Dagens moderna textilfärger är utformade att motstå tvätt, solljus, oxidation, matfläckar och enzymer med bibehållen färgkvalité. Det finns flera olika färgklasser men azo- och anthraquinonfärger är de mest använda idag. De reaktiva azofärgerna binder till textilens fibrer och ger väldigt god färgäkthet, men en del av färgen reagerar med ämnen i vattnet, vilket medför att 10-40 % av färgen hamnar i processvattnet. Metoden som Jörgen Forss har utvecklat ger en kostnadseffektiv och robust biologisk behandling av textilfärger i vatten och textilt avloppsvatten. Behandlingen bygger på mikrobiologiska filter där flis från skogen och risskal används som bas. I filtret växer bakterier med speciella enzymer som bryter ner färgresterna.

I arbetet har biologiska filter testats för optimering av nedbrytning av färger och deras metaboliter. Testerna har gjorts med olika system av anaerob och aerob behandling baserat på fraktioner som skogsflis, trämaterial och risskal. Effektiviteten av behandlingen har analyserats med spektrofotometer och kemiska analyser på vattnets sammansättning. Detaljerade undersökningar av molekylära sammansättningen med särskilt fokus på metaboliter ss. aromatiska aminer har följts med vätskekromatografi kopplad till massdetektor (LC/MS). De utvecklade biologiska filtrena har behandlat vattenlösningar av azofärgerna reactive red 2, reactive black 5 och antraquinonfärgen reactive blue 4. Vidare har industriellt textilt avloppsvatten från ett färgeri behandlats, vilket avfärgats till 90 % inom 67 timmar med god nedbrytning även av metaboliter.

Molekylärbiologiska metoder har använts för att följa utvecklingen av framförallt det bakteriella samhället, men även en del intressanta fynd av svamp i vattenfasen har identifierats. Ett flertal bakterier med gener för att producera det färgnedbrytande enzymet azoreduktas har identifieras i de biologiska filtrena.

Den enkla men robusta konstruktionen av reningsmetoden tillsammans med de goda behandlingsresultaten har rönt stort intresse från ett flertal forskare från utvecklingsländer och ses som en lovande teknik för implementering.

Jörgen Forss har bedrivit sina forskarstudier under handledning av docent Ulrika Welander vid Linnéuniversitetet i ett projekt finansierat av SIDA. De molekylärbiologska analyserna har utförts i samarbete med docent Jarone Pinhassi, Linnaeus University Centre for Ecology and Evolution in Microbial model Systems. LC/MS analyserna har utförts i samarbete med SP – Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Avhandlingen bygger på ett manuskript och fyra publicerade artiklar varav en i samarbete med Ege universitet i Turkiet.

Avhandlingen ”Microbial Treatment of Textile Wastewater Applicable in Developing Countries” försvaras fredagen den 8:e februari kl. 13.00 i hus M i sal 1083, Linnéuniversitet, Växjö. Opponent är Professor Bo Svensson, verksam vid Linköpings universitet.

Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, vill rekommendera hästägare att skydda sina dräktiga ston mot virusabort, främst genom att hålla dem avskilda. Ston kan också vaccineras mot EHV-1 i femte, sjunde och nionde dräktighetsmånaden.

– Abortviruset sprids främst via luftvägarna mellan hästar, säger Gittan Gröndahl, tf statsveterinär på SVA. Sjukdomen kan uppträda som en förkylning, ofta hos unghästar om vintern och i sällsynta fall ge förlamning. Många hästar bär på viruset året runt och det kan aktiveras av stress. Därför ska dräktiga ston inte utsättas för stress och transport i onödan, och de bör inte hållas tillsammans med unghästar eller hästar som reser och träffar andra.

Abortviruset EHV-1 (ekvint herpesvirus 1) drabbar endast hästdjur. Det är besläktat med herpesvirus som kan ge munsår hos människa. Stoet kastar sitt foster oftast helt utan förvarning eller tecken på sjukdom. Diagnos kan ställas via prover från foster eller fosterhinnor.

Stora mängder virus kan spridas från fostret och stoet. Isolering och sanering är viktigt för att förhindra ytterligare fall.

Två nya studier av fysiker vid Umeå universitet publicerade i tidskrifterna ACS Nano och Journal of Physical Chemistry C presenterar nya egenskaper hos oxiderad grafit och grafen. Grafen är en tunn film av kol, bara en atom tjock. Det är ett unikt adsorberande material på grund av sin extremt stora yta. Ett gram grafen har en yta jämförbar med en fotbollsplan. Denna yta skulle vara perfekt för adsorption av gaser och vätskor, i tillämpningar för lagring av gas, extraktion av föroreningar från vatten, och så vidare, om inte grafen vore en hydrofob, vilket innebär att dess yta stöter bort vatten.

Oxidation av grafen resulterar i anmärkningsvärda förändringar av dess egenskaper. Grafenoxid är hydrofil och dras till vatten, och är till och med lättlöslig i vatten. Material som består av många grafenoxidskikt kallas grafitoxid. Det har många unika egenskaper: det absorberar vatten och alkoholer i stora mängder och sväller liksom leror när vatten tillsätts.

