I en avhandling vid Linköpings universitet visar Lars Herlogsson att man kan ta fram snabba, effektsnåla organiska transistorer i billig plast som väl lämpar sig för tryckt elektronik.
Lars Herlogsson visar i sin avhandling att det med hjälp av polymerer, plaster som redan i dag produceras storskaligt i industrin, går att tillverka transistorer som är snabba och som kan drivas med små tryckta batterier, där drivspänningen ligger runt 1 volt.
De är också synnerligen lämpade för tryckt elektronik. Genom på att intelligent sätt utnyttja polymerernas egenskaper kan det effektiva isolatorskiktet mellan gateelektroden och halvledaren bli så tunt som 1 nm, oberoende av transistorns/tryckets tjocklek. Att skiktet är så tunt innebär också att drivspänningen blir låg.
För att komma ner i samma låga drivspänning med tidigare tekniker skulle det krävas nanometertunna skikt. Att trycka så tunna skikt är ogörligt eftersom tryckytan på exempelvis papper eller plastfilm är ojämn. Men att trycka exempelvis 100 nm tjocka skikt, som det handlar om här, låter sig göras med konventionell tryckteknik.
Idén att skapa ett tunt aktivt skikt imponerade på elektronikprofessorn Christer Svensson, Linköpings universitet, numera emeritus, i betygsnämnden.
— Ett vetenskapligt mycket snyggt jobb, en intelligent idé som han också tydligt kunde visa fungerar. Det kan nog finnas applikationer för den här typen av elektronik där kisel inte kan konkurrera, som i stora TV-skärmar, säger han.
Lars Herlogssons avhandling också unik då avhandlingens samtliga sex artiklar publicerats i den ansedda vetenskapliga tidskriften Advanced Materials.
— En avhandling som saknar motstycke på LiU, det lär nog dröja ett tag innan vi får uppleva något liknande igen, säger Magnus Berggren handledare och professor i organisk elektronik på institutionen för teknik och naturvetenskap, Campus Norrköping.
För mer information
Lars Herlogsson, lars@thinfilm.se 0702-31 99 20
eller Professor Magnus Berggren, magnus.berggren@liu.se 011-36 36 37
Länk till avhandling:
http://liu.diva-portal.org/smash/record.jsf;jsessionid=94d1d8ecf5d24587ef8ae3c73332?searchId=1&pid=diva2:432465
Grafen, en tunn flaga kol bara ett atomlager tjockt, har en lång rad ovanliga och högintressanta egenskaper. Det leder elektricitet lika bra som koppar och leder värme mycket bättre än alla andra kända material. Det går att få fram en mängd olika variationer av egenskaperna hos grafen genom att framställa grafen i remsor med olika bredd, något som på engelska kallas nanoribbons. Grafenremsor har fått stort fokus inom nanofysiken eftersom det är mycket lovande material för bland annat elektronikkomponenter och solceller. Men, det är en utmaning att framställa sådana remsor.
Docent Alexandr Talyzin och hans forskargrupp vid institutionen för fysik, Umeå universitet, har tillsammans med kollegor från professor Esko Kauppinens grupp vid Aalto universitet i Finland upptäckt en metod att använda hålrummen i kolnanorören som endimensionella kemiska reaktorer för att framställa inkapslad grafen. En intressant egenskap är att kemiska reaktioner sker annorlunda här jämfört med i tredimensionella utrymmen.
– Vi använde coronen och perylen, stora aromatiska kolväten, som byggmaterial som reagerade till långa och smala grafenremsor inuti nanorören. Idén att använda just dessa molekyler för grafensyntes baserades på erfarenheter från en tidigare studie, säger Alexandr Talyzin.
Studien visade att coronenmolekyler kan reagera med varandra under speciella villkor till dimerer, trimerer och längre molekyler och möjligen användas för syntes av grafen om molekylerna tvingas till att reagera när de placerats geometriskt kant mot kant. Hålrummet i kolnanorör verkade vara ett idealt ställe för en sådan polymeriseringsreaktion.
I den nya studien visar forskarna att detta är möjligt. De första proverna som Ilya Anoshkin vid Aalto universitet körde i elektronmikroskop visade ett spännande resultat: alla nanorör var fyllda med grafenremsor.
– Att experimentet lyckades berodde också mycket på valet av kolnanorör. Våra medförfattare i Finland tillhandahöll nanorör med passande diameter och hög kvalitet, säger Alexandr Talyzin.
Senare förstod forskarna att formen på de inkapslade grafenremsorna kan modifieras genom att använda olika sorters aromatiska kolväten. Egenskaperna hos grafenremsorna varierar också med olika form och bredd på kolnanorören. Till exempel kan grafenremsor bete sig som metaller eller vara halvledare beroende på deras bredd och vilka molekyler som använts. På samma sätt kan kolnanorör vara metalliska, halvledare (beroende på diameter) eller isolatorer om de ändras kemiskt.
– Detta skapar en enorm potential för en mängd olika applikationer. Vi kan i framtiden syntetisera hybrider som kombinerar grafen och nanorör i alla möjliga kombinationer för att användas i till exempel belysningskomponenter och elektronikkomponenter, säger Alexandr Talyzin.
