– Det här är ingen vanlig lägerskola. Ungdomarna planerar, genomför och utvärderar en egen vetenskaplig studie. Det handlar om riktig forskning och den studie de gör kan bli en bra grund för tredje årskursens projektarbeten, säger forskare Elisabet Brock som ansvarar för Summer Science Camp på Tjärnö.
Till forskarskolan Summer Science Camp, som arrangeras för första gången i år av Naturvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet, kom elva tjejer och sex killar från 11 olika gymnasieskolor runt om i Västsverige. Under fem dagar – 17-21 augusti – forskar, bor och äter ungdomarna, som alla ska börja tredje årskursen i höst, gratis på Tjärnö.
– Under Summer Science Camp samarbetar många olika naturvetenskapliga forskare, till exempel marinekologer och matematiker. Vi kommer att hjälpa eleverna att lösa var sitt vetenskapligt problem utifrån en vetenskaplig frågeställning.
Deltagarna i årets Summer Science Camp kommer från Alströmergymnasiet i Alingsås (bilder finns), Bäckängsgymnasiet i Borås, De la Gardiegymnasiet i Lidköping (bilder finns), Fässbergsgymnasiet i Mölndal, Lillerudgymnasiet i Grums, Nösnäsgymnasiet i Stenungsund, Osbecksgymnasiet i Laholm (bilder finns) samt Kitas Naturgymnasium (bilder finns), LM Engströmsgymnasiet och Polhemsgymnasiet i Göteborg.
Bilder från Summer Science Camp, fria för publicering, har lagts ut på universitetets bildbank: bildbank.gu.se
Elisabet Brock som handleder forskarskolan kan förmedla kontakt till elever från de medverkande gymnasieskolorna.
Tjärnöstationen grundades 1963 och ligger nära Kosterfjorden på den svenska västkusten. Det tar bara femton minuter med båt för att komma till den enda äkta oceaniska miljön i Sverige. Förkastningssprickan i Kosterfjorden är 247 meter djup och når ända ut till Atlanten. Fjorden har oceanisk salthalt (35‰) i bottenvattnet och god vattenomsättning.
Kontaktinformation
KONTAKT:
Elisabet Brock, forskare vid institutionen för marin ekologi, Göteborgs universitet
0702- 47 49 50
elisabet.brock@marecol.gu.se
Under fosterutvecklingen bildas ögonen från den del av hjärnan som kallas framhjärnan. I tidiga fosterstadier har den och de tidiga ögonanlagen i princip varit omöjliga att skilja åt. Därför har det varit svårt att veta om en mutation eller sjukdom som påverkar ögonutvecklingen beror på att framhjärnan är påverkad eller om det enbart handlar om ögonen.
Med hjälp av den modell som forskargruppen vid Umeå centrum för molekylär medicin (UCMM) nu publicerar kan man skilja de molekylära mekanismer som styr utvecklingen av framhjärnan från dem som styr utvecklingen av ögon. För att visa det har forskarna undersökt funktionen av genen Lhx2 i de upptäckta ögonstamcellerna.
Gruppen har tidigare visat att Lhx2 har viktiga funktioner i andra stamceller i kroppen och för utvecklingen av olika organ. Genen har visats vara viktig för utvecklingen av framhjärnan och ögonen, men man har hittills inte kunnat skilja på dess roll i framhjärnan och i de tidiga ögonanlagen. När Umeåforskarna inaktiverade Lhx2 i ögonstamcellerna stannade ögonutvecklingen omedelbart och inga ögon kunde bildas. Lhx2 är därmed en av de viktigaste generna för denna reglering.
Modellen kan nu användas för att utreda vilken roll som andra gener har i ögonutvecklingen, både i ögonstamcellerna som sådana och vid bildandet av dem. Därmed finns det förutsättningar för att i detalj börja studera hur olika medfödda ögonsjukdomar uppstår.
För med information, kontakta:
Professor Leif Carlsson
Umeå centrum för molekylär medicin
Tel. 090-785 44 36
mobil 070-374 79 51
e-post: leif.carlsson@ucmm.umu.se
Referens
Länk till artikeln
– Eftersom oljan sinar är det bara en tidsfråga innan det blir en ren och skär nödvändighet att övergå till förnybara råvaror, säger Josefin Ahlqvist, projektkoordinator för Bioraffinaderi Öresund.
Satsningen är ett EU-finansierat Interreg-projekt. Som namnet antyder ingår både svenska och danska deltagare i projektet. Sammanlagt rör det sig om ett tjugotal personer från framförallt Lunds Tekniska Högskola, Danmarks Tekniske Universitet och Sveriges Lantbruksuniversitet. Representanter från svensk och danskt näringsliv och politik finns med i styrelsen.
Under hösten 2011 beräknas anläggningen stå klar och kunna tas i drift. Till en början blir det mest forskning och testkörningar. Man kommer bland annat att prova med att utnyttja hampa, cikoria och jordärtskockor för att producera kemikalier och bioenergi. Fokus kommer att ligga på att producera kemikalier till konkurrenskraftiga marknadspriser. Av överblivet råmaterial ska man göra biogas, gödsel och djurfoder.
