Klimatförändringar och minskad havsis stör cirkulationen i en viktig havsvirvel i Arktiska oceanen. Följden kan bli att sötvatten fyller Nordatlanten och den globala havscirkulationen försvagas, visar forskning från Göteborgs universitet.
Många klimatforskare intresserar sig för det stora systemet av havsströmmar i Atlanten som kallas Amoc, Atlantic Meridional Overturning Circulation, där även Golfströmmen ingår.
Det är ännu oklart vilka konsekvenserna kan bli om havsströmmarna försvagas och när i tiden en kritisk brytpunkt nås.
Viktig virvel har undersökts
I en ny studie har forskare vid Göteborgs universitet och tyska kollegor undersökt framtiden för en av de stora havsvirvlarna i Beauforthavet, en del av Norra ishavet vid Alaskas och Kanadas kust.
Havsvirveln heter Beaufortvirveln och är en viktig del av Arktiska oceanen. Genom att lagra eller släppa ut sötvatten påverkar den havets egenskaper både i Arktis och Nordatlanten.
Lagrar sötvatten
Varmare temperaturer i Arktis gör att Beaufortvirveln idag förlorar stora mängder havsis. Isen hjälper till att hålla havet svalt och fungerar som ett lock. Isen har en svalkande effekt på de enorma vattenmassorna.
Tunnare havsis gör att mer värme från atmosfären släpps igenom, havstemperaturen höjs ytterligare och ännu mer havsis försvinner. Tidigare forskning visar att sötvatteninnehållet i Beauforthavet ökat med 40 procent under de senaste två decennierna.
– Resultatet av den här studien gör oss bekymrade över att minskningen av havsis i området kan leda till en kritisk brytpunkt, en ”tipping point”, där Amoc kollapsar, säger Céline Heuzé, docent i klimatvetenskap vid Göteborgs universitet i ett pressmeddelande.
Brytpunkt eller tipping point
Inom klimatvetenskapen är en tipping point en kritisk tröskel som när den passeras leder till stora, accelererande och ofta oåterkalleliga förändringar i klimatsystemet. Källa: Wikipedia
I studien har forskarna gjort framtidsprognoser genom att enbart använda de globala klimatmodeller där Beaufortvirveln ser realistisk ut. En klimatmodell är en datorsimulering av jordens klimatsystem – atmosfär, hav, land och is. Klimatmodeller används för att rekonstruera det förflutna klimatet eller förutsäga det framtida klimatet.
– Om utsläppen av världens växthusgaser inte begränsas snarast, tyder vår prognos på att Beaufortvirveln försvagas och inte längre kan behålla sötvatten som den gör idag. Detta sötvatten kan nå ut i Nordatlanten och troligen påverka Amoc, säger Marylou Athanase, forskare vid Alfred Wegener-institutet, Tyskland.
Forskarna vill nu titta närmare på hur kopplingen mellan minskad havsis och en försvagning av Amoc kan utvecklas i framtiden.
Beskuren illustration över Beaufortvirveln som idag lagrar stora mängder sötvatten. Om virveln försvagas kommer den att släppa ifrån sig sötvatten som kan flöda ut i Nordatlanten och påverka Amoc. Bild: Alfred Wegener Institute/ Marylou Athanase
Golfströmmen och Amoc
Amoc, Atlantic Meridional Overturning Circulation är ett större system av havsströmmar i Atlanten där Golfströmmen utgör en del.
Amoc-systemet drivs av skillnader i densitet mellan olika vattenmassor så att varmt vatten från sydligare breddgrader rör sig norrut längs havsytan där det kyls ned, sjunker och åter rör sig söderut i djuphavet.
Amoc har en avgörande betydelse för klimatet i Skandinavien eftersom det transporterar varmt vatten till höga breddgrader på norra halvklotet.
Källa: Institutet för språk och minnen och Wikipedia.
När forskare ville undersöka vilka miljöföroreningar som finns i städer samlade de in döda igelkottar. Det visade sig att igelkottarna bland annat innehöll höga halter av bly och flera giftiga ämnen.
Studien gjordes av forskare vid Lunds universitet för att ta reda på vilka risker både djur och människor utsätts för i stadsmiljön
– Sådan kunskap är mycket svår att få tillgång till, men från igelkottarna har vi fått en unik inblick i vad för slags urbana miljöföroreningar vi har direkt omkring oss, säger Maria Hansson, ekotoxikolog vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande.
Igelkottarna innehöll giftiga ämnen
Resultaten visade att igelkottarna i Lund hade höga halter av tungmetallen bly och innehöll flera olika miljökemikalier som ftalater (används som mjukgörare i plast och gummi).
Igelkottarna innehöll också:
PCB, ett samlingsnamn för giftiga ämnen som varit förbjudna att använda sedan 1970-talet.
Bekämpningsmedel.
Förhöjda värden av andra tungmetaller.
Flamskyddsmedel (kemikalier som ska förhindra att material börjar brinna) som innehöll grundämnet brom. Kemikalierna är svårnedbrytbara, men giftigheten varierar.
I vissa djur hittade forskarna så kallade PAH-ämnen (polycykliska aromatiska kolväten). Många PAH-ämnen är, eller misstänks vara, cancerframkallande enligt Naturvårdsverket.
Mängden miljöföroreningar överraskade forskare
Forskare har tidigare undersökt tungmetaller i igelkottar i andra städer i Europa. Resultatet från Lund visar på ungefär samma höga nivåer.
– Det som överraskade oss i vår undersökning var att det fanns så många olika miljöföroreningar i djuren, som PCB och flera olika ftalater, och att det var mycket höga halter av vissa tungmetaller, speciellt bly, säger Maria Hansson.
Forskarna i Lund är också, vad de vet, de första att hitta bevis för att igelkottar utsätts för PAH, ftalater och bekämpningsmedel.
Många hälsofarliga ämnen i städer
Studien visar att stadsmiljöer innehåller många ämnen som är farliga för hälsan.
– Problemämnena kommer från byggnadsmaterial, plast, bekämpningsmedel, luftföroreningar, avfall, trafik, fordon och även kontaminerad jord, säger Maria Hansson.
Hon menar att studien visar att det behövs bättre övervakning av kemikalier i städer och också i trädgårdar och parker.
– Människor bör också minska användningen av syntetiska material, kemikalier och plast eftersom det har en påverkan på naturen. Vi vill ju ha natur i våra städer och då måste vi även minska riskerna för olika organismer att bli utsatta för de kemikalier som finns i de material och produkter vi väljer att använda, säger hon.
Oklart hur igelkottarna påverkas
Hur igelkottarna påverkas av de ämnen och miljöföroreningar som de utsätts för vet inte forskarna i dag.
– Men då igelkottar är däggdjur precis som vi, är det oroande att hitta ämnen som vi vet är hormonstörande, orsakar cancer eller stör reproduktionen hos människor. Så klart påverkas även andra organismer av våra utsläpp, säger Maria Hansson.
Exakt hur igelkottar påverkas av föroreningarna vet forskarna inte. Bild: Calle Eklund, Wikimedia commons*
Allmänheten hörde av sig om de hittade död igelkott
Gröna områden i städer är attraktiva för många vilda djur. Igelkottar vandrar långa sträckor – in och ut ur parker och trädgårdar varje natt – och äter insekter och andra ryggradslösa djur.
