Rubriken Holy Bonsai Wolves: Chihuahuas and the Paris Hilton Syndrome säger en del vad det handlar om, hur både den lilla chihuahuan och Paris Hilton bryter mot de uppfattningar vi vanligen har om både djur och kvinnor.

Artikeln bygger på en analys dels av 1700 sidor chihuahuaböcker, dels av en serie TV-program i dokusåpaformat med Paris Hilton och hennes hund, The Simple Life.

– I hundböckerna beskrivs hunden både som vara och vän. Samtidigt som den på sätt och vis är en vanlig massproducerad vara är den också en unik individ, som kräver personlig omsorg. Chihuahuan kan också, som alla hundar, härleda sitt ursprung till vargen och samtidigt är vi beredda att ge den mänskliga egenskaper. Den lilla, bräckliga hunden blir en tydlig motsättning till den vilda vargen, behovet av att vårda den blir en motsats till det naturliga ursprunget.

I TV-serien får Paris Hilton prova på olika yrken, som ofta handlar om städning eller matlagning – sysslor som traditionellt betraktas som kvinnliga. Den vanliga stereotypen för kvinnor är bland annat att de har en naturlig fallenhet för att vårda och ta hand om barn. På liknande sätt förutsätts personer som vuxit upp i rika och resursstarka familjer vara kunniga och kompetenta.

I dokusåpan bryter Paris Hilton mot alla dessa kategoriseringar, hon misslyckas med de vårdande uppdragen, hon klarar inte de enklaste arbeten. Samtidigt finns hennes chihuahua Tinkerbell med i serien både som en leksak, men ges också rent mänskliga egenskaper, de båda huvudfigurerna framställs som likar.

– Gränsvarelser som bryter mot invanda kategoriseringar, såsom Hilton och chihuahuor, lär oss på ett lekfullt sätt att dra gränser mellan normalt och onormalt, rätt och fel. De är en viktig del i vad man skulle kunna kalla en samtida västerländsk mytologi, och populära medier och underhållningsprogram är myterna, sångerna och ritualerna för dagens västerlänningar. Eftersom gränsvarelsernas överskridelser är tydligt och bekvämt separerade från vardagen, förstärker de samma motstånd som de utmanar. 

Internationa Journal of Cultural Studies är en tidskrift som vänder sig till humanister och samhällsvetare och behandlar identitetsfrågor och populärkultur. David Redmalms artikel ingår som en del i hans doktorandarbete.

”Fattiga människor har dålig hälsa i alla fall”, svarade en avfallssamlare lite uppgivet på frågan om hur han försöker hålla sig frisk. Han intervjuades i avhandlingens studier av möjligheterna att förebygga ohälsa i medelinkomstlandet Indonesien.Idag hotas befolkningens hälsa i utvecklingsländerna inte bara av infektioner utan i allt högre grad av ”icke smittsamma sjukdomar” (eng. non-communicable disease, NCD), ett sammanfattande begrepp för vanliga folkhälsoproblem och dödsorsaker som hjärt-kärlsjukdom, stroke, cancer och kronisk lungsjukdom. De bottnar ofta i riskfaktorer som är vanligare bland fattiga personer, bland annat rökning och ohälsosam kost.

Studierna i storstaden Yogyakarta visar att fattiga personer är mer benägna att delta i kollektiva hälsoaktioner än rika, som föredrar mer individuella åtgärder. Därför öppnar samarbeten på samhällsnivå möjligheter att förbättra hälsan hos de fattigare delarna av befolkningen.

För att komma tillrätta med hälsofarliga beteenden är det effektivt att samarbeta med samhällets ledare och representanter för att skräddarsy hälsoinsatserna. Exempel på sådana är överenskommelser om rökförbud vid offentliga möten, motionsaktiviteter i grupp, gemensamma morgonpromenader, kurser i att laga hälsosam mat, kartläggning av riskfaktorer och utbildning i hälsovård och förebyggande arbete.

De fattiga befolkningsgrupperna kommer att dra större fördelar av en sådan strategi, men i avhandlingen betonas att det är bråttom. Dess resultat visar att risken för att få någon NCD-sjukdom ökar kraftigt i området.

Avhandlingen
Fredagen den 8 februari försvarar Fatwa Sari Tetra Dewi, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, sin avhandling med den svenska titeln Att arbeta samhällsinriktat. Analys av förutsättningar att förebygga kroniska sjukdomar i ett medelinkomstland utifrån en empowermentstrategi (engelsk titel: Working with community. Exploring community empowerment to support non-communicable disease prevention in a middle-income country).
Disputationen äger rum kl. 09.00 i sal 135, enheten för allmänmedicin, NUS.
Fakultetsopponent är professor Charli Eriksson, Hälsoakademin, Örebro universitet.

Svensk regionalpolitik har förändrats så att allt mer av det som tidigare varit centralstatliga uppgifter har förskjutits till den kommunala nivån. Samtidigt med denna maktförskjutning finns tecken på att det politiska styret har förändrats från att vara hierarkiskt organiserat, till att i dag präglas av process- och projektpolitik, nätverkande, samarbete och partnerskap med fler aktörer än tidigare

– När statens roll förändras kliver andra aktörer fram. I min studie har jag valt Åre som exempel, där man tydligt ser en gradvis maktförskjutning till förmån för aktörer på lokal nivå, offentliga och privata, säger Sara Nyhlén, doktorand i statsvetenskap, Mittuniversitetet.

