Mänskliga aktiviteter har bidragit till höga halter av kväverika luftföroreningar som slutligen hamnar i naturen, vilket kan medföra negativa effekter för vissa ekosystem. De nya rönen, som presenteras i senaste numret av den välrenommerade tidskriften New Phytologist, visar att den negativa effekten kan förstärkas om klimatet blir varmare.

Studien är ett resultat av ett internationellt samarbete med ett 20-tal forskare från olika länder. Tre av de drivande i projektet har varit doktoranden Gustaf Granath, docent Urban Gunnarsson och professor Håkan Rydin vid Uppsala universitet.

Forskarna undersökte effekten av kvävenedfall på torvmarker (myrar) genom att återanalysera data från nästan 30 olika studier utförda över hela norra halvklotet. Torvmarker är bland de viktigaste kollagren i världen och innehåller kol motsvarande en tredjedel av all kol i atmosfären. Tillväxten av torvmossor (eller vitmossor som de också kallas) på torvmarker utgör grunden för inlagringen av kol och funktionen för dessa ekosystem.

– Att kvävenedfall har kan ha negativa effekter på torvmossorna är har varit känt, men att effekten beror så starkt på andra miljöfaktorer, såsom temperatur och även nederbördsförhållanden, är ny viktig kunskap om övergödningens effekter på landekosystem, säger Gustaf Granath.

Idag finns riktlinjer för hur mycket olika ekosystem tål innan dess funktion påverkas, så kallad kritisk belastningsgräns. Dessa är satta för hela Europa och fokuserar på vilken mängd kväve ekosystemet tål per ytenhet. Studien visar dock att klimat och lokala förhållanden är viktigare för effekten av kvävenedfall än själva mängden kväve. Slutsatsen blir att de kritiska värdena bör anpassa till lokala förhållanden.

–    Torvmarker i varmare områden tål till exempel mindre kväve än i kallare områden. Och om den nuvarande temperaturhöjningen fortsätter kan effekten av kväve förstärkas i framtiden. Detta är speciellt oroande då ökad temperatur i sig har negativa effekter på torvmarker, säger Gustaf Granath.

Referens: Limpens J, Granath G, Gunnarsson U, Aerts R, Bayley S, Bragazza L, Bubier J, Buttler A, van den Berg LJL, Francez A-J et al. 2011. Climatic modifiers of the response to nitrogen deposition in peat-forming Sphagnum mosses: a meta-analysis. New Phytologist 191: 496–507.

Studien har finansierats av bland andra forskningsrådet Formas.

För mer information, kontakta Gustaf Granath, avdelningen för växtekologi och evolution, Evolutionsbiologiskt centrum, tel: 073-20 32 176, Gustaf.Granath@ebc.uu.se

På den stora pågående arbetstidskonferensen i Stockholm diskuteras nya forskningsrön som rör hälsan kopplat till skiftarbete.
För skiftgående sker ständiga konfrontationer mellan arbetstidskrav och den biologiska anpassningen i dygnsrytm. Enligt självskattningar uppvisar människor kända olikheter avseende morgonpigghet/kvällspigghet. Nu ser man även kopplingar till genetiken, alltså att möjligheterna att förändra inställningen på dygnsrytm är beroende av gener.
Ljus impulser är den viktigaste signalen till hjärnan för möjligheterna att ställa dygnsrytmen rätt. I praktiken får en sådan kunskap stort inflytande på hur man bör utforma ljusmiljön och arbetstider.
Flera stora registerstudier har kunnat påvisa en allmänt förhöjd risk för kvinnor att drabbas av bröstcancer om de arbetat i arbetstider som inbegriper nattarbete. Flera möjliga hypoteser har lagts fram för att förklara cancertillväxten, den mest vanliga den så kallade LAN (Light At Night) hypotesen har föreslagit att ljusexponering nattetid sänker utsöndring av melatonin och därmed ökar till exempel förekomsten av östrogen som man vet kan vara en riskfaktor. Men även sänkningen i sig av melatonin minskar dess antioxidanta effekt i cellerna. Man har också sett att bröstcancer sällan förekommer hos blinda kvinnor.
På arbetstidskonferensen ges en överblick över kunskapsläget om sambandet mellan cancer och nattarbete. Bland annat presenteras en färsk studie från Norge där man påvisar att antalet arbetade nattpass i rad verkar påverkar risken. En svensk studie om melatoninpreparat under ljusfattiga vintermånader i Sverige kan underlätta för ungdomar att komma i säng i tid på kvällen presenteras.
Det ges även en inblick hur brittiska forskare undersökt hur människan påverkas under perioder utan solljus som på forskningsstationer i Antarktis och hur människor på andra ställen, som i västvärlden, utsätts för ohälsosamt för mycket ljus under den mörka delen av dygnet.

