Många patienter med sjukdomar som ledgångsreumatism, Crohns sjukdom, MS och ulcerös kolit mår aldrig riktigt bra trots medicinering.
Vid en inflammatorisk sjukdom ändrar tusentals gener sin samverkan i olika organ och celltyper. Dessutom skiljer sig sjukdomsförloppet åt mellan patienter med samma diagnos. Det kan även variera hos samma patient vid olika tidpunkter.
De komplexa och varierande förändringarna försvårar diagnos och behandling.
Forskare vill skräddarsy medicinering
I ett projekt som pågått i fem år har forskare från Karolinska institutet velat skräddarsy medicinering till enskilda patienter genom att konstruera och databehandla deras digitala tvillingar, det vill säga digitala modeller av varje patients unika sjukdomsmekanismer.
Forskargruppen har nu funnit en möjlig lösning. Förändringarna kan organiseras i så kallade molekylära program. Dessa program regleras av ett begränsat antal ”av- och på”-proteiner, så kallade styrproteiner.
Flera av dessa är kända mål för läkemedelsbehandling, till exempel med TNF-hämmare. Men det är inte ett behandlingsalternativ som hjälper alla.
– Våra analyser av patienter som svarade eller inte svarade på TNF-behandling visade olika styrproteiner hos olika individer. Ett annat viktigt fynd var att styrproteinerna inte stängde av sjukdomarna utan snarare fungerade som dimmers som ökade eller minskade sjukdomsprogrammen, säger Mikael Benson, forskare vid Karolinska institutet.
Digitala tvillingar ger nya möjligheter
Varje process i kroppens olika organ kan beskrivas med matematiska ekvationer. Denna avancerade digitala beräkningsmodell kan anpassas efter en individs unika förutsättningar genom att analysera alla enskilda geners aktivitet i var och en av tusentals enskilda celler från blod och vävnad.
En sådan digital tvilling kan bland annat användas för att beräkna vad som händer i kroppen om en förutsättning förändras, till exempel dosering av ett läkemedel.
Med hjälp av digitala tvillingar ser forskarna nya möjligheter för effektiva behandlingar av svåra sjukdomar.
– Metoderna kan utvecklas för att skräddarsy rätt kombination av mediciner mot på-proteiner till enskilda patienter. De program vi beskriver kommer finnas tillgängliga för forskarsamhället med målet fler kliniska studier av patienter med olika immunsjukdomar, säger Mikael Benson.
Ny bild av ledgångsreumatism
I den aktuella studien har forskarna kombinerat analyser av en musmodell av ledgångsreumatism och digitala tvillingar av patienter med olika inflammatoriska sjukdomar.
– Trots att bara lederna var inflammerade hos mössen fann vi att tusentals gener ändrade aktivitet i flera olika celltyper hos tio olika organ, bland dem hud, mjälte, lever och lungor. Det är mig veterligen första gången forskningen får en så bred bild av hur många organ som påverkas vid ledgångsreumatism. Bland annat för att det är svårt med fysisk provtagning för så många olika organ, säger Mikael Benson.
Forskningsprojektet är ett samarbete mellan forskare vid Karolinska institutet, Linköpings universitet, Harvard-universitetet och andra universitet i USA, Kina och Korea.
Mikael Benson, forskare vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik, Karolinska institutet, mikael.benson@ki.se.
Paul Davis forskar om känslor och relationers betydelse för idrott, träning och hälsa vid Umeå universitet. Han har en mängd knep för att hantera både nervositet och ångest inför en större idrottsprestation, men också tips om man hamnar i negativa tankespiraler och är på väg att ge upp.
Dela upp problemet i mindre bitar
Först av allt kan man försöka göra det hela mer greppbart. Tanken på hur långt och utmanande Vasaloppet är kan kännas helt överväldigande.
– Det finns faktiskt en ekvation när det gäller ångest. Vikten av en händelse multiplicerat med osäkerheten i en händelse är lika med ångestnivån. Vasaloppet har en stor vikt, inte minst ur ett historiskt perspektiv, det är väldigt långt och kommer att vara påfrestande. Har man aldrig tidigare åkt det eller en sträcka så lång är det klart att det blir en hög nivå av ångest, säger Paul Davis.
Som lösning på det refererar han till det engelska ordspråket ”How do you eat an elephant”, som handlar om att bryta ner större projekt i mindre bitar för att klara av dem.
För att lindra osäkerheten kan man försöka få lite koll på vad som känns extra utmanande. Är det någon sträcka som är särskilt svår eller är det kampen att ta sig fram bland tusentals människor som känns jobbigt?
– När du väl hamnar i de situationerna ska du försöka göra dig medveten om vilka faktorer som är inom din kontroll kontra utom din kontroll, och sedan göra något åt dem där du kan kontrollera och acceptera de situationer där du måste gå med strömmen. Du kan inte hålla tillbaka vågorna, men du kan lära dig att surfa på dem, säger Paul Davis.
Del av något större
Acceptansen är också lättare om man tänker på att det finns många chanser att ta igen under ett längre lopp. Om det går långsammare på grund av trängseln bland människor, eller man hamnar i en svacka och behöver återhämta sig lite, är det möjligt att balansera det senare.
– Det är viktigt att vara snäll mot sig själv, ibland kanske du måste inse att du måste ta dig fram långsammare, och det är okej. För att orka hela loppet igenom måste du göra det som är bäst just nu, för du vet att det kommer att hjälpa dig längre fram.
Men hur ska man göra om man hamnar i en riktigt djup svacka och har svårt att ta sig upp, kanske är beredd att avbryta loppet?
– Vasaloppet kommer att bli en känslomässig upplevelse. Det borde det vara, det är en del av varför människor gör det, säger Paul Davis, och fortsätter:
– För att ta sig ur en spiral av negativa tankar kan du försöka påminna dig om att du är en del av något större. Nästa år arrangeras Vasaloppet för 100:e gången. Genom att vara en del av det får du kontakt med generationer av människor som har gjort detta i snart 100 års tid. Då är det är inte bara du och din kropp i den meningen utan du blir del av något större.
Nils, Mora-Nisse, Karlsson tog sig igenom de nio milen och vann Vasaloppet 1943. Bild: Wikimedia Commons/Public Domain*
Det är inte ovanligt att människor springer maraton eller utför andra idrottsliga prestationer för ett högre syfte, exempelvis uppmärksamma bröstcancer eller svältkatastrofer.
Paul Davis tipsar om att man för egen del kan tänka att man genomför sitt lopp för någon eller något som är viktigt, till exempel springa för sina barn. Det kan fungera som en hjälp under en svacka.
Tre sätt att lyfta sig själv
Inom idrottspsykologin brukar man prata om tre sätt att tänka för att mentalt lyfta sig själv både inför och under prestationen.
Det första handlar om att vetskapen om att andra har gjort och klarat av samma sak, vi vet att det är möjligt.
– Vi tror att vi kan göra det eftersom vi vet att andra människor har gjort det.
Det andra handlar om att tänka på sina egna tidigare prestationer.
– Tänk på tre senaste händelser som du tar styrka från. Det kan vara ett bra träningspass eller någon gång då du klarade något du tyckte var väldigt svårt.
Den tredje handlar om verbal övertalning.
– Bär med dig en inre coach. Prata med dig själv som att din tränare eller din mest stödjande person skulle prata med dig.
Peppande ord på staven
Paul Davis tipsar också om att göra något konkret för att påminna sig själv om varför eller för vem man gör loppet, det kan vara att bära med sig ett fotografi eller fästa peppande ord på staven.