Metoden för syntes är mycket enkel, lätt att skala upp och ger nästan 100 procent fyllning i kolnanorören. De teoretiska simuleringarna, som utfördes av Arkady Krasheninnikov i Finland, visar också att grafenremsorna behåller sina unika egenskaper inuti nanorören samtidigt som de skyddas från omgivande miljö genom inkapslingen i nanorören.
– Det nya materialet verkar mycket lovande, men vi har mycket tvärvetenskaplig arbete framför oss inom fysik och kemi. Att syntetisera materialet är bara början. Nu vill vi lära oss dess elektriska, magnetiska och kemiska egenskaper och hur vi kan använda det nya materialet i praktiska applikationer, säger Alexandr Talyzin.
Orginalpublikation:
Tidskrift: Nano Letters: Synthesis of graphene nanoribbons encapsulated in single-walled carbon nanotubes. DOI: 10.1021/nl2024678
Författare: A. V. Talyzin , I. V Anoshkin , A. G. Nasibulin , A. Krasheninnikov , R. M. Nieminen , H. Jiang , and E. Kauppinen.
http://pubs.acs.org/doi/pdf/10.1021/nl2024678
För mer information, kontakta gärna:
Alexandr Talyzin, docent vid institutionen för fysik, Umeå universitet
Telefon: +49 (0)90-786 63 20
E-post: alexandr.talyzin@physics.umu.se
Jordbruket orsakar världen över stora utsläpp av växthusgaserna lustgas och metan. För att bromsa klimatförändringarna måste utsläppen minskas, men samtidigt behöver mer livsmedel produceras till en ständigt växande befolkning.
– I framtiden kan vi kanske ta fram nya grödor som kan minska utsläppen av växthusgaserna från jordbruket, menar professor Sara Hallin från SLU.
Lustgas (N2O) och metan (CH4) både bildas och återbildas av markens mikroorganismer, och samspelet mellan grödan och mikroberna påverkar utsläppens omfattning mycket.
Sara Hallin har skrivit en artikel i Trends in Plant Science tillsammans med Laurent Philippot, från INRA i Frankrike. Där beskriver de hur metan- och lustgaskretsloppen i marken runt en planta fungerar och hur mikroorganismerna agerar i rotzonen.
Ny forskning visar att växter har specifika egenskaper, som påverkar nettoemissionerna av både lustgas och metan. Det handlar om hur växterna påverkar de mikrobiella processer, som reglerar flödet av dessa växthusgaser från marken. Det handlar också om hur växt och mikroorganismer samspelar i dessa processer.
Man har redan dragit nytta av den nya kunskapen när man överförde ”utsläppssnåla” gener från den vilda vetesläktingen Leymus racemosus till odlat vete, Triticum aestivum L. ’Chinese Spring’. Råg och korn står på tur.
– Det är ett spännande forskningsområde, som banar väg för möjligheten att dämpa utsläppen av växthusgaser från jordbruket, säger Sara Hallin. Nu har vi verktyg för att kunna utveckla grödor för en hållbar produktion av livsmedel och biobränslen.
Professor Sara Hallin
018-67 32 09
sara.hallin@slu.se
Länk till artikeln:
“Towards food, feed and energy crops mitigating climate change“
Jildiz Hamit-Eminovski, forskare vid Malmö högskola, har studerat samspelet mellan biologiska makromolekyler på bakterieytor och hur dessa påverkas av kemikalier. Speciellt har hon intresserat sig för samspelet mellan molekylerna när de är fästa på ytor av olika karaktär.
Hamit-Eminovski har studerat bakterien Microthrix parvicella som bland annat finns i reningsverk. Det är när bakterietillväxten är hög som vattnet i reningsverket skummar.
– Studien är gjord i samarbete med kemiföretaget Kemira, som tillhandahåller de kemikalier man använder för att bekämpa den här bakterien, berättar Hamit-Eminovski. Syftet med studien är att få en bättre förståelse för hur kemikalierna fungerar, det vill säga hur de påverkar bakteriens yta.
Ytan av bakterien är täckt av många olika sorters makromolekyler, vilket gör ytans egenskaper komplex. Hamit-Eminovski har därför studerat ett modellsystem som består av en viss makromolekyl bunden till en yta.
– I studierna har jag visat att det sker en strukturändring av de ytbundna makromolekylerna när man tillsätter kemikalier. Samtidigt bildas ett gel på ytan som innebär att näringstillförseln stryps och bakterietillväxten begränsas. Vi har fått bättre kunskap om vad som sker på bakteriens yta och hur kemikalierna verkar.
Disputation
Avhandlingens titel: ”Interactions of biopolymers and metal complexes at biological interfaces”.
Tid: torsdag 15 september, kl. 09.00
Plats: Aulan, Fakulteten för hälsa och samhälle, Ing 49, Skånes universitetssjukhus, Malmö
Kontaktinformation
För ytterligare info kontakta Jildiz Hamit-Eminovski på tfn: 0732-427769
Att ha ryggmärgsbråck innebär att ha en medfödd missbildning i ryggraden, vilket oftast leder till förlamning i olika grad i kroppens nedre delar, svårighet att styra blåsa och tarm och risk för så kallad vattenskalle.
