Välfärdstjänsternas kvalitet och olika aktörers lämplighet att bedriva sådan verksamhet är en fråga som på senare tid vållat het samhällsdebatt. På uppdrag av Svenska kyrkan har forskarna undersökt svenska befolkningens inställning till olika aktörer inom välfärdsområdet. Resultatet utgör en del av en pågående utredning inom kyrkan, om framtida engagemang inom välfärdsområdet.
Studien omfattar enkätsvar från 3 111 svenskar mellan 18-80 år och genomfördes i oktober 2012. Resultaten, som presenteras i rapporten ”Svenska kyrkan och välfärden – en studie av attityder”, visar att det finns en övervägande positiv inställning till alternativa eller privata aktörer inom välfärdsområdet. Totalt anser 48 procent att andra aktörer skall få utföra välfärdstjänster, medan endast 33 procent är emot. Högutbildade är mer positiva än lågutbildade och nivåerna är i stort desamma för alla aktörer.
– Det är intressant att siffrorna är i stort sett desamma för Svenska kyrkan som för alternativa aktörer generellt; 45 procent för och 33 procent emot. Och denna positiva attityd gäller även andra religiösa organisationer i samhället, säger Anders Bäckström, seniorprofessor vid Centrum för forskning om religion och samhälle och ansvarig för studien tillsammans den projektanställde utredaren Miriam Hollmer.
Men inställningen varierar beroende på vilken välfärdstjänst som avses. Det finns ett starkt stöd för verksamhet som riktar sig till vuxna utanför ett aktivt yrkesliv, dvs hemlösa, arbetslösa, sjukskrivna, äldre och sjuka i livets slutskede. Däremot värnar man starkt om att skolor ska vara fria från all form av religiös påverkan.
Undersökningen visar på ett grundläggande förtroende för Svenska kyrkan som välfärdsaktör. En tydlig majoritet litar på att kyrkan skulle driva välfärdsverksamheten på ett professionellt sätt och tror inte att kyrklig eller ideell verksamhet drivs av vinstintresse. Den positiva attityden grundar sig på tanken om medmänsklighet. Därmed stödjer studien tidigare forskning som visar att Svenska kyrkan uppfattas som kulturellt identitetsgivande och bidrar till känslor av tillhörighet, oavsett den tillfrågades eget religiösa engagemang.
Dessa alternativa aktörer ses framför allt som en komplettering till den svenska modellen med kommun, landsting och stat som aktörer.
– Men vi kan konstatera att hela 25 procent är positiva till alla former av alternativ välfärdsverksamhet, säger Miriam Hollmer.
Japantofsen har spridits kraftigt sedan den introducerades i Europa i slutet av 1800-talet och är numera en av de vanligast förekommande fintrådiga algerna i Sverige.
Algen inte populär men sprids ändå
För att undersöka varför främmande arter kan utbreda sig till synes okontrollerat använde sig forskaren Swantje Enge av rödalgen japantofs som modellorganism.
Hennes studier visade att algen japantofs inte är särskilt omtyckt av de små men talrika betare (växtätande djur) i algsamhället men att den har ett effektivt kemiskt försvar i form av ett kemiskt ämne som hindrar den från att bli angripen.
– Att det här kemiska ämnet (1,1,3,3-tetrabromo-2-heptanon) är så effektivt mot betarna kan sannolikt förklaras med att ingen annan inhemsk art har något liknande ämne, det vill säga att de inhemska betarna är evolutionärt naiva mot ämnet, säger Swantje Enge vid Institutionen för biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitet.
Havet utsatt för invasioner
Främmande växter finns i alla miljöer runt omkring oss men i motsats till på land har de flesta introduktioner av främmande arter i marina system skett oavsiktligt.
Fartygstrafik och vattenbruk gör havet utsatt för invasioner och man uppskattar att flera tusen arter transporteras mellan havets biogeografiska regioner vid varje tidpunkt.
När en introducerad art får en stor utbredning och blir dominerande i ett samhälle klassificeras den som invasiv.
– Invasiva arter anses vara en risk för den globala biologiska mångfalden och ekosystemens funktion, men en allmän förklaring till varför vissa främmande arter kan bli invasiva saknas ännu, säger Swantje Enge.
En teori att förklara framgången av främmande arter är den så kallade ’enemy release hypothesis’. Den antar att en främmande art som kommer till en ny miljö blir av med sina naturliga fiender och därför växer mycket bättre än i sitt ursprungsområde.