Många människor övar in ett särskilt mantra att upprepa för sig själv.
– Det låter klyschigt, men tänk på att vara tacksam att du faktiskt kan genomföra det här loppet, att du har tid, hälsa, möjligheten. Slösa inte bort det.
Det går ofta att finna stöd hos andra som gör loppet.
– Sök efter leenden hos andra, och kom ihåg att känslor smittar, så om du ler mot andra kommer du troligtvis att få leenden tillbaka. På så vis hjälper ni varandra under loppet.
Fjärilar i magen är bra
När man står där på startlinjen och nästan mår dåligt av nervositet kan det vara bra att veta att kroppen rent fysiologiskt reagerar likadant vid nervositet som när man är spänd och peppad. Skillnaden är hur vi tänker kring reaktionen. Är det ett hot att bli rädd för, eller är det en utmaning att ta sig an.
– Att ha fjärilar i magen är ett naturligt svar på både ångest och spänning. Det är okej att ha fjärilar. Men försök att tänka på dem som att det är din kropp som säger till dig att nu är jag redo, nu kör vi!
Vasaloppet kan vara en mental berg- och dalbana men det går att komma i mål.
Sammanfattning av tipsen som tar dig i mål
Gör det greppbart. Bryt ned loppet i mindre bitar och försök få lite kontroll över vad som är mest utmanande.
Lär dig surfa på vågen. Tänk på vad som är inom din kontroll och vad som är utom din kontroll, påverka det du kan, acceptera det du inte kan påverka.
Var snäll mot dig själv. Loppet är långt, går det långsammare någon passage finns det ofta tid att ta igen det.
Flytta fokus från dig själv. Påminn dig om att du genom loppet är del av något större.
Använd symboler. Ha med dig något som påminner dig om varför du gör loppet, en bild på en person eller ett ord som gör dig peppad.
Det är möjligt. Andra har klarat det tidigare, då borde du kunna.
Du har klarat annat. Få kraft genom att tänka på prestationer som du klarat av tidigare.
Ta med dig en inre coach. Prata och peppa dig själv som en tränare eller dylikt skulle prata med dig.
Var tacksam. Du har möjlighet att göra detta, det har inte alla, slösa inte bort det.
Peppa varandra. Sök och sprid leenden hos andra som utför loppet.
Vänd rädsla till pepp. Fjärilar i magen är ett tecken på både ångest och spänning, skillnaden är hur vi tänker kring reaktionen. Vänd den till något positivt.
När våren kommer och marken värms upp vaknar humledrottningarna ur sin dvala i marken. De ger sig ut under några veckor för att hitta en boplats där de kan lägga ägg och starta en ny koloni.
Men stigande temperaturer innebär att de startar allt tidigare på året. Nu inträffar flygpremiären i Sverige i genomsnitt fem dagar tidigare än för tjugo år sedan, visar ny forskning.
– Vi ser att klimatförändringarnas höjda temperaturer påverkar klart och tydligt när drottningarna vaknar och ger sig ut för att hitta nytt bo, säger forskaren Maria Blasi Romero vid Lunds universitet.
Tidig flygpremiär för humlorna
Och det är inte bara temperaturen som påverkar. Forskarna har undersökt humledrottningar så långt som 117 år tillbaka i tiden. De kan konstatera att flygpremiären i Skånes slättbygd numera sker ungefär fjorton dagar tidigare än för ett drygt sekel sedan.
Forskarna har använt den biologiska institutionens museum för att undersöka humledrottningar under 117 år. Bild: Christoffer Fägerström/Lunds universitet
Minskad biologisk mångfald i modernt jordbruk
Den stora förändringen beror framför allt på ett förändrat skånskt landskap som medfört att naturliga livsmiljöer och naturbetesmarker förlorats. Stora jordbruksfält breder i dag ut sig över markerna, där ofta bara ett fåtal olika grödor odlas och den biologiska mångfalden är lägre.
Att drottningarna, som är de enda humlorna som överlever vintern, lämnar sin dvala så mycket tidigare numera har därför troligen sin grund i både ett varmare klimat, brist på föda under flygperioden och att mikroklimatförhållandena varierar mer i dagens moderna jordbrukslandskap än i äldre tiders mer varierade landskap.
Forskarna har undersökt tio humlearter i Skåne i studien och de arter som brukat flyga ut tidigast på säsongen har anpassat sig mest. De arter som ger sig ut lite senare tycks däremot inte ha ändrat sin flygsäsong.
Risken finns att det blir en dålig matchning mellan växternas och humlornas aktivitetsperioder. Det kan leda till att humlorna inte får tillräckligt med föda.
– Vi ser en tydlig risk att fler humlearter riskerar att utrotas lokalt, framför allt de arter som brukar ge sig ut senare på sommaren. Det kan även leda till en nedgång av antalet humlor totalt sett och det skulle få konsekvenser för pollineringen av grödor och ekosystemens funktion. Humlor är viktiga pollinatörer, särskilt på nordliga breddgrader som i Skandinavien, säger forskaren Anna S Persson.
Trädgårdshumlan ger sig ut senare. De riskerar att gå miste om föda när matchningen med växtsäsongen blir sämre. Bild: Maria Blasi Romero/Lunds universitet
Åtgärder som kan minska klimateffekterna
Studien belyser flera åtgärder som skulle kunna minska effekterna av klimatuppvärmningen för pollinatörerna och öka deras tillgång till blommande växter.
Några exempel är:
Bevarande av naturliga gräsmarker, såsom naturbetesmarker.
Sen slåtter vid vägkanter, efter blomningsperioden.
Blomsterremsor och häckar utformade på ett sätt som gynnar pollinatörer.
Ökad sådd av klöverrika vallodlingar som delvis tillåts gå i blom.
Studiens fynd är också intressanta i ett större perspektiv, menar forskarna.
– Klimatförändringar och förändrad markanvändning är två av de största hoten mot den biologiska mångfalden. Olika arter reagerar olika på dessa förändringar, så det är viktigt att ta reda på hur och varför det är så. Det finns vinnare och det finns förlorare bland arterna, säger forskaren Romain Carrié.
Maria Blasi Romero, forskare vid Centrum för miljö- och klimatvetenskap, Lunds universitet, maria.blasi_romero@cec.lu.se
Anna S Persson, forskare, Centrum för miljö- och klimatvetenskap, Lunds universitet, anna.persson@cec.lu.se
Tidigare forskning om kriskommunikation har mestadels fokuserat på avsändarna, till exempel organisationer. Forskare har tittat på vilka som agerar talespersoner, vilka mål organisationen har med sin kommunikation och vilka strategier de väljer. Publiken har mestadels setts som passiva mottagare av information.
Men i takt med att allt mer kommunikation kring en kris sker i interaktion på sociala medier, och att självutnämnda experter oftare syns i flödena, måste perspektivet vidgas, menar medieforskaren Pavel Rodin vid Göteborgs universitet.
Tre grupper med olika motiv
I en kris kan allmänhetens inlägg i sociala medier både bidra till och motverka myndigheters och andra organisationers kommunikation. För att bättre hantera medieflödena är det viktigt att förstå vilka motiv de som skriver inläggen har.
I djupintervjuer med elva Facebook-användare, som alla deltagit i debatten om vaccination, har Pavel Rodin velat identifiera motiven.
Studien visar att användarna kan delas in i tre grupper:
1. I den första gruppen triggas personen som skriver av ett rent personligt intresse att dela innehåll på grund av sin yrkesroll eller livsstil.
