Nyhet Arkiv - Sida 902 av 1663

Göran Kempe, SLU Umeå, har bearbetat och sammanställt de data från Riksskogstaxeringens landsomfattande provyteinventering som ligger till grund för skattningen av bärtillgångarna:

– Årets lingonprognos för Norrland pekar på en relativt sett svag tillgång, bara drygt 40 procent av medelvärdet för perioden 2003 – 2010. Det är bara under förra året, 2010, som tillgången på lingon varit lika dålig. Längre söderut i landet ser det lite bättre ut. I Svealand och Götaland pekar prognosen på 92 respektive 76 procent av medelvärdet.

– Vi ska dock komma ihåg att bärtätheten generellt sett är mycket större i Norrlands och Svealands lingonskogar än i Götalands. Även om tillgången i år är under hälften av det normala i Norrland, så finns det mer än dubbelt så många lingon där per kvadratmeter än i Götaland (6,0 respektive 2,4). Det bör också nämnas att årets tredubbling av stickprovet, som omnämndes i blåbärsprognosen tidigare i sommar, även har en positiv påverkan på säkerheten i lingonprognosen.

Ola Langvall, vid Asa försökspark, ansvarar för bärobservationerna vid SLU:s skogliga försöksparker:

– Lingonen börjar nu mogna så smått i de södra landsdelarna. Men än är det inte riktigt dags att ge sig ut och plocka skogens röda guld.

SLU:s prognos i början av juli för årets blåbärsskörd pekade på ett mycket svagt år i Norrland och Götaland, men hygglig tillgång på blåbär i Svealand.

– Med mer tillgänglig information kan vi konstatera att prognosen verkar stämma mycket bra för Norrland och Svealand. Nya beräkningar med information från fler provytor ger här i stort sett samma resultat som prognosen. Det tycks dock som om det blev mer blåbär i Götaland än vad prognosen visade, säger Göran Kempe.

Enligt Ola Langvall har dock tillgången i år varierat mer än normalt:

– Förmodligen beror det på att det tidigare i sommar har varit mer lokalt betingade väderförhållanden, som styrt vad som hände med blommor och kart.

Lokalt förekommande frostnätter har rapporterats över hela landet, vilket kan ha tagit död på blommorna på många håll. Blåbärskarten har också lidit av torkan, som har varit särskilt allvarlig utmed hela Svealands- och Norrlandskusten och i vissa avsnitt även en bra bit inåt landet. Torkan gör att en del kart torkar bort, men framför allt att bären inte sväller till normal storlek och det blir därmed jobbigare att få ihop samma mängd bär som vid mer normala förhållanden.

– Ett tecken på detta är att vi i år har sett att man behöver plocka ungefär dubbelt så många bär för att få ihop ett kilo om man plockar blåbär i Uppsalatrakten, jämfört med om man är i Moratrakten, säger Ola Langvall.

Mer information
Försöksledare Göran Kempe, institutionen för skoglig resurshushållning, SLU
tel 090-786 82 98, Goran.Kempe@slu.se
Föreståndare Ola Langvall, enheten för skoglig fältforskning, SLU
tel 0472-26 31 80, 070-600 52 26, Ola.Langvall@slu.se

SLU:s vision är att vara världsledande inom Life Science. Detta blir möjligt genom hög kvalitet och kreativitet inom forskning och utbildning, nyskapande och tongivande miljöanalys, samt att vara en innovativ partner för de gröna näringarna.

Alla levande organismer är programmerade att reproducera sig och föra den genetiska informationen som är samlad i vår arvsmassa (DNA) vidare till sin avkomma. Det är av yttersta vikt att detta sker utan att fel uppstår i DNA. Informationen måste kopieras exakt och med stor noggrannhet överföras till nästa generation.

RNR är ett unikt enzym som tillverkar de fyra olika byggstenarna i DNA, dNTP-molekylerna (dNTP = deoxy(ribo)NukleotidTriPhosphate, som behövs vid tillverkning av DNA.

RNR medverkar både i att upprätthålla rätt koncentration av var och en av dNTP-molekylerna och i regleringen av den inbördes balansen dem emellan. Rätt koncentration av dNTP måste regleras noga eftersom för lite dNTP kan hämma många processer i cellen och leda till en ökad mängd fel i DNA. Därför regleras RNR-aktiviteten på många nivåer, inklusive allosteriskt och transkriptionellt samt genom inhibering på proteinnivå.

Olga Tsaponina demonstrerar med sin forskning en tidigare okänd transkriptionell reglering av RNR och hur bristfällig dNTP-syntes leder till fel i DNA. I vanlig bakjäst, Saccharomyces cerevisiae, kodar fyra gener för RNR:s beståndsdelar – RNR1, RNR2, RNR3 och RNR4. Transkription av RNR2, RNR3 och RNR4, men inte RNR1, regleras via signaleringsvägen Mec1-Rad53-Dun1. Olga Tsaponinas resultat visar att Ixr1, ett protein som känner igen korslänkar mellan DNA:s två strängar, är nödvändigt för korrekt transkribering av RNR1 och underhåll av dNTP-koncetrationen, både under ostörd cellcykel och efter DNA-skada. Därmed är en tidigare okänd regulator av RNR1-transkription identifierad.

