EEA-projektet belyser hur vi använder oss av den kunskap vi har och hur vi tillämpar försiktighetsprincipen. Den omfattande rapporten publiceras den 23 januari. I en lång rad fallstudier beskrivs hur miljölarm – i några fall falska – har hanterats av samhället. Här finns allt från tobak och bisfenol till växtgifter, GMO och hela ekosystem. I boken förs en diskussion om hur försiktighetsprincipen bör tillämpas och vad det kostar att inte ingripa i tid. Vad kan vi lära av tidigare dyrbara misstag? En tidigare rapport på samma tema publicerades 2001.

DDT är ett av exemplen, som presenteras under rubriken ”Femtio år sedan Tyst vår”. Rachel Carsons bok, som kom 1962, fungerade som en väckarklocka. Ett förbud mot DDT blev snabbt verklighet i stora delar av världen med början i USA. Men fortfarande används DDT i flera utvecklingsländer för att bekämpa malaria. Utifrån den franska filosofen Jean Rostands citat: ”the obligation to endure gives us the right to know”, (ungefär ”tvånget att uthärda ger oss rätten att veta”) diskuteras behovet av tydlig information och välinformerade beslut hos dem som drabbas av miljögifter.

En av författarna till kapitlet är Henrik Kylin.
– Vi belyser bland annat det dilemma som det innebär att ett så farligt miljögift som DDT i många fall fortfarande är det bästa medlet för att bekämpa malaria.
Uppskattningsvis sprids fortfarande mer än 5 000 ton årligen av DDT globalt. Forskarna lyfter också fram det faktum att tio procent av världens fågelarter idag är utrotningshotade. DDT eller inte, faran är långt ifrån över. Vi fortsätter att missa de tidiga varningstecknen, konstaterar de.

Läs här ”Late lessons from early warnings: science, precaution, innovation”
Och här finns en webb-presentation [

Ett forskarteam lett av Sebastien Muller, vid Chalmers och Onsala rymdobservatorium, har gjort den mest noggranna mätningen någonsin av hur universum svalnat av under dess 13,77 miljarder år gamla historia.

Forskarna har studerat molekyler i gasmoln i en avlägsen galax, som ligger så långt bort att dess ljus har tagit halva universums livstid för att nå oss. För att göra mätningen använde de radioteleskopet CSIRO Australia Telescope Compact Array, en uppställning av sex 22-metersantenner i östra Australien.

– När vi tittar på den här galaxen med våra teleskop ser vi den som den var när universum var yngre – och varmare – än det är idag, säger Sebastien Muller.

 

Astronomerna använde en fiffig ny metod för att mäta temperaturen hos den kosmiska bakgrundsstrålningen – den mycket svaga resten av hettan i Big bang. De observerade radiovågor från molekyler i en galax som ligger så långt bort att dess ljus har tagit 7,2 miljarder år att nå oss.

– Gasen i galaxen är så tunn att det enda som håller dess molekyler varma är den kosmiska bakgrundsstrålningen – det som finns kvar av Big bang, säger Sebastien Muller.

Teamet kunde utnyttja att en ännu mer avlägsen ljuskälla, en kvasar med beteckningen PKS 1830-211, råkar ligga precis bakom galaxen och lyser igenom den. Kvasaren är en ung galax som lyser starkt tack vare jetstrålar från ett supertungt svart hål i dess mitt.

– Vi analyserade radiovågorna från kvasaren som hade passerat genom gasen i galaxen. I radiovågorna kunde vi identifiera spår av många olika molekyler, säger Sebastien Muller.
Med hjälp av en avancerad datormodell använde de dessa molekylära fingeravtryck i kvasarens ljus för att mäta temperaturen i galaxens gasmoln framför kvasaren.

De kunde uppskatta temperaturen hos den kosmiska bakgrundsstrålningen till 5.08 Kelvin (+/- 0.10 Kelvin). Det är mycket kallt, men avsevärt varmare än temperaturen som uppmätts i dagens universum, 2,73 Kelvin. Fysiker mäter temperaturer i Kelvin. Den absoluta nollpunkten är 0 Kelvin eller -273 grader Celsius. En Kelvin är lika stor som en grad Celsius.

Alexandre Beelen, astronom vid Institutet för rymdastrofysik vid Paris universitet i Frankrike, är också med i teamet.

– Man har tidigare mätt temperaturen som den kosmiska bakgrundsstrålningen hade förr i universum, vid ännu större avstånd. Men det här är den mest noggranna mätningen hittills av temperaturen som rådde när universum var yngre än det är idag, säger han.

Enligt Big bang-teorin minskar bakgrundsstrålningens temperatur stadigt allt eftersom universum utvidgas.

– Det är precis det vi ser i våra mätningar. För några miljarder år sedan var universum ett par grader varmare än det är nu, exakt som Big bang-teorin förutspår, avslutar Sebastien Muller.

 

Fakta om kosmiska avstånd och den kosmiska bakgrundsstrålningen
Ljus och radiovågor färdas med en ändlig hastighet, 300 000 kilometer per sekund. Det betyder att astronomer kan studera universum som det var för länge sedan genom att observera avlägsna objekt på himlen. Teamet observerade molekylär gas i en galax vars avstånd ifrån oss är sådant att dess ljus har färdats i 7,2 miljarder år för att kunna nå oss. Det motsvarar en så kallad rödförskjutning på 0,89. Kvasaren vars ljus absorberas av molekylerna i galaxen ligger längre bort, motsvarande rödförskjutning på 2,5 (vilket innebär att dess ljus har tagit 11 miljarder ljusår för att nå oss). Observationerna var möjliga tack vare att galaxen själv förstärker ljuset från kvasaren enligt Einsteins allmänna relativitetsteori.  Galaxen funkar som en så kallad gravitationslins.

