– Sidas projekt handlar om att få marknaden att fungera bättre, att se till att jordbruket får de insatsvaror som behövs och att på det sättet höja produktiviteten från fem till åtta-tio säckar majs per ytenhet, berättar Jörgen Levin, universitetslektor i nationalekonomi och projektledare. Han har tidigare
bott i Kenya och ska tillsammans med tre doktorander med forskningspengar från Sida genomföra forskningen.

Omfattande intervjuer, det handlar om 2 000 jordbrukare, ska intervjuas för att man ska se vilka effekter Sidas insatser haft. Insamlingen av intervjuer har redan börjat och det sker i samarbete med universitetet i Nairobi, där en av doktoranderna finns. Även högskolan i Dalarna finns med i projektet.

– Som nationalekonomer vill vi ha ett stort datamaterial i vårt arbete och vi kommer också att samla uppgifter från olika distrikt i Kenya för att kunna se nationellt vilka faktorer det är som påverkar produktiviteten. Vi kommer också att använda oss av nationellt representativ hushållsdata för att kunna analysera vilka faktorer som påverkar produktiviteten inom jordbruket. Det handlar om tillgång till krediter, insatsvaror och vilket utsäde man använder.

Utom de två doktorsavhandlingar som projektet ska resultera i är syftet att publicera ett antal vetenskapliga artiklar tillsammans med de institutioner som finns med.

Under embryonaltiden tar fågelungen upp stora delar av sitt kalciumbehov från äggskalets insida. Beroende på om ungen är en borymmare som utvecklas tidigt eller en bostannare som utvecklas långsammare kommer den att ha olika behov av kalcium under embryonalutvecklingen. Österström visar att äggskalets struktur är nära kopplad till ungens sätt att utvecklas. Fågelungens tillväxthastighet i ägget kan vara en faktor som kan driva evolutionära förändringar i äggskalets struktur.

Äggskalet kan sägas vara uppbyggt av funktionella enheter. Varje sådan enhet kan bara leverera en viss mängd kalcium till embryot. En ökning av kalciumbehovet måste därför tillgodoses av en ökning av dessa enheter. Österström föreslår därför att äggskalets struktur skulle kunna användas som en markör för tillväxthastighet och sätt att utvecklas, hos nutida såväl som hos utdöda fåglar.

Äggskal från ett stort antal fågelarter från flertalet av världens alla ordningar har använts i undersökningen. Med komparativa metoder och moderna släktskapsträd för fåglarna har Österström visat att äggskalets struktur är nära relaterad till ungens tillväxthastighet och sätt att utvecklas under fåglarnas evolution.

Ola Österström är född och uppvuxen i Växjö. Han tog sin lärare- och magisterexamen i biologi vid Linnéuniversitetet 2003. Sedan 2005 har han varit doktorand inom cell- och organismbiologi vid Högskolan i Kalmar/Linnéuniversitetet.

Avhandlingen ”The Avian Eggshell” försvarades den 8 februari på Linnéuniversitetet i Kalmar. Opponent var professor Andrezj Elzanowski från Polish Academy of Sciences i Warsawa

Avhandlingen kan beställas från Linnaeus University Press: lupress@lnu.se

Den 9 mars försvarar Linus Johnsson, läkare och bioetiker vid Centrum för forsknings- & bioetik (CRB) sin avhandling om förtroende i biobanksforskning. Förtroende är ett känsligt ämne i all forskning, men kanske särskilt i biobanksforskning. Efter mordet på Anna Lindh 2003 blev PKU-biobanken allmänt känd när polisen använde sparade prover för att identifiera hennes mördare. Debatten har handlat om ifall polisen ska ha rätt att begära ut prover. Det kan leda till en förtroendeförlust som gör att vi börjar dra tillbaka våra prover.

Allmänhetens förtroende för forskarsamhället mäts ofta med hjälp av enkätstudier. I sin avhandling visar Linus Johnsson att människor kan vara mer villiga att donera prover än de flesta sådana undersökningar antyder. I alla fall om det är personal från hälso- och sjukvården som ställer frågan ansikte mot ansikte. Enligt honom beror det på att förtroendefyllda relationer är viktiga för oss när vi fattar beslut.

I en av sina studier visar Linus Johnsson att förtroendet för biobanksforskning är högt, i alla fall i de svenska sammanhang som han tittat på. Och han anser att forskare behöver ta hänsyn till de förväntningar som finns på dem. Det höga förtroendet betyder att de i sin tur har ett ansvar gentemot allmänheten.

Trots etikgranskning, regler och riktlinjer, informerade samtycken och annat kommer det alltid att uppstå etiska frågor i ett forskningsprojekt, menar Linus Johnsson, som varnar för att enbart förlita sig på formella regleringar. Det finns begränsningar i vad de system vi bygger kan göra.

