Alzheimers och Parkinsons sjukdom är två av de vanligaste neurologiska sjukdomarna som leder till nedbrytning av hjärnans nervceller. Sjukdomarna drabbar tusentals personer årligen och när diagnosen ställs kan skadorna i hjärnan ha gått långt.
Nu föreslår forskare vid Luleå tekniska universitet en ny screeningmetod för tidig upptäckt av sjukdomarna. Genom ett enkelt salivprov kan molekyler som kommer från hjärnan analyseras.
Tidig diagnos viktig
Med metoden skulle det kunna bli möjligt att ställa en diagnos av sjukdomarna upp till tio år innan de första symtomen visar sig.
– De här sjukdomarna påverkar livet väldigt mycket för många. Ett salivprov är en enkel metod som skulle kunna leda till tidig diagnos. Det ger möjligheten att sätta in tidiga åtgärder för individen och göra stor skillnad i deras liv. Det ger också möjlighet att förstå sjukdomen bättre vilket kan leda till nya läkemedel, säger Vaibhav Sharma, forskare i medicinsk teknik vid Luleå tekniska universitet.
Bubblor i nanostorlek
Metoden tar hjälp av exosomer – små bubblor i nanostorlek som utsöndras från kroppens celler.
När exosomerna först upptäcktes på 1980-talet trodde man att innehållet i bubblorna var skräp som cellerna gjorde sig av med. Senare års forskning har visat att den huvudsakliga uppgiften för exosomer är att bära information mellan celler, ungefär som en slags flaskpost i nanoskala. Flaskposten når rätt mottagare genom proteiner på utsidan. De känns igen av andra celler och fungerar alltså som en slags adresslapp.
Mellan hjärnan och resten av kroppen finns blod-hjärnbarriären, ett skydd för hjärncellerna som gör att stora molekyler inte kan ta sig in eller ut. Men exosomer är så små att de kan passera barriären och berätta vad som pågår i hjärnan.
Ett salivprov är en enkel metod som skulle kunna leda till tidig diagnos, säger forskaren Vaibhav Sharma. Bild: Luleå tekniska universitet
Forskarna har nu kunnat visa att parkinson och alzheimer kan diagnostiseras genom att analysera exosomer i saliv. Genom att använda sig av exosomens adresslapp – proteinet på utsidan – kan de urskilja vilka exosomer som kommer från hjärnceller.
Genom att mäta bubblornas rörelser med laser har forskarna analyserat mängd och storlek. Exosomerna kan på så sätt säga om det finns tecken på sjukdom, och ge indikationer om hur långt sjukdomen gått.
Kan utvecklas för ALS
Tekniken som forskarna använder är redan tillgänglig men tillämpningen är ny. Forskarna har fokuserat på parkinson och alzheimer, men det skulle även vara möjligt att utveckla metoden för fler neurologiska sjukdomar, till exempel ALS.
– Det som driver oss är möjligheten att upptäcka sjukdomarna så tidigt som möjligt. Vi vet sedan tidigare att de molekylära nedbrytningsprocesserna börjar långt innan symtomen visar sig. Det här är en metod som potentiellt kan upptäcka förändringarna innan hjärnan brutits ned så mycket att medicinering blir svårare. Det finns möjlighet att det även skulle kunna användas som screeningverktyg, säger Fredrik Nikolajeff, professor i medicinsk teknik vid Luleå tekniska universitet.
Vaibhav Sharma, forskare i medicinsk teknik vid Luleå tekniska universitet, vaibhav.sharma@ltu.se
Fredrik Nikolajeff, professor i medicinsk teknik vid Luleå tekniska universitet, fredrik.nikolajeff@ltu.se
Universitetsvärlden är internationell, men brottas också med svårigheter att integrera studenter från olika länder.
Nu pekar ny forskning från Chalmers på en metod som både minskar de akademiska och sociala klyftorna och dessutom ökar trivseln. Framgångsreceptet är att samarbeta i par – som läraren utser.
Allt fler internationella studenter
Det finns gott om forskning som pekar på att integration är en avgörande faktor för ett framgångsrikt studentliv för både individen och lärosätet.
Studenter som känner sig delaktiga och upplever samhörighet med sina studiekamrater kan få högre betyg och är mer benägna att fortsätta studera. Men att nå dit är en utmaning – i synnerhet när det gäller de internationella studenterna. Så i takt med att lärosäten, inte minst de svenska, internationaliseras blir frågan allt mer brännande.
– Om studenter får välja fritt, tenderar de att samarbeta med människor från samma etniska grupp som de själva tillhör. Interaktionen mellan studenterna blir därför liten, och minskar känslan av delaktighet och samhörighet med andra, säger Becky Bergman, universitetslektor vid Chalmers.
Studenterna fick hantera utmaningar
Men vad händer om studenterna inte får bestämma själva, utan att läraren i stället ger förutsättningar för vilka som ska samarbeta? Jo, då ser man mycket positiva effekter, visar studien.
– Det blev väldigt tydligt att akademiska och sociala klyftor överbryggades när läraren bestämde paren, bland annat för att studenterna tvingades att hantera utmaningar tillsammans på ett helt annat sätt än när de själva väljer partner eller jobbar i större grupper.
Samarbete minskade stress
Studien genomfördes under coronapandemin då undervisningen skedde på distans.
Det innebar en utmaning för studenterna. Arbetsbördan och det digitala arbetssättet var tufft för många. Trots detta upplevde studenterna att pararbetet minskade stressen och att de delade rättvist på uppgifterna. Arbetssättet gav också upphov till nya personliga kontakter och i vissa fall rena vänskapsband.
– Det är ett mycket intressant resultat. Jag har svårt att se att de här positiva effekterna skulle uppstå utan styrning från läraren, i synnerhet eftersom kursen genomfördes online. Paren bildades direkt i början av kursen, innan några informella grupper hunnit bildats. Det tror jag var viktigt, säger Becky Bergman.
Kommunikation flöt på
Till skillnad från tidigare forskning som visar att kommunikationen i interkulturella konstellationer är ett hinder, visar resultatet från studien att det var helt tvärtom. En av de faktorer som studenterna värderade högst var just bra kommunikation.
– En förklaring kan ju vara att tidigare forskning gjorts i engelsktalande länder, medan i vår studie hade nästan ingen engelska som modersmål. Det gör att alla var vana vid att tala och förstå ett ”andra språk”.
Styrning och struktur behövs för att lyckas
Internationalisering och interkulturell kompetens betonas ofta som viktiga för svenska lärosäten. Med tanke på resultaten från den nya studien, ser Becky Bergman styrning och struktur som framgångsfaktorer för att nå dit.
– Ja, vi vet att integration inte sker av sig själv och vi kan inte lägga ansvaret på enskilda studenter. Vi behöver styrning och agera strukturerat på alla nivåer för att alla studenter ska uppleva delaktighet och samhörighet och verkligen kunna nå sin fulla potential, säger Becky Bergman.