En ny studie av Alexandr V. Talyzin och hans team visar att grafitoxid kan suga upp ytterligare metanol och etanol vid låga temperaturer jämfört med rumstemperatur. Strukturen expanderar när materialet kyls i flytande lösningsmedel. Vid -130 grader Celsius har oxidskikten i grafen separerats med 20.4 Å genom inkorporering av ytterligare etanol, jämfört med ungefär 3.4 Å i grafit och ungefär 6.5 Å i lösningsmedelsfri grafitoxid.

– Avståndet mellan grafenoxidskikt vid låga temperaturer är så stort att det blir ett kompositmaterial med grafenoxidblad separerade av minst fyra monolager av metanol- eller etanolmolekyler. Vad som också är anmärkningsvärt är att detta fenomen bara kunde observeras i en särskild typ av grafitoxid. Många olika typer av grafitoxid är kända och vi börjar nu förstå hur enormt stora variationerna är i deras egenskaper. Det är inte bara ett material, det är en hel familj av material, säger Alexandr V. Talyzin, forskare vid institutionen för fysik.

I en separat studie, publicerad i Journal of Physical Chemistry C, visas att en viss typ av grafitoxid kan användas för selektiv absorption av metanol från blandningar av vatten och metanol. Ett mycket enkelt filtreringsexperiment visade att när vatten-metanolblandningen droppade genom grafitoxidpulvret absorberades en del av metanolen i pulvret och det som kom ut innehöll mer rent vatten.

– I framtiden vill vi utforma särskilda membran bestående av grafenoxid som kan användas för separation av lösningsmedel eller vattenrening. Dessa första resultat hjälper oss att förstå olika sätt att göra sådana membran, säger Alexandr V. Talyzin.

Det första exemplet på lyckad separation av lösningsmedel rapporterades förra året i en studie från en forskargrupp vid Manchester University, vilken leds av I. Grigorieva och A. Geim, nobelpristagare i fysik för sina upptäckter inom grafenområdet.

Originalpublikation
Shujie You , Bertil Sundqvist , and Alexandr V. Talyzin : Enormous Lattice Expansion of Hummers Graphite Oxide in Alcohols at Low Temperatures. ACS Nano, Article ASAP. DOI: 10.1021/nn3051105

Shujie You, Junchun Yu, Bertil Sundqvist, L. A. Belyaeva, Natalya V. Avramenko, Mikhail V. Korobov, and Alexandr V. Talyzin: Selective Intercalation of Graphite Oxide by Methanol in Water/Methanol Mixtures. J. Phys. Chem. C, Article ASAP. DOI: 10.1021/jp312756w

Det är sedan länge känt att kolesterol är den främsta riskfaktorn för hjärt- och kärlsjukdomar.  Kolesterolet, som i huvudsak produceras i kroppen men också tillförs oss via kosten, avlägsnas från kroppen genom en process i levern där kolesterolet omvandlas till gallsyror som därefter utsöndras i tarmen.

Samstämmiga forskningsrön visar att tarmens bakterier påverkar vår kropp och vår hälsa på betydligt fler sätt än vad som tidigare varit känt.

Fredrik Bäckheds forskargrupp är ledande i forskningen kring hur tarmbakterier kopplas till välfärdssjukdomar som fetma, diabetes och hjärtkärlsjukdom.

I en studie som publiceras i den ansedda tidskriften Cell Metabolism visar de nu att kolesterolomsättningen styrs av bakterier i tunntarmen, som skickar signaler till en särskild mottagare i tarmslemhinnan kallad FXR-receptor.

– Läkemedel som minskar kolesterolnivåerna har de senaste åren kraftigt minskat dödsfallen orsakade av hjärt- och kärlsjukdomar. Vår studie är ett steg på vägen, eftersom vi för första gången visar hur tarmfloran reglerar bildandet av gallsyror från kolesterol, säger Sama Sayin, läkare och doktorand vid Sahlgrenska akademin och studiens huvudförfattare.  

Förutom att påverka kolesterolomsättningen i kroppen är FXR-receptorn också inblandad i kroppens socker- och fettmetabolism.

– Kan vetenskapen identifiera exakt vilka bakterier som påverkar FXR-signaleringen i tarmen skulle det kunna innebära nya vägar att behandla diabetes och hjärtkärlsjukdom, säger Fredrik Bäckhed, professor vid Sahlgrenska akademin som lett studien.

Artikeln Gut microbiota regulates bile acid metabolism by reducing the levels of tauro-betamuricholic acid, a naturally occurring FXR antagonist publiceras i Cell Metabolism den 5 februari. Studien är ett samarbete med forskare från VTT i Finland, Karolinska Institutet och AstraZeneca i Mölndal.

Med lagen om offentlig upphandling 1992 inleddes en omvandling av den offentliga sektorn. Upphandling och kundval skulle stimulera till ökat privat företagande, inte minst bland kvinnor. Den offentliga sektorn är ju av tradition starkt kvinnodominerad.

Birgitta Sköld är nybliven licentiat i företagsekonomi vid Linköpings universitet. Hon har studerat samtliga småföretagare åren 1993 till 2008 i 16 kvinnodominerade näringsgrenar som påverkats av konkurrensutsättning. Hon konstaterar att kvinnors företagande verkligen har ökat – men det har också mäns. Kvinnors andel av företagarna har minskat i nio av näringsgrenarna.