Pakt med fienden
Även om japantofsen är underlägsen i tillväxt har den en fördel över konkurrerande alger. Den kan inte skadas av betarna runtomkring eftersom den har ett kemiskt vapen. Dessutom profiterar betarna från japantofsen genom att de är bättre skyddade mot fiskangrepp i japantofsens närhet jämfört med andra inhemska alger.
– Genom att söka skydd mot fiskangrepp i japantofsen men beta på de kringliggande konkurrenterna, hjälper betarna till att japantofsen kan sprida sig, säger Swantje Enge.
Avhandlingens titel: Seaweed Invasions and Novel Chemical Defences.
Personer med ledgångsreumatism, reumatoid artrit, lider av en kronisk inflammation i lederna. Som en konsekvens av inflammationen ökar också risken för benskörhet, både generellt i kroppen och i det lednära skelettet.
Detta gäller inte minst hos kvinnor i klimakteriet, eftersom försvagningen av benmassan påskyndas då kroppens produktion av östrogen minskar.
Det är känt att tillskott av östrogen ökar skelettstyrkan. Men långvarig östrogenbehandling är samtidigt förknippat med allvarliga bieffekter som till exempel ökad risk för blodpropp och bröstcancer.
Doktoranden Cecilia Engdahl kan i sin avhandling visa att östrogenets effekt uppstår genom att ämnet binder till särskilda receptorer.
Genom fördjupade studier av dessa receptorer i möss har Göteborgsforskarna fått nya kunskaper om mekanismen bakom benskörhet vid ledgångsreumatism – något som på sikt kan leda till nya läkemedel, som utnyttjar östrogenets goda effekter utan att ge oönskade biverkningar.
Avhandlingen Arthritis and immune-mediated bone loss – role of estrogen signalling pathways försvaras vid en disputation den 11 januari.
– Jag har två syften med min avhandling, säger Susanne Klaar. Jag vill synliggöra den naturundervisning som finns i förskolan och jag vill utveckla verktyg för att undersöka den.
Naturutbildning leder lätt tankarna till faktakunskaper i olika skolämnen, fysik, kemi eller biologi och även om förskolans verksamhet i vissa fall blir mer och mer lik skolans så värjer sig pedagoger i förskolan ibland och säger att ”vi undervisar inte som man gör i grundskolan”. Men Susanne Klaar menar att undervisningen finns bland material, leksaker och olika aktiviteter i förskolan.
– Naturorientering i förskolan handlar om hälsa, att vara ute varje dag, miljövård, visa omsorg, uppleva, undersöka och prova på olika material. Det blir möten med naturen där pedagogerna i förskolan guidar moraliskt, estetiskt och fysiskt mot ett resultat som bland annat visar hur utbildning och omsorg hänger samman.
Små barns naturlärande är inte tidigare undersökt i så stor utsträckning och det finns inte så många verktyg för att göra det. Det mest uppenbara är att barn i 1-3-årsåldern inte har det verbala språket utan man får undersöka det de uttrycker på annat sätt.
– Ett exempel kan vara en pojke som ska ta sig upp för en isig backe, hur han ändrar sitt beteende för att klara backen. Han upptäcker halkan, väljer andra sätt och lär sig på så sätt hur naturen fungerar, det blir ett meningsskapande.
Förskolekulturens bidrag
I sitt arbete med avhandlingen har Susanne Klaar observerat 40 barn på en förskola under ett år för att praktiskt undersöka individuella, sociala och kulturella dimensioner av detta meningsskapande. Hon beskriver hur barnens individuella erfarenheter ger mening i det dagliga livet och för fortsatt lärande, pedagogers sociala deltagande och guidande och hur förskolan med sin kultur bidrar med i form av värden och traditioner och inte minst alla leksaker.
– De verktyg, som utvecklas i avhandlingen bidrar också till vidgade möjligheter för pedagoger att reflektera kring dokumentationer av lärande och utveckling. Det gör att de kan utveckla och kritiskt granska den egna förskoleverksamheten, säger Susanne Klaar.
De hastigheter som utlovas reklamkampanjerna för mobila bredband är fiktion och fantasi. För att erhålla topphastigheten – låt anta 10 Mbit/s – skulle du behöva vara ensam användare på mobilmasten. Samma sak gäller för en åtkomstpunkt i det trådlösa nätverket hemma, på flygplatsen eller på jobbet. Det säger Alexandre Proutiere, universitetslektor och forskare vid KTH.
Han forskar bland annat om hur hastigheten i Wifi-nätverket ska kunna skruvas upp till utlovad dito. Men han jobbar också med att se till att de mobila bredbanden lever upp till bredbandsleverantörernas löften. Till sin hjälp har han fått dela en rejäl forskningspeng från EU, ett så kallat ERC Starting Grant.