Så gjordes studien
Studien ägde rum på en ingenjörsutbildning på Chalmers.
De 64 studenterna i studien representerade 14 nationaliteter. Under åtta veckor fick de föra veckovis dagbok på tre teman: akademiskt, parjobbet i sig och hur de tyckte det fungerade socialt.
Därefter genomfördes intervjuer med åtta frivilliga studenter för fördjupning. Få hade engelska som modersmål.
Becky Bergman, universitetslektor, institutionen för vetenskapens kommunikation och lärande, Chalmers tekniska högskola, rebecca.bergman@chalmers.se
Livsmedel från hav, floder och sjöar – som även kallas sjömat eller blå mat – skulle kunna bli en viktig resurs i kampen mot undernäring, hjärt- och kärlsjukdomar och klimatrisker.
Det visar en studie vid Stockholm Resilience Centre på Stockholms universitet och Stanford-universitetet.
– Vattenlevande livsmedel, så kallad blå mat, kan spela en viktig roll i våra kostvanor, för samhället och för ekonomin. Men exakt hur kommer att skilja sig mycket från land till land och beroende på lokala förutsättningar, säger Beatrice Crona som är professor i hållbarhet vid Stockholm Resilience Centre.
Fakta om sjömat
Blå mat försörjer upp till 800 miljoner människor världen över.
I 93 länder har tio procent av befolkningen näringsbrist trots tillgång på blå mat.
Tillgången på mer överkomliga blå livsmedel kan förhindra 166 miljoner mikronäringsbrister världen över.
Konsumtionen av blå mat kommer att öka med 80 procent i ätbar vikt till 2050.
Möjligheterna att dra nytta av blå mat för hälsosamma och hållbara kostvanor har inte förverkligats fullt ut.
Forskarna har sammanställt och analyserat nationella data och fått fram fyra områden där dessa livsmedel kan spela en nyckelroll för att förbättra nationella livsmedelssystem.
Områdena är B12- och omega 3-näringsbrist, hjärt- och kärlsjukdomar som kan kopplas till överdriven konsumtion av rött kött, hög miljöpåverkan och klimatanpassning samt motståndskraft för att säkra bidraget från blå matsystem till näring, rättvis ekonomi, försörjning och kultur.
Kan ersätta kött och minska miljöpåverkan
Forskarna menar att nya insikter från studien har stor betydelse för finansiärer, förädlare, återförsäljare, utvecklingsorganisationer och fiskare.
– Vårt mål är att beslutsfattare till fullo ska förstå de olika bidrag som sjömat kan ge, men också att de ska överväga de avvägningar som måste förhandlas fram för att verkligen få ut det mesta av de möjligheter som sjömat ger, säger Beatrice Crona.
Forskarna fann att beslutsfattare i länder med stora miljömässiga livsmedelsfotavtryck och höga nivåer av hjärt-kärlsjukdomar – som är vanliga i utvecklade länder i Europa och Nordamerika – bör fokusera på att förbättra produktionen och tillgången till sjömat. Den kan fungera som en ersättning för konsumtion av mer rött kött som har större miljöpåverkan.
Musslor, sill och sardiner
I länder som kännetecknas av stora miljömässiga livsmedelsfotavtryck och utbredd näringsbrist kan beslutsfattare välja att stödja en större mångfald av blå livsmedelsproduktion och främja billigare mat. Forskning visar till exempel att odlade musslor eller små pelagiska fiskar, som sardiner och sill, kan gynna en mindre välbärgad befolkning. Samtidigt har maten litet miljöavtryck.
Vill inspirera beslutsfattare
Forskarna har också tagit fram ett interaktivt verktyg för att hjälpa beslutsfattare att utforska data om sjömat utifrån sina egna länder.
– Vi vill inspirera beslutsfattare till att utforma policyer och åtgärder som kan realisera det bidrag som blå mat kan innebära för livsmedelssystem runt om i världen, säger Beatrice Crona.
Bakom studien står Blue Food Assessment, en grupp på mer än 100 forskare som leds av Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet, Stanford-universitet och intresseorganisationen EAT.
Fysisk aktivitet har en positiv påverkan på ungas fysiska och psykiska hälsa samt förmåga att lära sig. Trots detta blir barn i Sverige allt mindre aktiva och drygt 80 procent av svenska barn rör sig inte tillräckligt idag.
Forskare vid Luleå tekniska universitet och Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, har nu tagit fram ett förslag till en nationell rekommendation att barn bör gå, cykla eller på annat sätt aktivt ta sig till skolan – hela eller delar av vägen.
Jobbar du i skolan och vill veta mera?
Aktiva skoltransporter är ett skolbaserat forskningsprojekt som syftar till att främja barns möjlighet till vardagsrörelse genom att cykla eller gå till och från skolan. På webbplatsen finns pedagogiskt material och länkar till forskningen.
Förslaget grundar sig i en analys av hälsa, trafiksäkerhet, miljö och barns rörelsefrihet. Det utgår också från konventionen om barns rättigheter.
– Vårt mål är att få till en normförändring och en systemförändring. Vi har utgått från vad som är bäst för barnen och tror på barns förmåga, säger Anna-Karin Lindqvist, biträdande professor i fysioterapi vid Luleå tekniska universitet.
Hon och forskarkollegor har arbetat med ett projekt om aktiva skoltransporter sedan 2016. De har bland annat skapat en modell för hur skolor kan arbeta med aktiva skolresor i samarbete med kommuner.
Ingen enkel fråga
Men det är inte bara i skolan forskarna vill väcka frågan. Rekommendationen riktar sig också till föräldrar och samhällsplanerare.
– Det kan tyckas som en enkel fråga, men blir komplext eftersom det handlar om trafiksäkerhetsfrågor, normer, föräldrars oro och underhållsfrågor, säger Stina Rutberg, biträdande professor i fysioterapi vid Luleå tekniska universitet.
Råd till föräldrar
Forskarna rekommenderar att barn året runt använder aktiva resor, till exempelvis gång eller cykel, till och från skolan redan från förskoleklass.
Barnet bör först lära sig trafikmiljön på ett säkert sätt tillsammans med en vuxen, men resandet kan så småningom göras i sällskap med andra barn eller självständigt – om barnet och vårdnadshavare tillsammans gör en bedömning av barnets förmåga i förhållande till aktuell trafikmiljö.
Rådande normer i vägen
Enligt forskarna är ett hinder för aktiva skoltransporter den rådande normen att barn inte är mogna att cykla själva före tolv års ålder. Normen som har bristande vetenskapligt stöd dyker upp i olika policydokument, trots att barns skolväg ser väldigt olika ut.
Forskarna menar också att föräldrars skjutsande av barn leder till en otrygg trafiksituation med mycket biltrafik vid skolorna. I studier där barn intervjuas visar det sig också att många vill gå eller cykla till skolan.