Kvinnors underrepresentation bland företagarna har förstärkts över tidsperioden, givet deras andel av de sysselsatta. Underrepresentationen har ökat i 13 av de 16 kvinnodominerade näringsgrenarna från 2003 till 2008. Enbart i näringsgrenarna Barnomsorg i förskola, Annan barnomsorg och Annan hälso- och sjukvård har kvinnor en representation bland företagarna som motsvarar deras andel av de sysselsatta år 2008.

– Kring millennieskiftet skedde en vändning, säger Birgitta Sköld. Under 1990-talet ökade kvinnors andel av företagandet inom dessa branscher, men sedan vände det och nu ökar mäns andelar mer än kvinnors.

Resultaten på den detaljerade näringsgrensnivån visar på en stabilitet i kvinnors underrepresentation bland företagare. Birgitta Sköld visar också att andra strukturella villkor påverkar kvinnors och mäns företagande. Kombinationen av stordrift och upphandling gynnar mäns företagande, medan smådrift och kundval gynnar kvinnors.

Kommuner kan välja mellan upphandling och kundval när de konkurrensutsätter verksamheter, eller en kombination av båda. Upphandling innebär ofta höga inträdesbarriärer med stora initiala kostnader och långa kontrakt som skapar oligopol. Kvinnors andel som företagare har minskat mest i de näringsgrenar där upphandlingsmodellen använts, konstaterar Birgitta Sköld, exempelvis Sluten sjukvård, Vård och omsorg i boende, ej äldre, samt Äldre- och handikappomsorg. Kvinnliga företagare har klarat sig bättre där kundval tillämpats, som inom Barnomsorg, Annan hälso- och sjukvård och Grundskola.

Slutligen spelar även professionen roll. Läkare och tandläkare är exempel på professioner med rätt att driva egen verksamhet. Dessa professioner är fortfarande maskulint könskodade, skriver Sköld, liksom också företagande i sig är. Så trots en stor andel kvinnor sysselsatta i dessa näringsgrenar, är det här kvinnor är mest underrepresenterade år 2008.

Kombinationen stordrift och upphandling ser alltså ut att missgynna kvinnors företagande och främja en numerär maskulinisering av den offentliga sektorn, och den manliga könsmärkningen av företagande förefaller motståndskraftig, konstaterar Birgitta Sköld avslutningsvis.

Lic-avhandlingen heter ”Strukturerna och företagandet – en longitudinell studie av kvinnors och mäns företagande i spåren av den offentliga sektorns omvandling”.

Göran Finnveden har tillsammans med forskare på Statistiska Centralbyrån (SCB) och KTH-forskaren Yevgeniya Arushanyan bland annat tagit fram indikatorer för utsläpp av växthusgaser och andra utsläpp till luft orsakade av svensk konsumtion. Detta för att belysa miljöpåverkan i andra länder. Det huvudsakliga syftet med indikatorerna är följa trenden för utsläppen över tiden.

Beräkningar som presenteras i studien visar att utsläppen utomlands har ökat från 44 miljoner ton till 58 miljoner ton, vilket innebär 30 procents ökning mellan 2000 och 2008. Som en jämförelse har utsläppen i Sverige orsakade av svensk konsumtion minskat från 46 miljoner ton till 40 miljoner ton, vilket motsvarar 13 procents minskning. Detta under samma tidsperiod.

Resultatet i studien rör åren 2000 till 2008, men enligt Göran Finnveden finns det ingen anledning att tro att situationen inte kvarstår även för åren 2009 till 2012.

– Man kan misstänka att det ser ungefär likadant ut idag. De svenska inhemska utsläppen har gått lite upp och ner de senaste åren, bland annat på grund av konjunktursvängningar, men de långsiktiga trenderna håller nog i sig, säger Göran Finnveden.

Ökningen kan huvudsakligen förklaras av en ökad konsumtion som tillgodoses av större import. Det faktum att värdet av importen har ökat med drygt 40 procent (fastprisberäknat) från år 2000 till år 2008, stödjer den förklaringen.

En ökning kan också orsakas av att sammansättningen av konsumtionen förändras, det vill säga att andra typer av produkter importeras, sådana som av olika skäl orsakar högre utsläpp. Eller att produktionen av de importerade varorna sker i länder som orsakar större utsläpp för att producera likadana varor.

En del av ökningen kan förklaras med befolkningsökning under perioden. För att utröna vilka faktorer i övrigt som ligger bakom ökningen av utsläppen krävs kompletterande studier, som inte rymts inom denna studie.

Per person är växthusgasutsläppen från svensk konsumtion enligt rapporten cirka 10 ton per år, vilket är ungefär samma som genomsnittet i EU.

Undersökningen är gjord på beställning av Naturvårdsverket, och rapporten heter ”Konsumtionsbaserade miljöindikatorer” Underlag för uppföljning av generationsmålet”. Den har även utkommit i en engelsk version.

Tidigare forskning har visat att kroppslukten hos djur innehåller information om djurets immunsystem. När till exempel möss, fiskar och fåglar parar sig använder de kroppslukten för att hitta en partner som har ett kompletterande immunsystem, detta för att avkomman ska få bästa möjliga skydd mot sjukdomar.

