Inom ramen för projektet kommer bland annat svenska myndigheters kriskommunikationsstrategier, medborgares medieanvändning och samspelet mellan traditionella medier och sociala medier vid kriser att uppmärksammas.

– Samhället behöver ökade kunskaper om hur ett allt mer fragmentariskt medielandskap påverkar möjligheterna till förtroendeskapande kommunikation i samband med kriser. Det finns fortfarande alltför många myter och alldeles för lite fakta kring de digitala mediernas roll i detta sammanhang, säger professor Lars Nord.

Projektet kommer både att producera kunskapsöversikter och kartläggningar av den aktuella svenska och internationella forskningen på området samt samla in nytt material via intervjuer, fokusgrupper, medieanalyser och frågeundersökningar. Syftet med projektet är både att analysera generella tendenser och utveckla teoribildningen på området och att bidra till kunskapsutveckling och lärande bland kriskommunikationens aktörer.

Forskargruppen kommer att arbeta i nära samverkan med ett 20-tal svenska myndigheter. Projektet stöds av Försäkringskassan i samverkan med bland annat Socialstyrelsen och Trafikverket. Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap deltar också i projektet.

Under det kalla kriget var det ovanligt att väpnade konflikter löstes genom förhandlingar och fredsavtal. Många konflikter tilläts pågå i årtionden, med hjälp av externa aktörer som utifrån det kalla krigets logik stödde den ena eller andra parten. Data från UCDP visar att det i medeltal endast slöts ett par avtal per år mellan 1975 och 1989. Detta ändrades dramatiskt efter Berlinmurens fall.

– Bara 1991 slöts 19 fredsavtal, vilket är mer än under hela perioden 1975-1988, säger Stina Högbladh, en av projektledarna inom UCDP.  

Denna positiva utveckling höll i sig under hela 1990-talet och en bra bit in på 00-talet. Utdragna och blodiga krig som de i Mocambique, Guatemala och Liberia avslutades genom förhandlingar och resulterande avtal.  Daytonavtalet stoppade kriget i Bosnien 1995 och konflikten i Nordirland såg ett slut i Belfastavtalet 1998. Det senaste större avtalet är det i Sudan 2005.

Sedan 2008 har dock forskarna registrerat ett tydligt trendbrott.
– Under de senaste fyra åren har vi sett en tillbakagång till samma låga nivåer av fredsavtal som vi såg på 1970-talet. Samtidigt har antalet konflikter ökat. Vi har nu 37 väpnade konflikter.  Tanken att krig kan avslutas på ett stadigvarande sätt genom förhandlingar har fått vika för förhoppningar om att i stället segra. Segrar är emellertid ovanliga, kostsamma i människoliv och ger inte alltid den stabilitet man hoppats på. Detta är en stor utmaning för det internationella samfundet, säger professor Peter Wallensteen, ledare för programmet.

Utvecklingen i FN:s säkerhetsråd när det gäller Syrien illustrerar svårigheten för internationella aktörer att initiera fredsprocesser, trots en ofta uttalad vilja att arbeta för fred. När många olika intressen står mot varandra minskar chansen att nå en fredlig lösning på de väpnade konflikter vi ser i världen idag.

– Att många aktiva rebellgrupper dessutom är terrorlistade gör förhandlingar politiskt svåra, vilket förstärker oron för att den negativa trenden i antal fredsavtal kommer att fortsätta, säger Therese Pettersson, även hon projektledare inom programmet.

Läs hela rapporten

När religionsvetaren Jonas Svensson 2009 började sina studier om nutida muslimska tolkningar av islam i relation till hiv hoppades han att sjukdomen skulle kunna vara en ingång till en rad centrala frågor om islam och modernitet. Så visade sig också vara fallet. Nu har han slutredovisat sitt projekt finansierat av Riksbankens Jubileumsfond.

– Hiv och aids handlar om så mycket mer för det griper in i frågor om religionens roll i samhället, hur man ska förhålla sig till såväl tolkningstradition som källor, synen på könsroller, och inte minst sexualitet, säger han.

Han har undersökt olika positioner i den nutida inom-muslimska debatten om hiv/aids och kan bland annat konstatera att har sjukdomen använts som utgångspunkt och murbräcka i vissa former av radikal nytolkning av islam, som ett sätt att lyfta och problematisera mer traditionella och konservativa synsätt på sexualitet och könsroller. Till och med de heliga texterna i sig har i viss mån påverkats av diskussionerna kring hiv.