När forskare i Lund ville veta mer om vilka kemikalier och föroreningar som finns i stadsområden valde de därför att undersöka igelkotten. Syftet var att förstå vilka riskfaktorer de olika föroreningarna utgör för djur, och även för oss själva.
I projektet, som utgick från Lund och näraliggande områden i Skåne, tog Maria Hansson, ekotoxikolog, och hennes kollegor hjälp av allmänheten, som ombads höra av sig om de stötte på en död igelkott. Forskarna fick även tillgång till igelkottar som lämnats in till viltrehabilitering, men avlidit. Totalt mätte de förekomsten av elva olika grundämnen, inklusive flera tungmetaller, och 48 organiska miljöföroreningar.
Forskarna ville göra en mer genomgående analys än vad som gjorts tidigare. Därför tittade de både på långsiktig exponering för tungmetaller (genom att undersöka både taggar och tänder) och på exponering mer i närtid för en mängd olika organiska miljökemikalier (genom att undersöka levervävnaden).
Igelkotten är en rödlistad art, det finns alltså en risk för att den kan dö ut, och Maria Hansson betonar vikten av att så långt som möjligt använda vävnad från redan döda djur i studier som denna.
– Att medvetet avliva vilda djur är oetiskt och ska undvikas i högst möjliga mån.
Tidig diagnos av kroniskt obstruktiv lungsjukdom, kol, är viktig både för effektiv behandling och patienternas livskvalitet. Nu kan forskare vid Karolinska institutet visa att material från nässköljning kan underlätta bedömning av sjukdomen.
Kroniskt obstruktiv lungsjukdom, kol, drabbar tio procent av befolkningen och är den fjärde vanligaste dödsorsaken i världen.
Sjukdomen orsakas främst av rök från biomassa och patientgruppen skiljer sig mycket åt när det gäller besvär, prognos och medicinska behov. För att kunna bedöma det stora antalet patienter finns ett behov av enkla och säkra undersökningsmetoder som fungerar på individnivå.
Immunceller i näsan
Nu har forskare vid Karolinska institutet och Karolinska universitetssjukhuset visat att förhöjda nivåer av proteinet interleukin-26, förkortat IL-26, i näsan hos rökare kan användas för att bedöma patienter i en tidig fas av sjukdomen.
IL-26 är en så kallad cytokin som är viktigt för cellkommunikation i immunsystemet. Cytokiner kan påverka inflammation och immunsvar, och IL-26 har tidigare kopplats till olika inflammatoriska sjukdomar, däribland lungsjukdomen kol. Vid kol har nivåerna av IL-26 i nedre luftvägar visat sig vara förhöjda.
Del av inflammatorisk process
I studien har forskarna fokuserat på att förstå hur IL-26 produceras i näsan hos rökare och vad nivåerna säger om den enskilda patienten med kol. De upptäckte att cytokinet produceras i större mängder hos rökare som har sjukdomen.
– Detta tyder på att IL-26 kan vara en viktig faktor i den inflammatoriska processen som ligger bakom kol, säger läkaren Julia Arebro, forskare vid Karolinska institutet.
I studien deltog aktiva vanerökare med och utan sjukdomen kol. I studien fanns också en kontrollgrupp med friska icke-rökare. Sammanlagt deltog 50 forskningspersoner.
Studiedeltagare fick skölja näsan
De fick bland annat göra en enkel nässköljning för att forskarna skulle kunna analysera förekomsten av IL-26 i näsan. De uppmätta nivåerna visade sig återspegla inflammation i nedre luftvägarna, men också symtom och andra kliniska fynd vid kol.
– Detta öppnar för ett enklare sätt att karakterisera kol-patienter utan att behöva undersöka deras nedre luftvägar med metoder som är resurskrävande och innebär medicinska risker, säger Julia Arebro.
Studien visar också att T-celler, en typ av vita blodkroppar i immunsystemet, är involverade i produktionen av IL-26 i näsan.
När vi åldras försämras vår kognitiva förmåga – det blir svårare att minnas, orientera sig och lösa problem. Nu visar en studie att bra hörsel och syn kan bromsa försämringen.
Andreea Badache, doktorand i handikappvetenskap vid Örebro universitet, har i sin avhandling undersökt hur äldres kognitiva hälsa (förmågan att ta in, bearbeta och lagra information) kopplas till hörsel och syn. Det visade sig att en bra hörsel och syn påverkar äldres kognitiva förmåga positivt.
– Genom att bevara god hörsel och syn hos äldre kan vi öka deras självständighet, säger Andreea Badache i ett pressmeddelande.
Hörapparat kan bromsa kognitiv nedgång
Närmare 40 procent av alla över 65 år i Sverige lever i dag med hörselsvårigheter. Ungefär tio procent drabbas av försämrad syn.
– Både vår kognitiva förmåga och vår hörsel och syn förändras över tid, och kopplingen mellan dem blir tydligare ju äldre vi blir, säger Andreea Badache.
Med hjälp av till exempel hörapparater och ögonkirurgi kan den kognitiva nedgången bromsas.
– Detta kan få stora effekter på folkhälsan och ge värdefulla insikter för både beslutsfattare och vårdpersonal.
Positiv utveckling för äldre i vardagen
Äldres förmåga att klara av vardagliga sysslor som att äta, klä på sig och städa har blivit bättre i både Sverige och Danmark. Det kan direkt kopplas till äldres kognitiva förmåga, utbildning, läsförmåga och hörselförmåga, visar studien.
– Till exempel är förekomsten av hörsel- och synnedsättning lägre bland personer med högre utbildning, säger Andreea Badache.
Resultaten visade också att synnedsättning var vanligare bland kvinnor än bland män. Samtidigt drabbas män mer av hörselsvårigheter.
Vad är framgångsrikt åldrande?
Andreea Badache har också undersökt vad personer som är 75 år och äldre tycker framgångsrikt åldrande är. Deltagarna lyfte bland annat hälsa och psykosociala aspekter, det vill säga sambandet mellan psykiskt mående och social miljö. De önskade också en lätt och smärtfri död.
– När människor åldras förändras deras definition av framgångsrikt åldrande. Individer som är 75 år och äldre möter andra utmaningar än exempelvis 65-åringar.
Att hyra kläder istället för att köpa nytt kan minska modebranschens stora miljöpåverkan. Dock är det svårt för företag att tjäna pengar på uthyrning.
Modeindustrin är en av de mest förorenande branscherna. I Sverige är över 90 procent av klädernas klimatpåverkan kopplad till köp av nyproducerade varor. Därför har forskare vid Chalmers, Högskolan i Borås och forskningsinstitutet Rise undersökt kläduthyrning, som är ett mer hållbart alternativ.
– Uthyrning av kläder kan förlänga användningen av varje plagg och därmed bidra till en mer hållbar konsumtion, säger Frida Lind, biträdande professor på Chalmers och en av forskarna bakom studien i ett pressmeddelande.
