– Jag har en liten dotter, hon kommer ju från mina celler men har mycket mindre proteinskador i sina celler än vad jag har. Man kan tycka att hon borde ärvt cellerna med skador och allt – att så inte är fallet tyder ju på att jag har behållit mina skador hos mig. Det är den processen jag är på jakt efter, säger Malin Hernebring på institutionen för cell- och molekylärbiologi vid Göteborgs universitet.
Vid livets början, när embryot bara är ett par dagar gammalt, är alla cellerna likadana – de är ospecialiserade stamceller som kan utvecklas till vilken sorts celler som helst. När de specialiserar sig går de från att kunna dela sig oändligt många gånger till att ha ett ändligt antal delningar kvar. Det är då kroppen tar till storstädningen.
– Helt oväntat upptäckte vi att nivån på proteinskador var ganska hög i embryots ospecialiserade celler, för att sedan sjunka drastiskt. Efter ett par dagars specialisering gick nivån på proteinskadorna ner 80-90 procent, vilket vi tror beror på att skadorna bröts ned.
Tidigare har man trott att de celler som ska bilda en avkomma hålls isolerade och skyddade för att undvika att de skadas. Nu har forskarna istället visat att de celler som ska bli en ny individ verkar gå igenom en sorts föryngringsprocess som gör att de blir av med de ursprungliga skadorna.
Vissa proteinskador i kroppen ökar med åldrande. Trots att all information finns i vårt DNA är det något som hindrar kroppen från att använda den för att löpande reparera oss genom livet.
– Det är såna här proteinskador som ger oss typiska ålderstecken, som att huden blir rynkig runt ögonen. Just rynkor gör inte så mycket skada men effekten kan bli allvarlig i andra delar av kroppen, som vid åldersrelaterade sjukdomar som Parkinson, Alzheimer, typ 2-diabetes och cancer.
Malin Hernebring kan visa att de skadade proteinerna i cellerna troligen bryts ned av ett maskineri som heter proteasomen, vars aktivitet ökar kraftigt just vid tidig specialisering av embryonala stamceller från möss. Denna föryngringsmekanism är viktig för att förstå vad åldrande är och för att i förlängningen sakta ned åldrandeprocessen och därmed också att motverka uppkomsten och skadeverkningarna av åldersrelaterade sjukdomar.
Avhandlingen Protein Damage Control during Embryonic Stem Cell Differentiation: Role of the Proteasome har framgångsrikt försvarats vid en disputation på Göteborgs universitet. Handledare: Thomas Nyström.
Länk till avhandlingen
Kontaktinformation
KONTAKT:
Malin Hernebring, institutionen för cell- och molekylärbiologi
031- 786 2576
0736- 16 97 25
malin.hernebring@cmb.gu.se
När viruset tagit sig in via ett sår i hud eller slemhinna fångas det in av så kallade dendritiska celler i den första försvarslinjen. Deras uppgift är att skära en inkräktare i bitar och presentera dem för T-celler (”mördarceller”). Men vid en HIV-infektion låter de sig luras att ta med hela levande virus in i vävnaden, och dessutom aktivera substanser som tar kraften ur T-cellerna och hindrar dem att dela sig. Då blir det fritt fram för fortsatt HIV-spridning samtidigt som portarna slås upp för andra infektioner och vissa cancerformer som är typiska för aids.
-Vi har hittat en källa till dessa hämmande molekyler. Det är ett unikt fynd som öppnar för att skapa ett effektivt vaccin, säger Karlhans Fru Che, som nyligen disputerat på sin doktorsavhandling i molekylär virologi.
Hans upptäckt gäller den välkända signalsubstansen p38 och transkriptionsfaktorn STAT 3.
-När vi avbröt trafiken över denna signalväg lyckades vi trycka tillbaka de hämmande molekylerna, vilket bevisade att det är den väg som HIV utnyttjar, säger Karlhans Fru Che.
Hittills har han och hans kolleger påvisat effekten i cellodlingar i laboratoriet. Nästa stora steg blir att testa om metoden fungerar även ”in vivo”, i en levande organism. Problemet är att vanliga försöksdjur som möss inte smittas av HIV. I stället krävs studier på apor, som i naturligt tillstånd ofta bär på det närbesläktade viruset SIV (simian immunodeficiency virus).
-Vi har gott hopp om att till slut kunna utradera HIV. Det har nu varit känt i 28 år, och det tog 40 år att bli av med polio, säger Karlhans Fru Che.
Avhandling:
Immunomodulatory effects of Human Immunodeficiency Virus (HIV-1) on dendritic cell and T-cell responses av Karlhans Fru Che, Avdelningen för molekylär virology, Linköpings universitet. Den lades fram vid disputation 2 september.
Kontakt:
Karlhans Fru Che, 010-1031203, 073-6759503, karlhans.fru.che@liu.se
Boken, som är resultatet av ett flerårigt samarbete mellan Carl-Fredrik Mandenius och Mats Björkman, professorer i teknisk biologi respektive monteringsteknik, beskriver hur man effektivare utvecklar produkter inom bioteknikindustrin.
Carl-Fredrik Mandenius har mångårig erfarenhet från läkemedelsbranschen av att utveckla biotekniska produkter och processer.
— Jag har sett gång på gång hur man alldeles för tidigt i utvecklingsprocessen binder sig vid en viss lösning, för att sedan upptäcka att det inte går att ta fram en konkurrenskraftig produkt. Med den konkurrens som finns i bioteknikbranschen idag måste man redan från början se till att den produkt man utvecklar går att producera till ett rimligt pris, säger Carl-Fredrik Mandenius.
