I Linköping började stadsbussarna gå på biogas 1996, i Helsingborg 2005. Introduktionen av biogas föregicks av långa och ibland snåriga processer, med flera kommunala instanser inblandade.

– Frågan om vilket bränsle kollektivtrafiken ska ha berör tre policyområden, miljö, energi och transport, säger Magdalena Fallde som disputerar vid Tema teknik och social förändring.

Diskussionen om ett alternativ till dieseldrift startade i Linköping redan 1976. Orsaken var luftföroreningarna i centrum, som orsakades av bussarnas avgaser. De första åren diskuterades en övergång till trådbussar, men investeringen ansågs för dyr.  Frågan fick fart igen 1988 när ett samarbete etablerades mellan det kommunala trafikbolaget och energibolaget.

I Helsingborg startade diskussionen 1980 och då var etanol det hetaste alternativet. Men övergången genomfördes inte fullt ut och rann sedan ut i sanden. 2003 fick frågan fart igen i ett samarbete mellan miljönämnden och tekniska nämnden. Då var orsaken halterna av kvävedioxid i luften som hade uppmätts vara alldeles för höga för de rådande normerna. Och sedan gick det fort.

– För att nå beslut har aktörer varit tvungna att koppla ihop olika policyområden, säger Magdalena Fallde. Det krävs centrala aktörer som kan identifiera gemensamma intressen mellan olika områden, och driva frågan. Jag kallar dem för policyentreprenörer och gränsgångare.

Magdalena Fallde disputerade den 16 september. Avhandlingen heter ”Miljö i tanken? Policyprocesser vid övergången till alternativa drivmedel i kollektivtrafiken i Linköping och Helsingborg 1976-2005”. Telefon till Magdalena Fallde 013-282273, 0709-992036.

Det ökande gapet mellan tillgänglig information och tillgänglig lagringsyta gör att det varken är möjligt eller önskvärt att långtidslagra all data som produceras. Istället är intresset från ingejörer, analytiker och forskare att kunna fånga, filtrera och bearbeta data i flykten med hjälp av så kallade dataströmhanterare.

–    Det ställs allt högre krav på att nya data ska analyseras genast så fort de blir tillgängliga. Mätvärden, nyhetsflöden, marknadsinformation och loggfiler i olika tillämpningar innehåller data som ständigt uppdateras och måste bearbetas, säger Erik Zeitler.
 
I en dataströmhanterare kan användaren söka och bearbeta dataströmmar på ett lättarbetat sätt, med så kallade stående frågor. Den måste kunna leverera en resultatström med minimalt dröjsmål även om bearbetningen är kostsam, dvs kräver mycket datorkraft, eller om nya data anländer med hög hastighet i indataströmmen. I sitt doktorandprojekt i databasteknik har Erik Zeitler utvecklat dataströmhanteringssystemet SCSQ (Super Computer Stream Query processor, uttalas ‘siss-kju:) från grunden. SCSQ kan utnyttja många datorers samlade beräkningskraft.

–    Under min tid som doktorand har branschen för dataströmhantering utvecklats snabbt. När jag började fanns våra viktigaste konkurrenter vid de stora amerikanska universiteten, såsom MIT och Stanford. Sedan dess har flera företag, bl.a. IBM och Microsoft, anammat tekniken. Men medan andra har som mål att korta svarstiderna har vi fokuserat på riktigt stora dataströmmar med hög hastighet, säger han.

–    Med min metod är ingen enstaka dators kapacitet gränssättande längre. Den medger bearbetning av dataströmmar med en hastighet som närmar sig nätverkets maximala hastighet.

Tillämpningar finns bland annat inom industrin. I projektet ingår industripartner som Sandvik, Volvo och Hägglunds, företag som är intresserade av att fortlöpande kontrollera användande och slitage på skärverktyg, fordon och annan utrustning för att bättre kunna planera förebyggande underhåll. Utmaningen är att analysera stora mängder mätvärden av vitt skilda slag och jämföra dessa med beräkningsmodeller för slitage.

–    Det handlar förstås ytterst om att företagen vill ge kunderna bättre service. Genom att tillsammans utveckla dataströmhanteringsteknik förbättrar vi konkurrenskraften hos svensk industri, säger Erik Zeitler.

SCSQ har också använts i andra tillämpningar:

•    Digitala radioteleskop: Tusentals radiomottagare spridda över stora landområden fångar upp och digitaliserar radiovågor från yttre rymden och omvandlar dessa till dataströmmar. Utmaningen är att fortlöpande utföra kostsamma sökningar och bearbetningar av mycket stora datamängder från ett stort antal mottagare.
•    Automatisk bokning av samåkningar i storstadsområden: Utmaningen är att fortlöpande planera samåkningar när antalet samtidigt begärda resor är mycket stort.
•    Linear Road Benchmark, som är ett stresstest för dataströmhanteringssystem, som simulerar ett trafiksystem för motorvägar med ett dynamiskt vägtullssystem, vars tull beror på trafikläget. Dataströmhanteringssystemet måste fortlöpande beräkna tull och upptäcka olyckor baserat på positionsdata från samtliga fordon och vägavsnitt. Utmaningen är att kunna hantera data från så många motorvägar som möjligt.

Läs avhandlingen på nätet.

För mer information, kontakta Erik Zeitler, tel: 018-471 33 90; 073-324 11 32, Erik.Zeitler@it.uu.se

Människor har haft höns som husdjur under omkring 8 000 år. Under den tiden har tamhönan utvecklat en stor mängd varianter som genom klassisk evolution borde ha tagit mycket lång tid att förvärva.

-Den hastiga förändringen kan betyda att det finns mekanismer för nedärvning som inte beror på variation i själva DNA:t, säger Daniel Nätt, nybliven doktor i zoologi, som redovisar resultaten i sin avhandling.

I ett antal försök på vita värphöns och djungelhöns, som är den ursprungliga rasen, utsatte LiU-forskarna grupper av nykläckta kycklingar för olika stressfyllda situationer. Detta tvingade dem att anpassa sina levnadsvanor till en ovan miljö. Deras inlärningsförmåga var påverkad och de hade en lägre halt av stresshormon i blodet än kycklingarna i en kontrollgrupp, som växt upp utan störningar.