– Jämfört med exempelvis produktion av biogas är det väldigt mycket mer komplicerat att producera kemikalier. Biogas kan man göra av sopor! säger hon.
Anläggningen ska inte bara utnyttjas för universitetens forskning. Även företag som har behov av utrustningen och infrastrukturen ska kunna testa sina egna kommersiella idéer, är det tänkt.
– En tanke med Bioraffinaderi Öresund är ju att få igång en anläggning som kan vara till gagn för näringslivet i Öresundsregionen. Därför är Novozymes och Perstorp med i projektets styrgrupp, säger Josefin Ahlqvist.
Bioraffinaderiet byggs i anslutning till den forskningsanläggning som avdelningen för Bioteknik vid Lunds universitet har inrett i ett ombyggt svinstall.
Detta är ett bioraffinaderi:
Ett bioraffinaderi är en direkt motsvarighet till ett oljeraffinaderi. Ett oljeraffinaderi använder råolja som råvara medan bioraffinaderiet använder förnyelsebar råvara, det vill säga odlingsbara produkter. Precis som i ett oljeraffinaderi kan produkterna från ett bioraffinaderi användas för kemikalieproduktion, bränsle, drivmedel och andra produkter. I Örnsköldsvik finns en forskningsanläggning för att producera drivmedel och bränslen av skogsråvara. Men någon anläggning likt den i Anneberg, i Svalövs kommun, för att göra kemikalier av jordbruksgrödor finns inte i Sverige och knappast internationellt. Det finns många som säger sig vilja ha tillgång till ett bioraffinaderi och nu kommer möjligheten finnas att testa sina idéer i stor pilotskala.
För mer information, kontakta Josefin Ahlqvist, josefin.ahlqvist@oresund.org + 46 46 222 86 20, +46 760 248798 eller Martin Hedström, tekn dr Bioteknik vid Lunds Tekniska Högskola 046-222 75 78, 0705-58 53 11 Martin.Hedstrom@biotek.lu.se
Det visar professor Gunnar Lindahl från Lunds universitet och hans forskargrupp i en artikel i Cell Host & Microbe.
– Om vi får en allvarlig streptokockinfektion vill vi att vårt immunförsvar ska bilda antikroppar riktade mot vissa delar av mikroorganismernas ytprotein. Men den mekanismen fungerar inte särskilt bra, till nackdel för oss och till fördel för bakterierna, säger han.
Gunnar Lindahls grupp har studerat grupp A-streptokocker. Det är en av världens viktigaste sjukdomsbakterier, som orsakar både vanlig halsfluss, dödlig toxisk chock och en mycket allvarlig autoimmun sjukdom.
Den del av bakterien man studerat är ett ytprotein kallat M-proteinet, närmare bestämt den del av proteinet (den ”hypervariabla regionen”) som har förmåga att snabbt förändra sig för att undgå angrepp. Det visade sig att den aktuella delen av proteinet inte bara var variabel, utan också lyckades undgå att framkalla något starkt antikroppssvar från immunförsvaret.
– Detta kanske i själva verket är mikroorganismernas främsta vapen: att de undviker att reta upp immunförsvaret. Vid en långvarig infektion börjar immunförsvaret visserligen så småningom att producera antikroppar, men då kan mikroorganismerna ju ha fått ett ordentligt fotfäste, säger Gunnar Lindahl.
Mikroorganismernas förmåga att s a s smyga sig under immunförsvarets radar antyddes i vissa vetenskapliga artiklar redan på 50-talet. Men den kom sedan i skymundan för deras andra skyddsmekanism, förmågan att variera sin ytstruktur. Och då en stark variation ansetts självklart kopplad till ett starkt antikroppstryck –att mikroorganismerna helt enkelt tvingats variera sig för att undkomma antikropparna – så har ingen brytt sig om att undersöka om det verkligen funnits något starkt antikroppstryck.
Lundaforskarnas fynd tillhör den molekylärbiologiska grundforskningen, men har följder för utvecklingen av nya vaccin. Vaccinutvecklarna måste i fortsättningen ta hänsyn till inte bara variationsförmågan hos bakterier, virus och andra mikroorganismer, utan också till deras förmåga att undvika att aktivera immunförsvaret.
Kontakt:
Gunnar Lindahl, professor emeritus, medicinsk mikrobiologi, tel: 046-173244, gunnar.lindahl@med.lu.se
Artikel: The Hypervariable Region of Streptococcus pyogenes M Protein Escapes Antibody Attack by Antigenic Variation and Weak Immunogenicity
Publikation: Cell Host & Microbe, Volume 10, Issue 2, 147-157, 18 August 2011
– Inom den medicinska forskningen har man upptäckt att många biomarkörer – biomolekyler som indikerar en viss sjukdom – finns i kroppen i väldigt små mängder, så små att de inte kan detekteras med dagens metoder, säger Anders Gunnarsson.
