Nyhet Arkiv - Sida 903 av 1663

Mer specifikt hur personliga pronomen, ”vi”, ”jag”, ”han”, ”hon” och ”dom” används och kombineras i meningar för att förmedla värderingar om sociala grupper.
Det tydligaste resultatet i studierna är att så kallade ingruppsord värderas högre än så kallade utgruppsord. Det betyder att ord som refererar till en själv eller ens egen grupp, till exempel ”jag” och ”vi” kombineras i meningar med positivt innehåll, medan meningar som refererar till andra individer eller andra grupper till exempel ”hon”/”han” och ”dom” oftare kombineras i meningar med negativt innehåll.

– Oftast är inte meningarna så tydliga som ”vi är bra” och ”de är dåliga” utan värderingarna sprids med mindre tydliga ord och i mer subtila sammanhang, säger Marie Gustafsson, doktorand vid Psykologiska institutionen, Stockholms universitet. För att kunna upptäcka dessa skillnader har vi i studierna använt en statistisk metod som gör det möjligt att analysera hundratusentals texter på en och samma gång. Man sitter alltså inte och läser alla texter och kodar ord som bra eller dåliga. Analysen görs i stället med hjälp av matematiska algoritmer och stora datakörningar på filer med hundratusentals nyhetstexter från till exempel Reuters eller svenska nyhetsmedier.

Att enskilda individer ofta hävdar att den egna gruppen är bättre än andra grupper är ett känt psykologiskt fenomen. Till exempel brukar fans som hejar på Sverige i fotboll gärna prata om det svenska laget som ”vi” när det går bra och som ”dom” när det går sämre. Men att media använder språket och våra pronomen på liknande sätt har man inte forskat på sedan tidigare.
– Man kan tänka sig att det finns flera orsaker till att vi associerar pronomen till olika värderingar. Men sannolikt är att vi gör det för att vi tjänar på det på olika sätt, antingen för att det ger självförtroende eller för att en högt värderad ingrupp gör att många vill vara i just den gruppen, säger Marie Gustafsson.

Det är helt klart så att datorer gör det möjligt att genomföra de analysera som gjorts i studierna. Det skulle vara omöjligt att göra för hand och många av skillnaderna är så pass subtila att de skulle vara svåra att upptäcka i manuella kvalitativa analyser. Marie Gustafsson och hennes kollegor planerar nu en studie för att förstå hur ”han” och ”hon” beskrivs i svenska texter, och på så sätt undersöka hur stereotyper om manligt och kvinnligt sprids i media och hur dessa stereotyper blir associerade med värderingar.

Studierna presenteras under konferensen the 16th General Meeting of the European Association of Social Psychology, på Stockholmsmässan i Älvsjö, lördag 16/7 kl. 14.30-15.50, Rum K12.

Titel: Ingroup allocation model – Redistributing resources through language to improve fitness

Författare: Marie Gustafsson Sendén, Stockholms universitet, & Sverker Sikström, Lunds universitet

Ytterligare information
Marie Gustafsson Sendén, Psykologiska institutionen, Stockholms universitet, mobil 070-764 41 44, tfn 08-16 39 46, e-post mgu@psychology.su.se

Universitetet i huvudstaden – utbildning och forskning på högsta nivå där öppna sinnen möts och utvecklas. Universitetet deltar i regionala, nationella och internationella samarbeten, i debatt och i samhällsutveckling. Här är mer än 50 000 studenter och 6 000 medarbetare verksamma inom humaniora, juridik, naturvetenskap och samhällsvetenskap.

– Människor har ofta starka åsikter i sociala frågor som gäller hur samhället ser ut, till exempel invandring eller skattenivåer, säger Emma Bäck, doktorand vid Psykologiska institutionen, Stockholms universitet. Människor som väljer att utmana det rådande tillståndet, status quo, som förespråkar samhällelig förändring, är mindre toleranta gentemot andras åsikter när de avviker från den egna, än vad människor som vill bevara det rådande tillståndet är.

Anledningen till att utmanare är mer fördomsfulla kan bero på att det finns en allmänt negativ syn på förändring; forskning visar att människor helst vill behålla tillvaron som den ser ut. Detta gör att individer som aktivt tar ställning för nya förslag riskerar att bli ifrågasatta och kritiserade. Ett sätt att både försvara sin egen ståndpunkt och underminera motståndarnas är att tillskriva andra som delar åsikten om förändring mer positiva egenskaper, som rationalitet, och att tillskriva negativa egenskaper som irrationalitet och osjälvständighet till motståndarna.

– Inom politiken är oppositionen utmanare. Det skulle innebära att oppositionen uppvisar mindre tolerans för åsikter som förespråkas av den politiska majoriteten, säger Emma Bäck.
Studien som presenteras under konferensen visar att vänstersympatisörer i dagens politiskt högerdominerande klimat är mindre toleranta för högersympatisörers åsikter, medan det under ett politiskt vänsterdominerat klimat var tvärtom, det vill säga högersympatisörer var då mindre toleranta för vänstersympatisörers åsikter. Detta tyder på att denna fördomsfullhet inte är begränsad till ideologi, utan snarare handlar just om huruvida individen är i opposition, utmanare, eller inte.

Om oppositionen är mindre tolerant gentemot dem med åsikter som avviker från den egna, blir det svårare att nå en gemensam lösning. Det kan leda till att oppositionen tar till mer extrema former för att framhålla sitt budskap, t ex genom demonstrationer. Ett exempel på detta är Tea party-rörelsens aggressiva retorik som nyligen slutade i skottlossning i USA. Detta i sin tur kan leda till att utmanare uppfattas som extrema och avfärdas i högre grad.

Studierna presenteras under konferensen the 16th General Meeting of the European Association of Social Psychology, på Stockholmsmässan i Älvsjö, torsdagen den 14 juli kl. 9.00, i rum K23.
Titel: Position towards the status quo: Explaining differences in intergroup perceptions.
Författare: Emma A. Bäck, & Torun Lindholm, Stockholms universitet

Ytterligare information
Emma A. Bäck, Psykologiska institutionen, Stockholms universitet, mobil 073-330 55 85, tfn 08-16 36 91, e-post emba9665@psychology.su.se

En viktig fråga i rättsliga sammanhang är om det går att skilja mellan vittnens korrekta och felaktiga utsagor. Man har i tidigare studier visat att sanna vittnesutsagor i jämförelse med lögner innehåller mer detaljer kring bland annat sinnesupplevelser och känslor.