När kycklingarna blivit könsmogna fick de para sig inom grupperna. Äggen skildes direkt från föräldrarna vilket innebar att man kunde utesluta alla former av social påverkan hos avkomman. Ändå visade den nya kycklinggenerationen samma mönster som föräldrarna, både i beteendet och i det genetiska uttrycket.

-Det är första gången någon har påvisat att stresstolerans som förvärvats genom miljöfaktorer i ett så tidigt stadium kan reflekteras hos avkomman, säger Daniel Nätt.
Avgörande för om en gen ska slås på eller inte är hur den påverkas av andra molekyler i omgivningen, den så kallade epigenetiken. Forskargruppen har undersökt hur metylgrupper binder till DNA och skapar en epigenetisk markör som i vissa fall kan föras vidare från generation till generation. Tamhönan visade sig ha större förmåga än djungelhönan att överföra dessa markörer till sin avkomma.

-Det kan förklara de stora skillnader mellan raserna som uppstått under domesticeringsprocessen, säger Daniel Nätt.

Läs om avhandlingen;
Heritable epigenetic responses to environmental challenges. Effects on behavior, gene expression and DNA-methylation in the chicken. Linköping Studies in Science and Technology, Diss. No. 1383.
Kontakt:
Daniel Nätt 013-281243, 070-6532087, daniel.natt@liu.se

Hiv-epidemin i Sydafrika där ca 5.6 miljoner människor lever med hiv är den största i ett enskilt land. Bland ungdomar i åldersgruppen 15-24 år är 8.7 procent smittade. Heterosexuell smitta är vanligast och de flesta ungdomar smittas genom oskyddat sex. För att förhindra spridningen av hiv uppmanas alla samhällssektorer att delta i det hälsofrämjande arbetet, inklusive kyrkorna. I Sydafrika räknar sig cirka 80 procent som kristna. Historiskt sett har kyrkorna även varit en del av problemet på grund av kyrkornas oförmåga att hantera frågor kring sexualitet.

Elisabet Eriksson har i sin avhandling undersökt hur kyrkorna i Sydafrika arbetar med förebyggande insatser bland ungdomar för att minska spridningen av hiv. För att få en samlad bild av kyrkornas arbete inkluderades både kyrkoledare och ungdomar i provinsen KwaZulu-Natal. Tre samfund valdes ut för att återspegla mångfalden av de kristna kyrkorna, den Romersk Katolska kyrkan, Lutherska kyrkan, och Assemblies of God, motsvarande Pingstkyrkan.

Resultatet visade en komplex bild där kyrkoledare var ambivalenta angående budskapen för att påverka unga människor och göra dem medvetna om risken för hiv. Ledare som hade deltagit i utbildning om hiv hade i större omfattning ordnat preventionsprogram för ungdomar i sina kyrkor, även om dessa totalt sett var få.

Avhållsamhet från sex före äktenskapet var det främsta preventiva budskapet från kyrkorna till ungdomar angående hiv. Relativt få ungdomar angav att de fick information om trohet till en partner, vikten av att testa sig för hiv, eller om kondomer. I en jämförelse mellan samfunden framkom att lutherska och katolska ungdomar hade fått mer information om hiv i kyrkliga ungdomsgrupper än ungdomar från pingstkyrkan. De flesta hade erfarenhet av en relation och insåg att de möjligen kunde drabbas av hiv.

– Informationen till ungdomar ger intrycket av att fokusera på moraliska aspekter av sexualitet när ungdomar bör ha mer nytta av information om olika hiv-förebyggande metoder. Ungdomar i kyrkorna bör ges möjlighet att diskutera en positiv syn på sexualitet. Samtidigt behövs stöd och fortbildning till lokala kyrkoledare för att de ska kunna hantera konflikten mellan kyrkans värdegrundsfrågor och deras vilja att hjälpa ungdomar som påbörjar en sexuell relation, säger Elisabet Eriksson.

Elisabet Eriksson är verksam vid Institutionen för kvinnors och barns hälsa. Avhandlingen “Christian Communities and Prevention of HIV among Youth in KwaZulu-Natal, South Africa” försvaras den 23 september 2001. Läs mer om avhandlingen.

För mer information kontakta Elisabet Eriksson, tel: 073-958 63 92, e-post: elisabet.eriksson@kbh.uu.se

–  Det har varit ett digert arbete som vi fått genomföra under ganska kort tid, men också lärorikt och med lite oväntade resultat, säger Peter Währborg som varit huvudansvarig för studiens genomförande.

I sin rapport, Tillbaka – om ungas hälsa, utanförskap och återkomst på arbetsmarknaden, konstaterar Währborg och Grahn att det behövs bättre rehabiliteringsinsatser, och gärna ”grön rehabilitering” för de unga som hamnat i aktivitetsersättning. En ny och anpassad form av naturunderstödd rehabilitering föreslås eftersom man har goda erfarenheter av detta vid SLU i Alnarp.

Rapporten är i huvudsak baserad på statistiska uppgifter från Försäkringskassan, men också från flera andra myndigheter och egna intervjuer.

– Ett oväntat fynd var att över 90 procent av de nybeviljade aktivitetsersättningarna under de senaste åren har betalats ut till 19-åringar, säger Peter Währborg. Skälet till detta är att de får denna ersättning på grund av förlängd skolgång”, berättar han vidare.

Lagen medger nämligen att ”en försäkrad som på grund av funktionshinder ännu inte avslutat sin skolgång på grundskolenivå och gymnasial nivå har rätt till aktivitetsersättning under den tid skolgången varar oavsett om arbetsförmågan är nedsatt eller inte”. Sedan detta tillägg i lagstiftningen tillkom 2003 har antalet utbetalda aktivitetsersättningar ökat kraftigt. 