Fyra regionalpolitiska processer i Åre kommun från 1970-talet fram till 2000-talet har studerats; Åreprojektet, Byggboom, Färdledaren och Multihallen. Samarbete mellan privata och offentliga aktörer har funnits under en lång tid i Åre kommun, men har ökat över tid. Studien visar att de styrande i kommunen är ledande tjänstemän och politiker och att dessa har ökat sin makt i den regionala utvecklingen i takt med att samarbetet med andra aktörer har ökat.

– Det är lättare nu att agera på lokal nivå eftersom det finns möjligheten att finansiera egna initiativ genom EU-projekt, staten är inte längre den enda finansieringskällan, säger Sara Nyhlén.

Studien visar också på en ökad närvaro av företagare som agerar i politiska frågor, så kallade politiska entreprenörer. Dessa har varit mer framgångsrika i att få gehör för idéer, än de som inte har valt att agera på den politiska arenan. Det kan ses som både en positiv och en negativ aspekt av demokratin. Positivt är närheten mellan de politiska besluten och medborgarna.

– Det kan också vara negativt, fortsätter Sara Nyhlén, eftersom inte alla medborgare har förmåga eller resurser att påverka politiken på detta sätt. Det är tecken på en osund demokrati när vissa medborgare har större möjlighet att påverka politiken än andra.

Avhandlingen
Här hittar du hela avhandlingen: Regionalpolitik i förändring – En fallstudie av regionalpolitikens aktörer och former i Åre kommun.
Avhandlingen försvaras vid Mittuniversitetet i Sundsvall 15 februari 2013.

Hur kommer en hållbar handel i Europa att utvecklas framöver? Hur ökar man innovationstakten och hur ser framtidens butiker och försäljningskanaler ut? Detta är frågor som EU-kommissionens expertgrupp kommer att hugga tag i under 2013. Gruppen utsågs i december 2012 och Malin Sundström, akademisk föreståndare för SIIR (Swedish Institute for Innovative Retailing) vid Högskolan i Borås, är Nordens representant i gruppen. Hon har dessutom fått förtroendet att vara den som ansvarar för slutrapporten som presenteras för kommissionen i slutet av november i år.

– Tanken är att göra en kartläggning av hur innovationsgraden inom handeln i Europa ser ut idag. Vi kommer att välja ut intressanta innovationsexempel, så kallade ”Best practices”, alltså fallstudier från olika länder på de bästa modellerna för handel av olika slag. Därefter kommer vi i gruppen att lägga fram ett förslag på strategi för hur man kan öka innovationstakten inom området, ett förslag som EU-kommissionen sedan tar ställning till.

Expertgruppens moderator är professor Jonathan Reynolds [Ref 1], föreståndare för Oxford Institute of Retail Management och en meriterad handelsforskare med särskilt intresse för innovation, teknologi och strukturomvandling. Och en av Malins stora idoler.

– Det är fantastiskt kul att jobba ihop, säger Malin Sundström.

I gruppen ingår, utöver Malin Sundström och Jonathan Reynolds, fyra ytterligare professorer, samt praktiker från olika delar av handelsområdet i Europa.  Deltar gör många av de riktigt stora kedjorna i Europa som t.ex. Tesco, Carrefour och Metro Group, samt aktörer som arbetar med olika slags betalningslösningar eller branschspecialister.
Handelslabb på gång

Malin Sundström har fullt upp. Inte nog med att hon blivit utsedd att leda denna europeiska expertgrupp, handelsinstitutet SIIR har tillsammans med InnovationLab precis blivit beviljat 700 000 kronor från Sjuhärads kommunalförbund. Pengarna ska användas för att starta ett handelslaboratorium som ska fungera som en testmiljö för forskning om innovativ handel.

Odling av fisk och skaldjur är den livsmedelssektor som växer snabbast i världen. Men i Europa och speciellt Sverige går utvecklingen av vattenbruket mycket långsamt. Istället blir vi allt mer beroende av fiskimporter från andra världsdelar.

– Detta väcker etiska frågor om långväga livsmedelstransporter, export av miljöproblem samt den nationella livsmedelssäkerheten, säger fiskbiologen och forskaren Thrandur Björnsson.

Svenska västkusten har potential för fiskodling
På den svenska västkusten förekommer ingen fiskodling i dag trots den möjlighet den långa svenska kusten erbjuder.

– Det kan till viss del bero på en negativ syn från myndigheter och allmänheten där traditionell fiskodling i öppna nätkassar kan ses som en miljöförstörande verksamhet. Men innovativa odlingstekniker och satsning på lokala fiskarter kan skapa möjlighet för miljömärkta nisch-produkter som kan saluföras till ett högt värde, säger Thrandur Björnsson.

En ny rapport från forskare vid Vattenbrukscentrum Väst, Göteborgs universitet, utreder de odlingsbiologiska förutsättningarna för fiskodling på västkusten.

Flera arter lovande att odla
Hälleflundra, tunga, piggvar, havskatt samt lyrtorsk och torsk bedömdes vara ”kandidatarter” för framtida odling. Med speciella tekniska lösningar som möjliggör reglering av salthalt, syrgashalter och temperatur är dessa arter lovande för odling.

Nästa steg som forskarna föreslår är att göra en teknisk och ekonomisk utredning kring kontrollerade havs- eller landbaserade system för marin fiskodling.

En nödvändig satsning är också ett kläckeri för forskning och utveckling av det svenska marina vattenbruket.