–   Det räcker inte att nöja sig med formella regleringar som en garant för forskningsdeltagarnas förtroende. De kommer aldrig att kunna täcka alla etiska ställningstaganden som forskarna bör och ska göra, säger han.

I sin avhandling ser Linus Johnsson en risk att systemet med etisk granskning fostrar forskare till ett slags självgod moralisk optimism. Om man litar på att systemet tar hand om allt kan det uppstå blinda fläckar som gör att forskarna missar etiska frågor som inte täcks av regleringar.

–   Det räcker inte att följa regler. Forskare och institutioner behöver reflektera över vad de gör, säger Linus Johnsson.  

Linus Johnsson försvarar sin avhandling “Trust in biobank research: Meaning and moral significance” den 9 mars 2013 klockan 9.15 i Museum Gustavianums Auditorium Minus, Akademigatan 3, Uppsala.

Ungefär vart tionde år vandrar en utbrottsvåg av mätarlarver västerut över Europa. Den upptäckten har gjorts av en forskargrupp med forskare från Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala universitet, Universitetet i Tromsö i Norge, och på kontinenten, med professor emeritus Olle Tenow, SLU, i spetsen. De har nu konstaterat att utbrotten är del i utbrottsvågor som vart nionde till tionde år färdas från sydöstra Europa och västerut till Skandinavien och Atlantkusten, en sträcka på omkring 3000 km.
Det har länge varit känt att lokala mätarpopulationer fluktuerar enligt en cykel på ungefär tio år och att utbrott i närbelägna populationer är synkroniserade. Däremot har utbrottens storskaliga synkronisering inte tidigare varit känd.
– Insikten om utbrottsvågor kan förbättra förutsägelser om var och när en härjning är att vänta. Den kunskapen skulle kunna gynna skogsproduktion och fruktodling. Rums- och tidsmässiga beteenden i larvpopulationernas svängningar kan tolkas på ett bättre sätt vilket kan leda till att tidigare slutsatser kan behöva revideras, säger Olle Tenow.
Frostfjärilen betraktas ibland som en invasiv art, som tar över på andra arters bekostnad. I fjällbjörkskogar som drabbas av mätarangrepp, ofta med flera arter inblandade och flera år i följd, dör äldre stammar och skogen föryngras – eller kan i vissa fall dö ut. Söderut och österut drabbas ekar och fruktträd av tillväxtförluster och minskad fruktsättning.
Gåtfull vandring
Orsaken till utbrottsvågornas uppkomst och vandring västerut är okänd. Frostfjärilshonan kan inte flyga och larvernas spridningsförmåga är mycket begränsad. Vågornas snabba vandring, omkring 300 km per år, framstår därför som gåtfull. Detta och andra frågor rörande populationsdynamik utmanar till djupgående, ämnesöverskridande forskningsinsatser av ekologer runt om i Europa.
Studien, som i januari publicerades i Journal of Animal Ecology, bygger på två tidigare studier över härjningar av bladätande mätarlarver i den skandinaviska fjällkedjan, samt norra Finland. Historiken täcker perioden 1862-2001 och visade på periodiska utbrott vart nionde-tionde år av den vanliga frostfjärilen (Operophtera brumata) och fjällbjörkmätaren (Epirrita autumnata). Utbrottens olika spridningsriktningar längs fjällkedjan gav upphov till hypoteser som testades i kontinental skala i den nya studien.
Skenbar rörelseriktning
För att göra testerna samlade SLU-forskarna in och kartlade information om var och när härjningar av frostfjärilen och andra närbesläktade mätare har ägt rum i Europa. Huvudresultatet är att storskaliga utbrottsvågor ”rullar in” mot Skandinavien från öster med ungefär ett decenniums mellanrum. Dessutom avslöjades att utbrottsförloppet längs fjällkedjan påverkas av den inkommande vågens vinkel mot fjällkedjan, vilket förklarar de skenbara vågrörelser i sydlig eller nordlig riktning, eller ibland samtidiga kalätningar längs fjällkedjan som beskrivits i de föregående studierna.
Data kommer från flertalet europeiska länder och täcker de sex årtiondena mellan 1949 och 2009. Totalt har forskningsrapporten 22 författare från 17 olika europeiska länder. Artikeln, ”Geometrid outbreak waves travel across Europe” publicerades online 17 januari 2013 i Journal of Animal Ecology, Vol. 32, 84-95.
Mer information
Professor emeritus Olle Tenow vid institutionen för ekologi, SLU Uppsala. Tel. 018-53 45 12, e-post: olle.tenow@blixtmail.se
SLU:s vision: SLU är ett universitet i världsklass inom livs- och miljövetenskaper.