2. I den andra gruppen handlar det om att personen vill dela det som uppfattas som ”korrekt” information, i motsats till myndigheternas information, eller bara ge utrymme för alternativa röster för mångfaldens skull.
3. För den tredje gruppen handlar det om att deltagarna vill övertyga andra om sin ståndpunkt. De riktar in sig på de användare som i inlägg visar att de är ambivalenta i frågan.
Så gjordes studien
Intervjuerna med Facebook-användarna gjordes under 2018, 2019 och 2020. Deltagarna rekryterades ur både öppna och slutna grupper där vaccination diskuterades. Av de elva intervjuade var nio kvinnor och två män. Sex personer var uttalat positivt inställda till vaccinering och fem uttalat negativa.
Inlägg kan motverka information
Sociala medier kan vara en hjälp för att sprida viktig information till många människor. Men inlägg kan också motverka den kommunikation myndigheten vill nå ut med.
– Utmaningen är att effektivt hantera både stöttande och kritiska inlägg från sociala medier-användare, säger Pavel Rodin.
Det är dessutom viktigt för allmänheten att förstå vilka drivkrafter som kan ligga bakom olika användares inlägg.
– Detta för att bättre kunna navigera i den uppsjö av åsikter och information som uppstår på sociala medier under kriser.
Pavel Rodin, doktorand vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet, pavel.rodin@jmg.gu.se
Danmark har ett försprång på 30 år när det gäller arbetet mot gängkriminalitet. Och deras kriminalitet ser annorlunda ut, något som svenska politiker bör ha i åtanke när de sneglar på danskt polisarbete. Det menar kriminologen David Sausdal.
– Att man i Danmark gjort många saker rätt när det gäller att få bukt med gängvåld är helt uppenbart, säger han.
David Sausdal lyfter till exempel fram skillnaden i antalet dödsskjutningar. I Sverige inträffade 63 bara under det senaste året. Det kan jämföras med 37 i Danmark de senaste fem åren.
– Men det finns en stor risk att svenska politiker tittar på fel saker. Särskilt som de olika delarna i de danska så kallade gängpaketen inte har utvärderats var för sig och därför blir svåra att använda som facit.
Vilka delar av de danska gängpaketen tror du inte är effektiva?
– Hårdare straff och visitationszoner. Tyvärr finns en tendens att forskningskritik mot hårdare tag såsom hårdare straff och visitationszoner tas emot som aningslös och romantisk vänsterpolitik. Men så är det inte. Det är en fråga om effektivitet och inte om ideologi. Forskning visar att just hårdare straff oftast inte är särskilt effektivt, och särskilt inte när det gäller den professionella brottsligheten.
Enligt David Sausdal räknar en person som en gång valt att bli yrkeskriminell ofta med att förr eller senare hamna i fängelse.
– Våldet är inte bara ett rationellt, ekonomiskt val men utan också en livsstil, och att sitta inne ger till och med status och prestige i vissa kretsar. Så verkar det definitivt vara inom den svenska gängkulturen.
Men han lyfter fram att det kan finnas andra anledningar att höja straffen i Sverige.
– Inte för att avskräcka de kriminella utanför för att värna om det allmänna rättsmedvetandet. Det är en debatt som inte har förts särskilt mycket. Är det exempelvis rimligt att en ung människa som mördat någon bara får sitta inne i fem år? I Danmark hade samma brott gett ungefär 15 år.
– Men som åtgärd för att ”knäcka gängen” är den både ineffektiv och dyr.
Men det måste väl också betyda något för brottsbekämpningen att de gängkriminella hålls borta från gatan?
– Så är det. Och det finns forskning som visar att det finns en viss, om än liten, nedkylande effekt på upptrappade konflikter om man låser in huvudaktörerna. Dock gäller fortfarande att man faktiskt griper de skyldiga. Och fortfarande är åtgärden inte bland de mer effektiva.
Du tror inte heller på visitationszoner?
– Nej. Ur en kriminologisk och bredare social synvinkel riskerar de göra mer skada än nytta eftersom exempelvis närpolisarbete är en grundsten i utsatta områden och i arbetet med att stoppa nyrekryteringen. Det är via bra kontakter som polisen gör ett gott förebyggande arbete och kan hitta de ungdomar som är på väg in i kriminaliteten, säger David Sausdal och fortsätter:
– Eftersom visitationszoner lätt glider över till etniskt profilerat polisarbete är risken stor att kontakter mellan polis och lokalbefolkning blir sämre; misstroende skapas och polisens utredningsarbete blir ännu svårare. Det finns forskning som visar att förtroendet till polisen har minskat bland etniska minoriteter i Danmark, även om det fortfarande är ganska högt.
Vilka åtgärder tror du på när det gäller svensk gängkriminalitet?
– Sveriges gängkriminalitet har fått gå alldeles för långt och kommer att bli svår att få bukt med. Det är som en snöbollseffekt där snöbollen blivit så stor att den tyvärr knappt går att stoppa, i alla fall inte kortsiktigt.
– Men fokus måste ligga på utredningsarbetet, inte bara när det gäller skjutningarna utan exempelvis även den ekonomiska brottsligheten som omger dem. I dag klaras endast 30 procent av de gängrelaterade brotten upp. Det är en mycket låg siffra om man jämför med Danmark och många andra länder där siffran som oftast är två-tre gånger högre.
Men även om läget i Sverige är extremt får man inte glömma att parallellt arbeta med de mer mjuka, sociala och preventiva insatserna, säger David Sausdal.
– Internationellt sett tror jag att man måste satsa mer på att stärka samarbetet inom exempelvis Europol. Man måste ge upp viss suveränitet när det gäller polissamarbete så att det överstatliga samarbetet kan utvecklas.
Vad är det som Danmark har gjort rätt när det gäller gängkriminaliteten?
– Man får inte glömma att Danmark har ett försprång på ungefär 30 år. Där började man med krafttag mot gängkriminalitet i samband med 90-talets stora mc-krig.
Det är också skillnad på gäng och gäng och det gör att jämförelserna ibland haltar.
– Är aktörerna stora, som i Danmarks fall, finns det möjlighet till medlingsprocesser. I Sverige handlar krigen inte bara om stora gängkonflikter utan alltmer om konflikter på individnivå, med en våldskultur som kräver att man reagerar på småkränkningar. Bara i Stockholmsområdet finns enligt polisen över 90 kriminella nätverk.
Danmark har också satsat mycket på välfärd och på att minska utanförskapet. Utvärderingar har visat att dessa satsningar har gjort skillnad.
– Enligt en nylig undersökning har brottsligheten minskat, tryggheten ökat och de som bor i utsatta områden är mer nöjda i dag än vad de var för fem år sedan. Under samma tid har ojämlikheten i Sverige ökat och skolan har blivit mer segregerad på ett sätt som den inte är i Danmark.
Forskar ni kriminologer om rätt saker?
– Jag tycker att man kan vara kritisk mot såväl politiker som mot forskningsråd och oss forskare för att inte mer ha studerat drivkrafterna hos gängen. Det behövs mer etnografisk forskning för att förstå gängens specifika subkultur. Exempelvis behöver vi bli bättre på att förstå hur olika subkulturers idéer om prestige och värde driver på och förvärrar våldet. Det behövs också forskning om bruket och effekten av sociala medier och så kallad ”gangsterrapp”.