Genom att intervjua nyckelpersoner på företag som arbetat med uthyrning av kläder kunde forskarna se att det inte är en helt enkel affärsmodell.
– Det som slog oss var att det verkade så svårt för dem att få sina affärer att gå runt. Flera hade fått avsluta sina satsningar av olika anledningar.
Kunder fanns – men tidskrävande för företagen
Forskarna såg att det fanns kunder, men att flera utmaningar gjorde att företagen hade svårt att nå lönsamhet.
– Kläduthyrning innebär många moment där varje klädesplagg behöver hanteras och synas innan det kan hyras ut igen, vilket tar tid. Företagen kämpade också med höga kostnader för till exempel lager, logistik och tvätt, säger Frida Lind.
Det var även svårt för vissa av företagen att få in riskkapital (pengar som investeras i bolag så att de kan växa) för att kunna hålla ut under uppbyggnaden av verksamheten.
– Allt detta visar att de här affärsmodellerna behöver tid för att etablera sig på marknaden.
Företag kan hyra ut kläder på olika sätt.
Tre sorters kläduthyrning
I studien granskade forskarna nio svenska företag som antingen har provat, eller fortfarande är i gång med kläduthyrning. Tre olika affärsmodeller för uthyrning identifierades:
Medlemskapsmodell: kunderna blir medlemmar och kan låna kläder under en viss period, likt ett bibliotek. Denna modell drevs ofta av eldsjälar med fokus på hållbar konsumtion.
Prenumerationsmodell: kunderna betalar en månadskostnad för att hyra ett visst antal plagg. Dessa startup-företag arbetade med att skala upp verksamheten och attrahera riskkapital.
Individuelluthyrning: nischade företag som hyr ut specifika typer av kläder, ofta i kombination med annan utrustning, som friluftskläder ihop med skidutrustning.
Vissa kläduthyrare lyckades bättre än andra
Trots svårigheterna med att nå lönsamhet lyckades vissa affärsmodeller bättre än andra. Företag som fokuserade på nischade marknader, som uthyrning av friluftskläder, var mer framgångsrika och uthålliga. Ännu bättre var det om de också hade en lokal koppling till ett friluftsområde.
– De verkar ha hittat sin nisch och sett att det finns ett behov där kunden är villig att betala, säger Frida Lind.
Företag som samarbetade nära klädtillverkarna och leverantörerna gick det också bättre för. De kunde ha bra kommunikation kring vilka plagg som var mest populära eller om något särskilt plagg ofta gick sönder.
Finns miljövinster att hämta
Studien har inte undersökt affärsmodellernas miljö- och klimatpåverkan specifikt, men kläders miljöeffekter är kända sedan tidigare. Om vi kan minska våra klädinköp och använda plaggen längre finns det stora miljövinster att hämta, tror Frida Lind.
Även om vissa av företagen och tjänsterna i studien inte har överlevt tycker hon att alla initiativ som kan bidra till hållbarhetsomställningen är betydelsefulla.
– Vår studie kan bli ett viktigt bidrag till modebranschens hållbarhetsomställning, eftersom den visar möjligheterna med nya affärsmodeller inom denna bransch. Vi hoppas att den kan få betydelse för beslutsfattare som behöver underlag för att inrätta incitament och ekonomiska styrmedel för en mer hållbar modebransch. För vi ser att nya och mer hållbara affärsmodeller kräver tid och långsiktighet för att kunna etablera sig, säger hon.
Att använda sina klädesplagg längre är bra för miljön.
Fakta och råd om textilkonsumtion
Över 90 procent av den totala klimatpåverkan från svensk klädkonsumtion är kopplat till inköp av nyproducerade kläder, och 80 procent av våra kläders klimatpåverkan sker under produktionsfasen.
Det spelar också stor roll hur kunderna tar sig till butikerna. Om de går eller cyklar i stället för att köra bil så minskar de sin klimatpåverkan med över 10 procent.
Det viktigaste som konsumenterna kan göra är att förlänga användningen av de plagg som redan har producerats. En t-shirt används till exempel i genomsnitt 30 gånger. Om den i stället används 60 gånger innan den ersätts av en nyproducerad t-shirt kan klimatpåverkan halveras.
Förlängd användning kan betyda att en och samma ägare använder plagget längre, eller att flera delar på den. Utöver att hyra eller låna kläder kan det göras till exempel genom att handla och sälja begagnat, ordna klädbytesdagar eller ge bort kläder till någon som fortsätter använda dem.
En tidigare Chalmersstudie har visat att själva tillverkningen av plagg står för 70 procent av klimatbelastningen från svenskarnas kläder under hela livscykeln. 22 procent av klimatbelastningen orsakas av kundernas shoppingresor, fyra procent av distributionen fram till kunderna och tre procent av tvätt och tork av kläderna.
De som jobbar i ambulans utsätts ofta för höga krav men många säger sig ändå ha en god hälsa. Trots det visar en ny studie att de har flera riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar.
Att jobba i ambulans är krävande. Utöver fysiska, mentala och sociala krav rapporterar personalen också om risker för olyckor och hot och våld. Trots utmaningarna rapporterar många att de mår bra, visar en avhandling från Jönköping University.
Ambulanspersonal är också mycket fysiskt aktiva på fritiden. 75 procent rapporterar måttlig till hög fysisk aktivitet och har en låg frekvens av livsstilsrelaterade riskfaktorer.
– Arbetet inom ambulanssjukvården präglas av en hög andel fysisk aktivitet med måttlig till hög intensitet. Trots detta visade resultaten att personalen fortsatte att vara fysiskt aktiva på samma intensitetsnivå även under sin fritid, säger Anna Johnsen, universitetsadjunkt på Hälsohögskolan, Jönköping University, som har undersökt ambulanspersonal i sin avhandling.
Tidigare forskning har visat att grupper som är mycket fysiskt aktiva i sitt arbete ofta tenderar att ha en mer stillasittande fritid, men det gäller alltså inte för ambulanspersonalen i hennes avhandling.
Flera riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar
Trots den fysiska aktiviteten på fritiden och att personalen själva upplever att de mår bra, hittade Anna Johnsen flera riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar bland deltagarna. Med hjälp av hälsoundersökningar och blodprover kunde hon se att 64 procent av deltagarna hade högt BMI. Dessutom hade 45 procent högt blodtryck och 64 procent hade högt LDL-kolesterol (det ”dåliga” kolesterolet som kan orsaka hjärt-kärlsjukdomar).
– En hög andel av ambulanspersonalen hade riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar, vilket indikerar behovet av regelbundna hälsokontroller.
Skillnader mellan kvinnor och män
Det finns också skillnader mellan kvinnor och män som jobbar i ambulans. Kvinnorna rapporterade till exempel trötthet, otillräcklig återhämtning och sömnproblem i högre utsträckning än männen. De fysiska kraven uppgavs också vara mer krävande av kvinnorna än av männen. Detta trots att kvinnorna hade hög fysisk kapacitet, i flera av testerna hade de bättre resultat än männen.
Samtidigt hade män högre nivåer av vissa riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar.
