Forskare på Mälardalens universitet har utvecklat en prototyp för ett AI-system, som är tänkt att underlätta för ATM- operatörer som jobbar med flygledning.
Systemet kan till exempel beräkna störningar och hjälpa trafikledare att kommunicera information till passagerare, piloter och flygledare – men också förhindra själva störningarna.
Vägledning för piloter och flygledare
Inom ATM, som är förkortning för Air Traffic Management, gäller det för operatörerna att optimera trafikflöden, upptäcka risker för kollisioner mellan flygplan och ge vägledning för att undvika dem.
Forskarnas nya AI-system är en förutsägande applikation som ger optimala lösningar till operatörerna, och även förklara varför dessa lösningar är bäst.
Systemet är byggt i en miljö med XAI, Explainable Artificial Intelligence. Det använder en två- eller tredimensionell karta för att visualisera alla möjliga lösningar, lyfter fram det bästa alternativet och ger vägledning till piloter eller flygledare för att upprätthålla säkert avstånd mellan flygplan.
Förbättrar funktion hos AI-system
Lösningen har utvecklats inom ramen för projektet Artimation, där forskarna också har tagit del av synpunkter från slutanvändare.
– Projektresultaten förbättrar funktionaliteten, acceptansen och tillförlitligheten hos AI-system i allmänhet, men uppfyller också globala mål som förbättring av industri, innovation och infrastruktur i samhället, säger Mobyen Uddin Ahmed som är professor i artificiell intelligens vid Mälardalens universitet.
Kan underlätta utveckling av pålitliga system
Resultaten från projektet kommer även vara användbara för andra AI-forskare, menar forskarna vid Mälardalens universitet.
– Även teknikleverantörer kommer att ha nytta av resultaten, vilket förhoppningsvis leder till AI-system som blir mer kommunikativa och pålitliga för de mänskliga användarna säger Shahina Begum, professor i artificiell intelligens vid Mälardalens universitet.
Kontakt:
Shahina Begum, professor i artificiell intelligens vid Mälardalens universitet, shahina.begum@mdu.se
Mobyen Uddin Ahmed, professor i artificiell intelligens vid Mälardalens universitet, mobyen.uddin.ahmed@mdu.se
I en studie som mynnat ut i en rapport har forskare följt 19 nyanlända lärares väg till svenska skolan. Den visar att lärarna, efter att ha läst svenska på SFI, upplevde svårigheter att hitta den rakaste vägen till att klassas som svensk lärare.
Lärarna i studien har gått Snabbspår för lärare eller andra kompletterande utbildningar på universitetsnivå. Vägen till snabbspåret börjar vanligtvis genom kontakt med Arbetsförmedlingen.
– Många som deltar i utbildningarna vill veta vilken som är snabbaste vägen till jobb. Det är svårt att få en överblick på processen beroende på utbildningen man har med sig och hur man har arbetat tidigare. Systemet är svårnavigerat även för Arbetsförmedlingen och universitet där utbildningen sedan äger rum, säger forskaren Catarina Economou vid Malmö universitet.
Lärarna i studien upplevde att det var svårt att få reda på exakt vad de behövde studera för att få sin svenska lärarlegitimation. Det tar tid att få besked från myndigheter som Universitets- och högskolerådet, UHR, och Skolverket kring vad – och hur mycket – de behöver komplettera sina befintliga utbildningar.
Saknar dokument och examensbevis
Ett problem kan också vara lärare som har flytt inte har fått med sig examensbevis och dokument från sitt hemland.
– Det är en lång period av osäkerhet som gör att man kan bli frustrerad. Sen får man kanske reda på att någon annan har tagit en annan väg och kanske började undervisa som elevassistent. Mycket handlar också om språkkunskaper, det är inte lätt att ta till sig informationen när man är ny i landet. Många av valideringsprocesserna bygger på att man gör mycket själv och kontaktar rätt person själv, säger forskaren Elin Ennerberg vid Malmö universitet.
Enligt forskarna finns andra snabbspår, till exempel för kockar, där det går betydligt lättare att snabbt komma ut i arbetslivet.
– Även om de vill säkerställa att deras kompetens valideras korrekt vill lärarna veta om det är värt att ta långa vägen till lärarlegitimation eller om de vill prova på att jobba i svenska skolan för att se om det är värt att ta legitimationen.
Rektorer mestadels positiva
De 19 lärarna i studien gick färdigt snabbspåret och jobbar i dag i skånska skolor som legitimerade lärare. I studien intervjuades också nio rektorer som var positiva till lärarnas förmåga att agera brobyggare och deras integrationskompetens. Många av rektorerna såg också fördelar med flerspråkigheten och värderade den som en viktig kompetens.
– Det är också viktigt att se ämneskompetensen som lärarna har med sig. En lärare sa ”jag vill bli mattelärare, inte bara brobyggare”. Deras ämneslärarkompetens kan tillföra skolan något samtidigt som de interkulturella kompetenserna tas tillvara, säger Catarina Economou.
Ofta provanställningar
Rektorerna såg dock risker på förhand med att anställa invandrade lärare och ville ofta helst erbjuda dem prova på-anställningar. De kunde se att lärarna ibland var ovana vid öppenheten mellan hem och skola. De var också ovana vid svenska skolans sätt att bedöma kunskaper.
– Vi har intervjuat individuella rektorer. Deras ansvar är för deras egen skola och elever, det kan vara komplicerat för dem vid en anställningsprocess. De får ett stort ansvar att integrera gruppen på arbetsmarknaden, säger Elin Ennerberg.