Många yttre faktorer kan påverka vilka av cellens alla gener som används vid en viss tidpunkt. Att kroppen kan slå på och stänga av gener bidrar till vår förmåga att anpassa oss till olika förhållanden. Den här regleringen av genanvändning kallas epigenetik.
En av regleringsmekanismerna innebär att en liten kemisk grupp, en så kallad metylgrupp, sätts på och plockas bort från dna-strängen. Minskad metylering av en gen kan vara ett tecken på att den blir lättare för cellen att läsa av och använda. Mycket metylering innebär oftast att genen inte används.
Forskare vid Linköpings universitet har tidigare sett att det går att utläsa på dna om personer har blivit exponerade för tuberkulosbakterien genom att titta på vissa epigenetiska förändringar.
Tio personer med postcovid undersöktes
I en ny studie har forskarna studerat blodprover från en liten grupp människor. Här ingick tio personer som haft symtom på postcovid i mer än tolv veckor. De vanligaste symtomen var en känsla av att inte få tillräckligt med luft, hjärtklappning och muskelsvaghet, men också förlust av lukt och smak.
De jämfördes sedan med en grupp personer som haft covid-19 och tillfrisknat helt. De jämfördes också med individer som inte haft covid-19 när proverna togs.
Påverkar signalvägar för smak och lukt
Det visade sig att de tre grupperna skilde sig åt och hade tydliga metyleringsprofiler. Forskarna letade också efter vilka gener som skiljer sig åt i metyleringsmönster mellan grupperna.
– Vi hittar bland annat påverkan på signalvägar som styr smak och luktsinne. Det är som ett kvitto på att de epigenetiska skillnaderna faktiskt kan vara kopplade till symtombilden och ha fysiologisk relevans, säger Maria Lerm, professor i medicinsk mikrobiologi vid Linköpings universitet.
I studien fann forskarna också förändringar i det så kallade angiotensin-2-systemet. Det kan ha betydelse eftersom coronaviruset som orsakar covid-19 utnyttjar detta system för att ta sig in i och infektera celler.
Kan underlätta diagnos vid postcovid
Ett av flera tillstånd som liknar postcovid är kroniskt trötthetssyndrom, som också kallas ME/CFS.
– Ett viktigt fynd är att vi ser att cellernas energifabriker, mitokondrierna, är påverkade i postcovidgruppen. Andra studier har visat en påverkan på cellernas energifabriker även vid kroniskt trötthetssyndrom, säger Maria Lerm.
I dag finns inget prov som läkare kan använda för att avgöra om en person har postcovid. Forskarna hoppas därför att studiens fynd ska kunna bidra till utvecklingen av diagnostiska verktyg för vården, som kanske även skulle kunna särskilja postcovid från liknande sjukdomstillstånd.
Mer om studien
Forskarna mätte metyleringsmönstret på 850 000 punkter i dna och använde sedan en algoritm som kan hitta likheter och skillnader i data.
Forskargruppen har tidigare gjort en studie på personer som nyligen tillfrisknat från covid-19 och upptäckte då en liknande epigenetisk omprogrammering av signalvägar kopplade till smak och lukt.
Maria Lerm, professor i medicinsk mikrobiologi vid institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper vid Linköpings universitet, maria.lerm@liu.se
Proteinbaserade biologiska läkemedel, som till exempel antikroppar, är lovande för att behandla sjukdomar som alzheimer och parkinson där hjärnans nervceller bryts ner. Men en stor utmaning finns: blod-hjärnbarriären hindrar stora molekyler att nå hjärnan.
Forskare vid Uppsala universitet har nu utvecklat en artificiell modell över blod-hjärnbarriären för att bättre kunna testa läkemedel utan att behöva använda djur.
Lurar blod-hjärnbarriären
Ett av de mest effektiva sätten att leverera stora antikroppar till hjärnan är att härma de sätt som kroppen använder för att leverera viktiga molekyler till hjärnan. Antikropparna kan alltså designas för att lura blod-hjärnbarriären att tro att de behöver komma in i hjärnan.
Idag är djurexperiment den vanligaste metoden för att testa om en antikropp kan nå hela vägen fram. Det är dyrt och tar tid, men forskare vill även av etiska skäl minska antalet djurförsök.
Kan ersätta djurförsök
Den artificiella blod-hjärnbarriärmodellen som nu utvecklats kan användas i stället för djurförsök för att bekräfta att antikropparna har förmåga att korsa barriären till hjärnan.
– Det finns många olika cellbaserade blod-hjärnbarriärmodeller, men de flesta försöker imitera den komplexa blod-hjärnbarriären, och är därför mycket svårare att hantera än den vi har utvecklat som fokuserar på att studera hur biologiska läkemedel transporteras, säger forskaren Jamie Morrison vid Uppsala universitet och fortsätter:
– Vårt mål var att utveckla ett robust och enkelt muscellsystem där flera antikroppars passage över blod-hjärnbarriären kan testas samtidigt på relativt kort tid. I våra resultat ser vi en tydlig skillnad mellan antikroppar som klarar att korsa blod-hjärnbarriären och de som inte kan, säger Jamie Morrison.
Resultaten från modellen har bekräftas med experiment på möss.
Bättre på att ta sig in i hjärnan
Den nya modellen har också använts med framgång i en annan studie. Där användes den för att visa att en ny antikropp, som forskargruppen tagit fram, var bättre på att ta sig fram till hjärnan jämfört med traditionella antikroppar.
Även om den artificiella blod-hjärnbarriärmodellen är ny har den redan blivit en del av många nya projekt i forskargruppen.
– Modellen kommer utan tvivel att förbättra den prekliniska utvecklingen av metoder för att leverera stora biologiska läkemedel över blod-hjärnbarriären och in i hjärnan och därmed på lång sikt ge hopp till dem som lider av neurodegenerativa sjukdomar, säger Jamie Morrison.
Det är väl känt att träning är bra för hälsan ur många perspektiv, men när det gäller hur det påverkar graviditet och förlossningar behövs mer kunskap. Det menar forskare bakom en ny studie.
– Tidigare studier på området har oftast varit små men nu har vi studerat hälsodata från mer än 200 000 personer, säger forskaren Cathrine Axfors vid Uppsala universitet.
Syftet med studien var att se om kvinnor som tränar mycket – och har en hög konditionsnivå – har en annorlunda risk för graviditets- och förlossningskomplikationer än andra kvinnor.
Data från hälsoregister
I studien studerades hälsodata från drygt 15 000 kvinnor som någon gång innan graviditeten åkt ett lopp under Vasaloppets vintervecka. De jämfördes med över 194 000 kvinnor som aldrig åkt loppet.
Forskarna undersökte även om kvinnornas åkprestation, det vill säga hur snabbt de åkte, var kopplad till risken för komplikationer.
Minskad risk för diabetes, viktuppgång och kejsarsnitt
Studien visar att skidåkare hade en lägre risk för graviditetsdiabetes, kraftig viktuppgång under graviditet, psykiatrisk sjuklighet och förlossning med kejsarsnitt.
Snabba skidåkare hade dessutom lägre risk för dessa komplikationer jämfört med långsammare åkare.
Fler resultat från studien
Forskarna hittade inga samband mellan mammans träning, hög prestation och risker för komplikationer hos barnen.
Skidåkarna, och särskilt de snabba åkarna, hade däremot en ökad risk för otillräcklig viktuppgång under graviditeten.
Barn till mammor som inte åkte skidor var oftare stora för sin ålder. De låg alltså högre på tillväxtkurvan, och det var delvis oberoende av mammans vikt.