Frågan om även vi människor använder kroppslukten för att få information om immunsystemets status när vi väljer partner har varit omdebatterad. Men en studie som leds från Max Planck-institutet i Tyskland och som involverar forskare från Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, bevisar nu att så är fallet.

I studien, som publiceras i tidskriften Proceedings of the Royal Society B, har forskargruppen i ett försök med 30 kvinnor lyckats identifiera enskilda molekyler i respektive individs genetiska immunförsvar. Med hjälp av molekylerna har forskarna utvecklat syntetiska dofter.

I försöket fick kvinnorna lukta på både ”sin egen” genetiska kroppslukt och på andras, samtidigt som deras hjärnaktivitet övervakades genom magnetröntgen. Försöket visade att kvinnorna dels uppfattade den kroppsegna lukten som positiv och trevlig, dels att den aktiverade särskilda områden i hjärnan som förknippas med sexuell selektion.

– Vår studie bevisar att även människor kan använda kroppslukter för att hitta partners med ett kompletterande immunförsvar. Även om vi inte är medvetna om det kan doften därmed vara avgörande vid valet av partners, säger Ilona Croy, forskare vid Sahlgrenska akademin som är medförfattare i studien.

Studien är ett resultat av mer än tio år forskning, och öppnar enligt forskarna möjligheten att skapa dofter som förstärker kroppens signaler och som skulle kunna öka chansen att attrahera en partner.

– I framtiden skulle en syntetisk parfym kunna tillverkas som baserades på kemiska signaler och producerades utan sedvanliga animaliska produkter, säger forskningsledaren Manfred Milinski vid Max Planck-institutet.

Artikeln Major histocompatibility complex peptide ligands as olfactory cues in human body odour assessment publicerades online i Proceedings of the Royal Societey B den 23 januari.

I studien medverkade även forskare från universitetet i Freiburg och universitetet i Dresden.

Rubriken Holy Bonsai Wolves: Chihuahuas and the Paris Hilton Syndrome säger en del vad det handlar om, hur både den lilla chihuahuan och Paris Hilton bryter mot de uppfattningar vi vanligen har om både djur och kvinnor.

Artikeln bygger på en analys dels av 1700 sidor chihuahuaböcker, dels av en serie TV-program i dokusåpaformat med Paris Hilton och hennes hund, The Simple Life.

– I hundböckerna beskrivs hunden både som vara och vän. Samtidigt som den på sätt och vis är en vanlig massproducerad vara är den också en unik individ, som kräver personlig omsorg. Chihuahuan kan också, som alla hundar, härleda sitt ursprung till vargen och samtidigt är vi beredda att ge den mänskliga egenskaper. Den lilla, bräckliga hunden blir en tydlig motsättning till den vilda vargen, behovet av att vårda den blir en motsats till det naturliga ursprunget.

I TV-serien får Paris Hilton prova på olika yrken, som ofta handlar om städning eller matlagning – sysslor som traditionellt betraktas som kvinnliga. Den vanliga stereotypen för kvinnor är bland annat att de har en naturlig fallenhet för att vårda och ta hand om barn. På liknande sätt förutsätts personer som vuxit upp i rika och resursstarka familjer vara kunniga och kompetenta.

I dokusåpan bryter Paris Hilton mot alla dessa kategoriseringar, hon misslyckas med de vårdande uppdragen, hon klarar inte de enklaste arbeten. Samtidigt finns hennes chihuahua Tinkerbell med i serien både som en leksak, men ges också rent mänskliga egenskaper, de båda huvudfigurerna framställs som likar.

– Gränsvarelser som bryter mot invanda kategoriseringar, såsom Hilton och chihuahuor, lär oss på ett lekfullt sätt att dra gränser mellan normalt och onormalt, rätt och fel. De är en viktig del i vad man skulle kunna kalla en samtida västerländsk mytologi, och populära medier och underhållningsprogram är myterna, sångerna och ritualerna för dagens västerlänningar. Eftersom gränsvarelsernas överskridelser är tydligt och bekvämt separerade från vardagen, förstärker de samma motstånd som de utmanar. 

Internationa Journal of Cultural Studies är en tidskrift som vänder sig till humanister och samhällsvetare och behandlar identitetsfrågor och populärkultur. David Redmalms artikel ingår som en del i hans doktorandarbete.

”Fattiga människor har dålig hälsa i alla fall”, svarade en avfallssamlare lite uppgivet på frågan om hur han försöker hålla sig frisk. Han intervjuades i avhandlingens studier av möjligheterna att förebygga ohälsa i medelinkomstlandet Indonesien.Idag hotas befolkningens hälsa i utvecklingsländerna inte bara av infektioner utan i allt högre grad av ”icke smittsamma sjukdomar” (eng. non-communicable disease, NCD), ett sammanfattande begrepp för vanliga folkhälsoproblem och dödsorsaker som hjärt-kärlsjukdom, stroke, cancer och kronisk lungsjukdom. De bottnar ofta i riskfaktorer som är vanligare bland fattiga personer, bland annat rökning och ohälsosam kost.