Denna konstruktion är delvis vilseledande med avseende på allmänhetens förståelse för aktivitetsersättningen och de förändringar som äger rum i dess utveckling, skriver man i rapporten.

I övrigt domineras aktivitetsersättningens mottagare av unga med psykisk ohälsa. Den psykiska ohälsans natur är i många avseenden oklar, även om viss, men alltför liten kunskap finns om de exakta bakomliggande orsakerna. Av de som får den lägsta ersättningen därför att de inte haft ett jobb eller kommit ut på arbetsmarknaden, dominerar psykisk utvecklingsstörning och beteendestörningar (t ex ADHD) som orsak till aktivitetsersättningen.

I gruppen med inkomstrelaterad ersättning, dvs de som varit i arbete, är det snarare  depression, ångest och stressrelaterade tillstånd som dominerar.

Kontaktpersoner:
Professor Peter Währborg, SLU Alnarp, peter.wahrborg@slu.se, tel.  0734 – 281940
Professor Patrik Grahn, SLU Alnarp, patrik.grahn@slu.se, tel. 040 – 41 54 25 eller 0702 – 585512

Ett ursprung till problem med torra ögon kan vara alltför låg produktion av tårvätska från tårkörteln; det krävs då stimulans av tårkörtelsekretionen för att tillståndet långsiktigt ska förbättras. Målet med Stinas avhandling har varit att studera tårkörtelns celler och se vad som kan påverka tårkörteln till att producera mer tårvätska. Detta ger ökad kunskap om hur tårkörtelns celler fungerar, och är också ett steg på vägen mot att hitta läkemedel mot tårkörtelberoende ögontorrhet.

Stinas arbete har visat att de kroppsegna molekylerna adenosin och acetylkolin kan vara en del av en lösning. Hon påvisar att det på tårkörtelcellerna finns receptorer för adenosin och att stimulering av dessa receptorer ger en ökad tårvätskeproduktion. Särskilt stor blir effekten av adenosin tillsammans med acetylkolin. Studierna har också givit en fingervisning om vad som händer inuti cellen när dessa receptorer stimuleras, genom att de signaler som cellerna använder sig av för att producera och släppa ut tårvätska har undersökts. Genom ytterligare kunskap om mekanismer som aktiveras inuti cellerna när de stimuleras kan mer effektiva och direktverkande läkemedel produceras i framtiden.

Vissa former av ögontorrhet är kopplade till ett mer komplext sjukdomstillstånd, som Sjögrens syndrom eller reumatoid artrit. Stina har i sin studie också kunnat visa att det finns fler adenosinreceptorer på tårkörtelceller hos möss som har en Sjögrens-liknande form av ögontorrhet jämfört med friska möss.

– Eftersom vi ser en effekt när dessa receptorer aktiveras på friska celler bör effekten vara ännu större på dessa sjuka möss eftersom fler adenosinreceptorer kan ta emot signalen, menar Stina Carlsson. Om effekten av stimulering av receptorerna visar sig vara större hos sjuka kan ett framtida läkemedel som verkar på adenosinreceptorerna också ha mer kraftfull verkan, säger hon.

Vidare visar studien också att acetylkolin använder sig av proteinet p38 inne i cellen för att få cellerna att utsöndra tårvätska. Denna funktion har inte observerats hos detta protein tidigare. Då p38 har sekretionsreglerande verkan i tårkörtelns celler är det möjligt att proteinet är viktigt även i andra körtlar.

– Sammantaget utgör denna avhandling en byggsten i arbetet för att kartlägga tårkörtelns funktion, berättar Stina Carlsson. Steget till att kunna använda adenosinreceptorer som mål för läkemedel är fortfarande stort, men mitt arbete kan vara ett steg på vägen mot att hjälpa människor med torra ögon, avslutar hon.

Stina Carlsson är född och uppvuxen i Nybro. Hon tog sin magisterexamen vid Högskolan i Kalmar och sedan 2007 har hon varit doktorand vid Högskolan i Kalmar/Linnéuniversitetet.

Avhandlingen ”Effects of adenosine and acetylcholine on the lacrimal gland”, försvarades den 9 september, 2011 på Linnéuniversitetet i Kalmar. Opponent var Assoc. Prof. Darlene A Dartt, Harvard Medical School, Boston, USA.

För mer information kontakta Stina Carlsson, telefon: 0480-44 61 84, 070-5785628 eller e-post: stina.carlsson@lnu.se

Avhandlingen kan beställas från Linnaeus University Press: lupress@lnu.se”>lupress@lnu.se

Året är 1903. Precis samtidigt som Constance Larymore kliver iland i Nigeria passerar ett följe med en lokal dignitär, en Emir. Följet är exotiskt och praktfullt. En doft av bränt krut och trummor ackompanjerar och förtätar stämningen runt följet.

Constance, som är hustru till en brittisk domare, överrumplas av händelsen. Hon fascineras djupt av följets färgstarka dräkter, snövita turbaner, enorma blåsinstrument, antika vapen och inte minst deras stigbyglar. Stigbyglar som inte bara har en ovanlig form, det droppar även hästblod från dem. Händelsen utvecklas och beskrivs i berättelsen om Constance som att hon upplever en resa i tiden. Från ett ”här och nu”, till ett exotisk och förhistoriskt ”där och då.” Detta ”märkliga spektakel” framstår inför hennes ögon som så ”skilt från världen av idag.” Synen av följets exotiska föremål har förflyttat henne från nuets vardagliga plikter och praktiska problem, till en tid färgad av både praktfullhet och primitiv brutalitet.

När Emirens följe väl lämnar byn, i solnedgången, ”rycks Constance Larymore tillbaka till civilisationen och moderniteten.” Plötsligt blir hon varse de dammiga bygatorna, människor som talar hennes eget språk och engelska foxterriers som springer omkring.

Utdraget ovan finns med i avhandlingen Travelling Objects: Modernity and Materiality in British Colonial Travel Literature about Africa av Nicklas Hållen, Umeå universitet och handlar om brittisk reselitteratur som beskriver Afrika från 1860-talet och fram till åren innan det första världskriget.

