– Vår studie visar att en höjning av ersättningsnivån leder till en relativt liten ökning av arbetslösas konsumtion. För varje hundralapp i höjd ersättning går endast 25 till ökad konsumtion, resten sparas eller används till att betala av lån, säger nationalekonomen Jonas Kolsrud som gjort studien.

Ekonomisk teori utgår från att vi vill jämna ut vår konsumtion över tid. Detta innebär att arbetslösa, med sin gamla lön i minnet, ofta lånar – eller tar av sitt sparande – för att dryga ut arbetslöshetsersättningen. Detta får följden att a-kasseersättningar ofta faller på individer med en relativt hög skuldbörda.

I Sverige har politikerna under den ekonomiska krisen i hög utsträckning förlitat sig på så kallade automatiska stabiliserare inom finanspolitiken – konsumtionshöjande åtgärder som sätts in per automatik. Höjning av ersättningsnivån i A-kassan är ett exempel på en sådan automatisk stabiliserare.

Jonas Kolsrud har använt registerdata från Statistiska Centralbyrån på 4700 arbetslösa individer. Metoden går i princip ut på att jämföra sparandet hos arbetslösa som ligger precis under taket i försäkringen med dem som ligger precis över. Dessa grupper är särskilt intressanta att studera eftersom de statistiskt sett är mycket lika, men belönas olika i systemet.

– Om varje ny krona i bidrag ökar konsumtionen skulle ett statistiskt brott synas vid just den nivån, förklarar Jonas Kolsrud.

Men det visade sig alltså att för varje hundralapp i höjd ersättning läggs i snitt en fjärdedel, 25 kronor, på konsumtion. Resterande 75 kronor behåller den arbetslöse på sitt sparkonto, eller använder till att betala av befintliga lån.

Personer med sparade medel fortsätter i regel att ta av dessa då arbetslöshetsersättningen blir generösare. A-kassehöjningen går då nästan oavkortat ut i handeln och bidrar på så sätt till att upprätthålla aktiviteten i ekonomin. Problemet är att arbetslösa inte har speciellt högt sparande. Många har tagit konsumtionslån och använder de nya a-kassemedlen till att betala av dessa. Effekten på dessa personers konsumtion blir då noll, eller kanske till och med negativ. Studien visar också att hälften av de arbetslösa helt saknar en sparad buffert på minst 10 000 kronor, vilket förklarar varför så lite av ersättningarna används till att höja konsumtionen.

–    Resultaten har implikationer för konjunkturpolitikens effektivitet. Privatekonomiskt är naturligtvis höjda ersättningar bra för den arbetslöse, men eftersom det mesta går till sparande uteblir många av de positiva samhällsekonomiska effekter som höga ersättningar syftar till, säger Jonas Kolsrud.

Läs mer om UCLS [Ref 1].

För mer information, kontakta Jonas Kolsrud, tel: 018-471 16 36, 070-435 73 54, jonas.kolsrud@nek.uu.se

Uppsala universitet – kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

– Det är förvånande att det är sådan brist på aktuell litteratur på området med tanke på hur viktigt det är att följa upp arbetet med socialt utsatta människor, säger Björn Blom, en av redaktörerna och professor vid institutionen för socialt arbete.
– Framförallt är det angeläget ur ett etiskt perspektiv, men också för att som professionell bättre förstå vad arbetet leder till och för att undersöka om samhällets resurser används på ett vettigt sätt.

Boken Utvärdering i socialt arbete bygger på aktuell forskning, och innehåller, förutom grundläggande utvärderingskunskap, flera teman som enligt Björn Blom sällan eller aldrig finns i andra böcker. Till exempel behandlas utvärdering av äldreomsorg, handikappomsorg och missbrukarvård.

Svårt område att granska
Enligt Björn Blom är det ofta komplicerat och komplext att utvärdera socialt arbete. Olika grupper har särskilda problem och behov, och man måste utgå ifrån och fokusera på olika teorier och aspekter när insatser för dessa grupper ska följas upp.
– I ett fall kan det vara viktigt att granska kvaliteten på mötet mellan den äldre och vårdbiträdet, i ett annat att utvärdera om alkoholkonsumtionen minskar och vad det innebär i termer av livskvalitet för klienten.

Utländska forskare skribenter
Redaktörer för boken är, utöver Björn Blom, också professorerna Stefan Morén och Lennart Nygren vid samma institution. Medverkar gör även professorerna Stina Johansson, också hon vid institutionen för socialt arbete, och Anders Hanberger vid institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap. Övriga skribenter är framstående forskare och utvärderingsexperter inom socialt arbete eller angränsande områden i Sverige, Storbritannien och Australien. Boken kommer att användas som litteratur på socionomprogrammet i Umeå och andra lärosäten.
– Förutom studenter, forskare och utvärderare hoppas vi också att yrkesverksamma inom socialtjänst, social omsorg, hälso- och sjukvård och skola ska ha nytta av den.

För ytterligare information, kontakta:

Björn Blom,
institutionen för socialt arbete,
Umeå universitet,
Telefon: 090-786 93 46,
E-post: bjorn.blom@socw.umu.se

Projektet ”Att träda in i en profession” har analyserat kvinnors föreställningar och strategier för träda etablera sig inom en professionell organisation. Studien har letts av Karin Jonnergård, som är professor vid Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, och främst byggt på enkäter som skickats ut till nydisputerade akademiker och förstagångslicenserade revisorer.

Ett viktigt resultat är att både akademiker och revisorer som svarat på enkäten känner sig välkomnade och inkluderade i sina organisationer. Detta gäller både män och kvinnor. Ändå har män fem år senare nått både högre positioner och högre lön än kvinnor. Men denna strukturella ojämlikhet verkar inte upplevas som problematisk bland dem som svarat på enkäten.

En möjlig anledning till detta skulle kunna vara de olika förväntningar som fanns bland de kvinnor och män som svarade på enkäten. Kvinnor förväntade sig helt enkelt inte att komma lika långt. De var dessutom i högre grad än männen beredda att lämna sina jobb.

Intressant är att kvinnor inom akademin dock tenderade att välja mer framgångsrika strategier vad det gällde lön och position. Bland revisorerna använde sig män av en mer utåtriktad och kundorienterad strategi, vilket var gynnsamt för löneutvecklingen– kvinnor valde i större utsträckning att hålla sig till reglerna, vilket inte drog upp lönen i samma utsträckning. Inom akademin tenderade kvinnor att satsa på interna, sociala relationer i organisationen, och det lönade sig både vad det gäller summan i lönekuvertet och positionen.

Intressant är också att forskarna inte kunde undersöka relationen mellan karriär och etnicitet, vilket de ursprungligen tänkt sig. Nästan ingen av revisorerna hade nämligen utländsk bakgrund, trots att branschen i så hög grad är global, och bara ett fåtal av akademikerna.

-Vi forskare häpnade faktiskt när vi märkte detta, säger Karin Jonnergård, och tillägger att orsakerna till detta är något som får undersökas mer i framtiden.
 
Kontaktuppgifter till Karin Jonnergård: karin.jonnergard@lnu.se
Länk till rapporten
 

Små detaljer har stor betydelse och sättet de förmedlas på är betydelsefullt för cancerpatienter.
– Det är viktigt att ge varje enskild patient svar på just det han eller hon undrar eftersom det påverkar hur patienten bemästrar sin nya livssituation, säger Mariette Abrahamsson, Master of Public Health vid NHV.

Hennes studie har utförts med intervjuer av tio personer med olika slags cancerdiagnoser.
– Känslan av osäkerhet som flera av dem känner kan med rätt information vändas till trygghet, förståelse och bemästring, säger Mariette som är strålningsterapeut vid Stavanger Universitetssjukehus.

– Patienterna måste få samtala med en person som kan besvara frågorna, exempelvis läkaren.

Läs: www.nhv.se/abrahamssonsve
Beställ: kirsi.gomes@nhv.se

Hennes undersökning visar att när det gäller långa rehabiliteringsförlopp, som exempelvis för ryggmärgsskadade, kan patientkonferensen vara en hjälp för patienterna. De kan bidra till att de upplever kontroll och får överblick i en i övrigt kaotisk situation.

Ett första rehabiliteringsförlopp efter en ryggmärgsskada är ofta långvarigt och ställer stora kvar på den drabbade. Omfattande och livslånga funktionsnedsättningar som den enskilde ska hantera och kompensera för, kan bli följden.

För att gynna förloppet får alla patienter och deras anhöriga under sin sjukhusvistelse flera gånger inviterade till tvärfackliga konferenser där de själva kan vara med och planera sin vård.

I sin undersökning har Hanne Vest Hansen tittat på hur patienterna upplever det och vad det betyder för dem.
– Det visar sig att även nya ryggmärgsskadade och sorgdrabbade patienter gärna deltar aktivt i beslut om eget rehabiliteringsförlopp, säger Hanne Vest Hansen.

Läs: www.nhv.se/vesthansensve
Beställ: kirsi.gomes@nhv.se

Masterstudien visar också att beslutsprocessen kan vara slitsam och stressframkallande för dem som har ansvar för barn- och ungdomar.
– Strategier för att bemästra stress, både på individuell och organisatorisk nivå, bör utvecklas lokalt och ha förankring hos enskilda tjänstemän och ledningen, säger Arve Lerum.

– Att uppnå goda resultat för brukarna av tjänsterna är en viktig bemästringsfaktor.

Tjänstemän med ansvar i barnfrågor kan kritiseras både för beslut som tas och sådana som inte tas.

Arve Lerum har intervjuat socialarbetare med ansvar för barn i danska och norska kommuner (barnevernsarbeidere) och jämfört materialet.

Läs: www.nhv.se/Arvelerumsve
Beställ: kirsi.gomes@nhv.se

– Akilleshälen vid akut omhändertagande är det avstånd som uppkommer när patientens fysiska tillstånd förbättras säger Carina Elmqvist. Det existentiella stödet till patienten avtar och det blir ett glapp i sammanflätningen av medicinska och existentiella behov. Avståndet mellan vårdare och patient påverkas också av organisatoriska faktorer, krav på effektivitet samt vårdarnas attityder. Det ökade avståndet medför att patienten, tillsammans med närstående, tvingas föra en ensam kamp för att vara någon och att åter bli oberoende.

Avhandlingen visar att det angeläget att bekräfta patienten i hans eller hennes upplevelse av tiden i mötet på akutmottagningen. Väntan upplevs många gånger som lång, där sysslolöshet och oro över vad undersökningar och prover visar ytterligare förstärker upplevelsen av väntan. Patienter och närstående förväntar sig ofta en väntan, men inte att den ska vara oviss. Det är alltså inte nödvändigtvis så att väntetiden behöver förkortas eller att patienten ges mer tid med vårdpersonal, men patienterna förväntar sig att få veta vad som händer och vad som planeras för att kunna upprätthålla kontrollen över sin kropp och känna mening i mötet.

Akut omhändertagande karakteriseras av ett överlämnande av ansvar för den skadade eller sjuka kroppen till en kedja av personer med alltmer specialiserad kompetens och ökade resurser. Överlämnande av ansvar leder till förlorad kontroll över tiden och ett beroende av varandra i en ”hierarkisk dominoeffekt”. Mer preciserat innebär det att den person som äger information om situationen startar kedjereaktionen och att ansvaret samt kontrollen i tur och ordning lämnas över till någon annan. Överlämnande av ansvar innebär en lättnad för alla involverade och kedjereaktionen förlöper friktionsfritt så länge informationen förs vidare. Överlämnande av ansvar brister ofta i en länk i kedjan, nämligen att på ett tydligt sätt lämna tillbaka ansvaret till patienten. Så fort vårdarna intar en medveten närvaro i patientens närhet sammanflätas återigen medicinska behov och existentiella behov. Patienten får på ett naturligt sätt tillbaka ansvaret med möjlighet att upprätthålla kontrollen genom hela mötet trots beroendet av andra. Sammanflätningen underlättar överlämnandet av ansvar, och skapar en förståelse för situationen som gör att mötet får ett avslut.

Carina Elmqvist har en bakgrund som sjuksköterska och arbetar nu på Linnéuniversitetet som universitetsadjunkt.

Avhandlingen Akut omhändertagande – i mötet mellan patienter, närstående och olika professioner på skadeplats och på akutmottagning försvaras fredagen den 26 augusti 2011, kl 10.30. Disputationen äger rum i sal Myrdal, Linnéuniversitet i Växjö. Opponent är professor Ingegerd Fagerberg, Ersta Sköndal Högskola.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Carina Elmqvist, telefon: 0709-328684, e-post carina.elmqvist@lnu.se

Beställ avhandlingen från Linnaeus University Press: lupress@lnu.se.

Du kanske tänker att om du slutar röka så går du upp i vikt. Men det är inte så enkelt.
Studier har på senare tid visat tendenser till att dagens rökare har mindre viktproblem än ickerökar. Lisa Webbs fynd tyder på att rökning inte hjälper mot fetma.  

– Därför har jag velat undersöka om relationen mellan rökning och övervikt har förändrats över tid, säger Lisa Webb, Master of Public Health vid NHV.
Närmare 6.000 personer har deltagit i en studie som undersöker relationen mellan rökning och fetma.  

Två mätsystem har använts; BMI (body mass index) och WHR (waist-hip ratio).
Masterarbetet ”Smoking in the age of obesity: an investigation of secular trends in body fat and cigarette smoking” visar högre WHR för rökande män och kvinnor men lägre BMI hos rökande kvinnor jämfört med ickerökande.

Särskilt värt notera är att skillnaden mellan WHR hos kvinnliga rökare och ickerökare ökade allteftersom studien fortskred.

Handledare: Lauren Lissner, docent
Läs: www.nhv.se/lisawebbsve

En stor del av den svenska befolkningen är inte tillräckligt fysiskt aktiv vilket är ett hot mot folkhälsan. Sjukvården arbetar med allt mer hälsofrämjande insatser.

Fysisk aktivitet på Recept har sedan 2001 använts inom den svenska sjukvården för att behandla eller förebygga ett 30-tal sjukdomstillstånd. Ordinationen kan bestå av både vardagsmotion och organiserade aktiviteter.

I Amanda Eks masterstudie vid NHV Promoting public health by Physical activity on Prescription, with focus on organized exercise/Främja folkhälsan genom Fysisk aktivitet på Recept, med fokus på organiserad träning har 98 individer som ordinerats organiserad aktivitet ifrån Gotland, Jönköping, Stockholm och Uppsala län följts under sex månader.

– Studien visar att majoriteten av dem som ordineras exempelvis gympa eller gymträning följer ordinationen och minskar sin stillasittande tid på fritiden, säger Amanda Ek.  

Läs: www.nhv.se/amandasve
Beställ: kirsi.gomes@nhv.se

ESBL är ett enzym som produceras av bakterier i tarmens normalflora och skapar resistens mot många sorters antibiotika. Riskerna att få infektioner som kräver sjukhusvård ökar kraftigt.
– Att drabbas av en smittsam sjukdom kan vara påfrestande för individen, såväl fysiskt som psykiskt, säger Susanne Wiklund vars studie fördjupar kunskapen om vad det innebär för individen att drabbas av ESBL-bildande tarmbakterier.

Susanne Wiklund påvisar brister i vården för dem med av smittsamm tarmsjukdom. Patienter med dessa bakterier är utlämnade åt en informationskultur inom vården som i vissa är undermålig, trots lagstiftning på området.

– Det resulterar i rädsla och missförstånd runt diagnosen, säger Susanne Wiklund.
För att kunna hantera sin livssituation är det av stor betydelse att den som drabbas av en ESBL-bildande bakterie får en god information av patientansvarig läkare.

Läs: www.nhv.se/antibiotikaresistensbemötande
Beställ: kirsi.gomes@nhv.se

Rönen kan få stor betydelse vid tolkningen av modellsystem för folksjukdomen diabetes.

Nya metoder för så kallad optisk projektionstomografi (OPT), en avbildningsteknik på mikronivå, presenteras nu av Umeåforskare i en ansedd tidskrift för vetenskaplig avbildning, IEEE Transactions on Medical Imaging. Genom att använda dessa metoder har forskarna gjort nya rön om bukspottkörtelns utvecklingsbiologi och uppbyggnad. Rönen har publicerats i tidskrifterna PLoS ONE och Islets.

Optisk projektionstomografi (OPT) är en teknik för tredimensionell visualisering av gen- och proteinuttryck i vävnadsprover. Tekniken, som kan liknas vid en medicinsk datortomograf som utnyttjar vanligt ljus i stället för röntgenstrålar, utnyttjas i allt högre utsträckning i grundforskning inom många områden som till exempel växtbiologi, utvecklingsbiologi och patologi. OPT-tekniken, som från var början var begränsad till analyser av mycket små preparat, har tidigare vidareutvecklats av Umeåforskarna för att tillåta helorgansanalyser av t. ex. bukspottkörtlar från olika modellsystem för diabetes.

I den nu presenterade studien i tidskriften IEEE Transactions on Medical Imaging beskriver forskarna en datorbaserad teknik för att korrigera förvrängningar vid skapandet av OPT-bilder. De nyutvecklade metoderna bidrar generellt till förbättrade kvantitativa och visuella OPT-analyser i olika typer av vävnader genom att öka känsligheten för små och ljussvaga objekt, samt genom att skapa en mer exakt återgivning av de avbildade cellerna i vävnaden.

Genom att använda de nyutvecklade metoderna presenterar forskarna nya rön om bukspottkörtelns utvecklingsbiologi och uppbyggnad. I bukspottkörteln finns de så kallade Langerhanska cellöarna som producerar hormonet insulin. Störd insulinproduktion och/eller oförmåga hos kroppens celler att svara på insulinets signaler kan leda till utveckling av diabetes.

I en av studierna, som presenteras i tidskriften PLoS ONE, beskriver forskarna de utvecklingsbiologiska förutsättningarna för bildningen av den så kallade gastriska pankreasloben, en del av bukspottkörteln vars utveckling tidigare inte har beskrivits i detalj. Forskarna visar bland annat att denna del av bukspottkörteln är beroende av en normal utveckling av den intilliggande mjälten för att bildas.

I ytterligare en studie, i tidskriften Islets, visar forskarna att de insulinproducerande cellöarna är både fler och betydligt mer ojämnt fördelade i bukspottkörteln än man tidigare trott. Till exempel innehåller den gastriska pankreasloben betydligt fler Langerhanska öar än bukspottkörteln i övrigt.

Sammantaget bidrar studierna med information som är viktig för möjligheterna att utvärdera hur ärftliga och miljömässiga faktorer påverkar mängden insulinceller i olika modellsystem för diabetes. Studierna har möjliggjorts genom bidrag från bl. a. Kempestiftelserna.

För mer information, kontakta gärna professor Ulf Ahlgren [Ref 1] (porträttbild), Umeå centrum för molekylär medicin (UCMM) på 
telefon 090-785 44 34
mobil 070-220 92 28
e-post Ulf.Ahlgren@ucmm.umu.se

Bildförklaring: OPT-bild av en del av bukspottkörteln från en mus. Bilden visar de insulinproducerande Langerhanska cellöarna. Umeåforskarna har genom utvecklande av känsligare datoranalyser visat att dessa är mycket ojämt fördelade mellan bukspottkörtelns lober. I bilden är de Langerhanska cellöarna färgade i gula till röda nyanser, där gult motsvarar större, och rött mindre, grupperingar av insulinceller. © Artikelförfattarna.

Originalartiklar:
Image Processing Assisted Algorithms for Optical Projection Tomography. Cheddad A, Svensson C, Sharpe J, Georgsson F, Ahlgren U. IEEE Trans Med Imaging. 2011 Jul 14. [Epub ahead of print]. DOI: 
10.1109/TMI.2011.2161590

Impaired spleen formation perturbs morphogenesis of the gastric lobe of the pancreas. Hörnblad A, Eriksson AU, Sock E, Hill RE, Ahlgren U. PLoS One. 2011;6(6):e21753. Epub 2011 Jun 30. DOI:
10.1371/journal.pone.0021753

An improved protocol for optical projection tomography imaging reveals lobular heterogeneities in pancreatic islet and ß-cell mass distribution. Hörnblad A, Cheddad A, Ahlgren U. Islets. 2011 Jul-Aug;3(4):204-8. Epub 2011 Jul 1. DOI:
10.4161/isl.3.4.16417

I rapporten Perils Accompanying the Moment of Promise – Security Challenges in North Africa following the Arab Spring analyserar FOI-forskaren Mikael Eriksson den säkerhetspolitiska utvecklingen under och efter den arabiska våren. Rapporten identifierar mönster och trender i den säkerhetspolitiska situationen i regionen, de viktigaste aktörerna och de stora utmaningar som länderna nu står inför.

— Situationen i Libyen förändras just nu timme för timme. Men när revolten väl är över återstår arbetet med att bygga nya, demokratiska system i flera av länderna, säger FOI:s Mikael Eriksson. Detta blir en lång och mödosam process. En demokrati uppstår inte för att en dålig regim fallit. Tvärtom behöver alla intressenter göra en gemensam kraftansamling för att skapa stabila demokratiska stater. Alla stater i Nordafrika kommer att möte både nya och gamla hot efter den arabiska våren.

Rapporten fokuserar på händelseförloppet i Algeriet, Egypten, Libyen, Marocko och Tunisien. Den beskriver både historiska trender och aktuella skeenden i de olika länderna och belyser hur revolten påverkar den säkerhetspolitiska miljön i hela området. Rapporten identifierar också nya säkerhetspolitiska utmaningar för regionen, som energifrågor, handelsflöden och klimatpåverkan.

— Regionen i sin helhet står inför flera inom- och utomregionala utmaningar och varje enskild stat har också ett antal olika säkerhetspolitiska aspekter att ta hänsyn till. Sverige och EU kan bistå med både politiskt och ekonomiskt stöd, avslutar Mikael Eriksson.

Ladda ner rapporten:
Ladda ner rapporten på http://www.foi.se/upload/projekt/Afrikagruppen/FOI–R-3273–SE%20Nordafrika.pdf eller från nyheten på förstasidan på www.foi.se
(Rapporten publiceras på engelska med en svensk sammanfattning)

Kontakt
Mikael Eriksson, säkerhetspolitisk analytiker, mikael.eriksson@foi.se, 070 927 7166
Maria Hugosson Bygge, pressansvarig, maria.hugosson@foi.se, 073 444 7755
 

Forskning på DNA från fossila fynd av iberisk lo visar att arten i tiotusentals år har haft en mycket liten genetisk variation i sitt mitokondriella DNA, en del av genomet som normalt sett är mycket variabel. Detta talar för att antalet levande iberiska lodjur varit lågt under hela denna period. Denna nya studie publiceras i tidskriften Molecular Ecology, och är ett samarbete mellan svenska, danska, engelska och spanska forskare.
 
Bevarandeexperter har tidigare trott att låg genetisk variation hos en art betyder att den kommer att dö ut på grund av inavel och minskad förmåga att överleva förändringar i miljö och klimat.
 
— Våra resultat visar att den iberiska lons låga genetiska variation i sig inte är ett tecken på att arten riskerar dö ut, säger Love Dalén vid Naturhistoriska riksmuseet och forskningsansvarig för den här studien. Resultat från den här typen av studier kan även vara till hjälp för att avgöra hur stor en population behöver vara för att överleva, vilket bör vara av intresse för både forskare och myndigheter, inte minst vad gäller stora rovdjur.
 
Idag finns bara 279 iberiska lodjur, uppdelade i två åtskilda grupper i Spanien. Tidigare, för mer än hundra år sedan, var lodjuren fler och utspridda över hela Iberiska halvön, men stammen har sedan dess minskat kraftigt i antal och den iberiska lon anses idag vara den mest utrotningshotade kattdjursarten i hela världen. Minskningen i antal beror på förstörda utbredningsområden, jakt och att lodjurets huvudföda, europeisk kanin, blivit mindre vanlig.
 
— Fossilt material har visat sig vara en stor tillgång för att förstå hotade arters historia, konstaterar Anders Götherström vid Uppsala universitet och medverkande i studien.
Låg genetisk variation förekommer hos flera idag levande arter, inklusive andra kattdjur som till exempel geparden, lejonen i Ngorongorokratern och  Florida-puman. Men att variationen varit låg under så lång tid som observerats i denna studie, troligen mer än 50 000 år, är något helt nytt.
 
 

För ytterligare information kontakta:
 
Love Dalén
Forskare vid Naturhistoriska riksmuseet
Telefon: 08 5195 4281
Mobil: 070-777 27 94
Epost: love.dalen@nrm.se
 
Anders Götherström
Forskare vid Uppsala universitet
Telefon: 018 471 64 83
Mobil: 073-992 78 64
Epost: anders.gotherstrom@ebc.uu.se
 
Martin Testorf
Vetenskapskommunikatör, Naturhistoriska riksmuseet
Telefon: 08 5195 4037
Mobil: 0709 42 90 11
E-post: martin.testorf@nrm.se
 
Pressbilder finns att hämta på www.nrm.se/press

Hur ser den svenska företagerskan egentligen ut i idé och verklighet? På vilka villkor tillåts hon ta del i samhällsutvecklingen? Vilken slags tillväxt ska kvinnors företagande bidra till?

I dag råder en bred politisk enighet om att Sverige behöver fler företagare, framför allt fler kvinnor som driver egna företag. Fler kvinnor som företagare anses gynna både tillväxten och jämställdheten. Tjugo års politik för att gynna kvinnors företagande visar att resultaten sällan blir de som eftersträvas och att lösningar kanske ska sökas i samhällskontexten i sin helhet.

Kvinnors företagande framställs ofta som lösningen på en mängd problem i det svenska samhället, men resultaten i denna bok pekar mot att idéerna bakom dessa förhoppningar är både motsägelsefulla och mångtydiga. Företagandet handlar om samspel mellan välfärdsstaten, marknaden, familjen och individen, där politik och ideologi spelar en stor roll.

— USA framhålls ofta som en förebild. Jag har studerat hur skillnader i välfärdsstatens utformning i dessa länder påverkar kvinnors tendens att driva företag, säger Helene Ahl, professor i företagsekonomi. Resultaten visar att trots att familjepolitiken i dessa länder har klart olika effekter för kvinnors företagande, så är mönstren ändå förvånansvärt lika. Det som mer än något annat förklarar könsmönster i företagandet är traditionella förväntningar på vad kvinnor respektive män skall ägna sina dagar åt.  

I boken undersöks kvinnors företagande utifrån ett mångvetenskapligt och i flera fall kritiskt perspektiv med forskare från olika samhällsvetenskapliga discipliner. Författarna diskuterar hinder och möjligheter för kvinnors företagande och lyfter upp frågor som finns inbäddade i olika sammanhang, från familjeföretag till föreställningar om företagande och entreprenörskap.

— Vi har skrivit om förebilder på olika arenor och diskuterat på vilket sätt olika förebilder påverkar döttrar i familjeföretag att gå in på positionen som ägare och ledare. Det är intressant att notera att många döttrar tar över endast då det saknas konkurrens med bröder, säger Cecilia Bjursell, centrumledare för Encell.

Boken, som är utgiven på SNS Förlag, heter Kvinnors företagande – mål eller medel?

– Det här är ingen vanlig lägerskola. Ungdomarna planerar, genomför och utvärderar en egen vetenskaplig studie. Det handlar om riktig forskning och den studie de gör kan bli en bra grund för tredje årskursens projektarbeten, säger forskare Elisabet Brock som ansvarar för Summer Science Camp på Tjärnö.

Till forskarskolan Summer Science Camp, som arrangeras för första gången i år av Naturvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet, kom elva tjejer och sex killar från 11 olika gymnasieskolor runt om i Västsverige. Under fem dagar – 17-21 augusti – forskar, bor och äter ungdomarna, som alla ska börja tredje årskursen i höst, gratis på Tjärnö.

– Under Summer Science Camp samarbetar många olika naturvetenskapliga forskare, till exempel marinekologer och matematiker. Vi kommer att hjälpa eleverna att lösa var sitt vetenskapligt problem utifrån en vetenskaplig frågeställning.

Deltagarna i årets Summer Science Camp kommer från Alströmergymnasiet i Alingsås (bilder finns), Bäckängsgymnasiet i Borås, De la Gardiegymnasiet i Lidköping (bilder finns), Fässbergsgymnasiet i Mölndal, Lillerudgymnasiet i Grums, Nösnäsgymnasiet i Stenungsund, Osbecksgymnasiet i Laholm (bilder finns) samt Kitas Naturgymnasium (bilder finns), LM Engströmsgymnasiet och Polhemsgymnasiet i Göteborg.

Bilder från Summer Science Camp, fria för publicering, har lagts ut på universitetets bildbank: bildbank.gu.se

Elisabet Brock som handleder forskarskolan kan förmedla kontakt till elever från de medverkande gymnasieskolorna.

Tjärnöstationen grundades 1963 och ligger nära Kosterfjorden på den svenska västkusten. Det tar bara femton minuter med båt för att komma till den enda äkta oceaniska miljön i Sverige. Förkastningssprickan i Kosterfjorden är 247 meter djup och når ända ut till Atlanten. Fjorden har oceanisk salthalt (35‰) i bottenvattnet och god vattenomsättning.

Kontaktinformation
KONTAKT:
Elisabet Brock, forskare vid institutionen för marin ekologi, Göteborgs universitet
0702- 47 49 50
elisabet.brock@marecol.gu.se

Under fosterutvecklingen bildas ögonen från den del av hjärnan som kallas framhjärnan. I tidiga fosterstadier har den och de tidiga ögonanlagen i princip varit omöjliga att skilja åt. Därför har det varit svårt att veta om en mutation eller sjukdom som påverkar ögonutvecklingen beror på att framhjärnan är påverkad eller om det enbart handlar om ögonen.

Med hjälp av den modell som forskargruppen vid Umeå centrum för molekylär medicin (UCMM) nu publicerar kan man skilja de molekylära mekanismer som styr utvecklingen av framhjärnan från dem som styr utvecklingen av ögon. För att visa det har forskarna undersökt funktionen av genen Lhx2 i de upptäckta ögonstamcellerna.

Gruppen har tidigare visat att Lhx2 har viktiga funktioner i andra stamceller i kroppen och för utvecklingen av olika organ. Genen har visats vara viktig för utvecklingen av framhjärnan och ögonen, men man har hittills inte kunnat skilja på dess roll i framhjärnan och i de tidiga ögonanlagen. När Umeåforskarna inaktiverade Lhx2 i ögonstamcellerna stannade ögonutvecklingen omedelbart och inga ögon kunde bildas. Lhx2 är därmed en av de viktigaste generna för denna reglering.

Modellen kan nu användas för att utreda vilken roll som andra gener har i ögonutvecklingen, både i ögonstamcellerna som sådana och vid bildandet av dem. Därmed finns det förutsättningar för att i detalj börja studera hur olika medfödda ögonsjukdomar uppstår.

För med information, kontakta:
Professor Leif Carlsson
Umeå centrum för molekylär medicin
Tel. 090-785 44 36
mobil 070-374 79 51
e-post: leif.carlsson@ucmm.umu.se

Referens
Länk till artikeln