Barnens perspektiv tappas bort
Forskaren Anna Niska vid VTI har varit med och tagit fram underlag till förslaget om en nationell rekommendation.
Hon tycker att barnens perspektiv ofta tappas bort när samhällsplanerare fokuserar på arbetspendling för vuxna, till exempel när det gäller infrastruktur, cykelparkeringar eller underhåll av vägar.
– Målet är att få ner antalet skjutsande föräldrar, och föräldrarnas incitament måste gå hand i hand med infrastrukturen. Det kan till exempel handla om att planera så föräldrar som skjutsar med bil kan lämna sina barn utan att riskera andra barns säkerhet, säger Anna Niska.
Anna-Karin Lindqvist, biträdande professor i fysioterapi vid Luleå tekniska universitet, anna-karin.lindqvist@ltu.se
Anna Niska, forskningsansvarig för Cykelcentrum vid Statens väg- och transportforskningsinstitut, anna.niska@vti.se
Frön är som bekant ett sätt för växter att sprida nästa generation till nya platser. Växter har också utvecklat flera fiffiga sätt att klara sig trots att närmiljön förändras.
De kan till exempel bilda frön som lagras i jorden i väntan på bättre tider. Dessa fröbanker hjälper växterna att överleva tillfälliga förändringar i miljön, eller hänga kvar på ett ställe trots att omständigheterna har blivit sämre.
Kattfot är en växt med en nordlig utbredning i Europa. Deras fröer kan inte lagras i jorden. Bild: Alistair Auffret
I en studie vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, har forskarna undersökt hur förmågan att bygga upp en fröbank skulle kunna hjälpa växter att klara sig när klimatet blir varmare.
De utgick från nästan 50 äldre studier med information om både de arter som fanns som frön i jorden och de som fanns i vegetationen ovanför jorden. Sammanlagt täcker studien fler än 2500 platser spridda över nio europeiska länder.
Eftersom medeltemperaturen i Europa redan har ökat med nästan en grad förväntade sig forskarna att de frön som lagrats i jorden skulle spegla historiska, svalare tider.
– Vi var förvånade när vi såg att fröbanken i huvudsak bestod av arter som trivs bättre i varmare klimat, jämfört med arterna i vegetationen, säger Alistair Auffret, docent i ekologi på SLU.
Det är inte bara så kallade ruderatväxter som bildar fröbanker. Jordvivan finns i många skogar i Europa, men är sällsynt i Sverige eftersom den inte är anpassad till kalla vintrar. Bild: Alistair Auffret
Fröbanker bromsar inte förändringar
Studien visar alltså att strategin att lagra frön i jorden är vanligare bland arter som har en varmare, mer sydlig utbredning i Europa.
Det betyder att fröbanker inte kommer att kunna hjälpa vissa arter att hänga kvar och på så sätt bromsa förändringar i floran. Tvärtom finns redan frön i jorden från arter som är anpassade till högre temperaturer, men det är inte nödvändigtvis bra för den biologiska mångfalden.
– De ”värmegynnade” arter som finns i fröbanker är inte där på grund av uppvärmningen, säger Alistair Auffret. Istället handlar det mest om generalister och växter som brukar kallas för ogräs eller ruderatväxter. Detta kan bidra till att växtsamhällen blir allt enformigare över tid.
Tufft för nordliga arter
Resultaten är också dåliga nyheter för arter som inte trivs i högre temperaturer.
– Vi visste sedan tidigare att arter med nordligare utbredning kan hotas av klimatförändringar och nu ser vi att de också saknar denna viktiga strategi för att kunna stanna kvar när uppvärmningen fortsätter, säger Alistair Auffret.
Alistair Auffret, universitetslektor vid institutionen för ekologi, enheten för landskapsekologi, Sveriges lantbruksuniversitet, alistair.auffret@slu.se
Levern är en lagringsplats för energi – i form av socker och fett – men även för andra viktiga ämnen som vitaminer och järn.
En frisk lever innehåller bara lite fett. Men ibland blir mängden fett så stor att det kallas fettlever. Tillståndet kan uppkomma vid för hög konsumtion av alkohol, men de flesta med fettlever överkonsumerar inte alkohol.
Under senare år har forskning visat att övervikt och diabetes typ 2 är en minst lika viktig orsak.
Fettlever allt vanligare
Runt en av fyra vuxna i världen uppskattas ha fettlever som inte orsakats av alkohol.
Förekomsten i Sverige är troligtvis något lägre, men utgör redan i dag ett vanligt problem och förväntas öka i takt med att fetma blir vanligare.
De flesta är omedvetna om att de har fett i levern. Utmaningen ligger i att hitta den relativt lilla andel personer med fettlever som också utvecklar en permanent leverskada, som kan bli livshotande. Forskare försöker därför hitta sätt att tidigt kunna identifiera de individer som löper störst risk att drabbas av nedsatt leverfunktion.
Studie undersökte muskler
I en studie har forskare undersökt deltagare med magnetkamera, MR. De riktade in sig på studiedeltagarnas muskler eftersom muskelförtvining och dålig muskelhälsa generellt är vanligt vid livsstilsrelaterade sjukdomar som fetma, diabetes typ-2 och icke-alkoholorsakad fettlever. Det är också kopplat till sämre prognos i sena stadier av leversjukdom.
Men man vet ännu inte vad som är hönan och vad som är ägget, det vill säga om muskelhälsan försämrats till följd av annan sjukdom eller om dålig muskelhälsa kan påskynda sjukdomsutvecklingen.
I den aktuella studien har fettmängden i levern och muskelsammansättningen hos drygt 40 000 individer mätts i MR-bilderna. Runt 5 000 personer bedömdes ha icke-alkoholorsakad fettlever.
Muskelsammansättning påverkar risk
En kombination av liten volym på lårmusklerna och inlagrat fett i musklerna bedömdes vara en ogynnsam muskelsammansättning. I studien bedömdes även deltagarnas muskelfunktion, som handgreppstyrka, gånghastighet och förmåga att gå i trappor.
– Vi ser att genom att titta på muskelsammansättningen kan vi förutse vilka personer med fettlever som har högst sannolikhet att dö, säger Jennifer Linge, doktorand vid Linköpings universitet.
Sambandet mellan muskelsammansättningen och dödlighet påverkades inte av om muskelfunktionen var bra eller dålig.
Olika resultat i studier kan förklaras
Det visade sig att förekomst av fettlever i sig inte var kopplat till försämrad prognos i studien. Även om resultatet är i linje med flera tidigare studier, går det emot den rådande uppfattningen att fettlever är starkt kopplat till utveckling av hjärt-kärlsjukdom och död.
En förklaring till att studier får olika resultat kan vara att studier om fettlever oftast undersöker patientgrupper från sjukhus. Tittar forskarna, som i detta fall, på befolkningen generellt ges en annan bild.