Lösningen enligt Alexandre Proutiere kallas DSA, en förkortning för Dynamic Spectrum Access. En rykande het trend inom alla typer av trådlöskommunikation just nu.
– DSA-tekniken gör det möjligt för enheter som mobiltelefoner, surfplattor och framtidens trådlösa kameror att bli ”frequency agile”. Det vill säga lättrörliga när det gäller val av frekvensområde att sända och ta emot data inom. Det här öppnar upp möjligheter för till exempel mobiltelefoner att automatisk röra sig inom olika frekvensområden, och kan liknas vid en bil i rusningstrafik som kan välja den fil där trafiken flyter snabbast, säger Alexandre Proutiere.
Vad vill då Alexandre Proutiere uppnå? Jo, 10 gånger förbättrad trådlös kommunikation. Och det i system som vi kommer att använda så väl om tio år som längre fram i tiden.
– För att använda liknelsen med motorvägar och många filer så avser forskningen att se till att betydligt fler uppkopplingar kan äga rum samtidigt, det vill säga en motorväg mer fler filer. Om en motorväg hade 20 filer i en riktning så skulle alla trafikanter kunna köra lika snabbt som hastighetsbegränsningen, istället för att krypköra i bilköer, säger Alexandre Proutiere.
Han tillägger att anledningen till att hans forskning finanserats av Europeiska forskningsrådet (ERC) är för att resultatet har stor potential att påverka samhället på ett positivt sätt.
– Men forskningen har också potential att öka förståelsen för problem inom områden som artificiell intelligens och industrirobotar, säger Alexandre Proutiere.
Forskningsanslaget ger honom möjlighet att anställa fyra forskare som kan bistå honom i hans arbete att utforska möjligheterna med DSA-tekniken.
– Det här har stor potential att bli ett av de främsta forskningsprojekten inom DSA-tekniken i Europa. Faktum är att jag redan gjort en del framsteg, det förflyter ju en viss tid mellan att ansökan skickas in och att man eventuellt beviljas forskningspengar. I detta fall drygt ett år, säger Alexandre Proutiere.
Alexandre Proutiere har en bakgrund som industriforskare bland annat åt France Telecom R&D och Microsoft Research.
Det moderna skogsbruket bygger till stor del på monokulturer – i Sverige vanligen tall eller gran – huvudsakligen för att det anses mer rationellt. Men en skog bidrar också med andra kosystemtjänster än virkesproduktion, till exempel biologisk mångfald, kolinlagring och bär. En ny studie från SLU och Future Forests visar att blandskogar i jämförelse med monokulturer ger positiva effekter för flera olika tjänster, inklusive trädtillväxt.
– Många har föreslagit att hög mångfald av trädarter har en positiv påverkan på processer i ekosystemen, men hittills har detta samband främst analyserats för en process eller ekosystemtjänst i taget, säger Lars Gamfeldt från Göteborgs universitet, som lett den nya studien.
Studien, som gjorts av en internationell forskargrupp, bygger på material ur den svenska Riksskogstaxeringen och Markinventeringen. Genom att titta på vilken betydelse förekomsten av olika trädarter har för sex olika ekosystemtjänster (trädtillväxt, kolinlagring, bärproduktion, föda för vilt, förekomst av död ved och biologisk mångfald i markvegetationen) kan studien visa att alla sex tjänsterna var positivt relaterade till antalet trädarter.
Olika trädslag bidrar med olika tjänster. Till exempel är mängden gran kopplad till hög trädtillväxt, mängden tall till bärproduktion, medan högre kolinlagring återfinns på ytor med mycket björk. För att få mer av alla tjänster kan skogsbruket alltså behöva utnyttja fler trädslag. Andra studier på skogar i centraleuropa, medelhavsområdet och Kanada stödjer dessa resultat.
Studien undersökte också förhållandet mellan de olika ekosystemtjänsterna. Till exempel verkar hög trädtillväxt vara negativt kopplat till produktion av både bär och viltföda samt förekomst av död ved. Å andra sidan var viltföda positivt kopplat till både bärproduktion och biologisk mångfald i markvegetationen.
– Det är inte så enkelt att det alltid går att få mer av allt, ibland måste man göra avvägningar mellan olika ekosystemtjänster, säger Jon Moen från Umeå universitet.
Den nya studien som publicerades den 8 januari av den vetenskapliga tidskriften Nature Communications går till viss del på kant med invanda idéer inom det svenska skogsbruket. Enligt Riksskogstaxeringens data för 2011 är endast cirka 7,5 procent av den produktiva skogsmarken i Sverige blandskog.