– I den forskning som presenteras här har vi undersökt om meningssammanhanget, det semantiska sammanhanget, i minnen för korrekta och felaktiga vittnesdetaljer skiljer sig åt, säger Torun Lindholm, professor vid Psykologiska institutionen, Stockholms universitet. Utgångspunkten har varit att undersöka skillnader mellan korrekta och felaktiga, men inte lögnaktiga, påståenden. För att undersöka detta har vi använt en statistisk metod som bygger på att man jämför de språkliga sammanhang som orden man använder sig av finns i.

– Vi utgick från forskning som visat att människor som svarar fel känner sig mer osäkra. En sådan osäkerhet kan innebära att man känner sig lite dum, inkompetent, och att man tappar lite status. Ett sätt att kompensera sådana känslor av bristande kompetens kan vara att blir extra vänlig, varm och positiv, säger Torun Lindholm.

I två studier har man jämfört sammanhanget för vittnens korrekta och felaktiga påståenden fann vi tydliga skillnader i linje med detta resonemang. Ord och uttryck som användes i korrekta påståenden ligger nära andra ord, har ett semantiskt kontext, som är högre i dimensioner som intelligens, kompetens, makt och status. Orden som används när man svarar fel finns däremot i sammanhang med ord som har en högre positiv laddning och som är högre i värme. Genom att använda den här typen av analys kan man med relativt god säkerhet särskilja korrekta och felaktiga vittnesutsagor.

Studierna presenteras under konferensen the 16th General Meeting of the European Association of Social Psychology, på Stockholmsmässan i Älvsjö, torsdagen den 15/7 kl. 11.10-12.50, rum K11

Titel: Eyewitness accuracy in conversational interaction: The social compensation effect

Författare: Torun Lindholm, Stockholms universitet, & Sverker Sikström, Lunds universitet

Ytterligare information
Torun Lindholm, Psykologiska institutionen, Stockholms universitet, mobil 073-378 18 70, tfn 08-16 40 72, e-post tlm@psychology.su.se

I april föll domen i ett uppmärksammat pokerfall där Högsta Domstolen fastslog att spelet Texas Holdem styrs av både skicklighet och tur. Ett av expertvittnena i rättegången var Ulf Johansson, universitetslektor i informatik vid Högskolan i Borås, som med hjälp av sina egna algoritmer för dataanalys har kunnat visa på tydliga skillnader mellan hur vinnande och förlorande pokerspelare faktiskt agerar.

– Skickligheten i poker ligger i vilken kvalitet det är på besluten du fattar. En skicklig spelare väljer till exempel att satsa pengar i betydligt färre händer än en oerfaren eller sämre spelare, förklarar Ulf Johansson.

Framöver skulle Ulf Johansson vilja kvantifiera skicklighetsaspekten, alltså titta på den faktiska data som finns och fokusera på spridningen i resultatet för att där fånga pokerspelets själva skicklighetsmoment.

För mer information
Ulf Johansson, universitetslektor i informatik vid Högskolan i Borås
Telefon: 033-435 44 89 Mobil: 0707-252 932
E-post: ulf.johansson@hb.se
———————————–
Högskolan i Borås bedriver utbildningar inom biblioteks- och informationsvetenskap, ekonomi och informatik, mode och textil, beteendevetenskap och lärarutbildning, teknik samt vårdvetenskap. Campus ligger mitt i city, och vi har 15 000 studenter och 650 anställda.
Högskolan i Borås försöker ständigt minimera gapet mellan teori och praktik. Därför utbildas våra studenter nära arbetslivet. Vi satsar på problembaserad forskning med tydliga professionskopplingar. Våra studenter ska snabbt kunna fungera i yrkeslivet efter avlagd examen. Vi förflyttar akademin ut i professionerna. Och professionerna in i akademin. Under 2010 har Högskolan i Borås fått fyra examensrättigheteratt bedriva forskarutbildning inom tre områden. Ytterligare en pusselbit har därmed fallit på plats i vår strävan mot att bygga det kompletta professionslärosätet.

Social interaktion, underhållning och personligt varumärkesbyggande. Det är de tre största drivkrafterna till att vi sällan missar en chans att checka in med mobilen. Tidigare innebar incheckning på Arlanda att man lämnade in bagaget, idag är det ett sätt att visa för sina Facebookvänner att man är en världsmedborgare på resande fot. I en civilekonomuppsats som nyligen lagts fram vid Företagsekonomiska institutionen, Stockholms universitet, har Rosalin Örnefalk och Sebastian Szalbolcs undersökt varför det blivit så populärt att checka in på olika platser.

– Att visa upp sitt sociala liv och hålla koll på var andra befinner sig och vad de gör är drivkrafter som var väldigt framträdande i vår studie. Folk vill bli sedda och bekräftade och då är incheckningar ett perfekt verktyg till att ”skryta lagom”. Det är okej att checka in på något flott ställe men kanske inte lika accepterat att berätta i fikarummet på jobbet om var man varit. Genom att checka in kan man enkelt berätta om sig själv och få omedelbar respons från folk i sitt nätverk, säger Rosalin Örnefalk.

Uppsatsen tar upp kulturella och sociala aspekter samt begrepp som värdeskapande och teorier om jaget. Studien bygger på intervjuer med tre fokusgrupper bestående av män och kvinnor mellan 21 och 33 år. Resultatet från undersökningen bekräftar att människor har ett starkt behov av bekräftelse och respons från sin sociala omgivning och utan ett forum att visa upp sina aktiviteter inom kan inte användarnas behov uppfyllas. Skulle denna möjlighet inte finnas så skulle tjänsten vara meningslös. I bland annat USA och sedan nyligen även i Sverige är det vanligt att företag och butiker ger någon form av belöning eller rabatt om personer väljer att checka in på platsen, men denna studie visar att det finns ett behov att göra det även utan kompensation.

– Vi fann att de flesta har behov av att stärka olika delar av sin personlighet och är extremt selektiva med vad de visar upp. Exempelvis kan det vara känsligt att checka in på nattklubbar mitt i veckan om chefen kan se det. Då väljer många att begränsa sina användarprofiler och framställa sig på olika sätt beroende på vem som kan se incheckningen. Det handlar om att bygga sitt personliga varumärke och vara medveten om vad dina incheckningar säger om dig som person, säger Sebastian Szabolcs.