– Ambulanssjukvården bör därför reflektera över om den fysiska arbetsmiljön är anpassad för både kvinnor och män. Vidare kan möjligheten till individualiserad träning under arbetstid övervägas för att bidra till att bibehålla personalens höga fysiska kapacitet, säger Anna Johnsen.
Förändringar som kan förbättra arbetsmiljö och hälsa
Anna Johnsen föreslår flera förändringar för att förbättra arbetsmiljön och hälsan hos ambulanspersonal:
Träning på arbetstid: Ambulanspersonal kan få möjlighet att träna under arbetstid för att behålla sin höga fysiska kapacitet.
Hälsokontroller: Regelbundna hälsokontroller kan införas för att tidigt upptäcka riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar och andra hälsoproblem.
Anpassad arbetsmiljö: Arbetsmiljön kan anpassas bättre för både kvinnor och män, så att alla kan arbeta under lika bra förhållanden.
Människor har en förödande inverkan på den biologiska mångfalden. Det konstaterar forskare bakom en omfattande studie om människans effekt på ekosystem och djurliv. Både antal och sammansättning av arter har påverkats globalt.
Mänsklig aktivitet leder till att allt fler växt- och djurarter försvinner över hela världen. Men hittills har en heltäckande sammanställning saknats om hur allvarliga människans ingrepp i naturen är. Nu har en av de största översiktsstudierna någonsin, där forskare vid Umeå universitet medverkat, fyllt i kunskapsluckorna.
Det internationella forskarlaget har sammanställt data från cirka 2 100 studier som jämfört biologisk mångfald på nästan 50 000 platser som påverkats av människor med lika många opåverkade referensplatser.
Stor påverkan av mänsklig aktivitet
Studierna omfattar livsmiljöer på land, i sjöar och hav runt om i världen. Alla grupper av organismer ingår – från mikrober och svampar till växter, ryggradslösa djur, fiskar, fåglar och däggdjur.
Forskarna har analyserat effekten av förändringar i habitat, direkt exploatering som jakt eller fiske, klimatförändringar, föroreningar och invasiva arter.
Enligt forskarna är resultaten entydiga och lämnar inga tvivel om den förödande påverkan människor har på den biologiska mångfalden över hela världen.
– Våra resultat visar att alla fem faktorerna har en stark påverkan på den biologiska mångfalden över hela världen, i alla grupper av organismer och alla ekosystem, säger François Keck vid forskningsinstitutet Eawag i Schweiz, i ett pressmeddelande.
Den stora studien visar att miljöföroreningar, till exempel från besprutning av bekämpningsmedel, och förändringar i livsmiljöer har en särskilt negativ inverkan på antalet arter.
Många arter har påverkats
Antalet arter på platser som påverkats av mänsklig aktivitet var i genomsnitt nästan tjugo procent lägre jämfört med opåverkade platser. Bland ryggradsdjur som reptiler, amfibier och däggdjur är minskningen av antalet arter särskilt allvarlig. Deras populationer är vanligtvis mycket mindre än de ryggradslösa djurens. Detta ökar sannolikheten för utrotning.
– Den här studien illustrerar varför biologisk övervakning av ekosystem är viktig, både i icke-påverkade områden och områden som förorenats av människan, säger Eric Capo vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet i pressmeddelandet.
– Utan data från tiden före mänsklig påverkan är det svårare att fullt ut förstå hur, och i vilken utsträckning, ekosystem och deras tjänster förändras av mänskliga samhällen, fortsätter Eric Capo.
Forskningen har letts av institutet Eawag och Zürichs universitet i samarbete med Umeå universitet. Flera av studierna som ingår i sammanställningen är utförda i Sverige. Här ingår till exempel jämförelser av habitatförändringar i Umeälven och föroreningars effekt på vattenlevande organismer i svenska sjöar.
Efter pandemin förväntas universitetslärare kunna undervisa både på plats och på distans, något som kan påverka undervisningens kvalitet. Nu menar forskare att lärarna behöver få bättre möjlighet att fokusera på undervisningens kärna – innehållet.
För fem år sedan tvingade pandemin universitetslärare och studenter att snabbt ställa om till digital undervisning. Förutom att undervisningsmetoderna förändrades ställs nu också nya krav på lärarnas flexibilitet och sociala förmågor.
– Lärarnas roll har blivit mer komplex. Förutom att de nu förväntas undervisa i olika typer av miljöer: på plats, på distans och i hybrid form, har också behovet av relationell pedagogik ökat. Flera lärare menar att de har blivit mer stödjande och tillgängliga för studenterna, och att det också finns en högre förväntan när det gäller detta, säger Marie Leijon, docent i pedagogik och lektor i högskolepedagogisk utveckling vid Malmö universitet, i ett pressmeddelande.
Undervisningens kvalitet påverkas
I två studier från Malmö universitet har forskare undersökt dels internationell forskning om undervisning på högre nivå mellan åren 2020-2022. De har även frågat svenska universitetslärare hur de arbetar.
Resultatet visar att många lärare har blivit mer öppna för tekniska lösningar och digitala metoder. Samtidigt har undervisningens kvalitet inte alltid kunnat upprätthållas.
– Under många år har universitetslärarnas tid för förberedelse och undervisning minskat. Men att utforma digital undervisning kräver tid och ansträngning, och för att säkerställa att undervisningen håller hög kvalitet framåt, behöver lärarna nu få mer tid. Dessutom behövs mer forskning kring högskolepedagogik med fokus på kvalitet i undervisningen, säger Martin Stigmar, professor i högskolepedagogik vid Malmö universitet.
Vill se högre krav på tekniken
Forskarna tycker att det är dags att ställa högre krav på tekniken så att det blir lättare för lärarna att fokusera på undervisningens kärna: innehållet.
De vill också se en diskussion om vikten av det personliga mötet.
– Flexibilitet kring var undervisningen ska äga rum ställer frågor om universitetets betydelse som fysisk plats – varför ska vi överhuvudtaget mötas på campus? säger Marie Leijon.
Klimatförändringar är ett växande hot mot folkhälsan och ställer nya krav på sjukvården. I dag är vårdens anpassning till klimatet ojämlik och ineffektiv, slår en kunskapsöversikt från Högskolan Dalarna fast.
Vården behöver anpassas för att kunna hantera extrema väderhändelser, förändrade sjukdomsmönster och ökade luftföroreningar. Det visar en ny kunskapsöversikt, ledd av forskare vid Högskolan Dalarna och Mittuniversitetet.
– Vi ser att klimatförändringarnas effekter redan påverkar vården, men det saknas en samlad strategi för hur vi ska hantera dem på nationell nivå. Kunskapsöversikten visar att det behövs en mer samordnad plan där resurser avsätts för att både förebygga och hantera klimatrelaterade hälsorisker, säger Anna Anåker, lektor vid Högskolan Dalarna, i ett pressmeddelande.
All vårdpersonal borde utbildas
I dag ligger ansvaret för att anpassa sjukvården till klimatförändringar framför allt på enskilda regioner och vårdinrättningar. Det skapar ojämlikheter och ineffektivitet.
– Vi behöver stärka vårdens motståndskraft. Det handlar om allt från att bygga klimatanpassade vårdinrättningar till att utbilda framtidens vårdpersonal i klimat och hälsa, säger Anna Anåker.