Sådan reselitteratur har ofta studerats med resenärens identitet och historia som utgångspunkt. Här flyttas fokus från identiteter och excentriska personligheter till den materiella världen, till saker och ting. Det materiella objekt, i form av varor, resenärens tillhörigheter och sådana objekt som i berättelsen förknippas med lokal kultur, blir i den koloniala reseskildringen i hög grad betydelsebärande och ges stort utrymme i berättandet om det främmande och primitiva.

Liksom i världsutställningar och museer i det urbana Storbritannien blir objektet i reseskildringar om Afrika en vattendelare mellan det moderna Europa och det ”förmoderna” Afrika, mellan civilisationen och världens påstått vilda utkanter. Genom att närläsa ett antal reseberättelser studeras objektets förhållande till reseberättelsens genre-specifika berättartekniker och tingens funktioner i berättandet om samhällen som ses som primitiva, förmoderna och historiskt avlägsna. De mest välkända reseberättelser som studeras i Travelling Objects är Mary Kingsleys Travels in West Africa, Henry Stanleys Through the Dark Continent och John Spekes Journal of the Discovery of the Source of the Nile. Närläsningar av minde välkända texter som Ewart Grogans From the Cape to Cairo, Mary Halls A Woman’s Trek from the Cape to Cairo och Constance Larymores A Resident’s Wife in Nigeria kompletterar studiet av dessa längre och mer berömda reseskildringar. Tillsammans bildar texterna en korpus som täcker årtiondena före och efter den europeiska så kallade kapplöpningen om afrikanska kolonier.

Travelling Objects närstuderar objektets funktioner i geografiskt och etnografiskt berättande, i den liberala ideologi som framhåller kommersiell handel mellan Afrika och Europa som ett verktyg för civilisering och modernisering. Ett avslutande kapitel tillägnas ett specifikt objekt, nämligen boken, och dess funktion i reseberättelsen och som den vara genom vilken berättandet om Afrika saluförs till den viktorianska läsande samhällsklassen.

Ett sekundärt mål med avhandlingen är att skapa ett antal teoretiska begrepp som kan underlätta framtida studier av reseberättande i koloniala miljöer. Dessa begrepp har att göra med berättelsetekniker som används i skildrandet av resenärens förflyttning mellan platser som av politiska skäl beskrivs som radikalt olika varandra, vilket är utmärkande för just koloniala reseberättelser.

Fakta om disputationen
Nicklas Hållén, doktorand i engelska vid Institutionen för språkstudier, Umeå universitet, disputerar 24 september 2011 klockan 10.00 i Hörsal E, Humanisthuset, Umeå univ. med sin avhandling om brittisk reselitteratur om Afrika från tiden runt sekelskiftet 1900.

Avhandlingen Travelling Objects. Modernity and Materiality in British Colonial Travel Literature about Africa, kan laddas ner från publikationsdatabsen DiVA.  

Kontaktinformation
Kontakt
Tel: +46 90 7865138
E-postadress:nicklas.hallen@engelska.umu.se

De två vanligaste demenssjukdomarna är Alzheimers sjukdom och vaskulär demens. Den senare orsakas av försämrad cirkulation i hjärnans små kärl, något man med hjälp av hjärnavbildning kan upptäcka som små infarkter eller utbredda förändringar på den vita hjärnsubstansen.

Problemet är att ”småkärlsdemensens” sjukdomsbild liknar den för Alzheimers sjukdom, vilket gör det praktiskt svårt att skilja de båda demenssjukdomarna åt.

Eftersom demenssjukdomarna behandlas olika är det viktigt att kunna ställa rätt diagnos. Forskaren Maria Bjerke vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, visar i sin avhandling att de olika demenssjukdomarna syns som biokemiska förändringar i ryggvätskan långt innan de kliniska symtomen framträder. Resultaten har betydelse för hur man diagnostiserar de vanligaste åldersrelaterade kognitiva sjukdomarna.

–Eftersom ryggvätskan står i direkt kontakt med hjärnan kan vi anta att dess molekylära sammansättning speglar hjärnans ämnesomsättning. Genom att undersöka de molekylära fingeravtrycken i ryggvätskan kan vi avgöra om det föreligger en sjukdomsprocess eller inte, säger Maria Bjerke.

–Att kartlägga biokemiska skillnader vid olika typer av demenssjukdom hjälper oss att förstå vad som orsakat sjukdomen, vilket i sin tur styr hur sjukdomen behandlas.

Möjligheten att särskilja patienter med mild kognitiv störning orsakad av småkärlssjukdom från patienter drabbade av Alzheimer behöver enligt Maria Bjerke uppmärksammas betydligt mer, inte minst för att kunna designa och genomföra fördjupade behandlingsstudier.

Avhandlingen Cerebrospinal fluid biomarkers for differentiating between Alzheimer’s disease and Vascular dementia försvarades vid en disputation 9 juni 2011.

Kontaktinformation
Kontakt:
Maria Bjerke, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet
0706 – 530 260
031 – 3432410
maria.bjerke@neuro.gu.se

Handledare: Ulf Andreasson, Sahlgrenska akademin; 031-343 2410; ulf.andreasson@neuro.gu.se

Fakta
Demens är inte en sjukdom, utan en diagnos för en rad symtom som kan bero på olika sjukdomar och skador. Två sjukdomar ligger bakom cirka 90 procent av samtliga fall av demens: Alzheimers sjukdom (som står för 60-70 procent) och vaskulär demens (20-30 procent). Varje år insjuknar mer än 20 000 personer i en demenssjukdom. De allra flesta är äldre och ungefär var femte person över 80 år är drabbad.

I vigseln säger brudpar ”ja” till ett fortsatt liv tillsammans. Men bröllop skiljer också människor åt visar en ny avhandling från Umeå Universitet.