I våras disputerade han med avhandlingen ”Probing Biomolecular Recognition at the Single Molecule Level”, vid avdelningen för biologisk fysik på Chalmers, där han undersöker möjligheten att diagnostisera på enmolekylnivå – det vill säga spåra enskilda biomolekyler.
Anders Gunnarssons forskning handlar om att utveckla nya metoder för att snabbt upptäcka just sådana sjukdomsmarkörer som förekommer mycket sparsamt i blod eller i vävnader.
– Målsättningen är att de metoder som jag har varit med och utvecklat och som jag beskriver i min avhandling, ska kunna användas för analys av vävnadssnitt relaterade till Alzheimers och som diagnosmetod för bland annat virussjukdomar som vinterkräksjukan. Förmågan att detektera biomarkörer i mycket små mängder gör det möjligt att diagnostisera patienter i ett tidigare skede innan sjukdomen fortskridit till ett allvarligare stadium, säger Anders Gunnarsson.
Forskargruppen har etablerat ett samarbete med Avdelningen för klinisk kemi vid Sahlgrenska där metoden används för att studera virusinteraktioner som ger upphov till vinterkräksjukan.
– Idag finns ingen metod för diagnos av vinterkräksjukan. Genom att förstå och diagnostisera den kan vi få en möjlighet att utveckla vaccin. Även här är snabb diagnostik ett bra sätt att minska smittspridningen. Det ger oss också möjlighet att skapa bättre läkemedel och minska användningen av antibiotika. Kan vi lära oss mer om hur olika biomolekyler binder till varandra kan vi utveckla nya diagnosmetoder.
Rent konkret har han i detalj undersökt hur liposomer, små ihåliga nanopartiklar av lipider, kan användas för att studera igenkänning mellan olika typer av biomolekyler. På nanopartiklarna har Anders Gunnarsson placerat receptorer eller DNA-molekyler som binder eller reagerar med enskilda biomarkörer, till exempel virus. När nanopartiklarna upptäcker en biomarkör ger de ifrån sig en signal, till exempel optisk eller kemisk. Resultatet är extremt små diagnosverktyg som alltså kan upptäcka sjukdomsmarkörer på enmolekylnivå.
Eftersom nanopartiklarna som Anders Gunnarsson använt sig av påminner om cellmembranet – skalet på en cell – kan metoden också användas som ett verktyg för screening av läkemedelskandidater då en majoritet av alla läkemedelssubstanser binder receptorer på cellers yta. Forskargruppen har därför nyligen initierat ett samarbete med läkemedelsföretaget Astra Zeneca med förhoppningen om att metoden också kan användas för studier av läkemedelsinteraktioner och därmed förkorta utvecklingstiden av nya läkemedel.
Mer information:
Anders Gunnarsson, avd. för biologisk fysik, +46 31 772 61 09, anders.gunnarsson@chalmers.se
4 000 boende i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland fick under hösten 2010 besvara en enkät med frågor om Norrlands regionalisering. En liknande undersökning genomfördes 2008, något som gör det möjligt att jämföra hur opinionen har förändrats över tid.
– Den tydligaste skillnaden är att färre har bestämda åsikter i frågan om att bilda större regioner i norr, säger Anders Lidström, professor och projektledare vid Umeå universitet.
Däremot är en lika stor andel motståndare som år 2008.
– De flesta norrlänningar vill inte ha större regioner utan vill att varje landsting ska bilda en region.
Mer positiva i söder
Skillnaderna i åsikter mellan länen är dock stora. Liksom tidigare är motståndet mot sammanslagningar störst bland norrbottningar. I Jämtland och Västernorrland är däremot omkring hälften positiva till att bilda större regioner.
– Det mesta tyder på att politikerna kommer att bestämma sig för två regioner – en för Norrbotten och Västerbotten och en för Västernorrland och Jämtland, säger Anders Lidström. Några gränskommuner kan dock komma att byta län.
Minussidan väger tyngre
Trots att en klar majoritet av norrlänningarna är motståndare, är många överens om att större regioner skulle öka landsändans konkurrenskraft, stärka den ekonomiska utvecklingen och skapa bättre förutsättningar för specialistsjukvård. Men de flesta är också övertygade om att nackdelarna av en sammanslagning överväger, till exempel tror många att demokratin skulle fungera sämre och att delar av regionerna skulle missgynnas.
Läs mer om Norrländsk regionstudie
För mer information, kontakta:
Anders Lidström,
statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet
tel: 090-786 61 81, 070-691 32 99
e-post: anders.lidstrom@pol.umu.se
I studien har forskarna skattat att det år 500 efter Kristus fanns 50 000 människor som bar ett koreanskt efternamn, varav 10 000 av dem hette Kim.
Efternamnet är mycket viktigt i Korea, vilket speglar sig i traditionen att kvinnorna behåller sitt efternamn när de gifter sig. I den koreanska kulturen uppmuntras familjer att dokumentera sitt släktträd i särskilda böcker. Det gör att man kan följa fördelningen av koreanska efternamn långt tillbaka i tiden.
