighet mot homosexualitet. Homosexuella handlingar är olagliga och kan leda till 14 års fängelse, och i våras diskuterades t.o.m. ett lagförslag om dödsstraff. Förslaget lades på is efter starka internationella protester, men har inte helt avförts från dagordningen.

– Tidigare internationell forskning om sexuellt tvång har framför allt studerat kvinnor, eftersom man trott att det främst är flickor och kvinnor som är utsatta. Vi hade inte väntat oss att finna en så hög siffra bland de unga männen i vår studie, kommenterar Anette Agardh.

Studien har formen av en enkät till samtliga studenter på grundnivå på Mbarara-universitetet i sydvästra Uganda. Av 1220 studenter svarade 80 procent på enkäten. Sexuellt tvång definierades som ”en sexuell handling som du har tvingats att utföra”, med exempel som bland annat oralsex.  

Alla ungdomar som utsatts för sexuellt tvång hade dock inte ett sexuellt riskbeteende. Faktorer som verkade fungera som ett skydd mot detta riskbeteende var god psykisk hälsa, en hög nivå av tilltro till andra och att komma från en familj där religionen spelat en viktig roll. Att ta hänsyn till dessa skyddsfaktorer skulle också kunna ingå i det framtida anti-HIV-arbetet i Uganda, menar forskarna.

Studien heter ”Experience of secual coercion and risky sexual behavior among Ugandan university students” och har publicerats i tidskriften BMC Public Health. Den går att läsa på biomedcentral.com, skriv in Agardh i sökrutan.

Kontaktinformation
Anette Agardh nås på tel 040-39 13 38, 0708-33 77 35 eller anette.agardh@med.lu.se.
En nedladdningsbar bild på forskaren finns på www.lu.se/images/Nyhetsbilder/Anette.Agardh.jpg.

– Föremålen och hanteringen av dem uppfattas som en neutral praktik, men hur vi ställer ut dem, katalogiserar dem och beskriver dem återspeglar spänningar mellan olika grupper och intressen i samhället, säger Adriana Muñoz, intendent på Världskulturmuseet och avhandlingens författare.

I Världskulturmuseets samlingar finns 75 000 föremål med ursprung i Latinamerika som samlades in från 1860-talet fram till slutet av 1900-talet, som till exempel de så kallade Paracas-textilierna från Peru.  Adriana Muñoz har studerat hur föremålen valdes ut, varför de kom till Göteborg, hur de har förvaltats genom åren och vilket samband det finns mellan föremålen och de människor de representerar.

Hennes forskning visar att föremålen har klassificerats på olika sätt genom tiderna, först som kuriosa, sedan som etnografi (ett begrepp som i början av 1900-talet omfattade de så kallade primitiva människorna utanför Europa) och från och med slutet av 1900-talet som världskultur. Från att ha varit exotiska föremål har de blivit ett politiskt redskap för integration i det svenska mångkulturella samhället.

En av Adriana Muñoz slutsatser är att personalen omedvetet i det dagliga arbetet på museet medverkar till att upprätthålla en status quo som gör att några ideologier bevaras. Något som bidrar till att behålla en kolonial position där vissa människor exkluderas från delaktighet.

– Det finns en tendens att tro att vi idag har löst några stora problem, men om vi inte reflekterar över vår praktik kan vi hamna i en situation där vi, genom att klumpa ihop människor i kategorier, som till exempel mångkultur, kan utesluta vissa människor. Inom museet har man dessutom behållit den gamla indelningen av samlingarna i arkeologi och etnografi, som om människor utanför Europa inte hade någon egen historia.

Adriana Muñoz har också undersökt hur samlingarna och föremålen fått olika status på museet genom tiderna. Ofta är det maktspelet mellan olika intendenter, inte föremålens estetiska kvaliteer, som gjort att vissa samlingar fått en stor betydelse som gått i arv utan reflektion, medan andra fallit i glömska.

Avslutningsvis konstaterar Adriana Muñoz att praxis för insamling av föremål är en förbryllande process där idéer, människor, svartsjuka och förväntningar fått konsekvenser för vad dessa objekt har betytt under sin långa vistelse i museets magasin. Samlingarna från det förflutna har ofta haft en bred publik under sin tid i Göteborg och när museet idag möter framtiden, uppstår ofta önskemål och krav att återföra dem till sina ursprungliga ägare.