Den kosmiska mikrovågsbakgrunden, ett svagt sken som kan observeras överallt på himlen av radioteleskop, upptäcktes 1964. Upptäckarna och fysikerna som studerade den från rymden belönades med Nobelpriset i fysik 1978 respektive 2006.

Fakta om teleskopet
Australia Telescope Compact Array (ATCA) är en grupp av sex parabolantenner som arbetar tillsammans som ett teleskop för att fånga upp radiostrålning från rymden. Teleskopet, som ligger utanför Narrabri i New South Wales, Australien, är ett av de mest avancerade teleskopen i sitt slag. ATCA drivs av Australiens vetenskapsråd CSIRO (Commonwealth Scientific and Industrial Research Organisation).

Fakta om forskningen
Forskningsresultaten publiceras i artikeln A precise and accurate  determination of the cosmic microwave background temperature at z=0.89, av S. Muller m. fl., i tidskriften Astronomy & Astrophysics. Artikeln finns även online

Teamet består av Sebastien Muller (Onsala rymdobservatorium, Chalmers), Alexandre Beelen (Institut d’Astrophysique Spatiale, Université Paris-Sud, Orsay, Frankrike), John H. Black (Chalmers), Stephen J. Curran (University of Sydney, Australien), Cathy Horellou (Chalmers), Susanne Aalto (Chalmers), Francoise Combes (Observatoire de Paris, Frankrike), Michel Guélin (Institut de Radioastronomie Millimétrique, Frankrike) samt Christian Henkel (Max-Planck-Institut für Rasioastronomie, Bonn, Tyskland).

Apotekets tjänst ApoDos är ett hjälpmedel för främst äldre patienter som har svårt att klara sin läkemedelshantering på egen hand, och lanseras som ett sätt att öka patientsäkerheten, underlätta doseringen och sänka läkemedelskostnaderna.

Men en avhandling vid Sahlgrenska akademin visar att patienter som använder ApoDos oftare har lägre kvalitet på sin läkemedelsbehandling, även om hänsyn tas till att dessa patienter oftare är äldre, sjukare och oftare bor på äldreboenden.

En förklaring kan enligt avhandlingen, som undersökt läkemedelsbehandlingen hos 24 146 äldre personer i Västra Götalandsregionen, vara att läkarna upplever det mer komplicerat att ordinera i ApoDos-systemet än genom vanliga recept.

– En annan orsak kan vara att patient, anhöriga och involverad vårdpersonal får ett minskat engagemang i läkemedelsbehandlingen. De får också mindre kunskap om hur läkemedlen verkar och om möjliga biverkningar, eftersom inga bipacksedlar med information om läkemedlen skickas med från Dosapoteket. Slutsatsen är att det behöver bli lättare att ordinera i ApoDos-systemet, säger Christina Sjöberg, doktorand vid Sahlgrenska akademin.

ApoDos-patienternas minskade engagemang och kunskap behöver enligt Christina Sjöberg kompenseras, till exempel genom en systematisk uppföljning och genom att Apoteket ger användarna bättre information.

ApoDos, som är Apoteket Farmacis varumärke, används i Västra Götalandsregionen av 18 procent av alla patienter över 75 år. Tjänsten används av i princip alla som bor på äldreboenden i regionen.
Christina Sjöbergs avhandling redovisar också en metod som förbättrat läkemedelsbehandlingen hos höftfrakturpatienter.

– I studien lät vi en geriatriker ge patientanpassade råd till behandlande läkare på både sjukhus och vårdcentral. Efter ett år hade den metoden fördubblat användningen av läkemedel mot benskörhet. Det är ett viktigt resultat, eftersom de flesta äldre som drabbas av en höftfraktur lider av benskörhet, säger Christina Sjöberg.

Avhandlingen Quality of drug treatment in older people – Focus on hip fracture patients and multi-dose drug dispensing försvaras vid en disputation den 1 februari.

Rapporten beskriver sju globala krafter och dess påverkan på förpackningsindustrin och framtidens förpackningar. Slutsatserna bygger på en undersökning som genomförts bland konsumenter i USA, Indien och Sverige. Av de 1 500 tillfrågade personerna ser en klar majoritet stora problem med samhällets konsumtion av förpackningar. Framförallt i Indien finns en oro över förpackningens miljöpåverkan och hela 60 procent är till och med beredd att avstå från att köpa en specifik vara om förpackningen uppfattas som icke miljövänlig. Motsvarande siffra i Sverige är 20 procent.

Plastförpackningar anses vara den största miljöboven bland amerikaner och indier, medan det är aluminiumförpackningen som svenskarna främst avstår från. Strängare kvalitetskontroller och striktare miljölagar efterfrågas och en klar majoritet av konsumenter i både Sverige, Indien och USA vill ha något eller mycket striktare miljölagar. Den globala konsumenten ser gärna mer innovativa förpackningar, speciellt de svenska konsumenterna. Tre av fem (63 procent) skulle tillexempel vilja kunna scanna av en vara för att få reda på mer om dess ursprung, leverans och detaljerad information om innehållet.