Bättre diagnostik behövs
Fyndet belyser behovet av bättre diagnostik för att hitta de individer som har sämre prognos, menar forskarna.
– Vi tycker att muskelsammansättning är en väldigt spännande komponent i att förstå vilka individer som har risk för att utveckla svår sjukdom och död. I pågående forskning lär vi oss mer om hur faktorer som exempelvis kost, träning och olika läkemedel påverkar muskelsammansättning, säger Mattias Ekstedt, professor vid Linköpings universitet.
Studien baseras på UK Biobank där frivilliga deltagare undersöktes med magnetresonanstomografi.
Mattias Ekstedt, biträdande professor vid institutionen för hälsa, medicin och vård, Linköpings universitet, mattias.ekstedt@liu.se
Jennifer Linge, doktorand vid institutionen för hälsa, medicin och vård, Linköpings universitet, jennifer.linge@liu.se
Varje år drabbas cirka 50 000 personer i Sverige av sepsis, eller blodförgiftning. Cirka 20 procent avlider.
Den allvarliga sjukdomen kan vara svår att upptäcka i tid, och för många som insjuknat i sepsis spelar ambulanssjukvården en avgörande roll i det tidiga skedet av sjukdomen.
– De första sex timmarna efter insjuknandet är särskilt viktiga. När väl ambulanspersonalen identifierat patienter med sepsis får de antibiotika tidigare vilket innebär att risken minskar för komplikationer eller att patienten avlider, säger forskaren Agnes Olander vid Högskolan i Borås.
Cirka hälften av patienterna som söker vård på en akutmottagning på grund av sepsis har kommit in med ambulans.
– Ambulanspersonalen har alltså en betydande roll att spela, fortsätter Agnes Olander.
I en avhandling har hon intervjuat patienter och närstående om deras erfarenheter av sjukdomsförloppet. Även ambulanspersonal har intervjuats för att ta reda på vad som får dem att misstänka sepsis och hur de gör bedömningar.
Mångtydiga och svårbedömda symtom
I avhandlingen ingår också en studie som utgår från journaler för att se vilka kännetecken på sepsis som ambulanspersonalen angett.
Resultaten visar att de vanligaste symtomen på sepsis var andningssvårigheter, förändringar mentalt och muskelsvaghet. De vanligaste tecknen var låg syresättning, förhöjd andningsfrekvens, förhöjd puls, ett lägre blodtryck, samt att kroppstemperaturen både kan vara förhöjd och låg.
I avhandlingen har även patienter med allvarlig, och mindre allvarlig, sepsis jämförts. Resultaten visar att patienter med allvarlig sepsis oftare hade påverkad andning, förändrad mental status, sämre syresättning, förhöjt plasmaglukos och att kroppstemperaturen var lite lägre eller helt normal.
Avhandlingen har också jämfört patienter som fått diagnosen sepsis med dem som inte fått det. Främst undersöks biomarkörerna – ämnen som indikerar en förändring i kroppen – plasmaglukos och serumlaktat för att se om ett förändrat mätvärde kunde identifiera patienter med sepsis i ambulanssjukvården. Men där kunde varken plasmaglukos eller serumlaktat identifiera sepsis.
Symptomen är alltså mångtydiga och det finns inga enskilda och tydliga tecken som i sig räcker för att fastställa sjukdomen.
Sepsis – en förrädisk sjukdom
Sepsis uppkommer som en följd av att immunförsvaret överreagerar mot en infektion. Vanliga anledningar till sepsis är lunginflammation eller urinvägsinfektion.
I intervjustudien med patienterna framkommer att symptomen ofta är diffusa vid insjuknandet. Patienterna beskriver ofta sjukdomsförloppet som smygande och att det är svårt att förstå att de är allvarligt sjuka.
– Många avvaktar med att söka vård. De upplever någon form av sjukdomskänsla men symtomen relateras ofta till en början till en annan sjukdom. Det kan till exempel kännas som magsjuka eller ryggont som de tror ska gå över, men som aldrig riktigt gör det, utan det blir bara värre, säger Agnes Olander och fortsätter:
– När tillståndet förvärras och symptomen blir påtagliga förstår de allvaret och att de behöver söka vård. Men i det läget kan de bli förändrade mentalt och inte vara sig själva. När det gått så långt är det inte ovanligt att det är anhöriga som kontaktar vården.
Utmaning för ambulanssjukvårdare
Bara runt 36 procent av dem som insjuknat i sepsis identifieras inom ambulanssjukvården. I intervjuerna med ambulanspersonalen framkommer att de ofta upplever att det är en stor utmaning att bedöma och identifiera sepsis.
– Det finns riktlinjer för bedömning av sepsis men de är inte tillräckligt träffsäkra och är ofta baserade på vitalparametrar, till exempel kroppstemperatur. Men hos sepsispatienter är dessa parametrar inte alltid så avvikande, förklarar Agnes Olander.
Helhetsbild viktig för rätt bedömning
Avhandlingen visar att ambulanspersonalen behöver skaffa sig en helhetsbild av hela sjukdomsförloppet för att kunna göra rätt bedömning:
De behöver lyssna på patientens och de närståendes berättelser om hur sjukdomsförloppet förändrats. De behöver förstå att symtom och tecken kan vara mångtydiga och indikera andra sjukdomstillstånd.
De kan även observera miljön runt patienten för att hitta tecken som kan tyda på en längre tids svår sjukdom, som skarp urindoft, öppnade läkemedelsförpackningar med febernedsättande läkemedel eller en ostädad bostad.
Ambulanspersonalens tidigare erfarenhet spelar stor roll och behöver vägas in i den sammantagna bedömningen.
Slutligen är samtalet med kollegor och annan sjukvårdspersonal viktigt för att få stöd i misstanken om att det rör sig om sepsis.
Bidra till ökad förståelse
Alla dessa delar behöver läggas samman till en helhetsbild ihop med vitalparametrar och biomarkörer, menar Agnes Olander.
– Jag hoppas att avhandlingen kan bidra till att vi får en ökad förståelse för sjukdomsförloppet och hur insjuknandet i sepsis går till, men också en ökad kunskap om ambulanspersonalens bedömningar. Förhoppningsvis kan det leda till att sepsispatienter identifieras tidigare, säger hon.
Under fosterstadiet pågår flera olika så kallade cellprogram som är viktiga för fosterutvecklingen.
En studie vid Lunds universitet visar att ett av dessa program verkar skydda mot cancerformen akut myeloisk leukemi, AML. Studien har gjorts på möss.
– Det intressanta är att när vi till vuxna möss tillförde ett specifikt molekylärt cellprogram som normalt enbart pågår under fosterutvecklingen, var det fler än hälften som inte utvecklade AML, säger forskaren David Bryder vid Lunds universitet.
Det cellprogram som forskarna använt sig av består av proteinet LIN28, vars normala funktion huvudsakligen är att reglera andra gener. Proteinet uttrycks normalt bara under fosterutvecklingen och försvinner kort tid efter födseln.