Med utgångspunkt från verkstadsindustrins konstruktionsmetoder, metoder som är väl beprövade för utveckling av exempelvis personbilar och flygplan, kopplar författarna på de biotekniska stegen.
Bioteknikindustrin, som är en ung industri, har nämligen en hel del att hämta från den mogna verkstadsindustrin. Och i boken ger de en rad konkreta exempel, det handlar om allt ifrån utveckling av enkla och billiga glukossensorer som underlättar livet för alla diabetiker till stora komplicerade analysinstrument som avslöjar i realtid vad som händer i en bioteknisk process.
Biomechatronic Design in Biotechnology: A Methodology for Development of Biotechnological Products
Carl-Fredrik Mandenius, Mats Björkman, Wiley 2011.
För mer information kontakta
Carl-Fredrik Mandenius, carl-fredrik.mandenius@liu.se, 013 28 89 67
Mats Björkman. mats.bjorkman@liu.se, 013 28 11 36
Studien visar att det kan vara möjligt att använda arbetstid för träning eller andra hälsofrämjande åtgärder och ändå uppnå samma eller högre produktionsnivåer. Samma produktionsnivåer med färre arbetstimmar innebär en ökad produktivitet, samtidigt som individerna kan dra nytta av de hälsofördelar fysisk aktivitet ger.
– Den ökade produktiviteten kan dels bero på att man åstadkommer mer de timmar man är på arbetet, kanske på grund av bättre ork, dels på att mindre arbetstid går åt till sjukfrånvaro, säger Ulrica von Thiele Schwarz och Henna Hasson, forskarna bakom studien.
I studien fick två arbetsplatser inom en tandvårdsorganisation ägna 2,5 timmar varje vecka åt fysisk aktivitet, fördelat på två tillfällen. En annan grupp fick samma minskning av arbetstiden men utan obligatorisk träning och en tredje grupp hade kvar sin ordinarie arbetstid, 40 timmar per vecka.
Resultaten visade att samtliga grupper kunde behålla eller till och med öka sin produktionsnivå, i det här fallet antalet behandlade patienter, under studieperioden jämfört med motsvarande period föregående år. De som tränade rapporterade också förbättringar i självskattad produktivitet – de upplevde att de åstadkom mer på arbetet, hade en ökad arbetsförmåga och var mindre sjuka.
Ytterligare information
Ulrica von Thiele Schwarz vid Psykologiska institutionen, Stockholms universitet, mobil 070-755 31 91, e-post uvt@psychology.su.se
Henna Hasson vid Lunds universitet och Karolinska Institutet, e-post henna.hasson@ki.se
Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är en obotlig, dödlig sjukdom som drabbar 250 svenskar varje år. Vid ALS dör motorneuronen, de nervceller i hjärnan och ryggmärgen som styr kroppens muskler. De flesta som drabbas är i 60-årsåldern och de avlider oftast när andningsmusklerna drabbats efter ett par års sjukdom. Det har länge varit känt att ALS kan vara ärftligt, och cirka 10 % av de drabbade har nära anhöriga med sjukdomen. Mutationer i flera olika gener har identifierats som orsak i dessa fall.
Den första genförändringen som hittades hos ALS-patienter var i SOD1. Studier av SOD1 från patienter och transgena möss som uttrycker muterat SOD1 har visat att enzymet förlorar sin struktur och bildar aggregat (klumpar ihop sig) i celler i ryggmärgen. Dessa aggregat uppkommer sent i sjukdomsprocessen och visar att SOD1 som förlorat sin normala struktur är inblandat i ALS.
Per Zetterströms avhandling visar att små, lösliga former av felaktigt SOD1 förekommer från födseln till döden i alla undersökta musmodeller för ALS. De högsta nivåerna finns i ryggmärgen, det organ som är mest drabbat i mössen. Mängden av det felaktiga SOD1 i ryggmärgen kan korreleras till livslängden hos de olika musmodellerna och indikerar att det kan vara direkt inblandat i sjukdomsprocessen. Det felaktigt veckade SOD1-proteinet saknar flera viktiga komponenter som normalt stabiliserar SOD1 och förekommer i flera former, bland annat bundna till så kallade chaperoner som har till uppgift att ta omhand om felaktiga proteiner i cellen. Det lösliga, felaktiga SOD1-proteinet är ett förstadium till aggregaten som ses i sena stadier av sjukdomen.
Felaktigt SOD1 hittades också för första gången i ryggmärgsvätskan från ALS-patienter. Nivåerna var väldigt låga och inte högre i ALS-patienter än i kontrollpersoner med andra neurologiska sjukdomar. Det skulle dock kunna betyda att felaktigt SOD1 tar sig ut ur celler och kan vara inblandat i sjukdomens spridning från kroppsdel till kroppsdel. I framtiden skulle behandlingar som riktar sig just mot felaktigt veckat SOD1 kunna vara effektivt för att bromsa och kanske stoppa sjukdomen.