– En växande global medelklass, en åldrande befolkning, begränsad råvarutillgång och en intensifierad urbanisering är några av de megatrender som utmanar produkt- och förpackningsindustrin. Vi ser att förpackningens material, och inte bara dess utseende, styr våra köpbeslut. Vi ser också en tydlig efterfrågan och ett stort behov av smartare förpackningar. I framtiden kommer vi även att se striktare krav på förpackningsmaterial som är i kontakt med livsmedel. För förpackningsindustrin kommer den växande online-shoppingen att innebära både utmaningar och möjligheter. Man kan fråga sig om den bruna låda som varan oftast skickas i idag kommer att vara lika brun och tråkig i framtiden eller om den kommer att bli en viktig varumärkesbärare? När det gäller förpackningens värdekedja kommer återvinningsaktörerna, i takt med en ökad jakt på högkvalitativ råvara, får en betydligt starkare ställning och det är inte osannolikt att vi kommer att se strukturaffärer där återvinnarna ger sig in i andra delar av värdekedjan. Det säger Fredrik Rosén, chef för gruppen Marknads- och konsumentinsikt, Innventia.

Studien Packaging 2020, som Innventia genomfört i samarbete med kairos Future, går att beställa på denna adress: www.innventia.com/packaging2020

Rapporten i siffror:

Att medarbetare tar eget ansvar har blivit allt viktigare i arbetslivet. Därför arbetar företag och organisationer med att försöka förstå vad som engagerar och får anställda att ta ansvar även för uppgifter som inte är direkt formulerade i roll- och arbetsbeskrivningar.

Helén Stockhult har i sin avhandling vid Örebro universitet följt ett medarbetarskapsprojekt på Posten och undersökt vilket ansvar utöver det formella som brevbärarna känner att de bör ta för kunder, kollegor, organisationen och arbetsuppgifterna.

Påverkas av situationen
När Helén Stockhult analyserade hur företagsledningen har definierat vad medarbetare bör göra i olika situationer och hur medarbetare i praktiken agerar, visade det sig att medarbetarna tar större hänsyn till olika omständigheter än företaget planerat.

– Ansvarstagandet förändras i högre grad beroende på olika situationer och omständigheter än tidigare forskning har visat. Om en medarbetare, som behöver hjälp av en kollega, inte själv följer de sociala reglerna och hjälper till i liknande situationer är det inte heller säkert att han eller hon får hjälp, säger Helén Stockhult.

Komplicerat regelverk
– Detta beror till viss del på att medarbetare vägleds av ett komplicerat regelverk medan företagslogiken är mer homogen och ställer samma krav på ansvarstagande i alla situationen, säger Helén Stockhult.

– Men eftersom det är i dialogen mellan människor som viljan att ta ansvar för mer än det formellt förväntade skapas är det viktigt att företag och organisationer förstår hur betydelsefulla relationerna mellan medarbetare är. Ledningen måste bidra till att skapa rätt förutsättningar genom att skapa ett bra socialt klimat – då har viljan till ansvarstagande en större chans att utvecklas.

Köttguiden är ett nytt verktyg under utveckling av forskare vid SLU, för att förenkla miljösmarta val av kött- och proteinprodukter.

Att minska utsläppen av växthusgaser är en stor utmaning för vårt samhälle. Men genom att göra medvetna val av maten vi köper kan vi alla verka för en positiv utveckling. Köttguiden är en hjälp på den vägen.

– Vi vill rikta in oss på köttet, eller rättare sagt proteinkällorna, i vårt arbete eftersom animalieproduktionen står för den största klimatpåverkan från livsmedelssektorn, säger Elin Röös, initiativtagare till arbetet med Köttguden. I ett tvärvetenskapligt projekt arbetar Elin Röös vid, institutionen för energi och teknik, och Lena Ekelund med kollegor vid institutionen för arbetsvetenskap, ekonomi och miljöpsykologi, med att undersöka hur konsumenter kan vägledas mot miljösmartare matval. En del i detta är att skapa ett användbart verktyg för handeln och intresserade konsumenter – Köttguiden.

Ekosystemet kan hantera utsläpp på upp till två ton växthusgaser per person och år. Vi i Sverige orsakar utsläpp på i genomsnitt tio ton per person och år, varav bara maten står för två. Ett förändrat konsumtionsmönster måste vara en del i ekvationen om vi ska kunna sänka utsläppen i tillräcklig omfattning för att nå klimatmålen.

Köttguiden är en tabell där man kan se vilken påverkan olika slags proteinkällor har på olika miljöområden. Tanken är att den ska underlätta bra val och stimulera till dialog och kommunikation om den höga köttkonsumtionen. Bakom den till synes enkla tabellformen finns en hel del svåra överväganden och en gedigen forskningsinsats.

– Vi har valt att inte ge ett entydigt svar. Köttguiden lyfter i stället fram att det finns olika miljömål som ibland står mot varandra. På frågan om vilket kött man ska välja till middag finns det ju inget enkelt råd att ge, men genom bättre kunskap kan konsumenterna göra mer medvetna val. Det vi säkert kan säga är i alla fall att vi i västvärlden behöver dra ner på köttkonsumtionen om miljömålen ska nås, säger Elin Röös.

Projektet har bland annat inneburit en genomgång av tillgänglig data och livscykelanalyser av olika typer av köttproduktion och andra livsmedel med mycket protein, såsom ost, baljväxter och Quorn.

