Vid fetma ses ofta en låggradig inflammation som kan spela en roll i utvecklingen av både diabetes och hjärt-kärlsjukdom. Tidigare har vegetabiliska omega-6 fetter i kosten ansetts öka inflammation medan omega-3 fetter från fisk tillskrivits antiinflammatoriska egenskaper. Den aktuella avhandlingen, som inkluderar både befolkningsstudier och kontrollerade behandlingsstudier, visar att denna äldre uppfattning om omega-3 fetter och omega 6-fetter är alltför förenklad och delvis felaktig.
Höga blodnivåer av linolsyra, som är den vanligaste omega-6 fettsyran i kosten, var istället kopplad till en lägre inflammation, medan höga blodnivåer av omega-3 fetter inte hade något samband med minskad inflammation i kroppen. När personer med bukfetma fick äta en solrosoljebaserad kost med mycket linolsyra sågs vissa tecken på minskad inflammation jämfört med en smörbaserad kost bestående av mycket mättat fett.
– Mot förväntan sågs däremot inga antiinflammatoriska effekter efter behandling med omega-3 tillskott hos personer med förhöjd diabetesrisk. En möjlig förklaring kan vara att omega-3 dosen var för låg, eller att eventuella antiinflammatoriska effekter av omega-3 är svagare än man tidigare trott. Överlag hade olika typer av fetter i maten endast måttliga effekter på inflammation, säger avhandlingens författare Helena Bjermo.
I avhandlingen fann hon inga belägg för att omega-3 tillskott kunde minska inflammationen hos personer med förhöjd risk för diabetes och hjärt-kärlsjukdom. Däremot såg hon att omega-6 fettsyran linolsyra inte har några ogynnsamma effekter på inflammation, vilket ibland föreslagits. Istället tyder resultaten på att ett ökat kostintag av linolsyra och ett minskat intag av mättat fett skulle kunna minska vissa tecken på inflammation i kroppen. Detta är av betydelse eftersom linolsyra utgör majoriteten av det fleromättade fett vi äter och finns i stor mängd i vegetabiliska oljor, vissa matfetter, frön och nötter. En dämpad inflammation kan på längre sikt tänkas minska risken för folksjukdomar såsom till exempel diabetes och hjärtkärlsjukdom. Fortsatt forskning behövs för att hitta den fettsammansättning i maten som effektivast motverkar en förhöjd kronisk inflammation.
Läs mer om och ladda ner avhandlingen Dietary Fatty Acids and Inflammation: Observational and Interventional Studies [Ref 1].
För mer information kontakta Helena Bjermo, tel: 018-611 79 80, 070-1706058, e-post: helena.bjermo@pubcare.uu.se
Uppsala universitet – kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se
Forskarna Johan Ehrlén och Johan Dahlgren från Stockholms Universitet och María Begoña García från Instituto Pirenaico de Ecología har mätt tillväxt, överlevnad och reproduktion hos sjuhundra individer av Borderea pyrenaica under fem år.
— Växten Borderea pyrenaica verkar inte åldras, eller rättare sagt verkar inte åldrande ha negativa effekter på den här växten. Ingen av de studerade demografiska parametrarna försämrades med ökad ålder och äldre individer bidrog mer till framtida populationstillväxt än yngre individer, säger Johan Dahlgren.
Negativa effekter av åldrande har påvisats bland flera olika växter och djur men de senaste åren har det uppmärksammats att djur och växter inte nödvändigtvis blir svagare ju äldre de blir.
— De här resultaten visar att effekter av ökad ålder skiljer sig mycket mellan arter och ger stöd åt nya teoretiska modeller som har visat att sambandet mellan naturligt urval och åldrande är mer komplicerat än vad man tidigare trott, säger Johan Dahlgren.
Den nya studien är publicerad i tidskriften Journal of Ecology och uppmärksammades dessutom i senaste numret av Nature. Borderea pyrenaica är en småväxt ört som förekommer på steniga sluttningar i Pyrenéerna och individer av den här arten kan bli över 300 år gamla. Eftersom ärr från stjälken på jordstammen bildas varje år kunde åldern för varje individ fastställas vid studiens slut.
För mer information kontakta gärna:
Johan Dahlgren, johan.dahlgren@botan.su.se, 08-16 12 05, 0736 63 57 12
Universitetet i huvudstaden – utbildning och forskning på högsta nivå där öppna sinnen möts och utvecklas. Universitetet deltar i regionala, nationella och internationella samarbeten, i debatt och i samhällsutveckling. Här är mer än 50 000 studenter och 6 000 medarbetare verksamma inom humaniora, juridik, naturvetenskap och samhällsvetenskap.
I takt med den tilltagande globaliseringen har under senare år elevernas kommunikativa förmåga stått i fokus i läroplanerna, en förmåga som naturligtvis kan tränas upp på olika sätt.