Forskarna tycker att klimatfrågan ska läggas till i vårdens styrning, utbildning och forskning. Utbildning om klimat ska ingå grundutbildningen för alla som jobbar inom vården och mer resurser ska läggas på forskning om att anpassa sjukvården, föreslår man.
Extrema väderhändelser riskerar att belasta vården.
Det här kom forskarna fram till:
Sjukvården saknar en nationell strategi för klimatanpassning.
Extrema väderhändelser, som värmeböljor och översvämningar, riskerar att överbelasta vården.
Förändrade sjukdomsmönster, exempelvis ökad spridning av infektionssjukdomar, kräver bättre beredskap.
Klimatförändringar påverkar även psykisk hälsa och kan öka behovet av psykiatrisk vård.
Investeringar i klimatsmart sjukvårdsinfrastruktur och utbildning är avgörande för att hantera framtidens hälsorisker.
Olyckor på elsparkcykel beror oftast på förarnas beteende. Att åka med en hand istället för båda och att åka i grupp är några av de största riskfaktorerna.
Elsparkcyklarnas intåg i städerna har inneburit en möjlighet att snabbt och smidigt göra kortare resor. Men fordonstypen har också fått andra användningsområden. Nu har en studie från Chalmers, som är den första i sitt slag, undersökt vad som orsakar olyckor i stadsmiljö.
– I arbete med trafiksäkerhet är det viktigt att förstå att elsparkcyklar inte bara tillgodoser mobilitetsbehov i städer, utan också används för nöjes skull. Tyvärr är det tydligt att den typen av nöjeskörning i vissa fall medför farliga beteenden som leder till påtagliga olycksrisker, säger Marco Dozza, professor i aktivt säkerhets- och trafikantbeteende vid Chalmers i ett pressmeddelande.
Förare på elsparkcyklar tar risker med flit
De flesta elsparkcyklister har inte ett riskbeteende, men studien fokuserade på vad man kallar ”säkerhetskritiska händelser”. Forskarna samlade in data från nästan 7 000 resor med hyrda elsparkcyklar. Med hjälp av att bland annat fästa kameror på fordonen kunde forskarna närmare undersöka 61 säkerhetskritiska händelser:
19 olyckor
42 så kallade ”nära-ögat”-händelser – kritiska situationer som kunde ha lett till en olycka.
Vid 20 procent av händelserna skapade föraren en risksituation eller krock med flit. Det förvånade forskarna eftersom det tydligt skiljer sig från studier av andra fordon.
De situationer som förarna skapade med flit togs inte med i analysen av olycksrisker. Marco Dozza ser dock stora problem med beteendet. Det finns inte samma sociala normer för användning av elsparkcyklar som för andra fordonstyper, menar han.
– Det här beteendet verkar vara specifikt för elsparkcyklar. Att ägarskap saknas eftersom elsparkcyklarna hyrs kan göra att föraren inte känner samma ansvar för fordonet och bryr sig mindre om konsekvenserna av en krock.
Erfarenhet av elsparkcykel påverkar
Studien visar att det framför allt är förarens beteende som orsakar olyckor, inte själva elsparkcykeln. Och de farliga beteendena får konsekvenser. Att köra med bara en hand på styret ger sex gånger högre risk att en olycka ska hända. Att åka tillsammans i grupp, eller att använda mobiltelefon under färden, tredubblar nästan risken.
– Det går inte att styra och bromsa med en elsparkscykel på samma sätt som med en cykel, så att köra med en hand på styret är betydligt svårare – och farligare – än många kanske tror. Resultaten bekräftar hur viktigt det är att inte vara distraherad under körningen. Att titta på mobilen eller åka många i grupp kan ta bort fokus på körningen och omgivningen, säger Marco Dozza.
Hur erfaren den som kör elsparkcykeln är, påverkar också olycksrisken.
– Risken att bli inblandad i en olycka är allra störst den första gången man kör. För den som har kört under fem gånger är risken fortfarande mer än dubbelt så hög.
Det spelar också stor roll vilken typ av resa elsparkcykeln används för. Pendling till och från arbetet, eller annan bestämd plats, leder till färre olyckor än planlös körning, eller körning där föraren tar omvägar på väg mot destinationen.
Att vara distraherad när man kör elsparkcykel ökar risken för olyckor, menar forskare.
Oväntat många incidenter med bilar
Flera av de säkerhetskritiska händelserna involverade bilar, närmare bestämt 30 procent. Nästan 20 procent hände med andra elsparkcyklar, 16 procent med fotgängare och 5 procent med cyklar.
– Eftersom cyklar och elsparkcyklar bör köra på cykelbanor hade jag förväntat mig fler incidenter med cyklar. Att så många bilar är involverade tyder på att många incidenter sker när elsparkcykeln körs utanför cykelbanor, eller när det inte finns några cykelbanor tillgängliga. Olycksrisken är störst vid korsningar och min uppfattning, även om detta inte är något som studien har kommit fram till, är att det kan vara svårt för bilister att se elsparkcyklisterna i tid, speciellt om de inte kör på cykelbana, säger Marco Dozza.
Så kan säkerheten förbättras
Elsparkcyklarnas säkerhet i trafiken kan förbättras på flera sätt. Teknik som kan varna för farliga situationer och påminna föraren om att ha båda händerna på styret är ett exempel. Med hjälp av teknik kan man också upptäcka om föraren använder telefonen eller om flera personer åker tillsammans. Då skulle man kunna anpassa hastigheten automatiskt.
Den största skillnaden på kort sikt kan dock göras med förändringar i förarnas beteende, tror Marco Dozza.
– Föräldrar kan lära sina barn köra elsparkcykel på samma sätt som de lär dem cykla. Kanske behövs det krav på utbildning, och helst praktisk träning, för att få hyra en elsparkcykel.
Samlade in data från 6 868 resor med elsparkcyklar
Så här genomfördes studien:
Data samlades in från 17 extrautrustade elsparkcyklar för uthyrning i Göteborg, under 6 868 resor gjorda av 4 694 elsparkcyklister över en sammanlagd sträcka av 9 930 kilometer. Data samlades in om resornas rutt, hastighet och hur bromsarna användes. Fordonen var även utrustade med kameror riktade framåt för att underlätta analysen av riskfyllda situationer.
Riskfaktorer vid elsparkscykelkörning:
Siffrorna anger hur mycket risken för olyckor och säkerhetskritiska händelser ökar vid olika beteenden och restyper.
Förarbeteende – Antal gånger ökad risk för säkerhetskritiska händelser
Enhandsstyrning: 6,5
Åkning i grupp: 2,7
Mobilanvändning under färd: 2,7
Förarerfarenhet av fem resor eller färre: 2,2
Typ av resa – Antal gånger ökad risk för säkerhetskritiska händelser
Planlös körning/omvägar jämfört med punkt till punkt: 4,9
En liten aggressiv nykomling håller på att förändra ekosystemet längs Östersjöns kust. En studie från SLU visar att den svartmunnade smörbultens framfart under ytan gynnar vissa fiskarter – men det finns också förlorare.