Senare forskning visar att ryggmärgsbråck dessutom ofta medför andra neurologiskt betingade svårigheter såsom olika grader av exekutiva funktionsnedsättningar, vilket visar sig som svårighet att utföra saker.
En studie av barn med ryggmärgsbråck genomförd vid Regionhabiliteringen, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus och Sahlgrenska akademin i Göteborg visar att en majoritet av barnen hade svårt att på ett självständigt sätt ’få saker gjorda’ i vardagslivet. Oförmågan påverkar både barnens autonomi i vardagslivet och deras delaktighet i olika skolsituationer.
Även om både barnen själva och deras föräldrar uppfattar att barnet rent motoriskt kan utföra vardagsaktiviteter så blir det ändå inte gjort. Många föräldrar uttrycker detta som: ”Han/hon kan nog, men det blir liksom inte av.”
Tidigare har barn med ryggmärgsbråck ofta ansetts överhjälpta på grund av sin motoriska funktionsnedsättning – i vissa fall har barnen till och med ansetts lata. I sin avhandling kan nu Marie Peny-Dahlstrand, leg arbetsterapeut och doktorand vid Sahlgrenska akademin, visa att det inte handlar om lathet eller ovilja utan på en oförmåga att självständigt driva igenom aktiviteter från start till mål, att initiera nya steg i en aktivitet och att lösa problem som uppstår under aktivitetens gång.
– För ett barn som är fött med ryggmärgsbråck är den här nedsatta förmågan att ”få något gjort” troligen mer hämmande än de motoriska svårigheterna. Slutsatsen är att många barn och även vuxna med ryggmärgsbråck skulle behöva assistans eller annat stöd som agerar som startmotor och problemlösare, säger Marie Peny-Dahlstrand.
Svårigheterna i vardagslivet som avhandlingen beskriver finns sannolikt även hos barn och vuxna med andra neurologiska skador och sjukdomar. Ofta döljs dessa svårigheter bakom mer synliga motoriska funktionsnedsättningar, vilket medför att personer med dessa svårigheter ofta missförstås som ovilliga eller ovana, säger Marie Peny-Dahlstrand.
Rönen som avhandlingen presenterar är viktiga att förmedla till föräldrar, skol- och habiliteringspersonal, samt inte minst till biståndsbedömare.
– Då kan barn med ryggmärgsbråck få rätt sorts stöd, och därmed möjlighet att utnyttja sin potential och vara så delaktiga som möjligt i vardagsliv, skola och kamratumgänge, och som vuxna även bli delaktiga i arbets- och samhällslivet, säger Marie Peny-Dahlstrand.
Avhandlingen To get things done, the challenge in everyday life in children with spina bifida. Quality of performance, autonomy and participation försvaras (på engelska) den 16 september kl 09.00 i Arvid Carlssons hörsal, Academicum, Medicinaregatan 3.
Kontaktinformation
Kontakt:
Marie Peny-Dahlstrand, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet
0703-97 69 28
marie.peny-dahlstrand@neuro.gu.se
Handledare; Gunilla Gosman-Hedström, docent. Mobil 0703-484306 e-postadress; gunilla.gosman-hedstrom@neuro.gu.se
Fakta
Ryggmärgsbråck är en medfödd missbildning i ryggkotorna och deras taggutskott. I Sverige föds varje år ett tjugotal barn med ryggmärgsbråck. Oftast opereras barnet under det första levnadsdygnet för att sluta bråcket.
Norge och Danmark har lärlingsbaserad yrkesutbildning medan den i Finland och Sverige primärt är skolbaserad. Fr.o.m. hösten 2011 har lärlingsutbildningar införts också i Sverige.
I rapporten undersöks hur väl övergången mellan skola och arbetsliv påverkas av hur yrkesutbildningen organiseras. Slutsatsen blir att andelen som examineras från yrkesutbildningen på den svenska gymnasieskolan är på samma nivå som i Danmark, lägre än i Finland, men betydligt högre än i Norge. Svenska avhoppare från den gymnasiala yrkesutbildningen löper också en lägre risk att långvarigt stå utanför arbetsmarknad och studier än i våra grannländer.
– Anledningen till att de svenska avhopparna klarar sig så pass bra är att vår vuxenutbildning tycks vara bättre på att fånga upp avhoppare och erbjuda dem en andra chans än vad som är fallet i våra grannländer, säger Olof Bäckman, forskare vid Institutet för framtidsstudier och en av författarna till rapporten.
De lärlingsbaserade utbildningarna i Danmark och Norge har alltså inte någon högre andel examinerade än de skolbaserade utbildningarna i Finland och Sverige. I Norge har man tvärtom stora problem med avhopp från yrkesutbildningarna.
– I ljuset av de resultat som presenteras i vår rapport är det svårt att se hur den i höst införda lärlingsbaserade yrkesutbildningen i Sverige skulle kunna bidra till ökad andel examinerade. Utifrån vad vi ser i Norge är det faktiskt mer troligt att det blir tvärtom, säger Olof Bäckman.
Rapporten visar däremot att för dem som examinerats från utbildningen verkar övergången till arbetslivet gå smidigare i Danmark och Norge. De utexaminerade från finsk och särskilt svensk yrkesutbildning går å andra sidan i högre utsträckning vidare till högre studier.