Fakta om AML
Leukemier är en typ av blodcancer. Sjukdomen finns i flera former, men gemensamt är att celler som bildar blodkroppar påverkas. Vid leukemier innehåller blodet onormalt många vita blodkroppar.
Vid akut myeloisk leukemi, AML, drabbas främst benmärgen och den normala blodbildningen påverkas. Ofta syns omogna myeloida celler i blodet.
AML är den vanligaste typen av akut leukemi. Knappt 400 personer i Sverige drabbas årligen.
Sjukdomen är vanligare hos äldre personer, men förekommer i alla åldrar. Källa: Cancerfonden
Patienter saknade proteinuttrycket
Cancerformen AML uppstår efter att celler har utsatts för ett flertal olika mutationer.
– I vår forskningsmodell kan vi följa utvecklingen från första mutationen fram tills sjukdomen har etablerats, vilket inte är möjligt att göra på människa. I musstudierna ser vi en starkt skyddande effekt av LIN28, säger doktoranden Mohamed Eldeeb vid Lunds universitet.
Forskarna undersökte först prover från ett stort antal patienter med AML. De såg att 98 procent helt saknade uttryck av proteinet LIN28. I några få fall var nivåerna väldigt låga.
För att förstå mer vad som sker när proteinet aktiveras genomförde forskarna sedan djupare molekylära och funktionella studier.
Cellprogram skyddade från sjukdom
De såg att cellprogrammet under fosterutvecklingen i mössen skyddade från sjukdom genom att krocka med de mekanismer som driver AML. Det skulle kunna förklara varför leukemi hos nyfödda är ovanligt.
– Den starka effekten vi påvisar gör det intressant att undersöka om cellprogram under fosterutvecklingen kan användas för att förebygga sjukdom senare under livet. Samtidigt ska man vara medveten om att det kvarstår hur vi kan reaktivera ett sådant program i mänskliga celler, säger David Bryder.
David Bryder, professor i experimentell hematologi vid institutionen för laboratoriemedicin, Lunds universitet, David.Bryder@med.lu.se
Studien som är gjord av forskare vid Lunds universitet visar att läkare och patienter skiljer sig åt när det gäller hur de tycker att hälsa eller ohälsa ska förmedlas.
Medan läkare ofta föredrar betygsskalor där patienten själv får skatta sitt psykiska välmående enligt förutbestämda svar (Exempelvis: Har du litet intresse för att göra saker? inte alls; ibland; ofta; dagligen) så föredrar patienter att beskriva sitt mående med egna ord. (Exempelvis: Beskriv din mentala hälsa!).
Fritt språk i stället för skattningsskalor
I studien undersökte forskarna en grupp på 150 patienter med självdiagnostiserad depression eller ångest. Därefter ställdes samma frågor till en kontrollgrupp med ytterligare 150 deltagare.
Svaren visade att patienterna tyckte det var viktigt att använda fritt språk eftersom det ses som det naturliga sättet kommunicera sitt mående. Det fria språket uppfattar patienten som ett mer precist sätt att formulera sig och därmed bli bättre förstådd. Detta ansåg inte patienterna var möjligt när de använde graderade skattningsskalor. Fördelen med graderade skattningsskalor var att de gick snabbare och enklare att besvara, samtidigt saknar metoden möjligheten att ge mer individualiserad vård.
AI bättre på att mäta känslor i språk
Artificiell intelligens har visat sig vara mer exakt än betygsskalor när det gäller att mäta känslor i språk. De senaste åren har stora framsteg inom språkteknologin (Natural Language Processing) med hjälp av AI och maskinlärning. Depression och ångest kan nu med stor träffsäkerhet diagnosticeras utifrån öppna frågor som analyseras med hjälp av AI-metoder.
– Vi har hittills varit begränsade till självskattningsformulär med betygsskalor där patienter själva behövt omvandla sina känslor till siffror. Idag är detta inte nödvändigt eftersom bedömningen kan göras av AI, säger Sverker Sikström, professor i psykologi och den som lett studien.
Sikström har utvecklat en AI-produkt som gör det möjligt för patienter att fritt beskriva sin psykiska hälsa i texter, som sedan tolkas av artificiell intelligens. Resultaten används sedan som underlag av psykologer och läkare.
– Det finns ett stort intresse bland vårdgivare att på det här sättet kunna ge patienten ett stöd som både är individuellt och effektivt, säger Sverker Sikström.
Daglig fysisk aktivitet på arbetet har inte alltid har samma positiva hälsoeffekter som träning utanför jobbet. Det här har kallats för en fysisk aktivitetsparadox, som forskare vid Gymnastik-och idrottshögskolan, GHI, har tittat närmare på i en studie.
Högre intensitet under kortare tid
Bakgrunden är att de fysiska aktiviteterna skiljer sig åt. Fysisk aktivitet på fritiden kännetecknas ofta av självvald konditionsstärkande träning med lite högre intensitet. Träningen sker under kortare tid, cirka 30 till 60 minuter, och utrymme finns för återhämtning mellan träningspassen.
Med fysisk aktivitet på jobbet är det nästan helt tvärtom. Den pågår under längre period och är inte självvald. Rörelserna kan även vara statiska eller begränsade. Möjligheterna till återhämtning är dessutom begränsade.
– Många som har ett fysiskt krävande arbete tänker att man tränar och får bättre kondition genom aktiviteten på arbetet, men det kan vara så att intensiteten är för låg för att förbättra konditionen, säger doktoranden Daniel Väisänen vid Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH.
Hälsoprofilbedömningar har jämförts
Forskarna har tittat på data från 50 000 hälsoprofilbedömningar med konditionstest som utfördes mellan 2015 och 2020. De jämfördes sedan med tidigare publicerade data kring olika yrkens konditionskrav.*
* En tillräckligt god kondition definierades som att den genomsnittliga arbetsbelastningen under en dag inte ska överstiga 30 procent av maximal förmåga.
Resultatet visar att bland personer med mer fysiskt krävande yrken – till exempel jobb inom bygg, tillverkning och städning – har bara var fjärde till varannan tillräckligt god kondition för att klara de krav yrket innebär.
– Bland mindre fysiskt krävande yrken med främst skrivbordsarbete, så hade nio av tio en tillräckligt god kondition. Man ska se detta som en ungefärlig uppskattning, och mer forskning behövs för att bekräfta beräkningarna, säger Elin Ekblom Bak, docent vid GHI.
Förbättrad kondition behöver prioriteras
Mer forskning behövs också för att kunna slå fast att det verkligen rör sig om en paradox, men studien belyser betydelsen av bra kondition för att långsiktigt klara av ett fysiskt krävande arbete.
Forskarna menar att förbättrad kondition hos personer som har en för låg kondition behöver prioriteras för ett hälsosamt och hållbart arbetsliv.