Vidare visar Olga Tsaponina med medarbetare att låga dNTP-nivåer, som följd av att proteinet Mec1 är muterat, påverkar den genetiska informationens stabilitet negativt. Vid sänkning av dNTP-nivåerna ytterligare ökade instabiliteten. Om man däremot på konstgjord väg höjde dNTP-nivåerna igen återgick stabiliteten till det normala. Slutsatsen är att Ixr1 är en tidigare okänd regulator av RNR-aktiviteten och dNTP-koncentrationen har stor betydelse för genomets stabilitet.

Läs hela eller delar av avhandlingen

Mer om forskningsprojektet kan läsas i Umeå universitets forskningsdatabas

Läs mer om RNR , dNTP-molekylerna & Saccharomyces cerevisiae

Mer information, kontakta gärna Olga Tsaponina (engelskspråkig) på telefon 090-786 59 37 e-post olga.tsaponina@medchem.umu.se

Fredag 19 augusti försvarar Olga Tsaponina, Institutionen för medicinsk kemi och biofysik, Umeå universitet sin avhandling med titeln Regulation of ribonucleotide reductase and the role of dNTP pools in genomic stability in yeast Saccharomyces cerevisiae

Svensk titel: Reglering av ribonukleotidreduktas och dNTP poolers roll i genomstabilitet i jästsvampen Saccharomyces cerevisiae

Disputation klockan 10.00 i Sal KB3A9, KBC-huset.

Fakultetsopponent är professor Ola Hammarsten, Sahgrenska akademin, Göteborgs universitet.

– Vi tror att det finns ett stort behov av detta runt om i landet där det finns stora fridlysta fåglar, inte minst havsörn och kungsörn. Det vi tar fram är tänkt att ingå i beslutsmaterialet för att få etablera en vindkraftpark, säger Najeem Lawal som är professor i inbyggda system vid Mittuniversitetet.

Systemet går ut på att man i skogen placerar ut ett stort antal videokameror, omkring 50 stycken, länkade till en dator. Fåglarna spåras och positioneras med hjälp av kamerorna. Därefter bestäms om det går att få fåglarna att flytta sig från området där vindkraftparken är tänkt att byggas.

– Bilderna i sig är inte det intressanta, utan hur man tolkar bilderna. Det handlar om intelligenta kameror, säger Najeem Lawal.

Ett första test pågår just nu på campusområdet vid Mittuniversitetet i Sundsvall med hjälp av låtsasfåglar tillverkade av papper. Därefter är det dags för det första skarpa testet i Sverige nordväst om Getberget i Ånge kommun, där det finns kungsörn och även en framtida vindkraftspark.

– Det har gjorts vissa tester i Norge av Statkraft som projekterar vindkraftverk på SCA:s mark i Sverige. Nu blir det i en större skala och automatiserat, säger Najeem Lawal.

Cellen kan liknas vid ett konditori. Vid tillverkning av tårtor och kakor så är det viktigt att tillgången är i balans med efterfrågan för att undvika att kassera gamla tårtor och kakor i konditoriet och att hyllorna gapar tomma. Cellerna har något begränsade resurser till sitt förfogande för att uppnå balans i tillgång och efterfrågan av alla sina delikatesser – proteiner av olika slag. Dels är tillverkningstiden slumpmässig och dels kan tillverkningstiden leda till kännbara tidsfördröjningar i regleringen av produktionen. När tidsfördröjningen blir stor har illustrationen vuxit till en atlantångare, det vill säga långsam och svårstyrd och kanske något man gör bäst i att inte styra för mycket.

I studien har man kunnat kvantifiera hur noggrant man kan kontrollera produktionen av proteiner när regleringen är tidsfördröjd.

– Det intressanta är att om fördröjningen i reglering är något längre än variationen i efterfrågan så kommer försöken i att reglera produktionen i själva verket motverka sitt syfte och öka obalansen mellan tillgång och efterfrågan. I den situationen klarar sig cellerna bättre om de struntar i att reglera produktionen, säger Andreas Grönlund, forskare vid Matematiska institutionen.

De nya resultaten innebär att man kan förstå hur tidsaspekten i tillverkningskedjan av cellernas olika molekyler och slumpmässigheten i de biokemiska reaktionerna påverkar cellernas reglersystem.

Forskarna som gjort studien är från tre olika vetenskapliga discipliner; Andreas Grönlund (tillämpad matematik), Per Lötstedt (informationsteknologi) och Johan Elf (cell- och molekylärbiologi).

Läs artikeln på Nature Communications [Ref 1] webbplats.

För mer information kontakta: Andreas Grönlund, forskare vid Institutionen för matematik, tel: 0730-477 437, e-post: gronlund@math.uu.se
Uppsala universitet – kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Det har länge varit känt att gener som nedärvts på mödernet respektive fädernet inte alltid har lika stort inflytande på ett frös utveckling. Nu visar forskare från SLU och kollegor utomlands att detta fenomen är betydligt mer utbrett än man tidigare har trott.