Arbetsrapport Nr 2011:8, Dropping out in Scandinavia. Social exclusion and labour market attachment among upper secondary school dropouts in Denmark, Finland, Norway and Sweden är skriven av
Olof Bäckman, Vibeke Jakobsen, Thomas Lorentzen, Eva Österbacka, Espen Dahl och kan laddas ner från www.framtidsstudier.se.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Olof Bäckman, olof.backman@framtidsstudier.se 08 – 402 12 18.
Hanna Zetterberg Struwe, kommunikationsansvarig Institutet för Framtidsstudier
hanna.zetterberg_struwe@framtidsstudier.se
Harpestbakterien är extremt smittsam, och så kallade Igl-proteiner är avgörande för dess sjukdomsalstrande förmåga. Det visar den avhandling som Linda Tancred försvarar vid Umeå universitet 16 september.
Harpestbakterien, Francisella tularensis, är en mycket smittsam bakterie som orsakar sjukdomen tularemi, även kallad harpest, hos djur och människa. Harpest är en allvarlig sjukdom, och infektion orsakad av en nordamerikansk variant av bakterien leder ofta till döden om den inte behandlas med antibiotika.
Harpestbakterien tillväxer inuti så kallade makrofager – de värdceller som normalt försvarar kroppen mot infektioner. Vanligtvis äter makrofager upp bakterier och andra kroppsfrämmande ämnen genom att de innesluts i ett speciellt membran där de sedan bombarderas med skadliga substanser och bryts ned. Harpestbakterien har förmåga att motverka denna membraninneslutning och nedbrytning.
I avhandlingsarbetet har en makrofagmodell använts för att identifiera harpestproteiner som är viktiga för dess sjukdomsalstrande förmåga. Linda Tancred visar i avhandlingen att Igl-proteinerna, en grupp av fyra proteiner som är unika för harpestbakterien, är avgörande för dess sjukdomsalstrande förmåga. Harpestbakterier som saknar något av Igl-proteinerna har kraftigt minskad sjukdomsalstrande förmåga, och saknar möjlighet att motverka ett antal av värdcellens försvarssystem såsom produktion av syreradikaler och utsöndring av inflammationsstimulerande ämnen. Detta leder till att harpestbakteriernas tillväxt inuti makrofager kraftigt hämmas samtidigt som skadan på värdcellen minskas. Den minskade sjukdomsalstrande förmågan kan förklaras av att bakterier utan Igl-proteiner inte längre kan motverka membraninneslutningen i värdcellen.
Linda Tancred visar också att tillsats av signalsubstansen interferon-gamma, som aktiverar immunförsvaret, leder till att värdcellerna effektivt kan avdöda harpestbakterier både med och utan Igl-proteiner. Den avdödande effekten kan kopplas till att värdcellen producerar mer kväveradikaler. På samma sätt visar hon också att tillsats av en substans som bildar kväveradikaler inuti infekterade värdceller skadar harpestbakterien, vilket i likhet med avsaknaden av Igl-proteiner minskar bakteriens möjlighet att stå emot ett flertal av värdcellens försvarssystem.
Resultaten visar att den sjukdomsalstrande förmågan hos harpestbakterien beror på att den överlever i makrofager, de immunceller som normalt är ett av kroppens främsta verktyg för att oskadliggöra mikrober. Förmågan att överleva är helt beroende av bakteriella Igl-proteiner.
Linda Tancred är uppvuxen i Göteborg och har magisterexamen i molekylärbiologi från Göteborgs universitet. För mer information, kontakta henne gärna på
telefon 090-785 17 53
mobiltelefon 073-686 21 03
e-post linda.tancred@climi.umu.se
Läs hela eller delar av avhandlingen:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-45869
Fil Dr Victoria Blom har tittat närmare på tänkbara orsaker till att en del personer blir sjuka av stress.
— En förklaring till att unga kvinnor blir sjuka av stress återfinns i självkänslan, eller snarare brist på den. I stället för att ha en inneboende trygghet att man duger som man är så har en del personer en villkorlig, så kallad prestationsbaserad, självkänsla. Man strävar då ständigt efter att erhålla den självkänsla man saknar genom att hela tiden ställa höga krav på sig själv. Samtidigt finns ofta en rädsla för att misslyckas hos dessa personer då egenvärdet är avhängigt prestationens resultat, säger Victoria Blom.
I sin avhandling Striving for self-esteem – Conceptualizations and role in burnout visar Victoria Blom att framgång och yttre bekräftelse blir en kompensation för bristande självkänsla. Man blir då också beroende av att vara duktig för att känna att man duger.
— En god grundläggande självkänsla i botten kan istället skapa en buffert mot misslyckanden och nederlag. Det blir då inte den yttre bekräftelsen som definierar hela ens egenvärde och man kan hålla en sundare distans till sina prestationer. I en experimentell studie visade det sig att individer med denna typ av villkorad självkänsla reagerade med förhöjd fysiologisk och psykologisk anspänning i en prestationssituation där de blev utvärderade, särskilt då de inte har full kontroll över situationen.
Att det framförallt är duktiga, engagerade och prestationsinriktade personer som blir sjuka av stress är en utbredd uppfattning inom utbrändhetsforskningen. Men hur kan detta dysfunktionella engagemang vändas till ett positivt engagemang utan att individen driver sig själv för hårt?