En annan viktig lärdom från studien är konsumenternas behov av information och underhållning. Människor vill veta vad som händer i deras omgivning och många ser andras incheckningar som en slags uppdatering och finner det samtidigt underhållande och avkopplande. Tjänsternas funktioner bör därför utvecklas på ett sätt som underlättar för användarna att interagera med varandra. Eftersom det är centralt för konsumenten att ha kul och bli underhållen bör tjänsterna även ständigt utvecklas och överraska för att användarna inte ska tröttna på dem. En av de viktigaste insikterna är därför att företagen bör erbjuda en tjänst som fungerar som ett forum där konsumenten kan ge uttryck för sin person och på så sätt tillfredsställa sitt sociala behov.

Ytterligare information
Rosalin Örnefalk, tfn 0739343155, rosalin.ornefalk@gmail.com
Sebastian Szabolcs, tfn 0709303018, sebastian.szabolcs@gmail.com

– Att supernovor som härrör från exploderande massiva stjärnor, så kallade kärnkollapssupernovor, kan producera ungefär lika mycket stoft motsvarande hundra jordmassor är känt sedan tidigare, men att vi nu tycks se tusen gånger mer stoft i Supernova 1987A kom som en rejäl överraskning, säger Peter Lundqvist vid Institutionen för astronomi, Stockholms universitet, som ingår i det forskarlag som upptäckt stoftet.

Upptäckten kan förklara varför stoft förekom redan tidigt i universums historia. Man har nämligen sett stoft i spektras av väldigt avlägsna galaxer men inte haft en riktigt klar bild om hur stoftet bildades så snabbt efter universums födelse.

Observationerna av stoftet i Supernova 1987A gjordes med rymdteleskopet Herschel Space Observatory under 2010 då supernovan var 23 år gammal. Resultaten av observationerna presenterades i en artikel i Science med Mikako Matsuura från University College London som förstaförfattare.

Stoft spelar en mycket viktig roll i bildandet av stjärnor och planetsystem. Supernova 1987A finns i ett aktivt stjärnbildningsområde som heter 30 Doradus i Stora Magellanska Molnet och ligger på ett avstånd av 160 000 ljusår från oss. När Herschel vändes mot detta område iakttogs en stark signal på den plats supernovan sågs explodera i februari 1987. Inget teleskop har tidigare haft möjligheten att studera detta område i Herschels våglängdsområde och med dess känslighet sedan supernovan exploderade. Herschel såg en signal från supernovan i flera våglängdsintervall och det spektrum som dessa signaler bildar tillsammans visar att signalen troligen kommer från mycket kallt stoft i supernovan.

– Får vi våra senaste mätningar bekräftade kan vi bara dra slutsatsen att supernovor troligen är de huvudsakliga stoftfabrikerna i universum. Det har länge debatterats ifall supernovor eller mindre massiva stjärnor under deras slutstadier är de som i huvudsak bidrar med stoftet. Supernova 1987A kan än en gång ha bidragit med en viktig pusselbit om vår kunskap om universum och speciellt vad som händer vid massiva stjärnors död, sager Peter Lundqvist.

Länk till artikel i Science: [Ref 1]

Ytterligare information
Peter Lundqvist vid Institutionen för astronomi, Oskar Klein Centre, Stockholms universitet, tfn 08-5537 85 18, mobil 073-655 14 27, e-post: peter@astro.su.se

Cirka 14 procent av eleverna i årskurs 6 och 9 har en funktionsnedsättning, till exempel astma/allergi, dyslexi, ADHD, autism, epilepsi eller diabetes.

– Uppväxtvillkor är en viktig folkhälsopolitiskfråga och barn och unga med funktionsnedsättning bör uppmärksammas, säger Sarah Wamala, generaldirektör vid Statens folkhälsoinstitut. Statens folkhälsoinstitut har därför undersökt hälsan, livsvillkoren och levnadsvanorna hos dessa elever närmare.

Resultaten presenteras i rapporten Hälsan hos barn och unga med funktionsnedsättning. Den baseras i huvudsak på den totalundersökning av barns och ungas psykiska hälsa som genomfördes på regeringens uppdrag hösten 2009. Resultat för skolor, kommuner och stadsdelar har tidigare presenterats på Statens folkhälsoinstituts webbplats och resultaten på nationell nivå har presenterats i rapporten ”Kartläggning av psykisk hälsa bland barn och unga”.

Skolan är ett område där det råder små skillnader mellan barn med och utan funktionsnedsättning. De flesta trivs i skolan och kommer väl överens med sina lärare. Samtidigt visar undersökningen att barn och unga med funktionsnedsättning löper fyra gånger så stor risk att utsättas för mobbning än elever utan funktionsnedsättning.

När det gäller levnadsvanor finns tydliga skillnader mellan barn med och utan funktionsnedsättning. Rökning, snusning och riskbruk av alkohol är vanligare bland elever med funktionsnedsättning än elever utan funktionsnedsättning. Elever med funktionsnedsättning är också mindre fysiskt aktiva än elever utan funktionsnedsättning. Därmed löper dessa barn en större risk för framtida ohälsa på grund av sina levnadsvanor.

– Det är angeläget att förutsättningarna för hälsa hos barn och unga med funktionsnedsättningar förbättras. Förhållanden under barndomen har stor betydelse för hälsan under hela livet. Statens folkhälsoinstitut har därför för avsikt att fortsätta arbetet med att ta fram och sprida kunskap om barn med funktionsnedsättning och deras hälsosituation, säger Anna Bessö, avdelningschef.

Statens folkhälsoinstitut har även under våren 2011 på uppdrag av regeringen fördelat medel till två forskningslärosäten som i samarbete med varsin kommun ska utveckla, följa upp och utvärdera stöd till föräldrar med barn som har en funktionsnedsättning.

För mer information:
Hela rapporten ”Hälsan hos barn och unga med funktionsnedsättning” går att beställa/ladda ner på www.fhi.se [Ref 1].

Kontaktinformation
För ytterligare information:
Maria Corell, utredare, 063-19 97 28, e-post: maria.corell@fhi.se
Petra Löfstedt, utredare, 063-19 97 11, e-post: petra.lofstedt@fhi.se
Presstjänsten nås på: 063-19 96 52

Utförda i en ”virtuell verklighet” kan datorsimuleringar möjliggöra för oss att undersöka olika parametrars påverkan på ett system oberoende av varandra, vilket är svårt att åstadkomma ett i laboratorium. Till exempel, kan man i ett datorexperiment arbeta med tryck på 10 000 bar eller ”stänga av” gravitationen.