Samtidigt har man haft som mål att kunna presentera resultaten på ett lättillgängligt sätt som kan komma till användning för många. I Köttguiden finns fyra indikatorer att ta hänsyn till när det gäller bra mat: klimat, biologisk mångfald, användning av kemiska bekämpningsmedel och antibiotika samt djurvälfärd. Olika proteinkällor märks upp med ett tregradigt system av grönt, gult och rött ljus för vad som är bäst, mindre bra och sämst med hänsyn till dessa olika indikatorer.

Köttguiden finns nu tillgänglig på en egen webbsida, www.kottguiden.se. Men arbetet i projektet med guiden fortsätter genom att den exempelvis testas på olika målgrupper.

SLU:s vision: SLU är ett universitet i världsklass inom livs- och miljövetenskaper.

Syret i luften är en förutsättning för miljontals arter på jorden. Nu visar en ny forskningsstudie att syret skapades först när flercelliga organismer bildats.

Blågröna alger en förutsättning
Luften består idag av cirka 21 procent syrgas, något som skapat grundförutsättningarna för utvecklade livsformer på jorden. Men syret har inte alltid varit en självklarhet, utan bildades först när jorden var ungefär hälften så gammal som den är idag, för ungefär 2.4 miljarder år sedan.

Länge har man antagit att det var blågröna alger (cyanobakterier) som låg bakom att syre bildades. Blågröna alger räknas till de livsformer som funnits längst på jorden.  Men varför de plötsligt skulle bilda så mycket syre har länge varit en gåta, som nu får en rimlig förklaring.

Syret ökade med hjälp av flercelliga organismer
Den nya studien länkar en kraftig ökning i syrebildningen med uppkomsten av flercellighet och förmågan att gruppera celler i alltmer sammansatta organismer. Bakom studier står forskare i Schweiz, England och Sverige.

När flercellighet väl hade uppstått fick de blågröna algerna möjlighet att ta nya livsmiljöer i besittning och därmed öka kraftigt i antal och bilda fler och fler livsformer, i allt snabbare takt. Flercelliga cyanobakterier har bättre ämnesomsättning, de använder resurserna på ett bättre sätt och kan därmed producera betydligt mer syre än enklare, encelliga arter. Snart uppvisade de en stor variation i former och fanns i stort sett alla miljöer på jorden; i havet, sjöar, jorden och även varma havskällor.

Jämfört levande arter med fossiler
Studiens resultat baseras på en jämförelse av arvmassan hos ett stort antal levande arter av cyanobakterier. Genom att beräkna hur stor skillnad det nu finns mellan deras DNA-sekvenser, och kalibrera dessa skillnader med fossila fynd, har forskarna uppskattat att cyanobakterierna fanns redan för cirka 2,7 miljarder år sedan.

Flercellighet uppstod relativt kort därefter, för ungefär 2,5 miljarder år sedan, och då skedde även av en markant ökning i syrekoncentrationen i atmosfären. Det är svårt att skilja orsak och verkan, men att dessa händelser sammanfaller i tid ger starka indikationer på flercellighetens roll i syreökningen.

– Det pågår en intensiv diskussion om effekten av klimatförändringar på den biologiska mångfalden, exempelvis vad som kommer hända nu när jorden blir allt varmare. Denna studie visar att det kan finnas länkar också i den andra riktningen, nämligen hur livsformer kan påverka klimatet och miljön, säger Alexandre Antonelli, forskare vid Göteborgs universitet och en av forskarna bakom studien.

Förändrade livsbetingelser
Cyanobakterierna tycks ha lett till en enorm ökning i syrekoncentrationen i luften, och på ett liknande sätt håller vi människor på att öka koldioxidhalten till nivåer som jorden inte haft på mycket länge.

– När cyanobakterierna blev flercelliga ändrades livsbetingelserna totalt. Något liknande tycks börja ske nu, där kombinationen av klimatförändringar och miljöförstörelse närmast kan jämföras med dinosauriernas massutdöende för 65 miljoner år sedan, då jorden träffades av en asteroid. Min nuvarande forskning syftar till att få bättre insikt om kopplingen mellan ändringar i klimatet och den biologiska mångfalden. På så sätt kommer samhället bättre kunna förutspå vilka arter och områden som behöver störst skydd och därmed minska vår miljöpåverkan, säger Alexandre Antonelli.

Länk artikel: http://www.pnas.org/content/early/2013/01/09/1209927110.abst
Titel: ”Evolution of multicellularity coincided with increased diversification of cyanobacteria and the Great Oxidation Event”.

 

Masskrocken på E4 i Skåne och det plötsliga elavbrottet på Universitetssjukhuset i Linköping är två aktuella händelser där katastrofberedskapen satts på prov. Heléne Nilsson, doktorand i katastrofmedicin vid Linköpings universitet, har studerat 130 allvarliga händelser där sjukvården har aktiverat den regionala katastrofberedskapen.

– Vi ser att det oftast gäller händelser som stora trafikolyckor, bränder och allvarliga hotsituationer. För att vården ska kunna kvalitetssäkra och utvärdera dessa insatser behövs mätbara indikatorer, menar Heléne Nilsson (bilden).

Även störningar i sjukhusens infrastruktur, till exempel elavbrott, har inneburit att en regional sjukvårdsledning har behövt etableras för att omfördela resurserna. En av slutsatserna är att även indikatorer för att utvärdera dessa händelser behöver tas fram.