— En av mina studier visar att prestationsbaserad självkänsla tycks triggas i en miljö med otillräckligt stöd från chef och familj, motstridiga krav samt otillräckligt med resurser för att göra ett bra jobb och hög arbetsbelastning. Detta leder i sin tur till ökad risk att bränna ut sig. När det kommer till könsskillnader visar studien att det för män i hög grad är arbetsstress som leder till utbrändhet, medan det är de inre kraven i form av prestationsbaserad självkänsla som främst leder till att kvinnor bränner ut sig. De är ’duktiga flickor’ som riskerar att driva sig själva så hårt att de blir sjuka av stress, säger Victoria Blom.
För mer information kontakta gärna: Victoria.blom@psychology.su.se alt: 070-7213029
Universitetet i huvudstaden – utbildning och forskning på högsta nivå där öppna sinnen möts och utvecklas. Universitetet deltar i regionala, nationella och internationella samarbeten, i debatt och i samhällsutveckling. Här är mer än 50 000 studenter och 6 000 medarbetare verksamma inom humaniora, juridik, naturvetenskap och samhällsvetenskap.
– Östersjöns förmåga att ta upp koldioxid utan att samtidigt försura vattnet kraftigt har förändrats de senaste 100 åren. I Bottenviken har motståndskraften mot förändringar minskat medan den har ökat i de sydöstra delarna av Östersjön, säger Karin Wesslander på institutionen för geovetenskaper vid Göteborgs universitet.
Koncentrationen av koldioxid i atmosfären ökar stadigt på grund av mänsklig påverkan, de globala klimatmodellerna är ännu osäkra och kusthaven ingår sällan i de stora klimatmodellerna. För att bättre förstå hur koncentrationen av koldioxid påverkar haven och vår miljö har Karin Wesslander undersökt koldioxidsystemet i Östersjöns ytvatten.
Koldioxid ingår som en viktig del i fotosyntesen, som omvandlar energin från solljuset. I havet sköts fotosyntesen av växtplankton. Under vårens och sommarens algblomning förbrukas koldioxid i havet. Eftersom andelen koldioxid då blir mindre i vattnet än i atmosfären sker ett flöde av koldioxid till havet, som fungerar som en sänka för atmosfäriskt koldioxid. När plankton sedan dör bryts de ner och koldioxid kommer tillbaka ut i vattnet. Under höst och vinter när det blåser mycket blandas vattnet om och koldioxiden kommer upp till ytan igen. Därför är havet dessa årstider oftast en koldioxidkälla.
– Studien bygger på 15 års mätningar i havet utanför Gotland, 1994-2009, och visar att det finns stora variationer mellan årstider, olika år och olika områden. Skillnaderna beror bland annat på hur stor algblomningen är. Vinden har också stor betydelse.
Eftersom Östersjön är ett väl avgränsat innanhav som får ett stort tillskott från de många floder som rinner ut där, får flodvattnets sammansättning stor påverkan. Karin Wesslanders resultat visar att Östersjöns förmåga att ta hand om koldioxid utan att öka försurningen är betydligt högre i de sydöstra delarna och kring Finska viken än i Bottenviken.
– Vi tror att skillnaderna beror på att floderna i Finska viken och längs baltkusten får med sig kalk då de rinner genom kalkhaltigt berg. Floderna som rinner ut i Bottenviken har inte alls samma kalkhalt.
Avhandlingen innehåller även en modellstudie som visar att övergödningen av Östersjöns ytvatten kan ha motverkat den försurning som koldioxidökningen i atmosfären annars skulle ha gett upphov till. De nya resultaten ingår i arbetet med att utveckla bättre miljö och klimatmodeller för Östersjön.
Avhandlingen The carbon dioxide system in the Baltic Sea surface waters försvarades framgångsrikt på en disputation vid göteborgs universitet. Handledare: Anders Omstedt. Länk till avhandlingen: http://hdl.handle.net/2077/25442
Kontaktinformation
KONTAKT:
Karin Wesslander, institutionen för geovetenskaper vid Göteborgs universitet
031- 786 2873
0702- 76 75 66
karinw@gvc.gu.se
– Vi vill bland annat undersöka om och i så fall hur införandet av nationella prov i dessa ämnen har förändrat lärarnas syn på vad som ska läras ut och hur, säger Eva Lundqvist, forskare vid institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier och huvudansvarig för studien.
Nationella prov ska vara ett stöd i lärarnas arbete och för elevernas lärande. De ska också utveckla verksamheten i riktning mot de nationella målen. Genom införandet av nationella prov i fysik, kemi och biologi ville regeringen höja resultaten i naturvetenskap, öka måluppfyllelsen och skapa en mer likvärdig betygssättning av elever. Allt detta beskrivs som nödvändigt eftersom svenska elever når sämre resultat i nationella och internationella mätningar än tidigare.
Uppsalaforskarna ska undersöka om, och i så fall på vilket sätt, införandet av nationella prov i de naturorienterande ämnena påverkar lärarnas undervisning. Ändrar de uppfattning om vad som är bra NO-undervisning? Påverkar proven hur lärarna bedömer eleverna? Påverkas elevernas lärande? Forskning om detta saknas nästa helt idag.