– Min målsättning med avhandlingen har varit att medvetandegöra och reflektera över museets praktik, hur denna har utvecklats över tid och blivit det den är idag. Meningen är att medverka till att skapa ett kritiskt perspektiv som möjliggör en omprövning av praktiken.

Kontaktinformation
Mer information:
Adriana Muñoz, telefon: 0708-444598, e-post: adriana.munoz@worldculture.se
Avhandlingens titel: From Curiosa to World Culture. The History of the Latin American Collections at the Museum of World Culture in Sweden
Tid och plats för disputation: lördagen den 10 september 2011 kl. 14.00, Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg
Fakultetsopponent: Fil. dr Ola Jensen, Riksantikvarieämbetet, Stockholm
Avhandlingen kan beställas från Institutionen för historiska studier vid Göteborgs universitet.
Den finns även publicerad digitalt på: http://hdl.handle.net/2077/25554

Studien har jämfört chefers och skyddsombuds uppfattningar av arbetsmiljöprioriteringar i tillverkningsindustrin. De ombads ta ställning till i vilken utsträckning företaget prioriterar fysisk och psykosocial arbetsmiljö, organisatoriska förbättringar, arbetsmiljörutiner, kommunikation/interaktion, ledarskap samt hälsa/prevention i verksamheten.

Chefer och skyddsombud i 142 små och medelstora företag har svarat på en enkät med 43 frågor. Chefer skattar företagets engagemang i arbetsmiljöfrågor högre än vad skyddsombuden gör. De anser att kommunikation/interaktion prioriteras högst, medan skyddsombud anser att det är arbetsmiljörutiner. Båda anser att organisatoriska förbättringar är lägst prioriterat.

– Det är inte förvånande att personer inom samma organisation uppfattar prioriteringar på skilda sätt. Vi har olika perspektiv och förhållningssätt till olika frågor beroende på till exempel befogenheter och ansvarsområden, säger doktor Katarina Wijk.

Chefer och skyddsombud ombads även rangordna företagets prioritering av fysisk och psykosocial arbetsmiljö, varumärkesvård, lönsamhet, miljöarbete m.m. I båda befattningarna anser man att lönsamhet är företagets viktigaste mål. Båda anser också att arbetsmiljöfrågorna prioriteras högre idag jämfört med ett år tidigare.

– Studien kan vara en utgångspunkt för skyddsombud och chefer i diskussioner om arbetsmiljö och på så sätt bidra till en gemensam syn på arbetsmiljöfrågorna inom organisationen, säger Hasse Nordlöf, doktorand.

Studien är gjord vid Centrum för belastningsskador vid Högskolan i Gävle. Den ingår i ett forskningsområde om förbättring av arbetsmiljö på organisatorisk nivå, lärprocesser och om hur vetenskaplig kunskap effektivast kan planeras och genomföras i arbetslivet. ”A Comparison of Manager´s and Safety Delegates Perceptions of Work Environment Priorities in the Manufacturing Industry” kommer att tryckas av tidskriften Human Factors and Ergonomics in Manufacturing & Service Industries, men finns redan att hämta på tidskriftens webbplats.

För mer information, v v kontakta:
Katarina Wijk, doktor i pedagogik, förvaltningschef samhällsmedicin, Landstinget Gävleborg (tidigare vid Högskolan i Gävle), 070-313 58 84
Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö. Vi erbjuder ett 50-tal utbildningsprogram och närmare 1 000 kurser inom humaniora, samhälls- och naturvetenskap och teknik.

Mängden utsläpp av växthusgasen koldioxid från skogen påverkas av olika kolkällor och sänkor. Europeisk skog är en viktig kolsänka, främst genom kolinlagring i ökad trädbiomassa, men också genom att kol lagras i marken.
Många olika faktorer – såsom trädtillväxt, markvegetation, det organiska materialets nedbrytningshastighet och läckage av organiskt material med markvattnet – påverkar skogens kolflöden och förråd. Bestånd av olika trädslag har olika tillväxt, förnakvalitet och kvävedeposition och påverkar kolflödena på olika sätt.