Mer om studien:
19 lärare och nio rektorer i Skåne intervjuades. De flesta av de 19 lärarna i rapporten har gått ett snabbspår på Malmö universitet. Många av dem kommer ursprungligen från Syrien och de har haft en anställning som lärare i Sverige i ett–tre år. Vid sidan av snabbspåret har flera gått kursen Utländska lärares vidareutbildning (Ulv).
Efter en period av ansträngande fysisk aktivitet behöver ryggradsdjur, inklusive människor, vanligtvis en period av återhämtning.
Förutom att sänka hjärtfrekvensen och reparera skadade muskler kan även mindre uppenbara fysiologiska system behöva återhämtas. Intensiv fysisk aktivitet kan nämligen påverka en individs grundläggande immunförsvar.
Paus för att bygga upp immunförsvaret
När flyttfåglar migrerar stannar de regelbundet i några dagar på ett ställe för att vila och äta. Tidigare har detta setts som nödvändigt för att de ska få nya fettreserver som ger bränsle för flyttningen.
Men nu har forskare visat att fåglarna också bygger upp immunförsvaret under depåstoppen. Och det går väldigt snabbt. Några dagars vila räcker gott och väl.
– Det är första gången detta har visats hos vilda flyttfåglar. Vår studie påpekar att flyttfåglarnas raster fyller fler funktioner än att bara att ”tanka”. De behöver nämligen återhämta andra fysiologiska system. Du kan jämföra det med när du kör in bilen på en rastplats längs motorvägen. Det är inte bara för att tanka, du kan också behöva återhämta dig, säger Arne Hegemann som är biolog vid Lunds universitet.
Mat och vila ger kraft för resan
Forskarna har undersökt små flyttfåglar – till exempel bofink, järnsparv och rödstjärt – och analyserat hur deras immunförsvar förändras när de tar en paus under flyttningen.
– Om du ser en liten fågel i din trädgård eller i parken under hösten och du förstår att den är på väg till Sydeuropa eller Afrika, då är det fascinerade att fundera på varför den tar en paus. Och varför det är så viktigt att fåglarna har tillräckligt med mat men även lugn och ro under rast. Om de inte får mat eller vila, kan de inte återhämta immunförsvaret – och då riskerar de att bli sjuka, säger Arne Hegemann.
Immunfunktioner återställs
Genom att samla in och jämföra data från olika individer och arter, visar forskarna att fritt flygande flyttfåglar kan återställa flera parametrar av immunfunktionen under mellanlandningar, som är stationära perioder mellan flyttningar.
– Det är fascinerade hur mycket vi fortfarande inte vet om fågelflyttningen och det kommer regelbundet nya spännande saker. Med detta ger vi en viktig pusselbit om hur flyttfåglar klarar av de fysiologiska utmaningar de möter på sina långa resor, säger Arne Hegemann.
Arne Hegemann, forskare vid biologiska institutionen, Lunds universitet, arne.hegemann@biol.lu.se
I studien har forskarna undersökt så kallat epigenetiskt åldrande hos en grupp kvinnor som inom psykiatrin fått diagnosen emotionellt instabilt personlighetssyndrom och suicidalt beteende. De jämfördes med en kontrollgrupp med friska kvinnor.
Kvinnorna med diagnosen hade i genomsnitt en biologisk ålder*, som var sex år över deras faktiska, kronologiska ålder. Skillnaden var ännu större om kvinnorna dessutom använde tobak. Då var den biologiska åldern nästan elva år högre än den faktiska åldern.
– Resultatet visar på behovet av interventioner för att minska tobaksanvändande och ger på så sätt konkret information om möjliga insatser för att förbättra hälsoutfall i denna patientgrupp. Men mer forskning behövs samtidigt för att kunna följa sambanden mellan psykisk och fysisk ohälsa, säger forskaren Adrian Desai Boström vid Umeå universitet.
Biologisk och epigenetisk ålder
*Med biologisk ålder menas en persons kroppsliga hälsotillstånd, som kan vara högre eller lägre än den egentliga åldern.
Epigenetisk ålder bygger på att den biologiska åldern uppskattas genom mätningar av förändringar i aktiveringsmönstret hos personens genom, det vill säga arvsmassa.
Flera så kallade epigenetiska klockor har utvecklats i syfte att möjliggöra mätning av individers biologiska ålder genom att undersöka genaktivitet på olika platser i genomet som har samband med hälsoutfall. I studien används den epigenetiska klockan GrimAge, som i tidigare studier har visat sig vara träffsäker i att förutsäga förväntad livslängd eller förväntad tid till att personer drabbas av cancer eller hjärtkärlsjukdom.
Diagnosen vanligare bland kvinnor
Studien visar på sambandet mellan diagnosen och biologisk ålder, men ger inte svar på den direkta orsaken till det förtida åldrandet.
Att studien bara omfattar kvinnor beror på att det ursprungliga projektet med den emotionellt instabila gruppen bara bestod av kvinnor, där diagnosen emotionellt instabilt personlighetssyndrom är vanligare än bland män.
– Studien kan bidra till en ökad förståelse för hur sjukvården ska möta denna sårbara grupps behov. Att personer med psykiatriska diagnoser också har sämre hälsa är känt sedan tidigare, men nu får vi mer precis kunskap för att förstå graden av hälsoförlust, säger forskaren Jussi Jokinen vid Umeå universitet.
Mer om studien
Studien som gjorts vid Umeå universitet och Karolinska institutet baseras på undersökningar av 97 kvinnor i Stockholmsområdet med diagnosen emotionellt instabilt personlighetssyndrom och suicidalt beteende. I studien ingick också en kontrollgrupp med 32 friska kvinnor.