En del studier har testat att lägga till extra träning för yrkesgrupper med fysiskt ansträngande jobb, men resultaten har inte varit entydigt positiva. Insatserna når dessutom inte de personer som behöver dem mest.
Anpassa aktiviteter
En metod, som prövas i bland annat Danmark, är att i stället anpassa den fysiska aktiviteten på arbetet och göra den mer hälsosam. Det gör man genom att få den att likna den fysiska aktivitet som sker på fritiden – med mer återhämtning, mer högintensiva inslag och med mindre statisk belastning.
– Vår förhoppning är att det också ska väcka arbetsgivarnas intresse för hur man på bästa sätt kan uppmuntra och skapa förutsättningar för sina medarbetare till hållbar hälsa i fysiskt utmanande arbetsmiljöer, säger forskaren Sofia Paulsson.
Elin Ekblom Bak, högskolelektor vid Gymnastik-och idrottshögskolan, elin.ekblombak@gih.se
– Det är goda nyheter för äldre som inte kan ägna sig åt mer intensiv träning, säger Jort Veen, forskare i idrottsvetenskap vid Örebro universitet.
Förlust av muskelmassa, muskelstyrka och fysisk förmåga är en naturlig del av åldrandet. Tillståndet kallas sarkopeni, en form av muskelförtvining, och leder ofta till lägre livskvalitet, ökad risk för fallolyckor och sämre ämnesomsättning.
Stillasittande byttes mot lätt träning
I en avhandling har Jort Veen undersökt kopplingen mellan lågintensiv fysisk aktivitet – som långsamma promenader och lätt trädgårdsarbete – och förlust av muskelmassa hos äldre.
I studien, där en statistisk modell användes, fick drygt 200 äldre mellan 65 och 69 år dagligen byta ut tio minuters stillasittande mot lågintensiv fysisk aktivitet.
– Lågintensiv träning räcker för att signifikant minska risken för utveckling av sarkopeni hos äldre. Modellen visar att risken minskar ytterligare om stillasittande kan bytas ut mot tio minuters måttlig till intensiv fysisk aktivitet om dagen, säger Jort Veen.
Deltagare tränade minst 2,5 timmar
I sin forskning har Jort Veen också studerat hur muskelstärkande fysisk aktivitet – som styrketräning och yoga – påverkar muskelmassan, muskelstyrkan, den fysiska förmågan och risken för muskelförtvining.
De äldre som deltog i studien konditionstränade redan varje vecka i minst 2,5 timmar med måttlig till hög intensitet. Som måttlig träning klassas fysisk aktivitet som ger en ökning av puls och andning. För att träningen ska räknas som högintensiv ska den ge en markant ökning av puls och andning.
Styrketräning minskar risken för muskelförtvining
Resultaten visar att tillägg av styrketräning minst två gånger i veckan kan kopplas till större muskelmassa och lägre risk för att utveckla muskelförtvining. Det förbättrar också den totala fysiska förmågan hos äldre.
– Våra studier bekräftar WHO:s rekommendationer att styrketräna minst två gånger i veckan. Muskelstärkande träning som till exempel styrketräning med vikter, motståndsband och kroppsvikt eller yogaövningar har positiva effekter på både muskelstyrka och muskelmassa. Men det krävs minst två styrkepass i veckan för att förhindra muskelförlust, säger Jort Veen.
Träning i medelåldern är viktig
Jort Veens avhandling visar även att det lönar sig att träna regelbundet under sen medelålder, 50–65 år. Det leder till större muskelmassa och bättre kondition senare i livet.
– Detta är särskilt viktigt för att bibehålla muskelmassa som äldre, säger han.
Fem timmar mer intensiv fysisk aktivitet
Enligt WHO:s rekommendationer för fysisk aktivitet bör äldre röra på sig minst 2,5 timmar i veckan. Den träningen ska vara måttlig till intensiv.
En slutsats i avhandlingen är att äldre som är fysiskt aktiva i minst fem timmar i veckan har en bättre fysisk förmåga än äldre som är aktiva mellan 2,5 och 5 timmar.
– Äldre som kan vara fysiskt aktiva minst dubbelt så lång tid som minimirekommendationen kan få en bättre fysisk hälsa. Så kan man träna mer än fem timmar i veckan ska man göra det, säger Jort Veen.
Infektioner från humant papillomvirus, HPV, orsakar fem procent av världens alla cancerfall årligen. Men om tillräckligt många barn vaccineras mot HPV innan de blivit sexuellt aktiva skulle livmoderhalscancer kunna utrotas.
Idag erbjuds alla femteklassare HPV-vaccination, men betydligt färre barn vaccineras mot denna virusinfektion jämfört med andra sjukdomar som ingår i barnvaccinationsprogrammet.
Vaccinskeptiska föräldrar
I Sverige har skolsköterskorna en nyckelroll vid HPV-vaccinationer. Forskare har därför intervjuat 35 skolsköterskor i nio olika kommuner för att fånga upp vilka utmaningar de möter i samband med sin uppgift.
Studien visar att sjuksköterskornas huvudproblem är de många olika orsakerna till vaccintveksamhet. Särskilt utmanande är kommunikation med föräldrar som antingen är skeptiska till vacciner över huvud taget, eller som tvekar på grund av moraliska eller religiösa värderingar eftersom det handlar om en sexuellt överförbar sjukdom.
Otydliga gränser
Skolsköterskorna i studien är även osäkra var gränsen går för deras professionella ansvar. De beskriver att arbetet med att följa upp tveksamhet till vaccinationen till stor del är beroende av egna initiativ. I praktiken kan det leda till att man undviker att ta kontakt med tveksamma föräldrar för att inte vara påträngande.
Skolsköterskorna anser också att stöd och riktlinjer saknas, inte minst när det gäller hur de bäst stödjer barnets rätt att delta i vaccinationsbeslutet*.
* Enligt barnkonventionen, som är lag i Sverige, har barn rätt att delta i beslut som gäller deras framtida hälsa.
Tydligare stöd och utbildning behövs
Andra problem är hur skolsköterskorna ska hjälpa barn med spruträdsla och hur de stöttar barn som på grund av föräldrarnas motstånd inte vaccinerats. Att skapa en trygg miljö för det enskilda barnet i samband med vaccination anses extra viktigt.
– Vår studie bekräftar bilden av att skolsköterskornas insatser är avgörande för att det skolbaserade vaccinationsprogrammet mot HPV ska vara framgångsrikt. Vi ser att skolsköterskor, särskilt de som är nya i sin roll skulle ha nytta av tydligare stöd, riktlinjer och utbildning i arbetet med att bemöta vaccintveksamma föräldrar, säger Ida Enskär, sjuksköterska och forskare vid Uppsala universitet.
Komplext att bemöta vaccinskepsis
Forskarna konstaterar att bemötandet av vaccintveksamhet ofta är ett komplext och långsiktigt arbete, och att det därför är viktigt att stärka elevhälsan och stödja skolsköterskornas arbete.