Den svartmunnade smörbulten har snabbt spridit sig längs Östersjökusten. I en studie har forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, kartlagt hur den invasiva arten påverkar övriga fiskbestånd.
Enligt resultaten kan den svartmunnade smörbultens etablering leda till en ökning av rovfiskar som abborre, gös, torsk och gädda.
– Dessa arter har ökat i områden där smörbulten etablerat sig, troligen eftersom de funnit en ny och lättfångad bytesfisk, säger Rahmat Naddafi, forskare vid SLU, i ett pressmeddelande.
Mörtarna har blivit fler
När rovfiskarna gärna äter svartmunnad smörbult minskar deras fångst av mindre bytesdjur. Det är troligen en av orsakerna till att olika arter av karpfiskar som mört, id och björkna blivit fler i kustområden där nykomlingen etablerat sig.
Men det finns också arter som missgynnas. Hit hör sik men också den bottenlevande skrubbskäddan, som konkurrerar om samma föda och livsmiljöer som smörbulten.
Fripassagerare på fartyg
Den svartmunnade smörbulten har sitt ursprung i Svarta havet och Kaspiska havet. Därifrån har den sannolikt spridits via barlastvatten från fartyg. Den observerades för första gången i Östersjön i Gdanskbukten år 1990.
I Sverige siktades smörbulten första gången i Karlskrona skärgård under 2008. Arten är nu etablerad i större delen av Östersjöns kustområden. I Sverige har den hittats så långt norrut som i Örnsköldsvik.
Tålig och inte kräsen
Att smörbulten varit så framgångsrik beror på att den både är anpassningsbar och tålig, menar forskarna.
– Den äter nästan vad som helst, förökar sig snabbt och klarar både söt-, brack- och saltvatten – till och med vid extrema temperaturer och syrehalter där många andra fiskar skulle duka under, säger Rahmat Naddafi.
Det är inte möjligt att utrota den svartmunnade smörbulten, men genom att skydda rovfiskar som gädda, abborre och torsk kan risken för att den invasiva fisken får fritt spelrum minska. Det är också viktigt att hindra smörbulten från att sprida sig från kusten upp i vattendragen, där den skulle kunna nå viktiga lekplatser för lax och havsöring.
Varken skurk eller hjälte
Fiskens spridning i Östersjön visar hur en främmande art kan förändra ett ekosystem i grunden och påverka balansen mellan arter, där vissa gynnas medan andra trängs undan.
– Den svartmunnade smörbulten är varken enbart en skurk eller en hjälte. Hur vi uppfattar dess påverkan – som bra eller dålig – beror på perspektivet. Vår studie visar att vi behöver anpassa hur vi övervakar och förvaltar Östersjöns ekosystem, nu när den svartmunnade smörbulten är en del av det, säger Rahmat Naddafi.
Forskare vid Göteborgs universitet har tagit fram en cykelhjälm som ger bättre skydd mot huvudskador. Designen utgår från ett material med nya geometriska former, som fångar upp kraften från en krock genom att dra ihop sig.
Hjälm är viktigt för att skydda cyklister från huvudskador, men traditionella konstruktioner har begränsningar när det gäller stötdämpning och passform.
Forskare vid bland annat Göteborgs universitet har nu designat en cykelhjälm med ett stötdämpande material som utnyttjar så kallade auxetiska metastrukturer.
Materialet är utformat i speciella geometriska mönster som beter sig annorlunda vid stötar jämfört med skumfoder, som finns i vanliga cykelhjälmar.
– När det stötdämpande materialet utsätts för energi i form av en stöt så drar det ihop sig och det förbättrar absorptionen av krockenergin. Det innebär lägre risker för skador på cyklistens huvud, säger Mohsen Mirkhalaf, lektor i materialens mekanik och fysik vid Göteborgs universitet.
Geometrin är nyckeln
För att ta fram en säkrare hjälm har forskningsstudien lagt samman kända kunskaper om auxetiska metastrukturer med datorsimuleringar och optimeringstekniker.
– Vi använde en särskild metod för designoptimering för att identifiera den bästa möjliga geometriska konfigurationen för att minimera krockkrafterna. Det är geometrin på materialets struktur som är nyckeln, säger Mohsen Mirkhalaf.
Cykelhjälmens stötdämpande lager har en geometrisk struktur som tar upp krockkrafterna bättre än dagens hjälmar. Bild: Mohammad Hossein Zamani
Hjälm kan anpassas med 3D-skrivare
Forskarna har även använt 3D-skrivare för att skriva ut och testa den nya hjälmens skyddande lager. Materialet som valdes var en typ av plast, en polymer, som kan genomgå betydande deformationer och ändå återfå sin form efter krocken. Standardtester på två olika sorters stötar mot den nya hjälmen visar att den skyddar huvudet bättre.
– Kunskapen om auxetiska metastrukturer som expanderar i sidled när de töjs ut har funnits i nästan 40 år. Utvecklingen av olika metastrukturer har dock exploderat tack vare framstegen inom 3D-printning, säger Mohsen Mirkhalaf.
Den nya hjälmdesignen ger bättre skydd, men är också lättare. Med hjälp av 3D-printning kan fodret även anpassas efter individuella huvudformer.
Skyddsutrustning inom flera områden
Forskningen är ett steg mot smartare skyddsutrustning, som i förlängningen kan komma att användas även inom andra områden där skydd mot stötar krävs.
– Med ytterligare utveckling kan den här tekniken leda till en ny generation cykelhjälmar som är säkrare, bekvämare och mer anpassningsbara. Även om 3D-printtekniken för närvarande är dyrare än massproducerade skumfoder, förväntas kostnaderna sjunka i takt med att tekniken blir mer allmänt använd, säger Mohsen Mirkhalaf.
När fler vet varför vaccin mot HPV är viktigt blir det lättare att hålla uppe en hög vaccinationstäckning.
– Både föräldrar och barn har bristande kunskap om HPV och vaccinering, säger Eva Runngren, forskare i omvårdnadsvetenskap vid Örebro universitet i ett pressmeddelande.
Humant papillomvirus (HPV) är ett virus som bland annat kan orsaka cancer i mun och svalg, livmoderhalscancer hos kvinnor och peniscancer hos män.
Vaccinet mot HPV ingår i det nationella barnvaccinationsprogrammet. Flickor har fått det sedan 2012 och pojkar sedan 2020. För att ta reda på vilken information om viruset och vaccination som når föräldrar och barn har Eva Runngren, forskare i omvårdnadsvetenskap, intervjuat skolsköterskor, föräldrar och pojkar i Mellansverige.
– Mina studier visar att skolsköterskan har en betydande roll när gäller att erbjuda HPV-vaccinationen, men hur informationen ges från skolsköterskorna varierar.
Skolor gör olika inför vaccinationen
Vissa skolor skickar hem ett standardformulär och information från Folkhälsomyndigheten. I andra skolor går skolsköterskor också ut i klasser och berättar om vaccinet och HPV och har gruppdiskussioner med tjejer och killar, samt informerar på föräldramöten.
Ungefär hälften av barnen och en tredjedel av föräldrarna i studien hade tagit del av information från Folkhälsomyndigheten.