Petter Minnhagen, forskare vid det tvärvetenskapliga centret Icelab, har tillsammans med två kollegor analyserat tio koreanska familjeträd ner till 1500-talet. I studien, som uppmärksammats i Nature, visar forskarna att antalet bärare av namnet Kim kan beskrivas med en statistisk modell kallad ”the Random Group Formation (RGF)” där efternamnen grupperas.
En unik egenskap med RGF-modellen är att den största gruppen, i detta fall Kim, alltid är proportionell med hela datasetet, vilket i allmänhet inte är sant för mindre grupper. Detta betyder att antalet personer med efternamnet Kim ökar eller minskar i takt med att hela populationen ökar eller minskar.
– Studien visar på att den koreanska kulturen har följt att stabilt socialt mönster under en lång tid, trots krig, farsoter, migrationer och annan påverkan. Modellen gjorde det möjligt att extrapolera bakåt i tiden och förstå befolkningsutvecklingen genom historien, säger Petter Minnhagen.
En av Petter Minnhagens medförfattare kommer från Korea. Han heter Kim i efternamn. Vad annars?
För mer information kontakta gärna:
Petter Minnhagen, professor vid institutionen för fysik
Telefon: 090-786 59 40
E-post: petter.minnhagen@physics.umu.se
Mer om studien:
Artikeln är publicerad i tidskriften New Journal of Physics 13 (2011) 073036 (12 pp) och har titeln: The ten thousand Kims. Författare är Seung Ki Baek, Petter Minnhagen och Beom Jun Kim
Om studien i New Journal of Physics
I studien ingår ett hundratal cancerpatienter, drabbade av antingen tjocktarmscancer eller kronisk lymfatisk leukemi. Prover tas från patienterna både före och efter läkemedelsbehandling. Syftet är att ta reda på vad det är som gör att så många tumörer blir motståndskraftiga mot behandling – ett stort problem inom cancervården idag.
– I och med den här satsningen får vi en unik möjlighet att studera tumörernas utveckling på nära håll. Flera forskargrupper kommer att undersöka proven med olika analysmetoder för att få en samlad bild, berättar Tobias Sjöblom, docent i tumörbiologi vid Uppsala universitet och ansvarig för studien
Vad som orsakar motståndskraften vet man inte idag, men den antas uppkomma då tumören förändras över tid, muterar. Då förändras också den ursprungliga angreppspunkten för behandlingen. I studien kommer man att leta efter förändringar i alla gener i tumörerna.
Studien genomförs av uppsalaforskare tillsammans med forskare från KTH, SLU och Umeå universitet. Den möjliggörs genom finansiering från SciLifeLab, sammanlagt 4,5 miljoner under två år. Alla analyser kommer att göras på SciLifeLab, som är ett nationellt resurscentrum för medicinsk och biovetenskaplig forskning.
– Det här är en modell för hur vi vill jobba med större projekt inom SciLifeLab. Forskare som får finansiering av oss får ta del av våra resurser i form av tekniskt avancerad apparatur och kompetens samtidigt som deras expertis inom det specifika forskningsområdet gör att rätt frågor kan besvaras. Det ger oss möjligheter att snabbare få fram ny viktig kunskap om sjukdomar, säger Kerstin Lindblad-Toh, föreståndare för SciLifeLab Uppsala.
Denna typ av forskning är också intressant för läkemedelsindustrin.
– Industrin får möjlighet att utvärdera effekten av sina läkemedel och förhoppningsvis ger det mer kunskap om hur man framöver ska kunna förutsäga hur olika patienter svarar på en viss behandling, säger Tobias Sjöblom.
SciLifeLab kommer under 2011 att finansiera ett antal större och mindre projekt.
För mer information om studien, kontakta:
Tobias Sjöblom, Institutionen för immunologi, genetik och patologi, Uppsala universitet, tel: 018-4715036, eller 0701-67 90 39, e-post: tobias.sjoblom@igp.uu.se
Professor Kerstin Lindblad-Toh, föreståndare för SciLifeLab, tel: 018- 4714386, e-post:
kerstin.lindblad-toh@imbim.uu.se
Det är omöjligt att få ut katalysatorpartiklarna, bland annat nanopartiklar av palladium, från bilavgaserna i ren form för att undersöka dem – det kommer med en massa andra ämnen, så att det blir svårt att avgöra vilka som påverkar människans hälsa och på vilket sätt. Men doktoranden Kai Wilkinson och hans forskarkollegor vid institutionen för kemi, SLU, har nu lyckats att i ren form framställa katalysatorpartiklar av palladium med samma ytegenskaper som de partiklar som kommer från en katalysator.
Cellerna i lungornas alveoler visade sig i in vitro-studier ha mekanismer för att skydda sig mot just nanopartiklar. Riktigt små partiklar fastnar nämligen utanför cellmembranet och kommer inte in i cellerna, medan större partiklar lättare kommer in. Väl inne i cellen orsakar de programmerad celldöd. Det betyder att de är giftiga, men inte cancerogena. De nanopartiklar som fastnar utanför cellmembranet ger biokemiska effekter. Vid låga halter av partiklar kan detta leda till att cellernas försvar mot stressfaktorer stärks.