Utredningen om marin fiskodling presenteras vid ett öppet seminarium den 8 februari kl. 13.00-15.30, föranmälan via länk på www.vbcv.science.gu.se senast 6 februari.

Plats: Konferenscentrum Wallenberg, Medicinaregatan 20A, Göteborg

Forskningen bygger på data från en stor så kallad populationsbaserad undersökning med män från Västmanlands och Örebro län som följdes under 11 års tid. Totalt identifierades 23 355 män som inte tidigare drabbats av njursten och som antingen inte alls använt kosttillskott eller bara tog kosttillskott i form av C-vitamin. Under studieperioden utvecklade 436 av männen njursten som ledde till att de fick uppsöka sjukvård. Forskarna jämförde sedan risken att utveckla njursten bland dem som tog C-vitamin med dem som inte gjorde det. Analysen upprepades för de som använde multivitamin.

Forskarna kunde då se att de män som regelbundet tog C-vitamin i supplementform löpte dubbelt så stor risk att utveckla njursten jämfört med de män som inte tog C-vitamin. Ju oftare männen tog C-vitamin, desto högre var risken för njursten. Däremot regelbunden användning av multivitamintillskott visade inget samband med ökad risk för njursten, något som enligt forskarna antagligen beror på att dosen C-vitamin vanligen är betydligt lägre i multivitaminer än i kosttillskott med enbart C-vitamin.

Av samma skäl kan riskökningen inte överföras till intag av C-vitamin via maten, såsom frukt, grönsaker och potatis. I Sverige är det rekommenderade intaget av C-vitamin 75 mg per dag. C-vitaminhalten i kosttillskott är vanligen 1000 mg per tablett och ger därför en dos som är avsevärt högre än vad man får genom kosten.

– Som med all forskning bör resultaten bekräftas av andra studier för att man ska vara riktigt säker. Vi kan heller inte uttala oss om kvinnor löper samma risk som män. Men med tanke på att det inte finns några väldokumenterade fördelar med att äta höga doser av C-vitamini form av kosttillskott kan det vara klokast att avstå, speciellt om man har drabbats av njursten tidigare, säger Agneta Åkesson, docent vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet, som lett studien.

Forskningen har gjorts i samarbete med urologiska och njurmedicinska experter vid Karolinska Institutet och Karolinska universitetssjukhuset. Studien har finansierats med stöd från Vetenskapsrådet och Karolinska Institutets så kallade KID-bidrag till forskarutbildning.

Publikation: “Ascorbic acid supplements and kidney stone incidence among men: A prospective study”, Laura D K Thomas, Carl-Gustaf Elinder, Hans-Göran Tiselius, Alicja Wolk, Agneta Åkesson, JAMA Internal Medicine, online first 4 January 2013.

– I ambulanserna finns en hel del patienter som kunde åkt taxi eller sjuktransport istället, medan den som är riktigt allvarligt sjuk och hade behövt hjälp inom ett par minuter kanske får vänta i 40 minuter, säger Eric Carlström, docent i offentlig förvaltning och forskare på Högskolan Väst i Trollhättan.

Han är i botten ambulanssjuksköterska och kör fortfarande ambulans en gång i månaden parallellt med sin forskning. I sin nya bok Förändringsarbete i hälso- och sjukvård analyserar han svensk akutsjukvård. I hans källmaterial ingår diskussionsinlägg på Internet. Bland annat handlar det om Sjukvårdsupplysningen. Här är några av rösterna:

”Man blir irriterad när man blir hänvisad av sjukvårdsupplysningen att åka in akut för att sedan spendera sex timmars potentiell nattsömn med att glo in i nåt akvarium”
”De är rädda för att bli anmälda och komma i tidningen.”
”Jag blev orolig. Hon sa att vi skulle ta ambulans. Men det visade sig vara ingenting. Vi blev hemskickade frampå natten. Det blev mycket ståhej för ingenting.”

Idén med Sjukvårdsupplysningen är att den ska ge effektiva egenvårdsråd, lugna och hänvisa rätt. Men många av debattörerna menar att den har motsatt effekt. Operatörerna tenderar att hänvisa patienter till akuten mer för sin egen trygghet än för patienternas. Effekten blir att sjukvårdsresurserna ansträngs.

– Ambulansutryckningarna har ökat med nästan 10 procent de tre senaste åren. Jag tror det handlar om ett överutnyttjande av resurserna, säger Eric Carlström.

Han menar att istället för att ta till allt man har för säkerhets skull borde man sträva efter de optimala lösningarna för patienterna. Inte för mycket vård och inte för lite, utan rätt vård. Och sjukvårdspersonalen måste våga förlita sig på sin erfarenhet och sitt sunda förnuft. Som det nu är lutar man sig för mycket mot standardiserade bedömningsmallar för att ha ryggen fri, anser Eric Carlström. Det kan slå fel åt båda hållen. Ibland sätter man in för stora resurser, men man kan också missa allvarliga fall.

Eric Carlström efterlyser också tillgängligare primärvård med drop in på kvällar och helger. Det skulle avleda en stor del av de mindre allvarliga fallen från akutmottagningarna.

Eric Carlströms bok Förändringsarbete i hälso- och sjukvård kommer ut på Studentlitteratur i mitten av mars.

Med bildanalys i för ögat osynligt ljus har SLU-forskare i Umeå nyligen visat att halten extraktivämnen kan bestämmas i enskilda flisbitar av ved. Detta bäddar för möjligheter att kunna sortera och skräddarsy skoglig råvara för framtidens bioraffinaderier.