Per Zetterström är uppvuxen i Uppsala och flyttade till Umeå för civilingenjörsstudier 1999. Han är doktorand vid Inst. för medicinsk biovetenskap, klinisk kemi. För mer information, kontakta gärna Per Zetterström på
telefon 090-785 29 50
mobiltelefon 073-641 61 09
e-post per.zetterstrom@medbio.umu.se
Fredag 9 september försvarar Per Zetterström, Institutionen för medicinsk biovetenskap, klinisk kemi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Misfolded Superoxide Dismutase-1 in Amyotrophic Lateral Sclerosis (Svensk titel: Felveckat superoxiddismutas-1 i amyotrofisk lateralskleros).
Disputationen inleds klockan 9.00 i sal Betula, by. 6M, Norrlands universitetssjukhus. Fakultetsopponent är Lawrence J. Hayward, Associate Professor vid University of Massachusetts Worcester Campus, Neurology.
Läs hela eller delar av avhandlingen
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-43898
– Det är just inom vården som vi har identifierat att förändringsarbeten och utvecklingsinsatser har mycket svårare att drivas igenom och för medarbetarna att ta till sig, förklarar Thomas Andersson, lektor i företagsekonomi vid Högskolan i Skövde.
Helhetsgrepp
Ofta vid valår så talas det om stora satsningar inom vården och att förändringar ska göras. Men att just börja tänka på nya sätt och ta till sig ändringarna effektivt har visat sig svårare inom vårdorganisationer än på andra arbetsplatser.
— Vi ska ta ett helhetsgrepp och titta på vad det är som händer med medarbetarna och förändringsarbetet och varför just dessa världar ser ut att krocka, säger Thomas Andersson.
Skillnader
Arbete med utveckling inom vård kan skilja sig mycket från exempelvis näringslivet.
— Det kan finnas en förklaring i att inom vården så drivs mycket på medarbetarnivå och man är så engagerad i det enskilda patientmötet att det kan vara svårt att ”lyfta blicken”. Det är yrkeslogiken snarare än vad chefen säger som avgör hur man ser på sitt eget arbete, fortsätter Thomas Andersson.
Rekrytering
Idén kring forskningsprojektet är sprunget ur ett befintligt projekt Högskolan har där man tittat på vårdens användning av utvecklingsmetoder som har ursprung i industrin.
— Vi har beviljats 2,3 miljoner kronor att forska kring detta intressanta område och i den här finansieringen ligger också en rekrytering av en doktorand som nu har börjat hos oss och heter Christian Gadolin, säger Thomas Andersson.
För mer information:
Thomas Andersson
Telefon: 0500-44 88 61, 0707-99 72 60
E-post: thomas.andersson@his.se
Körkortselever får lära sig att en bilkrock i 100 km/timme inte är dubbelt så kraftig som i 50 km/timme, utan fyra gånger så kraftig. Detta styrs av fysikens lagar om sambandet mellan fart, massa och energi. Men elektronerna i nya material, t ex grafén, följer inte dessa lagar och är därför väldigt intressanta att undersöka. Bland annat i detta syfte har Uppsalafysiker utvecklat ett superkänsligt instrument efter ett helt nytt koncept.
1981 fick Kai Siegbahn, professor vid Uppsala universitet, Nobelpriset för sin utveckling av elektronspektrometern. Den bygger på att elektronerna i ett material har en viss energi som kan mätas. Dagens teknik har i allt väsentligt varit en vidareutveckling av denna. Det Uppsalafysikerna nu utvecklat är ett helt nytt koncept för mätteknik, som kommer att kunna användas särskilt bra för att studera nya material. Särskilt intressanta är nya material med magnetiska egenskaper för elektronik, t ex i datorer.
– Elektroner har inte bara en elektrisk laddning. De uppträder även som små magnetnålar, dvs. de har spinn och det är en förutsättning för att material ska kunna vara magnetiska. Vårt instrument kan mäta detta och har en känslighet som är cirka 500 gånger större än tidigare instrument, säger professor Svante Svensson, som lett utvecklingsarbetet tillsammans med sin kollega professor Nils Mårtensson.
Forskarna har tillsammans med avknoppningsföretaget VG Scienta AB och tyska forskningsanläggningen HZB-BESSY II utvecklat instrumentet, en vinkel- och tidsupplösande elektronspektrometer, med vilket de kunnat undersöka det märkliga materialet vismutselenid (Bi2Se3). Arbetet ingår i ett samarbete som nyligen publicerats av ett internationellt forskarteam med svenska, danska och engelska forskare (Phys. Rev. Lett. 107, 096802 (2011). Vismutselenid är i sitt inre elektriskt isolerande, medan själva ytan är metalliskt ledande (en så kallad topologisk isolator). Elektronstrukturen uppvisar även en så kallad Rashbasplittring som är tio gånger större än vad som tidigare uppmätts för något material, vilket är oerhört intressant. Det gör det i princip möjligt att bygga kretsar som leder olika bra beroende på hur elektronernas spinn är orienterat. En speciell möjlighet som utpekas i den nya publikationen är en så kallad spinn-fältefekttransistor.
– Med detta instrument kan mäta tidsutvecklingen av elektronernas spinn. Bilderna som instrumentet producerar är tagna i en tidssekvens och man ser hur splittringen för att spinnet utvecklas från vänster till höger, säger Svante Svensson.
Läs mer om forskningen i Physics world.
Läs den vetenskapliga artikeln i Physical Review Letters.
Information:
Studien har finansierats av bland andra VINNOVA och Vetenskapsrådet.