Doktoranden Robert Rudäng vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, har i sin avhandling utvärderat hur olika faktorer påverkar skeletthälsan i vuxenlivet. I avhandlingen, som bygger på studier på drygt 1 000 unga män i Göteborg, identifieras flera tidigare okända riskfaktorer för benskörhet hos män:  

• män vars morfar eller farfar drabbats av ett brott på höften har en klart ökad risk för benskörhet i form av låg bentäthet och mindre benstorlek. Jämfört med män vars morfar eller farfar inte brutit höften rör det sig om en skillnad på mellan 3 till 5 procent

• samma risk, om än inte lika uttalad, finns hos män som fötts av en äldre mamma

• en tredje riskfaktor är rökning, där män som börjar röka i tjugoårsåldern bara har hälften så bra utveckling av bentätheten i ländrygg och höft fram till cirka 25 års ålder jämfört med icke-rökare

• att drabbas av en fraktur i barndomen eller tonårstiden har ett klart samband med försämrad mikrostruktur på skelettet hos unga vuxna män, vilket i studien visas bidra till en lägre hållfasthet hos skelettet med omkring 3 till 4 procent

–Tidigare studier visar att skeletthälsan i ung vuxen ålder kan ha en avgörande betydelse för risken att drabbas av benskörhet och frakturer senare i livet. Studierna som presenteras i min avhandling identifierar nya riskfaktorer och kan förhoppningsvis användas för att tidigt identifiera riskindivider, och därmed ge möjlighet till att förebygga utveckling av benskörhet, säger Robert Rudäng.

Avhandling: Determinants of peak bone mass in men

Läromedlen är producerade av Svenskt Näringsliv respektive Arena Skolinformation (som står arbetarrörelsen nära) och ställs gratis till skolans förfogande. De är föremål för en studie om sponsrade läromedel som gjorts av Anna Johnsson Harrie, lektor och forskare i samhällsämnenas didaktik, Linköpings universitet. 

– Forskningen om läromedel i allmänhet är liten, och ännu mindre när det gäller sponsrade läromedel, säger hon. Detta trots att dessa har blivit mycket vanligare i skolan de senaste decennierna.

Mellan 2001 och 2009 ökade exempelvis andelen grundskollärare som använder sponsrade läromedel från 40 till 60 procent, enligt en undersökning i Lärarnas Tidning. Den främsta orsaken torde vara den pressade ekonomin. 2005 hänvisade 89 procent av samhällskunskapslärarna till skolans ekonomiska situation som en mycket viktig faktor när de valde läromedel, enligt SCB.
Och utbudet av sponsrade läromedel är stort, särskilt i ämnet samhällskunskap. De produceras och distribueras gratis av en stor mängd organisationer och företag, som Jernkontoret, ABB, AstraZeneca, Sandvik, Energimyndigheten, Försvarsmakten, Barncancerfonden, Sveriges Kommuner och Landsting.

– Samhällslärarna är utsatta, konstaterar Anna Johnsson Harrie. Många aktörer vill in i skolan och ge sin bild av samhällsutvecklingen.

Hon har granskat två läromedel med fokus på industrialiseringen i Sverige och arbetsmarknadens parter, häftet ”Tillväxt” från Svenskt Näringsliv samt ”Arbetslivet – om arbetsmarknaden i Sverige och världen”, från Arena Skolinformation. Båda är i mycket överens om historieskrivningen, konstaterar hon. ”Det var eländigt förr” och ”Nu har det blivit bättre” är gemensamma budskap. Det är först när man kommer till frågan ”Hur har det blivit bättre” som de skiljer sig åt.

Svenskt Näringslivs skrift ”Tillväxt” är en hyllning till de driftiga entreprenörer som möjliggjorde Sveriges tillväxt och därmed välstånd. Arbetarna finns här bara med som offer för eländet under 1800-talet och vinnare av välfärden idag.  Men de är inte själva aktörer utan framställs som passiva, i motsats till de kreativa entreprenörerna. Arbetstagarorganisationerna nämns över huvud taget inte.

I skriften från Arena Skolinformation är det precis tvärtom. Arbetarna lyckades ta sig ur sina eländiga villkor på 1800-talet genom att skapa fackföreningar och kämpa för sina rättigheter. En ordnad arbetsmarknad, utan ständiga konflikthot, är grunden för vår välfärd, och det är främst de fackliga organisationerna som drivit på denna utveckling. I den här versionen är kreativa uppfinnare och driftiga företagare helt frånvarande.
Det är uppenbart att sponsrade läromedel inte är opartiska, konstaterar Anna Johnsson Harrie, trots att de enligt riktlinjerna ska vara det. Istället blir det upp till de enskilda samhällslärarna att använda läromedlen på ett klokt sätt.