I polymerfysik används framförallt två metoder, molekyldynamiksimuleringar och Monte Carlo-simuleringar, för att undersöka dynamiken respektive jämviktsegenskaper hos ett system. Detaljnivån, på vilken man kan studera egenskaperna hos olika makromolekyler, såsom DNA, beror också på vilken modell man använder för att beskriva sin polymer. En mera detaljerad modell möjliggör att mera information kan erhållas från simuleringarna. Å andra sidan kräver mera detaljerade modeller i regel även mer datortid och det kan också vara så att man är intresserad av egenskaper där detaljer på atomär nivå inte är det primära utan snarare egenskaper på större längdskalor och tidsskalor.

Alexey Siretskiys avhandling handlar om att hitta nya beräkningsmetoder för Monte Carlo-simuleringar för jämviktsstrukturer av makromolekyler som har en inbyggt styvhet, såsom DNA, både för utsträckta och mer kompakta konformationer. I arbetet visar han hur man kan sampla konfigurationer från mycket kompakta, toroidala strukturer till en nästan utsträckt makromolekyl i en enda simulering. Algoritmerna som används för att generera olika strukturer, kan enkelt tillämpas på problemet att undersöka stabiliteten hos olika konformationer.

– Jag har till exempel kunnat ange en procedur för att bestämma laddningsfördelningen längs en polymerkedja med både positiva och negativa laddningar (en polyamfolyt), så att en given struktur blir termodynamiskt stabil, säger Alexey Siretskiy.

För mer information, kontakta Alexey Siretskiy, tel: 073-956 65 98, e-post: alexey.siretskiy@fki.uu.se (pratar engelska)

Läs mer om avhandlingen.

Uppsala universitet – kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Intervjuerna är en del av projektet Svenskan i Amerika som ska undersöka svenskan i USA idag och hur dagens amerikasvenska skiljer sig från den som talades för 50 år sedan. Från slutet av 1800-talet till början av 1900-talet lämnade ungefär 1,3 miljoner svenskar Sverige och flyttade till USA. Trots det vet vi väldigt lite om både dåtidens amerikasvenska och den som talas idag. Det finns inspelningar från 1960-talet av äldre amerikasvenska, men de har undersökts mycket sparsamt.

– Ett syfte med våra intervjuer är att skapa en gedigen databas för forskare i hela världen, inte bara språkforskare utan också till exempel historiker och etnologer, sägerBenjamin Lyngfelt, professor i svenska språket vid Göteborgs universitet.

Minnesota är den stat som idag har överlägset flest invånare av svensk härkomst, nästan 10 procent. Under sitt besök intervjuade forskarna drygt 40 personer i åldrarna 22 till 93 år, de allra flesta svenskamerikaner av andra och tredje generationen. Forskarna konstaterade bland annat att det fanns dialektala drag i intervjupersonernas svenska.

– Någon använde till exempel formen ”dem” rakt av, som ”dem gick till skolan”, vilket är ett dialektalt drag bland annat i vissa typer av dalmål, säger Maia Andréasson, forskarassistent i svenska och nordiska språk vid Göteborgs universitet. Det gick också att höra att en del hade norrländskt påbrå eller spår av skånska i sitt tal.

Forskarna har inte analyserat sina intervjuer ännu, men ett antagande de gör är att amerikasvenskan är mer influerad av engelskan idag än för 50 år sedan. En annan hypotes är att såkallad kodväxling är mer vanligt förekommande, alltså att man växlar mellan svenska och engelska.

Hur ser då framtiden ut för svenskan i USA? Språket har en mycket svagare ställning i samhället idag och de som kan svenska får sällan tillfälle att använda den. ”If you don’t use it, you lose it”, var en vanlig intervjukommentar. Dessutom är det betydligt färre som idag har svenska som modersmål. För femtio år sedan fanns den första generationen svenskamerikaner kvar och fler växte upp i en svenskspråkig miljö.

– Samtidigt har de som vill bevara och återuppta svenskan andra möjligheter idag. Vi intervjuade personer, många uppåt 90 år, som tittade på satellit-tv och läste svenska tidningar på internet, säger Maia Andréasson.

En stor del av intervjupersonerna skulle kunna betecknas som ”svenskofiler”. De är svenskättlingar som inte lärt sig svenska i hemmet, men som tack vara den starka kulturella svenskhetsvurmen i Minnesota intresserat sig för språket och lärt sig det, bland annat på de populära språkläger som arrangeras under sommaren.

– Att svenska som modersmål är på väg att försvinna är klart. Hur stark ställning svenska som främmande språk på det här sättet kommer att ha är svårare att sia om. Det är helt beroende av att man är intresserad av sina rötter och den kultur man kommer från. Den svenska kulturen frodas i Minnesota, och det svenska språket överlever som en del av den, säger professor Benjamin Lyngfelt.

Kontaktinformation
Mer information:
Maia Andréasson, telefon: 031-786 4202, e-post: maia.andreasson@svenska.gu.se
Benjamin Lyngfelt, telefon: 031-786 4472, e-post: benjamin.lyngfelt@svenska.gu.se

Sedan tjugo år tillbaka ska kvinnor helst hålla på med företagande. Antingen ska hennes företagande rädda glesbygden genom att hon stannar kvar i den och utför tjänster eller också ska hennes företagande rädda Sveriges ekonomi och sysselsättning. Helst båda på en gång, konstaterar författarna.

– Men hur blir villkoren för henne? Vi vill fördjupa diskussionen om politikens villkor och konsekvenser för företagande kvinnor, säger Gun Hedlund, som är redaktör för boken tillsammans med historieforskarna Eva Blomberg och Martin Wottle vid Södertörns högskola.

Två Örebroforskare, Gun Hedlund och Mona Hedfeldt, forskare i kulturgeografi, har i sin studie som presenteras i boken letat efter de verkliga, etablerade företagande kvinnorna bland olika satsningar, kampanjer i strukturfondsprojekt. De finner att idé och verklighet sällan möts.

– Kvinnor från näringslivet är sällan inblandade i referensgrupper eller planering av strukturfondsprojekt som ska skapa bättre möjligheter för företagande kvinnor. Hur ska deras intressen kunna lyftas fram då? säger Mona Hedfeldt.