För frågor, kontakta Svante Svensson, 070-425 02 56, svante.svensson@fysik.uu.se, eller Nils Mårtensson, 070-582 63 89, nils.martensson@fysik.uu.se
Cancer är i dag en folksjukdom som statistiskt sett drabbar var tredje svensk någon gång under dennes livstid. Även om vissa yttre faktorer som rökning, övervikt och överdriven solning ökar risken för cancer, kan alla drabbas av denna sjukdom oberoende av dessa faktorer. Detta beror på att vi under vår livstid samlar på oss förändringar (mutationer) i våra gener som styr hur kroppens celler växer och delar sig. Ibland kan dessa mutationer påverka viktiga cellulära program som leder till att en cell någonstans i kroppen får en tillväxtfördel som slutar med att den växer tills en tumör bildats.
I sin avhandling visar Andreas Höglund att cancerceller som bär på en specifik genetisk defekt är extra känsliga mot behandlingar som skadar cellernas arvsmassa, DNA.
— Cancerceller som uttrycker proteinet Myc till onaturligt höga nivåer är extra känsliga mot dessa typer av behandlingar, säger Andreas Höglund.
Myc är ett livsviktigt protein i kroppen som styr avläsningen av tusentals gener. Myc orsakar inte cancer förrän mutationer leder till onormalt höga nivåer av detta protein och ytterligare skyddsmekanismer satts ur spel. Defekt uttryck av Myc är en av de vanligaste orsakerna till cancer.
I studierna i avhandlingen kartlägger Andreas Höglund också signalvägar som styr cellens förmåga att känna igen och reparera skadat DNA. I samarbete med läkemedelsföretag har små kemiska föreningar testats med hopp om att kunna utveckla dessa till läkemedel. Genom att rikta bindningen av föreningarna mot just de signalvägar som styr cellens förmåga att känna igen och reparera DNA-skada kunde man oskadliggöra cancercellerna.
— Att rikta behandling mot de signalvägar vi har identifierat lämpar sig väl för cancerceller med höga Myc-nivåer. Förhoppningen är att man ska kunna använda Myc-signaturen hos ett flertal cancersjukdomar för att åstadkomma en mer specifik behandling som också har potential att minska bieffekterna i jämförelse med nuvarande behandlingsmetoder, säger Andreas Höglund.
Andreas Höglund är född och uppvuxen i Härnösand där han 1999 tog studenten på naturvetenskapliga programmet. År 2001 påbörjade han sin civilingenjörsutbildning i bioteknik vid Umeå universitet och tog examen 2006.
Om disputationen
Fredagen den 9:e september försvarar Andreas Höglund, institutionen för molekylärbiologi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln: Regulation of DNA damage responses by the MYC oncogene – Implications for future anti-cancer therapies. Svensk titel: Onkogenen Myc och reglering av DNA-skada – konsekvenser för nya cancerbehandlingar.
Disputationen äger rum kl. 09:00 i sal 933, våning 9, Norrlands universitetssjukhus.
Fakultetsopponent är Professor Thomas Helleday, institutionen för genetik, mikrobiologi och toxikologi, Stockholms universitet, Stockholm, Sverige och Gray Institute for Radiation and Biology, Oxford University, UK.
Läs hela eller delar av avhandlingen på:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-44284 [Ref 1]
För ytterligare information, kontakta gärna:
Andreas Höglund, institutionen för molekylärbiologi
Tel: 070-264 44 94
E-post: andreas.hoglund@molbiol.umu.se
Pietismen utmanade den etablerade ortodoxa kyrkan och var en föregångare till 1800-talets stora väckelserörelser. Den betonade den enskildes väg till salighet som en individuell process där man mötte Gud i sitt inre och inte i kyrkan.
– På grund av den omedelbara och personliga relationen mellan människan och Gud utan ingripande av kyrkan, främjade pietismen uppkomsten av den moderna individualismen, säger avhandlingens författare Per von Wachenfeldt, verksam historiker vid Karlstads och Göteborgs universitet.
Han har studerat tre pietistiska väckelser i Skara – landsbygdsväckelserna i Främmestad, Stora Bjurum och Skärv under perioden 1730–1760.
Ett genomgående drag i tidigare forskning har varit svårigheterna att finna en gemensam definition av fenomenet pietism. Med hjälp av David Hollatz bok Nådenes Ordning från 1742, en bok som något förenklat brukar kallas pietismens egen handbok, avtäcker Per von Wachenfeldt vad som tycks ha varit ett gemensamt mönster i samtliga tre väckelser.
Genom att med hjälp av samtida material, som till exempel brev, kyrkliga handlingar och väckta personers nertecknade berättelser, studera de väcktas egna värderingar och handlingar visar avhandlingen att väckelserna följde ett och samma grundmönster, från uppladdning, via avskiljande från samhället, till återförande.
– Den modell för frälsning som skisseras i Nådenes Ordning representerar alltsedan Augustinus ett av de allra mest centrala tankegodsen i kristendomen. Det förvånade mig hur väl den fungerade som handbok i hur människor går igenom en frälsningsprocess.
I Per von Wachenfeldt studie framträder en gemensamhetstanke där män och kvinnor, gamla och unga, utan avseende på börd eller världslig rikedom, tilläts tänka och reflektera själva i mötet med Gud på egen hand. Något som även kom den sekulära upplysningen till del när de förmådde möta sina medmänniskor med motsvarande reflektion och eftertanke som på det religiösa planet.
– Mina forskningsresultat kan förhoppningsvis leda till ett fördjupat intresse för de pietistiska väckelserna som en process vilken psykologiskt förändrade de 1700-talsmänniskor som tog del i den. En förändring som sedan kom samhället i övrigt till godo i form av mer hänsynstagande, människor emellan, säger Per von Wachenfeldt.