Forskare vid SLU i Umeå har använt bildanalys inom det nära infraröda (NIR) våglängdsområdet för att studera enskilda flisbitar av gran och tall. Det är Torbjörn Lestander, som tillsammans med Paul Geladi, Sylvia Larsson och Mikael Thyrel, nyligen publicerat en rapport där de visat det är möjligt att bestämma viktiga egenskaper i enskilda flisbitar.

Extraktivämnen finns i träd och är en viktig råvara för flera produkter, t ex terpentin och tallolja. Alla har kanske känt doften från färsk ved eller tuggat på kåda och känt dess smak. Det är exempel på extraktivämnen, som nu forskare vid SLU i Umeå studerat. Dessa ämnen förekommer speciellt i barrträd och rikligt i tallens kärnved. Veden i ett träd kan delas in i olika klasser: mogen ved och så kallad ungdomsved, dessa vedtyper kan finnas i både splint- och kärnved. Ungdomsveden, som finns i de tio till tjugo innersta årsringarna, har mer vinklade fibriller och fibrerna är kortare och klenare i jämförelse med mogen ved. Plankor och bräder med ungdomsved kröker sig ofta medan de från mogen ved är stabila. I splintveden transporteras vatten till trädkronan, medan kärnveden ofta lagrar in extraktivämnen som ett slags kemiskt skydd.

– Vi fann att det är möjligt att med NIR-bildteknik klassificera innehållet av extraktivämnen i flisbitar. Det var därför lätt att skilja ut tallens kärnved. Vi lyckades i splintveden även särskilja mogen ved från ungdomsved, men inte i den kådrikare kärnveden, säger Torbjörn Lestander, docent vid SLU:s skogsfakultets enhet för biomassateknologi och kemi, och fortsätter:

– Den förklaring vi har är att innehållet av extraktivämnen i kärnveden överskuggar skillnader i vedstruktur mellan mogen ved och ungdomsved.

Resultatet öppnar möjligheter att med bildvision sortera till och med enskilda flisbitar i olika klasser. Detta liknar den teknik som finns för färgsortering av t ex ärtor inom livsmedelsindustrin.

– En bättre överensstämmelse mellan råvara och industriell process är det vi vill uppnå och bildvision med detta osynliga ljus (NIR) kan vara en framgångsrik väg, säger Torbjörn Lestander.

Han leder en forskargrupp inom forskningsprogrammet Bio4Energy med syftet att ta fram nästa generations metoder för förbehandling och sortering och därmed skräddarsy skoglig råvara för olika processer i framtidens bioraffinaderier.

INFORMATION
Länk till artikeln

FAKTA
– Ungdomsved eller juvenil ved är i Sverige de ca 10–20 innersta årsringarna längs en trädstam. Denna ved har fiberriktningar som är mer vinklade mot (har trubbigare vinkel mot) stammens längdriktning. Detta ger upphov till en mängd fenomen, bl a att virke kan vrida sig och bli krokigt efter torkning.

– Mogen ved är ved utanför de ca 20 innersta årsringarna. Denna ved har fibrer som går i stammens längdriktning. Plankor och bräder från den mogna veden är mer dimensionsstabila och kröker sig sällan efter torkning (förutsatt att trädet inte lutat under sins uppväxt). I äldre tider använde man sig av bräder från mogen ved och med stående årsringar som uppvisar mycket stabila egenskaper vad gäller dess dimension.

– Splintved är den ved som nybildas utåt strax under barken. Splintveden svarar för vattnets lagring i stammen och dess transport till trädkronan. Det är speciellt de yttersta årsringarna som svarar för vattentransporten.

– Kärnved har ett betydligt högre innehåll av kådliknande ämnen (extraktivämnen) som skyddar veden mot olika angrepp. Kärnvedbildning är väl utvecklad i tall. Kärnvedens bildning startar i basen av trädet och längst in, dvs där det finns ungdomsved. Ju större dimension trädet får desto mer kan kärnveden breda ut sig både uppåt och utåt. Till sist kommer även en del av den mogna veden främst i basen av stammen att innehålla kärnved.

– Det här arbetet hade inte gått att genomföra inom institutionen. Nu har Örebro universitet Enterprise AB tecknat ett avtal på två miljoner kronor för en verksamhet som sträcker sig över tre år, säger Anna Ragén, bolagets VD och chef för avdelningen Externa relationer vid universitetet.

Nikolaus Koutakis, forskare vidinstitutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, är projektledare. Han har tidigare utvecklat metoden Effekt (tidigare ÖPP), som handlar om att minska alkoholbruket bland unga. Det har varit mycket framgångsrikt och används i 70 procent av landets skolor.

Men nu handlar det om cannabis 
– På socialdepartementet upptäckte man att förekomsten av cannabis ökat lavinartat, i storstäderna hade 30 procent av eleverna i årskurs nio provat det och det är historiskt höga siffror. Regeringen beslöt göra en storstadssatsning mot cannabis och det var så jag kom med i bilden, säger han.

Rökning inkörsport
Till en början var han tveksam till uppdraget och såg inget enkelt sätt att påverka ungdomarna. Unga vuxna är ingen homogen grupp, de har olika intressen och levnadsförhållanden. Men så visade en undersökning att av ungdomar i gymnasiets första årskurs en tydlig bild: Av dem som rökte hade 64 procent testat cannabis, av icke-rökarna bara fyra procent. Tanken att tobaksanvändande skulle vara en inkörsport för till exempel cannabisbruk är inte okontroversiell. Det starka samband Koutakis fick fram från data i svensk forskning kunde han dock inte ignorera och idén med detta angreppsätt gillades av sakkunniga. 