Till exempel är satsningar på att skapa förebilder för kvinnor vanliga, men det är inte nödvändigtvis detta som behövs. Ett av bokens kapitel visar att kvinnor tackar ja om de blir tillfrågade och insläppta i styrelser och familjeföretag.

– Det är inte kvinnorna som behöver extra uppmuntran och förebilder. Hindren finns inte hos dem utan i strukturerna i familjer och i samhället. Det är till exempel inte alls ovanligt att det inom familjeföretag är självklart att det är en av sönerna som ska ta över, säger Gun Hedlund.

Kvinnors företagande handlar om ett samspel mellan välfärdsstaten, marknaden, familjen och individen. Vinsten med kvinnors företagande behöver inte bara handla om tillväxt och ekonomi. Svenska företagerskor är, enligt en nationalekonomisk studie i boken, jämställda vad gäller omsorg om barn och fördelning av hushållsarbete medan de mest ojämställda paren finns i familjer med en företagande man.

I boken undersöks kvinnors företagande utifrån ett mångvetenskapligt och i flera fall kritiskt perspektiv med forskare från olika samhällsvetenskapliga discipliner. Författarna diskuterar hinder och möjligheter för kvinnors företagande och lyfter upp frågor som finns inbäddade i olika sammanhang, från familjeföretag till föreställningar om företagande och entreprenörskap.

– Inom politiken ses kvinnan inte sällan som en tillgänglig resurs så en diskussion om politikens villkor och konsekvenser är viktig för att visa på såväl hinder som möjligheter för företagande kvinnor, säger Gun Hedlund.

Boken ges ut av Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, SNS: http://www.sns.se/forlag/kvinnors-foretagande-mal-eller-medel

Kontaktinformation
För mer information kontakta Gun Hedlund: 073-7409192 eller Mona Hedfeldt: 073-7164040

– De mikroalger som uppvisar någon form av betningsförsvar kan ha en stor fördel i jämförelse med de arter som inte har förmågan att försvara sig, menar Veronica Lundgren. Detta kan vara en av många förklaringar till varför vissa mikroalger är mer framgångsrika än andra och kan växa okontrollerat och utgöra ett stort problem. Det är därför viktigt att öka vår kunskap och förståelse kring hur mikroalger kan försvara sig gentemot betare och vilken roll infokemikalier spelar för uttrycket av olika försvarsmekanismer, menar hon.

De minsta algerna i våra vatten kallas för mikroalger och eftersom de är primärproducenter utgör de en stor och viktig del av de akvatiska ekosystemen. Många mikroalger har utrustat sig med olika försvarsmekanismer för att minska betningstrycket från små djurplankton som äter mikroalgerna.

Eftersom försvarsmekanismer kan vara kostsamma att upprätthålla, uppvisar vissa mikroalger så kallade inducerade försvar, då försvaret uttrycks endast då det behövs (vid närvaro av betare). Mikroalgerna kan aktivera sina försvar antingen via direkt kontakt med betare eller genom att de känner av kemiska signaler, så kallade infokemikalier, som frisläpps under betningsaktiviteter.

Kraftiga blommningar av den skadliga mikroalgen Phaeocystis globosa har bland annat rapporterats från kusterna utanför Belgien och Nederländerna. I sin studie har Veronica undersökt hur kombinerade effekter av infokemikalier från hoppkräftors betningsaktivitet och olika näringsstatus påverkade denna mikroalgs koloniutveckling. Resultaten visade att P. globosa som hade full tillgång till näringsämmnena kväve och fosfor reagerade på infokemikalier genom att minska sin kolonibildning.

Försvarsmekanismer som innebär morfologiska förändringar kan även inkludera utveckling av strukturer som kan motstå betarnas matsmältning, vilket Veronica undersökt hos grönalgen Oocystis submarina. Hon utsatte denna grönalg för både direkt och indirekt exponering av två olika grupper av betare; hoppkräftor och hinnkräftor. Infokemikalier visade inte på någon förändring utan endast direkt exponering av de två betarna orsakade ett skifte hos algen.

Katthårsalgen Nodularia spumigena är en vanligt förekommande blå-grön alg i Östersjön, där den kan orsaka kraftiga blomningar. Algen producerar giftet nodularin som kan orsaka leverskador och, till och med, vara dödligt för husdjur och boskap. Giftet kan även fungera som ett försvar mot djurplankton. N. spumigena kan också vara oätliga för betare på grund av sin morfologi, då arten ofta förekommer som svårhanterliga långa filament.

Veronica har undersökt hur uttrycket av dessa två potentiella försvarsmekanismer förändrades då N. spumigena utsattes för direkt och indirekt exponering av hoppkräftor. Resultaten visade att varken morfologi eller giftproduktion förändrades nämnvärt som en direkt eller indirekt respons till hoppkräftorna.

Veronica Lundgren är född och uppvuxen i Oskarshamn. Hon tog sin magisterexamen vid Lunds universitet och sedan 2007 har hon varit doktorand vid Högskolan i Kalmar/Linnéuniversitetet.

Avhandlingen ”Phytoplankton defense mechanisms against grazing: the role of grazing infochemicals” försvarades den 20 maj, 2011 på Linnéuniversitetet i Kalmar. Opponent var Dr Aaron Barkoh, Heart of the Hills Fisheries Science Center, Texas Parks and Wildlife Departement.

För mer information kontakta Veronica Lundgren, telefon: 0480-447333 eller e-post: veronica.lundgren@lnu.se

Avhandlingen kan beställas från Linnaeus University Press: lupress@lnu.se

På jorden spelar väteperoxid en nyckelroll i vatten- och ozonkemi i vår planets atmosfär. Den är även känd för att användas som desinfektionsmedel eller för att bleka håret. Upptäckten gjordes med teleskopet APEX i norra Chile. APEX är ett samarbete mellan Onsala rymdobservatorium, Max-Planck-Institutet för radioastronomi, och Europeiska sydobservatoriet (ESO).

Ett internationellt team av astronomer gjorde upptäckten med teleskopet APEX (Atacama Pathfinder Experiment) som ligger 5000 meter över havet på Chajnantorplatån i de chilenska Anderna. De observerade ett område i vår galax som ligger nära stjärnan Rho i stjärnbilden Ormbäraren (Rho Ophiuchi), cirka 400 ljusår bort. Området innehåller mycket kalla (kring 250 minusgrader) och täta moln av gas och kosmisk stoft där nya stjärnor håller på att födas.