Religionssociologen Karin Jarnkvist har studerat vad bröllop kan betyda för dem som gifter sig. Män och kvinnor i åtta heterosexuella par berättar om sina bröllop, från det att de tog beslutet att gifta sig och tills bröllopsdagen är över.
Studien visar att giftermålet förenar paret, såväl juridiskt och ekonomiskt som känslomässigt. Men föreställningarna om brud och brudgum bygger på en tanke om särskiljande av könen. I det romantiska dramat har bruden huvudrollen och mannen spelar en biroll.

— Bröllopet blir ett undantag från parens vardagliga strävan efter jämställdhet, säger Jarnkvist.

De intervjuade gifter sig för första gången och många av dem har barn. Barnen har stor betydelse för parens val att gifta sig.

— Gifta föräldrar skapar en ”riktig” familj. Paren signalerar också att deras relation är seriös.
 
Alla intervjuade är svenskfödda och bor i en medelstor stad och mindre ort i Norrland. Hälften av dem gifter sig borgerligt och hälften enligt Svenska kyrkans vigselordning. Den som, enligt de intervjuade, gifter sig på ”riktigt” gör det i kyrkan. Vit klänning, frack, blommor, många gäster och stor middag är självklarheter vid ett sådant bröllop. Den borgerliga vigseln sker mer eller mindre i hemlighet och med endast ett fåtal vittnen närvarande. Både kulturella, religiösa, ekonomiska och sociala faktorer har betydelse för vilken vigselform paret väljer.

— Några av dem som gifter sig borgerligt tycker det är skönt att slippa alla krav de anser följer med ett kyrkbröllop. Andra väljer borgerlig vigsel av exempelvis ekonomiska skäl, berättar Jarnkvist.

Därigenom skapas en första- och andraklassens bröllop. Även själva upplevelsen av vigseln skiljer människor åt, om än inte så dramatiskt. Tolkningarna av ritens handlingar är olika från person till person.

— Riten lever med sin tid och får de innebörder som deltagaren själv lägger i den, säger Jarnkvist.

Fredag 30 september 2011 försvarar Karin Jarnkvist vid Institutionen för idé- och samhällsstudier, Umeå Universitet, avhandlingen När jag gifter mig ska jag göra det på riktigt —  berättelser om barn, brudar och bröllop. Den engelska titeln är When I marry I will do it for real – stories about children, brides and weddings.

Disputationen inleds kl. 13.15 i Hörsal E, Humanisthuset, Umeå Universitet. Opponent är Karin Salomonsson, etnolog vid Lunds Universitet.

En sammanfattning av avhandlingen på svenska och engelska finns på http://www.idesam.umu.se/om/personal/religion/karin-jarnkvist.
 
Karin Jarnkvist är uppvuxen och bosatt i Sundsvall. Efter doktorandutbildningen tar hon tjänst som forskare vid Härnösands stift, Svenska kyrkan.

Kontaktinformation
Tfn till Karin Jarnkvist: 070-592 55 24
e-post: karin.jarnkvist@religion.umu.se

Vingelsjuka hos katt är en neurologisk virussjukdom som yttrar sig i vinglig gång och beteendeförändringar. Viruset, bornavirus, ger en kvarstående infektion av celler i det centrala nervsystemet, och sjukdomen är vanligen dödlig. Bornavirus-infektioner har varit kända sedan början av 1900-talet hos häst och får i Centraleuropa, men det var först i mitten av 1990-talet som det upptäcktes att även vingelsjuka hos katt orsakas av bornavirus.
Hittills har man varit hänvisad till obduktion av hjärna och ryggmärg för att säkert kunna konstatera att en katt har vingelsjuka. Jonas Wensman har i sitt doktorsarbete utvecklat två metoder som gör det lättare att ställa diagnos på levande katter.

I den ena metoden används en molekylärdiagnostik som visar om det finns spår av virusets arvsmassa (virus-nukleinsyra) i ett prov. Denna metod är mycket känslig – det räcker med 10 kopior av virusets arvsmassa i ett prov för att testet ska ge utslag. Metoden är dessutom bred i sin detektionsförmåga, eftersom den kunde påvisa olika referensstammar av bornavirus, liksom virus från katter med vingelsjuka.

Den andra metoden visar om det finns antikroppar mot viruset i blodserum, och denna metod visade sig vara en mycket bra och säker hjälp vid diagnostik av vingelsjuka. Bland katter med kliniska symtom på vingelsjuka hittades antikroppar hos 81 procent av individerna, jämfört med endast 16 procent hos en referensgrupp av katter utan symtom.

Jonas Wensman har också studerat interaktioner mellan bornavirus och värddjur, för att bättre förstå hur sjukdomen uppkommer. Med hjälp av en ny metod (s.k. närhetsligering) kunde han se interaktioner mellan virusets protein och värdorganismens protein, dels i experimentellt infekterade celler, men även för första gången i en experimentellt infekterad råtta och i en häst med bornasjuka. Sannolikt stör viruset värddjurets normala funktioner på ett sätt som gör det möjligt för viruset att gömma sig för immunförsvaret och etablera en långvarig infektion.

En del av värddjurets immunsvar är produktion av signalmolekyler som kallas interferoner (IFN), av vilka IFN-? är särskilt viktig för att minska mängden virus i hjärnan. När Jonas Wensman mätte halterna av IFN-? i hjärnvävnad hos katter med vingelsjuka visade det sig att halterna var höga och allra högst var de hos katter med milda kliniska symtom – den grupp som också har de allvarligaste sjukliga förändringarna i hjärnan.