Aktiv livsstil kan spela roll
Tidigare intervjustudier har visat att personer som åker Vasaloppet har en högre träningsnivå än befolkningen i allmänhet.
– Vi tänker alltså att det inte är skidloppet i sig, utan en aktiv livsstil, som kan spela en roll för sambanden vi såg. Vår studie besvarar inte frågan om det var träningen som bidrog till de minskade hälsoriskerna, vi pekar bara på ett samband.
För att verkligen ta reda på det skulle en större randomiserad studie krävas, där deltagare lottas till en träningsintervention eller till att leva som vanligt.
– Av praktiska skäl kan det vara svårt att genomföra men det skulle behövas för att reda ut om träning innan en graviditet förebygger komplikationer under graviditeten, säger Cathrine Axfors.
– Fördelen med radar är att den fungerar i alla väder och ser igenom rök och damm, säger Daniel Adolfsson, doktorand i datavetenskap vid Örebro universitet.
Med hans nya metod kan en självkörande bil, som har åkt 100 meter, bestämma var den har färdats med en noggrannhet på en meter. Det är en förbättring av radarsensorernas positioneringssystem med en meter.
– Det är ett stort framsteg att minska felmarginalen från två till en procent. Metoden är både väldigt snabb och noggrann vilket krävs om självkörande robotar ska fungera säkert i samspelet med människor och andra robotar, säger Daniel Adolfsson.
Radarsensorer kan se genom rök, damm och dimma
Idag navigerar självkörande fordon oftast med hjälp av lasersensorer. Med den nya metoden närmar sig radarpositionering den noggrannhet som kan uppnås med laser.
Det innebär att radarsensorer kan ersätta lasersensorer på de fordon som behöver kunna köra även vid dålig sikt, eftersom radarsensorer har förmågan att se genom rök, damm och dimma.
– Att vi har förbättrat radarsensorers noggrannhet kan leda till att självkörande fordon klarar av att köra säkert i alla väderförhållanden. Ett annat användningsområde är bygg- och gruvindustrin där självkörande arbetsmaskiner ska kunna fungera i miljöer med mycket damm.
Självkörande robotar kan kartlägga omgivningen
Med hjälp av radarsensorer blir det nu också möjligt för självkörande robotar att framställa sina egna kartor – en viktig pusselbit för att kunna skapa pålitliga robotar som är medvetna om sin omgivning. Kartorna är också viktiga för att självkörande robotar ska kunna kommunicera med varandra.
– Målet är att skapa kartor som dessa robotar kan förstå och positionera sig i, endast med hjälp av radarsensorer, säger Daniel Adolfsson.
Inom ramen för projektet undersöker han även hur fel kan undvikas när robotar kartlägger sin omgivning.
– Till slut kommer det att uppstå vissa fel. Det viktiga är att vi skapar robusta system som kan upptäcka och korrigera fel när de inträffar.
Algoritmer som påverkar navigering
Studien redovisar också vilka delar av algoritmen som egentligen påverkar noggrannheten vid positionering.
– Vi har studerat varje del av vår algoritm för att förstå exakt hur stor påverkan de olika delarna har på positionsnoggrannheten. Den kunskapen kan underlätta för andra forskare när de skapar liknande algoritmer, säger Daniel Adolfsson.
Katederundervisning eller ambulerande stöd i gruppdiskussioner? Jämn fördelning av uppmärksamheten, eller särskilt fokus på elever med stora behov? Lärare kan ha olika idéer om hur undervisningen ska bedrivas, och det skiftar också från lektion till lektion.
Men hur mycket läraren än har planerat är det svårt att veta hur utfallet faktiskt blev.
– Det kan kännas som att man har lagt all tid på en elev, eller att ett hörn av klassrummet inte fick någon uppmärksamhet alls. Men det är jättesvårt att skatta hur man har fördelat sin tid, förklarar Robert Ramberg och Patrik Hernwall som båda har lång erfarenhet av lärarrollen och är verksamma vid Institutionen för data- och systemvetenskap vid Stockholms universitet.
Läraren bar en uppkopplad dosa
I ett nyligen avslutat projektet ”Lärares rörelsemönster” har de hjälpt lärare att få syn på sin egen praktik. 18 lärare från nio svenska grund- och gymnasieskolor försågs med varsin ”tagg”, en liten uppkopplad dosa som kan hänga runt halsen. Taggen registrerar hur läraren förflyttar sig i klassrummet under lektionen. Datamaterialet kan sedan visualiseras i digitala bilder eller film.
– I det här projektet har det varit ganska stort fokus på teknikutveckling, men för oss är det egentligen inte tekniken i sig som är spännande. Vi är mer intresserade av den pedagogiska utvecklingen. Och vi ser stora pedagogiska värden i detta, säger Robert Ramberg.
Två system med snarlika funktioner har testats. I nästan alla skolor användes en färdig IoT-lösning.*
* IoT står för Internet of Things, eller ”sakernas internet” på svenska. Det är ett samlingsnamn för tekniker som innebär att föremål, till exempel kylskåp och bilar, är uppkopplade till internet. Föremålen kan då skicka och ta emot data, och styras över ett nätverk.
Färger visar vägen
Hur läraren rör sig under lektionen registreras och kan sedan åskådliggöras i så kallade heatmaps eller heatvideos.
– Man får svaret i svart på vitt, eller snarare i färg på vitt. Läraren kan se hur hen har rört sig och använda informationen för att reflektera kring den egna praktiken. Det händer mycket i mötet mellan läraren och tekniken, säger Patrik Hernwall.
– Tekniken vi använder är ganska enkel, det enda den gör är att hålla koll på hur läraren rör sig. Sedan kan man spela upp videon i olika hastigheter för att se hur ofta eller hur länge en lärare är på viss punkt. På filmen ser lärarna saker som de inte hinner se när de är mitt uppe i sin undervisning. Visualiseringen fungerar också som en påminnelse om hur de vill arbeta, säger Robert Ramberg.
Nya lektionsupplägg och möbleringar
Under projektets gång har forskarna haft regelbundna diskussioner med lärarna, som upplevde att tekniken blev ett stöd i deras självreflektion.
– När en lärare konstaterar att det finns ytor där hen rör sig mycket eller lite kan det påverka lektionsplaneringen framåt. Vi har lärare som har förändrat sitt didaktiska upplägg, och lärare som har möblerat om. I en skola hittade man inspiration i distansundervisningens ”breakout rooms” i Zoom. De byggde något liknande i det fysiska klassrummet, säger Patrik Hernwall.
Känsla av att inte hinna med
Tid är en dyrbar vara och lärare vill räcka till för alla sina elever. Många brottas med en känsla av att inte hinna med.
– Vi forskare pratar ofta om undervisning som en form av designpraktik. Lärare måste konstant hitta nya strategier, och ibland famlar de i blindo. De har bara sin professionella trygghet att förlita sig på. Visualiseringar av var lärarna tillbringar sin tid kan hjälpa dem till förändring och bättre balans i klassrummet, säger Robert Ramberg.
Tekniken kan utveckla pedagogiken
Hernwall och Ramberg menar att deras forskning står ut i ett internationellt perspektiv. Det finns en del studier som rör IoT i skolmiljöer, men de stannar ofta på konceptnivån.
Studierna handlar till exempel om hur skolor ska kunna hålla koll på sina elever, eller hur de kan spåra undervisningsmaterial som är mobilt. Det finns få konkreta exempel på hur tekniken kan utveckla den pedagogisk praktiken.