Molnen består till största del av vätgas, men innehåller spår av andra ämnen som gör dem till ett hett byte för astronomer som jagar molekyler i rymden. Teleskop som APEX, som observerar ljus med våglängd kring en millimeter, är väl lämpade för att kunna registrera signaler från dessa molekyler.

Teamet har nu kunnat upptäcka ljus med väteperoxidens karaktäristiska fingeravtryck och som avges av just molnen kring Rho Ophiuchi.

Per Bergman, astronom vid Onsala rymdobservatorium och Chalmers tekniska högskola, är huvudförfattare till artikeln som publicerats i tidskriften Astronomy & Astrophysics.

– Det var riktigt spännande att upptäcka väteperoxidens fingeravtryck med APEX. Från experiment i laboratorier visste vi vid vilka våglängder vi skulle leta, men det går bara en väteperoxidmolekyl på tio miljarder vätemolekyler i molnet. Därför behövdes mycket omsorgsfulla observationer för att lyckas, förklarar han.

Väteperoxid (H2O2) är en mycket viktig molekyl både för astronomer och kemister. Bildandet av den är tätt sammanbundet med två andra välkända och livsviktiga molekyler, syre och vatten. Eftersom mycket av det vatten som finns på vår planet tros ha bildats i rymden så är forskarna angelägna om att förstå hur det bildas.

Man tror att väteperoxid bildas i rymden på ytan av kosmiska stoftkorn – mycket små partiklar som liknar sandkorn eller aska – när väte (H) slås ihop med en syremolekyl (O2). En reaktion till mellan väteperoxiden och mer väte är ett sätt att bilda vatten (H2O). Den här nya detektionen av väteperoxid kommer därför hjälpa astronomerna att förstå hur vatten bildas i universum bättre.

Bérengère Parise är chef för Emmy Noether-forskningsgruppen för stjärnbildning och astrokemi vid Max-Planckinstitutet för radioastronomi i Tyskland och är medförfattare till artikeln.

– Vi förstår fortfarande inte hur några av de viktigaste molekylerna på jorden bildas i rymden. Vår upptäckt av våteperoxid med APEX verkar berätta för oss att kosmiskt stoft är den saknade ingrediensen i processen, säger hon.

Den nya upptäckten av väteperoxid kanske också kan hjälpa astronomerna att lösa ett annat interstellärt mysterium, nämligen varför syremolekyler är så svåra att hitta i rymden. Det var inte förrän år 2007 som syremolekyler först upptäcktes i rymden av rymdteleskopet Odin.

För att kunna reda ut just hur de här molekylernas ursprung är sammanflätade krävs det mer observationer av Rho Ophiuchi och andra stjärnbildande moln med framtida teleskop såsom ALMA (Atacama Large Millimeter/submillimeter Array). Men även hjälp från kemister i laboratorier på jorden kommer att behövas..

APEX är ett radioteleskop med 12 m diameter avsett för mycket höga frekvenser. Teleskopet drivs är ett samarbetsprojekt mellan Max-Planckinstitutet för radioastronomi (MPIfR), Onsala rymdobservatorium (OSO) och ESO. Teleskopet drivs av ESO.
Forskningsresultaten publiceras i tidskriften Astronomy & Astrophysics [Ref 1].

Om forskarteamet:
Forskarteamet består av Per Bergman (Onsala rymdobservatorium, Chalmers tekniska högskola, Onsala, Sverige), B. Parise (Max-Planck-institutet för radioastronomi, Bonn, Tyskland), René Liseau (Chalmers tekniska högskola, Onsala, Sverige), Bengt Larsson (Stockholms universitet, Sverige), Hans Olofsson (Onsala rymdobservatorium, Chalmers tekniska högskola), K. M. Menten (Max-Planck-institutet för radioastronomi) och R. Güsten (Max-Planck-institutet för radioastronomi).

Om Onsala rymdobservatorium:
Onsala rymdobservatorium är Sveriges nationella anläggning för radioastronomi. Observatoriet förser forskare med utrustning för studier av jorden och resten av universum. Man driver två radioteleskop i Onsala, 45 km söder om Göteborg, och medverkar i flera internationella projekt. Institutionen för rymd- och geovetenskap på Chalmers tekniska högskola är värd för observatoriet. Verksamheten drivs på uppdrag av Vetenskapsrådet.

Om Europeiska sydobservatoriet:
ESO, Europeiska sydobservatoriet, är Europas främsta samarbetsorgan för astronomisk forskning och världens mest produktiva astronomiska observatorium. Det stöds av 15 länder, bland dem Sverige.

Länkar:
Forskningsartikeln [Ref 2] (Astronomy & Astrophysics)

Om APEX från ESO

Vetenskap med APEX

Mer om ALMA från ESO [Ref 5]

ALMA-observatoriets webbplats [Ref 6]

Chalmers i Göteborg forskar och utbildar inom teknik, naturvetenskap och arkitektur, med en hållbar framtid som allomfattande vision. Chalmers är känt för sin effektiva innovationsmiljö och har åtta styrkeområden av internationell dignitet – Energi, Informations- och kommunikationsteknologi, Livsvetenskaper, Materialvetenskap, Nanovetenskap och nanoteknologi, Produktion, Samhällsbyggnad och Transport.

Kontaktinformation
Kontakter:
Robert Cumming, Onsala rymdobservatorium, Chalmers, kontaktperson för ESO:s utåtriktade verksamhet i Sverige, 031-772 55 00, 070-493 31 14, robert.cumming@chalmers.se
Per Bergman, Onsala rymdobservatorium, Chalmers, 031-772 55 00, 070-239 17 41, per.bergman@chalmers.se

Det mesta vi vet om biokemiska reaktioner baseras på vad som är möjligt att studera med renade molekyler i provrör. Många fysiologiska förlopp är dock för komplicerade för att återskapa i provrör och måste därför studeras i levande celler.

I den aktuella studien har forskare vid institutionen för cell- och molekylärbiologi och SciLifeLab studerat dynamiken för proteiners bindningar i sin naturliga omgivning i cellen. De har använt avancerade mikroskopimetoder som kombinerar optisk mikroskopi som identifierar enskilda fluorescenta proteiner med teknik för att göra stoboskopisk laserbelysning. Forskarna har lyckats visa hur ett specifikt protein som fungerar som stressensor, RelA, lossnar från ribosomen (”proteinfabriken”), diffunderar ut i cellen och är aktivt under några minuter efter att bakteriecellen utsatts för stress.