Eftersom studiegruppen endast omfattade kvinnor är det oklart i vilken mån resultaten även är giltiga för män.
Övervikt och fetma hos barn är ett växande problem i världen. I Sverige har elva procent av fyraåringarna övervikt. Motsvarande siffra för barn mellan sex och nio är 21 procent. I socioekonomiskt utsatta områden är övervikt bland barn ännu mer utbredd.
Drygt 500 familjer med små barn har nu deltagit i en studie där en mobilapp testades för att förbättra kostvanorna. Appen MINISTOP 2.0 har utformats av forskare vid Karolinska institutet.
– En viktig och unik aspekt av studien är att appen anpassats till flera språk såsom svenska, somaliska, arabiska och engelska för att nå ut till så många familjer som möjligt, säger forskaren Marie Löf vid Karolinska institutet.
Barnfamiljerna rekryterades från ett flertal barnavårdcentraler. Hälften av barnen lottades till en kontrollgrupp som fick standardvård och den andra hälften använde mobilappen.
Mindre socker och minskad skärmtid
Under de sex månader som studien pågick fick föräldrarna information om hälsosamma levnadsvanor via appen. De hade även möjlighet att registrera barnets intag av frukt, grönsaker, sötsaker, snacks och sockersötade drycker. De kunde också anteckna barnets fysiska aktivitet och skärmtid.
– Publikationen visar att barnen i interventionsgruppen hade statistiskt signifikant lägre intag av söta och salta snacks, söta drycker, samt mindre skärmtid, säger forskaren Christina Alexandrou vid Karolinska institutet.
Intaget av söta drycker var till exempel 32 gram lägre per dag hos barnen i app-gruppen jämfört med kontrollgruppen. Det motsvarar en minskning med cirka 20 procent av medelintaget hos svenska barn i förskoleåldern.
– Mycket glädjande är också att föräldrarna som fått tillgång till appen rapporterade högre tilltro till sin egen förmåga att främja goda levnadsvanor hos sitt barn när det gäller såväl kost som fysisk aktivitet, säger Marie Löf.
Digitalt verktyg för barnhälsovården
Resultaten är viktiga för hälsofrämjande arbete inom barnhälsovården, menar forskarna.
– Vi har visat att vi med ett digitalt verktyg kan göra skillnad och appen kommer nu att implementeras vid ett flertal barnavårdscentraler i Sverige. Vi når många familjer oavsett språk och vi kan bidra till hälsosammare levnadsvanor hos små barn, samt bidra till att föräldrar känner sig stärkta i sitt föräldraskap kopplat till levnadsvanor, säger Marie Löf.
Så gjordes studien
Totalt 552 familjer med ett barn mellan 2,5 och 3 år rekryterades från 19 barnhälsovårdscentraler över hela Sverige.
24 procent av barnen i studien hade två utrikesfödda föräldrar vilket motsvarar Sveriges befolkning i stort. Hälften av barnen randomiserades till en kontrollgrupp som fick standardvård och den andra hälften ingick i interventionsgruppen med mobilappen.
Marie Löf, professor vid institutionen för biovetenskaper och näringslära, Karolinska institutet, marie.lof@ki.se
Forskare vid Högskolan i Gävle har gått igenom 43 studier som har analyserat sambandet mellan distansarbete och produktivitet. En övervikt av studierna, som gjordes mellan 2000 och 2021, visade att distansarbete bidrog till bättre produktivitet, samtidigt som kvalitet inte påverkades negativt.
I en ny studie med över 500 europeiska företagsledare säger en majoritet av företagsledarna att distansarbete är mer produktivt. En Sifo-undersökning visar även att varannan kontorsarbetare får mer gjort när de arbetar på distans.
Tydligt mönster
I de studier som frågat de anställda, eller deras chefer, sågs ett tydligt mönster där de som själva valt distansarbetet upplevde ökad effektivitet eller produktivitet. Möjligheten att kunna välja själva hade också stor betydelse för viljan att stanna kvar på sin arbetsplats.
– Vi ser att själva möjligheten att kunna välja distansarbete är lika betydelsefull som att faktiskt distansarbeta och av stor vikt för viljan att stanna som anställd, säger Gunnar Bergström, professor i arbetshälsovetenskap vid Högskolan i Gävle.
Samtidigt fann några studier att distansarbete ledde till en sämre prestation.
Skiljer sig mellan organisationer
Vid en närmare analys framträdde ett mönster som visade att företag inom samma bransch eller personal inom samma yrke med specifika arbetsuppgifter, till exempel antal besvarade telefonsamtal, tenderade att visa mer positiva resultat. Detta jämfört med olika typer av organisationer där man använde mer generella sätt att mäta arbetsprestationen, till exempel hur man presterat i allmänhet.
– Även om distansarbete inte är någon enkel patentlösning, bland annat vad gäller arbetsmiljöarbete och ledarskap, menar vi att rätt använt har det potential att bidra positivt både till produktivitet och anställdas arbetsprestation, säger Gunnar Bergström.
Gunnar Bergström, professor i arbetshälsovetenskap vid Högskolan i Gävle, Gunnar.Bergstrom@hig.se
Träd och annan grönska i städer gör både nytta och är viktigt för människors välbefinnande.
Trädens blad och barr filtrerar bort luftföroreningar och minskar på så sätt befolkningens exponering för skadliga ämnen i luften. Men vilka träd renar luften mest effektivt?
Forskare från Göteborgs universitet har samlat in blad och barr från elva olika träd som växer på samma plats i Botaniska trädgårdens trädsamling i Göteborg. De har därefter analyserat vilka ämnen som träden fångat upp.