– Vi kommer söka medel för att fortsätta forska. Vi vill bygga vidare på det vi har sett och utveckla gränssnittet så att vi kan göra visualiseringar över längre tid. Elevperspektivet är den röda tråden. Det pedagogiska värdet handlar ju om att öka elevernas lärande.
– Genom att synliggöra lärares rörelsemönster, synliggör vi också eleverna, säger Patrik Hernwall och Robert Ramberg.
Mer om projektet
I det aktuella forskningsprojektet användes rörelsesensorer för att samla in data om hur lärare rörde sig medan de undervisade. Materialet kunde sedan plockas in i ett gränssnitt för att visualisera rörelsemönster över tid. Datamaterialet lagras bara lokalt, och ingen koppling till enskilda elever görs. I projekten har forskarna på Stockholms universitet samarbetat med Rise, grund- och gymnasieskolor, kommuner och teknikföretag.
Många fysiskt aktiva, inte minst idrottare, drabbas av skador på det främre korsbandet i knät.
En ny avhandling vid Umeå universitet visar att när skadan är läkt och idrottarna återgår till sin sport, är deras rörelsekontroll fortfarande inte likadan som hos personer utan skador. Det kan bero på både fysiska och psykologiska faktorer, och kan förklara risken att skadas igen.
– Det kan handla om oro för ny skada, att den som har skadat sig kan muskulärt styva upp sina ben och uppvisa en mer riskabel landningsstrategi under hopptester. Hen kanske fokuserar mer på den skadade kroppsdelen än på omgivningen och därmed rör sig på ett sätt som är mindre anpassningsbart till yttre förändringar, säger Adam Grinberg, fysioterapeut och doktorand vid Umeå universitet.
Förutom att studera hur knäskadade beter sig under hopptester undersöker avhandlingen även så kallad proprioception, det vill säga djup ledkänsla och hur man uppfattar knäledens position.
Rörelser hos skadade skiljer sig
Adam Grinberg har i sin avhandling studerat rörelsemönster hos unga fysiskt aktiva personer som drabbats av en främre korsbandsskada.
De jämfördes med två kontrollgrupper där personer utan skada ingick. En grupp var måttligt aktiva personer och en grupp var elitidrottare. Den skadade gruppen visade mer asymmetriska och stereotypa rörelser när deras kroppsuppfattning utmanades. Det tyder på att de har en minskad förmåga att anpassa sig till situationen.
Det kan möjligen till viss del förklara den höga frekvensen av nya skador som ses bland personer med främre korsbandsskada. Men det återstår att bevisa, enligt studien.
Avhandlingen innehåller också en delstudie som använt en ny metodik för att identifiera mönster i hjärnaktivitet som förknippas med rörelserelaterad rädsla.
Deltagarna i studien fick stå på en plattform och exponerades för en rad ljud. Några ljud följdes av plötsliga, oväntade och snabba rörelser av plattan i olika rörelseriktningar. Hjärnaktiviteten hos deltagarna studerades med hjälp av elektroencefalografi, EEG.
Testet framkallade en så kallad hot-associerad respons. Resultaten, som behöver bekräftas, kan bana väg för framtida fysiologiska utvärderingar av oro för ny skada.
Avhandlingen belyser att korsbandsskada inte bara handlar om en biomekanisk knäskada. Med tiden sker förändringar i hjärnan, vilket påverkar den övergripande motoriska kontrollen.
– Det handlar därför såväl om att fysiskt rehabilitera skadan, som att träna rörelsekontroll, och om att ta itu med psykologiska faktorer som kan vara en stor barriär för att våga vara fysiskt aktiv igen på olika sätt, säger Adam Grinberg.
Avhandlingen bygger på studier med 89 deltagare inom olika idrotter under perioden 2015-2022.
Adam Grinberg, institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Umeå universitet, adam.grinberg@umu.se
Hos människor med typ 2-diabetes får vissa gener ett annorlunda uttryck. Nu har diabetesforskare identifierat 395 sådana gener, som påverkar de insulinproducerande cellerna på annat vis – än hos friska personer. Studien bygger på analyser av donerade celler från avlidna.
– Vi upptäckte många nya gener som har ett annorlunda uttryck hos personer med typ 2-diabetes. Vi har dessutom identifierat en gen som visade sig ha en mycket stark koppling till försämrad insulinfrisättning, säger Karl Bacos, docent inom experimentell diabetesforskning vid Lunds universitet.
Genen heter PAX5 och har tidigare visat sig vara kopplad till leukemi. Det fanns inga tidigare studier på hur den påverkar vid typ 2-diabetes, men nu gjorde forskarna flera experiment, för att undersöka hur ett förändrat uttryck av PAX5 påverkade insulinfrisättningen. Och kunde se att insulinfrisättningen minskade och celldöden ökade när PAX5 ”överuttrycktes”.
Hoppas kunna reglera PAX5 med gensaxen
Nu hoppas forskarna att kunskapen ska gå att använda för att utveckla nya behandlingar av typ 2-diabetes. Och vill själva undersöka om det går att använda gensaxen CRISPR/Cas9 för att reglera genens aktivitet.
– Vår långsiktiga målsättning är att vi ska reglera aktiviteten hos PAX5 med hjälp av gensaxen och på så sätt återställa PAX5-nivåerna hos personer med typ 2-diabetes, säger Charlotte Ling, professor i epigenetik.
Kan hjälpa dem med särskilt svår typ2-diabetes
Tidigare forskning har visat att det finns vissa patientgrupper som har särskilda problem med att frisätta insulin. Undergruppen har fått namnet SIDD (Severe insulin-deficient diabetes) och kännetecknas av försämrad insulinfrisättning.
– Det är möjligt att framtida behandlingar där vi återställer PAX5-nivåerna kan visa sig vara särskilt gynnsamma för den här gruppen av patienter. Typ 2-diabetes är ett växande folkhälsoproblem i hela världen och det är angeläget att vi hittar nya sätt att behandla sjukdomen, säger Charlotte Ling.
Insulinproducerande celler från hela Skandinavien
De insulinproducerande cellerna sitter svårtillgängliga långt inne i den sköra bukspottkörteln. Den studie som diabetesforskarna vid Lunds universitet gjort bygger på analyser av sådana celler från 238 individer med eller utan typ 2-diabetes. Cellerna är donerade från avlidna personer i hela Skandinavien.
– Vi har samlat insulinproducerande celler i bukspottskörteln från donatorer under flera års tid och har identifierat flera nya gener med ett förändrat genuttryck hos personer med typ 2-diabetes, eftersom vår biobank är så omfattande. Och det vore värdefullt att genomföra liknande analyser från individer med fler etniska bakgrunder eftersom vi vet att risken för att utveckla sjukdomen varierar mellan olika folkgrupper, säger Karl Bacos.
Epigenetik och typ2-diabetes
Vid typ 2-diabetes får bukspottskörteln sämre förmåga att tillverka och frisätta insulin. Kroppen inte kan ta hand om blodsockret lika effektivt som tidigare. Förmågan att producera insulin är inte helt borta, men mängden insulin räcker inte för kroppens behov. Och vävnaderna blir sämre på att utnyttja det insulin som finns. Vid typ 1-diabetes har kroppen slutat att tillverka insulin helt och hållet.
Många olika faktorer påverkar risken för att få typ 2-diabetes, bland annat genetik. Men även livsstilsfaktorer spelar stor roll, och det är här epigenetiken får betydelse.