Detta är en av de första studier där kemister, utifrån kunskapen om partiklar, har framställt rena modellfraktioner för studier av hälsoeffekter. Denna nya kunskap bör ge mycket bättre förutsättningar att kunna förutse hur hälsovådliga olika ämnen är i framtiden.
Mer information
– Kai.Wilkinson@slu.se, 018-67 22 24
– Gulaim.Seisenbaeva@slu.se, 018-67 29 94, 073-614 31 61
– Vadim.Kessler@slu.se, 018-67 15 41
Solution-Engineered Palladium Nanoparticles: Model for Health Effect Studies of Automotive Particulate Pollution. Artikeln är publicerad i tidskriften ACS Nano – världsledande inom nanovetenskap och nanomedicin. Länk till studien.
Bemanningsföretagen är en etablerad del av svensk arbetsmarknad, efter att nu ha funnits i Sverige i snart 20 år. Cirka 50.000 årsanställda finns i branschen och bland större arbetsgivare inom privat och offentlig sektor ligger andelen som använder sig av inhyrd arbetskraft på cirka 30 procent. Kvinnor, ogifta och invandrare är överrepresenterade bland bemanningsföretagens anställda.
I både Sverige och i EU delar kund- och bemanningsföretaget på ansvaret för den inhyrda arbetskraften. Bemanningsföretaget har ett arbetsgivaransvar för den anställde – inklusive kompetensutveckling, medarbetarsamtal, utvecklingsplan och uppföljning av uppdragen – medan kundföretaget har ett arbetsledaransvar när den inhyrde utför ett uppdrag på kundföretaget liksom ett ansvar för det systematiska arbetsmiljöarbetet.
I en artikel i skriftserien Arbete och hälsa redogör Hannes Kantelius, doktorand vid institutionen för arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet, för en studie med 57 arbetare och tjänstemän, anställda långtidsinhyrda och ordinarie, vid industriföretag, logistikföretag och en statlig myndighet. Vissa av de inhyrda har tillbringat mer än två år vid samma kundföretag.
– Gemensamt för de studerade kundföretagen är att upplärningstiden för inhyrda ofta är lång. Detta riskerar att förta fördelarna med att använda långtidsinhyrda, att få en flexibel arbetskraft som snabbt kan justeras upp eller ner efter behov, säger Hannes Kantelius.
Därför kräver kundföretagen att få behålla samma inhyrde på arbetsuppgifter som kräver så lite upplärning som möjligt, under hela inhyrningstiden. Upplärningstiden är en flaskhals där hög omsättning på inhyrda skapar påfrestningar i den egna personalorganisationen, som måste lära upp nya inhyrda.
Ingen av de inhyrda i studien har haft några utvecklings- eller uppföljningssamtal med det egna bemanningsföretaget i linje med vad arbetsmiljölagen exempelvis säger om anställdas utbildning. De har heller inte kunnat få en omväxling i sina uppdrag på grund av kundföretagens krav att behålla samma upplärde inhyrd.
– Långtidsinhyrda upplever ofta sin tid på kundföretagen som en återvändsgränd. Tiden som inhyrda ger dem inte några kunskaper, kompetenser, erfarenheter, nätverk, kontakter eller liknande som de upplever har stärkt deras anställningsbarhet, det vill säga deras möjligheter att hitta ett annat arbete, säger Hannes Kantelius.
– En annan viktig slutsats är att kundföretagens agerande och krav i väldigt hög grad påverkar bemanningsbranschen och då även inhyrdas utvecklingsmöjligheter.
Undantaget gäller högutbildade tjänstemän med kvalificerade arbetsuppgifter inom produktionsteknik. Den gruppen upplever att tiden som inhyrd har stärkt deras anställningsbarhet, vilket beror på att de fått kvalificerade arbetsuppgifter i linje med sin utbildning. Dock ser även denna kategori inte någon framtid som inhyrd.
Studiens inhyrda liknar mer tidsbegränsat anställda trots att de flesta av dem har en tillsvidareanställning vid sitt bemanningsföretag.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Hannes Kantelius, hannes.kantelius@av.gu.se, 031-786 54 18, 0703-619 095
I hjärnan hos personer med sjukdomen Alzheimers finns det klumpar av så kallade amyloida plack som består av felveckade proteiner. De orsakar nervdöd i hjärnan och först angrips nerverna i hjärnans minnescentrum.
-När vi behandlade hjärnvävnad från möss med Alzheimers sjukdom med C-vitamin kunde vi se att förstadier av placken löstes upp. Våra resultat visar en tidigare okänd modell för hur C-vitamin påverkar de amyloida placken, säger Katrin Mani, docent i molekylär medicin vid Lunds universitet.
-Ett intressant fynd är även att den nyttiga C-vitaminen inte behöver komma från färsk frukt. I våra försök visar vi att C-vitaminen kan tas upp i större mängder även i form av dehydroaskorbinsyra från t ex juice som fått stå över natten i kylen.