Metoder för att studera enskilda molekyler i levande celler är särskilt viktiga för att förstå hur snabbt olika kemiska reaktioner sker i sin naturliga omgivning. Den informationen är nödvändig för att göra de matematiska modeller som behövs för att förstå cellens reglersystem

– Genom att titta på en molekyl i taget kan man få ut information som inte är möjlig att komma åt om man bara har tillgång till medelvärden av vad många molekyler gör, säger Johan Elf akademiforskare vid Uppsala universitet och ansvarig för studien.

Referens: Brian P. English, Vasili Hauryliuk, Arash Sanamrad, Stoyan Tankov, Nynke H. Dekker, and Johan Elf: Single-molecule investigations of the stringent response machinery in living bacterial cells. PNAS Online early edition, July 4-8, 2011

För mer information, kontakta Johan Elf, tel: 018-471 46 78, eller johan.elf@icm.uu.se
Uppsala universitet – kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Antagandet att vi människor kan kontrollera och avsiktligt glömma oönskade minnen har varit kontroversiellt ända sedan Freud påstod det i början av 1900-talet. Nu har psykologiforskaren Gerd Thomas Waldhauser gjort hjärnavbildningar som bevisar att Freud hade rätt i sina antaganden:

på samma sätt som vi kan styra våra motoriska impulser (vi kan till exempel snabbt meddela hjärnan att inte ta emot en kaktus som faller ner från ett bord), så kan vi styra vårt minne.
Waldhausers tester är gjorda i laboratoriemiljö där försökspersonerna har uppmanats att träna in eller försöka glömma bort fakta. Genom EEG-mätningar visar Waldhauser att samma delar av hjärnan aktiveras när vi håller tillbaka en motorisk impuls som när vi håller undan ett minne.

Och precis som vi kan träna oss på att hålla tillbaka motoriska impulser så kan vi träna oss på att hålla undan minnen, det vill säga glömma.

Waldhauser pekar på flera situationer då en person kan vara behjälpt av att glömma. Deprimerade människor ältar ofta negativa tankar som det kan vara bra att hålla undan eller glömma bort för att komma ur depressionen. Samma sak gäller för människor med posttraumatiska stressyndrom; traumat gör det svårt för den drabbade att agera rationellt och reda upp sin situation. Det är dock fortfarande ganska outrett vad en medveten förträngning får för konsekvenser .

– Vi vet att ”bortglömda” eller undertryckta känslor ofta yttrar sig i fysiologiska reaktioner., säger Waldhauser som är noga med att påpeka att testpersonerna tränades i att glömma neutral information i en sluten laboratoriemiljö. Träning i att glömma en traumatisk händelse skulle vara mer komplext.

Waldhauser har inte bara bevisat att vi avsiktligt kan glömma bort saker och ting. Han har också genom EEG-mätningar lyckats fånga just det ögonblick då minnet inhiberas, alltså då glömskan påtvingas.

Inhiberingen av minnet mattas av efter några timmar. Men ju oftare information trycks undan, desto svårare blir den att plocka fram, det har Waldhauser visat genom studier i laboratoriemiljö.

– Man kan eventuellt dra paralleller till undanträngda minnen från exempelvis barndomen, säger Waldhauser. Om minnena förträngts under lång tid kan de vara mycket svåra att plocka fram.

Kontaktinformation
Gerd Thomas Waldhauser har disputerat med avhandlingen Behavioral and Electrophysiological Correlates of Inhibition in Episodic Memory.

Antalet studier som pekar mot att miljögifter och bekämpningsmedel har betydelse för diabetes och andra folksjukdomar ökar, även om sambandet än så länge inte är utrett. De undersökta kemikalierna har högst halter uppmätts i fet fisk och kött. Några av dessa kemikalier, t ex PCB, omfattas idag av omfattande restriktioner i många länder, men har tidigare använts i färger, plaster och i elektrisk utrustning.

– Men de förekommer fortfarande hos befolkningen eftersom de kontaminerat näringskedjorna i vår föda, säger Monica Lind, forskare i arbets- och miljömedicin vid Uppsala universitet.

I den aktuella studien har tidigare indikationer på samband mellan bekämpningsmedel och typ 2-diabetes undersökts närmare. Kemikalierna analyserades i blodprov från 725 äldre svenskar utan diabetes, som sedan följdes under fem år. 36 personer fick under dessa år diagnosen typ-2-diabetes. Efter att ha tagit hänsyn till effekt av vikt, träningsdos och rökning visar forskarna att personer med höga halter av PCB hade upp till nio gånger högre sannolikhet att få diabetes. För andra ämnen fanns ett svagare samband, eller inget alls.

– Antalet fall av diabetes var litet, det behövs större studier för att kunna säga om miljögifter kan orsaka diabetes. Men allt fler studier pekar i samma riktning, säger Monica Lind.

Tidigare studier har till exempel visat samband mellan diabetes och övervikt, högt blodtryck. I den aktuella studien föreslår forskarna hypotesen att långvarig exponering för miljögifter kan påverka bukspottkörtelns insulinproducerande celler och därmed regleringen av blodsockret. Miljögifter lagras i fettvävnad, vilket gör att överviktiga ofta har högre halter.

Studien innebär inte att råden för att minska risken för diabetes förändras.

– Det är fortfarande viktigt att undvika övervikt samt att träna regelbundet, men fynden i vår studie innebär att man inte bör äta alltför stora mängder animaliskt fett och fet fisk och att man helst bör välja livsmedel framställda utan användning av bekämpningsmedel, säger Monica Lind.

Referens: bit.ly/k9xRuK Diabetes Care, online June 23, 2011. http://care.diabetesjournals.org/content/early/2011/06/17/dc10-2116

Studien ingår i den sk PIVUS-studien i Uppsala. http://www.medsci.uu.se/pivus/pivus.htm

Läs mer om forskningen:
För mer information, kontakta Monica Lind, tel: 070-3203066 eller monica.lind@medsci.uu.se
Uppsala universitet – kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Debatten kring mobiltelefoni vid bilkörning har tagit fart igen, bland annat efter att ny forskning feltolkats som att själva pratandet i mobiltelefon under körning skulle vara ofarligt. Vi vill här förklara varför det är olämpligt att tolka de nya resultaten på detta sätt. I dagarna har VTI dessutom fått i uppdrag av regeringen att undersöka frågan närmare.