Studien ”Sponsrade läromedel i samhällskunskap” har publicerats i skriften ”Samhällsdidaktik – sju aspekter på samhällsundervisning i skola och lärarutbildning”.

Enligt den aktuella studien medför isavsmältningen i Arktis att balansen hos växthusgaser i luften förändras påtagligt, både vad gäller upptag och utsläpp. Forskarna har undersökt växthusgaserna koldioxid och metan både i tundrans mark och vegetation samt i det omkringliggande havet i Arktis.

– Förändringar i balansen kan få stor betydelse eftersom landväxter och hav, på ett globalt plan, tar upp cirka hälften av den koldioxid som mänskligheten släpper ut i luften vid användningen av fossila bränslen, säger Torben R Christensen, professor i naturgeografi vid Lunds universitet.

Han har gjort forskningsstudien tillsammans med ett flertal kollegor från såväl Lund som Danmark, Grönland, Kanada och USA. Forskarna konstaterar att det uppstår en ond cirkel då havsisen smälter. Normalt sett reflekterar den vita isen solens strålar, som därmed studsar ut i rymden, men när istäcket krymper i omfång minskar också andelen solstrålar som reflekteras. Istället absorberas då en större andel solstrålar av markens och havets yta, vilket medför en uppvärmning som bidrar till högre temperaturer i jordklotets atmosfär.

Å ena sidan gör temperaturökningen att vegetationen växer kraftigare och därmed tar upp mer koldioxid, vilket är en positiv effekt. Å andra sidan innebär samma temperaturökning att mer koldioxid och metan släpps ut från marken, vilket har en starkt negativ effekt på klimatet, menar Torben R Christensen.

Utöver förändringarna på land visar den aktuella studien att det finns en rad frågetecken kring isavsmältningens effekter vad gäller hur mycket växthusgaser som havet släpper ut via naturliga processer. Många marina processer är i detta sammanhang dåligt kända.

– Vi vet väldigt lite om de långsiktiga effekterna av hur ett krympande istäcke rubbar balansen hos växthusgaser i havet, säger Torben R Christensen.

Artikeln publiceras nu i tidskriften Nature Climate Change.

I mars 2012 presenterad en grupp tyska forskare ledd av Torsten Bringmann vid Hamburgs universitet, en analys av offentliga data från satelliten Fermi som antyder en signal från mörk materia. Någon månad senare presenterade en av dessa forskare, Christoph Weniger, München, en egen analys som stärkte dessa misstankar ytterligare. Även två forskare vid Harvard-universitetet och tre från Tartu, Estland, har bekräftat denna analys. Ett hundratal vetenskapliga artiklar från olika håll i världen har sedan behandlat teoretiska modeller som skulle kunna förklara dessa data, och hur den kosmologiska världsbilden skulle påverkas om de är korrekta.

Signalen som diskuteras är ett antal partiklar, gammastrålar, det vill säga ljuspartiklar med hög energi, från galaxens centrum som alla tycks ha samma höga energi. Signalen utgör alltså en skarp linje vid denna energi. Just denna möjliga signal från den mörka materian föreslogs i slutet av 1980-talet av Lars Bergström vid Fysikum, Stockholms universitet, tillsammans med Håkan Snellman, KTH.

– Det vore fantastiskt om denna upptäckt står sig, eftersom det är just mörk materia som är den enda rimliga tolkningen av vad som ligger bakom signalen. Eftersom enligt Einstein E=mc2, går det att ur linjens energi dra slutsatsen om massan hos det nya partikelslag som utgör den mörka materian – det tycks i så fall röra sig om något som är ungefär 140 gånger tyngre än en väteatom, säger Lars Bergström som leder Oskar Klein Centre.

När han tillsammans med kollegor vid universitetet och KTH för ett dussintal år sedan erhöll ett Wallenberganslag för att bidra till konstruktionen av Fermisatelliten, var det just dessa möjliga gammalinjer som utgjorde huvudmotiveringen för deras arbete.

Kapplöpning mellan teleskopen Fermi och HESSII
Den svenska analysen av Fermidata har sedan tagits över Lars Bergströms yngre kollega, Jan Conrad, som tillsammans med en doktorand utförde den allra första sökningen av mörk materia redan för några år sedan genom att leta efter linjesignalen. Det var dock för tidigt för att upptäcka linjen, men sedan dess har mer data alltså samlats in. Det som man nu väntar på är att Fermikollaborationen själva bekräftar analysen. Intressant nog kan även det nya teleskopet HESS-II undersöka detta på ett oberoende sätt under det närmaste året.