I en studie av växten backtrav kunde forskarna identifiera 70 gener som regleras av genomisk prägling, en process som innebär att gener från den ena föräldern stängs av. Fröets storlek är den egenskap som påverkas mest av detta, och upptäckten är därför mycket intressant för växtförädlare.

Enligt Mendels ärftlighetslagar ska gener från fadern och modern ha lika stort inflytande på en avkommas utveckling, men så är det inte alltid. Avvikelser från detta har setts hos både däggdjur och blomväxter. Hos däggdjur har det handlat om gener som påverkar fostrets tillväxthastighet och hos växter har det handlat om gener som påverkar fröstorleken. Det hela bygger på en genetisk mekanism som kallas genomisk prägling (eng. genomic imprinting), och som innebär att vissa gener från den ena föräldern ”stängs av”.

Fram till i fjol kände forskningen bara till ett fåtal gener där genomisk prägling förekommer, och fenomenet har setts som en udda avvikelse från den Mendelska genetiken.

När en forskargrupp från SLU, ledd av doktoranden Philip Wolff och professor Claudia Köhler, letade efter gener som påverkas av genomisk prägling i växten backtrav, fann de dock något helt annat. Tillsammans med kollegor från Schweiz och Österrike har de identifierat ca 70 gener som regleras genom denna process.

Resultaten banar väg för forskning som kan ge en helt ny insyn i de genetiska mekanismer som avgör fröstorleken hos en växt. Ett långsiktigt mål är att ge växtförädlingen nya verktyg som gör det möjligt att ändra fröstorleken hos odlade grödor.

Präglade gener är märkta på olika sätt beroende på om de härstammar från modern eller fadern, och de kan därigenom uttryckas olika starkt trots att de finns i en och samma cellkärna. Hos däggdjur leder detta till svåra följder för embryon som på konstgjord väg försetts med en dubbel uppsättning av arvsmassa från den ena föräldern (fadern eller modern) – fostren utvecklas abnormt och aborteras.

Hos växter kan däremot livskraftiga frön utvecklas även om de innehåller mer arvsmassa från den ena föräldern, men storleken på fröet påverkas; om antalet kromosomuppsättningar från fadern ökar förbättras frövitans tillväxt, medan tillväxten avtar om antalet kromosomuppsättningar från modern ökar.

Frövitan är den vävnad som försörjer grodden med näring, på samma sätt som moderkakan försörjer ett foster. Eftersom frövitan utgör huvuddelen av sädesslagens kärnor, finns det ett stort intresse i lantbruket för de mekanismer som styr frövitans tillväxt.

Wolffs och Köhlers forskning, tillsammans med studier från USA och Australien, tyder på att fenomenet med genomisk prägling rör åtskilliga gener – kanske över ett hundra – och att det är betydligt vanligare än man trott att gener som ärvts på mödernet respektive fädernet uttrycks olika starkt. Dessutom har det visat sig att flera av de identifierade generna är präglade i såväl enhjärtbladiga växter, t.ex. sädesslagen, som i de mer avlägset besläktade tvåhjärtbladiga växterna, vilket antyder att det har varit en betydande evolutionär fördel att ha en frötillväxt som styrs av genomisk prägling.

Länkar:
Originalartikel i PLoS Genetics:
High-Resolution Analysis of Parent-of-Origin Allelic Expression in the Arabidopsis Endosperm

Claudia Köhlers forskningsgrupp

– På sikt kan stora pengar sparas in genom gröna byggprojekt, med utgångspunkt från att energipriserna kommer att stiga framöver, säger Agnieszka Zalejska-Jonsson, forskare och doktorand vid KTH, som står bakom studien.

I forskningsarbetet har hon studerat investering, driftsekonomi, lönsamhet på marknaden, och energianvändning i gröna byggprojekt.

Totalt har 24 företag som arbetar med energieffektiva hus, däribland NCC, Peab, Skanska och Veidekke, medverkat i intervjuer och enkäter. Dessutom har ett antal fastighetsförvaltare och cirka 250 hyresgäster bidragit med information till forskningsprojektet.

– Enligt studien är inställningen till att bo grönt generellt sett positiv. Nu hoppas vi att forskningsresultatet ska inspirera aktörer i byggbranschen att satsa på grönt byggande, säger Agnieszka Zalejska-Jonsson.

Projektet initierades 2009 av NCC Constructions forsknings- och utvecklingschef Staffan Hintze, och sedan dess har studien bedrivits på KTH, under handledning av Hans Lind, Staffan Hintze och Stellan Lundström.