Det finns idag ingen behandling som botar Alzheimers sjukdom, utan forskningen är inriktad på behandlingar och metoder för att skjuta upp och lindra sjukdomsförloppet genom att angripa symptomen.
Att antioxidanter som exempelvis C-vitamin har en skyddande inverkan mot en mängd sjukdomar, från förkylning till hjärtinfarkt och demenssjukdomar, har länge varit aktuellt inom forskningen.
– Att C-vitamin kan ha positiv effekt på Alzheimers sjukdom är kontroversiellt, men våra resultat öppnar nya möjligheter för forskningen kring Alzheimers sjukdom och C-vitaminets möjligheter, säger Katrin Mani.
Kontakt:
Katrin Mani, tel: 046-2224077, mobil: 070-2958622 , e-post: katrin.mani@med.lu.se
Artikel:
Titel: Suppression of amyloid beta A11-immunoreactivity by vitamin C: possible role of heparan sulfate oligosaccharides derived from glypican-1 by ascorbate-induced, NO-catalyzed degradation.
Författare: Fang Cheng, Roberto Cappai, G.D. Ciccotosto, Gabriel Svensson, Gerd Multhaup, Lars-Åke Fransson and Katrin Mani.
Publikation; Journal of Biological Chemistry, 286, 27559-27572, 2011.
Mångfaldsbarometern fastställer trender i attityder genom att jämföra resultat från åren 2005 till 2011. Svenska folkets inställning till mångfald är klart tolerant, eller positiv när det gäller arbete, men delvis negativ när det gäller kultur och bostad. Vidare är inställningen mer negativ beträffande religion.
Andelen svenskar med extremt negativa attityder till mångfald har minskat till 4,9 procent jämfört med 2010 års mätning som låg på 5,7 procent. Det är framförallt män som har extrema negativa attityder, 6,53 procent jämfört med 3,52 procent för kvinnor. Grundskoleutbildning som högsta avslutade utbildning associeras starkt med extrema negativa attityder, 7,2 procent. Bara 1,2 procent av dem med högskoleutbildning hade samma extrema negativa attityd.
Årets resultat stärker bilden av att det särskilt är kvinnor och personer med högre utbildning som är de mest toleranta, eller positiva till etnisk mångfald. Tendensen att de som endast har grundutbildning är de som är mest negativa till mångfald försvagas i årets mätning. Bland ungdomar med gymnasieutbildning som högsta avslutade utbildning försämras attityderna till etnisk mångfald. De positiva attityderna till mångfald är övervägande i stor majoritet, samtidigt som ett resultat från denna studie visar att svenskar i regel inte umgås med utomeuropeiska invandrare i någon större utsträckning.
Trots att inställningen till etnisk mångfald i stort sett är positiv, finns det indikatorer på att höga krav ställs på invandrare i allmänhet. Påståendet ”invandrarna har skyldighet att anpassa sig till vårt lands vanor” fick 81,1 procent av instämmande svar. 40 procent instämde i påståendet ”många utlänningar kommer till Sverige bara för att utnyttja våra sociala förmåner” – nästan på samma nivå som år 2009 och 2010. En majoritet av den svenska befolkningen anger också att vissa invandrargrupper inte kommer att kunna integreras i det svenska samhället.
– Man skulle kunna säga att svenskarna har en positiv attityd till invandrare men att man anser att dessa skall hålla sig på avstånd och acceptera svensk kultur, säger Orlando Mella, professor i sociologi vid Uppsala universitet.
Genom att ställa frågor som berör inställning till olika muslimska slöjor och deras användning i skolan, på arbetet och andra allmänna platser, kan man konstatera att attityderna blivit mer positiva i jämförelse med föregående år. Dock är det fortfarande ett massivt motstånd till slöjor som täcker hela ansiktet och kroppen (burka och niqab). Andelen svenskar som bedöms visa extremt stort motstånd till islam blir detta år 20,1 procent och minskar därmed något jämfört med år 2010 då det var 23,6 procent.
Mångfaldsbarometern är en rikstäckande enkätundersökning vid Uppsala universitet som årligen kartlägger attityder till etnisk mångfald bland befolkningen i Sverige. Den första rapporten publicerades 2005. Rapporten baseras på uppgifter från ett slumpmässigt urval av den svenska populationen (992 individer för mätningen 2011) och jämför det aktuella resultatet med tidigare år. Undersökningen som redovisas i Mångfaldsbarometern fokuserar på dimensionerna arbete, religion, bostad och kultur.
Med sju mätningar kan man preliminärt göra en trendprognos. Attityderna till etnisk mångfald är stabilt toleranta, även om en trendlinje pekar svagt ned. Dock är förändringarna från år till år så små att skillnaderna inte kan säkerställas statistiskt.
Länk till rapporten .