– Trädsamlingen ger en unik möjlighet att testa många olika trädarter med liknande miljöförhållanden och exponering för luftföroreningar, säger forskaren Jenny Klingberg.
Hälsovådliga föroreningar
Totalt analyserades 32 olika föroreningar. En del är bundna till partiklar i olika storlek, andra är i gasform.
Det finns ett bevisat samband mellan exponering för luftföroreningar och en ökad risk för sjukdomar i hjärt- och kärlsystemet samt problem med luftvägarna. Fokus i projektet har varit så kallade PAH, som är en förkortning av polycykliska aromatiska kolväten.
I städer är trafiken den största källan till dessa kolväten som släpps ut vid ofullständig förbränning i motorerna.
– Våra analyser visar att olika trädarter har olika förmågor att ta upp luftföroreningar. Barrträd tar oftast upp mer gasformiga PAH:er än lövträd. En annan fördel med barrträd att de även fungerar som luftrenare på vintern, då luftföroreningshalterna vanligen är som högst, säger Jenny Klingberg.
Forskarna samlade in barr och löv från Botaniska trädgården för att analysera hur väl de fångar upp skadliga ämnen från luften. Bild: Jenny Klingberg
Barr renade luften i flera år
Forskarna såg också att barren fortsatte att ta upp luftföroreningar under flera år, vilket löv av naturliga skäl inte gör. Men lövträden hade andra fördelar. De var effektivare på att rena luften från partiklar. Det antas bero på att bladen har en större yta som partiklarna kan fastna på.
– Det skilde mer mellan de olika arterna än vad vi hade trott. Allra bäst i testet var lärkträdet, som är ett barrträd som tappar sina barr varje höst. Lärken tog upp allra mest partikelbundna föroreningar, men var också bra på att fånga in gasformiga PAH:er, säger Jenny Klingberg.
Ingen stor nedbrytning av föroreningar
Barren och bladen bryter dock inte ner föroreningarna i någon större utsträckning, även om solljus kan starta en sådan process. Det finns alltså en risk att myllan under träden blir förgiftad av föroreningarna när bladen och barren multnar. Ekosystemet i marken riskerar därmed också att påverkas, även om detta inte har undersökts i studien.
– Föroreningarna verkar inte påverka trädens fotosyntes, klorofyllinnehållet är lika stort i de mest förorenade delarna av Göteborg jämfört med träd som växer i miljöer med mindre föroreningar. Men det kan nog se annorlunda ut i städer med ännu sämre luft, säger forskaren Håkan Pleijel vid Göteborgs universitet.
Noggrann stadsplanering behövs
Men det inte bara att sätta i gång och fylla städernas gator med träd för att skapa en bättre luftmiljö för de boende. En rad faktorer avgör nyttan. En allé med träd i ett trångt gaturum kan minska omblandningen av luften. Det gör att halterna av föroreningar vid en trafikerad gata snarare kan öka lokalt på grund av trädridån.
I trånga vindskyddade gatumiljöer kan mer lågvuxen vegetation som häckplanteringar därför vara att föredra, menar forskarna. Det behövs därför en noggrann stadsplanering där olika trädarter blandas i planteringarna för att optimera luftreningen, samt väga den mot andra funktioner och nytta av träden.
– Den här studien bidrar till att öka kunskapen om trädens förmåga att rena luften och vilka trädarter som är bäst på att ta upp luftföroreningar. Sådan kunskap är viktig för stadsplanering när hållbara städer ska utformas. Även om träd och grönska kan bidra till bättre luftkvalitet i städer så är minskade utsläpp trots allt den viktigaste åtgärden, säger Håkan Pleijel.
Håkan Pleijel, professor i tillämpad miljövetenskap vid institutionen för biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitet, hakan.pleijel@bioenv.gu.se
Jenny Klingberg, forskare i tillämpad miljövetenskap vid Göteborgs botaniska trädgård, jenny.klingberg@vgregion.se
Avhandlingen handlar om att implementera djupinlärningsapplikationer på inbyggda system, det vill säga alla datorsystem med en specialfunktion – till exempel en smart klocka eller en självkörande bil.
Djupinlärning är en typ av teknik inom artificiell intelligens som ”lär datorer att lära sig” medan de arbetar. Denna teknik gör det möjligt för en förarlös bil att känna igen olika trafikskyltar, men finns i allt från smart teknik för hemmet till sjukhusutrustning.
– Tekniken väcker frågan om hur man kan använda applikationerna, garantera deras effektivitet och hantera den tekniska utvecklingen när det gäller algoritmer för djupinlärning, som hela tiden blir mer intelligenta, säger Nesma Rezk som nyligen doktorerat vid Högskolan i Halmstad.
Möjliggör AI i vardagen
Det finns avancerade hårdvaruplattformar med kraftfull prestanda, men djupinlärningsmodellernas höga krav på hårdvarans data- och minnesresurser innebär en utmaning. Om hårdvaran och modellerna inte är tillräckligt kompatibla kan applikationernas effektivitet begränsas.
Algoritmer optimeras
Nesma Rezk förvånades av att det i många fall var möjligt att komprimera djupinlärningsmodellen till mindre än en fjärdedel av den ursprungliga storleken och ändå få modellen att fungera korrekt.
– Djupinlärningsapplikationer bör inte sättas i drift direkt i inbäddade system. Ett första steg som kallas algoritmisk optimering bör tillämpas först. Algoritmisk optimering är en metod som minskar kraven från djupinlärningsapplikationer och gör det möjligt att köra dem på resursbegränsade plattformar samtidigt som de fungerar som de ska.