– Detta är en mycket spännande effekt som måste undersökas noggrant. Det finns vissa underligheter i data från Fermi i det aktuella energiområdet som ännu inte är tillräckligt utredda för att mörk materiahypotesen ska kunna sägas vara bekräftad. Vi arbetar dock intensivt på detta just nu, säger Jan Conrad , forskare vid Oskar Klein Centre. 

Dessutom studerar forskarna vid Oskar Klein Centre om det går att ändra observationsstrategi för Fermi så att mer data samlas in just från galaxens centrum. En helt oberoende bekräftelse skulle också kunna komma från det nya gammateleskopet HESS-II i Namibia, där Jan Conrad med ett Wallenberganslag varit ansvarig för delar av uppbyggnaden. I en artikel har forskarna visat att om allt går som det ska skulle detta nya markbaserade instrument efter bara 50 timmars observation kunna ge ett svar, ja eller nej, på frågan om linjen existerar.

– Den spännande uppgiften att reda ut detta kommer att bli något av en kapplöpning mellan Fermi och HESS-II, och på Oskar Klein Centre deltar vi i båda experimenten – alltså en vinn-vinn-situation! säger Jan Conrad.

Fermi teleskopet

HESS-II telskopet

I november 2012 hittades tretton så kallade marmorkräftor i Märstaån, norr om Stockholm. Sverige har därmed fått sin tredje kräftart i sötvatten efter den inhemska flodkräftan och den inplanterade nordamerikanska signalkräftan.  Marmorkräftan är speciell eftersom den förökar sig genom jungfrufödsel och hanarna är ”bortrationaliserade”. Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) ska nu utreda möjligheten att få bort arten från svenska vatten.
Kräftorna består av honor och deras döttrar som därmed är genetiskt lika, det vill säga en klon. Arten har alltså stora förutsättningar att etablera sig eftersom det teoretiskt bara behövs en enda hona för att starta ett nytt bestånd.

Marmorkräftan kommer troligen ursprungligen från Florida och Georgia i USA och anses vara en hybrid mellan två närbesläktade arter som har normal fortplantning. Arten har varit mycket populär inom akvariehandeln i bland annat Tyskland sedan mitten av 1990-talet på grund av sitt speciella ”marmorerade” utseende. Den har de senaste åren hittats på minst sju platser på den europeiska kontinenten men detta är världens nordligaste fynd.

Bestånden på kontinenten kommer från folk som tömt sina akvarier i naturen och man antar att detta också är orsaken till fynden i Märstaån.

Marmorkräftan tål visserligen lite tuffare miljöer men det svenska klimatet är inte direkt lämpligt för arten. Det går visserligen inte att helt utesluta att den kan fortplanta sig här men den största risken är inte att arten kommer att etablera sig utan de sjukdomar och parasiter, kända som okända, som kräftorna kan ha med sig.  Förutom att den kan vara bärare av sjukdomen kräftpest kan de ha med sig nya parasiter, bakterier och virus. Det är därför viktigt att undersöka utbredningen och utvärdera möjligheterna att bli av med marmorkräftorna.

Havs- och vattenmyndigheten (HaV) har gett SLU:s institution för akvatiska resurser i Drottningholm i uppdrag att ta fram en plan för att undersöka var och hur mycket marmorkräfta som finns, samt om det är möjligt att ta bort kräftorna. Planen kommer att presenteras i dagarna.

Fjärilshanar kan känna doften av en fjärilshona på flera hundra meters avstånd. Honorna producerar så kallade sexualferomoner, doftämnen med vars hjälp de lockar till sig hanarna. Det finns ungefär 180 000 fjärilsarter på jordklotet, och de flesta av dem kommunicerar med hjälp av feromoner. Små skillnader mellan de olika parfymerna gör att hanarna hittar honor av sin egen art.

Forskare vid Lunds universitet har tidigare visat att nya fjärilsarter kan utvecklas till följd av förändringar i fjärilshonornas parfym. Nu kommer forskarna med en ny studie som handlar om hur dessa förändringar uppkommer på genetisk nivå.

– Våra resultat visar att en enda mutation, som leder till utbyte av en kritisk aminosyra, räcker för att skapa ett nytt feromon, säger Christer Löfstedt, professor på biologiska institutionen vid Lunds universitet.

Studien har gjorts tillsammans med forskare i Japan och handlar om ett fjärilssläkte som heter Ostrinia. Forskarna har undersökt den gen som styr produktionen av feromoner. Det är i detta sammanhang som mutationen och den utbytta aminosyran i ett enzym har visat sig resultera i ett nytt doftämne. Enzymet är verksamt i den process som omvandlar fettsyror till alkoholer, vilka sedan utgör ingredienser i fjärilsparfymerna.