I september skickas en enkät ut till lärare verksamma i Mälardalen och i övriga Sverige för att identifiera olika undervisningstraditioner i NO-lärarkåren. Ett urval lärare kommer också att intervjuas och följas i klassrummet. Syftet är att det ska bli möjligt att se om proven påverkat lärare med olika undervisningstradition olika.
Resultaten av undersökningarna kommer att diskuteras i relation till varandra och till den nationella och internationella forskningen om ”scientific literacy”. Scientific literacy handlar om visioner för vad som skall utgöra de kunskaper alla medborgare bör få med sig i naturorienterande undervisning. Studien kommer att bli ett viktigt underlag för att diskutera provens effekter och utveckling, men kommer också att kunna vara ett stöd i lärares yrkesutövning.
Studien finansieras av Vetenskapsrådet.
För mer information, kontakta Eva Lundqvist, forskare vid institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, tel: 018-471 24 28, eva.lundqvist@edu.uu.se
Uppsala universitet – kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se
Professor Milan Veljkovic vid Luleå tekniska universitet leder
forskningen om modulhus som kan användas för flexibla bostäder.
Särskilt lämpligt för studentbostäder, ett hus i moduler, byggt på ett stålskelett, som är lätt att bygga och flytta, särskilt i tätbebyggda områden. Det är idén med ett nytt stort EU finansierat forskningsprojekt som leds av Luleå tekniska universitet, i samarbete med bl a Kalixföretaget Part AB.
– Det är en ny typ av hus som är gjort av prefabricerade 3D rumsmoduler som tillverkas av Part AB i Kalix och stålskelettet ska levereras av världens största stålrörstillverkare, Vallourec & Mannesmann Tubes, säger Milan Veljkovic, Professor i stålbyggnad vid Luleå tekniska universitet.
Varje höst och vårterminsstart på olika universitets- och högskoleorter i Sverige är studentbostadsbristen ett stort problem, särskilt senare år med stora studentkullar. Vad kan då vara lämpligare än att hitta ett flexibelt sätt att bygga och flytta hus som löser bostadsbristen. Den 17-18 augusti hölls en ”kick off” för ett projekt som finansieras av EU-medel och partners egna resurser. Det leds av Luleå tekniska universitet. I projektet, som ska pågå i tre år, ingår sju forsknings- och industripartners från Tyskland, Portugal, Belgien, Spanien och Sverige.
– Vi söker mark för att uppföra en pilotbyggnad, helst nära LTU eller i Kalix och huset kommer att testas så att det uppfyller krav för energieffektiva byggnader och hållbart byggande, säger Milan Veljkovic. Vi vill gärna ha huset i bruk efter forskningsprojektet, som studentboende, hotell eller för spin-off företag.
Forskningen ska leda fram till ett sätt att bygga flervåningshus i moduler, med kort byggtid och med möjlighet till att återanvända stora delar. Användning av höghållfasta stål kommer att undersökas i nya förbandsdetaljer. Det ska bli hus som uppfyller krav på ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Det betyder med andra ord att de ska vara bra för människa, miljö och den privata ekonomin.
För mer information kontakta
Milan Veljkovic
Professor i stålbyggnad
Luleå tekniska universitet
070-6084731
Det övergripande syftet med den RJ-finansierade projektet var att undersöka betydelsen av övervikt och fetma under medelåldern för utvecklingen av kognitiv svikt och demens senare i livet. Kognitiv svikt visar sig som lindrig nedsättning i minnet eller andra intellektuella funktioner (t.ex. tankeförmåga, orienteringsförmåga och språk) medan demens är ett syndrom med en stadigvarande nedsättning av kognitiva funktioner såsom minne och andra intellektuella funktioner samt en påverkan på personlighet och emotionella funktioner.
Förr undersökte man framför allt det genetiska arvet och sådant som stroke och högt blodtryck, för att förstå detta. Men i dag har forskare börjat undersöka hur ens livsstil påverkar hjärnans funktion. En sådan livsstil är i dag onekligen övervikt och fetma, som ofta är ett resultat av den livsstil som man har valt. Den fråga som Linda Hassings forskargrupp ställt sig är hur fetma påverkar hjärnan och i synnerhet utveckling av demens och de kognitiva funktionerna senare i livet.
För att kunna undersöka och identifiera riskfaktorer för dessa tillstånd krävs det därför studier som har lång uppföljningstid. I det svenska tvillingregistret, som detta projekt baserats på, finns information om individers livsstil från 1960-talet och framåt. Individerna i registret blev 30 år senare inkluderade i omfattande longitudinella studier om kognitiv svikt och demens.
Den samlade informationen i tvillingregistret om livsstil i medelåldern och de kognitiva mätningarna 30 år senare har därför kunnat användas för att belysa den långsiktiga risken för att drabbas av kognitiv svikt och demens i hög ålder.
När resultaten från undersökningen analyserades stod det klart att det faktiskt finns ett tydligt samband mellan övervikt i medelåldern och ökad risk för demens 40 år senare. Orsaken är troligen sådant som diabetes och vaskulär problematik (det vill säga problem med blodkärlen). Detta är däremot inte fallet när det gäller demens av Alzheimer typ, där sambandet verkar ha andra förklaringsfaktorer.