För mer information om studien kontakta: Orlando Mella, professor i sociologi, tel: 018-471 11 89, e-post: orlando.mella@soc.uu.se , Irving Palm, docent, tel: 018-471 11 92, eller Kristina Bromark, forskningsassistent, tel 018-471 11 80
Trots att den observerade utvecklingen tyder på att antalet aktiva konflikter inte längre ökar pågick ändå 30 större eller mindre väpnade konflikter under förra året. Det är dock det lägsta antalet sedan 2003 och sedan får man gå till 1970-talet för att finna ett så lågt antal konflikter.
Mellan 2003 och 2008 ökade antalet konflikter med en tredjedel. En första minskning kunde ses 2009 då antalet sjönk från 37 till 36. UCDP:s rapport täcker alla konflikter sedan 1946.
– Något som ytterligare förstärker den positiva utvecklingen är att även de mest dödliga konflikterna minskade i antal, säger Lotta Themnér, ledare för datainsamlingen inom programmet.
2010 klassades fyra konflikter som krig, vilket betyder att de resulterade i 1 000 eller fler stridsrelaterade dödsoffer under året. Endast en gång tidigare sedan 1946 (1957) har så få krig varit aktiva. De fyra situationerna är välkända från medias rapportering: Afghanistan, Pakistan, Irak och Somalia.
Något som oroar forskarna är dock att den internationella militära inblandningen i interna konflikter ökar. Antalet konflikter där externa aktörer också deltagit har varit högt under flera års tid och 2010 var en fjärdedel av alla konflikter internationaliserade på detta sätt.
– Forskningen visar att konflikter med ett omfattande externt militärt engagemang är svårare att lösa och ofta mer dödliga, säger professor Peter Wallensteen, ledare för programmet.
Han menar att det ibland går att förstå skälen till internationella ingripanden, men fredliga medel kan ofta också ha önskade effekter.
Endast två fredsavtal ingicks under året, vilket forskarna finner anmärkningsvärt lågt. Fredsprocesserna i många av de mest våldsamma konflikterna har inte skördat några framgångar, framhåller Themnér och Wallensteen.
För mer information, kontakta:
Peter Wallensteen, 018-4712352 eller 0706-752679, e-post: peter.wallensteen@pcr.uu.se
Lotta Themnér, 018-4717179, e-post: lotta.themner@pcr.uu.se
Läs artikeln i Journal of Peace Research [Ref 1].
Lotta Themnér, Peter Wallensteen, Armed conflict, 1946–2010, Journal of Peace Research July 2011 vol. 48 no. 4 525-536, doi: 10.1177/0022343311415302
– Med tanke på att cirka 15 procent av all elektricitet som produceras i världen i dag går till driften av kylutrustning och värmepumpar kan vår nya teknik spara enorma mängder elenergi, säger Björn Palm, forskare och professor i energiteknik vid KTH.
Forskarna räknar med att energieffektiviteten för värme- och kylsystemen generellt sett kan ökas med 10 procent.
– Det skulle innebära en global elenergibesparing på 360 TWh per år, alltså Sveriges elanvändning tre gånger om, till ett värde av cirka 500 miljarder kronor årligen, säger Björn Palm.
Tillsammans med fyra andra forskare från KTH har han startat företaget Micro Delta T, som nu har en prototypanläggning klar för tekniken.
Så här fungerar den mikroporösa ytan: I alla kylanläggningar och värmepumpar finns ett köldmedium som kokar. På en slät yta krävs att ytan är flera grader varmare än köldmedievätskan, för att den första mikrobubblan ska bildas.
– Med vår mikroporösa yta bildas bubblorna mycket lättare, det vill säga med lägre temperaturskillnad, säger Björn Palm.
Orsaken är att köldmedie-gas göms i porerna, så nya mikrobubblor inte behöver bildas.
– Ytstrukturen består av större och mindre porer som ger en ordnad strömning av vätska och gas, vilket forskarna tror bidrar till en mer effektiv kokningsprocess.
Den mikroporösa ytan får köldmediet i systemet att koka med 10-15 gånger mindre temperaturskillnad än en traditionell yta.
För varje grad som temperaturskillnaden mellan värmekällan och den avdunstande vätskan reduceras, minskar el-åtgången för systemet med 2-3 procent.
Tekniken fungerar för både värmepumpar och kylmaskiner eftersom funktionsprocessen är densamma. Ytbeläggningen kan användas till mindre kylskåp i hushåll såväl som till storskaliga kylapplikationer för industrin.
– Tekniken kan också effektivisera kylning av elektronik, genom vätska som får koka i små värmeväxlare i kontakt med komponenterna. Den effektiva kylningen gör att processorerna kan arbeta fortare, med högre prestanda, säger Björn Palm.
För att tydligt visa ytbeläggningens energivinster, har forskarna byggt en demonstrationsanläggning med två värmeväxlare: en med mikroporös yta och en med slät yta.
– Enligt mätningar kan ytbeläggningen minska energiåtgången för många värmepumpar med 10-15 procent. Med tanke på att många miljarder spenderas årligen för att driva klimatanläggningar, så innebär vår patenterade teknologi en fantastisk affärsmöjlighet för producenter av värmeväxlare, säger Björn Palm.