Människor med typ 2 diabetes har epigenetiska förändringar i arvsmassan som friska personer inte har. Och många gener bidrar till en sämre insulinproduktion, som följd av de epigenetiska förändringarna.
Vad är epigenetik?
I cellerna finns arvsmassan, vårt dna, som innehåller gener. Vi ärver generna och de går inte att ändra. Men på generna sitter så kallade metylgrupper som påverkar vilket uttryck genen ska ha, om den är ”på” eller ”av”.
Metylgrupperna går att påverka på olika sätt, med träning, kost och livsstil, i en process som kallas dna-metylering. Det är epigenetik.
Epigenetik ger nya möjligheter att förstå orsakerna bakom typ 2-diabetes och hur sjukdomen utvecklas. Och epigenetiska biomarkörer kommer att kunna användas för att förutspå sjukdomen och individanpassa behandlingen, menar diabetesforskarna vid Lunds universitet.
Karl Bacos, docent i experimentell diabetesforskning vid Lunds universitet, karl.bacos@med.lu.se
Charlotte Ling, professor i epigenetik vid Lunds universitet, charlotte.ling@med.lu.se
Gränserna mellan biologi och teknologi suddas ut allt mer. Nu har forskare vid universiteten i Linköping, Lund och Göteborg lyckats odla elektroder i levande vävnad med kroppens egna molekyler som utlösare.
– I flera decennier har vi försökt skapa elektronik som härmar biologin. Nu låter vi i stället biologin skapa elektroniken för oss, säger Magnus Berggren som är professor vid Linköpings universitet.
Att koppla elektronik till biologisk vävnad är viktigt för att förstå komplexa biologiska funktioner, bekämpa sjukdomar i hjärnan och utveckla framtida gränssnitt mellan människa och maskin.
Men konventionell bioelektronik, med principer från halvledarindustrin, har en fast och statisk utformning som nästintill är omöjlig att förena med levande, biologiska signalsystem. För att överbrygga den här skillnaden har forskare utvecklat en metod för att skapa mjuka elektroniska ledande material i levande vävnad.
Zebrafiskar fick elektroder i vävnaden
Genom att injicera en gelatinliknande gel med enzymer som ”monteringsmolekyler” lyckades forskarna odla elektroder i vävnaden hos zebrafiskar och blodiglar.
– Kontakten med kroppens egna ämnen förändrar strukturen i gelen och gör den elektriskt ledande, vilket den inte är innan den injiceras. Beroende på vilken vävnad det handlar om kan vi också justera sammansättningen av gelen så att den elektriska processen kommer i gång, säger forskaren Xenofon Strakosas vid Lunds universitet.
Kroppens molekyler räcker
För att aktivera bildandet av elektroder räcker det med de kroppsegna molekylerna. Det behövs inte någon genetisk modifiering eller externa signaler – som ljus eller elektrisk energi – som varit nödvändigt i tidigare experiment. De svenska forskarna är först i världen att lyckas med detta.
När kroppsegna molekyler tillsätts till gelen blir den blå. Det indikerar att den är elektriskt ledande. Bild: Thor Balkhed
Inopererade föremål behövs inte
Studien banar väg för ett viktigt skifte inom bioelektronik. Där det tidigare krävts inopererade fysiska föremål för att starta elektroniska processer i kroppen, kommer det i framtiden räcka med en trögflytande gel som sprutas in.
I studien visar forskarna även att metoden kan användas för att rikta ledande polymerer till specifika biologiska substrukturer och därigenom skapa ett lämpligt material för nervstimulering. På längre sikt kan tillverkning av helt integrerade elektroniska kretsar i levande organismer vara möjligt.
Immunförsvaret en utmaning
I experimenten lyckades forskarna utveckla elektroder i hjärnan, hjärtat och i stjärtfenan hos zebrafiskar samt runt nervvävnaden i medicinska blodiglar. Djuren tog ingen skada av den injicerade gelen och påverkades i övrigt inte av att elektroderna utvecklades.
En av många utmaningar i försöken var att ta hänsyn till djurens immunförsvar.
– Genom att vi gjorde smarta förändringar i kemin kunde vi få fram elektroder som accepterades av hjärnvävnad och immunförsvaret. Zebrafisken är en utmärkt modell för att studera organiska elektroder i hjärnor, säger forskaren Roger Olsson vid Lunds universitet.
Mer forskning behövs
Han tog initiativ till studien efter att han läst om den elektroniska ros som forskare vid Linköpings universitet utvecklade 2015.
En svårighet i forskningen är skillnaden i cellstruktur mellan djur och växter. Medan växter har hårda cellväggar, som det går att odla elektroder på, är cellerna i djur mer som en lös massa. Det var därför en utmaning att skapa en gel med tillräcklig struktur och rätt mängd ämnen för att utveckla elektroder i en sådan omgivning. Det tog flera år för forskarna att lösa problemet.
– Våra resultatet öppnar helt nya sätt att tänka kring biologi och elektronik. Det återstår en rad problem som vi inte har löst, men studien är en bra startpunkt för framtida forskning, säger Hanne Biesmans, doktorand vid Linköpings universitet.
Det är känt att luftföroreningar har negativa konsekvenser för barns lunghälsa. Men om förändringar i luftkvaliteten kan påverka hur barns och ungas lungfunktion utvecklas har inte studerats lika mycket.
I Stockholm har luftkvaliteten blivit bättre under de senaste 20 åren. Därför ville forskare vid Karolinska institutet undersöka om även barns lungfunktion har förbättrats under denna period.
Barn fick testa lungfunktionen
I en ny studie har forskarna använt sig av en grupp barn som ingår i BAMSE-projektet, där omkring 4000 personer som föddes mellan 1994 och 1996 har följts.
Barnen fick besvara ett frågeformulär och undersöktes med hjälp av spirometri, som testar hur lungorna fungerar. Lungfunktionen undersöktes vid 8,16 och 24 års ålder.
Forskarna beräknade framför allt luftföroreningshalter från trafiken på platser där deltagarna bodde från födseln och fram till tjugoårsåldern.
Föroreningar har minskat i Stockholm
Jämfört med åren 2002-2004 var halterna av luftföroreningar överlag 40 procent lägre i Stockholm under 2016-2019. På vissa platser, till exempel Hornsgatan på Södermalm, minskade halterna med omkring 60 procent. I vissa andra områden förändrades däremot inte luftkvaliteten nämnvärt.
– När vi jämför områden som fått bättre luftkvalitet med områden som inte fått bättre luftkvalitet kan vi se att lungfunktionen förbättrades med några procent hos deltagarna i ung vuxen ålder. Men framför allt kunde vi se en 20-procentig minskad risk för att ha en påtagligt sänkt lungfunktion, säger forskaren Zhebin Yu vid Karolinska institutet.
Forskarnas slutsats är att minskad exponering för luftföroreningar, även vid relativt låga nivåer, är förknippad med förbättringar i utvecklingen av lungfunktionen från barndom till tidig vuxen ålder.
Luftföroreningarna har minskat med 60 procent på Hornsgatan i Stockholm.
God lunghälsa som barn påverkar vuxenlivet
Forskarna menar att resultaten är betydelsefulla eftersom optimal lungutveckling under barndomen är viktig för att ha en god hälsa under resten av livet.
– På sikt har det en stor betydelse eftersom den lungfunktion barn och ungdomar utvecklar under uppväxten, har de med sig som vuxen. Om man har sänkt lungfunktion i vuxen ålder har man en ökad risk för olika kroniska lungsjukdomar som KOL, hjärt-kärlsjukdom och även för tidig död. Genom att förbättra luftkvaliteten minskar vi risken för barn att senare i livet utveckla kroniska sjukdomar, säger forskaren Erik Melén.