– Forskningen var inte helt entydig, men det gick inte att blunda för sambandet. Jag såg en möjlighet att påverka cannabisbruket via rökningen.

Därmed föddes det som nu kallas Effekt mot tobak, som alltså är en utveckling av det tidigare  programmet mot alkohol. Det nya programmet vilar på två ben, dels om föräldramöten, dels om att arbeta med eleverna.

– Arbetet med eleverna ska ge dem färdigheter att tacka nej till att börja röka, vilket kan vara svårt att göra med hedern i behåll i förhållande till kamraterna. Ungdomarna ska också förstå att det inte är onormalt att inte röka. Många hänvisar till att ”alla andra gör det” och det är något som vi kallar ”majoritetsmissförstånd”.

Föräldrarna ska motiveras till att tobak är en viktig fråga att ta upp med barnen tidigt, de ska få klart för sig att de är viktiga för att påverka barnen och att deras agerande kan göra skillnad. Föräldrarna ska få konkreta redskap att arbeta med, som till exempel att göra gemensamma överenskommelser med andra föräldrar.

Räddade projektet
Nikolaus Koutaktis arbetar halvtid med Effekt mot tobak sedan ett år och har hittills arbetat med förberedelser, bland annat utbildat lärare i Stockholm, Göteborg och Malmö. Projektet höll på att gå i stöpet innan Örebro universitets holdingbolag kom med i bilden. Olika bestämmelser gjorde det svårt för institutionen att ta på sig uppdraget från de tre kommunerna.

– Vi ska nu satsa på att verifiera den här metoden och varumärkesskydda den och utveckla den som en kommersiell produkt, säger Anna Ragén.

Och Nikolaus Koutakis ser fortsatt forskning som en utveckling av projektet. Eftersom ett stort antal mindre kommuner i Västra Götaland kommit med i projektet via Folkhälsoinstitutet vill han undersöka om programmet fungerar på samma sätt i mindre som i större orter.

– Utvärderingen är en viktig del av hela metoden, den drivs av den feed-back vi får från arbetet, säger han.

– Många tävlingsdykare fastar före tävling, och yrkesdykare i Japan skippar frukost. Det var anledningen till att vi ville undersöka om fasta påverkar prestationen, positivt eller negativt, säger Erika Schagatay, professor i zoofysiologi vid Mittuniversitetet.

Totalt tretton tävlingsdykare testades vid två tillfällen olika dagar, dels efter 13 timmars fasta, dels 1,5 timme efter en normal frukost. Ordningen på de två testen fördelades lika mellan deltagarna.

När dykarna höll andan maximal tid efter perioden av fasta ökade den genomsnittliga tiden till 4 min och 41 sek, jämfört med 3 min 51 sek, efter en normal frukost Prestationsförmågan ökade alltså markant efter en kortare fasta, något som bland annat beror på att kroppen kan stänga av blodförsörjningen till magen mer effektivt.

– När man fastar ställs ämnesomsättningen om på sparlåga, vilket gör att kroppens förbrukning av syre minskar. Samtidigt kan den så kallade ”dykresponsen” stänga av blodflödet bättre till vissa organ, vilket spar syre till de viktigaste organen som hjärta och hjärna. Studien visar en starkare dykrespons vid fasta vilket tyder på att magens blodförsörjning kan stängas av mer effektivt, säger Erika Schagatay, som tillsammans med doktorand Angelica Lodin-Sundström utfört studien.

Studien har nyligen publicerats i European Journal of Sport Science.

Provtagning till havs är en förutsättning för marin forskning. För detta behövs väl anpassade fartyg. Foto: Östersjöcentrum

Fartyget kommer att vara stationerat vid Stockholms universitets marina fältstation, Askölaboratoriet, i Trosa skärgård. Fältstationens nuvarande huvudfartyg, R/V Aurelia, är över 40 år gammalt och svårt förslitet.

– Ett fartyg av denna storlek är en viktig förutsättning för forskningen om Östersjön. Finansiering för en nyanskaffning har dock saknats, så detta är ett mycket välkommet och glädjande besked, säger Anders Karlhede, vicerektor för naturvetenskap vid Stockholms universitet.

Fartyget kommer att kunna utföra samtliga uppgifter och verksamheter som R/V Aurelia gör idag, och ytterligare många fler. Modern fartygsteknik och miljövänliga motorer gör att det nya fartyget får en betydligt bättre funktionalitet på alla områden, och en ny klassning medger verksamhet i ett större geografiskt område.

– Vår verksamhet bygger bland annat på att tillhandahålla attraktiv infrastruktur för marin forskning och utbildning. Ett modernt forskningsfartyg är därför mycket viktigt för oss, säger Tina Elfwing, föreståndare vid Stockholms universitets nyinrättade Östersjöcentrum.

Det nya fartyget kommer vara ett centralt bidrag till en betydelsefull utveckling av Stockholms universitets forskning och utbildning om Östersjön, enligt Martin Jakobsson, professor i maringeologi och geofysik och en av universitetets stora fartygsanvändare.

– Det kommer att kraftigt förstärka internationellt forskningsutbyte avseende Östersjöns miljö, tillstånd, variationer och historiska utveckling, säger Martin Jakobsson.