Utredningen kommer att gå på djupet med hur resultat från olika studier bör tolkas och vilka slutsatser vi kan dra av tillgänglig forskning. Vi kommer också att undersöka hur lagar har påverkat trafiksäkerheten i länder där ett förbud mot mobiltelefoni har införts. Sammanställningen kommer att redovisas den 31 oktober.

Sedan mobiltelefonerna började dyka upp i trafiken har deras distraktionspotential och inverkan på körbeteendet varit föremål för vetenskapliga undersökningar. Genom åren har ett flertal studier från olika länder visat att den mentala belastningen vid ett telefonsamtal påverkar förarens beteende negativt. Det har också konstaterats upprepade gånger att det inte är så stor skillnad mellan handhållen och handsfree-telefoni.

Gemensamt för studierna är att de har genomförts under relativt kontrollerade förhållanden, antingen i en körsimulator eller på en förbestämd rutt i verklig trafik. Det har också varit förutbestämt när förarna ska prata i telefon och vad samtalet ska handla om. Man har sedan jämfört körbeteendet då föraren pratar i telefon med en exakt likadan situation men där föraren enbart kör. Ett sådant upplägg tillåter slutsatsen att det är just telefonsamtalet som är orsaken till det förändrade beteendet. Man har också kunnat konstatera att inverkan på körbeteendet beror både på komplexiteten i trafiken och på hur krävande samtalet är. Är trafiksituationen enkel och lättöverskådlig kan påverkan av ett telefonsamtal på körbeteendet vara mycket mindre eller kanske inte ens mätbar jämfört med vanlig körning. Samtidigt försämras körbeteendet i takt med att trafiksituationen eller samtalet blir mer krävande.

Nyligen genomfördes en studie i USA där buss- och lastbilsförare observerades i verklig trafik med hjälp av en kamera som filmar både föraren och trafiken runt fordonet i samband med starka inbromsningar och liknande kritiska händelser.

Dessa säkerhetskritiska händelser har sedan jämförts med icke säkerhetskritiska händelser som spelades in på grund av falsklarm i loggsystemet. Ett av resultaten från denna studie är att sannolikheten att befinna sig i en säkerhetskritisk situation är mindre när man talar i telefon. Det är lockande att tolka detta resultat som att det är ofarligt eller till och med bra att prata i telefon medan man kör, men så är det faktiskt inte. Till exempel kan det vara så att förarna väljer att prata i telefon i lugna situationer då det är osannolikt att hamna i en konfliktsituation. Är man mer benägen att föra (långa) samtal i en mindre komplex miljö, och utgår man ifrån att fler säkerhetskritiska händelser uppstår i en mer komplex miljö, så kan enbart denna aspekt förklara resultatet i den amerikanska studien. Det går alltså inte att dra slutsatsen att man kör säkrare på grund av att man pratar i telefon.

Det finns ett flertal aspekter man behöver ta hänsyn till för att åstadkomma pålitlig forskning.

Det första vi måste göra är att formulera en konkret fråga. Blir man en bättre eller sämre bilförare då man pratar i mobiltelefon? För att få ett tillförlitligt svar är det nödvändigt att undersöka frågan på rätt sätt. I en studie där man jämför körbeteendet i samma situation med och utan telefon kan vi utgå ifrån att upptäckta skillnader beror på telefonanvändningen. Bestämmer vi dessutom vad personerna ska prata om så vet vi hur krävande samtalet är. En sådan studie levererar dock inga svar på om personen i fråga faktiskt hade talat i telefon i denna situation eller inte.

För att få svar på en sådan fråga är det bra att observera bilförare i verkligheten. Då kan vi lära oss i vilka situationer en förare väljer att ringa upp någon, eller väljer att låta bli att ta emot ett samtal. Om föraren väljer att ringa ett samtal så måste vi jämföra hans eller hennes beteende med en körning utan telefonsamtal under liknande förhållanden för att kunna konstatera om körningen blev säkrare eller inte.

Olika aspekter snarare än motsägelsefulla resultat
Vår slutsats är alltså att de senaste forskningsresultaten kring mobiltelefoni vid körning faktiskt inte är så motsägelsefulla som de vid första anblicken kan verka. Det är bara så att de belyser olika aspekter av mobiltelefonanvändningen i trafiken.

Sammantaget kan vi sannolikt dra slutsatsen att förare brukar välja tillfällen för telefonsamtal där trafiken är lugnare och risken för kritiska händelser är mindre. Jämfört med att man inte för ett telefonsamtal i samma situation kan körbeteendet påverkas lite eller mycket, beroende på trafiksituationen, på förarens kapacitet att hantera trafiken och på hur krävande samtalet är.

Detsamma gäller naturligtvis även andra uppgifter som att äta en macka, raka sig eller ta hand om barnen.

Vill och behöver vi en ny lag som förbjuder mobiltelefoni vid körning? Redan idag har Sverige en lag om vårdslöshet i trafiken som säger att föraren inte ska ägna sig åt sådant som förhindrar att han eller hon kör säkert. Fördelen med den lagen är att människornas behov tillgodoses på flera sätt. Den gynnar trafiksäkerheten genom att innefatta mer än bara mobiltelefoni och samtidigt tillåter lagen att föraren faktiskt kan göra andra saker under bilkörningen så länge det inte påverkar trafiksäkerheten. Detta låter rimligt eftersom det ligger i människans natur att flytta uppmärksamheten mellan olika saker.

Det svåra med lagen är dock att det inte alltid är lätt att på förhand säga om ett visst beteende är farligt eller inte i en given situation. VTI har nu i uppdrag av regeringen att genomföra en samlad bedömning av kunskapsläget. Uppdraget ska redovisas den 31 oktober.

Läs mer
VTI ställer samman forskning om mobiltelefonanvändning och bilkörning – uppdrag från regeringen

VTI, Statens väg-och transportforskningsinstitut, är ett oberoende och internationellt framstående forskningsinstitut inom transportsektorn. Med omkring 190 medarbetare är VTI den största transportforskningsmiljön i Sverige. VTI utför tillämpad forsknings- och utvecklingsverksamhet som rör samtliga transportslag.