– Med denna kunskap hoppas vi i framtiden kunna skräddarsy produktionen av feromoner i jästceller och växter för att framställa feromoner på ett billigt och miljövänligt sätt. Feromoner är redan idag en av de mest använda metoderna för miljövänlig kontroll av skadeinsekter, säger Christer Löfstedt.

Studien publiceras nu i den vetenskapliga tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences (PNAS).

PERICLES – Promoting and Enhancing Reuse of Information throughout the Content Lifecycle taking account of Evolving Semantics- är en uppföljare av EU-projektet Shaman som avslutades 2011.

PERICLES startar nu i början av 2013 med en total budget på 12,3 miljoner euro, varav 9,6 miljoner är beviljade av EU-Kommissionen. PERICLES löper 2013-2016 och Högskolan i Borås del av budgeten omfattar 10 miljoner kronor. Högskolan i Borås arbete leds och koordineras av professor Sándor Darányi vid Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap/Bibliotekshögskolan.

Projektets internationella konsortium lanserar sitt flaggskepp inom Sjunde ramprogrammets område ICT – Information and Communication Technologies. Det är elva partners i sex europeiska länder som kommer att arbeta med digitalisering av data i industriella miljöer samt digitalisering av vårt kulturarv för att bevara dessa för kommande generationer. Projektets tema är av stor betydelse för Europas digitala agenda och påverkar hela vårt samhälle genom att ge förutsättningar för en hållbar förvaltning av information som sträcker sig århundraden framöver.

Professor Sándor Dáranyi berättar mer om projektet här

Många läkemedel lämnar vår kropp opåverkade och rester av dem återfinns därför i avloppsvatten. Låga halter av läkemedel hittas ofta nedströms avloppsreningsverk. I dag testas hur farliga läkemedel är för oss människor, men vår kunskap om läkemedlens miljöpåverkan är begränsad. För första gången har nu forskare kunnat visa hur fiskars beteende påverkas av ofrivillig medicinering.

Forskarna har undersökt hur abborrar beter sig när de utsätts för det ångestdämpande läkemedlet Oxazepam. Förändringarna var tydliga vid läkemedelskoncentrationer som motsvarar de som finns i vattendrag i tätbefolkade områden i Sverige.

– Normalt sett är abborrar skygga och jagar i stim. Det är en känd strategi för överlevnad och tillväxt. Men de som simmat i Oxazepam blev betydligt tuffare, förklarar ekologen Tomas Brodin, som är huvudförfattare till artikeln.

Läkemedlet gjorde att fiskarna blev modigare och mindre sociala. Det medför att de lämnar stimmet för att söka mat på egen hand, ett beteende som kan vara riskfyllt då stimbildning är ett viktigt skydd mot att bli uppäten av rovfiskar.

Fiskarna åt också snabbare. Eftersom fisk fyller en viktig funktion i många vattenmiljöer kan förändringar i födobeteende allvarligt rubba den ekologiska balansen.

– Vi ska nu undersöka vad detta kan få för konsekvenser. I vatten där fisk börjar äta mer effektivt kan det till exempel påverka artsammansättning och i förlängningen leda till oväntade effekter som ökad risk för algblomning, säger Tomas Brodin.

Betydligt fler läkemedel med samma funktion finns i ytvatten nedströms reningsverk, inte bara i Sverige utan runt om i världen. Läkemedelsanvändningen förutspås dessutom att öka. Detta innebär att tidigare okända förändringar i beteenden hos fisk, med ekologiska konsekvenser som följd, kan vara globalt förekommande.

– Lösningen på problemet är inte att sluta medicinera sjuka människor utan att försöka utveckla reningsverk som klarar av att fånga upp miljöfarliga läkemedel, säger miljökemisten Jerker Fick.
Studien som publiceras i fredagens nummer av tidskriften Science får ses som en fingervisning om vad som möjligen redan pågår i många vattendrag runt om i världen. Mer omfattande studier krävs innan några långtgående slutsatser kan dras.

Forskarna presenterar sina resultat vid en presskonferens som Science anordnar på den vetenskapliga konferensen AAAS Annual Meeting i Boston den 14 februari.