För finansieringen står NCC och Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond, SBUF. Agnieszka Zalejska-Jonsson planerar att slutföra studien i en doktorsavhandling under 2013.
För mer information, kontakta Agnieszka Zalejska-Jonsson på 08 – 790 80 19 eller agnes.jonsson@abe.kth.se

Ungefär 1 400 personer drabbas årligen av tumörer i hjärnan i Sverige, tjugo procent av dessa drabbas av meningiom. Tumören är i sig självt ofta godartad men kan ge svåra symptom på grund av sitt växtsätt och är i en del fall elakartad. Den uppkommer från hjärnhinnorna och det är vanligare att kvinnor drabbas. Kända riskfaktorer för att drabbas är högre doser av joniserande strålning som vid strålbehandling för cancer sjukdomar.
Påverkas av joniserad strålning
I studien ingår prover från totalt 1 633 patienter med meningiom i Sverige, Tyskland England och Danmark. Resultaten publicerades 31 juli i den ansedda tidskriften Nature Genetics.
Genvarianten sitter nära MLLT10 på kromosom 10, en gen som man vet är involverad i de genvägar som utvecklar tumörer. Denna gen har tidigare inte varit kopplad till ökad risk för tumörer.
– Nu vill vi forska vidare för att se vad dessa genvarianter har för funktion och om och i så fall hur de samvarierar med miljöfaktorer, såsom joniserande strålning, eftersom den enda miljöfaktor som är känd sedan tidigare för meningiom är högre doser av joniserande strålning säger Beatrice Melin.
Medförfattare till studien är från Umeåforskarna; Beatrice Melin, Ulrika Andersson, Roger Henriksson och Thomas Brännström.

Kontaktperson:
Beatrice Melin, adjungerad professor vid Umeå universitet och onkolog vid Norrlands universitetssjukhus?E-post: beatrice.melin@onkologi.umu.seMobil: 073-091 80 28

Tidigare studier har enbart inkluderat vuxna och har sammantaget inte visat någon ökad risk för hjärntumör, även om en viss osäkerhet finns avseende mycket omfattande mobiltelefonanvändning. Användning av mobiltelefon har på senare år blivit mycket vanligt även bland barn och ungdomar, och det har funnits en oro för att barn och ungdomar skulle kunna vara mera känsliga för de radiofrekventa fält som uppstår då man pratar i mobilen.

Studien som nu publiceras i den välrenommerade vetenskapstidskriften Journal of the National Cancer Institute är gjord på barn och tonåringar mellan 7 och 19 år i Danmark, Norge, Sverige och Schweiz. Totalt inkluderade studien 352 barn och ungdomar som insjuknat i hjärntumör under 2004-2008. Deras mobiltelefonvanor jämfördes med 646 slumpvis utvalda friska kontrollpersoner i samma ålder. Information om mobiltelefonanvändning inhämtades genom standardiserade intervjuer.

Sammantaget visar resultaten ingen ökad risk att utveckla en hjärntumör bland unga mobiltelefonanvändare. Risken var inte förhöjd fem år eller längre efter första gången mobiltelefonen användes. Det fanns inga tecken på att tumörer skulle uppstå oftare i områden av hjärnan där den radiofrekventa exponeringen är högst, exempelvis på den sida av huvudet där man brukade hålla mobilen.

Forskarna pekar dock på vissa osäkerheter med resultaten. Det kan vara svårt för barnen och ungdomarna att komma ihåg hur mycket de pratat i mobiltelefon flera år tidigare. Hjärntumörer är sällsynt i denna åldersgrupp varför antalet personer som kunde inkluderas var begränsat.
För en liten subgrupp av deltagarna fanns information om mobiltelefonanvändning från mobiltelefonoperatörernas register, och just i denna subgrupp observerades något förhöjda risker. Om riskökningen i den aktuella subgruppen avspeglar ett riktigt samband skulle förekomsten av hjärntumör bland barn och ungdomar ha ökat under de senaste åren totalt sett – något som inte är fallet.

– I cancerregistren syns ingen ökning av hjärntumörer bland barn och tonåringar. Men eftersom mobiltelefonanvändning blivit så vanligt bland unga över hela världen skulle även en liten riskökning kunna leda till ett stort antal extra fall av hjärntumör. Det är därför viktigt att använda cancerregistren för att bevaka utvecklingen av hjärntumörsjukligheten under de närmaste åren, säger professor Maria Feychting vid Institutet för miljömedicin, som lett den svenska delen av studien.

CEFALO är ett samarbete mellan forskargrupper i Sverige, Danmark, Norge och Schweiz. Den svenska delen av studien har finansierats genom anslag från Forskningsrådet för Arbetsliv och Socialvetenskap (FAS), Vetenskapsrådet, Cancerfonden, Barncancerfonden och Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM).

Mer om trådlös teknik på SSM:s webbplats

Publikation: ”Mobile phone use and risk of brain tumours in children and adolescents: a multicenter case-control study (CEFALO)”, Aydin D, Feychting M, Schüz J, Tynes T, Andersen TV, Samsø Schmidt L, Poulsen AH, Johansen C, Prochazka M, Lannering B, Klæboe L, Eggen T, Jenni D, Grotzer M, von der Weid N, Kuehni CE, Röösli M, Journal of the National Cancer Institute, epub ahead of print 27 July 2011, doi: 10.1093/jnci/djr244.
Tidskriftens webbplats

Kontaktinformation
För frågor, kontakta:
Professor Maria Feychting
Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet
Tel: 08-524 874 65
E-post: Maria.Feychting@ki.se

– Det här betyder att maten och måltidskulturen i skolan kan spela en lika viktig roll för resultatet som de olika organisations- och driftsformer som skoldebatten oftast fokuserar på, säger Torbjörn Nilsson.