Ytterligare information
Arne Lowden, ansvarig forskare för dagen, tfn 073-707 89 15, e-post arne.lowden@stressforskning.su.se
Sofia Lagergren, pressansvarig vid Stressforskningsinstitutet, tfn 070-744 55 43, e-post sofia.lagergren@stressforskning.su.se

– Skiftarbete och övertid försämrar möjligheterna till återhämtning och stör ens sociala liv. Arbetstiderna inkräktar på privatlivet och man upplever att tiden inte räcker till. Detta brukar allmänt benämnas att det blir svårare att lägga det så kallade livspusslet. Vad vi kan se nu är att om det finns en möjlighet att själv påverka sina arbetstider blir det en positiv effekt, säger Göran Kecklund, docent vid Stressforskningsinstitutet.
I dagsläget har cirka 300 000 svenskar som arbetar skift har möjlighet att påverka sina arbetstider. Bland tjänstemän är det vanligt att ha så kallad förtroendearbetstid, vilket innebär att arbetstiden till viss del är gränslös. Möjligheten att påverka sina arbetstider är relaterad till yrke, fler tjänstemän anser sig till viss del kunna bestämma över sina arbetstider jämfört med anställda inom arbetaryrken.

– Om man jobbar mycket övertid eller skiftarbetar kan det innebära att kroppen inte återhämtar sig vilket ökar risken för stressrelaterade sjukdomar. Kronisk stress är en riskfaktor för hjärt- och kärlsjukdom. Otillräcklig återhämtning gör även att vi blir mindre effektiva i vårt arbete. Att då kunna påverka sina arbetstider kan vara en positiv motvikt. Det har även visat sig att goda möjligheter att påverka sina arbetstider minskar risken för sjukskrivning och förtidspensionering, säger Göran Kecklund.
Svenska studier pekar också på att hur flexibla arbetstider införs är viktigt. Det kan finnas nackdelar med arbetstidssystem där medarbetaren själv i stor utsträckning bestämmer när man ska arbetet, till exempel att arbetet får en alltför dominerande roll i livet, att konflikter uppstår i arbetsgruppen till följd av att personalgruppen inte kan lösa bemanningskraven och att arbetsgivaren då måste beordra när man ska arbeta, samt att vissa medarbetare föredrar regelbundna och förutsägbara arbetstider. 

– Sammantaget kan det konstateras att graden av egeninflytande över arbetstiden är en central faktor som förmodligen är minst lika viktig som hur mycket man arbetar, säger Göran Kecklund.

Ytterligare information
Göran Kecklund, docent vid Stressforskningsinstitutet, tfn 073-707 89 12, e-post goran.kecklund@stressforskning.su.se
Sofia Lagergren, pressansvarig vid Stressforskningsinstitutet, tfn 070-744 55 43, e-post sofia.lagergren@stressforskning.su.se

Skiftarbete leder ofta till störd sömn och rubbade mattider vilket i sin tur leder till störningar av ämnesomsättningen. Flera epidemiologiska studier har även visat samband mellan skiftarbete och risk för att utveckla hjärt-/kärlproblem och åldersdiabetes. Under dagen kommer ett antal studier som har undersökt hur skiftarbete påverkar markörer för metabola sjukdomar att presenteras. Data pekar på att skiftarbete har negativa konsekvenser för sådana metabola riskmarkörer.

– Störd eller kort sömn är vanligt hos många skiftarbetare. Anledningarna är att man ofta måste gå upp mycket tidigt, sova på dagen efter ett nattskift, eller att man har arbetat många skift i följd – som vart och ett medför en viss grad av sömnbrist. Hur snabbt man återhämtar sig från olika arbetsscheman är dock mindre känt, säger John Axelsson, docent vid Karolinska Institutet och verksam inom Stockholm Stress Center vid Stressforskningsinstitutet.

Prof. Dinges från University of Pennsylvania har genomfört ett flertal stora studier med sömnbrist och kommer att gå igenom hur snabbt man återhämtar sig när man varit utsatt för sömnbrist. Under konferensen kommer även en ny norsk studie att presentera data på hur snabbt man återhämtar sig från längre perioder med nattarbete. Dessa data tyder på att det tar mycket lång tid, mer än en vecka, för våra biologiska rytmer att återgå till det normala efter en period med nattarbete.

Det är välkänt att många äldre arbetare får svårigheter att stanna i skiftarbete ända till pension. Delvis verkar detta bero på störd sömn och svårigheter att sova på dagen. I en ny finländsk studie som presenteras på konferensen har man undersökt vilka typer av scheman som underlättar för äldre arbetare. Här visar man att en specifik typ av scheman verkar passa äldre bättre både med hänsyn till minskade sömnproblem och lägre inflammationsaktivitet.

Även om många studier visar på förhöjd risk för skiftarbetare att utveckla ett flertal sjukdomstillstånd, finns mindre kunskap om hur detta är kopplat till dödlighet. Vid kongressen kommer en ny finländsk studie som följt över 4000 arbetare över 20 år att presenteras. Studien pekar på att framförallt kvinnliga skiftarbetare verkar ha en förhöjd risk att dö i förtid.