Heléne Nilsson har också genomfört simuleringsövningar för att identifiera vilka ledningsbeslut som även kan påverka den tid det tar innan en patient får sjukhusvård. Trots goda kunskaper i stabsarbete var innehållet i den regionala sjukvårdsledningens beslut ofta bristfälliga och togs inte inom den satta tidsramen, vilket ledde till att vissa patienter riskerade att avlida. Resultatet från övningar visar att tidiga beslut från ett regionalt patientperspektiv om hur skadade ska fördelas är viktiga.

– De brister som identifierats i övningar och utbildningar har i studierna visat sig vara desamma som i verkliga händelser, bland annat svårigheten att ta strategiska inriktningsbeslut. Detta är något som är viktigt vid snabba förlopp, och som vi därför måste lära ut på ett bättre sätt i utbildningarna, säger Heléne Nilsson.

I Sverige har antalet brännskadeplatser minskat och rikssjukvård bedrivs i dag på brännskadecentra i Uppsala och Linköping. I en av delstudierna utvärderades den nationella planen för hantering av många brännskador med hjälp av två simuleringsövningar där scenariot var en stor diskoteksbrand i Sälen med 400 drabbade.

Resultatet visar att en bättre nationell samordning av brännskadevård, som tidigt tar beslut om hur brännskadade ska fördelas, ledde till ett bättre patientutfall. Metoden är reproducerbar och kan användas för att utvärdera hälso- och sjukvårdens förmåga att hantera även andra typer av händelser och där resultaten kan vara till stöd för katastrofplaneringen.

Avhandling: Demand for Rapid and Accurate Regional Medical Response at Major Incidents.  Linköping University Medical Dissertations No. 1350. Avhandlingen läggs fram fredag 25 januari. Katastrofmedicinskt centrum, Linköping. Opponent är professor Michel Debacker, Vrije Universiteit, Bryssel.

– Det är markant hur påfrestande de unga kvinnorna tycker att det är att ständigt definieras utifrån sina funktionsnedsättningar, säger Elisabet Apelmo, som i sin studie har djupintervjuat tio kvinnor.

Det finns en påfallande skillnad mellan hur dessa unga kvinnor uppfattar sig själva och hur omgivningen gör det. I sina egna berättelser beskriver de sig själva ”som vem som helst”. Deras kroppar är både en källa till njutning och till förtret; den är snabb och smidig och den ger upphov till smärta och läckage.

De intervjuade kvinnorna upplever också att deras kvinnlighet blir ifrågasatt – att vara en ”pingla” i rullstol framställs som otänkbart.

– De motsätter sig synen på kvinnor med funktionsnedsättningar som könlösa och asexuella och kan exempelvis beskriva sina rullstolar som om de vore skitsnygga handväskor, säger Elisabet Apelmo.

Samtliga som har intervjuats idrottar mycket, fast på olika nivåer. Flertalet berättar om dåliga erfarenheter av skolidrotten. Det rör sig om erfarenheter av exkludering – vad som inom skolan kallas befrielse från undervisningen – särbehandling och utpekning, som när en lärare inför klassen säger till en av dem ”gör du på ditt lilla vis”.

Mötet med handikappidrottsrörelsen och med andra i samma situation som de själva upplevs av kvinnorna som en vändning. De ifrågasätter dock den överdrivet infantiliserande träning som erbjuds i en del handikappidrottsföreningar, och efterfrågar tuffare tag och mer proffsighet.

– Det borde finnas utrymme för idrott på många olika nivåer inom handikappidrotten – lekfull barnidrott, breddidrott och elitinriktad idrott för de som vill ha det, påpekar Elisabet Apelmo.

En aspekt som har förvånat Elisabet Apelmo i hennes forskning är avsaknaden av genusperspektiv i handikappidrottsrörelsen.

– Till skillnad från Riksidrottsförbundet nämner inte handikappidrotten jämställdhet med ett ord i sitt policyprogram, säger hon.

Detta kan, enligt Apelmo tyckas särskilt anmärkningsvärt inom handikappidrott där flickor och unga kvinnor ofta är hänvisade till herrlag, i vilka de är i minoritet. Intervjupersonerna vittnar om att det är svårt att ta plats i lagen och att det finns en sexistisk jargong inom handikappidrotten generellt, men också om att det kan vara sporrande att träna med män som är fysiskt starkare och snabbare.

Mer information: Elisabet Apelmo har nyligen disputerat med avhandlingen ”Som vem som helst. Kön, funktionalitet och idrottande kroppar”. Sammanfattning och abstract: http://www.lu.se/lup/publication/3195647

For the first time, scientists from 19 European countries have joined forces to form an interdisciplinary network for investigating the causes of irritable bowel syndrome (IBS), in the hope to improve its diagnosis and treatment.

The European Science Foundation funded network GENIEUR (Genes in Irritable Bowel Syndrome Europe) aims to identify genes and DNA variants that may contribute to increase one’s susceptibility to develop bowel symptoms.

Today, IBS affects more than 10 percent of the general population in Sweden, and is the most common cause of work absenteeism after common colds. Its diagnosis is based on a combination of symptoms including abdominal pain, bloating, constipation, and diarrhea, which all strongly impact patients’ quality of life.

Because of the unknown etiology there is currently no cure, and remedies can only alleviate symptoms and are effective in some patients but not in others.