Forskarna jämförde bland annat intaget av folat (den naturliga motsvarigheten till folsyra) och skolbetyg hos 386 svenska 15-åringar. Sambandet mellan ett högt intag av folat och höga betyg var tydligt även efter att andra faktorer, som exempelvis social och ekonomisk bakgrund, vägts in.
– Hjärnan och de kognitiva förmågorna fortsätter att utvecklas under tonåren, men ingen tidigare studie har undersökt om intaget av folat påverkar studieförmågan hos ungdomar.

Forskarna kan dock i dagsläget inte dra några slutsatser om vilka färdigheter som påverkas mest av folat.

– Det finns många faktorer som inverkar på resultaten i skolan, som exempelvis minne, uppmärksamhet, språklig förmåga. Men det krävs en helt annan typ av studier för att kunna definiera exakt vilka mekanismer det handlar om, säger Anita Hurtig-Wennlöf, forskare i biomedicin vid Örebro universitet.

Mest folat finns i grönsaker, frukt och bär, juice och fullkornsbröd, lever och bönor, men även andra livsmedel innehåller mindre mängder.

– De ungdomar som åt mycket grönsaker och frukt hade ett högre intag av folater. Men huvudkällan för folat var olika mejeriprodukter, helt enkelt eftersom ungdomarna konsumerade så stora mängder av dessa och så jämförelsevis lite av goda folatkällor, berättar Agneta Yngve, professor i nutrition och hälsokommunikation vid Högskolan i Akershus och docent och gruppledare vid Karolinska Institutet, en av forskarna bakom studien.

Resultaten av studien visar, enligt forskarna, hur viktigt det är med bra skolmat och goda matvanor i hemmet för att ge ungdomar en bra start i livet. Deras förhoppning är att folatens betydelse ska tydliggöras i de råd och rekommendationer runt kost som ges till både föräldrar och skola.

För mer information, kontakta Anita Hurtig-Wennlöf, 070-264 61 67.

Under 1930-talet, innan upptäckten att celiaki kan behandlas med glutenfri kost, visade läkare på Great Ormond Street Hospital i London att dödlighet bland barn med celiaki var mycket hög. Idag är det välkänt att sjukdomen kan behandlas genom att den som drabbats för resten av livet helt undviker all mat som innehåller gluten. Men i fattiga regioner, särskilt där andra diarrésjukdomar är vanliga, kan det vara svårt att upptäcka celiaki vilket får till följd att barn dör i onödan.

– Celiaki är inte en av världens största farsoter men det är en dödsorsak som är lätt att förebygga. I synnerhet i de fattiga delarna av världen behöver medvetenheten om celiaki öka. När undernärda barn behandlas så innehåller maten ibland gluten och då är den direkt skadlig för de av barnen som har celiaki, konstaterar studiens forskningsledare professor Peter Byass.

Studien baseras på flera uppskattningar och antaganden eftersom det finns en stor brist på tillförlitliga uppgifter på global basis. Dessa begränsningar diskuteras också i artikeln. Artikelförfattarna hoppas dock att en ökad medvetenhet om de konsekvenser celiaki orsakar ska leda till att säkrare data tas fram, vilket kan rädda liv i framtiden.

Forskare vid SLU, Uppsala universitet och i USA har tillsammans studerat vilka genetiska mekanismer som gjort det möjligt att på endast 50 generationer selektera fram två hönslinjer med 12 gångers skillnad i kroppsvikt. Studien ger nya insikter kring hur man ska studera våra folksjukdomar och egenskaper av betydelse inom livsmedelsproduktionen. Resultaten publicerades i PLoS Genetics den 21 juli.

I studien har forskarna använt data från en korsning mellan två hönslinjer, som under ett halvt sekel selekterats för hög, respektive låg kroppsvikt. Idag väger de tunga hönorna tolv gånger så mycket som de lätta vid åtta veckors ålder.

– Det är glädjande att vi har lyckats visa att de här komplexa interaktionerna är stabila över tiden. Detta gör oss säkra på att det vi nu ser är något som verkligen har betydelse för hur kroppsvikten regleras, säger postdoktor Mats Pettersson.

Han och professor Örjan Carlborg, båda vid institutionen för husdjursgenetik, SLU Uppsala, har tillsammans undersökt geninteraktionerna i detalj.

I tidigare studier har forskarna visat att samverkande gener varit viktiga för hönsens tillväxt, men nu har man tagit ett steg längre genom att både upprepa resultaten i en oberoende population och visa att interaktionerna är ännu mer komplexa.

– Dessa hönslinjer uppvisar stora skillnader i många fler egenskaper än kroppsvikt, som exempelvis i aptit, fetma och immunförsvar. Det är därför en intressant modell för att försöka förstå de biologiska effekterna av selektion och hur dessa egenskaper regleras genetiskt. Intressant för tillämpningar både inom livsmedelsproduktion och medicinsk vetenskap, säger Örjan Carlborg.