De flesta forskare är idag överens om att sambandet mellan den input som elever i främmande språk får och deras egna språkliga produktion är stark. En generell uppfattning är också att ett autentiskt innehåll är motivationshöjande, vilket indirekt kan ha en positiv inverkan på språkinlärningen.
En metod som tar fasta på dessa aspekter av språkinlärning är SPRINT, språk- och innehållsintegrerad undervisning. Karmen Terlevic Johansson har undersökt hur grundskoleelevers muntliga produktion i tyska utvecklas när språket används som undervisningsspråk i SO-ämnen, det vill säga religion, samhällskunskap, geografi och historia.
Hennes avhandling granskar utvecklingen av elevernas vokabulär genom att de får berätta en historia utifrån en bilderbok, och hur de gör när språkliga luckor uppstår (så kallade kommunikationsstrategier), till exempel när de inte hittar rätt ord. Hon har även analyserat elevernas muntliga produktion i engelska för att se om SPRINT-undervisningen dessutom har en indirekt positiv effekt på deras färdigheter i engelska.
– Avhandlingen pekar på ett tydligt försprång för SPRINT-eleverna i samtliga undersökta aspekter av ordförråd och kommunikationsstrategier. De producerade både längre och mer varierade berättelser än elevgruppen som bara fick traditionell tyskundervisning. Särskilt anmärkningsvärt var att SPRINT-gruppen var genomgående mer homogen, vilket innebär att skillnaderna mellan låg- respektive högpresterande elever var mindre, säger Karmen Terlevic Johansson
Analysen av ordfrekvensen visade att SPRINT-gruppen använde funktionella ord (ett mått på mer avancerad språklig kunskapsnivå) som till exempel pronomen och konjunktioner, samtidigt som vissa väldigt frekventa ord snabbare byttes ut mot mindre frekventa. Samma resultat synliggjordes i de elevernas muntliga engelska, vilket skulle kunna vara ett tecken på att SPRINT i ett språk ger positiva avtryck även i andra språk.
De tydligaste skillnaderna framkom i användningen av kommunikationsstrategier där SPRINT-eleverna i betydligt större utsträckning tillgrep strategier som grundade sig på deras kunskaper i tyska. Kontrolleleverna använde däremot mestadels strategier som föll tillbaka på modersmålet svenska, vilket betyder att de var mindre kreativa och mindre framgångsrika i att kommunicera på sitt främmande språk tyska.
– Avhandlingens resultat torde tyda på att SPRINT främjar den muntliga kommunikativa förmågan i ett andra främmande språk hos alla elevtyper, inklusive lågpresterande. Metoden verkar möta skolans liksom ett allt mer internationaliserat samhälles krav på kommunikativ kompetens i främmande språk utöver engelska, säger Karmen Terlevic Johansson.
Karmen Terlevic Johansson har en bakgrund som gymnasielärare i engelska och tyska. Hennes avhandling är gjord inom ramen för ett större forskningsprojekt, det så kallade Nödingeprojektet, där tidigare studier av SPRINT på skriftlig produktion, hörförståelse och läsförståelse visat på mycket positiva resultat. Internationellt går metoden under namnet CLIL (Content and language integrated learning).
Kontaktinformation
Mer information:
Karmen Terlevic Johansson, telefon: 0730-33 25 97, e-post: karmen.johansson@sprak.gu.se
Avhandlingens titel: Erfolgreiches Deutschlernen durch CLIL? Zu Lexikon und Kommunikationsstrategien in mündlicher L3 schwedischer Schüler mit bilingualem Profil.
Tid och plats för disputation: lördagen den 17 september 2011 kl. 10.00, T 302, Gamla hovrätten, Olof Wijksgatan 6, Göteborg
Fakultetsopponent: Professor Dieter Krohn
Avhandlingen kan beställas från Institutionen för språk och litteraturer, Göteborgs universitet.
Den finns även digitalt publicerad på: http://hdl.handle.net/2077/26560
I en ny studie ger forskare från Uppsala universitet en förklaring till framgången och ifrågasätter samtidigt gängse teori om dessa bakterier. I analysen har de också identifierat en sällsynt och hittills okänd släkting till mitokondrierna, cellernas energikraftverk.
Rönen publiceras i två olika artiklar i de ansedda tidskrifterna Molecular Biology and Evolution och PLoS One den senaste veckan.
— De stora mängder DNA-data som nu produceras från oceanerna ger oss en glimt av en värld som aldrig tidigare kunnat studeras. Det är otroligt fascinerande att söka svar på livets stora gåtor i dessa data, säger Siv Andersson, professor i molekylär evolution och huvudansvarig för studierna.
Bakterier som tillhör gruppen SAR11 utgör 30-40 procent av alla bakterieceller i oceanerna och spelar därmed en betydande roll för den globala kolomsättningen. Ingen annanstans är dessa bakterier så vanliga. De öppna oceanerna är näringsfattiga och SAR11 bakterierna har en extremt liten cellvolym för att maximera koncentrationen av näringsämnen i cellerna. Deras arvsmassor är också små och består av mindre än 1.5 miljoner byggstenar.