Over 70 research groups participate in the GENIEUR network, which is headed by Dr Beate Niesler at Heidelberg University Hospital’s Institute of Human Genetics, and includes research teams from the Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg and Karolinska Institutet.

“Our goal is to use the knowledge of researchers with different expertise in order to solve the mystery of IBS”, says Professor Magnus Simren, from the Department of Internal Medicine and Clinical Nutrition at the Sahlgrenska Academy, who is also co-Chair of the GENIEUR initiative and head of a research group focusing on mechanisms underlying the symptoms of IBS.

“IBS is only modestly inherited, and there are so far very few examples of known predisposing genes” adds docent Mauro D’Amato from Karolinska Institutet’s Department of Biosciences and Nutrition, member of the GENIEUR management committee and leader of the team who discovered the involvement of TNFSF15 and NPSR1 genes in IBS. “We need very large numbers of thoroughly-characterized patients in order to increase our chances to detect true genetic predisposing factors”.

For this purpose, the teams in GENIEUR aim to establish a large IBS biobank of clinical material from patients and healthy controls.
Reliable biomarkers

In so doing, they are also aiming to identify reliable biomarkers and compile a catalogue of criteria to precisely assign patients to individual clinical subgroups.

Besides gastroenterologists and human geneticists, the network also includes nutritionists, psychiatrists, immunologists, physiologists, neurobiologists, microbiologists, bioinformatic specialists and epidemiologists.

“With this broad knowledge included, the potential to achieve clinically important discoveries for this large group of patients is tremendous” says Prof Simren.

Omsättningen för företag i branschen fördubblades under en femårsperiod i början av 2000-talet och har sedan dess fortsatt att öka. Det har flera olika förklaringar.

– Friluftslivet har blivit mer nischat. Man åker inte bara skidor på sportlovet, utan gör till exempel en skidbestigning, åker slalom och går på tur. Varje aktivitet kräver sin utrustning och har sitt eget mode, säger Peter Fredman, professor i naturturism vid Mittuniversitetet.
 
Att allt fler har råd att konsumera är en annan förklaring till outdoorbranschens expansion, liksom den kommersiella drivkraften att sälja mer. Fler människor än tidigare lever i storstäder långt från naturen. Större avstånd till naturen gör det lätt att tro att man behöver mer kläder och prylar när man väl ska ut.

– Vi ser också att de som sällan var ute i naturen som barn och unga lägger mer pengar på utrustning som vuxna än de som har större vana av att vara ute, säger Peter Fredman.

Till de dyrare aktiviteterna hör utförsåkning i fjällen, och här visar också forskningen att fler skulle vilja åka utför om det inte kostade så mycket. Utförsåkare har mer än dubbelt så höga utgifter som vandrare i fjällen. Höginkomsttagare lägger mer pengar på friluftsliv än låginkomsttagare, medelålders mer än äldre och män mer än kvinnor.

Totalt spenderar svenskarna närmare 100 miljarder kronor på friluftsliv, varav tre fjärdedelar i Sverige. Vår konsumtion för friluftsliv uppgår till ungefär en procent av BNP och friluftslivets effekter på sysselsättningen i Sverige uppskattas av forskarna till drygt 75 000 arbetstillfällen.

– Det här visar att friluftsliv inte bara är något smågulligt. Det är en allt viktigare ekonomisk faktor, jämförbar med många andra samhällssektorer, säger Peter Fredman.

Friluftsliv i förändring är ett forskningsprogram som under sex år studerat friluftsliv och naturturism i Sverige. Programmet, som leds av turismforskningsinstitutet Etour vid Mittuniversitetet, är det mest omfattande någonsin i Sverige och avslutas 2013 med ett seminarium på Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien (KSLA) i Stockholm den 12:e februari där vi delar med oss av våra resultat.

För mer information om Friluftsliv i förändring, besök vår webb www.friluftsforskning.se. Forskningen är finansierad av Naturvårdsverket.

Kroniska hjärnskador hos boxare påvisades första gången i en vetenskaplig studie redan 1928. Senare forskning har inkluderat även andra risksporter som amerikansk fotboll och ishockey, och idag beräknas kontaktidrotter orsaka 300 000 fall av hjärnskador per år – enbart i USA.

Det visar forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, som gått igenom samtliga internationella vetenskapliga studier som publicerats om huvudskador bland idrottsmän från 1928 och fram till idag.

– Kunskapen om idrottsrelaterade hjärnskador har många brister. Syftet med vår genomgång är på sikt att förbättra både diagnos och behandling, säger professor Kaj Blennow vid Sahlgrenska akademin.

Genomgången visar att det under 1900-talet dött i genomsnitt tio boxare per år – den absoluta majoriteten efter knockout.

Göteborgsforskarnas sammanställning visar också att utövare av professionell amerikansk fotboll kan utsättas för våld mot huvudet uppåt 1 000 gånger per säsong. Även för den som inte förlorar medvetandet eller drabbas av en akut hjärnskada är slag mot hjärnan farligt.

– Det finns studier som visar att omkring en tredjedel av alla proffsboxare lider av till exempel minnes- och språkstörningar efter att karriären avslutats, och undersökningar med magnetröntgen visar att det hos tre av fyra återfinns fysiska abnormiteter i hjärnan. Upprepat våld mot huvudet under idrottskarriären är också förknippat med kroniska symtom som ångest, personlighetsförändring och försämrad inlärningsförmåga, säger professor Henrik Zetterberg vid Sahlgrenska akademin, som medverkat i sammanfattningen.