– Våra resultat visar att både skogsbruket och naturvården skulle kunna vinna på att gynna flera olika trädslag och på så sätt kunna tillhandahålla en större mångfald av olika ekosystemtjänster, säger Jan Bengsson vid Sveriges lantbruksuniversitet.
Havens försurning på grund av ökade halter av koldioxid i atmosfären är ett relativt nytt hot mot haven. Nu visar ny forskning att även Västerhavet och Östersjön kommer att drabbas.
– Kusthavens ekosystem är utsatta för många olika hot där övergödning och utfiske är det vi hittills mest studerat. Nu ser vi också att förhöjda halter av koldioxid kommer att öka stressen på de marina ekosystemen, säger Anders Omstedt, forskare vid Institutionen för geovetenskaper vid Göteborgs universitet.
Sedan tidigare är det känt att koldioxiden visat sig vara ett hot mot koraller i de varma haven och på senare år har forskningen visat att Arktis är ett hotat område för försurning.
Nu visar nya studier inom forskningsprojekt Baltic-C (BONUS) att också kusthaven kommer att påverkas av försurning.
Västerhavet och Östersjöns ekosystem hotade
Tidigare har man trott att Östersjön kanske skulle vara mindre hotat av försurning på grund av att det är övergött och har mycket syrefria bottnar. Men så förhåller det sig inte.
– Den ökade övergödningen leder till att säsongsvariationerna i pH kommer att öka och långsiktigt kommer pH att minska, det vill säga att vattnet kommer att bli surare, säger Anders Omstedt.
Forskarna har utvecklat nya modeller som för första gång tar hänsyn till hur kolsystemet varierar i syrerika och syrefria miljöer och kopplat modeller för kolsystemet på land med Östersjöns kolsystem.
– Genom att studera många olika scenarior visar vi att Östersjön riskerar att bli surare från Kattegatt till Bottenviken och på alla djup, säger Anders Omstedt, forskningsledare för BONUS programmet Baltic-C.
Högre temperaturer och förändrad sötvattentillförsel bidrar
Förutom ökade koldioxidhalter i atmosfären kan också Västerhavet och Östersjön påverkas av högre temperaturer och förändringar i sötvattentillförseln med mer nederbörd i norr och mindre i söder.
– Alla dessa effekter, som i sin tur är relaterade till klimatförändringar orsakade av ökade växthusgaser, verkar mot ett surare hav. Men det är halterna i atmosfären som mest avgör hur sura kusthaven kommer att bli, säger Anders Omstedt.
En reducering av utsläppen av koldioxid till atmosfären och reducering av närsalter till Västerhavet och Östersjön är därför viktiga åtgärder som kräver en tuff framtida förvaltning, anser han.
Länk till artikeln: http://dx.doi.org/10.3402/tellusb.v64i0.19586
Kirurgi är den mest etablerade botande behandlingen av matstrupscancer, men operationen är mycket omfattande och trots operation lever enbart var tredje patient fem år efter behandlingen. Syftet med den aktuella studien var att kartlägga sambandet mellan både sjukhus- och kirurgvolym och överlevnad på lång sikt hos patienter som genomgått matstrupscancerkirurgi.
Tidigare studier har visat att både kirurgens och sjukhuset årliga volym av operationen påverkar överlevnaden på kort sikt (1-3 månader efter operationen), men det är få patienter som avlider så snart efter operationen. De få studier som undersökt operationsvolym i relation till långtidsöverlevnad har visat motsägelsefulla resultat och ofta saknat information om viktiga prognostiska faktorer, som exempelvis tumörstadium.
Studien som nu publiceras i Journal of Clinical Oncology är den mest kompletta i sitt slag i ämnet. Den inkluderade alla 1335 patienter som opererats för matstrupscancer i Sverige mellan 1987-2005 med uppföljning till januari 2011. Överlevandsanalys användes för att studera effekten av årlig sjukhusvolym, årlig kirurgvolym och kirurgens erfarenhet av ingreppet mätt som kumulativ kirurgvolym på överlevnad efter matstrupscancerkirurgi. Analyserna justerades för alla etablerade prognostiska faktorer.
Studiens huvudresultat var att patienter som opererades av kirurger med både hög årlig och total operationsvolym hade 22 procent lägre dödlighet på lång sikt jämfört med patienter som opererades av kirurger med låg årlig respektive total operationsvolym. Däremot hade sjukhusens årliga volym ingen oberoende betydelse för överlevnaden på lång sikt. Forskarna drar därför slutsatsen att matstrupscancerkirurgi bör koncentreras till färre kirurger, som ges möjlighet att upprätthålla en hög årlig operationsvolym av detta omfattande och komplikationsfyllda ingrepp.