Enligt tidigare forskning är de besläktade med en lika högt specialiserad bakteriegrupp där till exempel tyfusbakterien ingår. Också dessa bakterier har små arvsmassor, men är anpassade till människor, djur och insekter. Uppsalaforskarnas avancerade släktskapsanalyser motsäger dock dessa resultat och visar istället att SAR11-bakterierna utvecklats från havs- och jordlevande bakterier med arvmassor som är tre till tio gånger så stora. Men till skillnad mot sina släktingar saknar SAR11-bakterierna gener som anses viktiga för att reparera skador i DNA:t. Detta kan även förklara varför de är så framgångsrika.
— Förlusten av gener innebär nämligen att bakterierna lättare kan byta gener med varandra och fördelaktiga gener kan då spridas snabbt i oceanerna som en anpassning till förändringar till exempelvis näringsinnehåll, temperatur och UV-strålning, säger Johan Viklund, doktorand vid institutionen för molekylär evolution.
Ur data från pågående stora internationella kartläggningar av DNA från oceanernas alla bakterier har Uppsalaforskarna dessutom hittat DNA-sekvenser för proteiner som deltar i cellandningen då socker bryts ned till koldioxid och vatten. Genom att jämföra dessa med motsvarande proteiner för människors, djurs och insekters cellandning i de så kallade mitokondrierna, lyckades forskarna identifiera en sällsynt, tidigare okänd grupp bakterier.
— De är väldigt lika mitokondrierna. Våra resultat tyder alltså på att mitokondriernas ursprung kan finns i oceanerna, men att de då inte är besläktade med SAR11-gruppen som man tidigare trott, säger Thijs Ettema, forskarassistent i gruppen.
Referenser: Mol Biol Evol (2011) doi: 10.1093/molbev/msr203. First published online: September 7, 2011
Brindefalk B, Ettema TJG, Viklund J, Thollesson M, Andersson SGE (2011) A Phylometagenomic Exploration of Oceanic Alphaproteobacteria Reveals Mitochondrial Relatives Unrelated to the SAR11 Clade. PLoS ONE 6(9): e24457. doi:10.1371/journal.pone.0024457
För mer information, kontakta Siv Anderson, tel 018-471 43 79, 070-298 38 48, siv.anderss@ebc.uu.se
Uppsala universitet — kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se
En miljard människor i världen lider av högt blodtryck och är därmed i riskzonen för bland annat hjärtsjukdomar och stroke. Att effektivt kunna förutspå och reglera ett högt blodtryck är därför en av de globalt sett viktigaste hälsofrågorna.
Forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, medverkar i ett internationellt samarbete kring blodtrycksforskning som samlar fler än 400 forskare från USA, Europa, Asien och Australien. Genom att sammanställa stora mängder genetiska data försöker forskarna identifiera vilka genetiska områden som påverkar blodtrycket.
I sin senaste studie har forskarna analyserat över 2,5 miljoner genetiska DNA-varianter från fler än 200 000 européer. Resultaten, som redovisas i den ansedda tidskriften Nature, avslöjar 16 tidigare okända genetiska områden med intressanta gener som reglerar kroppens blodtryck, både det lägre vid hjärtats utvidgning (diastoliskt) och det högre vid hjärtats sammandragning (systoliskt).
Med hjälp av de nyfunna genetiska variationerna har forskarna konstruerat genetiska riskgrupper som kan bidra till att förutsäga risk för stroke och hjärtattack.
— Vi har kunnat klassificera individer utefter hur många riskvarianter för förhöjt blodtryck de bär på i sin arvsmassa, säger Fredrik Nyberg vid Sahlgrenska akademin som medverkar i projektet.
Fredrik Nyberg medverkar också i en annan studie, som publiceras samtidigt i Nature Genetics coh som identifierar ytterligare nya genområden och gener som styr två andra mått på blodtryck: pulstrycket (skillnaden mellan systoliskt och diastoliskt) och det så kallade genomsnittliga blodtrycket (medeltryck mellan diastoliskt och systoliskt).
Denna studie visar hur viktigt det är att analysera olika mått på blodtrycket — till exempel är pulstrycket en markör för styvheten i artärerna som leder blodet från hjärtat runt kroppen — och att olika gener tycks styra olika aspekter av blodtrycket.
Forskningsresultaten från båda dessa studier anses utgöra ett stort steg för att förstå hur kroppen reglerar blodtrycket, där de nyupptäckta genområdena kan bli mål för framtida behandlingar.
Kontaktinformation
Kontakt:
Fredrik Nyberg, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet
031 7866289
0702 619226
fredrik.nyberg@amm.gu.se
Avhandlingen innehåller fyra empiriska studier samt en filosofisk belysning av resultaten. Frågor som ställts har till exempel varit: Hur visar sig beröring i vårdsammanhang? Vilken betydelse har beröringen? Hur visar sig beröring vara vårdande? Vad är vårdande beröring? Kan beröring vara icke-vårdande och i så fall hur?