Studierna i storstaden Yogyakarta visar att fattiga personer är mer benägna att delta i kollektiva hälsoaktioner än rika, som föredrar mer individuella åtgärder. Därför öppnar samarbeten på samhällsnivå möjligheter att förbättra hälsan hos de fattigare delarna av befolkningen.

För att komma tillrätta med hälsofarliga beteenden är det effektivt att samarbeta med samhällets ledare och representanter för att skräddarsy hälsoinsatserna. Exempel på sådana är överenskommelser om rökförbud vid offentliga möten, motionsaktiviteter i grupp, gemensamma morgonpromenader, kurser i att laga hälsosam mat, kartläggning av riskfaktorer och utbildning i hälsovård och förebyggande arbete.

De fattiga befolkningsgrupperna kommer att dra större fördelar av en sådan strategi, men i avhandlingen betonas att det är bråttom. Dess resultat visar att risken för att få någon NCD-sjukdom ökar kraftigt i området.

Avhandlingen
Fredagen den 8 februari försvarar Fatwa Sari Tetra Dewi, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, sin avhandling med den svenska titeln Att arbeta samhällsinriktat. Analys av förutsättningar att förebygga kroniska sjukdomar i ett medelinkomstland utifrån en empowermentstrategi (engelsk titel: Working with community. Exploring community empowerment to support non-communicable disease prevention in a middle-income country).
Disputationen äger rum kl. 09.00 i sal 135, enheten för allmänmedicin, NUS.
Fakultetsopponent är professor Charli Eriksson, Hälsoakademin, Örebro universitet.

Svensk regionalpolitik har förändrats så att allt mer av det som tidigare varit centralstatliga uppgifter har förskjutits till den kommunala nivån. Samtidigt med denna maktförskjutning finns tecken på att det politiska styret har förändrats från att vara hierarkiskt organiserat, till att i dag präglas av process- och projektpolitik, nätverkande, samarbete och partnerskap med fler aktörer än tidigare

– När statens roll förändras kliver andra aktörer fram. I min studie har jag valt Åre som exempel, där man tydligt ser en gradvis maktförskjutning till förmån för aktörer på lokal nivå, offentliga och privata, säger Sara Nyhlén, doktorand i statsvetenskap, Mittuniversitetet.

Fyra regionalpolitiska processer i Åre kommun från 1970-talet fram till 2000-talet har studerats; Åreprojektet, Byggboom, Färdledaren och Multihallen. Samarbete mellan privata och offentliga aktörer har funnits under en lång tid i Åre kommun, men har ökat över tid. Studien visar att de styrande i kommunen är ledande tjänstemän och politiker och att dessa har ökat sin makt i den regionala utvecklingen i takt med att samarbetet med andra aktörer har ökat.

– Det är lättare nu att agera på lokal nivå eftersom det finns möjligheten att finansiera egna initiativ genom EU-projekt, staten är inte längre den enda finansieringskällan, säger Sara Nyhlén.

Studien visar också på en ökad närvaro av företagare som agerar i politiska frågor, så kallade politiska entreprenörer. Dessa har varit mer framgångsrika i att få gehör för idéer, än de som inte har valt att agera på den politiska arenan. Det kan ses som både en positiv och en negativ aspekt av demokratin. Positivt är närheten mellan de politiska besluten och medborgarna.

– Det kan också vara negativt, fortsätter Sara Nyhlén, eftersom inte alla medborgare har förmåga eller resurser att påverka politiken på detta sätt. Det är tecken på en osund demokrati när vissa medborgare har större möjlighet att påverka politiken än andra.

Avhandlingen
Här hittar du hela avhandlingen: Regionalpolitik i förändring – En fallstudie av regionalpolitikens aktörer och former i Åre kommun.
Avhandlingen försvaras vid Mittuniversitetet i Sundsvall 15 februari 2013.

Hur kommer en hållbar handel i Europa att utvecklas framöver? Hur ökar man innovationstakten och hur ser framtidens butiker och försäljningskanaler ut? Detta är frågor som EU-kommissionens expertgrupp kommer att hugga tag i under 2013. Gruppen utsågs i december 2012 och Malin Sundström, akademisk föreståndare för SIIR (Swedish Institute for Innovative Retailing) vid Högskolan i Borås, är Nordens representant i gruppen. Hon har dessutom fått förtroendet att vara den som ansvarar för slutrapporten som presenteras för kommissionen i slutet av november i år.

– Tanken är att göra en kartläggning av hur innovationsgraden inom handeln i Europa ser ut idag. Vi kommer att välja ut intressanta innovationsexempel, så kallade ”Best practices”, alltså fallstudier från olika länder på de bästa modellerna för handel av olika slag. Därefter kommer vi i gruppen att lägga fram ett förslag på strategi för hur man kan öka innovationstakten inom området, ett förslag som EU-kommissionen sedan tar ställning till.

Expertgruppens moderator är professor Jonathan Reynolds [Ref 1], föreståndare för Oxford Institute of Retail Management och en meriterad handelsforskare med särskilt intresse för innovation, teknologi och strukturomvandling. Och en av Malins stora idoler.

– Det är fantastiskt kul att jobba ihop, säger Malin Sundström.