Publikation: ”Hospital and surgeon volume in relation to survival after esophageal cancer surgery in a population-based study”, Maryam Derogar, Omid Sadr-Azodi, Asif Johar, Pernilla Lagergren, Jesper Lagergren, Journal of Clinical Oncology, online early release 7 Januari 2013.
Astma är en av de vanligaste vuxensjukdomarna i världen. Fortfarande orsakas många astmafall av att människor exponeras för skadliga ämnen i arbetslivet – detta trots att riskerna med kemikalier sedan länge är kända och att det finns väletablerade rekommendationer för hantering och skyddsutrustning.
En studie vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, har kartlagt astmafallen hos 13 000 slumpmässigt utvalda vuxna i Sverige, Norge, Danmark, Island och Estland under perioden 1980-2000. Studien fann att totalt 429 personer fick astma under studieperioden. Bland kvinnorna kunde sju procent av fallen kopplas till exponering i arbetslivet – bland männen hela 14 procent.
Den totala insjuknandefrekvensen motsvarade enligt studien 1,3 astmafall per 1 000 män, samt 2,4 fall per 1 000 kvinnor.
– För att kunna arbeta förebyggande är det viktigt att påvisa både vilka ämnen i arbetslivet som ökar risken för astma, och vilka yrken som är högriskyrken, säger Linnea Lillienberg, forskare vid Sahlgrenska akademin.
Bland riskyrkena finns enligt studien:
• sprutmålare, som utsätts för diisocyanater i lacker
• rörläggare, som hanterar limmer och isolerskum
• lokalvårdare, som hanterar rengöringsmedel
• vård och omsorgspersonal, som exponerats för rengöringsmedel och latex i latexhandskar, speciellt om handskarna innehåller puder
• livsmedels- och tobaksindustrin, som exponeras för proteiner från växtriket
• hårfrisörer som hanterar kemikalier i blekmedel och nagelskulptriser som använder snabbverkande lim
–Vissa personer har större benägenhet att drabbas, till exempel får personer med hösnuva oftare astma om de utsätts för proteiner från växter och djur. Men om vi tittar på de som inte hade ökad benägenhet var risken förhöjd hos män som exponeras för epoxi och diisocyanater, som förekommer i till exempel lim, lacker och skumplast. Bland kvinnor utan hösnuva var risken särskilt förhöjd hos de som hanterade rengöringsmedel, säger Linnea Lillienberg.
Studien Occupational Exposure and New-onset Asthma in a Population-based Study in Northern Europe (RHINE) publiceras i The Annals of Occupational Hygiene.
– Hypotesen att generna bidrar till att skräddarsy vår bakterieflor är mycket intressant. Vi vet fortfarande inte säkert om vissa genetiska variationer resulterar i en specifik bakterieprofil i tarmfloran, men om det är på det viset kan den här upptäckten ha betydelse för framtida behandling av vanliga sjukdomar genom terapeutisk modifiering av tarmfloran, säger Mauro D’Amato, docent vid institutionen för biovetenskaper och näringslära, Karolinska Institutet och den forskare som ledde studien.
I den mänskliga magtarmkanalen finns den sammansatta och varierade tarmfloran, som består av flera miljarder bakterier. Bakterierna har olika funktion i tarmen, som till exempel att bryta ner proteiner eller ta upp och bearbeta kolhydrater. I den nu publicerade studien kartlade forskarna tarmfloran hos 51 friska personer i förhållande till 30 gener, kända för att öka risken för den kroniska tarmsjukdomen Crohns sjukdom och som antas spela en viktig roll i samspelet mellan tarm och bakterier.
Forskarna fann då ett samband mellan en bakterieflora i tarmen dominerad av prevotellabakterier och en variant av den så kallade IRGM-genen, som indirekt är inblandad i immunförsvaret mot bakterier genom en process där cellen bryter ner bakterierna.
– Det här ger statistiska bevis för att det mänskliga genomet har betydelse för bakteriefloran i kroppen. Att det är just prevotella som förknippas med IRGM är särskilt intressant, eftersom vi vet att tarmfloran hos vissa människor domineras av bacteroides medan den hos andra domineras av prevotella. Nu kan vi ha hittat ytterligare en ingång till att försöka förstå varför, säger Christopher Quince vid University of Glasgow, en annan av forskarna bakom studien.