Resultatet visar hur beröring i vårdsammanhang är ett komplext fenomen. Den som berör blir också själv berörd. På så sätt tillhör beröringen vare sig den ena eller andra personen och kan heller aldrig vara enkelriktad; den blir till i mötet mellan de två individerna. Avhandlingen visar också hur beröring sätter människors sinnen i rörelse, på gott och ont, och kan vara såväl vårdande som icke-vårdande.
– Beröring är genomträngande och genomgripande, oavsett om den är mjuk eller av en hårdare karaktär och den måste därför förhållas till människors personliga perspektiv och sårbarhet säger Lise-Lotte Ozolins. Beröringens kraft kan beskrivas innebära både välbefinnande och lidande, beroende av i vilket sammanhang den finns och vilka människor som berörs.
Avhandlingen visar att vårdande beröring kan vara meningsskapande och hälsostärkande och förankrande om den utvecklas ur ett vårdande som förmår att möta patientens livsvärld och sårbarhet. Beröringen ger vårdare möjligheter att stabilisera och stödja patienterna till att uppleva hälsa, att känna sig mer hela och till att fullfölja sina små eller stora livsprojekt. Emellertid kan beröring som objektifierar patienterna utgöra ett hinder för en vårdande relation och kan till och med skada dem då en mellanmänsklig avvägd rörelse saknas.
Vidare visar avhandlingen betydelsen av att problematisera vad beröring innebär i vårdsammanhang. Om ett genuint vårdande möte mellan patient och vårdare ska kunna ske blir det problematiskt om vårdare utgår ifrån vad som generellt brukar vara gångbart. Vårdare behöver i stället reflektera över vad vårdande och beröring innebär. Beröring är inte en metod eller teknik eftersom den i så fall tappar både den essentiella rörelsen och det mellanmänskliga, samt omsorgen som har sin grund i människans existentiella villkor och som respekterar människans förmågor och sårbarhet.
Avhandlingen ”Beröringens fenomenologi i vårdsammanhang” försvaras fredagen den 23 september 2011, kl 10.30. Disputationen äger rum i sal Weber, Linnéuniversitet i Växjö. Opponent är professor Gunn Engelsrud, Norges Idrettshøgskole, Oslo.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Lise-Lotte Ozolins, telefon: 0470-708367, e-post lise-lotte.ozolins@lnu.se
Beställ avhandlingen från Linnaeus University Press: lupress@lnu.se.
– Sambandet är tydligt, trots att vi bland annat tagit hänsyn till riskfaktorer såsom missbruk och psykisk sjukdom, säger Emma Björkenstam, doktorand vid Karolinska Institutet och även verksam vid Socialstyrelsen.
I studien, som nu publiceras online i International Journal of Epidemiology, har forskarna tittat på kriminell belastning hos nästan en miljon ungdomar födda 1972-1981. En uppföljning gjordes sedan med avseende på självmord fram till ungdomarna var 25-34 år.
Resultatet visar på en ökad risk ju fler lagföringar en individ haft. Absolut högst var självmordsrisken för ungdomar med fem eller fler lagföringar. I den här gruppen inkluderades även personer med gravare påföljd, såsom fängelse eller skyddstillsyn. Samma mönster sågs bland pojkar och flickor, men andelen självmord var högre bland pojkarna.
I den aktuella studien tog forskarna hänsyn till en rad andra variabler, såsom föräldrars utbildning, om föräldrarna fått ekonomiskt bistånd eller varit förtidspensionerade, ensamstående föräldrar, mammans ålder, föräldrars psykiska sjukdom och eventuella missbruk samt adoption. Det visade sig bland annat att föräldrars utbildningsnivå i sig inte tycks påverka risken för självmord.
– Det vår studie framförallt visar är hur viktigt det är att i tid fånga upp de ungdomar som återfaller i brott, säger Emma Björkenstam.
Publikation: ”Juvenile delinquency, social background, and suicide – A Swedish national cohort study of 992 881 young adults”, Björkenstam E, Björkenstam C, Vinnerljung B, Hallqvist J, Ljung R, International Journal of Epidemiology, epub ahead of print 14 September 2011, doi:10.1093/ije/dyr127.
Kontaktinformation
För frågor, kontakta:
Rickard Ljung, med dr, läkare
Tel: 075 247 33 07
E-post: rickard.ljung@ki.se
Emma Björkenstam, doktorand
Tel: 075 2473193 (befinner sig på resa tom 16 september)
E-post: emma.bjorkenstam@ki.se
Bild: Emma Björkenstam, foto Socialstyrelsen
I våra nutida hav gör den förhärskande oceankemin att de dominerande skaldjuren (koraller, ostron med flera) bygger upp sina kalkskal av så kallad aragonit. Denna lättlösliga form av kalk har tidigare inte hittats i fossila skaldjur äldre än 300 miljoner år. De nya fynden är långt över 100 miljoner år äldre och ger en ny inblick i ett forntida hav som annars dominerades av kalcitskal – en mer svårlöslig form av kalk.