Kontaktinformation
Mer information:
Per von Wachenfeldt, telefon: 070–482 8956, e-post: pervonwachenfeldt@yahoo.se
Avhandlingens titel: Nådens ordning. En studie av västsvensk pietism omkring 1730–1760
Tid och plats för disputation: fredagen den 2 september 2011, kl. 13.00 i 9C 203, Nyquistsalen, Karlstads universitet, Karlstad
Fakultetsopponent: Docent Lennart Johansson Växjö
Avhandlingen kan beställas från historiska institutionen vid Göteborgs universitet.
Den finns också digitalt publicerad på: http://hdl.handle.net/2077/26250
Den gröna anoliödlan (Anolis carolinensis) lever i sydöstra USA och är bara en av många typer av anoliödlor. När anoliödlorna har spritt sig från Sydamerika, till Karibiska öarna och sedan vidare till Nordamerika har de hela tiden spritt sig och ockuperat alla tillgängliga ekologiska nischer på marken och i träden. I Karibien och i Syd-, Central- och Nordamerika har över 400 arter hittats. Arvsmassans karaktär ger nu en möjlig förklaring till varför de varit så anpassningsbara.
— Det visar sig att anoliödlor bär på mycket repetitivt, ”hoppande” DNA (så kallat skräp- DNA). Även om majoriteten av repetitivt DNA inte fyller en funktion, kan det ge upphov till nya funktioner då det hoppar runt i arvsmassan och därmed kanske ligga bakom ödlans snabba anpassning till nya miljöer, berättar Kerstin Lindblad- Toh, professor vid institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi, Uppsala universitet, och huvudförfattare till studien.
Lite liknar ödlorna Darwins finkar, men då ödlor inte kan flyga skiljer sig deras sätt att sprida sig från fåglarnas. Genom att kartlägga och jämföra vissa bitar av arvsmassan hos 90 anoliarter kunde forskarna visa att de stora öarna i Karibien koloniserats och sedan har utvecklingen och anpassningen skett oberoende inom varje ö.
— På grund av den parallella utvecklingen på flera ögrupper är anoliödlorna utmärkta modeller för att studera evolution och anpassning. Vi vet mycket om deras biologi och beteende, men den genetiska informationen har vi inte haft tidigare, säger Kerstin Lindblad-Toh.
I studien jämfördes även ödlans arvsmassa med fåglars och däggdjurs arvsmassa, vilket kan ge viktig information om hur olika typer av ryggradsdjur utvecklats och etablerat sina karaktärsdrag.
— Vi hittar ovanligt många gener kopplade till färgseende hos anoliödlan, säger Kerstin Lindblad- Toh. Det har sannolikt att göra med att olika ödlearter känns igen på färgen på sin dulap, en säck vid strupen som används för att signalera till andra ödlor.
Forskarna kunde också konstatera att gener som finns i reptilernas ägg förändrats extra snabbt. Andra speciella egenskaper hos anoliödlans arvsmassa är ett antal mycket små mikrokromosomer. Mikrokromosomer finns också hos fåglar, där de är mycket komprimerade och rika på gener. Hos anoliödlorna är mikrokromosomerna ganska lika de vanliga kromosomerna, men mycket mindre. En av anoliödlans mikrokromosomer visade sig också innehålla en könskromosom, X. Hos däggdjur har honan två lika kromosomer (XX) och hanen två olika kromosomer (XY). Hos fåglar är det hanen som har två lika kromosomer (ZZ) och honan två olika kromosomer (ZW), medan ödlor har olika typer av könsbestämning, både ett genetisk (XY och ZW), men också ett temperaturberoende system – det vill säga temperaturen avgör könet.
— Eftersom ödlans X-kromosom uppstått så sent i evolutionen tror vi att den kan lära oss om hur nya könskromosomer uppstår, säger Kerstin Lindblad- Toh.
För mer information, kontakta: Professor Kerstin Lindblad-Toh, Director för SciLifeLab Uppsala, Uppsala universitet, +46 471 43 86, kerstin.lindblad-toh@imbim.uu.se
Trycket på odlingsbar mark är mycket högt i de etiopiska högländerna och avskogning, överbetning och erosion är avgörande hinder för ökat välstånd i landet.
Yemiru Tesfaye har i sitt doktorsarbete gjort fältstudier i Balebergen i södra Etiopien, där det görs försök med lokal förvaltning av en naturskog. De boende i området har delats in i användargrupper – om som mest 30 hushåll – som ansvarar för själva förvaltningsarbetet.
I korthet innebär överenskommelsen att byborna i utbyte mot visst skogsskötselarbete och en årlig avgift får rätt att nyttja skogen om det sker på ett uthålligt sätt. Tanken är att säkra skogsmarkens fortbestånd utan att utestänga lokalbefolkningen från de nyttigheter som skogen erbjuder.
En grundläggande fråga var hur viktig skogen är för befolkningen. Med hjälp av enkäter och gruppdiskussioner dokumenterade därför Yemiru Tesfaye hushållens inkomster från skogen, olika försörjningsstrategier och hur förvaltningen går till. Dessutom ställde han frågor om attityder till skogens nyttigheter och till skogsvårdsarbete.