– Det här är fortfarande bara en pilotstudie, men studien stärker idén om att storskaliga analyser behöver göras för att ta reda på hur variationer i människans genom eller arvsmassa avspeglar sig i variationer i bakteriefloran, säger Mauro D’Amato.
Utöver forskarna vid Karolinska Institutet och University of Glasgow har även forskare vid Science for Life Laboratory i Stockholm, Stockholms universitet, KTH och University of Newcastle, Storbritannien. Studien har finansierats av Vetenskapsrådet, AFA Försäkring, Svenska läkaresällskapet, Ragnar Söderbergs stiftelse, EU:s sjunde ramprogram genom forskningsprojektet Tornado samt EPSRC Career Acceleration Fellowship
Publikation: “The impact of Crohn’s disease genes on healthy human gut microbiota: a pilot study”, Christopher Quince, Elin Lundin, Anna N Andreasson, Dario Greco, Joseph Rafter, Nicholas J Talley, Lars Agreus, Anders F Andersson, Lars Engstrand, Mauro D’Amato, Gut, online 7 januari 2013.
– Inbyggda svarta lådor för att övervaka fordon har funnits länge på den professionella transportmarknaden men aldrig fungerat för privatbilister, säger Isaac Skog, forskare på avdelningen för signalbehandling på KTH.
Det är han och forskarkollegorna Peter Händel och Martin Ohlsson på KTH som tillsammans utvecklat Whitebox.
– Vår idé är att koppla ihop fordonets identitet med förarens mobiltelefon för att utnyttja dagens smarta telefoner som ersättning för traditionella svarta lådor. Mobiltelefonladdaren ser ut som en vanlig laddare som ansluts till bilens cigarettändaruttag men innehåller digital signalbehandling och sensorer för att läsa av bilens identitet, dess beteende, samt har möjlighet att kommunicera med den anslutna mobiltelefonen, säger Martin Ohlsson.
Med en smart mobiltelefon i bilen som övervakar körningen finns det således flera möjligheter att spara pengar och vårda miljö. Detta genom lägre bränsleförbrukning.
Användarbaserad försäkringspremie är ytterligare ett besparingsexempel där föraren får en försäkringspremie som motsvarar riskbeteendet och ger en möjlighet för den säkre föraren att få en rättvis premie och inte behöva betala för andras misstag. Vidare går säker och miljövänlig körning som bekant hand i hand.
– Kör vi med omtanke så sparar vi inte bara pengar på lägre bränslekostnad utan kan dessutom få en lägre försäkringspremie, säger Peter Händel, professor i signalbehandling på KTH.
Hur fungerar då Whitebox? Jo, batteriladdaren analyserar överlagrade svaga signaler i cigarettändaruttaget och kan på så sätt ta ett ”fingeravtryck” på bilen.
– På samma sätt som våra egna fingeravtryck är unika så har varje fordon sin egna unika signatur. Detta är ett resultat av att all elektronik har små inbördes skillnader i egenskaper, vilket kan utnyttjas för detta ändamål, säger Peter Händel.
Då mobiltelefonen är en del av lösningen finns det också möjlighet att dela med sig av den insamlade informationen till andra användare. Detta via exempelvis sociala medier. Att koppla på ytterligare program och funktioner är också en möjlighet för framtiden.
– Om vi alla hjälps åt och anonymt delar med oss av informationen så kan vi i gengäld få smartare trafik och en mer hållbar trafiksituation i Stockholm och andra stora städer, säger Peter Händel.
Handelsforskningsinstitutet SIIR (Swedish Institute for Innovative Retailing) och InnovationLab vid Högskolan i Borås har blivit beviljade 700 000 kronor från Sjuhärads kommunalförbund. Pengarna ska användas för att starta ett handelslaboratorium som ska fungera som en testmiljö för forskning om innovativ handel.
– Labbet är en testlaboratorieverksamhet som ska bidra till innovativ handel, i första hand med fokus på hur tekniska lösningar kan designas för att stödja kunder i deras beslut och handlingsmönster, säger Malin Sundström som är akademisk föreståndare för SIIR.
Centrala forskningsområden för labbverksamheten kommer att vara bland annat distanshandel och IT-användargränssnitt. Dessutom är varor idag inte bara fysiska sådana utan varubegreppet är också starkt förknippat med tjänster. Därför kommer även att tjänsteperspektivet att inkluderas i labbets verksamhet.
Unik chans för handeln att testa idéer
Utgångspunkten är att labbet kommer att vara tillgängligt för aktörer inom handeln, till exempel butikskedjor, och forskare som vill testa sina idéer på en vetenskaplig grund.