Ytterligare information
John Axelsson, ansvarig forskare för dagen, tfn 070-213 66 76, e-post john.axelsson@ki.se
Sofia Lagergren, pressansvarig vid Stressforskningsinstitutet, tfn 070-744 55 43, e-post sofia.lagergren@stressforskning.su.se

VTI har därför på uppdrag av Trafikverket genomfört projektet ”Spårfaktorn på spåret” med jämförande fallstudier i sex städer i Europa: Stockholm, Paris, Göteborg, Zürich, Norrköping och Heidelberg.
– Det är tydligt att ”spårfaktorns” genomslag är beroende av politik, planering och organisation, det vill säga transportsystemens inramning, säger Tomas Svensson, projektledare.
 I studien visas att det finns mycket kunskap och erfarenheter från olika städer som behöver sammanställas, beskrivas och analyseras och användas som underlag för den fortsatta planeringen av spårväg i Sverige.
– Vi tar upp flera områden som är angelägna att utveckla för att stärka kollektivtrafikens potential för lokal och regional utveckling i Sverige.
Projektet har drivits som en förstudie med ett brett syfte och det finns enligt forskarna tungt vägande skäl för fortsatta komparativa studier av spårväg och kollektivtrafik i städer och regioner som en del av den samlade kunskapsutvecklingen.
VTI rapport 721
För mer information
Kontakt: Tomas Svensson, forskningschef, VTI

VTI, Statens väg-och transportforskningsinstitut, är ett oberoende forskningsinstitut inom transportsektorn. VTI utför tillämpad forsknings- och utvecklingsverksamhet som rör samtliga transportslag.

Libanon, Golanhöjderna och Hatay, där de syriska flyktingarna från Jisr al-Shughur-området nu befinner sig, innefattades alla ursprungligen i det franska mandatet Syrien som upprättades efter första världskriget. Sedan dess har de av olika anledningar förlorats. Emma Lundgren Jörum vid Uppsala universitet visar i sin avhandling varför vissa förlorade områden förblir viktiga för Syrien medan andra faller i glömska.

Emma Lundgren Jörums studie visar att samtliga tre områden förblivit viktiga för Syrien men att dess syn på och agerande gentemot dem skiljer sig åt och att Syrien har olika ambitioner för dem. Den interna politiska utvecklingen har avgjort hur Syrien hanterat förlusten av områdena och har även avgjort Syriens politik gentemot dem.

Hatay annekterades av Turkiet 1939. Det har aldrig formellt erkänts som turkiskt av Syrien och inkluderas som en del av Syrien på officiella syriska kartor. Av detta följer att den turkisk-syriska gränsen som skiljer Syrien från Hatay aldrig formellt erkänts av Syrien. Avhandlingen visar att Syrien inte har några ambitioner att återerövra detta område utan i allt praktiskt anser det vara ett turkiskt område. Under perioder av syrisk-turkisk spänning har frågan visserligen kommit upp men den har aldrig utgjort den centrala frågan i syrisk-turkiska konflikter. Under den senaste tioårsperioden, då de tidigare spända turkisk-syriska relationerna utvecklats i mycket positiv riktning, har Syrien i praktiken signalerat ett erkännande av gränsen samtidigt som man undvikit att diskutera frågan. Man har dock fortsatt att signalera att frågan inte är löst. Det troliga är att området förväntas kunna fungera som ett ”bytesobjekt”.

Libanon skapades 1920 av den franska mandatmakten under kraftiga protester från både Syrien och Libanons sunnimuslimska invånare. Syrien har ofta anklagats för att aldrig ha erkänt Libanons självständighet och för att vilja annektera Libanon. Avhandlingen visar att detta är fel.

– Syrien erkände Libanon på ett tidigt stadium i utbyte mot ett franskt löfte om syrisk självständighet. Syrien hyser inte några ambitioner om att ”återerövra” Libanon. Däremot har Syrien under hela självständighetsperioden genomgående underlåtit att respektera Libanons suveränitet och har med olika medel påverkat libanesisk inrikes- och utrikespolitik, säger Emma Lundgren Jörum.

Målet med Syriens agerande har varit att försäkra sig om att Libanon agerar i Syriens intresse och att libanesiskt territorium inte utgör basen för främst ett israeliskt hot mot Syrien. Libanon har dessutom utgjort en viktig ekonomisk inkomstkälla för Syrien. Syriens möjligheter att agera öppet i Libanon har varit strängt beroende av vad det internationella samfundet tillåtit och detta har fluktuerat kraftigt. Syriens mål har dock förblivit det samma över tid och man har i Libanon tydligt visat att trots att Syrien inte alltid kan driva igenom sin egen vilja är det fullt kapabelt att blockera utvecklingar som det uppfattar som negativa.

Förlusten av Golanhöjderna har aldrig accepterats av Syrien. Området ockuperades av Israel 1967 och speciellt sedan Hafez al-Asad’s övertagande av makten 1970 har Golan utgjort fokus för Syriens utrikespolitik. Så har det också förblivit under hans son och efterträdare Bashar al-Asad. Förlusten av Golan förklarar en stor del av Syriens agerande gentemot både Libanon och Hatay. Man har, i syfte att re-inkorporera Golanhöjderna i Syrien, både gått i krig och till förhandlingar. Förhandlingsperioden 1991-2000 visar att samtidigt som Syriens uppfattning om vad en syrisk-israelisk fred bör innebära utvecklades så ändrades aldrig Syriens grundkrav – ett fullständigt israeliskt tillbakadragande från Golan.

Sammantaget visar avhandlingen att relationen mellan stat och territorium är betydligt mer komplicerad än vad vi vanligtvis föreställer oss.

Underlaget för Emma Lundgren Jörums studie bygger på ett stort källmaterial på arabiska, västerländska källor samt ett omfattande FN-material. Avhandlingen försvaras den 30 augusti vid Uppsala universitet.