Nya analysmetoder gör det nu möjligt att i detalj undersöka fossila skal ultrastrukturellt och därmed kunna dra nya slutsatser om hur de bildades och även få insikter i oceankemin i forntida hav. I den nya detaljerade studien av 400 miljoner år gamla kalkskal bland annat från Gotland kan man för första gången påvisa välbevarad aragonit, som är en vanlig form av kalk (kalciumkarbonat) i våra dagar. För 400 miljoner år sedan var det dock den andra formen av kalk – kalcit – som totalt dominerande världshaven och inga bevarade aragonitiska kalkskal har tidigare hittats.
– Att försöka förstå hur miljön i forntida hav interagerade med biosfären är spännande. Det har dessutom relevans för den pågående klimatdebatten eftersom de kalkskaliga organismerna då liksom nu tjänar en viktig klimatisk funktion och aktivt medverkar till att binda koldioxid i sina hårddelar, säger Lars Holmer, professor vid Institutionen för geovetenskaper, och en av forskarna bakom studien.
Det här, menar Lars Holmer, är även viktigt för att förstå hur olika kalkskaliga organismer faktiskt har kunnat börja bilda hårddelar av olika typer och öppnar för möjligheten att vidare undersöka ett vitt spektrum av andra äldre och samtida viktiga fossila organismer.
– Gotland är ju världsberömt för sina välbevarade fossila rev och sannolikt kan även fler av de revbyggande organismerna i dessa ha varit aragonitiska, liksom är fallet med de nutida revbyggarna.
För mer information, vänligen kontakta:
Lars Holmer, tel: 018-4712761, 070-468 26 55, e-post: lars.holmer@pal.uu.se
Avhandlingen finner stöd för tesen att skillnader i hälsa mellan kvinnor och män delvis kan härledas till bristande jämställdhet. När män och kvinnor har olika förutsättningar och makt att forma sina liv och delta i samhällutvecklingen påverkas deras hälsa på motsvarande sätt. Ökad jämställdhet kommer då att minska skillnaderna i hälsa mellan kvinnor och män genom konvergens, det vill säga att båda gruppernas värden närmar sig mitten.
I en registerstudie och en enkätstudie jämförs olika mått på jämställdhet och på hälsa samt relationen mellan dem. Registerstudien omfattar information om arbetsplats, lön, sjukfrånvaro, utbildningsnivå, föräldraledighet med mera bland drygt en miljon personer. I enkätstudien samlas svar om skillnader i lön, utbildningsnivå och tjänsteomfattning på arbetsplatsen samt i fördelningen av tid och ansvar i den egna parrelationen. Resultaten i form av två olika jämställdhetsindex har sedan jämförts med den egna upplevelsen, uttryckt i svar på frågan ”Hur upplever du jämställdhet på ditt företag?/i din relation?”.
Inget av jämställdhetsindexen, vare sig på arbetsplatsnivå eller på parrelationsnivå, visar samband med svaren på den enkla frågan om jämställdhet. Anställda upplever sina företag som mer jämställda än registerdata visar. Män upplever sina relationer som mer jämställda än vad som rapporteras från den praktiska verkligheten. Kvinnor däremot rapporterar i allmänhet högre grad av jämställdhet än de upplever. Denna skillnad i upplevelsen av jämställdhet kan vara den praktiska konsekvensen av att jämställdhet avspeglar makt och inflytande och att maktlöshet och brist på inflytande är avgörande för hälsan.
Ann Sörlin, som kommar från Åsele, är doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, enheten för epidemiologi, där hon kan nås på
tel. 090-785 12 95
mobil 070- 252 71 91
e-post: ann.sorlin@epiph.umu.se
Fredag 23 september försvarar Ann Sörlin, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Health and the elusive Gender Equality – Can the impact of gender equality on health be measured? (Svensk titel: Hälsa och den gäckande jämställdheten – Kan jämställdhetens påverkan på hälsa mätas?).
Disputationen äger rum kl. 09.00 i Vårdvetarhusets aula.
Fakultetsopponent är docent Tuija Muhonen, Kultur och samhälle, Malmö högskola.
Läs hela eller delar av avhandlingen på
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-46298
Knappt två månader efter attackerna den 11 september drev USA igenom nya internationellt bindande regler för sjöfartsskydd, den så kallade ISPS-koden (International Ship and Port Facility Security Code).
– Eftersom 90 procent av all handel sker till sjöss var det viktigt för USA att snabbt se till att sjöfarten inte fick sin egen 11 september-katastrof, säger Mattias Wengelin.
Tidigare fanns inga bindande regler, bara förslag till åtgärder som utarbetats på 80-talet efter det att Palestinska befrielsefronten kapat den italienska kryssaren Achille Lauro. Dessa förslag föll strax i glömska men dammades av i all hast efter den 11 september 2001. Nu utgör det stommen i det nya regelverket.