Forskarna framhåller också att det utifrån barnens och föräldrarnas perspektiv är viktigt att vården som erbjuds är jämlik. Det inkluderar rätt till evidensbaserad och transparent information om vacciner oavsett var i Sverige man bor.
Ida Enskär, doktorand vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, Uppsala universitet, ida.enskar@kbh.uu.se
Varje år ökar mängden plast i världshaven med mellan 5 och 13 miljoner ton. Plasten bryts sakta ner till mikroplast.
Men i vilken utsträckning mikroplasten sedan bryts ner till nanoplast är fortfarande oklart. Det här beror på att forskare i dagsläget har svårt att upptäcka dessa mycket små plastrester ute i naturen. Majoriteten av forskningen har därför genomförts med tillverkade nanoplastpartiklar, som ofta används i höga koncentrationer.
En forskargrupp vid Lunds universitet har nu valt ett annat sätt att generera nanoplast för att bättre kunna se hur den påverkar haven.
Plastföremål hamnar i havet
Forskarna samlade in olika föremål tillverkade med åtta olika plastsorter. De bröts sedan ner med en enkel stavmixer. Plastartiklarna var till exempel kaffelock, flaskor, granulat, nappar och påsar, det vill säga vanliga föremål som kan tänkas slängas på stränder eller hamna i hav- och vattendrag.
Nanopartiklar från plast
Nano kommer från grekiskan och betyder dvärg. Nanopartiklar är mellan 1 och 100 nanometer i minst en dimension, det vill säga på någon sida av partikeln. En nanometer är en miljondels millimeter. Nanoplaster uppkommer vid nedbrytning av plast.
I olika experiment, där vatten blandades med djurplankton och nanoplaster, testade forskarna att ta bort alla molekyler som var mindre än nanostorlek för att undersöka själva plastpartiklarnas effekter.
Resultaten visar att nanoplaster från många av de undersökta plasterna inte är skadliga för daphnier, en sorts djurplankton som utgör en viktig föda för fisk.
– Resultaten är jätteviktiga eftersom de, i motsats till forskning gjord på tillverkade nanoplastpartiklar, visar att nanoplaster inte är så skadliga. Vi var väldigt överraskade eftersom material i nanostorlek får andra egenskaper än material i större storlek och blir mer reaktiva, säger forskaren Tommy Cedervall vid Lunds universitet.
Skräp som slängs kan brytas ner till mikroplast och skada havslevande djur.
För två av de testade plasterna, polyeten och polylaktid, ökade närvaron av nanoplast livslängden på planktonen. En möjlig förklaring till att de överlever längre är att bakterier samlas på partiklarna, som då blir en källa till föda för daphnierna.
– Våra försök visar att det är de minsta molekylerna som är skadliga för daphnierna, inte nanoplasterna i sig. Dessa molekyler består troligen av korta polymerkedjor eller urlakade tillsatsämnen, säger Tommy Cedervall.
UV-strålning kan påskynda nedbrytningsprocessen
Forskargruppen var också intresserad av hur nanoplaster kan tänkas brytas ner ute i naturen. I andra experiment utsattes därför polystyrenpartiklar för ultraviolett strålning, liknande den strålning som kommer från solen under en månad.
Resultaten visar att partiklarna bröts ner av UV-strålningen, och oxiderade snabbare än i de experiment där partiklarna inte utsattes för strålning.
– Det är intressant att fundera över hur snabb processen att bryta ner mikroplast till nanoplast är. Det kanske går mycket snabbare än vad vi har trott. Nu visar våra resultat att UV-strålning påverkar nanopartiklarna som också bryts ner av bakteriella och mekaniska processer. Eftersom nanomaterial har en väldigt stor yta i förhållande till massan kanske det bara säger ”poff”, och så finns inga partiklar kvar, säger Tommy Cedervall.
Kemikalier från plast högre upp i näringskedjan
Om så är fallet kanske vi inte behöver vara så oroliga för nanoplasternas eventuella effekter – i alla fall inte för planktonen, menar Tommy Cedervall.
– Samtidigt vet vi inte vad som händer om, och när, dessa partiklar tar sig högre upp i näringskedjan. Halterna av kemikalier riskerar att bli högre hos fiskar än hos plankton, och vi vet inte hur nanoplast påverkar människor ännu.
Forskning behövs om låga halter nanopartiklar
Men mer forskning behövs, till exempel experiment som efterliknar naturliga processer, och görs med nanoplastpartiklar som kan tänkas uppkomma i hav- och vattendrag.
– Vi behöver bättre metoder och redskap som klarar av att detektera och analysera låga halter av nanopartiklar. Min egen forskning visar tydligt hur olika resultaten kan bli beroende på om man använder tillverkade polystyrenpartiklar, i höga koncentrationer, eller nanoplast från plastprodukter, säger Tommy Cedervall.
Redan på 1920-talet tyckte man att det var hälsosamt och stärkande för barn att besöka fjällen. Och under 40-talets ransoneringstider fanns ytterligare en anledning att ge barnen ledigt, nämligen att spara pengar. Utbildningshistoriker Daniel Lövheim har koll på sportlovets historia.
– 1925 inleddes ett samarbete mellan Skidfrämjandet, SJ, Turistföreningen och Skolöverstyrelsen för att ge möjlighet åt skolungdomar i storstäderna, främst i Stockholm, att vistas i fjällen, säger Daniel Lövheim vid Stockholms universitet.
Hur startade idén om sportlov i Sverige?
– Det börjar med den ökade betydelsen av nya idéer om skolungdomars fysiska fostran som rådde under 1900-talets första decennier. Exempelvis hade ”friare kroppsövningar” inom skolidrotten fått större utrymme i folkskolan från 1919 och läroverken i samband med 1927 års skolreform. Från 1920-talet inföll sportlovet i samband med påsken. Antalet elever som kunde ges möjlighet till dessa resor under påsken var från början litet men steg till 5000 om året i början av 1930-talet.
När började det kallas för sportlov?
– Första gången ordet ”sportlov” nämns mer utförligt är under den senare delen av 1930-talet. Då hade idén provats att ge enskilda skolor rätt att förlägga ledigheten tidigare under vinterhalvåret, genom att omfördela lovdagar från påsk- och pingstledigheter. Motivet var bland annat att motverka ”vårtrötthet” och pigga upp eleverna inför återstoden av terminen. En ledig vecka i februari-mars ansågs skapa möjligheter till detta.
Sportlovet var tidigt ett sätt att pigga upp elever inför resten av vårterminen.
Men var kommer kokslovet ifrån?
– Den termen började användas under andra världskrigets första år. Då tillkom en anledning att ge barnen ledigt från skolan, nämligen behovet av att ransonera bränsle för uppvärmning. För att spara in pengar stängdes skolorna i fler städer och kommuner därför under en vecka. Men precis som idag var det dock långt ifrån alla som hade möjlighet att åka till fjällen. Därför ansågs det viktigt att kommunerna och friluftsfrämjandet anordnade aktiviteter i närområdet.