Länk mellan djupinlärning och vardagsliv
Nesma Rezk tror att hennes forskning kan bli en del av länken mellan djupinlärning och människors vardag.
– Genom att möjliggöra användningen av djupinlärningsapplikationer på inbäddade plattformar och göra tillämpningen effektiv, snabb och robust, kan vi integrera AI överallt i vardagen, säger hon.
Nesma Rezk, forskare vid akademin för informationsteknologi vid Högskolan i Halmstad, nesma.rezk@hh.se
De senaste årens demokratimätningar visar att det pågår en demokratisk tillbakagång i världen och att allt fler människor lever i diktaturer.
Nu släpper Varieties of Democracy-institutet, V-Dem, vid Göteborgs universitet en ny rapport som visar att trenden håller i sig. Världen har inte varit mer antidemokratisk på 35 år.
– Den demokratiska nivån för den genomsnittlige världsmedborgaren år 2022 är tillbaka på 1986 års nivå. Det innebär att 72 procent av jordens befolkning, 5.7 miljarder människor, lever under auktoritärt styre, säger Staffan I. Lindberg, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.
Den demokratiska tillbakagången är mest dramatisk i Stillahavsregionen, Östeuropa, Centralasien, Latinamerika och Karibien.
Fler diktaturer än liberala demokratier
Antalet länder i världen som just nu upplever demokratiska bakslag, så kallad autokratisering, har stigit kraftigt – från 13 till 42 länder mellan åren 2002 och 2022. Det är den högsta siffra som institutet V-Dem uppmätt.
Det som generellt sätter i gång autokratisering i ett land är när auktoritära politiska rörelser får direkt inflytande på regeringspolitiken, där de nedmonterar de demokratiska institutionerna: fria medier, civilsamhälle, oberoende organisationer och rättsväsende. Har detta väl inletts nedmonteras demokratin i de allra flesta fall.
Årets rapport belyser också diktaturernas globala frammarsch. För första gången på två decennier har världen fler diktaturer än liberala demokratier. 28 procent av världens befolkning, eller 2.2 miljarder människor, lever nu i rena diktaturer.
– Det kan jämföras med att 13 procent, 1 miljard människor, lever i liberala demokratier.
Bolivia har gått från autokrati till demokrati. Här ses regeringsbyggnaden i La Paz.
Det finns ljusglimtar
Det finns dock länder som tagit sig ur långa perioder av demokratisk nedmontering.
Bolivia, Moldavien, Ecuador, Maldiverna, Nordmakedonien, Slovenien, Sydkorea och Zambia har alla lyckats vända sin autokratiska utveckling.
– Att åtta länder går från autokratier till demokratier är glädjande för demokratin. Det är ovanligt att vi ser länder göra en u-sväng tillbaka till ett demokratiskt styre, säger Staffan I. Lindberg och fortsätter:
– Det länderna har lyckats med är bland annat att få till stånd en prodemokratisk mobilisering, de har återinrättat ett oberoende rättssystem, avsatt auktoritära ledare, infört fria och rättvisa val, arbetat för att minska korruption, och på senare tid fått ett väl fungerande civilsamhälle. Precis några av de ingredienser som vi svenskar anser att en demokrati ska innehålla.
Staffan I. Lindberg, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, sil@v-dem.net
Det är välkänt att fetma är en stor riskfaktor för sjukdom och död, liksom att fetma är vanligare i USA än i Europa.
En avhandling vid Umeå universitet visar dock att överviktiga svenska män löper större risk att dö i förtid jämfört med lika överviktiga amerikanska män. För kvinnor är däremot riskbilden för fetma likartad i länderna.
– Resultaten är överraskande och det behövs ytterligare forskning för att förstå vad som driver de här sambanden. Det är helt klart att svår fetma är ett allvarligt hälsoproblem i båda länderna, men andra faktorer verkar spela roll för hur stor riskökningen är vid svår fetma, särskilt för män, säger Melissa Scribani, doktorand vid Umeå universitet.
Avhandlingen visar att svenska män med svår fetma löpte nästan fem gånger större risk att dö i förtid av hjärt-kärlsjukdom jämfört med normalviktiga män. Amerikanska män med lika svår fetma har ”bara” tre gånger så stor risk att dö i förtid.
Kvinnor har samma riskmönster
Kvinnor med fetma löpte också ökad risk att dö i förtid, men där var riskmönstret likartat i Sverige och USA.
Under en tjugoårsperiod har yngre vuxna, särskilt kvinnor, stått för de största ökningarna av kroppsmasseindex, BMI, i både Sverige och USA. Andelen med fetma ökade under perioden, särskilt i USA.
I sin avhandling har Melissa Scribani analyserat data från en tioårig studie om viktkontroll i USA där beteenden, attityder och uppfattningar bland kvinnor mellan 26 och 35 år har undersökts.
Fysisk aktivitet gör skillnad
Studien visade att daglig fysisk aktivitet förhindrade viktökning bland kvinnorna. Intervjuer visar också att svårigheterna att upprätthålla hälsosam kost och träning inte berodde på brist på kunskap om fördelarna med hälsosamma val. Snarare spelade personliga relationer och miljöfaktorer en roll i förmågan att äta bra och hålla sig i form.
Kvinnor som hade mer stödjande relationer och bättre ekonomiska möjligheter hade också lättare att äta hälsosamt och att vara fysiskt aktiva.
– Med tanke på fetmans tydliga effekter på hälsa och dödlighet och det faktum att fetma fortsätter att öka bland yngre vuxna, bör viktkontrollinsatser prioriteras. För att detta ska lyckas måste individuella och miljömässiga faktorer beaktas, säger Melissa Scribani.