Det har tidigare ansetts att det är kroppens eget immunförsvar mot bornavirus-infektionen som orsakar de kliniska symtomen (vinglig gång etc.) och inte viruset i sig. Jonas Wensmans resultat – att det inte fanns någon tydlig koppling mellan höga halter av IFN-? och allvarligare kliniska symtom – tyder däremot på att viruset i sig kan påverka utvecklingen av symtomen, eller åtminstone att immunförsvaret inte är den enda orsaken till de kliniska symtomen.
– Sjukdomsmekanismerna bakom denna mystiska sjukdom behöver klargöras ytterligare, säger Jonas Wensman. Vi vet för lite om hur sjukdomen sprids och om den kan behandlas.
——————————————
Veterinär Jonas (Johansson) Wensman, inst. för biomedicin och veterinär folkhälsovetenskap, SLU, försvarar sin avhandling Borna Disease Virus and its Hosts. Studies on Virus-Host Interactions and Virus Detection.
Tid: Fredag den 23 september 2011, kl 13.00
Plats: Ettans föreläsningssal, Klinikcentrum, SLU, Ultuna, Uppsala
Opponent: Professor Hans Lutz, Universität Zürich, Schweiz
Mer information: Jonas J. Wensman, 018-67 46 17, 0730-31 63 75, jonas.wensman@slu.se   
http://pub.epsilon.slu.se/8311/
Andra relaterade länkar
http://www.slu.se/sv/samverkan/kunskapsbank/2007/4/svart-faststalla-kattvingelsjuka
http://www.slu.se/sv/om-slu/fristaende-sidor/aktuellt/alla-nyheter/2009/5/kattforskare-vid-slu-far-pris/

Esparsett (Onobrychis viciifolia) är en gammal foderväxt med bra näringsegenskaper för kor, får och getter. Det är en oftast flerårig leguminos och växtslaget infördes till Europa från Asien under 1700-talet. Den har provodlats i Uppsala, men utan framgång. Hittills har skördarna varit små.
– Tyvärr ersattes esparsett i Europa av olika gräsarter med högre avkastning när mineralgödselmedel började användas på 1960- 0ch 1970-talen, säger Martin Lorenz vid SLU:s Institution för husdjurens utfodring och vård.

Men nu ställs krav på minskad energiåtgång i jordbruket, ökad biologisk mångfald och minskad övergödning av sjöar och vattendrag, vilket gör att forskarna börjar inrikta sig på att hitta uthålliga odlingssystem. Proteinförsörjningen till mjölkkor är en viktig fråga inom EU, som i dagsläget är mycket beroende av importerat kraftfoder som sojabönor.

I ett samarbetsprojekt mellan SLU och flera andra europeiska universitet har den nygamla grödan esparsett (sainfoin på engelska) synats ur många vinklar. Man samlade in esparsettfrön från hela världen och de undersöktes på ett heltäckande sätt – molekylärbiologiskt, hur växten uppför sig under ensilering, hur fodret påverkar proteinanvändningen hos idisslarna, hur man bäst odlar grödan och hur man kan använda fodret som avmaskningsmedel.

De svenska husdjursforskarna i projektet, bland dem Martin Lorenz, inriktade sig på ensileringsprocessen och på proteinvärdet när fodret sedan gavs till idisslare.
Esparsett innehåller mycket tanniner, ämnen som är vanliga i många växter och frukter. Martin Lorenz observerade både positiva och negativa effekter av dessa tanniner på djurens matsmältning.

Esparsetts stora tannininnehåll visade sig ge positiv effekt på proteinomsättningen i våmmen. Samtidigt innehåller esparsett mycket protein, vilket är viktigt från både ekonomisk och miljömässig synpunkt.
– Esparsett har en stor potential som proteinrikt foder till idisslare, säger Martin Lorenz. Det kan påverka inte bara försörjningen av inhemska proteinfoder, utan även idisslarnas proteinanvändning, miljöfrågor och beroendet av importerat proteinfoder.
————————————————————————–
MSc Martin Lorenz, institutionen för husdjurens utfodring och vård, SLU, försvarar sin avhandling med titeln “Sainfoin tannins and their impact on protein degradation during silage and rumen fermentation and testing of novel techniques”. Disputationen avser filosofie doktorsexamen.
– Tid: måndagen den 19 september 2011 klockan 9.15
– Plats: Sal J. Undervisningshuset, SLU, Ultuna, Uppsala
– Opponent: Dr Harinder Makkar, University of Hohenheim, Germany

Mer information
Martin.Lorentz@slu.se, 018-67 16 56, 073-664 94 67, +43 660 123 02 40
Hemort: Uppsala
Avhandlingen [Ref 1]
Institutionen för husdjurens utfodring och vård [Ref 2]
Pressbilder
(Får publiceras fritt i samband med artiklar om disputationen, fotograf ska anges.)
– Foderväxten esparsett (Onobrychis viciifolia) i blomning [Ref 3]. Foto: Martin Lorenz
– Martin Lorenz och medarbetaren Chrisine Hayot [Ref 4] i ett fält med den nygamla fodergrödan esparsett. Foto: Martin Lorenz

SLU:s vision: SLU är ett universitet i världsklass inom livs- och miljövetenskaper.

Deras resultat och en teori för att analysera och förstå kvantprickens optiska spektrum redovisas i det nya numret av tidskriften Physical Review Letters.

De kvantprickar som forskarteamet i Linköping och Lausanne, Schweiz experimenterar med är 100 atomer breda och 5-15 atomer höga. De sänder ut ljus när energi tillförs, och de kan tillverkas som lysdioder i nanoskala. För att kunna analysera deras optiska spektrum registrerar forskarna den frekvens som fotonerna har när de emitteras en efter en.

-Vi visar med våra experiment hur den förhållandevis enkla teorin kan användas för att noggrant bestämma kvantprickens symmetri. Prickar med hög symmetri kan utnyttjas för att skapa foton-par som är kvantmekaniskt kopplade till varandra, vilket är intressant för optiska kvantdatorer och säker överföring av krypteringsnycklar med kvantkryptografi, säger Fredrik Karlsson, docent i halvledarmaterial vid Institutionen för fysik, kemi och biologi.

Artikel:
M.A. Dupertuis, K.F. Karlsson, D.Y. Oberli, E. Pelucchi, A. Rudra, P.O. Holtz, E. Kapon: Symmetries and the polarized optical spectra of exiton complexes in quantum dots. Physical Review Letters 16 september 2011.