För mer information, kontakta Emma Lundgren Jörum, tel: 018-471 3341, 070-214 17 25, e-post: emma.jorum@statsvet.uu.se

HAMLET* har i laboratorieförsök gett effekt på över 40 olika typer av cancerceller – tumörer från lungor, njurar, prostata, äggstockar och tarm samt melanom, leukemier m.m. Det har i djurförsök visat sig minska tillväxten av hjärntumören glioblastom, och i försök på människor gett god effekt mot papillom (en sorts hudtumörer) och cancer i urinblåsan.
I en nyligen publicerad artikel i tidskriften Oncogene visar författarna att HAMLET siktar in sig på en av de mest grundläggande ”onkogenerna”, de gener som är inblandade i uppkomsten av cancer. Genen kallas c-Myc och är välkänd för alla cancerforskare. HAMLET påverkar också cellens ämnesomsättning så att glykolysen, förmågan att få energi av socker, stoppas.

– Alla tumörceller har en förändrad ämnesomsättning som gör dem mycket sockerberoende. HAMLETs effekt på ämnesomsättningen är väldigt snabb. På bara en timma har man stängt av cellens energitillförsel, förklarar professorn och forskningsledaren Catharina Svanborg.

Hennes medarbetare Petter Storm har sett inte bara HAMLETs effekt på tumörceller, utan också försökens effekt på andra cancerforskare.

– De hade först varit lite avvaktande. Men när vi gjort de första experimenten så tändes ett ljus i deras ögon! säger han.

Petter Storm talar om lundagruppens samarbetspartners vid Cold Spring Harbor-laboratoriet i USA. Det är ett känt laboratorium för cancerforskning som letts av nobelpristagaren James Watson, känd som en av DNA-spiralens upptäckare.

Den 83-årige Watson står med som en av författarna till den långa forskningsartikel som lundagruppen och dess partners nu publicerat. En av delstudierna i artikeln använder en teknik som utvecklats i Cold Spring Harbor, där man i ett enda försök kan slå ut cellernas alla ca 20 000 gener en i taget. Genom att använda denna metod i kombination med HAMLET har man kunnat visa att det är just genen c-Myc som HAMLET siktar in sig på. C-Myc påverkar i sin tur ämnesomsättningen, vilket förklarar HAMLETs effekt på denna.

– Vi har fått stor respons på artikeln från kollegor runtom i världen. Det finns redan forskning om HAMLET bland annat i Storbritannien, Ryssland, Italien och USA, och vår nya publikation kan nog ge en ytterligare skjuts åt intresset, säger Catharina Svanborg.

HAMLET hittades 1994, när Catharina Svanborg och hennes medarbetare höll på att testa den bakteriehämmande effekten av bröstmjölk. Av praktiska skäl hade man valt odlade tumörceller att testa på, vilket gav det överraskande resultatet att många av cellerna helt enkelt dog.
HAMLETs speciella kombination av en fettsyra och ett bröstmjölksprotein i en viss veckningsform finns inte i mammans nybildade bröstmjölk. Lundagruppen tror att proteinkomplexet bildas först nere i magen på spädbarnet. Där finns nämligen också mängder av nybildade celler, och proteinets uppgift kan vara att utrota felaktiga exemplar som kunde ha utvecklats till tumörceller.

*HAMLET är ett komplex mellan ett protein och en fettsyra, och namnet står för Human Alfa-lactalbumin Made LEthal to Tumor cells.

Artikeln i tidskriften Oncogene kan läsas på www.nature.com/onc/index.html, skriv in Svanborg i sökrutan.

Catharina Svanborg nås på 046-222 70 44, 070-94 265 49 och catharina.svanborg@med.lu.se. Petter Storm nås på 046-2227185 och petter.storm@med.lu.se.

– Det är ett fantastiskt fynd! Inte bara för myntet är så ovanligt, det stärker också våra hypoteser i forskningsprojektet, säger projektledaren Annika Larsson, från institutionen för arkeologi vid Uppsala universitet.

Projektet är ett samarbete mellan Uppsala och Stockholms universitet och handlar om vattentransportvägar i inlandet under vikingatid och tidig medeltid. Hypotesen är att transporter av och kontroll över viktiga råvaror, såsom järn och koppar, utgjort grunden för de gamla folklanden i Mälardalen. Örsundaåns dalgång i det gamla folklandet Fjärdhundraland, som sträckte sig från Dalälven i norr till platsen för Birka i söder, utgör fallstudie.

Fyndet gjordes vid arkeologisk undersökning i Garn, Biskopskulla. Undersökningsplatsen omfattar en vallanläggning med rester efter pir- och kajbyggnader, järnhanteringsverksamhet och vägnät ansluten till aktiviteter både på land och vid vattenbrynet.  Området ligger nära Biskopskulla kyrka och den intilliggande kungsgården, Landsberga kungsgård.  

Den påträffade silverpenningen, hittad vid en smedjekonstruktion, är präglad i Sigtuna omkring år 1180-1185 under kung Knut Eriksson (1167-1196). Motivet på den ensidiga penningen, s.k. brakteat, är en stiliserad framvänd bild av en härskare med ett uppåtriktat svärd i höger hand. Den avbildade är sannolikt myntherren Knut Eriksson eller mindre troligt hans far Erik den helige.