Och när blev sportlovet det vinterlov som vi rent allmänt förknippar med fjällresor?
– Den gamla termen ”sportlov” togs efterhand tillbaka och i slutet av 1950-talet blev ledigheten ett allomfattande fenomen där även stora delar av landsbygden inkluderades. Ytterligare ett motiv som nu började anföras var strävan efter att motverka infektioner och smittspridning under denna tid på året. Med införandet av fler semesterveckor under 1960- och 1970-talet och en alltmer utbyggd fjällturism antog sportlovet successivt formen av en familjeangelägenhet.
Allt fler sportlovsfirare kopplar av i solen. Bild: Leslie Joseph/Unsplash
Hur har utvecklingen sett ut sedan dess?
– Ju närmare vår egen samtid vi kommer, desto vanligare har det blivit att åka till varmare länder. Men att resa bort har inte varit alla förunnat. För de hem som haft en svagare ekonomi, inte minst ensamstående föräldrar, har det varit en omöjlighet att ta med familjen på en vecka i fjällen eller till Kanarieöarna. Den situation kvarstår ju än idag, därför fortsätter kommuner och föreningar att anordna aktiviteter för barn som inte kan resa iväg och där föräldrarna är tvungna att arbeta.
Sportlov i andra länder:
Finland har skidlov eller vinterlov, medan Norge och Danmark genomför vinterferie ungefär vid samma period. De går alla tillbaka till tidpunkten strax före eller efter andra världskriget.
Flera europeiska länder har också lov för motsvarande perioder, däribland Nederländerna, Belgien, Schweiz och Tyskland.
En del delstater i USA har också något som kallas Midwinter break vid samma tidpunkt som Sverige. Det ska inte förväxlas med det mer omskrivna så kallade Spring break som framför allt förknippas med resor till varmare platser och ett mer utpräglat uteliv. Källa: Daniel Lövheim
Forskare vid Sahlgrenska akademin har i flera studier undersökt hur det går under vuxenlivet för personer som har fötts med ett hjärtfel.
En tidigare studie från forskargruppen visar att sedan 1980-talet har överlevnaden för barn med medfödd hjärtsjukdom i Sverige ökat från cirka 85 procent till 97 procent.
– Vi har blivit bättre på att ta hand om de här patienterna, samtidigt som fler överlever barnaåren på grund av de senaste decenniernas framsteg inom diagnostik och barnhjärtkirurgi, säger Zacharias Mandalenakis, överläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset och docent vid Sahlgrenska akademin.
Ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar
Vuxna patienter med medfödda hjärtfel är alltså en växande grupp med ökat behov av sjukvård under sin fortsatta levnad.
Två nya studier från forskargruppen visar att risken för förvärvad hjärt- och kärlsjukdom är 10 till 100 gånger högre för patienter med medfött hjärtfel jämfört med befolkningen i övrigt.
– Vi kan se att risken är högre när det gäller en rad olika komplikationer. När det gäller risken för hjärtsvikt är den nio gånger högre hos vuxna med medfödda hjärtfel jämfört med jämnåriga utan medfött hjärtfel. Det kan närmast ses som en epidemi i patientgruppen, säger Zacharias Mandalenakis.
Studiens resultat visar behovet av uppföljningar och förebyggande insatser.
– Resultatet visar hur viktigt det är att så tidigt som möjligt skaffa sig en god uppfattning om eventuella långsiktiga risker för den som har fötts med ett komplext hjärtfel, för att öka möjligheterna till förebyggande behandlingar och insatser. Vi följer patienter som är födda med den här typen av hjärtfel hela livet och vi tror att kontinuiteten också är viktig.
Behov av högspecialiserad vård
Att fler barn med medfödda hjärtfel överlever innebär samtidigt att dessa patienter behöver fortsatt högspecialiserad vård.
– Vi brukar säga att de här patienterna inte är botade, utan har ett stort behov av livslång uppföljning och behandling för sina hjärtbesvär och ofta upprepade hjärtoperationer eller interventioner. För sjukvården innebär det en stor utmaning. Inte minst eftersom det idag saknas kunskap och beprövad erfarenhet av till exempel hjärtsviktsbehandling för personer med medfött hjärtfel.
Medfödda hjärtfel
Hjärtfel är den vanligaste medfödda missbildningen och förekommer hos två procent av alla nyfödda barn. I Sverige finns i dag omkring 40 000 vuxna personer med medfött hjärtfel. Genom stora framsteg inom diagnostik och kirurgi kan barnen leva ett näst intill normallångt liv. Fakta: Sahlgrenska akademin
En avhandling vid Umeå universitet har tittat på faktorer som påverkar nyanländas möjligheter att lära sig svenska.
Forskaren Andreas Nuottaniemi lyfter fram att politiska förslag som syftar till att ställa högre krav på migranter och deras barn har duggat tätt, till exempel språktest för medborgarskap, obligatorisk språkscreening och språkförskolor.
– Ett underliggande antagande bakom kraven är att vad som i första hand saknas är de nyanländas motivation att lära sig svenska. Om bara människor ansträngde sig mer skulle dörrarna till det svenska samhället öppnas, tycks många debattörer och politiker mena, säger Andreas Nuottaniemi som är språkdidaktiker vid Umeå universitet.
Både förenklat och missvisande
Han har följt och samtalat med en grupp ungdomar på ett språkintroduktionsprogram i norra Sveriges inland över en längre tid. Enligt Andreas Nuottaniemi finns en risk att den samtida kravretoriken blir förenklad och missvisande.
– Eleverna i studien får, likt många andra nyanlända, ständigt höra att språket – det vill säga svenska – är den nyckel som ska öppna dörrarna till både skolframgång och samhällelig inkludering, säger han och fortsätter:
– Samtidigt vill gärna deras välmenande lärare, informerade av samtida skolpolitiska försök att uppvärdera flerspråkighet, framhålla samtliga ungdomarnas språk som värdefulla resurser.
Skuldbelägger sig själva
Vad båda dessa perspektiv tenderar att missa är att vårt sätt att tala, läsa och skriva formas av ojämlikt fördelade resurser. Inte minst är tillgången till meningsfulla sammanhang för interaktion – och lyssnare som verkligen hör vad du säger – av avgörande betydelse för vilken typ av språk man lär sig.
– Att hela tiden få höra att de behöver prata mer svenska, samtidigt som det inte finns tillräckligt många människor i deras omgivning som vill samtala med dem på jämlik grund, gör att ungdomarna i studien ofta skuldbelägger sig själva för vad de ser som en misslyckad språkinlärning, samtidigt som deras vilja att investera i språkutvecklingen minskar, säger Andreas Nuottaniemi.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