Originalartikel:
T. Brodin, J.Fick, M. Jonsson, and J. Klaminder: Dilute Concentrations of a Psychiatric Drug
Alter Behavior of Fish from Natural Populations. Science 15 February 2013:
814-815. DOI:10.1126/science.1226850

Sex korta filmsekvenser från experimenten med abborre (Vimeo)

Det är väl känt att vintern kan vara en påfrestande årstid för växter och djur i åar och älvar. Det är rimligt att anta att det är de mer extrema väderförhållandena som är besvärligast, men den ekologiska betydelsen av dessa är dåligt känd.
Forskargruppen, under ledning av professor Christer Nilsson vid Umeå universitet, beskriver hur extrema förhållanden – speciellt sådana som är kopplade till isbildning och islossning – varierar över tiden och påverkar både den icke-levande miljön och dess fiskar. Till exempel kan vattendrag fyllas av is och döda all fisk som inte lyckas fly undan till exempelvis bakvatten eller djupare sel som inte är isfyllda. Unga fiskar är speciellt utsatta.
Forskarna diskuterar också hur människan påverkat vad som händer i åar och älvar vintertid.
– Älvar som är utbyggda för vattenkraft kan vara särskilt svåra för fisk att leva i eftersom det sätt vattenkraften produceras på ofta innebär att flödet ändras häftigt gång på gång vilket kan leda till upprepade islossningar och mycket bildning av bottenis. När vattenytans istäcke försvunnit matas nämligen kall luft ner i vattnet och bildar iskristaller som täcker bottnen och gör det svårt för fisk att överleva där, säger Christer Nilsson.
Forskarna drar ett antal slutsatser av studien. En är att det behövs mer mätningar för att kunna förutsäga när extrema situationer i vattendragen kan uppstå och att information om både olika fiskars liv och hur de påverkas av extrema händelser bör ingå i en sådan datainsamling. En annan är att modeller över hur vattnet rör sig och hur fiskpopulationerna ser ut borde beakta även vinterförhållanden. I dag handlar de flesta modeller om den isfria perioden. En tredje slutsats är att för att kunna förvalta åar och älvar på ett långsiktigt hållbart sätt krävs att man tar hänsyn till framtida förändringar i exempelvis klimat när man utformar restaurerings- och bevarandeåtgärder.
  – De förutsägelser som görs om hur vinterklimatet kommer att se ut i framtiden säger nämligen att det blir fler växlingar mellan tö och frost och därav mer instabila isförhållanden, mer regn och översvämningar, och i slutänden kanske svårare för fisk att överleva vintern i många vattendrag, säger Christer Nilsson.
Originalpublikation:
Artikeln kommer att publiceras i marsnumret av BioScience.
Weber, C., C. Nilsson, L. Lind, K.T. Alfredsen & L.E. Polvi. 2013. Winter disturbances and riverine fish in temperate and cold regions. BioScience 63:199-210. doi:10:1525/bio.2013.63.3.8.
För mer information, kontakta gärna:
Christer Nilsson, institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet
Telefon: 090-786 60 03
E-post: christer.nilsson@emg.umu.se
Högupplöst foto [Ref 1]
Bildtext: Det är svårt att vara fisk när älvens botten täcks av is. Vinterbild från älven Orkla i Norge. Foto Knut Alfredsen.
Umeå universitet [Ref 2]
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 36 000 studenter och 4200 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning [Ref 3] och ett komplett utbud av utbildningar [Ref 4]. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.

Aage Radmanns avhandling bygger på medieanalyser, egna observationer på ett otal fotbollsmatcher, intervjuer och litteraturstudier under en lång period, som inleddes med fotbolls-EM i Sverige 1992 och de skräckbilder som inte minst utmålades av engelsk press.

Vad kännetecknar då huliganism och en huligan? Någon entydig definition går inte att ge, enligt Aage Radmann – huliganism är en process som hela tiden ändrar karaktär och som dessutom ser väldigt olika ut från land till land, från stad till stad, klubb till klubb. Men han lyfter fram fem viktiga ingredienser: huliganer är alltid män, våldet är viktigt och även alkohol och eventuella andra droger spelar en stor roll. Huliganer hyser vidare en stor kärlek till sitt lag och sport, oftast fotboll, och, slutligen, är det viktigt för dem att ha kul tillsammans.

– Samhörigheten är viktig. Huliganism kan liknas vid en subkultur vars normer och regler ses som viktigare än samhällets, säger Aage Radmann.

Aage Radmann lyfter fram den professionalisering av supportervåldet som skett. Numera sker bråken allt mindre inne på själva arenan. Istället gör de så kallade ”firmorna” upp om att träffas och slåss i en park en bra bit från arenan.

– Det är den bild de sprider av sig själva. De ser sig inte som huliganer utan som gentlemen och de vill bara slåss med likasinnade. Rekryteringen sker i alla samhällskikt, säger Aage Radmann.

Media påverkar vår bild av supportervåldet. Om det tidigare handlade om braskande löpsedlar i vad Radmann kallar ”gammalmedia”, är internet och sociala media nu lika viktiga. Där gammalmedia beskriver våldet som meningslöst ger slagskämparna själva bilden att ”våldet är viktigt för sammanhållningen och att många uppskattar slagsmålen”.