Vikten på denna typ av svealändska mynt är låg, knappt 0.30 gram, men silverhalten är cirka 90-95 procent.

– Det finns ett enda liknande mynt hittad i en jämförbar kontext, och det finns i Dalarna, säger Frederic Elfver, doktorand i numismatik vid Stockholms universitet. De förekommer i ett par skattfynd från medeltiden men annars är de ovanliga. Det nu påträffade myntet är det första som säkert kan knytas till en bebyggelsekontext utanför Sigtuna och är dessutom av en variant man tidigare bara påträffat i ett hopat fynd från Västannors tjärn, Leksand i Dalarna.

– Frågorna man ställer sig är vem som kan ha ägt myntet och hur det kom att hamna under en syllsten i smedjan i Garn vid Biskopskulla?  Vid samma tid som myntet präglas omkring 1185 utfärdar dessutom påven ett skyddsbrev till ärkebiskopen för just Kulla, alltså Biskopskulla.

Myntet och dess sammanhang vittnar om platsens betydelse. Den arkeologiska undersökningen fortsätter för att kunna besvara frågor och finna nya perspektiv.   

För mer information, kontakta projektledaren Annika Larsson på plats i Biskopskulla, tel: 070-499 98 85. För mer information om myntet kontakta Frédéric Elfver, doktorand i numesmatik vid Stockholms universitet, tel: 070-224 88 19.

Projektet bygger på en idé av professor Bo Cederwall vid KTH och går ut på att med hjälp av toner på ett pedagogiskt sätt förklara något så abstrakt som atomkärnors inre struktur och den joniserande strålning som de kan utsända.
– Det är fascinerande och fantastiskt roligt att projektet utforskar den musikaliska dimensionen tack vare Axel Bomans och Kristofer Hagbards stora engagemang och skicklighet. Jag ser det som ett spännande samspel mellan människa och natur, säger Bo Cederwall, professor i experimentell kärnfysik på KTH.

Joniserande strålning ingår som en naturlig del av vår miljö – till exempel rymden, berggrunden men också våra egna kroppar – men förekommer också i former som är skapade på konstgjord väg, till exempel i medicinsk röntgendiagnostik. Joniserande strålning kan anta olika former – alfa, beta och gamma – och är så energirik att den kan slå ut elektroner ur atomer som den kolliderar med, vilket förvandlar atomerna till joner. Olika isotoper, som är atomer av samma grundämne men med olika antal neutroner och därmed olika masstal, har en karakteristisk kombination av energier i sin strålning. Det här ger ett unikt fingeravtryck av gammaenergier för en specifik isotop.

Det är med informationen om olika isotopers specifika fingeravtryck som new media-artisten och konstnären Kristofer Hagbard i ett dataprogram har gett varje isotop ett unikt ljud. Melodier för varje isotop skapas genom att härma det som händer när en atomkärna övergår från ett högre energitillstånd ner mot sitt grundtillstånd.

– Människan utsätts ständigt för joniserande strålning i varierande grad men den kan inte upplevas med våra sinnen. Den är ju osynligt och luktar till exempel inte. Att vi nu översätter gammastrålningen till ljudfrekvenser ger en helt annan upplevelse än den man kan få genom läroböcker eller vetenskapliga artiklar. Det ger information om atomkärnors komplexa strukturer en ny dimension som också blir tillgänglig för människor utan naturvetenskaplig bakgrund, säger Bo Cederwall.

Musiken som Axel Boman har skapat har blivit till en EP-skiva som i slutet av sommaren kommer att kunna köpas från skivbutiker runt om i världen och från Spotify, och skivan ska spelas på klubbar och festivaler i sommar. Axel har valt att ge ut skivan under gruppnamnet Axel Boman & The Radioactive Orchestra och den första låten heter ”Rubidium 88 feat. Cobolt 60”.

– Vem vet, det kanske är nästa svenska supergrupp vi ser början till. Musiken är i all fall strålande, säger Axel Boman.
Projektet att tonsätta strålning är ett samarbete mellan KTH (vilket också inkluderar doktoranden Karin Andgren, biträdande lektor Torbjörn Bäck och professor Arne Johnson), redan nämnda musiker och konstnärer samt Kärnkraftssäkerhet och utbildning (KSU), en intresseorganisation som bildades 1972 av de svenska kärnkraftsföretagen.

För mer information, kontakta Bo Cederwall på 08 – 553 782 03, Torbjörn Bäck (biträdande lektor, KTH) på 08 – 553 780 41, Axel Boman på 073 – 512 46 24 eller Kristofer Hagbard på 070 – 895 39 94.
– Här kan du själv testa att göra musik av strålning
– Här är en längre film om projektet
– Här är en kortare film om projektet