Om Östersjöcentrum
Stockholms universitets Östersjöcentrum är i grunden en sammanslagning av två organisationer: Stockholms universitets marina forskningscentrum och Baltic Nest Institute. Dessutom ingår administrationen av det strategiska forskningsprogrammet Baltic Ecosystem Adaptive Management.

– Rådgivare överskattar hur stor risk kunderna vill ta med sina pengar. Hur deras önskemål runt risktagande ser ut.

Det säger KTH-forskaren Inga-Lill Söderberg, som precis disputerat i ämnet företagsekonomi med avhandlingen ”Financial advisory services: exploring relationships between consumers and financial advisors”.

– Det verkar också som förtroendet kan ha en avigsida. Kunder som litar mycket på sina rådgivare tenderar att överlåta beslut och därmed risktagande på rådgivaren, vilket ju blir ett problem både för den enskilde, för rådgivaren och banken och i ett större samhällsperspektiv, fortsätter Inga-Lill Söderberg,

Vidare visar hennes studier bland annat att rådgivarens kön har betydelse för hur rådet uppfattas av kunden.

– Kunderna tycker att de kvinnliga rådgivarnas råd var mer riskfyllda än de manliga kollegornas, och att de manliga rådgivarna verkade mer kompetenta. Samtidigt var kunderna mer benägna att följa de kvinnliga rådgivarnas råd, säger Inga-Lill Söderberg.

Det visar att kunden kan vara påverkad av annat än bara rådets utformning och riskklassificering vid sin bedömning. Kanske är kunderna påverkade av förutfattade meningar om kvinnor och män, kanske är det egna upplevelser i kundrelationer med rådgivare som påverkat.

Inga-Lill Söderberg har också undersökt hur rådgivare ser sina kunder och funnit skillnader mellan kvinnliga och manliga rådgivare. Överlag skattar de manliga rådgivarna till exempel sin kompetens och trovärdighet högre än de kvinnliga. De kvinnliga rådgivarna hade däremot högre tankar om sina kunders kompetens än sina manliga kollegor.

Hon tillägger att om en egenskap hos rådgivaren, i det här fallet kön, har betydelse för kundens upplevelse av råden och den risk som råden innebär och för rådgivarens syn på sina kunder väcker det en del frågor. Hur ska detta hanteras i praktisk rådgivning? Hur mycket utbildning i finansiella placeringar behöver kunderna? Och kanske framför allt: Hur mycket och vilken utbildning behöver rådgivarna?

– Det kanske inte är bara är utbildning i olika placeringsalternativ som behövs om man viktar svaren utifrån kön, säger Inga-Lill Söderberg.

Ett möjligt svar på frågan varför kunder och rådgivare missförstår varandra kan enligt Inga-Lill Söderberg vara att många kunder inte är så duktiga på att kommunicera vad de vill, eller så duktiga på att prata i finansiella termer. Bankkunder har olika förkunskaper. Några är intresserad och kunniga men många vänder sig till rådgivaren för att få hjälp med något man inte kan eller vill lära sig själv. Då kan det vara svårt att tala om finansiell risk om man bara gör det en gång om året.

– En annan möjlighet är att rådgivarna är så tränade på att sälja att de inte uppfattar kundernas signaler om hur stora risker kunderna vill ta, säger Inga-Lill Söderberg.

Hur som helst är finansiell rådgivning en ytterst komplex historia. Så komplex att det finns en lag som reglerar rådgivningen. Lagen om finansiell rådgivning har dock satts under lupp, i december 2012 tillsattes en utredning om finansiell rådgivning på uppdrag av konsumentminister Birgitta Ohlsson. Ett arbete som leds av chefsjuristen Thomas Norling.

– Bankprodukter är svåra att förstå och kan inte utvärderas förrän långt efter köpet. Det går inte att byta eller reklamera ett råd. Rådet ligger samtidigt till grund för kundernas beslut och rådgivaren finns där för att du som kund ska förstå vilken risk du tar och få förslag som passar just din ekonomi, säger Inga-Lill Söderberg.

Hon tillägger att andra yrkeskategorier som också ger avgörande råd som påverkar människors liv i stor utsträckning, till exempel läkare och fastighetsmäklare, har minst 3 år långa akademiska utbildningar. Studier som bland annat stärker dem i deras yrkesidentitet vilket påverkar arbetet positivt.

– För att bli finansiell rådgivare behövs specialinriktade certifieringskurser. De är säkert nog så svåra att klara av, men samtidigt förhållandevis korta utbildningar, som inte ger utrymme för problematisering och reflektion i samma utsträckning som akademiska studier. Ändrade utbildningskrav skulle höja statusen för rådgivare och se till att de har en relevant utbildning, säger Inga-Lill Söderberg, och fortsätter:

– Jag tror också att man skulle kunna fundera på om inte någon form av handledning, som förekommer inom vårdande yrken, skulle kunna tillföra de finansiella rådgivarna löpande fortbildning både i affärsfrågor och i relationskunnande.

Det kan behövas. Rådgivarna sitter klämda mellan arbetsgivaren (det vill säga företaget banken som förstås vill sälja så mycket som möjligt), lagens krav och den egna relationen till kunden.

– Rådgivare är en svår yrkesroll. Dessutom kan ingen – inte ens finansministern eller riksbankschefen i USA –  veta vad som kommer att hända med ekonomin framledes, ändå ska rådgivare ge lekmän råd om vad som händer med pensionssparandet om 30 år. Det är inte någon enkelt uppgift att vara rådgivare då många kunder faktiskt tror att de råd de får, som ju bygger på bankens professionella analyser, är exakta sanningar om framtida ekonomiskt utfall, säger Inga-Lill Söderberg.