Mer om studien
Avhandlingen bygger på data från hälsoundersökningar i USA och Sverige under perioden 1989 – 2009 med totalt över 27 000 deltagare, kombinerat med en studie av över 90 000 personer som följts för att avslöja risken för fetmarelaterad för tidig död.
En kvantitativ undersökning av drygt 500 personer och intervjuer med 15 kvinnor i åldrarna 26 – 35 användes för att förstå faktorer som kan främja bibehållande av kroppsvikten.
Forskare vid Göteborgs universitet har undersökt vilken roll människors födelseland har för segregerade storstadsområden.
De visar i en ny studie att personer födda i låginkomstländer är mer benägna att flytta till låginkomstområden, medan personer födda i höginkomstländer är mer benägna att flytta till höginkomstområden – oavsett om förutsättningarna för övrigt är liknande.
Det konstaterar forskarna efter att ha analyserat Statistiska centralbyråns registerdata över flyttningsmönster hos vuxna personer i storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö mellan åren 2004 och 2006.
Födelseland påverkar flyttningsmönster
Resultaten visar att yngre personer flyttar oftare än äldre personer och att ekonomin, familjeförhållanden och utbildning vanligtvis påverkar flyttbeslut.
Men framför allt visar studien att migranternas födelseland påverkar vart de flyttar.
– När vi tittade bortom de vanliga faktorerna för flytt blev vi medvetna om att mönstren såg olika ut för personer födda i olika länder. Den stora skillnaden var på om de var födda i ett hög- eller låginkomstland, säger forskaren Torun Österberg vid Göteborgs universitet.
Skillnad mellan hög- och låginkomstländer
Studien visar att personer från höginkomstländer flyttar ungefär på samma sätt som svenskar i samma ålder och med liknande förutsättningar gör. Vid bättre ekonomi flyttar de till ett rikare område.
Personer födda i låginkomstländer tenderade däremot att flytta till fattigare områden, även om de hade samma utbildning och ekonomiska förutsättningar. Undantaget var personer som hade en partner från ett höginkomstland. De var mer benägna att flytta till en rikare stadsdel.
Förståelse av migranternas möjligheter
Forskarna tror att detta dels beror på var migranterna är uppvuxna och vilka preferenser de har, dels på hur de mottagits i landet och vilka möjligheter som getts.
– För att förstå dagens boendesegration behöver vi förstå vilka som flyttar till höginkomstområden och inte bara titta på vilka som hamnar i låginkomstområden. Vilka är det som får möjlighet att bo där och vilka har inte den möjligheten?, säger forskaren Björn Gustafsson vid Göteborgs universitet.
På 1970-talet introducerades den kanadensiska contorta-tallen på bred front i Sverige för att öka virkesproduktionen. Trots att det i dag finns mer än 600 000 hektar planterad tall i Sverige har forskare fortfarande liten kunskap om dess ekologiska effekter.
I ett storskaligt fältexperiment med 15 parade bestånd av contorta-tall och svensk tall har forskare nu undersökt contorta-planteringars påverkan på stackmyror.
– Vår studie visar att stackmyrorna trivs sämre i planteringar av den kanadensiska contorta-tallen än i planteringar av svensk tall, säger Therese Löfroth, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
En stor mängd myror artbestämdes
I studien har fler än 40 000 myror fångats in med fallfällor, som grävs ner i marken. De insamlade myrorna har artbestämts och forskarna har sedan jämfört arter och antal i de olika skogsbestånden.
I samtliga bestånd har också myrstackar inventerats. Forskarna har även gjort observationer av myrornas jakt på mat upp och ned längs trädstammar.
– Vi såg att det fanns färre myrstackar i contorta-skog än i vanlig tallskog. Det var också mindre spring av myror på contorta-trädens stammar än på vår inhemska tall vilket tyder på att myrorna inte hittar lika mycket bladlöss att “mjölka” i contorta-träden, säger Therese Löfroth.
När bladlössen uppe i trädkronorna suger i sig växtsaft producerar de samtidigt sockerrik avföring, honungsdagg, som myrorna suger i sig direkt från lössen.
Hästmyror och rödmyror trivs inte heller
Andra myrarter som hästmyror och rödmyror verkar inte heller trivas i de främmande tallarna. Det förvånade forskarna.
– Eftersom stackmyror är aggressiva och försvarar sina revir mot alla andra myror tänkte vi att om stackmyror inte trivs i contorta-skog kanske andra myrarter kan trivas när de slipper aggressiva stackmyror. Detta visade sig vara fel och vi såg att alla slags myror trivdes bättre i vanlig tallskog, säger Therese Löfroth.
Skogsmyror, hästmyror och rödmyror gillar inte contorta-tallar. Bild: Crusier/Wikimedia Commons*
Myrmiljön bättre i svensk tallskog
Sammanfattningsvis drar forskarna slutsatsen att vår inhemska tallskog är ett mer gynnsamt habitat för fler myrarter. Det beror troligtvis på att det är skuggigare och svalare i contortabestånd. Där finns också färre bladlöss som kan mjölkas på honungsdagg och de långa barren från dessa tallar är inte bra byggmaterial i myrstackarna.
– För att gynna den biologiska mångfalden, och i det här fallet myrorna och arterna de är beroende av och som är beroende av dem, rekommenderar vi att man blandar upp contortaplanteringar med andra trädslag, alternativt inte planterar så stora områden med contorta, säger Therese Löfroth.