– Tänk dig att du pendlar till jobbet eller sitter på barnens tennisträning samtidigt som du lyssnar på en föreläsning, säger Rolf Hasslöw, en av projektledarna för högskolans senaste app-satsning.
Det är Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap/Bibliotekshögskolan vid Högskolan i Borås som ligger bakom idén om appen, ett nytt initiativ inom det flexibla lärandet.
– Eftersom Bibliotekshögskolan har stor erfarenhet av nationell rekrytering har vi lagt mycket kraft på utvecklingen av distansutbildningar. Nu tar vi nästa steg inom det flexibla lärandet och ger studenter möjligheten att ännu lättare följa undervisningen på valfri plats, säger Margareta Lundberg Rodin, prefekt vid institutionen.
Kommunicera direkt med lärarna
Tanken är att appen ska ha få men användbara funktioner såsom film och ljud – så att man ska kunna titta och lyssna på föreläsningar, en anslagstavla där lärare till exempel kan meddela om en föreläsning blivit inställd och en meddelandefunktion där studenter och lärare kan kommunicera direkt som via en chatt.
Projektets initiativtagare Rolf Hasslöw, Ingrid Johansson, och Carina Waldén har inspirerats av trenden bland många utländska lärosäten att lägga kursmaterial utanför de traditionella läroplattformarna och använda sig av mobila applikationer, såsom mobiltelefoner, laptops och läsplattor. Arbetet med att ta fram en egen app påbörjades i januari 2011 och i september börjar den testas av studenter på den första pilotkursen Patent, varumärke och design – information som inspiration, en distansutbildning på 10 högskolepoäng.
Även andra institutioner vid Högskolan i Borås är intresserade av appen. Flera kurser kommer i framtiden att finnas tillgängliga via mobilen, till exempel Bloggens teori och praktik och Bilddigitalisering av kulturarvet.
I april släppte Högskolan i Borås appen HB Student med allmänna funktioner som matsedel, tentaanmälan och schema.
För mer information:
Ingrid Johansson tfn: 0734-606 629 e-post: ingrid.johansson@hb.se
Rolf Hasslöw tfn: 0734-606 630 rolf.hasslow@hb.se
Carina Waldén tfn: 0734-606 628 carina.walden@hb.se

Boken ”Peaceful Coexistence” behandlar de svensk-sovjetiska relationerna under Chrusjtjovs tid vid makten i Sovjetunionen, en dramatisk period i världspolitiken. Boken består av åtta kapitel skrivna av lika många forskare, två svenska och sex ryska. Redaktör och författare av förordet är Helene Carlbäck, docent i historia vid Södertörns högskola.

– Innehållet kretsar kring 1950- och 60-talen när Sovjet hade sin första perestrojka, berättar Helene Carlbäck. När Stalin dog 1953 förändrades mycket eftersom terrorn som politiskt styrmedel försvann.
Bokens titel ”Peaceful Coexistence” är ett begrepp som användes flitigt under Chrusjtjovtiden, för att beskriva hur de två systemen socialism och kapitalism skulle samexistera. När man från Sovjets sida hade gett upp drömmen om att världens alla arbetare skulle resa sig, handlade det om att få till en fredlig samexistens. Detta gällde även relationen mellan Sverige och Sovjet.

Chrusjtjov motsägelsefull men betydelsefull
Josef Stalin dog 1953 och Nikita Chrusjtjov tog snart över makten. I boken framställs han som en motsägelsefull person. Han var en föregångare genom att försöka öppna upp mot väst. Men han stannar även upp i sina närmanden och sänder ibland motsägelsefulla signaler. Väst möter honom med misstro, vilket analyseras i boken. En fråga är hur utvecklingen blivit, om väst hade litat på Chrusjtjov. Helene Carlbäck berättar att forskarnas arkivstudier ger nyanser till historieskrivningen.
Man förstår att Chrusjtjov var en kreativ men också äventyrlig person som tyckte om att testa nya grepp och utspel, vilket kunde få allvarliga konsekvenser i hans position. 1962 är världen nära ett kärnvapenkrig när Sovjet planerar en utplacering av kärnvapen på Kuba som ett svar på de amerikanska kärnvapnen i Turkiet. USA inför då en flottblockad och de sovjetiska fartygen får vända tillbaka. Det hela blev en prestigeförlust för Chrusjtjov och var en bidragande orsak till att han så småningom avsattes.

I skuggan av detta internationella maktspel beskriver boken Sovjetunionens relationer till den övriga världen och till Sverige. Boken tar upp aspekter på svensk alliansfrihet och hur Sovjet såg på den. Å ena sidan var man allmänt skeptisk till alliansfriheten, å andra sidan var det en fördel att Sverige inte var med i NATO, det stora hotet för Sovjet. Nya arkivrön visar hur den sovjetiska utrikesledningen försökte motverka en alltför starkt provästlig orientering i Sverige.

Ett kapitel i boken analyserar Östen Undén, som var utrikesminister i Tage Erlanders socialdemokratiska regering under den tid Chrusjtjov satt vid makten. Den svenska utrikespolitiska debatten belyses genom prismat svensk-sovjetiska relationer och bidrar till en fördjupad förståelse för Undéns sätt att se på världen.

Vid CBEES, Centre for Baltic and East European Studies, som gett ut boken, bedrivs forskning om Östersjön och Östeuropa. Boken är viktig i detta arbete, eftersom den erbjuder en historieskrivning som delvis är förmedlad av kollegor i öst.
Kontakt: Helene Carlbäck, docent i historia vid Södertörns högskola: 070-659 80 25

De flesta djur reagerar på ljus och har utvecklat ett mycket sofistikerat sätt att se komplexa bilder för att kunna agera i sin omgivning. Se bara på insekternas sammansatta ögon och det mänskliga ögat. Charles Darwin och andra evolutionsbiologer förbryllades av ögonens komplexitet och undrade hur en sådan struktur kunde ha utvecklats genom det naturliga urvalet.