– En del debattörer har hävdat att ett traditionellt synsätt med gudomlig påbjuden manlig överordning och kvinnlig underordning är en riskfaktor i spridning av HIV, och mot bakgrund av det har de argumenterat för behovet av nytolkning av de heliga texterna, säger Jonas Svensson.
Bland annat har Jonas Svensson studerat den sydafrikanska organisationen Positive Muslims, som mellan 2003–2009 utvecklade en ”barmhärtighetsteologi” som de ville använda i kampen mot hiv och för att motverka diskriminering av de drabbade.

– Teologin gav utrymme för radikala omtolkningar av sexualitet och kön. Till exempel ifrågasatte man föreställningen om att allt sex utanför äktenskapet är religiöst förkastligt, genom att peka på passager i Koranen och tolkningar i historien som tillåter män att ha sex med sina slavinnor, när den absoluta majoriteten av muslimer i världen i dag menar att slaveri är religiöst förkastligt. Poängen blir att i takt med att samhället förändras, måste även tolkningar av islam, inklusive tolkningar av vad som är legitim och illegitim sexualitet förändras, säger Jonas Svensson.

Exempel på mer radikala tolkningar som dessa, måste emellertid ställas mot ett dominerande synsätt där hiv framställs som ett straff från Gud, en reaktion på överträdelser av Hans påbud framför allt inom sexualitetens område påpekar Jonas Svensson. Det finns också tolkningar där sjukdomen framställs som vilken sjukdom som helst, och mer teologiska alternativ där hiv och aids framställs som en prövning för de drabbade, alternativt en gudomlig prövning av andras förmåga till medlidande. Men det är tolkningen av hiv och aids som ett straff som tycks ha störst attraktionskraft.

– Anledningarna är nog flera. I grunden finns naturligtvis den starka kopplingen mellan smittspridning och sexualitet i kombination med föreställningar om utomäktenskapligt sex som ett brott mot Gud. Men det förklarar inte föreställningen om att Gud i detta brott, men inte i andra, väljer att utdöma straff här och nu, och inte i livet efter detta. En delförklaring kan vara att i sociala sammanhang där kontroll av individens sexualitet är en central gemensam angelägenhet, är föreställningen om en gud som griper in om kontrollen brister tilltalande, säger Jonas Svensson. 

En viktig orsak till att hiv blivit en del av en inom-muslimsk teologisk diskussion är att sjukdomen är så användbar för debattörer som vill framställa islam som ett samhällsskick och ett reellt politiskt alternativ.  Till exempel menar många inom den falangen att islam utgör ett skydd mot hiv/aids.  Man hävdar att Gud i sin visdom har lagt ner regler kring sexualitet och droger som, om de följs, skyddar mot sjukdomen. Man hänvisar till mer eller mindre tillförlitlig statistik kring förekomsten av hiv i muslimskt dominerande områden, och till medicinsk forskning som pekar ut till exempel alkoholkonsumtion som riskfaktor, och manlig omskärelse som ett sätt att minska smittspridning.

– Med hänvisning till officiell statistik och medicinsk forskning kring hiv argumenterar man för att ett islamiskt samhällssystem, med central kontroll av sexualiteten och ett genomdrivande av Guds vilja i vardagen är det bästa skyddet mot smittspridning, säger Jonas Svensson.

I boken Fackförening i storstad – Handels avdelning 20, Stockholm, 1912-2012, går att läsa om hur Kontors- och handelsanställdas förening, avdelning 20, efter starten 1912 kämpar i motvind; många butiksbiträden och kontorsanställda vill eller vågar inte organisera sig fackligt. Under mellankrigsdecennierna ökar medlemsantalet och föreningens makt stärks.

En av den svenska modellens kännetecken under 1900-talet var den höga fackliga organisationsgraden; att ”alla” arbetare var medlemmar i facket. I boken nyanseras och problematiseras denna bild, då förtroendevalda och anställda i avdelning 20 under hela seklet fått kämpa för att värva medlemmar i en bransch med hög personalomsättning, många deltidsarbetanden och ungdomar.

Den stora avdelningen, med idag cirka 27 000 medlemmar, visade tidigt en betydande självständighet gentemot förbundsledningen i Malmö. Länge kunde ett stråk av gammal Malmö-Stockholmsantagonism skönjas, och avdelning 20:s företrädare hade att hantera ”stockholmsfobi” så sent som under 1990-talet.

Jonny Hjelm, professor i historia vid Umeå universitet, tecknar utförligt en fackförenings hundraåriga historia, politiska skeenden och samhällsförhållanden som också blir tydliga, genom personliga arbetslivsminnen.