Studien visar att hushållen i sin användning av skogen hade utvecklat fem olika försörjningsstrategier: handel och företagande, boskapsskötsel, jordbruk, skogsinkomster, samt en blandad försörjningsstrategi. Strategivalet påverkades bland annat av hushållets socioekonomiska ställning.
Skogsinkomsterna var mycket viktiga, och stod för i genomsnitt 34 procent av hushållens inkomster. Hushåll med redan goda inkomster tjänade mest också på skogsprodukterna, men skogsinkomsten var viktigast för den fattigaste delen av befolkningen där den utgjorde 54 procent av den totala inkomsten. Utan skogsinkomster skulle andelen som lever under fattigdomsgränsen (2 USD/dag) i området öka från 31 till 51 procent. Ved, stolpar och timmer stod för 71 procent av de totala skogsinkomsterna.
Skogen ger alltså betydande ekonomiska bidrag till den lokala försörjningen, men uthålligheten är inte säkerställd. Bland annat är engagemanget för skogsplantering svagast bland de hushåll som är mest beroende av skogen. För att komma fram till optimala skötselmetoder krävs bl.a. en bättre dialog mellan användargrupperna och den lokala skogsmyndigheten.
——————————————————————————
MSc Yemiru Tesfaye, institutionen för skogens produkter, SLU, försvarar sin avhandling Participatory forest management for sustainable livelihoods in the Bale Mountains, Southern Ethiopia.
Tid: Fredag den 2 september 2011, kl 10.00
Plats: Sal L, Undervisningshuset, SLU, Ultuna, Uppsala
Opponent: Professor Godwin S. Kowero, African Forest Forum, Nairobi, Kenya
Mer information: Yemiru Tesfaye, 018-67 12 99, yemiru.tesfaye@slu.se
Länk till avhandlingen
Detta och övriga pressmeddelanden från SLU
SLU:s vision är att vara världsledande inom Life Science. Detta blir möjligt genom hög kvalitet och kreativitet inom forskning och utbildning, nyskapande och tongivande miljöanalys, samt att vara en innovativ partner för de gröna näringarna.
– Våra data tyder på att hjärnan blir överkänslig mot belöningar när denna samsignalering av glutamat och dopamin inte fungerar. Det krävs mindre doser än normalt för att benägenhet att inta substansen ska öka, och det gäller både socker och kokain, säger Åsa Mackenzie, docent i neurovetenskap vid Uppsala universitet och den forskare som lett studien.
Beroendesjukdomar är ett stort samhällsproblem och det saknas tillräckligt kunskap om hur de uppkommer och hur olika substanser påverkar hjärnan. Hjärnans belöningssystem ger oss känslor av välbehag och lycka, t ex när vi ätit och druckit något gott, haft sex, eller tränat. Njutningen uppstår genom att vissa signalsubstanser, främst dopamin, frisläpps i hjärnan. Men detta belöningssystem kan också ”kidnappas” av andra belönande substanser, t ex alkohol och missbrukardroger som kokain. Dessa ger belöningskänslor i början, men är så starka att nervcellerna i systemet kopplas om och ett beroende uppstår. Även mer naturliga ämnen, som sockerrik mat, kan ge upphov till beroendelika tillstånd.
Uppsalaforskarna och andra har nyligen visat att dopamincellerna i belöningssystemet kan sända signaler i samarbete med glutamat, så kallad samsignalering. Dess fysiologiska roll och betydelse har dock inte varit känd. Hur viktig är den till exempel för benägenheten att inta belönande substanser?
Genom att studera möss som saknar förmåga till nämnda signalering eftersom deras glutamattransportörer, sk VGLUT, inaktiverats, undersökte forskarna hur benägna mössen var att inta socker och kokain. Resultatet visade att de både intog mer och svarade på lägre doser än kontrollmössen.
Eftersom det finns ett starkt samband mellan minnet och konsumtion substanser, och i förlängningen även risken för beroende, undersökte forskarna även detta. Det kan i studien visa det intressanta resultatet att de möss som saknade förmåga till samsignalering fick kraftigt förbättrat minne av miljöer som kunde kopplas till drogintag. De fann också att ändrade genuttryck i belöningssystemet som tyder på att hjärnan blivit överkänslig samt att dopaminnivåerna sjunkit.
– Detta är oerhört intressanta fynd, men det krävs mer forskning för att förstå hur detta exempelvis kan användas vid läkemedelsutveckling, säger Åsa Mackenzie.
Forskarna har nu gått vidare med att studera dessa mekanismer i samband med människors missbruk och försöka hitta direkta samband mellan låga VGLUT-nivåer och beroende.
Studien har finansierats av bland andra Vetenskapsrådet (medicin), Hjärnfonden, STINT, Åhlénstiftelsen, Åke Wiberg stiftelse, Socialstyrelsen och Uppsala Universitet.
Referens: Enhanced sucrose and cocaine self-administration and cue-induced drug seeking after loss of VGLUT2 in midbrain dopamine neurons in mice. Abbreviated title: A role in reward for VGLUT2 in dopamine neurons. Johan Alsiö, Karin Nordenankar, Emma Arvidsson, Carolina Birgner, Souha Mahmoudi, Briac Halbout, Casey Smith, Guillaume M. Fortin, Lars Olson, Laurent Descarries, Louis Éric Trudeau, Klas Kullander, Daniel Lévesque, Åsa Wallén-Mackenzie. J. Neuroscience
För mer information, kontakta Åsa Mackenzie, tel: 018-31 40 30 (hem), 070-167 93 89, asa.mackenzie@neuro.uu.se
Uppsala universitet – kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se
Varje år drabbas över 100 miljoner människor av katastrofer. Många av de drabbade tvingas flytta från sina hem och är i stort behov av akut hjälp. Trots att mycket stora summor läggs på att leverera nödhjälp till katastrofområden saknas ofta grundläggande information om var drabbade människor befinner sig och hur många personer som lämnat katastrofområdet. Detta gör det svårt för hjälpsamordnare att leverera förnödenheter till rätt plats och i rätt omfattning, trots att livräddande hjälpresurser kan finnas tillgängliga.