Men vissa djur, som till exempel sjöborren, kan reagera på ljus trots att den saknar ögon. Tidigare studier av sjöborrens arvsmassa har visat att djuret har ett stort antal gener kopplade till utvecklingen av näthinnan, som är den ljuskänsliga vävnaden i det mänskliga ögat. Sjöborren har alltså flera gener som är kodade för ett allmänt förkommande ögonprotein: opsin.

– Det var den här upptäckten som låg till grund för vår egen forskning. Vi ville ta reda på var opsinet fanns i sjöborren, för att på så sätt hitta de sensoriska ljusstrukturerna eller fotoreceptorerna. Helt enkelt ta reda på var sjöborrens seende finns, säger Sam Dupont på institutionen för marin ekologi vid Göteborgs universitet som är en av forskarna bakom den publicerade studien och medförfattare till artikeln.

Forskargruppen bakom studien kunde konstatera att det verkar som om fotoreceptorerna finns på spetsen och basen av de rörformade slangfötterna, som finns över hela sjöborrens kropp och bland annat används vid förflyttning.

– Vi vill påstå att hela den vuxna sjöborren kan fungera som en stort sammansatt öga och att skuggan, som kastas av djurets ogenomskinliga skelett på de ljusavkännande cellerna, kan göra så att den får en riktad syn, säger Sam Dupont.

Artikeln Unique system of photoreceptors in sea urchin tube feet har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Proceedings of National Academy of Sciences, PNAS.
Länk till artikeln: http://www.pnas.org/content/early/2011/04/26/1018495108.abstract

KONTAKT: Sam Dupont, institutionen för marin ekologi vid Göteborgs universitet  0523- 185 34 sam.dupont@marecol.gu.se  

Hittills har man inte vetat vad som händer i kroppen när vi andas in dem, men nu har Gulaim Seisenbaeva och Robert Pazik vid SLU visat att metalloxiderna starkt binds till fosfat- och fosfonatgrupper. Sådana grupper finns bland annat i cellmembranen. Fosfolipider i cellmembran och fosfoproteiner bäddar in metalloxiderna i en omgivande krans (korona). På så sätt skyddas kroppen från metalloxidernas potentiellt farliga verkan.

Kunskapen om detta fenomen kan komma att användas när man vill skapa mediciner som långsamt avges till kroppen. Metalloxiderna skulle då kunna beläggas med den verksamma substansen (medicinen), som sakta frigörs. Barndiabetes skulle exempelvis kunna behandlas genom att aminofosfonsyror från sådan medicin agerade som budbärare till cellerna om att producera insulin.

Journal of Physical Chemistry C. (Nanomaterials) 115/2011, http://pubs.acs.org/doi/pdf/10.1021/jp2000656  Gulaim.Seisenbaeva@slu.se, Vadim.Kessler@slu.se, 018-67 15 41

För att utveckla den svenska odlingen av frukt och grönt har trädgårdsbranschen velat ta reda på vad konsumenterna tycker om några stora produkter och om de eventuellt är missnöjda med något. Forskare vid SLU i Alnarp har därför genomfört några enkätundersökningar bland svenska konsumenter.

Importerade äpplen utgör 80 procent av konsumtionen. Inte ens under äpplenas högsäsong, september till december, står den inhemska frukten för mer än knappt halva volymen. I äppelenkäten angav 70 procent att de inte tycker att ursprunget framgår tillräckligt tydligt i butiken. Ekologiska och förpackade äpplen kommer inte högt upp på konsumenternas rangordningslista. Smaken prioriteras högst och konsumenterna anser i hög grad att svenska äpplen är godare än importerade. Mjölighet, för lite smak och yttre kvalitet är de vanligaste orsakerna till missnöje.

Trots att tomatkonsumtionen har fördubblats sedan 1982 har den svenska tomatproduktionen minskat. Konsumenternas attityder till tomat kartlades i en annan enkät. Man ville ha en fortsatt utveckling mot fler typer av tomater. För lite smak på tomaterna var en anledning till missnöje, vilket till viss del kan förklaras av att man förvarar dem i kyl eller sval i hemmet, och inte i rumstemperatur.

Sallat odlas både på friland och i växthus. Självförsörjningsgraden är 53 procent på helårsbasis, under säsongen 90 procent och 15 procent av sallaten går då på export. Sallat har utvecklats till en av de mest differentierade varukategorierna. Ökningen av färdiga sallatsmixer är ett uttryck för att konsumenterna vill ha det bekvämt. I sallatsenkäten hade omkring hälften av de svarande särskilt stort intresse för svenska produkter och efterfrågade en tydlig märkning i butik.

Lök är en produkt som är viktig i kosthållet. Konsumenterna tycker att det är viktigt att löken är närproducerad och svenskodlad. Att löken är svenskodlad är betydligt viktigare än att den är ekologiskt odlad. Fyra av fem föredrar fräscht utseende framför mild smak. Mjuk och möglig lök är de i särklass vanligaste orsakerna till missnöje.