Inte bara ökade risken för demens utan också för försämringar av den kognitiva förmågan överhuvudtaget för de som var överviktiga i medelåldern. Såväl minnet, den verbala förmågan, den psykiska snabbheten och den visuospatiala förmågan, det vill säga förmågan att bedöma avstånd och avgöra storleksskillnader och så vidare, försämrades. Överviktigas kognitiva förmågor försämrades dessutom snabbare.
Docent Linda Hassing, Göteborgs universitet, nås på Linda.Hassing@psy.gu.se
Hela slutredovisningen finns att läsa på RJ:s webb: Fetma och demens.
/Jenny Björkman
Tidigare forskning har visat att störningen från trafikbuller kan nå en helt godtagbar nivå om man har tillgång till en tyst gårdssida, även om den bullriga sidan överskrider riktvärdet för trafikbuller. Den här typen av avsteg från riktvärdena har börjat användas av kommunerna vid planerade förtätningar av städer. Då är det viktigt att kunna förstå och beskriva ljudutbredningen och förutsäga vilka bullernivåer från trafik det kommer att bli på innergården, vilket chalmersforskarna Maarten Hornikx och Jens Forssén arbetar med.
– Just nu undersöker vi hur bullernivån påverkas av husets utformning och av materialen i marken runt omkring, säger Jens Forssén, docent på Avdelningen för teknisk akustik på Chalmers. Vi undersöker också effekten av träd och växter på gården och tittar på vad som händer när man klär taken med akustiskt mjuka material, till exempel gräs.
Forskargruppen har nu fått pris för bästa artikel 2008–2010 i den vetenskapliga tidskriften ”Acta Acustica united with Acustica”, som ges ut av Europeiska akustiska sällskapet (EAA). Enligt EAA har artikeln påverkat både tillämpad forskning för att minska buller på innergårdar och beräkningsmetoder för att kunna beskriva ljudutbredningen och förutsäga bullernivåerna.
Forskarna har bland annat visat att ljudet på innergården inte avtar med avståndet lika fort som ljudet ute på gatan. Det betyder att man måste ta hänsyn till bullerkällor längre bort när man ska beräkna bullernivån på en gård.
– När man ska avgöra hur mycket ljud som går igenom fönster som vetter mot gatan brukar man bara ta med ljudet från gatan utanför i beräkningen, säger Jens Forssén. Men när det gäller fönster eller balkonger som vetter mot gården räcker det inte att ta med den närmsta gatan i beräkningen, utan man måste räkna med bullret från flera gator.
En annan skillnad mellan ljudets utbredning på gatan och till gården är att det senare påverkas mer av materialen i och på de husfasader som vetter mot gatan. Det finns mycket att göra för att sänka bullernivån på gården genom att använda material som är bra på att absorbera ljud, både ute på gatan och inne på gården.
– Bland annat är det effektivt att placera mycket växter längs fasaderna, säger Jens Forssén. När det gäller själva fasaden så är det bäst om den är ojämn, till exempel med fönsternischer, balkonger och loftgångar. Platta fasader i hårda material som stål och glas är det sämsta ur bullersynpunkt.
Chalmersforskarna har också jämfört helt slutna innergårdar med innergårdar som är öppna i ändarna.
Där visar deras resultat att fasadmaterialet inne på gården påverkar bullernivån mer för slutna gårdar än för öppna.
Läs mer om samhällsbuller på sajten ”Ljudlandskap för bättre hälsa”
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Jens Forssén, Avdelningen för teknisk akustik [Ref 3], Institutionen för bygg- och miljöteknik, Chalmers, 031-772 86 04, jens.forssen@chalmers.se
– Missnöjet i de fyra nordligaste länen har ökat påtagligt de senaste åren, säger Ulf Wiberg, professor i ekonomisk geografi vid Umeå universitet och delansvarig för undersökningen.
Sämst betyg får statens och landstingens utformning av politiken, medan kommunerna klarar sig bättre. Ulf Wiberg menar att en av huvudanledningarna till det ökade missnöjet är den ekonomiska krisen. Förutom att den har medfört neddragningar i samhällsservice, har också människor förväntningar på att politiker ska agera kraftfullt för att motverka arbetslöshet och konkurser inte infriats i tillräcklig utsträckning.
– Att kommunernas politiska agerande får ett bättre betyg beror sannolikt på att deras insatser framstår som tydligast och mest skräddarsydda för att rå på den lokala problembilden, säger Ulf Wiberg.
Fjällkommuner särskilt sårbara
Det finns också tydliga skillnader mellan norrlänningar vid kusten, inlandet och fjällen. Mest missnöjda är människor som bor i fjällkommuner, något som inte är så oväntat enligt Ulf Wiberg.
– I fjällkommunerna pressas både det privata näringslivet och samhällsservicen hårdare beroende på kostnader förknippade med glesheten och långa avstånd. Dessutom kämpar kommunerna mot befolkningsminskning och en åldrande befolkning.
Skillnad mellan länen
Ett genomgående mönster är också att fler är nöjda i Norr- och Västerbotten jämfört med Västernorrland och Jämtland. Mest positiva är norrbottningar, där faktiskt fler fortfarande är positiva än negativa till kommunernas agerande för sysselsättnings- och företagsutveckling.