– Det här är ett stort problem. Men genom att använda data från mobiloperatörer har vi nu en god chans att snabbt kunna kartlägga hur befolkningen rör sig i katastrofsituationer, säger Linus Bengtsson, läkare och doktorand vid Karolinska Institutet, som har lett arbetet med att utveckla metoden.
Efter jordbävningen på Haiti i januari 2010 kom rapporter om stora befolkningsrörelser ut från huvudstaden Port-au-Prince. Forskare vid Karolinska Institutet och Columbia University i New York startade då ett samarbete med den största mobiltelefonleverantören, Digicel, i Haiti. Forskarna analyserade anonymiserade data över vilka mobiltelefontorn som användes vid mobiltelefonsamtal och kunde på så sätt följa de dagliga rörelserna av två miljoner mobiltelefoner. Forskarna rapporterade sedan analyserna direkt till FN och andra hjälporganisationer som levererade hjälp i Haiti.
Haiti drabbades senare under samma år av ett mycket allvarligt kolerautbrott.
– Vi fick snabbt tillgång till data och kunde inom 12 timmar skicka analyser över vilka områden som tagit emot människor från det koleradrabbade området för att underlätta beslut om var förebyggande insatser först skulle sättas in, berättar Linus Bengtsson.
Resultaten av analyserna publiceras nu i den vetenskapliga tidskriften PLoS Medicine. Forskarna uppskattar där att drygt 600000 personer hade lämnat Port-au-Prince 19 dagar efter jordbävningen och visar med hjälp av kartor hur dessa befolkningsströmmar fördelade sig över landet. Forskarna visar också hur mobiltelefonernas förflyttningar överensstämde med en stor FN-ledd studie som genomfördes i ett stabilt skede ett halvår efter jordbävningen. Samtidigt skiljde sig forskarnas analyser markant från de uppskattningar av befolkningsrörelser som användes under hjälparbetets första fas.
– Arbetet har varit extremt uppskattat av hjälporganisationer på plats och vi tror att metoden i framtiden kan leda till viktiga förbättringar av katastrofhjälp och utvecklingssamarbete. Vi arbetar nu med att sätta upp en organisation för att rutinmässigt kunna utföra liknande analyser vid framtida katastrofer, säger Linus Bengtsson.
Publikation: ”Improved Response to Disasters and Outbreaks by Tracking Population Movements with Mobile Phone Network Data: A Post-Earthquake Geospatial Study in Haiti”, Bengtsson L, Lu X, Thorson A, Garfield R, von Schreeb J, PLoS Medicine, online 30 August 2011, doi:10.1371/journal.pmed.1001083.
Bilden: Linus Bengtsson, foto av Nathalie Roos.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Linus Bengtsson, läkare, doktorand
Institutionen för folkhälsovetenskap, divisionen för global hälsa/IHCAR
Tel: 070-750 75 78
E-post: linus.bengtsson@ki.se
Johan von Schreeb, kirurg, forskare inom katastrofmedicin
Institutionen för folkhälsovetenskap, divisionen för global hälsa/IHCAR
Tel: 08-524 833 80
E-post: Johan.Von.Schreeb@ki.se
Såväl fetma bland blivande mödrar som andelen blödningar i samband med barnafödande har ökat under senare år. Nu har Marie Blomberg, förlossningsöverläkare och docent i obstetrik och gynekologi vid Linköpings universitet, analyserat data från mer än en miljon förlossningar vid svenska kvinnokliniker åren 1997-2008. Ur detta material har hon granskat de fall där mamman förlorat över en liter blod.
Resultaten som publiceras i septembernumret av tidskriften Obstetrics & Gynecology slår fast att fetma kan orsaka stora blödningar på grund av att livmodern inte dras ihop så fort moderkakan stötts ut. En blodförlust i den omfattningen kräver medicinska åtgärder och eventuellt blodtransfusion.
Marie Blomberg har jämfört utfallet för de normalviktiga med tre grupper av feta mödrar. Hos dem med BMI (body mass index) över 40 var risken förhöjd med 114 procent. Hos dem med BMI 35-40 var risken förhöjd med 47 procent och för kvinnor med BMI 30-35 var siffran 14 procent.
Resultaten är justerade för andra bakomliggande orsaker. Till exempel är risken för blödningar högre hos äldre kvinnor och förstföderskor.
-Det finns två orsaker bakom stora blödningar efter förlossning. Den ena är att livmodern inte drar ihop sig, den andra att moderkakan blir kvar i livmodern. I den här studien visar jag att fetma ökar risken i det första fallet men inte i det andra, säger Marie Blomberg.
Kvinnor som drabbas av dessa blödningar kan behandlas med uterotonika, läkemedel som gör att livmodermuskeln dras samman.
Artikel: Blomberg, M. Maternal obesity and risk of postpartum hemorrhage. Obstet Gynecol 2011; vol 118 sid 561-568.