– Med ändrad trädslagssammansättning påverkas kolförråden, vilket indirekt kan påverka klimatet, säger Karna Hansson vid institutionen för ekologi, SLU. Det är därför viktigt att känna till skillnader mellan specifika trädslag.

I Sverige är gran, tall och björk de tre vanligaste trädslagen, med 41, 39 och 13 procent av virkesförrådet. Gran, tall och björk planteras ofta på olika typer av mark. Tallen klarar sig till exempel bättre på torr, mager mark än vad granen gör. Få studier har därför fokuserat på skillnader mellan trädslag som växer på samma typ av mark.

I den här studien jämför Karna Hansson närliggande bestånd av gran, tall och björk som växer på samma marktyp i Halland. Bestånden var 48–60 år gamla när studien slutfördes. De var etablerade på mark som tidigare har haft enhetlig växtlighet på alla jämförda ytor. Resultaten visar att det är skillnader mellan trädslagen i kolflöden och kolförråd, även när trädslagen växer på liknande mark. Produktionen var störst i granbestånden och nedbrytning, kväveutlakning och rotomsättning var störst i björkbestånden. Det resulterade i tydliga skillnader i kolförråd, med mest kol lagrat i granbestånd och minst i björkbestånd, med tall mitt emellan.

En jämförande studie med tall, gran och björk i norra Finland visade dock mindre kolförråd och små skillnader mellan trädslag.
———————————
Fil mag. Karna Hansson, institutionen för ekologi vid SLU, försvarar sin avhandling med titeln ”Impact of Tree Species on Carbon in Forest Soils”. Disputationen avser filosofie doktorsexamen i biologi.
– Tid: fredagen den 16 september 2011 klockan 9.00
– Plats: Fu26, HVC, Ultuna, Uppsala
– Opponent: Professor Dan Binkley, Colorado State University Mer information

Mer information
Karna Hansson, 076-884 70 30,
karna.hansson@slu.se
Avhandlingen

Det är tekniskt möjligt att kraftigt öka skogsproduktionen i många svenska skogar genom kvävegödsling, användning av främmande trädslag eller framtagna kloner av gran, samt intensiva skötselmetoder. Sådana intensivodlade skogar ger hög fiberproduktion, men det sker på bekostnad av biologisk mångfald.

En teoretisk studie som har utförts inom forskningsprogrammet Future Forests visar att det genom triad-skogsbruk är möjligt att öka såväl skogsproduktionen som den långsiktiga överlevnaden för känsliga skogsarter, framför allt för arter med begränsad spridningskapacitet eller som föredrar slutna skogar. Som studieorganismer användes insekter som är beroende av död ved.
Införandet av mer intensivskogsbruk kan – om det kombineras med kompensationsåtgärder i form av naturhänsyn och skogsskydd på annat håll – leda till bättre förutsättningar för den biologiska mångfalden jämfört med dagens svenska modell. Det beror på att många arter behöver en viss mängd lämplig livsmiljö, och blir denna livsmiljö alltför utspridd finns risken att det inte blir tillräckligt mycket någonstans.

Slutsatsen från studien är att det inte är effektivt att försöka åstadkomma både ökad produktion och naturvård inom varje enskilt skogsbestånd. Studien har nyligen publicerats i den vetenskapliga tidskriften Biodiversity & Conservation.

Fotnot:
Den senaste tiden har medierna rapporterat om att Sverige tillhör de länder som tar minst naturhänsyn vid skogsavverkningar. Rapporteringen bygger på en ännu opublicerad studie av professor Lena Gustafsson vid SLU. Den här refererade studien av Ranius och Roberge skulle kunna vara en del av lösningen på problemet eftersom Triad-skogsbruk kan leda till att det i delar av landskapet blir tillräckligt med naturhänsyn för fler arter. 

Kontakt:
Forskare Thomas Ranius, institutionen för ekologi, SLU Uppsala, tel 018-67 23 34,
Forskarassistent Jean-Michel Roberge, institutionen för vilt, fisk och miljö, SLU Umeå, tel 090-786 83 59, 070-587 83 59 
SLU:s vision är att vara världsledande inom Life Science. Detta blir möjligt genom hög kvalitet och kreativitet inom forskning och utbildning, nyskapande och tongivande miljöanalys, samt att vara en innovativ partner för de gröna näringarna.