Motsvarande samband mellan huvudskador och symtom senare i livet syns dock inte lika tydligt hos amatörboxare.

–Det pågår en ganska intensiv debatt om orsakerna till detta, men det som lyfts fram i studierna är till exempel att det är färre ronder i amatörboxning och att domarna i amatörboxningen oftare bryter matcher då det finns en uppenbar risk för skada, säger Kaj Blennow.

I Göteborgsforskarnas genomgång redovisas att ett slag från en proffsboxare motsvarar kraften av ett sex kilo tungt bowlingklot som träffar huvudet i 30 km/h. Framför allt är det slag som ger rotation av huvudet som är farliga och som orsakar hjärnskador då nervcellernas långa utskott slits av.

– De neuropsykiatriska skadorna hos boxare som knockats kan finnas kvar i upp till en månad efter skadetillfället, vilket är långt efter det att boxarna själva slutat känna av symtomen, säger Henrik Zetterberg.

Göteborgsforskarnas slutsats efter att ha läst mer än 160 vetenskapliga studier är att ganska lite är känt om de neurobiologiska följderna av att syssla med kontaktsport: det saknas både effektiva behandlingar och kriterier för att ställa diagnos. Blennow och Zetterbergs egna studier visar dock att särskilda biomarkörer skulle kunna användas för att upptäcka hjärnskador, till exempel genom blodprov efter en boxningsmatch, men dessa är ännu inte kliniskt tillgängliga.

Göteborgsforskarna har också visat att graden av hjärnskada efter en match kan mätas i ryggmärgsvätskan. Hos de boxare som uppvisar höga nivåer kan upprepad provtagning utföras för att följa att proverna normaliseras, och boxaren kan återgå till sparring och matcher.

Att avstå från nya slag mot huvudet kan vara viktigt under den fas då hjärnan är extra känslig för nya skador.

Det finns enligt forskarna konkreta åtgärder som skulle kunna genomföras redan nu för att öka skyddet för idrottsutövarna, inte minst inom proffsboxningen.

– En logisk åtgärd vore så klart att förbjuda slag mot huvudet, i alla fall hos yngre boxare, eftersom barn och ungdomar är mer känsliga. En annan möjlighet vore att minska antalet ronder inom proffsboxningen eller i alla fall att göra huvudskydd obligatoriskt även för professionella boxare, samt att förstärka stoppningen i deras boxhandskar, säger Kaj Blennow.

Studien The Neuropathology and neurobiology of Traumatic Brain Injury publicerades i tidskriften neuron i december 2012.

– Ett antagande kan vara att priset på cigaretter i Sverige känns överkomligt, speciellt i relation till att frakta större mängder med sig hem från en resa, säger rapportförfattaren Tove Sohlberg, doktorand vid Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SORAD), Stockholms universitet.
 
Rapporten visar också att de lagligt införda och insmugglade cigaretterna tillsammans utgör endast cirka 3 procent av den totala cigarettkonsumtionen på cirka 7,4 miljarder. Andelen dagliga rökare, både män och kvinnor, minskade med nära en procent, till 9,0 procent, 2011 jämfört med året innan.  De preliminära siffrorna för år 2012 tyder på att andelen dagligrökare, både män och kvinnor, är stabilt mellan 2011 och 2012, det vill säga ingen ytterligare minskning sker.

Bland kvinnorna är det betydligt fler rökare än snusare, medan det omvända gäller för männen. Runt 10 procent av kvinnorna röker varje dag, mot bara knappt tre procent dagliga snusare. Bland männen röker runt åtta procent medan hela 17 procent snusar dagligen. Andelen dagliga snusare bland kvinnor har inte förändrats mellan 2010 och 2011, en stabilitet som även de preliminära siffrorna för 2012 tyder på. För männen sker dock en minskning på 1,4 procent under 2011 men de preliminära siffrorna för 2012 visar på en uppgång till 2010 års nivå.

– Sverige är ett av få länder i världen som har fler dagligrökande kvinnor än män. En förklaring kan vara användandet av snus som är mer vanligt förekommande bland män, säger Tove Sohlberg.

Mängden snus som förts in lagligt från utlandsresa är förhållandevis stabilt under 2011, i jämförelse med 2010, medan köp av smuggelsnus minskade kraftigt.  Konsumtionen av oregistrerat snus minskade totalt under år 2011. De preliminära siffrorna för år 2012 visar dock på en kraftig ökning av köp via Internet.

SoRADs kartläggning startade 2003 och bygger på försäljningssiffror och månatliga telefonintervjuer med ett slumpmässigt urval om 1 500 personer, 16-84 år.
För ytterligare information

Läs mer: Sohlberg, T. Tal om Tobak 2012. Tobakskonsumtionen i Sverige 2012. Sorad Rapport nr 66.

Irritable bowel syndrom, i dagligt tal IBS, har utvecklats till en folksjukdom i västvärlden. Studier visar att mellan 10 och 15 procent av alla svenskar lider av IBS i olika grad – samtidigt är orsakerna bakom åkomman okända och det saknas effektiv behandling.

Nu skapar EU genom European Science Foundation ett internationellt forskarnätverk, där 70 europeiska forskargrupper från 19 länder samarbetar för att identifiera orsakerna bakom IBS, förbättra diagnostiken och utveckla nya behandlingar.