En ökad förståelse av de grundläggande genetiska mekanismer som orsakar folksjukdomar som diabetes och fetma, eller som är av betydelse för produktionen av livsmedel från växter och djur, är central för att vi ska kunna öka vår livskvalitet och försörja en växande befolkning.

– Forskarna har länge varit osäkra på hur stor betydelse genetiska interaktioner har för regleringen av dessa komplexa egenskaper och därför inte lagt några större resurser på att söka efter dem. Våra resultat visar att man bör ändra strategi framöver. Om man inte gör detta blir det svårt att på ett effektivt sätt utnyttja genetisk information till att hitta nya behandlingar för sjukdomar och avla fram djur och växter som producerar livsmedel på ett effektivt och miljövänligt sätt.

Mer information
Örjan Carlborg, tel 076-21 09 114, e-post: orjan.carlborg@slu.se

De kvarkar som betraktas som materiens fundamentala byggstenar binds samman av den starka kraften. Fria kvarkar kan bara observeras i sammansatta system, s.k. hadroner. Hittills känner man till två typer av hadroner: mesoner och baryoner. Mesonerna är kortlivade partikar som består av par av kvarkar och antikvarkar, medan baryonerna består av tre kvarkar. De mest kända baryonerna är de som utgör atomkärnas beståndsdelar; protoner och neutroner. Från teoretisk utgångspunkt finns inget som utesluter partiklar som består av andra kombinationer av kvarkar, men sådana tillstånd har hittills inte kunnat påvisas entydigt.

De mätningar som nu publicerats pekar mot ett helt nytt tillstånd (resonans) som skulle vara en partikel bestående av sex kvarkar eller ett bundet system av två exciterade baryoner. Den observerade strukturen är extremt kortlivad och kan bara observeras genom dess sönderfallsprodukter. Dess livstid är så kort som 10-23 sekunder, vilket motsvarar den tid som det tar för ljuset att passera en atomkärna. Upptäckten ger också en helt ny inblick i den så kallade ABC-effekten, som först observerades 1960 och fått sitt namn från dess upptäckare Abashian, Booth och Crowe. Ett oväntat högt antal neutrala mesoner med relativt likartad energi observerades då vid kollisioner mellan lätta atomkärnor. Kärnfysiker har sedan dess sökt efter en förklaring på detta fenomen.

I det nu publicerade experimentet studerades kollisioner mellan protoner och neutroner som bildar en deutron samtidigt som två neutrala mesoner bildas. Det nya är att forskarna för första gången kunde mäta alla utgående partiklar med hög precision och statistik. Det gjordes med hjälp av WASA-detektorn vid COSY-acceleratorn vid Forschungszentrum Jülich i Tyskland. Detektorn flyttades 2005 från Uppsala universitet till COSY i samband med nedläggningen av CELSIUS-ringen.

– Våra nya data innebär att vi kan göra en detaljerad studie av den nya resonansens egenskaper. Dessa kan inte förklaras med gängse teorier vilket leder till slutsatsen att det handlar om ett nytt partikeltillstånd som sönderfaller till de observerade partiklarna, säger Tord Johansson, professor på institutionen för fysik och astronomi vid Uppsala universitet och en av deltagarna i studien.

Nya experiment planeras nu för att ytterligare undersöka den observerade strukturen.

Referens: Abashian-Booth Crowe Effect in Basic Double-Pionic-Fusio: A New Resonance? P. Adlarson et al. Physical Review Letters 106, 242302 (2011) (Issue 24, 17-June-2011)

WASA-experimenten har bland annat finansierats av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse och Vetenskapsrådet.

För mer information, kontakta professor Tord Johansson, tel: 018-471 38 86, 070-425 00 96, Tord.Johansson@physics.uu.se

Uppsala universitet – kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Antibiotikaresistens är ett växande medicinskt problem som hotar sjukvården över hela världen. Hittills har man trott att resistenta bakterier huvudsakligen selekteras fram i de människor och djur som behandlas med höga doser av antibiotika vid infektioner. De nya resultaten som nu publiceras tyder dock på att de mycket låga koncentrationer som finns i yttre miljöer som till exempel avlopp, sjöar och vattendrag också kan bidra till selektion för resistens.

– När vi människor eller djur behandlas med antibiotika så kommer ungefär hälften av antibiotikadosen att utsöndras genom urinen i oförändrad och aktiv form, berättar Dan Andersson, professor vid Uppsala Universitet, som lett studien tillsammans med professor Diarmaid Hughes.

Dessa antibiotika sprids via avloppssystem ut i vatten och mark och om antibiotikat är stabilt så kan det förbli aktivt i miljön under mycket lång tid och därigenom anrika för resistenta bakterier. Bakterierna kan i sin tur infektera människor och djur via till exempel livsmedel. Enbart i Sverige beräknas vi och våra djur varje år via urinen släppa ut i storleksordningen 10-20 ton aktivt antibiotika i naturen på grund av att vi använder antibiotika för att behandla infektioner. Hur mycket aktivt antibiotika som sprids ut totalt över hela världen är oklart men sannolikt rör det sig om mer än 100 000 ton per år.