– Det behövs rutiner så man gör på ett likadant sätt så att alla får samma information, säger Eva Runngren.
– Det som förvånade mig var att barnen berättade att lärarna var en viktig källa för information. Det gör mig nyfiken på lärarnas kunskap om HPV och vilken information de ger barnen.
I mellanstadiet erbjuds alla barn vaccination mot HPV.
HPV kan leda till cancer
Humant papillomvirus (HPV) sprids främst via sexuella kontakter och de flesta människor som haft sex någon gång har troligtvis genomgått en HPV-infektion. För de flesta ger infektionen inga symtom och läker ut av sig själv, men ibland blir infektionen kronisk och kan så småningom leda till olika typer av cancer hos både män och kvinnor. HPV kan också orsaka könssjukdomen kondylom.
Alla barn erbjuds vaccination mot HPV när de går på mellanstadiet. Du som är under 27 år rekommenderas att vaccinera dig mot HPV om du inte har gjort det.
Många anser att HPV-vaccination är viktigt
Skolsköterskorna vill vara neutrala i sin information, visar avhandlingen. Samtidigt tycker de att det är viktigt att så många barn som möjligt vaccineras.
– Vi har en hög vaccinationstäckning i Sverige – generellt runt 97 procent. HPV ligger något lägre, runt 85 procent för 2 doser, säger Eva Runngren.
Föräldrarna beskrev HPV-vaccinationen som viktig för både barnens och andra individers hälsa, och att den var viktig för samhället.
– Vi har en tilltro till myndigheter och vården i Sverige. Men det räcker att titta på Danmark för att se att det kan förändras snabbt.
Danmark hade en vaccinationstäckning på 80 procent för HPV tills att ett tv-program kopplade vaccinet till olika sjukdomar. Då sjönk täckningen till 30 procent – trots att det inte fanns några bevis för sambandet.
– De har fått upp täckningen igen men man ser hur fort det kan gå. Det är skört och det visar hur viktigt det är att sprida kunskap så att man förstår varför vaccinationen är viktig.
Barnen får inte mycket information om viruset
Eva Runngren tycker också att det är viktigt att involvera barnen i högre utsträckning. Pojkarna i hennes studie berättar att föräldrarna och skolan främst informerade om vaccinationstillfället, men inte så mycket om själva viruset.
– Jag menar inte att barnen ska ta beslut om att vaccinera sig eller inte. Men om de förstår varför de ska vaccinera sig får de med sig den kunskapen för framtida beslut.
Sociala medier förändrar hästsporten. Där delas tips och råd – men också ideal som kan öka pressen på att vara perfekt.
Häst- och ridsport är stort i Sverige. Omkring en miljon svenskar har ett hästintresse och 98 procent av de aktiva inom ridsporten är kvinnor.
Lovisa Broms, doktorand i idrottsvetenskap som nyligen disputerade vid Malmö universitet, har i sin avhandling undersökt hur sociala medier påverkar ridsporten.
Det finns positiva aspekter, som att man kan dela med sig av olika tips. Men det finns även negativa, som att influerare – personer med stort genomslag i sociala medier – inom ridsporten skapar ideal som kan upplevas som svåra att leva upp till.
Kärleken till hästen är central
Lovisa Broms har själv varit aktiv inom ridsport sedan hon var barn och har de senaste åren sett hur sociala medier blivit ett allt viktigare forum för personer med hästsportintresse.
– Kärleken till hästen är fortfarande central och i de olika forumen cirklar samtalen och inläggen ofta kring hästen – hur du ska ta hand om den, rida, träna den samt kring säkerhetsaspekter. Jag ser att de nya plattformarna möjliggör för fler att utbyta erfarenheter och kunskap.
Press på att vara den ”perfekta ryttaren”
Samtidigt finns det mer än bara kunskapsutbyte på plattformarna. Tidigare forskning har visat att sociala medier spelar en allt större roll för ungdomars identitetsskapande. Det är något som även märktes i Lovisa Broms studie. När hon intervjuade elever på gymnasieprogram med ridsportprofil såg hon att normen om den ”perfekta ryttaren” i sociala medier påverkade hur eleverna såg på sig själva som ryttare.
– Influerare har fått stor makt och utmanar traditionella auktoriteter. De målar ofta upp en perfekt bild, och trots att många av de unga följarna skriker efter inlägg som speglar vardagen med allt slit i stallet som hästsport innebär, så finns det väldigt lite av sådant innehåll. Det gör att det uppstår en form av press på att leva upp till idealbilden.
Kommersiella intressen spelar in
Att influerare också har kommersiella intressen gör situationen ännu mer komplicerad. Det kan göra det svårt för följarna att förstå var informationen kommer ifrån och vilket syfte den har. Om någon till exempel ger tips och råd på hur man ska ta hand om sin häst är det bra att veta om det är reklam, eller om det är baserat på beprövad kunskap.
För att hjälpa hästsportintresserade att hitta rätt i den nya verklighet som sociala medier skapat, föreslår Lovisa Broms utbildningsinsatser. Hon tycker också att idrottsförbunden behöver bli bättre på att kommunicera med sina utövare. I ett vidare perspektiv hoppas hon att hennes resultat kan appliceras även inom andra idrotter eftersom hon ser likheter.
– Min avhandling fokuserar på ridsporten. Men idrottsförbund och föreningar generellt behöver bli bättre på att förstå medielogiken för att möta sina utövares behov och utmaningar. Det är viktigt att stödja ungdomar i att navigera mellan normer och ideal som formats genom sociala medier. En väg att gå är att erbjuda utbildningar för ledare runt om i landet.
Personer med fettlever har nästan dubbelt så hög dödlighet jämfört med normalbefolkningen. De har större risk att drabbas av leversjukdomar, men också cancer och hjärt-kärlsjukdom. Det visar en stor svensk studie.
Ungefär en av fem personer i Sverige har fettlever, som främst orsakats av övervikt eller fetma. Sjukdomen kännetecknas av att för mycket fett lagrats i levern. Det kan leda till allvarlig leverskada och levercancer, men nu visar en studie vid Karolinska institutet att det även finns en ökad risk för andra sjukdomar.
– Fettlever är en dold folksjukdom som många inte känner till att de har eftersom det ger symtom först vid framskriden sjukdom. Vår studie visar att personer som fått en fettleverdiagnos har ökad risk att dö i många olika sjukdomar, inte bara i leversjukdom, säger Axel Wester, biträdande lektor vid institutionen för medicin, Karolinska institutet, i ett pressmeddelande.
Dubbelt så hög dödlighet
I studien har forskarna undersökt data från samtliga patienter med fettlever – totalt över 13 000 personer – mellan åren 2002 och 2020. Risken för olika dödsorsaker har sedan analyserats och jämförts med övriga befolkningen i Sverige.
Det visade sig att personer med fettlever hade totalt sett nästan dubbelt så hög dödlighet. Risken var förhöjd för nästan alla studerade dödsorsaker, men framför allt för död i leversjukdom och levercancer. De vanligaste dödsorsakerna var dock hjärt-kärlsjukdom och cancer på andra ställen än i levern, se faktaruta.