Kontakt:
Fredrik Karlsson, 013-282533, freka@ifm.liu.se

Vid fetma ses ofta en låggradig inflammation som kan spela en roll i utvecklingen av både diabetes och hjärt-kärlsjukdom. Tidigare har vegetabiliska omega-6 fetter i kosten ansetts öka inflammation medan omega-3 fetter från fisk tillskrivits antiinflammatoriska egenskaper. Den aktuella avhandlingen, som inkluderar både befolkningsstudier och kontrollerade behandlingsstudier, visar att denna äldre uppfattning om omega-3 fetter och omega 6-fetter är alltför förenklad och delvis felaktig.

Höga blodnivåer av linolsyra, som är den vanligaste omega-6 fettsyran i kosten, var istället kopplad till en lägre inflammation, medan höga blodnivåer av omega-3 fetter inte hade något samband med minskad inflammation i kroppen. När personer med bukfetma fick äta en solrosoljebaserad kost med mycket linolsyra sågs vissa tecken på minskad inflammation jämfört med en smörbaserad kost bestående av mycket mättat fett.

– Mot förväntan sågs däremot inga antiinflammatoriska effekter efter behandling med omega-3 tillskott hos personer med förhöjd diabetesrisk. En möjlig förklaring kan vara att omega-3 dosen var för låg, eller att eventuella antiinflammatoriska effekter av omega-3 är svagare än man tidigare trott. Överlag hade olika typer av fetter i maten endast måttliga effekter på inflammation, säger avhandlingens författare Helena Bjermo.

I avhandlingen fann hon inga belägg för att omega-3 tillskott kunde minska inflammationen hos personer med förhöjd risk för diabetes och hjärt-kärlsjukdom. Däremot såg hon att omega-6 fettsyran linolsyra inte har några ogynnsamma effekter på inflammation, vilket ibland föreslagits. Istället tyder resultaten på att ett ökat kostintag av linolsyra och ett minskat intag av mättat fett skulle kunna minska vissa tecken på inflammation i kroppen. Detta är av betydelse eftersom linolsyra utgör majoriteten av det fleromättade fett vi äter och finns i stor mängd i vegetabiliska oljor, vissa matfetter, frön och nötter. En dämpad inflammation kan på längre sikt tänkas minska risken för folksjukdomar såsom till exempel diabetes och hjärtkärlsjukdom. Fortsatt forskning behövs för att hitta den fettsammansättning i maten som effektivast motverkar en förhöjd kronisk inflammation.

Läs mer om och ladda ner avhandlingen Dietary Fatty Acids and Inflammation: Observational and Interventional Studies [Ref 1].

För mer information kontakta Helena Bjermo, tel: 018-611 79 80, 070-1706058, e-post: helena.bjermo@pubcare.uu.se

Uppsala universitet – kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Forskarna Johan Ehrlén och Johan Dahlgren från Stockholms Universitet och María Begoña García från Instituto Pirenaico de Ecología har mätt tillväxt, överlevnad och reproduktion hos sjuhundra individer av Borderea pyrenaica under fem år.

— Växten Borderea pyrenaica verkar inte åldras, eller rättare sagt verkar inte åldrande ha negativa effekter på den här växten. Ingen av de studerade demografiska parametrarna försämrades med ökad ålder och äldre individer bidrog mer till framtida populationstillväxt än yngre individer, säger Johan Dahlgren.

Negativa effekter av åldrande har påvisats bland flera olika växter och djur men de senaste åren har det uppmärksammats att djur och växter inte nödvändigtvis blir svagare ju äldre de blir.

— De här resultaten visar att effekter av ökad ålder skiljer sig mycket mellan arter och ger stöd åt nya teoretiska modeller som har visat att sambandet mellan naturligt urval och åldrande är mer komplicerat än vad man tidigare trott, säger Johan Dahlgren.

Den nya studien är publicerad i tidskriften Journal of Ecology och uppmärksammades dessutom i senaste numret av Nature. Borderea pyrenaica är en småväxt ört som förekommer på steniga sluttningar i Pyrenéerna och individer av den här arten kan bli över 300 år gamla. Eftersom ärr från stjälken på jordstammen bildas varje år kunde åldern för varje individ fastställas vid studiens slut.

För mer information kontakta gärna:
Johan Dahlgren, johan.dahlgren@botan.su.se, 08-16 12 05, 0736 63 57 12
Universitetet i huvudstaden – utbildning och forskning på högsta nivå där öppna sinnen möts och utvecklas. Universitetet deltar i regionala, nationella och internationella samarbeten, i debatt och i samhällsutveckling. Här är mer än 50 000 studenter och 6 000 medarbetare verksamma inom humaniora, juridik, naturvetenskap och samhällsvetenskap.

I takt med den tilltagande globaliseringen har under senare år elevernas kommunikativa förmåga stått i fokus i läroplanerna, en förmåga som naturligtvis kan tränas upp på olika sätt.
De flesta forskare är idag överens om att sambandet mellan den input som elever i främmande språk får och deras egna språkliga produktion är stark. En generell uppfattning är också att ett autentiskt innehåll är motivationshöjande, vilket indirekt kan ha en positiv inverkan på språkinlärningen.

En metod som tar fasta på dessa aspekter av språkinlärning är SPRINT, språk- och innehållsintegrerad undervisning. Karmen Terlevic Johansson har undersökt hur grundskoleelevers muntliga produktion i tyska utvecklas när språket används som undervisningsspråk i SO-ämnen, det vill säga religion, samhällskunskap, geografi och historia.

Hennes avhandling granskar utvecklingen av elevernas vokabulär genom att de får berätta en historia utifrån en bilderbok, och hur de gör när språkliga luckor uppstår (så kallade kommunikationsstrategier), till exempel när de inte hittar rätt ord. Hon har även analyserat elevernas muntliga produktion i engelska för att se om SPRINT-undervisningen dessutom har en indirekt positiv effekt på deras färdigheter i engelska.