Therese Löfroth, universitetslektor vid institutionen för vilt, fisk och miljö, Sveriges lantbruksuniversitet, therese.lofroth@slu.se
Det hör inte till vanligheterna med barnteckningar i vetenskapliga sammanhang. Men i en ny studie vid Uppsala universitet har forskningen helt baserats på teckningar av covid-19-pandemin.
Forskarna har samlat in drygt 90 teckningar, gjorda av barn mellan fyra och sex år, som lämnats till Svensk barnbildsarkiv mellan april 2020 och februari 2021.
– Det var en väldigt rolig studie att genomföra. Jag var faktiskt ganska osäker på om en medicinsk tidskrift skulle publicera artikeln, men det gjorde de, med barnteckningar och allt, säger Anna Sarkadi, professor i socialmedicin och ansvarig för studien.
Två barn slåss mot ett jättevirus. Bild: Svenskt barnbildsarkiv
Med en analysmetod där barns egna förklaringar till bilden kombinerades med en visuell analys av teckningarna, kan forskarna visa att även yngre barn påverkades påtagligt av pandemin.
De tecknade detaljrika bilder av sjukdom, död och uteblivna aktiviteter. Rädsla och oro samt saknad av mor- och farföräldrar var vanliga teman. En del barn beskrev coronaviruset som ett monster, andra hur man kunde skydda sig. En teckning föreställde två barn som fäktandes bekämpade ett jättevirus.
– Det fanns mycket snor på teckningarna. På en bild skrev ett barn: ”Man kräks, sen hostar man, sen mår man bra eller dör”, med väldigt tydliga illustrationer, säger Maria Thell, doktorand vid Uppsala universitet.
Rädsla och saknad speglas i barnens teckningar. Bild: Svensk barnbildarkiv
Barnen hade också en hög grad av hälsokunskap kopplad till covid-19, det vill säga kunskap om virusets egenskaper, hur det sprids och vilka symptom som sjukdomen kunde ge.
Projektet var ett led i att undersöka barns röster i det offentliga rummet under pandemin.
– Som forskare med bakgrund i barn- och ungdomsvetenskap vill jag gärna jobba vidare med den här metoden, säger Maria Thell.
Forskargruppen kommer att fortsätta forskningen med att analysera teckningar gjorda av 7-11-åringar under och strax efter pandemin.
Anna Sarkadi, professor i socialmedicin vid institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet, anna.sarkadi@pubcare.uu.se
Maria Thell, doktorand i socialmedicin, vid institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet, maria.thell@pubcare.uu.se
Forskare vid Chalmers har utvecklat en liten sensor som kan fästas på möbler, väggar och tak, både i hemmet och inom vården. Den kan användas för att i realtid − och med hög upplösning − läsa av människors rörelsemönster, närmare bestämt hur lång tid ett steg tar.
− Det är variationen i stegtid som är nyckeln. En frisk person har normalt en regelbunden gång. Men en person med risk för fallolyckor har ofta en stor variation i stegtid. Till exempel kan första steget ta en sekund medan det andra kan ta två sekunder, säger forskaren Xuezhi Zeng vid Chalmers.
Många drabbas av fallolyckor
Fallolyckor och kognitiva sjukdomar som alzheimer ökar med en åldrande befolkning. Förebyggande insatser är värdefulla och kan minska både lidande och kostnader.
I Sverige faller årligen cirka 100 000 personer över 65 år så illa att de behöver uppsöka vård. Ungefär tusen äldre dör varje år på grund av fallolyckor.
Samlar data utan att filma
Sensorn ryms i en produkt som inte är större än en brandvarnare. Den kan användas inom sjukvården, i hem eller inom äldreomsorgen, för att kartlägga risker.
Förebyggande åtgärder som sjukgymnastik, skräddarsydd träning eller anpassning av möblering i hemmet kan då sättas in för att förhindra fallolyckor och undvika både lidande och sjukhusvård.
− Vår metod är både exakt och enkel att använda. Den kan hjälpa sjukvårdspersonal att utföra en mer tillförlitlig riskanalys och skräddarsy effektiva insatser på ett tidigt stadium. Förhoppningsvis kan metoden bidra till att lösa en växande samhällsutmaning, säger Xuezhi Zeng.
Inkräktar inte på privatlivet
Sensorn samlar in data utan att filma.
− Det innebär att den kan användas utan att inkräkta på människors privatliv och integritet, och utan en känsla av övervakning som exempelvis en kamera kan ge, säger Xuezhi Zeng.
Kan underlätta upptäckt av demenssjukdom
En ökad variation i stegtid är ofta ett tidigt symtom även vid kognitiva sjukdomar, som till exempel alzheimer. Även här skulle sensorn kunna bli ett hjälpmedel för att ställa en tidig diagnos och bidra till förebyggande insatser och förbättrad livskvalitet, menar forskarna.
Deras förhoppning är också att metoden i framtiden kan underlätta den kliniska forskningen om äldre, och etablera fler samband mellan gångförändring och utvecklingen av andra sjukdomar.
Eftersom den radarsensor som forskarna har utgått från finns att köpa i handeln kan metod utvecklas till en kommersiell produkt inom en snar framtid.
Xuezhi Zeng, forskare vid institutionen för elektroteknik, Chalmers tekniska högskola, xuezhi@chalmers.se
Kopplingen mellan fetma och blodproppar är känd sedan tidigare. Det har däremot varit oklart i vilken grad förhöjt kroppsmasseindex, BMI, under barndom och pubertet påverkar risken för blodproppar senare i livet.
En studie vid Göteborgs universitet har nu undersökt sambanden.