Hon lägger till att det är viktigt att ta reda på hur man säkerställer att kunden faktiskt förstår de råd som hon eller han får.

– Att det finns en lagstiftning runt finansiell rådgivning gör det hela intressant att studera. Om lagen istället hade hetat ”Lagen om finansiell försäljning” hade kanske situationen sett annorlunda ut, säger Inga-Lill Söderberg. 

Det dagliga arbetet vid en vårdcentral består av möten med enskilda patienter. När resurserna inte räcker till blir prioritering och ransonering en viktig men problematisk uppgift.

Eva Arvidsson, distriktsläkare och doktorand vid Prioriteringscentrum på Linköpings universitet, har undersökt hur läkare, sjuksköterskor och patienter uppfattar problemen och hur de kan angripas. Studierna har genomförts med enskilda intervjuer, enkäter och fokusgrupper.

– Personalen efterfrågar stöd och riktlinjer från politiker för att bättre kunna hantera situationen, medan patienterna vill att vårdpersonal och inte politiker ska göra prioriteringarna, säger Eva Arvidsson.Var tionde patient hade upplevt någon form av ransonering men bland dessa var ändå 60 procent nöjda med resultatet.

Riksdagen har beslutat om en etisk plattform med tre principer för prioritering. Utifrån denna har tre kriterier arbetats fram: tillståndets svårighetsgrad, nyttan av en planerad åtgärd och åtgärdens kostnadseffektivitet.

Hittills har denna systematiska modell provats i liten utsträckning inom primärvården. I stället förekommer en ”ad-hoc”-ransonering (olika från fall till fall) som enligt studien medfört oönskade konsekvenser som bristande kontinuitet och svårigheter att planera vården. Den har också lett till att vissa patientgrupper, särskilt kroniskt sjuka och äldre, trängts undan.

Genom intervjuerna har ytterligare tre aspekter på prioriteringar identifierats: perspektiv, tidsram och evidensnivå. Perspektiv handlar om att beakta både det medicinska perspektivet och patientens perspektiv vid bedömningen av patientnytta och sjukdomens svårighetsgrad. Tidsram gäller bedömning av nuvarande symtom och nytta kontra risken för komplikationer i framtiden, och eventuella framtida vinster av olika insatser. Evidensgrad handlar om svårigheten att applicera kunskap från vetenskapliga studier om en grupp patienter, till exempel med en viss diagnos, på en enskild patient.

Avhandlingen
Priority setting and rationing in primary health care.
Linköping University Medical Dissertations No. 1342.
Disputationen ägde rum torsdag 31 januari med professor Magne Nylenna, Oslo, som opponent.

– Det är oroväckande. För elever med ADHD är datorn ett viktigt hjälpmedel som gör det lättare att fokusera på uppgiften och arbeta i sin egen takt. Den kan underlätta lärandet i både läsning och matematik, säger Vedrana Bolic, som är doktorand i arbetsterapi och en av forskarna som genomfört studien.

Studien bygger på en enkät till 102 elever med ADHD på högstadiet och i gymnasiet om deras användning av dator i skolan. Resultatet jämfördes sedan med datoranvändning hos elever med rörelsehinder och elever utan funktionshinder.

Det visade sig att mindre än hälften av eleverna med ADHD hade tillgång till dator i klassrummet. I nästan allt skolarbete använde de dator i mindre omfattning än elever med rörelsehinder och elever utan funktionshinder.

– Medan en tredjedel av eleverna med ADHD använde datorn för att söka information på Internet använde hälften av dem med rörelsehinder och två tredjedelar av övriga elever datorn för samma ändamål.

Även för att skriva använde eleverna med ADHD datorn mer sällan och de hade mindre kontakt med lärarna via e-post än andra elever.
Studien visar dessutom att eleverna med ADHD inte är nöjda utan vill använda datorn mer och för fler aktiviteter i skolan.

Antalet elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som ADHD ökar, men tidigare forskning visar att deras behov av hjälpmedel inte uppmärksammas på samma sätt som för elever med rörelsehinder.

– Ungdomar med ADHD som inte har en dator förskriven som hjälpmedel får dela klassens eller skolans datorer med alla andra elever. Därför är deras möjlighet att använda dator i skolan en viktig fråga för arbetsterapeuter, säger Vedrana Bolic.

Artikel: Computer use in educational activities by students with ADHD av Vedrana Bolic, Helene Lidström, Anette Kjellberg, Helena Hemmingsson och Nils Thelin. Scandinavian Journal of Occupational Therapy, 21 januari 2013.

— Vi kommer allt närmare verklig körning, utan att behöva ge oss ut i trafiken, säger Per Öberg, forskare på Fordonssystem och labbchef för LiU:s Fordonslaboratorier.

VTI:s avancerade körsimulator Sim III har nu via en optisk länk knutits samman med de bilar som står i Fordonslaboratoriet på Linköpings universitet. Föraren i simulatorn sitter i en bil monterad på en släde med rörliga bilder på skärmar framför och vid sidorna. Släden rör sig ungefär som bilen skulle ha gjort, till exempel kan den skaka för att simulera ojämnheter i vägen.