I gruppen ingår, utöver Malin Sundström och Jonathan Reynolds, fyra ytterligare professorer, samt praktiker från olika delar av handelsområdet i Europa.  Deltar gör många av de riktigt stora kedjorna i Europa som t.ex. Tesco, Carrefour och Metro Group, samt aktörer som arbetar med olika slags betalningslösningar eller branschspecialister.
Handelslabb på gång

Malin Sundström har fullt upp. Inte nog med att hon blivit utsedd att leda denna europeiska expertgrupp, handelsinstitutet SIIR har tillsammans med InnovationLab precis blivit beviljat 700 000 kronor från Sjuhärads kommunalförbund. Pengarna ska användas för att starta ett handelslaboratorium som ska fungera som en testmiljö för forskning om innovativ handel.

Odling av fisk och skaldjur är den livsmedelssektor som växer snabbast i världen. Men i Europa och speciellt Sverige går utvecklingen av vattenbruket mycket långsamt. Istället blir vi allt mer beroende av fiskimporter från andra världsdelar.

– Detta väcker etiska frågor om långväga livsmedelstransporter, export av miljöproblem samt den nationella livsmedelssäkerheten, säger fiskbiologen och forskaren Thrandur Björnsson.

Svenska västkusten har potential för fiskodling
På den svenska västkusten förekommer ingen fiskodling i dag trots den möjlighet den långa svenska kusten erbjuder.

– Det kan till viss del bero på en negativ syn från myndigheter och allmänheten där traditionell fiskodling i öppna nätkassar kan ses som en miljöförstörande verksamhet. Men innovativa odlingstekniker och satsning på lokala fiskarter kan skapa möjlighet för miljömärkta nisch-produkter som kan saluföras till ett högt värde, säger Thrandur Björnsson.

En ny rapport från forskare vid Vattenbrukscentrum Väst, Göteborgs universitet, utreder de odlingsbiologiska förutsättningarna för fiskodling på västkusten.

Flera arter lovande att odla
Hälleflundra, tunga, piggvar, havskatt samt lyrtorsk och torsk bedömdes vara ”kandidatarter” för framtida odling. Med speciella tekniska lösningar som möjliggör reglering av salthalt, syrgashalter och temperatur är dessa arter lovande för odling.

Nästa steg som forskarna föreslår är att göra en teknisk och ekonomisk utredning kring kontrollerade havs- eller landbaserade system för marin fiskodling.

En nödvändig satsning är också ett kläckeri för forskning och utveckling av det svenska marina vattenbruket.

Utredningen om marin fiskodling presenteras vid ett öppet seminarium den 8 februari kl. 13.00-15.30, föranmälan via länk på www.vbcv.science.gu.se senast 6 februari.

Plats: Konferenscentrum Wallenberg, Medicinaregatan 20A, Göteborg

Forskningen bygger på data från en stor så kallad populationsbaserad undersökning med män från Västmanlands och Örebro län som följdes under 11 års tid. Totalt identifierades 23 355 män som inte tidigare drabbats av njursten och som antingen inte alls använt kosttillskott eller bara tog kosttillskott i form av C-vitamin. Under studieperioden utvecklade 436 av männen njursten som ledde till att de fick uppsöka sjukvård. Forskarna jämförde sedan risken att utveckla njursten bland dem som tog C-vitamin med dem som inte gjorde det. Analysen upprepades för de som använde multivitamin.

Forskarna kunde då se att de män som regelbundet tog C-vitamin i supplementform löpte dubbelt så stor risk att utveckla njursten jämfört med de män som inte tog C-vitamin. Ju oftare männen tog C-vitamin, desto högre var risken för njursten. Däremot regelbunden användning av multivitamintillskott visade inget samband med ökad risk för njursten, något som enligt forskarna antagligen beror på att dosen C-vitamin vanligen är betydligt lägre i multivitaminer än i kosttillskott med enbart C-vitamin.

Av samma skäl kan riskökningen inte överföras till intag av C-vitamin via maten, såsom frukt, grönsaker och potatis. I Sverige är det rekommenderade intaget av C-vitamin 75 mg per dag. C-vitaminhalten i kosttillskott är vanligen 1000 mg per tablett och ger därför en dos som är avsevärt högre än vad man får genom kosten.

– Som med all forskning bör resultaten bekräftas av andra studier för att man ska vara riktigt säker. Vi kan heller inte uttala oss om kvinnor löper samma risk som män. Men med tanke på att det inte finns några väldokumenterade fördelar med att äta höga doser av C-vitamini form av kosttillskott kan det vara klokast att avstå, speciellt om man har drabbats av njursten tidigare, säger Agneta Åkesson, docent vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet, som lett studien.

Forskningen har gjorts i samarbete med urologiska och njurmedicinska experter vid Karolinska Institutet och Karolinska universitetssjukhuset. Studien har finansierats med stöd från Vetenskapsrådet och Karolinska Institutets så kallade KID-bidrag till forskarutbildning.

Publikation: “Ascorbic acid supplements and kidney stone incidence among men: A prospective study”, Laura D K Thomas, Carl-Gustaf Elinder, Hans-Göran Tiselius, Alicja Wolk, Agneta Åkesson, JAMA Internal Medicine, online first 4 January 2013.