Studien tar avstamp i den globala produktionen där transnationella företag (TNC) fortsätter att överta både land- och naturresurser i tredje världen för att inkorporera dessa i den globala produktionskedjan, och där profiten överförs till Europa eller USA.

I Latinamerika, där studien gjorts, har de transnationella företagen från Europa och USA en lång historia av etablering och exploatering av naturresurser.

– Det finns en tendens att stödja och göra det lätt för utländskt kapital att etablera sig i sydliga länder och exploatera naturresurser, och därmed bidra till en försämrad miljö och social ostabilitet på de platser som dessa företag kommer till, säger Adrián Groglopo, som skrivit avhandlingen.

Ett exempel är när Botnia/UPM öppnade pappersmassafabrik vid Uruguays kust. Projektet skapade ett socialt motstånd i både Argentina och Uruguay på grund av den förorening som en sådan fabrik skulle orsaka. Kritiken tillbakavisades av Botnia/UPM och den uruguayanska staten som utifrån egna studier menar att projektet enbart visar på positiva effekter.

Företagens produktion av monokultiver, d.v.s. ensidiga odlingar, påverkar lokala och rurala producenters arbete och livsuppehälle och orsakar biologisk och miljömässig förändring. Mer än en miljon hektar av den mark TNC införskaffat i Uruguay är odlade med eukalyptus, vilket bland annat leder till brist på vatten och att djurlivet påverkas. Botnia/UPM kontrakterade endast ett fåtal skogsarbetare för arbetet och erbjuder en lön under existensminimum. Resten av skogsarbetarna går via bemanningsföretag som håller arbetarna under mycket dåliga livs- och arbetsförhållandena och skapar därmed en ännu fattigare underklass i det uruguayanska klassystemet.

Nya metoder har introducerats för att kunna hantera sociala uppror. TNC startar idag olika program för att stödja sportaktiviteter, sjukhus, skolor m.m., och där det också ingår att lära sig ta hand om miljön.

– Detta används som ett strategiskt drag hos företagen för att kunna rama in vad som behövs i lokala samhällen och hur miljön ska räddas, samtidigt som de själva fortsätter att både försämra miljön, arbetsmöjligheterna och den sociala gemenskap som historiskt sett har funnits inom regionen och mellan Argentina och Uruguay, menar Adrián Groglopo.

Adrián Groglopo är född i Buenos Aires, Argentina, och har varit engagerad i frågor om makt och ras/etnicitet i Sverige. Han har tidigare arbetat på Integrationsverkets enhet Strukturell diskriminering och har därefter varit sekreterare för Statens Offentliga Utredingen om makt, integration och strukturell diskriminering som avslutades 2006. 2008 började han sina forskningsstudier på sociologiska institutionen vid Umeå universitet.

Läs hela eller delar av avhandlingen:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-61844 [Ref 1]

Studien visar att litteraturens mångtydighet bl.a. består av de identifikationsmöjligheter som romanen erbjuder läsaren. När eleverna känner empati med fiktiva karaktärer uppstår ett gränsöverskridande mellan textvärld och elevvärld. Den ökade grad av främmandegöring som läsning på ett annat språk innebär utgör tillsammans med sådan flerstämmighet skönlitteraturens potential för att synliggöra ideologiska och känslomässiga dimensioner i språkklassrummet.

I läsprojektet ger den här typen av aktiv och dynamisk läsning upphov till lärande på flera plan hos eleverna. Tolkningen av den skönlitterära texten förändras när eleverna skapar mening och formulerar värdegrundsfrågor i deliberativa samtal. Men det sker också förändringar på ett individuellt plan när eleverna i egna texter reflekterar kring litterära skildringar. Ett annat resultat indikerar att eleverna positionerar sig på olika sätt i läsningen av romanerna. Å ena sidan utmanas eleverna av textens inre övertygande diskurs i de fall då den underminerar vedertagna uppfattningar och eleverna anlägger delvis ett utifrånperspektiv på sin egen position. Å andra sidan reproducerar eleverna diskurser om identitet i överensstämmelse med sin skandinaviska hemvist.

Emellanåt tycks eleverna även identifiera sig med västvärlden i stort som om deras position som svenska medborgare automatiskt skulle ge dem tillträde till denna. Med andra ord visar undersökningen att receptionsforskning kan ge insikter i hur privilegierade positioner och skapande av skillnad (vi och dom) upprätthålls. Slutligen finns det ett flertal exempel i materialet på att eleverna själva upplever att de utvecklar demokratiska kompetenser genom att i litterära texter möta andra människors villkor och perspektiv. Kort sagt, skönlitteraturen erbjuder en möjlighet att både utmana och bjuda in till samtal om värdegrundsfrågor i språkklassrummet.