– Genom att sammanföra forskare inom en rad olika discipliner och utnyttja deras kunskaper hoppas vi kunna lösa mysteriet med IBS. Bredden och tvärvetenskapligheten ger stora möjligheter till nya genombrott, säger professor Magnus Simrén vid Sahlgrenska akademin, vars forskargrupp i flera år forskat kring IBS och som fått uppdraget att koordinera det internationella nätverket.

I det internationella nätverket, kallat GENIEUR, bygger forskarna upp en biobank med kliniskt material från tusentals IBS-patienter. Med biobankens hjälp hoppas Magnus Simrén och kollegan Mauro D´ Amato, docent vid Karolinska Institutet, kunna kartlägga de gener som är involverade, och som gör vissa personer mottagliga för IBS.

– Vi har redan upptäckt två gener som kan förknippas med IBS. I det nya nätverket får vi tillgång till ett betydligt större patientunderlag, vilket är helt nödvändigt för att kunna identifiera fler inblandade gener, säger Mauro D´Amato.

Andra mål med projektet är att utveckla biomarkörer som kan indikera IBS, samt att fastställa ett antal kriterier som kan vara ett stöd vid diagnos.

Förutom experter inom mag- och tarmforskning och genetik involverar nätverket dietister, psykiatriker, neurobiologer, fysiologer, immunologer, mikrobiologer och epidemiologer.

En sextio man stor internationell forskargrupp kommer i fem månader att ha sin bas vid Sven Lovén centrum för marina vetenskaper i Kristineberg utanför Lysekil. I experimentet medverkar även forskare från Göteborgs universitet.

Det är det största och längsta experimentet av klimatförändringarnas påverkan på de marina ekosystemen som hittills gjorts.

Jättelik internationell forskningssatsning
Från forskningsfartyget Alkor och med dykarhjälp kommer tio jättelika plastbehållare (mesokosmer) att sättas ut i fjorden. I varje plastbehållare innesluts 55 000 liter havsvatten tillsammans med organismer från Gullmarns vintervatten.

I hälften av behållarna tillsätts olika halter koldioxid för att se hur marina växter och djurplanktonen påverkas vid olika surhetsgrader. Forskarna följer planktonen under många generationer och mäter vattnets kemi varje dag. De tillsätter också larver av sill och torsk, för att se hur de utvecklas i det inneslutna havsvattnet.

Omfattande projekt
Experimentet i Gullmarn pågår från januari till juni 2013, och projektet leds av den tyske toppforskaren Ulf Riebesell.

Tidigare har liknande studier utförts i mindre skala i polarmiljö, utanför Hawaii och utanför finska och norska kusterna. Men aldrig har så stora mesokosmer använts och under så lång tid.

Se film om mesokosmos här: http://www.geomar.de/en/discover/films/ocean-acidificationan-ecosystem-facing-dissolution/

Projektet BIOACID (Biological Impacts of Ocean ACIDification) koordineras av Ulf Riebesell, professor i biologisk oceanografi vid GEOMAR Helmholtz Centre for Ocean Research i Kiel, Tyskland. De ca 60 deltagande forskarna i BIOACID Gullmarn kommer från Tyskland, Storbritannien, Nederländerna, Sverige och Finland.

– Avhandlingen, som är skriven av Marita Falkmer, handlar om grundläggande förutsättningar för delaktighet i sociala samspel samt om observerad och upplevd delaktighet i svenska grundskolor hos elever med Autismspektrumtillstånd (AST), t.ex. autism eller Aspergers syndrom, berättar Marita Falkmer.
Elever med autismspektrumtillstånd upplever många saker annorlunda. AST kännetecknas av begränsningar inom tre områden; socialt samspel, kommunikation och föreställningsförmåga.

Resultaten från Marita Falkmers sju studier speglar en ganska mörk bild av hur delaktiga elever med AST är i svenska grundskolan, men avhandlingen presenterar också positiva resultat och diskuterar möjliga åtgärder som kan leda till större delaktighet i grundskolan. Marita Falkmer själv menar att nyckeln är kunskap.

– Om du har en elev med AST i din klass krävs det inte bara insikt i elevens situation, det krävs också kunskap om hur AST påverkar elevens sätt att tänka och förstå. Kunskap är nyckeln till inkluderande skolor för dessa elever, säger Marita Falkmer.

– Tyvärr räcker det inte bara med kunskap, man måste också vara villig att ta konsekvenserna av vad man ser och anpassa klassrumsstrategier utifrån denna insikt.

Marita Falkmer är specialpedagog med inriktning mot barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd. Hon har lång erfarenhet av arbete med denna elevgrupp inom olika skolformer samt av handledning och utbildning i personalgrupper.

Handledare har varit professor Mats Granlund, Hälsohögskolan i Jönköping samt professor Annette Joosten, School of Occupational Therapy & Social Work, Durtin University, Australia.

Läs hela avhandlingen på Digitala Vetenskapliga Arkivet.

Onsdagen den 23 januari 2013 med start kl. 13.15 försvarar Marita Falkmer sin doktorsavhandling inom handikappvetenskap ”From Eye to Us: Prerequisites for and levels of participation in mainstream school of persons with Autism Spectrum Conditions”. Disputationen äger rum i sal Hb116 på Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping. Opponent är professor Sven Bölte, Karolinska Institutet.