– I ambulanserna finns en hel del patienter som kunde åkt taxi eller sjuktransport istället, medan den som är riktigt allvarligt sjuk och hade behövt hjälp inom ett par minuter kanske får vänta i 40 minuter, säger Eric Carlström, docent i offentlig förvaltning och forskare på Högskolan Väst i Trollhättan.

Han är i botten ambulanssjuksköterska och kör fortfarande ambulans en gång i månaden parallellt med sin forskning. I sin nya bok Förändringsarbete i hälso- och sjukvård analyserar han svensk akutsjukvård. I hans källmaterial ingår diskussionsinlägg på Internet. Bland annat handlar det om Sjukvårdsupplysningen. Här är några av rösterna:

”Man blir irriterad när man blir hänvisad av sjukvårdsupplysningen att åka in akut för att sedan spendera sex timmars potentiell nattsömn med att glo in i nåt akvarium”
”De är rädda för att bli anmälda och komma i tidningen.”
”Jag blev orolig. Hon sa att vi skulle ta ambulans. Men det visade sig vara ingenting. Vi blev hemskickade frampå natten. Det blev mycket ståhej för ingenting.”

Idén med Sjukvårdsupplysningen är att den ska ge effektiva egenvårdsråd, lugna och hänvisa rätt. Men många av debattörerna menar att den har motsatt effekt. Operatörerna tenderar att hänvisa patienter till akuten mer för sin egen trygghet än för patienternas. Effekten blir att sjukvårdsresurserna ansträngs.

– Ambulansutryckningarna har ökat med nästan 10 procent de tre senaste åren. Jag tror det handlar om ett överutnyttjande av resurserna, säger Eric Carlström.

Han menar att istället för att ta till allt man har för säkerhets skull borde man sträva efter de optimala lösningarna för patienterna. Inte för mycket vård och inte för lite, utan rätt vård. Och sjukvårdspersonalen måste våga förlita sig på sin erfarenhet och sitt sunda förnuft. Som det nu är lutar man sig för mycket mot standardiserade bedömningsmallar för att ha ryggen fri, anser Eric Carlström. Det kan slå fel åt båda hållen. Ibland sätter man in för stora resurser, men man kan också missa allvarliga fall.

Eric Carlström efterlyser också tillgängligare primärvård med drop in på kvällar och helger. Det skulle avleda en stor del av de mindre allvarliga fallen från akutmottagningarna.

Eric Carlströms bok Förändringsarbete i hälso- och sjukvård kommer ut på Studentlitteratur i mitten av mars.

Med bildanalys i för ögat osynligt ljus har SLU-forskare i Umeå nyligen visat att halten extraktivämnen kan bestämmas i enskilda flisbitar av ved. Detta bäddar för möjligheter att kunna sortera och skräddarsy skoglig råvara för framtidens bioraffinaderier.

Forskare vid SLU i Umeå har använt bildanalys inom det nära infraröda (NIR) våglängdsområdet för att studera enskilda flisbitar av gran och tall. Det är Torbjörn Lestander, som tillsammans med Paul Geladi, Sylvia Larsson och Mikael Thyrel, nyligen publicerat en rapport där de visat det är möjligt att bestämma viktiga egenskaper i enskilda flisbitar.

Extraktivämnen finns i träd och är en viktig råvara för flera produkter, t ex terpentin och tallolja. Alla har kanske känt doften från färsk ved eller tuggat på kåda och känt dess smak. Det är exempel på extraktivämnen, som nu forskare vid SLU i Umeå studerat. Dessa ämnen förekommer speciellt i barrträd och rikligt i tallens kärnved. Veden i ett träd kan delas in i olika klasser: mogen ved och så kallad ungdomsved, dessa vedtyper kan finnas i både splint- och kärnved. Ungdomsveden, som finns i de tio till tjugo innersta årsringarna, har mer vinklade fibriller och fibrerna är kortare och klenare i jämförelse med mogen ved. Plankor och bräder med ungdomsved kröker sig ofta medan de från mogen ved är stabila. I splintveden transporteras vatten till trädkronan, medan kärnveden ofta lagrar in extraktivämnen som ett slags kemiskt skydd.

– Vi fann att det är möjligt att med NIR-bildteknik klassificera innehållet av extraktivämnen i flisbitar. Det var därför lätt att skilja ut tallens kärnved. Vi lyckades i splintveden även särskilja mogen ved från ungdomsved, men inte i den kådrikare kärnveden, säger Torbjörn Lestander, docent vid SLU:s skogsfakultets enhet för biomassateknologi och kemi, och fortsätter:

– Den förklaring vi har är att innehållet av extraktivämnen i kärnveden överskuggar skillnader i vedstruktur mellan mogen ved och ungdomsved.

Resultatet öppnar möjligheter att med bildvision sortera till och med enskilda flisbitar i olika klasser. Detta liknar den teknik som finns för färgsortering av t ex ärtor inom livsmedelsindustrin.

– En bättre överensstämmelse mellan råvara och industriell process är det vi vill uppnå och bildvision med detta osynliga ljus (NIR) kan vara en framgångsrik väg, säger Torbjörn Lestander.

Han leder en forskargrupp inom forskningsprogrammet Bio4Energy med syftet att ta fram nästa generations metoder för förbehandling och sortering och därmed skräddarsy skoglig råvara för olika processer i framtidens bioraffinaderier.