Enligt det nya sjöfartsskyddet ska alla industrihamnar omges av stängsel, säkerhetsvakter, bevakningskameror och kontrollsystem för in- och utpassering. Detta har inneburit att industrihamnar, som i vissa städer varit en integrerad del av gatubilden, numer är slutna och otillgängliga för vanliga människor.
– Många hamnarbetare har uppfattat säkerhetsreglerna som överdrivna och absurda, säger Mattias Wengelin. Lite tillspetsat skulle man kunna säga att vi har byggt om våra hamnar för att skydda USA mot konsekvenserna av dess egen utrikespolitik.
Bara vissa hamnar får lov att skeppa varor till USA. Göteborgs hamn är en av få europeiska hamnar som har valts ut eftersom den anses sköta säkerheten på ett bra sätt.
– Göteborg agerar tullstation och scannar alla containrar som ska till USA, säger Mattias Wengelin och berättar att detta har inneburit en konkurrensfördel för stadens hamn.
Mattias Wengelin har studerat hamnar och intervjuat hamnarbetare i Göteborg, Halmstad, Helsingborg, Södertälje etc.
Kontaktinformation
Kontaktuppgifter:
042-35 66 39, Mattias.Wengelin@ism.lu.se
Mattias Wengelin disputerar snart med avhandlingen Service, Regulations, and Ports, An Actor-Network perspective on the social dimension of the Service Dominant Logic
I den tvärvetenskapliga publikationen medverkar historiker, demografer, sociologer och antropologer från nio länder. Utifrån olika perspektiv behandlas hur stater som Australien, Nya Zeeland, Canada, Ryssland, Norge och Sverige räknat, kategoriserat och diversifierat urfolk. Boken som är den första internationella studien på området visar hur det i varje land funnits ett nära samband mellan folkräkningar, etnisk klassificering och statsmaktens agendor och pekar på de konsekvenser som det fört med sig ända fram till idag. Statsmakterna har i många fall haft svårigheter att på ett pålitligt sätt identifiera och samla statistisk information rörande urfolk och statistiken har gett upphov till stereotyper.
Samtidigt har många urfolk världen över de senaste decennierna fört en växande kamp för självständighet där tillförlitliga kunskaper om befolkningens sammansättning och utbredning är avgörande. Mitt i detta spänningsfält befinner sig forskare som arbetar med dessa frågor och boken åskådliggör därför olika hänsynstaganden och metoder att arbeta med historiskt och nutida demografiskt material rörande urfolk.
Indigenous Peoples and Demography visar på betydelsen av internationella jämförelser för att synligöra nationella mönster och en internationell arena för att diskutera den fortsatta utvecklingen av urfolksdemografi.
Länk till boken på Berghahn Books: http://www.berghahnbooks.com/title.php?rowtag=AxelssonIndigenous
Kontaktinformation
För vidare information kontakta
Per Axelsson (per.axelsson@cesam.umu.se) eller Peter Sköld (peter.skold@cesam.umu.se).
Renskötselns starka koppling till markanvändning, tillsammans med den växande fokuseringen på klimatförändringar har skapat ett ökat intresse för dess socio-ekologiska återhämtningsförmåga och sårbarhet.
I det senaste numret av den ansedda tidskriften Global Environmental Change återfinns en artikel Reindeer management during the colonization of Sami lands: A long-term perspective of vulnerability and adaptation strategies av Isabelle Brännlund och Per Axelsson, vid Centrum för Samisk forskning.
Brännlund och Axelssons artikel som är baserad på 1800-tals och tidigt 1900-tals källor visar att även om det finns uppenbara skillnader mellan rennäringen igår och idag, så är det fortfarande samma ty av begränsningar och anpassningsstrategier.
Den främsta anpassningsstrategi var, och är fortfarande, en flexibel användning av betesmark, och det tydligaste begränsningarna var och är förlusten av makt över jorden och påförda regleringar.
Artikeln för fram att historiskt material måste användas i högre utsträckning för att kunna förstå dagens globala samhällsförändringar.
Isabelle Brännlund är doktorand i historia och kopllad till det tvärvetenskapliga projektet “Adaptations of natural resource-based communities to climatic and societal changes” (FORMAS) och placerad vid Centrum för Samisk forskning.
Per Axelsson, Dr. i historia vid Centrum för Samisk forskning och affilierad till Centrum för befolkningsstudier. Hans arbete finansierades av Umeå University Young Researcher Award.
Länk: http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S095937801100032X
Kontaktinformation
Kontakt:
isabelle.brannlund@cesam.umu.se
per.axelsson@cesam.umu.se
I en avhandling vid Linköpings universitet visar Lars Herlogsson att man kan ta fram snabba, effektsnåla organiska transistorer i billig plast som väl lämpar sig för tryckt elektronik.