Företaget Micro Delta T, som bildades 2007, har mött stort intresse från industrin och internationella investerare. En kinesisk entreprenör har investerat 2 miljoner kronor i projektet, och år 2009 bidrog Vinnova med 1,2 miljoner kronor.
– Dessutom har KTH Innovation varit en viktig affärskonsult till vårt multidisciplinära team redan från start, säger Björn Palm.
För mer information kontakta Björn Palm, telefon 08-790 74 53 eller bjorn.palm@energy.kth.se
I studien, som publiceras i tidskriften Arthritis Research & Therapy, följdes fler än 400 patienter i Norra sjukvårdsregionen med kronisk ledgångsreumatism (reumatoid artrit, RA) i fem år sedan sjukdomen konstaterats. Forskarna har mätt sjukdomens utveckling både med provtagningar och undersökningar av drabbade leder, följt upp behandlingsinsatserna samt noterat exponeringen för kända riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom – bland annat vikt, blodfettnivåer, blodtryck, diabetes och rökning.
Efter fem år hade 97 procent av patienterna behandlats med läkemedel som hämmar sjukdomsprocessen vid RA (DMARD, eng. disease-modifying antirheumatic drugs) under någon tid och inflammationen hade avtagit. Dessutom hade de allmänna riskfaktorerna minskat: Färre var rökare medan fler hade gått ner i vikt och blodtrycket hade sänkts (delvis på grund av behandling med blodtryckssänkande medel).
Analyser av patientvärdena visade att en ny hjärt-kärlhändelse – som hjärtinfarkt, stroke eller blodpropp – kan förutspås utifrån inflammationsgraden i kombination med riskfaktorer som diabetes, högt blodtryck och ogynnsamma blodfettvärden. Intensivare behandling med DMARD kunde dock minska risken.
Studien har letts av docent Solveig Wållberg-Jonsson, reumatolog vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, som kommenterar resultaten:
— Även om RA-sjukdomen som sådan ökar risken för hjärt-kärlsjukdom är det alltså möjligt att minska patienternas risk genom att angripa både inflammationen som sådan och samtidigt de välkända allmänna riskfaktorerna.
För mer information, kontakta gärna Solveig Wållberg-Jonsson, Norrlands universitetssjukhus,
tel. 0730-68 55 74 eller 090-785 26 52 (sekr)
e-post solveig.wallberg.jonsson@medicin.umu.se
Referens: Cardiovascular events in early rheumatoid arthritis (RA) are a result of inflammatory burden and traditional risk factors: a five year prospective study
L Innala, B Möller, L Ljung, S Magnusson, T Smedby, A Södergren, ML Öhman, S Rantapää-Dahlqvist and S Wållberg-Jonsson
Arthritis Research & Therapy 15 augusti 2011
http://arthritis-research.com/content
Ett framgångsrikt samarbetsprojekt pågår mellan två forskargrupper, där forskare Rebecka Hellsten och professor Anders Bjartell vid Medicinska fakulteten avdelningen för Urologisk Cancerforskning, Skånes universitetssjukhus i Malmö och professor Olov Sterner och docent Martin Johansson vid avdelningen för Organisk Kemi, Kemicentrum i Lund nyligen publicerat de senaste forskningsresultaten i den vetenskapliga onlinetidskriften PLoS ONE.
– Prostatatumörer antas bestå endast av cirka 0.1 procents cancerstamceller, men då man om man inte lyckas utrota den delpopulationen av tumörcellerna riskerar man att tappa kontrollen och riskerar en ohämmad tillväxt av tumören. Cancerstamceller är ofta okänsliga för såväl hormonbehandling som för cellgifter och det är därför viktigt att rikta behandlingar mot alla typer av cancerceller, säger Anders Bjartell.
I tumörbiologiska analyser av prostatacancer har forskarna sett att proteinet STAT3 är aktivt i de stamcellsliknande cellerna. Forskargrupperna har i sina tidigare studier visat att naturprodukten galiellalakton påverkar STAT3 och har tillväxthämmande effekter på prostatacancer.
Genom utveckling av nya specifika STAT3-hämmare med galiellalakton som modell, hoppas forskarna på en utveckling av målriktade terapier som angriper de stamcellsliknande cancercellerna i prostatacancer och hindrar spridning och tillväxt av tumören.
Artikel:
Galiellalactone Inhibits Stem Cell-Like ALDH-Positive Prostate Cancer Cells
http://www.plosone.org/article/info%3Adoi%2F10.1371%2Fjournal.pone.0022118
Kontakt:
Anders Bjartell, professor och överläkare i urologi vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus i Malmö, Tel: 040-336398, Mobil arbete: 070-5952683, Anders.Bjartell@med.lu.se
Olov Sterner, professor i organisk kemi vid Lunds universitet, Tel: 046-2228213, Mobil arbete: 070-530 6649, Olov.Sterner@organic.lu.se
Kontaktinformation
Katrin Ståhl, 046-222 01 31