INFORMATION
Länk till artikeln

FAKTA
– Ungdomsved eller juvenil ved är i Sverige de ca 10–20 innersta årsringarna längs en trädstam. Denna ved har fiberriktningar som är mer vinklade mot (har trubbigare vinkel mot) stammens längdriktning. Detta ger upphov till en mängd fenomen, bl a att virke kan vrida sig och bli krokigt efter torkning.

– Mogen ved är ved utanför de ca 20 innersta årsringarna. Denna ved har fibrer som går i stammens längdriktning. Plankor och bräder från den mogna veden är mer dimensionsstabila och kröker sig sällan efter torkning (förutsatt att trädet inte lutat under sins uppväxt). I äldre tider använde man sig av bräder från mogen ved och med stående årsringar som uppvisar mycket stabila egenskaper vad gäller dess dimension.

– Splintved är den ved som nybildas utåt strax under barken. Splintveden svarar för vattnets lagring i stammen och dess transport till trädkronan. Det är speciellt de yttersta årsringarna som svarar för vattentransporten.

– Kärnved har ett betydligt högre innehåll av kådliknande ämnen (extraktivämnen) som skyddar veden mot olika angrepp. Kärnvedbildning är väl utvecklad i tall. Kärnvedens bildning startar i basen av trädet och längst in, dvs där det finns ungdomsved. Ju större dimension trädet får desto mer kan kärnveden breda ut sig både uppåt och utåt. Till sist kommer även en del av den mogna veden främst i basen av stammen att innehålla kärnved.

– Det här arbetet hade inte gått att genomföra inom institutionen. Nu har Örebro universitet Enterprise AB tecknat ett avtal på två miljoner kronor för en verksamhet som sträcker sig över tre år, säger Anna Ragén, bolagets VD och chef för avdelningen Externa relationer vid universitetet.

Nikolaus Koutakis, forskare vidinstitutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, är projektledare. Han har tidigare utvecklat metoden Effekt (tidigare ÖPP), som handlar om att minska alkoholbruket bland unga. Det har varit mycket framgångsrikt och används i 70 procent av landets skolor.

Men nu handlar det om cannabis 
– På socialdepartementet upptäckte man att förekomsten av cannabis ökat lavinartat, i storstäderna hade 30 procent av eleverna i årskurs nio provat det och det är historiskt höga siffror. Regeringen beslöt göra en storstadssatsning mot cannabis och det var så jag kom med i bilden, säger han.

Rökning inkörsport
Till en början var han tveksam till uppdraget och såg inget enkelt sätt att påverka ungdomarna. Unga vuxna är ingen homogen grupp, de har olika intressen och levnadsförhållanden. Men så visade en undersökning att av ungdomar i gymnasiets första årskurs en tydlig bild: Av dem som rökte hade 64 procent testat cannabis, av icke-rökarna bara fyra procent. Tanken att tobaksanvändande skulle vara en inkörsport för till exempel cannabisbruk är inte okontroversiell. Det starka samband Koutakis fick fram från data i svensk forskning kunde han dock inte ignorera och idén med detta angreppsätt gillades av sakkunniga. 

– Forskningen var inte helt entydig, men det gick inte att blunda för sambandet. Jag såg en möjlighet att påverka cannabisbruket via rökningen.

Därmed föddes det som nu kallas Effekt mot tobak, som alltså är en utveckling av det tidigare  programmet mot alkohol. Det nya programmet vilar på två ben, dels om föräldramöten, dels om att arbeta med eleverna.

– Arbetet med eleverna ska ge dem färdigheter att tacka nej till att börja röka, vilket kan vara svårt att göra med hedern i behåll i förhållande till kamraterna. Ungdomarna ska också förstå att det inte är onormalt att inte röka. Många hänvisar till att ”alla andra gör det” och det är något som vi kallar ”majoritetsmissförstånd”.

Föräldrarna ska motiveras till att tobak är en viktig fråga att ta upp med barnen tidigt, de ska få klart för sig att de är viktiga för att påverka barnen och att deras agerande kan göra skillnad. Föräldrarna ska få konkreta redskap att arbeta med, som till exempel att göra gemensamma överenskommelser med andra föräldrar.

Räddade projektet
Nikolaus Koutaktis arbetar halvtid med Effekt mot tobak sedan ett år och har hittills arbetat med förberedelser, bland annat utbildat lärare i Stockholm, Göteborg och Malmö. Projektet höll på att gå i stöpet innan Örebro universitets holdingbolag kom med i bilden. Olika bestämmelser gjorde det svårt för institutionen att ta på sig uppdraget från de tre kommunerna.

– Vi ska nu satsa på att verifiera den här metoden och varumärkesskydda den och utveckla den som en kommersiell produkt, säger Anna Ragén.

Och Nikolaus Koutakis ser fortsatt forskning som en utveckling av projektet. Eftersom ett stort antal mindre kommuner i Västra Götaland kommit med i projektet via Folkhälsoinstitutet vill han undersöka om programmet fungerar på samma sätt i mindre som i större orter.

– Utvärderingen är en viktig del av hela metoden, den drivs av den feed-back vi får från arbetet, säger han.