Genom att koppla simulatorn till verkliga bilar i Fordonslaboratoriet öppnas nu helt nya möjligheter att testa och provköra exempelvis hybridbilar och få svar på frågor som hur stor bränsleförbrukningen är, hur styrsystemen samverkar, hur kyl- och värmesystem kan bli så effektiva och bränslesnåla som möjligt eller i vilka lägen är det mest effektivt att använda olika typer av motorer (el-, gas- eller motorer för flytande bränsle).

– Att koppla ihop simulatorn med en riktig bil gör att vi kan genomföra studier som tidigare inte var möjliga, säger Anders Andersson, forskningsingenjör på VTI.

På den bil som ska testas kopplas dynamometrar till bilens drivaxlar. Dynamometrarna ger precis den tröghet däcken skulle känt av på olika underlag, i ett uppförslut eller på såphala vägar. I bilen monteras också en pedalrobot med två ställdon, ett styr gasen och ett bromsen. När föraren i simulatorn trycker på bromsen, trycker roboten exakt lika mycket på bromsen i bilen i labbet. Hastighet och andra värden överförs lika snabbt tillbaka till simulatorn hos VTI.

– På det här viset kan man provköra och jämföra många olika bilar eller drivlinor och det tar inte mer än 15-30 minuter att flytta över utrustningen till en annan bil. Vi kan också utföra experiment som skulle vara direkt trafikfarliga utanför laboratoriet, säger Per Öberg.

Det är knappt ett och ett halvt år sedan som Fordonslaboratoriet på LiU invigdes, ett laboratorium som egentligen är tre: laboratoriet för fordonsframdrivning, laboratoriet för fordonsinformatik och laboratoriet för energilagring och energiomvandling. – Fordonslaboratorierna har utvecklats väl och nu är vi först i världen med att koppla ihop två simulatorer på det här viset, säger en nöjd Lars Nielsen, professor i Fordonssystem på LiU.

Resultaten kommer också att redovisas vetenskapligt i samband med Society of Automotive Engineers World Congress i Detroit i mitten av april 2013.

Läs mer på LiUs forskningswebb och hos
VTI, inkl videolänk. 

Märkning som vilseleder
– EU:s märkning visar testvärden för tre saker: våtgrepp, rullmotstånd och ljudnivå. Det är relevant för sommardäck, men ett trippel-A på dessa områden innebär tyvärr usla däckegenskaper på vinterväg. Därför har de nordiska länderna resonerat kring att det behövs ytterligare en märkning som också visar däckets vinteregenskaper. Annars finns en stor risk att konsumenter väljer ett dåligt vinterdäck framför ett som är betydligt bättre, säger Niclas Engström.

Det är tänkt att det däcktest som ligger till grund för den nya klassificeringen av vinterdäck ska utföras av tillverkarna själva. Niclas Engström har därför provat sig fram till vilken typ av test som skulle vara mest lämplig för Transportstyrelsen att införa som obligatorisk.

– Klassificeringen måste bygga på ett standardtest som är viktig för däckets vinteregenskaper, samtidigt som testet måste vara ekonomisk rimligt och repeterbart. Därför har vi uteslutit tester utomhus, då förhållandena varierar för mycket, vilket även gäller islador. I en ishall kan man däremot få stabila mätningar, förklarar Niclas Engström.

Föreslår bromstest
Några mindre saker återstår att göra innan projektet avslutas i juni 2013, och det test som Niclas kommer att föreslå för Trafikverket är ett bromstest som utförs i en ishall. Däckets bromsförmåga på is är viktigt för vägsäkerheten samtidigt som testet är relativt billigt och repeterbarheten är god.

– Bromstestet blir en bas, sedan kan man förhoppningsvis bygga ut det i likhet med Euro NCAP (standardiserat krocktest för bilar). Helst hade man också velat få med däckets laterala grepp, hur väl det klarar sig i sidled, eftersom många olyckor idag sker på grund av sladd. Svårigheten med den typen av tester är att det kräver en stor yta, en ishall är alldeles för liten.

Testet kommer att vara relativt, det betyder att mätvärdena på det testade däcket jämförs i procent mot ett referensdäck som testas parallellt. Referensdäcken tillverkas med snäva parametrar och kommer att vara mer homogena än vanliga däck, som faktiskt kan skilja sig en del mellan olika tillverkningsomgångar.
 
Det är troligt att även Norge och Finland kommer att använda samma vinterdäcksklassificering som Sverige eftersom de båda grannländerna har representanter i projektets referensgrupp.

Endast friktionsdäck berörs
Bland vinterdäck är det bara friktionsdäck som kommer att beröras av den nya klassificeringen. Anledningen till detta är att dubbdäck inte går att köra tillsammans med referenshjulen, då dubbdäcken förstör underlaget. Det går inte heller att repetera ett test där ett dubbdäck redan använts.

– Det är synd att vi i nuläget inte har en lösning för standardtester av dubbdäck eftersom det finns en del riktigt dåliga dubbdäck ute på marknaden. Dubbdäck är dock undantagna från EU:s däckmärkning, vilket är positivt då kunden annars kanske hade valt bort ett bra dubbdäck på felaktiga grunder, resonerar Niclas Engström.

Vilken typ av vinterdäck föredrar då Niclas själv, dubbat eller dubbfritt?

– Dubbdäck. På vinterväg är det bästa dubbdäcket aldrig sämre än det bästa dubbfria i något avseende. Ett före som är väldigt dåligt för friktionsdäck är ett isigt underlag som är täckt av lite snö, då får inte däcket någon kontakt med isen eftersom snön kommer mellan däcket och isen.