– För att göra detta måste handelslaboratoriet erbjuda resurser, kompetens, koncept, metoder och utrustning. Precis vad detta består i kommer att utredas och definieras i projektet säger Hannes Göbel, föreståndare för InnovationLab vid Högskolan i Borås.
Tillsammans med näringslivet ska projektet generera idéer och prioritera dessa utifrån framtida kunders behov. Man kommer till att börja med ta fram en strategi och identifiera lämplig lokal och utrustning.
Projektet startar 1 januari 2013 och avslutas i september/oktober 2013. Tillväxtprogrammet i Sjuhärad är ett av fyra delregionala program som är kopplat till Västra Götalandsregionens tillväxtprogram och visionen om Det Goda Livet.
Andel som rapporterar att de köpt alkohol via Internet har fram till 2011 legat stabilt under en procent av befolkningen men ökade under 2011 och 2012 och ligger nu på cirka 1.2 procent av befolkningen. De som oftast köper alkohol via internet är yngre män, personer bosatta i Norrland och personer med egen hög alkoholkonsumtion.
– Internethandeln med alkohol är fortfarande ett marginellt fenomen men med tanke på den ökning som verkar ha skett under 2011 och 2012, är detta något som behöver följas upp närmare under de kommande åren. I bästa fall är detta en tillfällig liten uppgång och i värsta fall en början på en uppåtgående trend” säger Peter Wennberg, alkoholforskare vid Stockholms universitet.
Tidigare studier har visat att gravida kvinnor som tar antidepressiva läkemedel ur SSRI-gruppen löper ökad risk att få barn med vissa ovanliga missbildningar och sjukdomar under nyföddhetsperioden. Bland annat har studier visat att vissa SSRI-preparat är kopplade till hjärtmissbildning hos barnet. För samtliga SSRI-läkemedel gäller att nyfödda barn kan få övergående abstinensproblem, som visar sig genom bland annat ökad retlighet, sömnbesvär och svårighet att amma. Även persisterande pulmonell hypertension, ett allvarligt tillstånd som innebär svårigheter att syresätta blodet efter förlossningen, är vanligare hos barn vars mödrar under graviditeten använt SSRI-preparat.
Kunskapen om foster- och spädbarnsdödlighet kopplad till SSRI-användning har dock inte varit känd. Nu har forskare vid Karolinska Institutet i ett samarbete med övriga nordiska länder följt upp över 1,6 miljoner födslar under 1996-2007 via varje lands nationella födelse- och läkemedelsregister. Resultatet visar att 1,8 procent av de gravida kvinnorna hade hämtat ut SSRI-preparat minst en gång under en period som började tre månader före deras graviditet och sträckte sig fram till förlossningen. Läkemedelskonsumtionen var vanligare hos kvinnor som var äldre eller rökte under graviditeten.
Under den undersökta perioden dog drygt 6 000 barn redan under graviditeten, strax över 3 600 barn under sin första levnadsmånad och ytterligare drygt 1 500 barn under sitt första levnadsår. Dödsfallen var något vanligare hos kvinnor som använt SSRI-preparat under graviditeten. Men när siffrorna justerats med hänsyn till kvinnornas psykiska sjuklighet, högre ålder, att de rökte i högre utsträckning och oftare hade diabetes eller högt blodtryck, då gick det inte längre att koppla SSRI-preparaten till en ökad foster- eller spädbarnsdödlighet.
– Vi har visat att det inte föreligger en ökad risk för foster- eller spädbarnsdödlighet när mamman behandlar sin depression med SSRI-preparat. Risk för andra allvarliga biverkningar föreligger dock för barnet, samtidigt som det finns välkända risker med att lämna depressioner obehandlade hos gravida kvinnor, säger Olof Stephansson, docent vid enheten för klinisk epidemiologi, institutionen för medicin i Solna vid Karolinska Institutet.
Till dessa risker hör en försämring i depressionssjukdomen med ökad risk för självmord hos kvinnan under graviditeten och nyföddhetsperioden. Det är också känt att barnens tillväxt kan försämras liksom att det föreligger en ökad risk för prematur förlossning om en svår depression hos mamman lämnas obehandlad.
– Sammantaget är det viktigt att göra välgrundade individuella bedömningar där man väger in alla kända risker för moder och barn när gravida kvinnor behandlas med SSRI-preparat. Som läkare bör man se över den gravida kvinnans medicinering mot depression för att välja rätt preparat och dosering och man bör följa hennes tillstånd noggrant under graviditeten och amningsperioden, säger Olof Stephansson.