– Avhandlingen pekar på ett tydligt försprång för SPRINT-eleverna i samtliga undersökta aspekter av ordförråd och kommunikationsstrategier. De producerade både längre och mer varierade berättelser än elevgruppen som bara fick traditionell tyskundervisning. Särskilt anmärkningsvärt var att SPRINT-gruppen var genomgående mer homogen, vilket innebär att skillnaderna mellan låg- respektive högpresterande elever var mindre, säger Karmen Terlevic Johansson

Analysen av ordfrekvensen visade att SPRINT-gruppen använde funktionella ord (ett mått på mer avancerad språklig kunskapsnivå) som till exempel pronomen och konjunktioner, samtidigt som vissa väldigt frekventa ord snabbare byttes ut mot mindre frekventa. Samma resultat synliggjordes i de elevernas muntliga engelska, vilket skulle kunna vara ett tecken på att SPRINT i ett språk ger positiva avtryck även i andra språk.

De tydligaste skillnaderna framkom i användningen av kommunikationsstrategier där SPRINT-eleverna i betydligt större utsträckning tillgrep strategier som grundade sig på deras kunskaper i tyska. Kontrolleleverna använde däremot mestadels strategier som föll tillbaka på modersmålet svenska, vilket betyder att de var mindre kreativa och mindre framgångsrika i att kommunicera på sitt främmande språk tyska.

– Avhandlingens resultat torde tyda på att SPRINT främjar den muntliga kommunikativa förmågan i ett andra främmande språk hos alla elevtyper, inklusive lågpresterande. Metoden verkar möta skolans liksom ett allt mer internationaliserat samhälles krav på kommunikativ kompetens i främmande språk utöver engelska, säger Karmen Terlevic Johansson.

Karmen Terlevic Johansson har en bakgrund som gymnasielärare i engelska och tyska. Hennes avhandling är gjord inom ramen för ett större forskningsprojekt, det så kallade Nödingeprojektet, där tidigare studier av SPRINT på skriftlig produktion, hörförståelse och läsförståelse visat på mycket positiva resultat. Internationellt går metoden under namnet CLIL (Content and language integrated learning).

Kontaktinformation
Mer information:
Karmen Terlevic Johansson, telefon: 0730-33 25 97, e-post: karmen.johansson@sprak.gu.se
Avhandlingens titel: Erfolgreiches Deutschlernen durch CLIL? Zu Lexikon und Kommunikationsstrategien in mündlicher L3 schwedischer Schüler mit bilingualem Profil.
Tid och plats för disputation: lördagen den 17 september 2011 kl. 10.00, T 302, Gamla hovrätten, Olof Wijksgatan 6, Göteborg
Fakultetsopponent: Professor Dieter Krohn
Avhandlingen kan beställas från Institutionen för språk och litteraturer, Göteborgs universitet.
Den finns även digitalt publicerad på: http://hdl.handle.net/2077/26560

I en ny studie ger forskare från Uppsala universitet en förklaring till framgången och ifrågasätter samtidigt gängse teori om dessa bakterier. I analysen har de också identifierat en sällsynt och hittills okänd släkting till mitokondrierna, cellernas energikraftverk.

Rönen publiceras i två olika artiklar i de ansedda tidskrifterna Molecular Biology and Evolution och PLoS One den senaste veckan.

— De stora mängder DNA-data som nu produceras från oceanerna ger oss en glimt av en värld som aldrig tidigare kunnat studeras. Det är otroligt fascinerande att söka svar på livets stora gåtor i dessa data, säger Siv Andersson, professor i molekylär evolution och huvudansvarig för studierna.

Bakterier som tillhör gruppen SAR11 utgör 30-40 procent av alla bakterieceller i oceanerna och spelar därmed en betydande roll för den globala kolomsättningen. Ingen annanstans är dessa bakterier så vanliga. De öppna oceanerna är näringsfattiga och SAR11 bakterierna har en extremt liten cellvolym för att maximera koncentrationen av näringsämnen i cellerna. Deras arvsmassor är också små och består av mindre än 1.5 miljoner byggstenar.

Enligt tidigare forskning är de besläktade med en lika högt specialiserad bakteriegrupp där till exempel tyfusbakterien ingår. Också dessa bakterier har små arvsmassor, men är anpassade till människor, djur och insekter. Uppsalaforskarnas avancerade släktskapsanalyser motsäger dock dessa resultat och visar istället att SAR11-bakterierna utvecklats från havs- och jordlevande bakterier med arvmassor som är tre till tio gånger så stora. Men till skillnad mot sina släktingar saknar SAR11-bakterierna gener som anses viktiga för att reparera skador i DNA:t. Detta kan även förklara varför de är så framgångsrika.

— Förlusten av gener innebär nämligen att bakterierna lättare kan byta gener med varandra och fördelaktiga gener kan då spridas snabbt i oceanerna som en anpassning till förändringar till exempelvis näringsinnehåll, temperatur och UV-strålning, säger Johan Viklund, doktorand vid institutionen för molekylär evolution.

Ur data från pågående stora internationella kartläggningar av DNA från oceanernas alla bakterier har Uppsalaforskarna dessutom hittat DNA-sekvenser för proteiner som deltar i cellandningen då socker bryts ned till koldioxid och vatten. Genom att jämföra dessa med motsvarande proteiner för människors, djurs och insekters cellandning i de så kallade mitokondrierna, lyckades forskarna identifiera en sällsynt, tidigare okänd grupp bakterier.

— De är väldigt lika mitokondrierna. Våra resultat tyder alltså på att mitokondriernas ursprung kan finns i oceanerna, men att de då inte är besläktade med SAR11-gruppen som man tidigare trott, säger Thijs Ettema, forskarassistent i gruppen.

Referenser: Mol Biol Evol (2011) doi: 10.1093/molbev/msr203. First published online: September 7, 2011

Brindefalk B, Ettema TJG, Viklund J, Thollesson M, Andersson SGE (2011) A Phylometagenomic Exploration of Oceanic Alphaproteobacteria Reveals Mitochondrial Relatives Unrelated to the SAR11 Clade. PLoS ONE 6(9): e24457. doi:10.1371/journal.pone.0024457

För mer information, kontakta Siv Anderson, tel 018-471 43 79, 070-298 38 48, siv.anderss@ebc.uu.se

Uppsala universitet — kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se