Lars Herlogsson visar i sin avhandling att det med hjälp av polymerer, plaster som redan i dag produceras storskaligt i industrin, går att tillverka transistorer som är snabba och som kan drivas med små tryckta batterier, där drivspänningen ligger runt 1 volt.
De är också synnerligen lämpade för tryckt elektronik. Genom på att intelligent sätt utnyttja polymerernas egenskaper kan det effektiva isolatorskiktet mellan gateelektroden och halvledaren bli så tunt som 1 nm, oberoende av transistorns/tryckets tjocklek. Att skiktet är så tunt innebär också att drivspänningen blir låg.
För att komma ner i samma låga drivspänning med tidigare tekniker skulle det krävas nanometertunna skikt. Att trycka så tunna skikt är ogörligt eftersom tryckytan på exempelvis papper eller plastfilm är ojämn. Men att trycka exempelvis 100 nm tjocka skikt, som det handlar om här, låter sig göras med konventionell tryckteknik.
Idén att skapa ett tunt aktivt skikt imponerade på elektronikprofessorn Christer Svensson, Linköpings universitet, numera emeritus, i betygsnämnden.
— Ett vetenskapligt mycket snyggt jobb, en intelligent idé som han också tydligt kunde visa fungerar. Det kan nog finnas applikationer för den här typen av elektronik där kisel inte kan konkurrera, som i stora TV-skärmar, säger han.
Lars Herlogssons avhandling också unik då avhandlingens samtliga sex artiklar publicerats i den ansedda vetenskapliga tidskriften Advanced Materials.
— En avhandling som saknar motstycke på LiU, det lär nog dröja ett tag innan vi får uppleva något liknande igen, säger Magnus Berggren handledare och professor i organisk elektronik på institutionen för teknik och naturvetenskap, Campus Norrköping.
För mer information
Lars Herlogsson, lars@thinfilm.se 0702-31 99 20
eller Professor Magnus Berggren, magnus.berggren@liu.se 011-36 36 37
Länk till avhandling:
http://liu.diva-portal.org/smash/record.jsf;jsessionid=94d1d8ecf5d24587ef8ae3c73332?searchId=1&pid=diva2:432465
Grafen, en tunn flaga kol bara ett atomlager tjockt, har en lång rad ovanliga och högintressanta egenskaper. Det leder elektricitet lika bra som koppar och leder värme mycket bättre än alla andra kända material. Det går att få fram en mängd olika variationer av egenskaperna hos grafen genom att framställa grafen i remsor med olika bredd, något som på engelska kallas nanoribbons. Grafenremsor har fått stort fokus inom nanofysiken eftersom det är mycket lovande material för bland annat elektronikkomponenter och solceller. Men, det är en utmaning att framställa sådana remsor.
Docent Alexandr Talyzin och hans forskargrupp vid institutionen för fysik, Umeå universitet, har tillsammans med kollegor från professor Esko Kauppinens grupp vid Aalto universitet i Finland upptäckt en metod att använda hålrummen i kolnanorören som endimensionella kemiska reaktorer för att framställa inkapslad grafen. En intressant egenskap är att kemiska reaktioner sker annorlunda här jämfört med i tredimensionella utrymmen.
– Vi använde coronen och perylen, stora aromatiska kolväten, som byggmaterial som reagerade till långa och smala grafenremsor inuti nanorören. Idén att använda just dessa molekyler för grafensyntes baserades på erfarenheter från en tidigare studie, säger Alexandr Talyzin.
Studien visade att coronenmolekyler kan reagera med varandra under speciella villkor till dimerer, trimerer och längre molekyler och möjligen användas för syntes av grafen om molekylerna tvingas till att reagera när de placerats geometriskt kant mot kant. Hålrummet i kolnanorör verkade vara ett idealt ställe för en sådan polymeriseringsreaktion.
I den nya studien visar forskarna att detta är möjligt. De första proverna som Ilya Anoshkin vid Aalto universitet körde i elektronmikroskop visade ett spännande resultat: alla nanorör var fyllda med grafenremsor.
– Att experimentet lyckades berodde också mycket på valet av kolnanorör. Våra medförfattare i Finland tillhandahöll nanorör med passande diameter och hög kvalitet, säger Alexandr Talyzin.
Senare förstod forskarna att formen på de inkapslade grafenremsorna kan modifieras genom att använda olika sorters aromatiska kolväten. Egenskaperna hos grafenremsorna varierar också med olika form och bredd på kolnanorören. Till exempel kan grafenremsor bete sig som metaller eller vara halvledare beroende på deras bredd och vilka molekyler som använts. På samma sätt kan kolnanorör vara metalliska, halvledare (beroende på diameter) eller isolatorer om de ändras kemiskt.
– Detta skapar en enorm potential för en mängd olika applikationer. Vi kan i framtiden syntetisera hybrider som kombinerar grafen och nanorör i alla möjliga kombinationer för att användas i till exempel belysningskomponenter och elektronikkomponenter, säger Alexandr Talyzin.