Utöver forskare vid Karolinska Institutet har även forskare från följande organisationer/universitet deltagit i arbetet med studien: Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap i Göteborg, Institutet för hälsa och välfärd i Finland, Universiteten i Bergen respektive Tromsø samt Folkehelseinstituttet i Norge, Aarhus Universitet, Danmark, University of Iceland, Island, Harvard University samt Mount Sinai School of Medicine, de sista båda i USA. Studien är finansierad med pengar från tidigare Apoteksbolaget, i dag svenska statligt ägda Apoteket AB, samt med pengar från Svenska Läkaresällskapet.
Publikation: ”Selective Serotonin Reuptake Inhibitors During Pregnancy and Risk of Stillbirth and lnfant Mortality”, Olof Stephansson, Helle Kieler, Bengt Haglund, Miia Artama, Anders Engeland, Kari Furu, Mika Gissler, Mette Nørgaard, Rikke Beck Nielsen, Helga Zoega, Unnur Valdimarsdóttir, JAMA, Journal of American Medical Association, online 2 January 2013, Vol. 309, No 1.
Att få ett barn blöjfritt innebär inte bara minskade kostnader och ett praktiskt bekymmer mindre för föräldrarna.
Förmågan att kunna kontrollera sin blåsa innebär att tömningen blir mer effektiv då blåstömningen sker viljemässigt från hjärna till blåsan, vilket i sin tur minskar risken för till exempel urinvägsinfektioner.
Internationell forskning visar att barn i västvärlden pottränas allt senare och i genomsnitt klarar sina toalettbehov själva först vid tre-fyra års ålder. Det motsatta förhållandet råder i Vietnam.
Det visar forskare vid Sahlgrenska akademin som under två år följt 47 vietnamesiska mammor för att studera deras potträningsteknik – som inleds redan när barnet är nyfött, och som får de flesta barn torra redan vid nio månaders ålder.
Tekniken som de vietnamesiska mödrarna använder handlar om att lära sig avläsa signaler från barnet om att det behöver kissa. En viktig del är också den särskilda visselteknik som mammorna använder:
– Genom visselljudet ”påminner” mammorna sina barn om att tömma sig. Visseltekniken är ett sätt att förstärka kommunikationen kring barnens behov, en kommunikation som inleds redan när barnet är nyfött och som utvecklas efterhand, säger Anna-Lena Hellström, forskare vid Sahlgrenska akademin.
Studien visar att de vietnamesiska mödrarna ser framsteg redan då barnen är tre månader gamla. Vid nio månaders ålder klarar barnen att hålla sig torra om de blir påminda – vid två års ålder sköter de hela proceduren självständigt utan hjälp från vuxen.
– Våra studier visar att barn i Vietnam även tömmer sin blåsa mer effektivt, vilket antyder att det är potträningen i sig och inte barnets ålder som får blåskontrollen att utvecklas, säger Anna-Lena Hellström.
– I Sverige har vi vant oss vid att små barn inte kan pottränas utan att vi måste invänta att de är mogna, vilket oftast betyder när barnen själva vill sluta med blöjor. Exemplen från Vietnam visar att vi med hjälp av utvecklad kommunikation mellan föräldrar och barn skulle kunna starta potträningen betydligt tidigare också i västvärlden.
Studien Vietnamese mothers´ experiences with potty training procedure for children from birth to 2 years of age publiceras i tidskriften Journal of Pediatric Urology.
Ett antal studier har tidigare visat att det finns ett samband mellan att vara född under pollensäsongen och att löpa ökad risk för allergier. Även om pollensäsongen är årstidsbunden finns stora variationer mellan åren i pollennivåerna. Få studier har närmare undersökt betydelsen av den faktiska pollenhalten i olika tidsfönster före och efter födelsen, men nu publicerar forskare vid enheten för yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet, en sådan studie som omfattar 110 000 graviditeter i Stockholmsområdet.
Forskarna konstaterar att höga halter av pollen under graviditetens sista 12 veckor resulterade i en signifikant ökad risk för att barnet under sitt första levnadsår läggs in på sjukhus med astmaliknande besvär. I analysen justerades för faktorer som mammans rökning och årstid.
Orsakerna till sambandet kan vara flera. Gravida med pollenallergi kan vid hög pollenexponering få allergiska reaktioner och astmabesvär som kan påverka även det ofödda barnets miljö och påverka immunsystemets utveckling. Det är också möjligt att gravida med kraftiga reaktioner på pollen drabbas av komplikationer och ibland föder tidigare än de annars skulle ha gjort, vilket i sig ökar risken för luftvägsproblem hos barnet.