Enligt Aage Radmann klarar inte traditionella media av att ge en nyanserad bild av olika incidenter. Det är talande att det är de som aldrig varit på match som är mest rädda för att gå på fotboll. Ibland tycker han oron kan liknas vid moralisk panik, som tongångarna efter derbyt mellan MFF och HIF då en supporter sprang in mot Helsingborgs målvakt och matchen avbröts. Det finns en tendens att huliganismens spridning överdrivs. Snarare är det så att ”firmorna” inte växer för närvarande. Det växlar snabbt och ledarfigurerna för dagen spelar en stor roll.

– Sociala media ger en mer mångfacetterad bild och där kan ju supportrarna också själva agera, men eftersom det inte finns någon gatekeeperfunktion så kan det resultera i hot mot domare, trakasserier och direkta hatkampanjer på facebook och liknande, säger Aage Radmann.

Avhandlingen diskuterar inte åtgärder mot huliganism, men Aage Radmann är också en av utredarna i den statliga utredningen om brottslighet i samband med idrottsarrangemang.
– Man måste jobba utifrån dialog. Straffa dem som bryter mot lagen men sluta med kollektiv bestraffning. Fotbollsfans måste vara den enda grupp i samhället som inte får röra sig i en stad som de vill, säger Aage Radmann som den 21 mars presenterar en utredning om den svenska firmakulturen.

Aage Radmann försvarar sin avhandling Huliganslandskapet – medier, våld och maskuliniteter den 8 mars kl 13.15 i Orkanen, sal D138.

Avhandlingens viktigaste slutsatser:
1) Medialbilden stärker identiteten hos huliganerna.
2) Våldet är en viktig del i den mediala berättelsen
3) Supportervåldet har professionaliserats.
4) Huligankulturen uppvisar olika maskulinitetsdrag
5) Huliganismen har stigmatiserats på ett sätt som i vissa stycken kan liknas moralisk panik.

Den nya tekniken kallas maldi-tof och används även inom humanmedicinen. Diagnoserna görs med en maldi biotyper-apparat som arbetar med masspektrometri. Det gör tekniken snabbare, säkrare och mer miljövänlig än tidigare metoder. I många fall kommer provsvaren någon dag fortare och dessutom kan betydligt fler bakterier nu identifieras ned till artnivå.

– Det här är en revolution för möjligheterna att identifiera bakterier, säger veterinär Erik Eriksson, huvudprocessägare för diagnostikområdet vid SVA. Det går snabbt och innebär ett lyft för mastitdiagnostiken. Vår apparat är nog den första i sitt slag på ett veterinärmedicinskt laboratorium i Sverige.

SVA kan nu skilja på de flesta så kallade koagulasnegativa stafylokocker (KNS) och streptokocker. I samlingsbegreppet KNS ingår en mängd olika stafylokockarter, som har olika egenskaper både vad gäller förekomst och förmåga att orsaka den vanliga sjukdomen mastit, juverinflammation. Genom att skilja mellan dessa stafylokocker är det till exempel möjligt att se om det är samma art som dominerar i en djurbesättning.

Den moderna maldi-tof-tekniken kommer även att användas för andra bakterieinfektioner inom SVA:s diagnostikverksamhet.

Mer information om koagulasnegativa stafylokocker vid mastit hos nöt, får och get finns att läsa under respektive djurslag på SVA:s webbplats.

Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse tilldelar Handelshögskolans Centrum för Affärssystem (CFA) fem miljoner kronor för att genomföra studien. Projektets frågeställning grundas i att svenska organisationer har en lång tradition av att använda IT, men att de ännu inte till fullo fått ut de fördelar som användningen av avancerad IT kan ge, något som tidigare forskning visat.

– Vi har identifierat ett behov av mer forskning på området då verksamhetsövergripande systemstöd inte når sin fulla potential i att öka effektiviteten hos de organisationer som använder sig av den, och målet med vårt forskningsprojekt är därför att skapa en ökad förståelse kring hur beslutstöd kan stärka inre och yttre effektivitet i svenska företag, säger Urban Ask, Ek Dr och en av forskarna som deltar i projektet.

Forskningsprojektet kommer att arbeta med en kombination av fallstudier och laboratoriebaserade experiment, och involvera verksamma inom olika typer av organisationer och deras dagliga affärsrelaterade problem.

– Med Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelses forskningsstöd har vi goda möjligheter att ge svenska företagsledare användbar kunskap för ökad effektivitet, avslutar Urban Ask.

Deltagande forskare i projektet ”Improving the effectiveness and efficiency of large Swedish firms through Accounting Information Systems (AIS) design and use”: Urban Ask, Johan Magnusson, Elisabeth Frisk och Krister Bredmar, Företagsekonomiska institutionen, Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet.