Knappt två månader efter attackerna den 11 september drev USA igenom nya internationellt bindande regler för sjöfartsskydd, den så kallade ISPS-koden (International Ship and Port Facility Security Code).

– Eftersom 90 procent av all handel sker till sjöss var det viktigt för USA att snabbt se till att sjöfarten inte fick sin egen 11 september-katastrof, säger Mattias Wengelin.
Tidigare fanns inga bindande regler, bara förslag till åtgärder som utarbetats på 80-talet efter det att Palestinska befrielsefronten kapat den italienska kryssaren Achille Lauro. Dessa förslag föll strax i glömska men dammades av i all hast efter den 11 september 2001. Nu utgör det stommen i det nya regelverket.

Enligt det nya sjöfartsskyddet ska alla industrihamnar omges av stängsel, säkerhetsvakter, bevakningskameror och kontrollsystem för in- och utpassering. Detta har inneburit att industrihamnar, som i vissa städer varit en integrerad del av gatubilden, numer är slutna och otillgängliga för vanliga människor.
– Många hamnarbetare har uppfattat säkerhetsreglerna som överdrivna och absurda, säger Mattias Wengelin. Lite tillspetsat skulle man kunna säga att vi har byggt om våra hamnar för att skydda USA mot konsekvenserna av dess egen utrikespolitik.

Bara vissa hamnar får lov att skeppa varor till USA. Göteborgs hamn är en av få europeiska hamnar som har valts ut eftersom den anses sköta säkerheten på ett bra sätt.
– Göteborg agerar tullstation och scannar alla containrar som ska till USA, säger Mattias Wengelin och berättar att detta har inneburit en konkurrensfördel för stadens hamn.

Mattias Wengelin har studerat hamnar och intervjuat hamnarbetare i Göteborg, Halmstad, Helsingborg, Södertälje etc.

Kontaktinformation
Kontaktuppgifter:
042-35 66 39, Mattias.Wengelin@ism.lu.se
Mattias Wengelin disputerar snart med avhandlingen Service, Regulations, and Ports, An Actor-Network perspective on the social dimension of the Service Dominant Logic

I den tvärvetenskapliga publikationen medverkar historiker, demografer, sociologer och antropologer från nio länder. Utifrån olika perspektiv behandlas hur stater som Australien, Nya Zeeland, Canada, Ryssland, Norge och Sverige räknat, kategoriserat och diversifierat urfolk. Boken som är den första internationella studien på området visar hur det i varje land funnits ett nära samband mellan folkräkningar, etnisk klassificering och statsmaktens agendor och pekar på de konsekvenser som det fört med sig ända fram till idag. Statsmakterna har i många fall haft svårigheter att på ett pålitligt sätt identifiera och samla statistisk information rörande urfolk och statistiken har gett upphov till stereotyper.

Samtidigt har många urfolk världen över de senaste decennierna fört en växande kamp för självständighet där tillförlitliga kunskaper om befolkningens sammansättning och utbredning är avgörande. Mitt i detta spänningsfält befinner sig forskare som arbetar med dessa frågor och boken åskådliggör därför olika hänsynstaganden och metoder att arbeta med historiskt och nutida demografiskt material rörande urfolk.   

Indigenous Peoples and Demography visar på betydelsen av internationella jämförelser för att synligöra nationella mönster och en internationell arena för att diskutera den fortsatta utvecklingen av urfolksdemografi.
 
Länk till boken på Berghahn Books: http://www.berghahnbooks.com/title.php?rowtag=AxelssonIndigenous
 

Kontaktinformation
För vidare information kontakta
Per Axelsson (per.axelsson@cesam.umu.se) eller Peter Sköld (peter.skold@cesam.umu.se).

Renskötselns starka koppling till markanvändning, tillsammans med den växande fokuseringen på klimatförändringar har skapat ett ökat intresse för dess socio-ekologiska återhämtningsförmåga och sårbarhet.

I det senaste numret av den ansedda tidskriften Global Environmental Change återfinns en artikel Reindeer management during the colonization of Sami lands: A long-term perspective of vulnerability and adaptation strategies av Isabelle Brännlund och Per Axelsson, vid Centrum för Samisk forskning. 

Brännlund och Axelssons artikel som är baserad på 1800-tals och tidigt 1900-tals källor visar att även om det finns uppenbara skillnader mellan rennäringen igår och idag, så är det fortfarande samma ty av begränsningar och anpassningsstrategier.

Den främsta anpassningsstrategi var, och är fortfarande, en flexibel användning av betesmark, och det tydligaste begränsningarna var och är förlusten av makt över jorden och påförda regleringar.

Artikeln för fram att historiskt material måste användas i högre utsträckning för att kunna förstå dagens globala samhällsförändringar.
Isabelle Brännlund är doktorand i historia och kopllad till det tvärvetenskapliga projektet “Adaptations of natural resource-based communities to climatic and societal changes” (FORMAS) och placerad vid Centrum för Samisk forskning.

Per Axelsson, Dr. i historia vid Centrum för Samisk forskning och affilierad till Centrum för befolkningsstudier. Hans arbete finansierades av Umeå University Young Researcher Award.

Länk: http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S095937801100032X

Kontaktinformation
Kontakt:
isabelle.brannlund@cesam.umu.se
per.axelsson@cesam.umu.se

Norge och Danmark har lärlingsbaserad yrkesutbildning medan den i Finland och Sverige primärt är skolbaserad. Fr.o.m. hösten 2011 har lärlingsutbildningar införts också i Sverige.
I rapporten undersöks hur väl övergången mellan skola och arbetsliv påverkas av hur yrkesutbildningen organiseras. Slutsatsen blir att andelen som examineras från yrkesutbildningen på den svenska gymnasieskolan är på samma nivå som i Danmark, lägre än i Finland, men betydligt högre än i Norge. Svenska avhoppare från den gymnasiala yrkesutbildningen löper också en lägre risk att långvarigt stå utanför arbetsmarknad och studier än i våra grannländer.

– Anledningen till att de svenska avhopparna klarar sig så pass bra är att vår vuxenutbildning tycks vara bättre på att fånga upp avhoppare och erbjuda dem en andra chans än vad som är fallet i våra grannländer, säger Olof Bäckman, forskare vid Institutet för framtidsstudier och en av författarna till rapporten.

De lärlingsbaserade utbildningarna i Danmark och Norge har alltså inte någon högre andel examinerade än de skolbaserade utbildningarna i Finland och Sverige. I Norge har man tvärtom stora problem med avhopp från yrkesutbildningarna.

– I ljuset av de resultat som presenteras i vår rapport är det svårt att se hur den i höst införda lärlingsbaserade yrkesutbildningen i Sverige skulle kunna bidra till ökad andel examinerade. Utifrån vad vi ser i Norge är det faktiskt mer troligt att det blir tvärtom, säger Olof Bäckman.

Rapporten visar däremot att för dem som examinerats från utbildningen verkar övergången till arbetslivet gå smidigare i Danmark och Norge. De utexaminerade från finsk och särskilt svensk yrkesutbildning går å andra sidan i högre utsträckning vidare till högre studier.

Arbetsrapport Nr 2011:8, Dropping out in Scandinavia. Social exclusion and labour market attachment among upper secondary school dropouts in Denmark, Finland, Norway and Sweden är skriven av
Olof Bäckman, Vibeke Jakobsen, Thomas Lorentzen, Eva Österbacka, Espen Dahl och kan laddas ner från www.framtidsstudier.se.

Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Olof Bäckman, olof.backman@framtidsstudier.se 08 – 402 12 18.
Hanna Zetterberg Struwe, kommunikationsansvarig Institutet för Framtidsstudier
hanna.zetterberg_struwe@framtidsstudier.se

Fil Dr Victoria Blom har tittat närmare på tänkbara orsaker till att en del personer blir sjuka av stress.

— En förklaring till att unga kvinnor blir sjuka av stress återfinns i självkänslan, eller snarare brist på den. I stället för att ha en inneboende trygghet att man duger som man är så har en del personer en villkorlig, så kallad prestationsbaserad, självkänsla. Man strävar då ständigt efter att erhålla den självkänsla man saknar genom att hela tiden ställa höga krav på sig själv. Samtidigt finns ofta en rädsla för att misslyckas hos dessa personer då egenvärdet är avhängigt prestationens resultat, säger Victoria Blom.

I sin avhandling Striving for self-esteem – Conceptualizations and role in burnout visar Victoria Blom att framgång och yttre bekräftelse blir en kompensation för bristande självkänsla. Man blir då också beroende av att vara duktig för att känna att man duger.

— En god grundläggande självkänsla i botten kan istället skapa en buffert mot misslyckanden och nederlag. Det blir då inte den yttre bekräftelsen som definierar hela ens egenvärde och man kan hålla en sundare distans till sina prestationer. I en experimentell studie visade det sig att individer med denna typ av villkorad självkänsla reagerade med förhöjd fysiologisk och psykologisk anspänning i en prestationssituation där de blev utvärderade, särskilt då de inte har full kontroll över situationen.

Att det framförallt är duktiga, engagerade och prestationsinriktade personer som blir sjuka av stress är en utbredd uppfattning inom utbrändhetsforskningen. Men hur kan detta dysfunktionella engagemang vändas till ett positivt engagemang utan att individen driver sig själv för hårt?

— En av mina studier visar att prestationsbaserad självkänsla tycks triggas i en miljö med otillräckligt stöd från chef och familj, motstridiga krav samt otillräckligt med resurser för att göra ett bra jobb och hög arbetsbelastning. Detta leder i sin tur till ökad risk att bränna ut sig. När det kommer till könsskillnader visar studien att det för män i hög grad är arbetsstress som leder till utbrändhet, medan det är de inre kraven i form av prestationsbaserad självkänsla som främst leder till att kvinnor bränner ut sig. De är ’duktiga flickor’ som riskerar att driva sig själva så hårt att de blir sjuka av stress, säger Victoria Blom.

För mer information kontakta gärna: Victoria.blom@psychology.su.se alt: 070-7213029
Universitetet i huvudstaden – utbildning och forskning på högsta nivå där öppna sinnen möts och utvecklas. Universitetet deltar i regionala, nationella och internationella samarbeten, i debatt och i samhällsutveckling. Här är mer än 50 000 studenter och 6 000 medarbetare verksamma inom humaniora, juridik, naturvetenskap och samhällsvetenskap.