Fakta: Norrländsk regionstudie
Undersökningen Norrländsk regionstudie har genomförts både år 2008 och 2010, och bygger på enkätsvar från cirka 2 500 slumpmässigt utvalda norrlänningar. Projektet finansieras av de tre nordligaste landstingen samt Umeå universitet, och genomförs av en forskargrupp vid Umeå universitet, Luleå tekniska universitet och Mittuniversitetet.
För mer information, kontakta:
Ulf Wiberg
kulturgeografiska institutionen, Umeå universitet
Telefon: 090-786 5537, 070-548 6466
E-post: ulf.wiberg@geography.umu.se
Den är unik i världen och finns vid infarten till Luleå tekniska universitet. Det handlar om en cirkulationsplats som själv analyserar trafiken och tar egna beslut om att stödja trafikanterna. Så fort du närmar dig med bilen blir rondellen aktiv – och lyser upp om det är mörkt.
När du kör in i cirkulationsplatsen vid Luleå tekniska universitet på kvällen kommer du att märka hur den mörka rondellen plötsligt lyser upp, flera ljuspunkter löper runt, runt i rondellen. På infarterna till cirkulationsplatsen och i själva rondellen finns omkring 50 fastlimmade trådlösa sensornoder, som drivs av solceller. Du befinner dig mitt inne i en unik och ny testplattform.
– Cirkulationsplatsen med det speciella systemet av sensorer som vi har byggt upp är den i första i sitt slag, sägerWolfgang Birk, forskare vid Institutionen för system- och rymdteknik.
Det som ska testas i cirkulationsplatsen är hur distribuerade och samverkande system av trådlösa sensorer klarar av att skapa intelligenta funktioner genom att kommunicera med varandra. I cirkulationsplatsen vid LTU ska de analysera fordonen som kör in. När en personbil passerar en sensornod vid någon av infarterna kommunicerar noden detta till en basstation vid vägkanten. Den i sin tur når alla fristående noder i cirkulationsplatsen som börjar agera självständigt, men koordinerat, och lyser efter ett förbestämd mönster.
Information om det som sker i cirkulationsplatsen samlas i en databas för att stödja forskning kring tillförlitlig kommunikation, strömsnål elektronik och om hur system med sensornoder som samverkar skapar funktionalitet. Tanken är att öppna testplattformen i cirkulationsplatsten för bilindustrin och Trafikverket :
– Trafikverket kan till exempel studera hur belysningen och löpljuset i rondellen påverkar trafikrytmen och trafikanterna. Om ljuset i rondellen går långsammare, kör vi lugnare då? Det är en av många frågor som forskare hoppas att få svar på, sägerArne Gylling, projektledare vid Institutionen för system- och rymdteknik.
Testplattformen i cirkulationsplatsen är ett samarbete mellan Eistec, Geveko ITS A/S, LTU och Trafikverket. Den är en av tre provplatser för intelligenta trafiksystem som ingår i nybildade ITS/Bothnia vid LTU.
Se video om den intelligenta rondellen.
Det är sedan tidigare känt att barn till alkoholister löper ca 50 procents ökad risk att själva få problem med alkohol i framtiden. Ny forskning från Sahlgrenska akademin bidrar till ny kunskap bakom detta samband. Studien, som genomförts av forskaren Anna Söderpalm-Gordh, har publicerats i det senaste numret av tidsskriften Pharmacology Biochemistry and Behaviour.
Studien omfattar 58 friska försökspersoner, vilka delades in i två grupper utifrån om de hade en familjemedlem med alkoholproblem eller inte.
De både grupperna fick slumpvis vara med om två experimentella situationer, där den ena av uppgifterna var mer stressfylld och gick ut på att lösa mattetal under en viss tid inför publik. Därefter fick de båda grupperna dricka alkohol i ett experimentellt konsumtionstest eller så kallad placebo, beroende på vilken situation de lottades att vara med i.
– Resultaten visar att försökspersoner med föräldrar som missbrukar alkohol dricker mer alkohol än vad andra gör när de utsätts för stress, säger Anna Söderpalm-Gordh.
Detta beteende kan få negativa konsekvenser på sikt. Det är sedan tidigare känt att personer som dricker större mängder alkohol vid varje enskilt tillfälle löper högre risk att utveckla ett beroende i framtiden.
– Om alkoholen gör dig lugnare vid stress bör man försöka hitta andra sätt att lugna ner sig på, till exempel med hjälp av avslappningsövningar, säger Anna Söderpalm-Gordh.
Kontaktinformation
FAKTA ALKHOLISM
Man brukar prata om två typer av alkoholism, typ I och typ II. Typ I där alkoholmissbruk till stor del beror på geners interaktion med miljöns, exempelvis umgänge eller livshändelser och typ II, där det finns en stor genetisk risk, oberoende av miljö, för att ett alkoholberoende ska utvecklas. Ungefär 40 procent av den svenska befolkningen har en nära anhörig med alkoholproblem.
Kontakt:
Anna Söderpalm Gordh, institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Sahlgrenska akademin
031-342 34 83
0734-21 48 48
anna.soderpalm@neuro.gu.se