Förbättringar av luftkvalitet gav resultat
Tidigare studier från BAMSE-projektet har visat att individers lungfunktionsutveckling både kan förbättras och försämras över tid. De nya resultaten visar att luftföroreningar kan spela en betydande roll.
– Luftföroreningar som till sin natur är ständigt närvarande är ett stort bekymmer. Vår studie ger en tydlig signal att arbetet med att förbättra luftkvaliteten på olika sätt har gett resultat med mätbara förbättringar av barns och ungas hälsa, säger Erik Melén.
Nästa steg i forskningen är att undersöka fördelar med renare luft vid lungsjukdomar som astma, bronkit och förstadier till KOL, men även för kardiometaboliska sjukdomar som hjärt-kärlsjukdom och typ 2-diabetes.
Erik Melén, professor vid institutionen för klinisk forskning och utbildning, Karolinska institutet, erik.melen@ki.se
Zhebin Yu, postdoktor, institutet för miljömedicin vid Karolinska institutet, zhebin.yu@ki.se
I en ny studie har forskare vid Lunds universitet undersökt blåmesars kognitiva kapacitet, det vill säga förmåga att lära sig något eller lösa ett problem.
När allmän kognitiv förmåga ska undersökas brukar forskare mäta och jämföra självkontroll som kan vara svårt för djur. Ofta brukar det ”transparenta cylindertestet” användas.
Listar ut bästa vägen till mat
Experimentet går ut på att forskarna placerar ett genomskinligt rör på tvären framför ett djur. I cylindern finns en åtråvärd matbit som djuret ser och vill komma åt. Om djuret försöker ta maten genom cylinderns vägg räknas det som ett misslyckande.
För att lyckas måste djuret förstå att det ska gå, eller flyga, runt till öppningen och plocka ut födan.
Människoapor och stora kråkfåglar brukar prestera bäst i dessa tester.
– Vi har tidigare testat talgoxar som står sig bra i den konkurrensen. Nu har vi gjort samma försök med blåmesar som trots sin nyfikenhet presterar sämre än talgoxarna, säger Anders Brodin, biologiprofessor vid Lunds universitet.
Blåmesar delades in i testgrupper
I försöket fångades 33 blåmesar på samma plats, och vid samma tid på året, som talgoxar som Lundaforskarna testat i ett tidigare experiment.
Småfåglarna delades in i tre grupper med elva individer i varje. En grupp gjorde testet utan någon speciell erfarenhet, en annan hade haft en genomskinlig plexiglasruta stående på botten av hemburen i tre dagar före försöket.
Den tredje gruppen hade ett genomskinligt rör på botten av buren i tre dagar.
Talgoxen lär sig hur röret fungerar
Försöket visade att i 52 procent av fallen lyckades blåmesarna hitta öppningen i cylindern och få ut en läcker mjölmask. Det kan jämföras med talgoxarna som lyckades i hela 68 procent av fallen.
– En grupp utmärkte sig, talgoxar med erfarenhet av ett genomskinligt rör som lyckades i 80 procent av fallen. De hade alltså lärt sig hur ett genomskinligt rör fungerar. Denna förbättring fanns inte hos blåmesarna. Detta stöder vår idé om att talgoxen är en ovanligt läraktig småfågel, säger Anders Brodin.
Talgoxar använder sig av sin erfarenhet för att klara uppgifter. Bild: Viktor Talashuk/Unsplash
Mesar har ganska stor hjärna
Schimpanser och korpar sticker ut med stabila testresultat på 100 procent, det vill säga tio rätt i de tio första försöken. De småfåglar som tidigare testats har legat på mellan 20 och 40 procent. Så talgoxarnas och blåmesarnas resultat på 68 respektive 52 procent är ändå mycket bra.
– Men det är inte så konstigt egentligen med tanke på att mesar har den relativt största hjärnan av våra småfåglar, säger Anders Brodin.
Anders Brodin, professor vid biologiska institutionen, Lunds universitet, anders.brodin@biol.lu.se
– De elever som ofta missar aktiviteter för att de inte har råd att delta löper en högre risk för att inte ha någon vän i klassen och att vara utsatt för mobbing, säger Simon Hjalmarsson, doktor i sociologi som forskar om barns ekonomi.
Vad innebär det att vara ett fattigt hushåll?
– Till fattiga hushåll räknas familjer som inte har råd med fem eller fler av tretton uppräknade nödvändigheter, som att ha det tillräckligt varmt hemma, att kunna betala oförutsedda utgifter och delta i sociala aktiviteter, säger Carina Mood, professor i sociologi och som forskar om fattigdom och ungas välfärd.
– Med de höga elräkningarna i vinter är det sannolikt fler som inte har kontantmarginal. Den materiella nöden ökar när kostnaderna ökar, fortsätter hon.
Så hur många har råd att resa bort på lovet?
– Alla åker inte bort på sportlovet. Olika normer styr, där normen i innerstadsskolor kanske är att åka till fritidshus eller alperna, men inte i landsortsskolor. Vad man väljer att göra beror mycket på vad andra gör.
I den senaste levnadsnivåundersökningen*, som gjordes 2010, svarade 39 procent av de ensamstående och 17 procent av hushåll med två föräldrar att de inte klarar en oförutsedd utgift på 13 000 kronor.
– På frågan om de har råd med en veckas semester svarade 17 procent av ensamstående att de inte har råd med det, och åtta procent av hushållen med två föräldrar, säger Carina Mood.
*Levnadsnivåundersökningen inleddes 1968 och har genomförts sju gånger. I undersökningen svarar ett representativt urval av Sveriges befolkning, även barn från tio års ålder, på frågor om hur de har det inom områden som ekonomi, relationer, jobb och hälsa. Cirka 5000 personer ingår i undersökningen.
Hur mycket pengar har barn att röra sig med?
– Familjer med ensamstående förälder eller utländsk bakgrund har sämre ekonomi. Men det är familjens ekonomi. När vi frågar barnen framkommer det att sambandet är svagt mellan föräldrars och barns inkomster. Föräldrar tycks prioritera barnen. Unga med svensk bakgrund jobbar mer än unga med utländsk bakgrund, sannolikt för att de har större kontaktnät. Men unga med utländsk bakgrund får mer pengar från föräldrarna så det blir inte så stora skillnader.
I undersökningen som gjordes 2010 hade barn mellan tio och tolv år någon hundralapp i månaden att röra sig med. Äldre barn hade i genomsnitt tusen kronor i månaden.
– Tolv procent av de tillfrågade svarade att de sällan hade råd att göra det som kompisar gör, lite högre bland barn med utländsk bakgrund, säger Carina Mood.
Risk att barnen blir mobbade
Forskaren Simon Hjalmarsson har studerat sambandet mellan barns sociala relationer och ekonomi. Han fann en koppling mellan åttondeklassares ekonomiska resurser och sociala relationer med klasskamraterna.
– De elever som ofta missar aktiviteter för att de inte har råd att delta löper en högre risk för att inte ha någon vän i klassen och att vara utsatt för mobbing. Alla barn som har sämre ekonomi upplever inte det, men det finns en förhöjd risk.
– Att sänka kostnaderna för aktiviteter som lockar barn och unga, till exempel under sportlovet, kan vara ett sätt att främja den sociala inkluderingen, säger Simon Hjalmarsson.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