Genom mycket känsliga konkurrensförsök i laboratoriemiljö där en känslig och resistent bakterie fick växa tillsammans i närvaro av låga antibiotikamängder visade forskarna att för en klass av kemiskt mycket stabila antibiotika, så kallade fluorokinoloner, kunde så låga koncentrationer som 0.1 nanogram/ml leda till selektion för de resistenta bakterierna.

– Förutom att resultaten understryker betydelsen av generellt minskad antibiotikaanvändning så väcker de också frågan om huruvida man borde aktivt rena avloppsvatten från antibiotika för att reducera selektion för resistens i naturliga miljöer. Idag sker ingen sådan specifik rening och det är möjligt att resurser borde satsas på de för närvarande kostsamma metoder som finns tillgängliga för att inaktivera antibiotika som kommer till våra reningsverk via vatten, säger Dan Andersson.

Uppsala universitet har under de senaste två åren tilldelats flera stora anslag från bland andra Vetenskapsrådet, Stiftelsen för Strategisk Forskning, Vinnova, Formas samt EU för antibiotikaforskning. Tillsammans med strategiska satsningar från fakulteten för Medicin och Farmaci har detta gjort Uppsala till ett internationellt starkt centrum inom området.

Forskningen om låga antibiotikanivåer är ett av resultaten av dessa satsningar menar Dan Andersson.

För mer information, kontakta Dan Andersson, tel: 018-471 4175, e-post: Dan.Andersson@imbim.uu.se eller Diarmaid Hughes, tel: 018-471 4354 e-post: Diarmaid.Hughes@imbim.uu.se.

Läs artikeln i PLoS Pathongens.

”Arbetet med Naturupplevelseplanen gav en ny syn på naturen, helt plötsligt såg man naturen med nya ögon. Platser och ställen fick nya möjligheter. Man såg det stora i det lilla.” (Citat ur boken).
Den nyutkomna boken ”Naturupplevelse och hälsa – forskningen visar vägen”, ger kunskap om vistelse i naturen kopplat till hälsa. Entreprenörer som vill utveckla verksamheter inom området kan där hämta inspiration.
Forskare från SLU och entreprenörer delar med sig av sin kunskap och sin erfarenhet under rubriker som Forskningen visar vägen – natur/djur, Skogen – en plats för upplevelser, Naturvägledning för entreprenörer och Gården som pedagogisk resurs.
Boken tillhandahåller också några nya redskap: naturupplevelseplanen och djurupplevelseplanen, som inspirerar till att finna nya upplevelser, platser och aktiviteter.
Redaktion
Lena Johnson och Susanna Lundqvist, SLU Omvärld, Alnarp
Johan Ottosson, SLU, Arbetsvetenskap, ekonomi och miljöpsykologi, Alnarp
Läs mer
Mer info och beställning – Pris: 275 kr + moms och porto, 292 kr. Porto ca 35 kr. Bokens hemsida

Kontakt
Lena Johnson, lena.johnson@slu.se, 040-41 52 69
SLU:s vision är att vara världsledande inom Life Science. Detta blir möjligt genom hög kvalitet och kreativitet inom forskning och utbildning, nyskapande och tongivande miljöanalys, samt att vara en innovativ partner för de gröna näringarna.

Det är väl känt att virus som rotavirus och norovirus ligger bakom majoriteten av maginfektionerna. Men hur kräkningarna uppstår har varit oklart, och den behandling som stått till buds har varit oral vätskeersättning och intravenöst dropp för att stoppa uttorkning av kroppen.

Nu lägger ett forskarteam, lett av professorer Lennart Svensson vid Linköpings universitet fram resultat som för första gången visar hur virus ger upphov till kräkningar. Man föreslår också en ny effektiv behandling med ett redan etablerat läkemedel, som används mot illamående och kräkningar vid cancerbehandling. Resultaten publiceras i den högt rankade tidskriften PLOS Pathogens.

Vad forskarna funnit är att virusinfektionen och det toxin som utsöndras från infekterade celler retar en typ av känselceller, så kallade enterochromaffina celler, i tarmväggarna. Dessa celler kan via vagusnerven kommunicera med hjärnan.

-Vi har visat att virustoxinet stimulerar cellerna att frisätta serotonin, en signalsubstans som i sin tur kan aktivera hjärnans kräkcentrum, säger Marie Hagbom, laboratorieingenjör på avdelningen för Molekylär virologi vid LiU och förste författare till artikeln i PLOS Pathogens.
Förloppet har studerats dels i cellodlingar där forskarna påvisat att virustoxinet orsakar en frisättning av serotonin, dels på möss där man sett att en rotavirusinfektion i tarmen aktiverar de områden i hjärnan där kräkcentrum finns.