Metoden för syntes är mycket enkel, lätt att skala upp och ger nästan 100 procent fyllning i kolnanorören. De teoretiska simuleringarna, som utfördes av Arkady Krasheninnikov i Finland, visar också att grafenremsorna behåller sina unika egenskaper inuti nanorören samtidigt som de skyddas från omgivande miljö genom inkapslingen i nanorören.
– Det nya materialet verkar mycket lovande, men vi har mycket tvärvetenskaplig arbete framför oss inom fysik och kemi. Att syntetisera materialet är bara början. Nu vill vi lära oss dess elektriska, magnetiska och kemiska egenskaper och hur vi kan använda det nya materialet i praktiska applikationer, säger Alexandr Talyzin.
Orginalpublikation:
Tidskrift: Nano Letters: Synthesis of graphene nanoribbons encapsulated in single-walled carbon nanotubes. DOI: 10.1021/nl2024678
Författare: A. V. Talyzin , I. V Anoshkin , A. G. Nasibulin , A. Krasheninnikov , R. M. Nieminen , H. Jiang , and E. Kauppinen.
http://pubs.acs.org/doi/pdf/10.1021/nl2024678
För mer information, kontakta gärna:
Alexandr Talyzin, docent vid institutionen för fysik, Umeå universitet
Telefon: +49 (0)90-786 63 20
E-post: alexandr.talyzin@physics.umu.se
Jordbruket orsakar världen över stora utsläpp av växthusgaserna lustgas och metan. För att bromsa klimatförändringarna måste utsläppen minskas, men samtidigt behöver mer livsmedel produceras till en ständigt växande befolkning.
– I framtiden kan vi kanske ta fram nya grödor som kan minska utsläppen av växthusgaserna från jordbruket, menar professor Sara Hallin från SLU.
Lustgas (N2O) och metan (CH4) både bildas och återbildas av markens mikroorganismer, och samspelet mellan grödan och mikroberna påverkar utsläppens omfattning mycket.
Sara Hallin har skrivit en artikel i Trends in Plant Science tillsammans med Laurent Philippot, från INRA i Frankrike. Där beskriver de hur metan- och lustgaskretsloppen i marken runt en planta fungerar och hur mikroorganismerna agerar i rotzonen.
Ny forskning visar att växter har specifika egenskaper, som påverkar nettoemissionerna av både lustgas och metan. Det handlar om hur växterna påverkar de mikrobiella processer, som reglerar flödet av dessa växthusgaser från marken. Det handlar också om hur växt och mikroorganismer samspelar i dessa processer.
Man har redan dragit nytta av den nya kunskapen när man överförde ”utsläppssnåla” gener från den vilda vetesläktingen Leymus racemosus till odlat vete, Triticum aestivum L. ’Chinese Spring’. Råg och korn står på tur.
– Det är ett spännande forskningsområde, som banar väg för möjligheten att dämpa utsläppen av växthusgaser från jordbruket, säger Sara Hallin. Nu har vi verktyg för att kunna utveckla grödor för en hållbar produktion av livsmedel och biobränslen.
Professor Sara Hallin
018-67 32 09
sara.hallin@slu.se
Länk till artikeln:
“Towards food, feed and energy crops mitigating climate change“
Jildiz Hamit-Eminovski, forskare vid Malmö högskola, har studerat samspelet mellan biologiska makromolekyler på bakterieytor och hur dessa påverkas av kemikalier. Speciellt har hon intresserat sig för samspelet mellan molekylerna när de är fästa på ytor av olika karaktär.
Hamit-Eminovski har studerat bakterien Microthrix parvicella som bland annat finns i reningsverk. Det är när bakterietillväxten är hög som vattnet i reningsverket skummar.
– Studien är gjord i samarbete med kemiföretaget Kemira, som tillhandahåller de kemikalier man använder för att bekämpa den här bakterien, berättar Hamit-Eminovski. Syftet med studien är att få en bättre förståelse för hur kemikalierna fungerar, det vill säga hur de påverkar bakteriens yta.
Ytan av bakterien är täckt av många olika sorters makromolekyler, vilket gör ytans egenskaper komplex. Hamit-Eminovski har därför studerat ett modellsystem som består av en viss makromolekyl bunden till en yta.
– I studierna har jag visat att det sker en strukturändring av de ytbundna makromolekylerna när man tillsätter kemikalier. Samtidigt bildas ett gel på ytan som innebär att näringstillförseln stryps och bakterietillväxten begränsas. Vi har fått bättre kunskap om vad som sker på bakteriens yta och hur kemikalierna verkar.
Disputation
Avhandlingens titel: ”Interactions of biopolymers and metal complexes at biological interfaces”.
Tid: torsdag 15 september, kl. 09.00
Plats: Aulan, Fakulteten för hälsa och samhälle, Ing 49, Skånes universitetssjukhus, Malmö
Kontaktinformation
För ytterligare info kontakta Jildiz Hamit-Eminovski på tfn: 0732-427769