Lena.Ekelund@slu.se, 040-41 50 79 Konsumenter om äpple http://pub.epsilon.slu.se/8108/,  Konsumenter om tomat http://pub.epsilon.slu.se/8160/,  Konsumenter om sallat http://pub.epsilon.slu.se/5882/,  Konsumenter om lök http://pub.epsilon.slu.se/8193/

SLU-forskare har studerat en nyckelbiotop på 3–4 hektar med den rödlistade epifytiska mossarten aspfjädermossa (Neckera pennata) som modellart. Det visade sig att nya träd koloniserades med större sannolikhet ju närmare de stod träd som redan hyste arten ifråga. Arten minskade på stående träd nära den avverkade ytan, troligen på grund av uttorkning. Det var också nära områdets ytterkanter som flest träd föll, vilket också fick till följd att mossan dog.

Aspfjädermossan växer mest på askar, som ju ofta drabbas och dödas av askskottsjukan. Det verkar som att denna svampsjukdom är en viktig orsak till att ett ökat antal träd faller, vilket självklart påverkar arter som är beroende av ask negativt.

Enligt Skogsstyrelsen är medelstorleken på svenska nyckelbiotoper bara 1,5 hektar, vilket forskarna befarar vara en alltför liten areal för att många av arterna som missgynnas av skogsbruk långsiktigt ska överleva där.

De föreslår därför att nyckelbiotoperna ska omges av en buffertzon på åtminstone 50 meter med begränsat virkesuttag. Det skulle ge skydd åt uttorkningskänsliga arter, och värdträden i biotoperna skulle skyddas från stormar. Om askskottsjukans framfart kunde hejdas skulle även det hjälpa till att minska hotet för arter som har ask som främsta värdträd.

Tord.Snall@slu.se, 018-67 26 12, Jean-Michel.Roberge@slu.se, 090-786 83 59 http://www.slu.se/sv/om-slu/fristaende-sidor/aktuellt/alla-nyheter/2011/6/sallsynt-mossa-hotas-om-ask-forsvinner/ http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.1365-2664.2011.01963.x/abstract

Skogarna i Europa har under senaste decenniet drabbats av sommarhetta och torka i större utsträckning än tidigare. Det är en anledning till den vikande vitalitet som registrerats i en tredjedel av dessa skogar. I Sverige har skogarna också påverkats av stormar och utbrott av skadegörare.
Det visar EU-projektet FutMon, som i Sverige är knutet till SLU:s fortlöpande miljöanalys, program Skog.
Information om Europas skogar från EU:s största Life+ projekt, FutMon, kommer den 21 juni att presenteras i Bryssel.
En vidareutveckling av befintlig internationell övervakning av skogens hälsotillstånd har under de senaste två åren genomförts i 23 medlemstater. Övervakningen, som sträcker sig från Lappland i norr, till Sicilien i söder, omfattar en översiktlig inventering på 5500 provytor samt en intensiv övervakning på 300 områden.
Den nya övervakningen har skapat en koordinerad och harmoniserad skogsskadeövervakning genom att länka befintliga inventeringar och ny övervakningsmetodik på nationell, regional och EU-nivå.
I den nya övervakningen finns data som berör klimatförändringen och tillståndet i skogsekosystemen. Inom FutMon-projektet har också arbetet med harmonisering av data från nationella Riksskogstaxeringar drivits vidare.
Resultaten från övervakningsprogrammen visar att:

Skogarna i Europa under det senaste decenniet i större utsträckning har drabbats av sommarhetta och torka. Det är en av anledningarna till den nedsatta vitaliteten av skogen som konstaterats på en tredjedel av ytorna i programmet. Tillståndet i svensk skog har i hög grad påverkats av ett flertal stormar och kraftiga utbrott av skadegörare såsom granbarkborre och törskatesvamp.

– Det finns en obalanserad näringstillgång till följd av kvävedepositionen. På cirka hälften av ytorna överskrider depositionen uppsatta gränsvärden. Övervakningsprogrammet visar på läckage av kväve till grundvattnet och påverkan på vegetation och lavflora.

Skogarna i Europa lindrar effekten från klimatförändringar. Skogens upptag av koldioxid motsvarar 10 procent av utsläppen. Resultat från övervakningen visar att kvävedepositionen ökar tillväxten och därmed upptaget av koldioxid. Den framtida ökningen av skogstillväxten kan dock förväntas vara lägre. Europeiska tillväxtmodeller bygger på data från övervakningen för att kvantifiera dessa effekter.

Projektledare för FutMon är Dr. Martin Lorenz, Johann Heinrich von Thünen Institute (vTI) Martin.Lorenz@vti.bund.de
Svensk projektledare är Sören Wulff, Institutionen för skoglig resurshushållning, SLU i Umeå
Soren.Wulff@slu.se
 
Kontakt:
Professor Lars Lundin, institutionen för vatten och miljö, SLU
Lars.Lundin@slu.se   018-67 31 09, 070-373 62 43
Mer information:
FutMon projektet drivs i Sverige inom ramen för SLU:s fortlöpande miljöanalys, vid Riksskogstaxeringen och Integrerad Monitoring.
FutMon – EC:s nya övervakningsprogram för skogsmark
http://www.slu.se/Documents/externwebben/s-fak/skoglig-resurshallning/Riksskogstaxeringen/%C3%96vriga%20dokument/FutMon.pdf