Viktigt med helhetssyn
Personer med fettlever har även ökad risk att dö av infektioner, mag-tarmsjukdomar, sjukdomar i andningsvägarna och endokrina sjukdomar. Det fanns däremot ingen ökad risk för psykiska sjukdomar.
– Det är viktigt att vi inte bara fokuserar på levern när vi behandlar patienter med fettlever. En helhetssyn och tidig insats från olika medicinska specialiteter kan vara avgörande för att förbättra prognosen för dessa patienter, säger Hannes Hagström, adjungerad professor vid Karolinska institutet.
Så mycket ökar dödligheten
Personer med fettlever hade totalt sett nästan dubbelt så hög dödlighet jämfört med normalbefolkningen. Enligt studien var risken förhöjd för nästan alla studerade dödsorsaker.
Risken att dö i en leversjukdom är 27 gånger högre jämfört med normalbefolkningen. Dödlighet i levercancer är 35 gånger högre.
De vanligaste dödsorsakerna för personer med fettlever är:
Hjärt-kärlsjukdom: 54 procent högre dödlighet
Cancer på andra ställen än i levern: 47 procent högre dödlighet
Allt fler unga kvinnor tvekar inför att skaffa barn, visar en studie från Uppsala universitet. Samma studie visar också att färre använder kondom och att en stor andel upplevt samtycke vid sex.
En av fyra unga kvinnor är antingen osäkra på om de vill skaffa barn eller vill inte alls – en kraftig ökning jämfört med 2014, då bara en av tio kände likadant.
− Att en av fyra inte vill eller är osäkra på om de vill skaffa barn, är väldigt många. Vi känner sedan tidigare till att barnafödandet minskar, men vi har inte vetat om det kan förklaras av andra faktorer, som till exempel fertilitetsproblem. Vår studie visar att det kan vara så att kvinnorna helt enkelt inte vill och att det kan bero på att världen varit osäker under de senaste åren, säger Cerisa Obern, doktorand vid Institutionen för kvinnors och barns hälsa på Uppsala universitet, i ett pressmeddelande.
Ingen önskan att bli föräldrar
Studien bygger på enkätsvar från 596 kvinnor som alla besökt en gynekologmottagning i Uppsala. 40 av kvinnorna svarade även på frågan varför de inte ville ha barn. Forskarna delade in deras fritextsvar i fem kategorier.
De flesta angav att de inte hade någon önskan att få barn eller att bli föräldrar.
Den näst största gruppen svarade att de inte ville skaffa barn av hälsoskäl, till exempel att de hade en sjukdom som de inte ville föra vidare.
Den tredje gruppen värderade sin frihet.
Den fjärde angav ekonomiska skäl.
Den femte oroade sig för överbefolkning eller ansåg att barnen inte skulle få en bra framtid till följd av klimatförändringarna.
− Det är bra att vi nu får lite bättre koll på hur kvinnorna tänker. Och det är också bra för politiker att känna till så de kan bemöta den här oron. Genom att exempelvis höja barnbidraget så skulle man kunna underlätta för de som känner ekonomisk stress. Det skulle också göra det lättare att skaffa barn för de som läser en lång utbildning där det tar flera år innan man får sin första lön, säger Cerisa Obern.
De flesta hade haft sex med samtycke
Kvinnorna fick även svara på om de haft sex mot sin vilja. Totalt uppgav 63 procent att de tillfrågats om samtycke inför sin senaste sexuella aktivitet. Ännu fler, 98 procent, upplevde att samtycke fanns vid deras senaste sexuella aktivitet.
− Det var väldigt många som tyckte att de hade antingen muntligt eller fysiskt samtycke. Samtidigt var det två procent som inte upplevt det och det är ju två procent för mycket. Det är svårt att veta om de här siffrorna speglar verkligheten eller inte eftersom det i Sverige inte gjorts någon liknande studie där man frågat om samtycke, säger Cerisa Obern.
Färre använder kondom vid sexdebut
Den nya studien är en del av en serie studier som inleddes 1989 på samma gynmottagning. Genom upprepade enkäter har forskarna kunnat studera hur inställning till reproduktion och sex förändrats över tid. En fråga som ställts i alla undersökningar rör kondomanvändning vid första samlag.
Efter den första undersökningen 1989, där bara 40 procent svarade att de använt kondom, följde en period av hög kondomanvändning mellan 1999 och 2014. I den senaste undersökningen minskade dock kondomanvändningen vid första samlag från 71 procent år 2014 till 60 procent 2023.
− Att bara 60 procent använder kondom är inte bra. Speciellt inte när vi ser att många könssjukdomar blir mer resistenta mot antibiotika. Vi vill se att man använder både kondom och något hormonellt preventivmedel om man vill skydda mot könssjukdomar och graviditeter, säger Cerisa Obern.
Bra skolundervisning viktigt
Tanja Tydén, seniorprofessor och en av författarna till den senaste studien, startade enkätundersökningen som doktorand 1989. Sedan dess har hon följt besökarna på gynmottagningen med regelbundna intervaller. Hon menar att det minskade användandet av kondom delvis kan förklaras av att det görs färre informationskampanjer.
− Kondomanvändningen ökade under de år som hela samhället propagerade för kondomanvändning på grund av aidshotet. Nu sker inga sådana informationskampanjer längre. Innan samlagsdebuten sker är det viktigt att skolorna har bra undervisning om sex och skolsköterskorna har också en viktig roll plus föräldrarna förstås. Vid samlagsdebuten är man blyg och osäker. Om killar får möjlighet att träna på detta blir man bättre som med all träning. Tjejer ska dessutom kräva det.
Studien i siffror:
Majoriteten av de svarande var studenter och medelåldern var 24 år. Forskarnas analys visade att 75 procent angav att de ville ha barn − en rejäl minskning från 2014 då en liknande undersökning visade att hela 91 procent ville skaffa barn.
Forskarna ställde frågor om deltagarnas livsstil och deras inställning till barnafödande och sex. Studien bygger på longitudinella data från en enkät som har genomförts vart femte till tionde år på samma klinik i Uppsala, Sverige. Den senaste studien bygger på svar från 2023.
Tre fjärdedelar av deltagarna i studien ville ha barn i framtiden, 16 procent av de svarande hade redan barn.
I genomsnitt ville deltagarna ha två barn.
8 procent av kvinnorna svarade att de inte ville ha barn, 16 procent angav att de var osäkra.
28 procent hade funderat på att frysa sina ägg.
63 procent angav att de tillfrågats om samtycke inför sin senaste sexuella aktivitet.
98 procent upplevde att fysiskt eller muntligt samtycke fanns vid deras senaste sexuella aktivitet.
60 procent hade använt kondom vid första samlag. Det kan jämföras med 71 procent år 2014, och 77 procent 1999.
80 procent svarade att de var heterosexuella, jämfört med 91 procent 2014.
Åldern för första sexuella aktivitet hade sjunkit från 17,6 år 1989 till 16,8 år 2023.
Kvinnorna hade i genomsnitt haft 11,7 sexuella partners. År 2014 låg snittet på 12,1 och 1989 på fyra.
40 procent av kvinnorna snusade vitt snus. Hälften av dessa snusade dagligen, andra hälften bara ibland.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