Abstract [Ref 1]
Kontakt:
Marie Blomberg, docent, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Linköpings universitet
0704-330318, Marie.Blomberg@lio.se
Det här visar en studie av nationalekonomen Maher Asal på Högskolan Väst i Trollhättan. Tidigare forskning ger överväldigande bevis för att diversifiering mellan länder i en aktieportfölj är mer lukrativt än diversifiering mellan sektorer. Men det har varit oklart vad som egentligen gäller i euroområdet. Nu har Maher Asal kunnat visa att investerare i euroområdet lyckas bäst med aktieportföljer som har en väl avvägd sammansättning av aktier i olika branscher.
Medlemsstaterna inom euroområdet för en gemensam penningpolitik och har en gemensam växelkurs. Finanspolitiken är dock fortfarande till stor del en inhemsk angelägenhet i de olika länderna. Att ekonomiska problem i ett euroland sprider sig till andra euroländer har varit ett ständigt tema i nyhetsrapportering den senaste tiden. Det Maher Asal har studerat är valutaunionens effekter på aktiemarknaden. Euron infördes 1999 och studien omfattar åren 1992-2009. Asal jämför perioden före eurons införande med perioden efter.
– Före eurotiden var nationernas aktiemarknader segmenterade och det gjorde att riskjusterad avkastning kunde skördas genom diversifiering över länder. Nu framträder istället industrin som segmenterad på grund av skillnader i skatter och regler. Sektorerna har olika karaktär, säger Maher Asal.
Inom euroområdet har man eliminerat valutarisken och räntenivå och inflation i de olika länderna har likriktats. Däremot har skillnader mellan olika branscher inte jämnats ut. Den förda industripolitiken skiljer sig för de olika industrigrenarna. Detta har konsekvenser till exempel för hur mycket som satsas på forskning och utveckling och för hur sammanslagningar, förvärv och konkurser hanteras.
19 branscher ingår i Maher Asals studie och resultaten visar att aktier från tre av dem är speciellt viktiga att ha med i en klokt sammansatt aktieportfölj. Dessa branscher är byggnadsindustri, kemisk industri och råvaruindustri som skogsbruk och gruvdrift. Maher Asals resultat bygger på ekonometriska analyser av över 100 000 observationer i databaser som innehåller information om aktiekurser med mera.
Referens: The Impact of Euro on Sectoral Equity Returns and Portfolio Risk, Asal, M, International Advances in Economic Research, Volume 17, number 2, 2011
Kontaktinformation
För mer information kontakta Maher Asal, 0768 509 002, maher.asal@hv.se
Pressmeddelande lämnat av Charlotta Sjöstedt, 0733-975081, charlotta.sjostedt@hv.se
Utvecklingen av medier har gjort att gränserna mellan producent och konsument blivit alltmer flytande. Med hjälp av en relativt enkelt och billig mjukvara kan varje musikkonsument idag också bli en producent, och göra sin musik tillgänglig för hela världen med ett knapptryck. Därigenom händer också något med värdet – det kulturella och sociala såväl som det ekonomiska.
I den nyutkomna boken Value and the Media sätter Göran Bolin begreppet värde i centrum, i förhållande till det nya medielandskapet som vuxit fram under de senaste två decennierna.
Värde kan vara så mycket mer än vad något kostar i kronor och ören. Värdet av en vara, tjänst eller företeelse uppstår i produktion och konsumtion av till exempel kultur, och kan förutom det krasst ekonomiska värdet vara även kulturellt, socialt, demokratiskt eller estetiskt.
– Det intressanta är att beroende på hur man rör sig mellan konsument- och producentrollen så sker också en sammanblandning av värdena eftersom olika roller domineras av olika värden. Det kan uppstå konflikter mellan olika värden, men även uppstå nya värdekombinationer, säger Göran Bolin.
I en medievärld med otydliga gränser kan till exempel alltför hårt drivna ekonomiska värden bli kontraproduktiva. Just mediemarknaden, menar Göran Bolin, är känslig och det är lätt att man går fel. Om till exempel Facebook försöker utöka det ekonomiska värdet på sin produkt men gör det utan att ta hänsyn till sociala värden, kan det lätt slå tillbaka och ge upphov till en badwill bland användarna som i slutändan ger minus i kassan.
Value and the Media utgör slutpunkten i projektet ”Medier och värdeskapande”. Boken är tänkt att kunna användas i senare delen av utbildningar i medie- och kommunikationsvetenskap och angränsande ämnen, men riktar sig även till andra forskare.
_____________________________________________________
Södertörns högskola är ett ungt och dynamiskt lärosäte med unik profil, beläget i Flemingsberg i södra Stockholm. Vid högskolan bedrivs kvalificerad forskning. Särskilt starka forskningsområden är Östersjö- och Östeuropaforskning, samtidshistoria, institutionell förändring i det moderna samhället, interreligiösa relationer, genusstudier, kritisk kulturteori, estetik och miljövetenskap.
Ett mångvetenskapligt arbetssätt är utmärkande för högskolan. Samverkan över ämnesgränserna betonas för att nå nyanserad kunskap om komplexa samhälleliga fenomen. Verksamheten vid Södertörns högskola genomsyras av ledorden mångvetenskap, mångkulturalitet och medborgerlig bildning.
Kontaktinformation
Kontakt: Göran Bolin, mobiltelefon: 070-830 02 54.