Två grupper har högre risk
Forskarna har studerat hälsodata från drygt 37 000 män som föddes i Sverige mellan 1945 och 1961.
Resultaten visar att BMI vid både 8 och 20 års ålder kan, oberoende av varandra, kopplas till blodproppar i ben eller lunga.
Blodpropp kan vara livshotande
Blodpropp är vanligast i benen. Den börjar ofta i ett blodkärl i en vad med svullnad, smärta och rodnad som vanliga symtom. En tidigt behandlad propp är sällan farlig. Men om den lossnar, följer med blodet till lungorna och fastnar, så kallad lungemboli, kan situationen bli livshotande.
Två grupper hade i vuxen ålder tydligt ökad risk för så kallad venös blodpropp, det vill säga en propp i ben eller lunga. Det var personer som hade haft övervikt i både barndom och som unga vuxna, men också individer med normalvikt i barndomen och övervikt först som unga vuxna.
– Vår studie visar att både övervikt i barndomen och övervikt i ung vuxen ålder ökar risken för venösa blodproppar senare i livet. Övervikt hos unga vuxna var en starkare faktor än övervikt hos barn, säger Lina Lilja, doktorand på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
Övervikt i puberteten viktig faktor
– Fetma och övervikt som uppkommer under puberteten verkar ha en tydlig påverkan på de framtida riskerna för venösa blodproppar, säger Jenny Kindblom som är docent vid Sahlgrenska akademin.
Studien visar att övervikt i både barndom och ung vuxen ålder även ökar risken för arteriell blodpropp, som kan uppkomma till följd av trånga kärl med fettavlagringar och inflammation. Forskarna fann dock få fall av denna typ av propp, och fler studier behövs därför för att bekräfta fyndet.
Mer om studien
Forskarnas studie bygger på uppgifter om längd, vikt och BMI från både skolhälsovård och mönstring, vid 8 respektive 20 års ålder. De har också tittat på registeruppgifter om eventuella blodproppar fram till i genomsnitt 62 års ålder.
Alla jämförelser i studien gjordes mot den grupp som hade normalvikt vid både 8 och 20 års ålder.
Lina Lilja, barnläkare och doktorand på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, lina.lilja@gu.se
Jenny Kindblom, överläkare och docent på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, jenny.kindblom@gu.se
Kobolt är en av de huvudsakliga beståndsdelarna i litium-jonbatterier, som används i eldrivna fordon och mobiltelefoner. Efterfrågan på metallen är stor och förväntas bara öka de kommande åren. Trots det återvinns endast en bråkdel av dagens batterier.
– Dagens metoder för att återvinna kobolt ur batterier för med sig flera utmaningar. Det krävs mängder med energi och skapar biprodukter som är farliga för både människor och miljön. Mer effektiva och miljövänliga tillvägagångssätt låter oss återanvända en större andel av den kobolt som redan finns i omlopp, i stället för att gräva upp ny metall, säger Ian Nicholls som är professor i kemi vid Linnéuniversitetet.
Hans forskargrupp har nu utvecklat en ny metod för att utvinna kobolt ur litiumjonbatterier.
Ny lösningsvätska
Metoden går ut på att lösa upp litiumkoboltoxid – den sammansättning av metaller som finns i litiumjonbatterier – i en ny typ av lösningsvätska. Då frigörs kobolt som kan användas till nya batterier.
– Lösningsmedlet är en kombination av två enkla substanser. Den ena är ett enkelt derivat av urea som finns naturligt i urin. Den andra är acetamid, vilket lätt kan framställas av ättiksyra, säger forskaren Subramanian Suriyanarayanan.
Forskaren Subramanian Suriyanarayanan i labbet där den nya lösningsvätskan testats. Bild: Joakim Palmqvist/Linnéuniversitetet
Kräver mindre energi
Den stora fördelen med lösningsvätskan jämfört med dagens energikrävande metoder för återvinning av kobolt, är att extraktionen sker vid mycket lägre temperaturer.
– I vårt fall är reaktionen som mest effektiv redan vid 180 grader celsius, vilket gör metoden mycket mer energieffektiv än dagens kommersiella lösningar, till exempel pyrometallurgi, som behöver extrema temperaturer, ofta högre än 1400 grader, säger Ian Nicholls.
Kan användas i stor skala
I laboratoriemiljö har forskarna lyckats utvinna över 97 procent av koboltinnehållet i ett stycke litiumkoboltoxid som legat i upphettad lösningsvätska under två dygn.
Råvaran har sedan använts till nya batterier, vilka i sin tur har återvunnits på nytt med bibehållen effekt.
Återvinning av metaller
Det finns tre huvudsakliga sätt att återvinna värdefulla metaller ur till exempel batterier:
Pyrometallurgi går ut på att separera metaller vid mycket höga temperaturer, ofta över 1400 grader Celsius. Det är den mest utvecklade metoden, men uppvärmningen innebär höga energikostnader samt risk för skadliga gaser.
Vid hydrometallurgi utvinns metaller genom att lösas upp i kemiska vätskeblandningar. Metoden innebär mindre risk för skadliga gaser, men kräver generellt mycket farliga kemiska föreningar som riskerar att släppas ut.
Inom biometallurgi används bakterier för att skilja metaller, men processen kräver generellt ytterligare ämnen för att påskynda reaktionen, och dras med problem både gällande effektivitet, kostnad och miljörisker.
Forskarna vid Linnéuniversitetet ser resultaten som en väg mot en grönare batteriproduktion.
– Kombinationen av lättillgängliga, relativt harmlösa ämnen och energisnålhet gör att vår metod har potential att fungera även i stor skala, säger Ian Nicholls.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