Cancerpatienter som drabbas av kräkningar i samband med cytostatika behandlas idag med ett läkemedel som blockerar serotoninreceptorer. Forskarnas hypotes är att samma läkemedel kan lindra kräkningar orsakade av rotavirus och vinterkräksjuka.

– Den behandling som idag ofta erbjuds är vätskebehandling, en oral salt-sockerlösning som är besvärlig vid frekventa kräkningar. Då intensiva kräkningar gör det svårt att behålla vätska, leder det ofta till att patienter måste behandlas med dropp. Genom att begränsa kräkningarna med detta läkemedel skulle många liv kunna räddas i u-länder, säger Lennart Svensson, professor i molekylär virologi vid LiU.

Nu planeras en omfattande klinisk prövning i Brasilien på barn som infekterats av rotavirus eller vinterkräksjuka. Förhoppningen är att den ska komma igång till hösten. Om resultaten blir positiva kan läkemedlet komma i kliniskt bruk inom en nära framtid eftersom läkemedlet redan är godkänt och etablerat. Vid sidan av den kliniska studien har forskargruppen etablerat en för Europa helt ny djurmodell för att studera sjukdomsmekanismerna.

Artikel: Rotavirus stimulates release of serotonin (5-HT) from human enterochromaffin cells and activates brain structures involved in nausea and vomiting av Marie Hagbom, Caludia Istrate, David Engblom, Thommie Karlsson, Jesus Rodriguez-Diaz, Javier Buesa, John A. Taylor, Vesa-Matti Loitto, Karl-Eric Magnusson, Håkan Ahlman, Ove Lundgren och Lennart Svensson. PLOS Pathogens vol 7, issue 7, juli 2011.

Kontakt:
Professor Lennart Svensson, +46 (0)10-1038803, +46(0)708-384462, lennart.t.svensson@liu.se

Laboratorieingenjör Marie Hagbom, +46(0)10-1037324, +46(0)708-401448, marie.hagbom@liu.se

Därför är den många husägares skräck. Men svampen kan i framtiden bli till stor nytta – den kan användas för att tillverka biobränsle. På sikt skulle man därmed kunna ersätta biobränslen tillverkade av livsmedel som sockerrör, majs och vete.

Forskare vid bland annat SLU har lyckats avkoda hussvampens genom, arvsmassa. Studien publicerades den 14 juli i den vetenskapliga tidskriften Science. Totalt har 47 forskare i tio länder deltagit i arbetet.

En stor del av det experimentella och analytiska arbetet har utförts vid institutionen för skoglig mykologi och växtpatologi vid SLU Uppsala. Den svenska delen av arbetet har genomförts under ledning av forskare Nils Högberg. Övriga svenska medförfattare till artikeln är forskarassistent Anna Rosling, forskningsingenjör Katarina Ihrmark och professor Jan Stenlid, samtliga vid SLU Uppsala.

Tecknen på ett angrepp av hussvamp kan vara av olika slag som kanelbrunt sporpulver, pannkaksliknande fruktkroppar eller till och med att man kan trampa rakt igenom sitt trägolv. Forskarna har tidigare vetat förvånansvärt lite om hur trä ruttnar; det som sker när svampar använder trä som energikälla.

Trä är ett komplext material. Det består av långa cellulosafibrer inbäddade i kortare kolhydratkedjor och lignin, som klistrar ihop det hela med en komplicerad kemisk struktur. Det gör att trä är mycket motståndskraftigt mot nedbrytning orsakad av svamp.

För att hitta svaret på hur trä kan brytas ned tog forskargruppen reda på hussvampens DNA-uppsättning. Den visade sig bestå av 43 miljoner DNA-baspar innehållande 13 000 gener. Forskarna har också jämfört hussvampens DNA-uppsättning med andra svampars DNA.

Då fann man att hussvampen saknar flera enzymer som andra svampar måste ha för att kunna bryta ned trä. Hussvampen har istället ett nyupptäckt enzym som fäster sig vid träets cellulosa och sedan bryter ned det med hjälp av kraftfulla syreradikaler. Det är denna process som gör det möjligt att tillverka biobränsle av trä.

Svampar har tre strategier för sin energiförsörjning: nedbrytning, parasitism och mykorrhiza. Mykorrhiza är ett samarbete mellan svamp och växt, där svampen hjälper växten att ta upp mineralnäring och svampen i sin tur får socker av växten.

Utvecklingen av svamparnas strategier har genom årmiljonerna drivits av vilka gener som kan bryta ned träets beståndsdelar som cellulosa och lignin. Det har skett sammanvävt med barr- och lövträdens utveckling. Hussvampen är nära släkt med mykorrhizasvampar som Karl-Johansvamp och smörsopp.

Denna forskning som nu publiceras i Science har finansierats av USA:s energimyndighet och följande svenska bidragsgivare: Carl Tryggers stiftelse, Ångpanneföreningen, KSLA och FORMAS.

Kontaktperson:
Forskare Nils Högberg, institutionen för skoglig mykologi och växtpatologi vid SLU Uppsala. Tel. 0730-57 54 03. Mejladress: Nils.Hogberg@slu.se