– Studien är intressant från ett internationellt perspektiv eftersom den är förlagd till ett skolsystem som så starkt betonar demokrati som ett övergripande mål för alla ämnen, säger Anna Thyberg. Gruppsamtal om litteratur i språkklassrummet är för övrigt ett område som hittills är relativt lite utforskat. I en svensk kontext kan avhandlingen läsas som en konkretisering av engelskämnets mål vad gäller såväl demokrati- som ämneskunnande.

Anna Thyberg bedriver för närvarande forskning vid University of Central Florida, Orlando.

 Gävle – Kroppen i arbete, från problem till potential – har tillsammans med två andra FAS-centra fått ett anslag om 3 miljoner kronor över tre år till en
forskarskola.

FAS, Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, har beviljat 3 miljoner kronor till en forskarskola i Arbete, stress, hälsa och prestation. Medlen ges gemensamt till de tre FAS-centrumen – Kroppen i arbete, från problem till potential vid Högskolan i Gävle, Stressforskningsinstitutet samt Centre for Health Equity Studies (CHESS), båda vid Stockholms universitet.

Anslaget innebär att framtida doktorander inom arbetshälsovetenskap får ett mycket bra utbud av kurser och föreläsningar att ta del av och ordentliga bidrag till de kostnader som är förknippade med att till exempel gå en kurs i Stockholm.
– På samma gång kan doktorander från våra samarbetspartner inom forskarskolan få stöd i att utveckla samarbeten med vårt FAS-centrum, till exempel om gemensamma projekt, säger Svend Erik Mathiassen, professor vid Centrum för belastningsskadeforskning på Högskolan i Gävle.

Högskolan i Gävle tilldelas 22 miljoner kronor av KK-stiftelsen för att starta en företagsforskarskola för resurseffektiva energisystem i byggd miljö (REESBE) tillsammans med högskolorna i Dalarna och Mälardalen. Det är en satsning som sker i nära samverkan med näringslivet i de tre regionerna Gävleborg, Dalarna och Mälardalen och just den industrinära
kopplingen är den faktor som efterfrågas av både finansiärer och dem som forskningen kommer till del, näringslivet.

En forskarskola är en samarbetsmodell som underlättar för näringslivets representanter och forskare från högskolan att mötas. Resultatet visar sig som regel i goda akademiska resultat och genom att näringslivets konkurrenskraft ökar när produkter, tjänster och processer förbättras och utvecklas.

Tre högskolor samarbetar. REESBE drivs av Högskolan i Gävle i samarbete med Mälardalens högskola och med Högskolan Dalarna som adjungerad part. Högskolan i Gävle leder projektet med stöd i examinationsrätten för forskarexamen i Byggd miljö. Sedan drygt ett år ges doktorandutbildning i ämnena energisystem, inomhusklimat och miljöpsykologi.

– Forskning som på det här sättet bedrivs i nära samverkan med näringslivet har mycket stor effekt i samhället. En forskarskola som fokuserar energifrågorna, hållbar utveckling och den
byggda miljön vi människor lever och verkar i är mycket viktig – både på det regionala planet i Gävleborg, Dalarna och Mälardalen och även nationellt. Tillsammans kan vi också åstadkomma en forskning som har betydelse i ett internationellt perspektiv, kommenterar Maj-Britt Johansson, rektor vid Högskolan i Gävle.

En företagsforskarskola innebär att forskningen i hög utsträckning bedrivs av doktorander som är anställda inom näringslivet. Forskningshandledarna finns vid lärosätet.
Korsvisa handledare. I REESBE kommer forskarskola att delas in i olika mindre forskningsprojekt, där ansvaren fördelas mellan de tre deltagande lärosätena genom korsvisa handledare.

Huvudhandledaren kommer från ett lärosäte och en biträdande akademisk handledare från ett annat – dessutom ska det finnas en industriell handledare i varje projekt.

– Att samverka med högskolan är ett förhållningssätt. Det är en väg för oss att utveckla våra tjänster och våra processer, så att vi kan mäta oss i en tuff konkurrens. Ett konkurrenskraftigt näringsliv är en förutsättning för att en region successivt stärks och kan ha en arbetsmarknad i tillväxt. Gävleborg är en region som ligger i framkant i frågor om hur vi kan effektivisera energianvändningen. Den kunskap vi skapar här kan tillämpas också i andra delar av landet, säger Per Laurell, VD Gävle Energi.