Doktoranden Karin Sandwall har i den första avhandlingen om sfi-studerandes möjligheter till interaktion och lärande på praktikplatser följt fyra sfi-studerande. Hon har dels varit med i undervisningen, dels gjort video- och audioinspelningar på deras praktikplatser (en livsmedelsaffär, en klädbutik, ett vaktmästeri och en förskola). Ingen av praktikanterna tyckte att de lärde sig svenska i någon nämnvärd utsträckning på praktikplatserna och avhandlingen visar på flera anledningar till detta.

– En anledning till de ytterst begränsade möjligheterna till språkutveckling var att praktikanterna samtalade väldigt lite på praktikplatserna, säger Karin Sandwall.

Studien visar till exempel att de arbetade ensamma i cirka 90 procent av den inspelade tiden på praktikplatserna och att praktikanterna själva, i de samtal som handlade om arbetsuppgifter, bara pratade mellan ca en halv och två minuter per praktikdag. Dessutom fikade och lunchade praktikanterna ytterst sällan med de andra på arbetsplatsen, och de samtalade också allt mindre över tid.

Trots praktikanternas begränsade språkfärdighet i svenska förstod samtalsparterna så gott som alltid varandra. Detta berodde bland annat på att det de talade om var knutet till den aktuella situationen och att praktikanterna snabbt lärde sig de enkla och rutinartade arbetsuppgifterna.

– Paradoxalt nog var detta samtidigt en anledning till ett begränsat behov av att använda och få möjligheter att lära nya ord och fraser. Ett exempel är en dialog där handledarens instruktion ”Du kan ta den” och praktikantens svar ”Mmm” föregick praktikantens arbete med att placera ut varor från en stor pall livsmedel.

Karin Sandwall menar dock att praktikplatser kan stödja sfi-studerandes aktiva delaktighet i samhälls- och arbetsliv om utbildningen ges tillräckliga resurser för att närmare koppla undervisning och praktikplatser. I avhandlingen ges konkreta förslag på pedagogiska verktyg som avser att synliggöra och stärka praktikplatsernas potential för språklärande så att autentisk kommunikation kan utgöra en utgångspunkt för undervisningen.

FAKTA: SFI
Utbildning i svenska för invandrare (sfi) är en grundläggande språkutbildning för vuxna invandrare där målet är att ge språkliga redskap för kommunikation och aktivt deltagande i samhälls- och arbetslivet. År 2011 deltog över 102 000 studerande i sfi, vilket är en fördubbling sedan 2005. Utbildningen ska kunna kombineras med bland annat praktik. Regeringen menar att utbildningen inte är tillräckligt bra och att den i högre grad ska riktas mot arbetslivet.

– Om det genomsnittliga blodvärdet helt plötsligt är mycket högre inom en viss idrott kan man förvisso misstänka att doping förekommer, men vår forskning visar att individuella blodvärden kan variera mycket och även höjas avsevärt på naturlig väg, säger Erika Schagatay, professor på Mittuniversitetet.

Forskarna studerar effekten av kontraktion av mjälten på blodvärdet, vilket tillfälligt kan höja värdet med 10 % på bara några minuter. Reaktionen kan starta genom t ex syrebrist, arbete eller stress.  Även långtidseffekter av träning vid syrebrist, t ex dykträning och höghöjdsträning, kan ge mycket höga blodvärden, värden över de nuvarande gränsvärdena för deltagande i vissa idrotter.

– Vi har sett många värden över 170 g/L hos dykare och Everestklättrare, säger Erika Schagatay. Under en expedition till Himalaya i mars – april kommer vi att vidare studera hur snabbt ökningen sker.

Det är viktigt att känna till att sådana naturliga variationer förekommer när man diskuterar individuellt uppmätta värden. Dessutom är provtagningsmetodiken mycket känslig och felmätningar förekommer.

– Doping är farligt och dessutom fusk, och ska naturligtvis bekämpas, men man kan inte peka ut enskilda idrottsmän baserat bara på ett visst uppmätt värde vid en viss tidpunkt, säger Erika Schagatay.

Mer information:
Flera studier från forskargruppen publicerade de senaste åren behandlar effekten av mjälteskontraktion, dykning och höghöjdsexponering på blodvärdet, t ex följande:

Richardson M, de Bruijn R, Holmberg HC, Björklund G, Haughey H and Schagatay E. 2005. Increase of hemoglobin concentration after maximal apneas in divers, skiers and untrained humans. Canadian J Appl Physiol 30 (3): 276-281.

Schagatay E, Andersson J, Nielsen Johannsen B. 2007. Hematological response and diving response during apnea and apnea with face immersion. Eur J Appl Physiol 101: 125-132.

deBruijn R, Richardson M, Schagatay E. 2008. Increased erythropoietin concentration after repeated apneas in humans. Eur J Appl Physiol:102 609-613.

Richardson M, deBruijn R, Schagatay E. 2009. Hypoxia augments apnea-induced increase in hemoglobin concentration and hematocrit. Eur J Appl Physiol: 105: 63-68.

Lodin-Sundström A, Schagatay E, 2010. Spleen contraction during 20 min normobaric hypoxia and 2 min apnea in humans. Aviat Space Environ Med 81:545-9.

Schagatay E Richardson M, Lodin-Sundström A 2012. Size matters: Spleen and lung volumes predict performance in human apneic divers. Frontiers in Physiology. Vol 3 nr 173, June 2012. Doi: 10.3389/fphys. 2012.00173.

Richardson M, Engan H, Lodin-Sundström A, Schagatay E. Hypercapnia enhances spleen derived haemoglobin increase during apnea. Diving and Hyperbaric Medicine Volume 42 No. 1 March 2012, p 4-9.

Metabolomik är mätning och statistisk utvärdering av halterna av mycket små molekyler, metaboliter, som finns i tusentals i biologiska vävnader. Forskning inom neurodegenerativa sjukdomar, cancer, infektionsbiologi och växt- och skogsbioteknik är starkt sammankopplad med metabolomikforskning som Umeå universitet och SLU i Umeå byggt upp sedan 2002. Tillsammans intar de två universiteten en nationellt och internationellt ledande position inom området.

Swedish Metabolomics Centre (SMC) har fått ett stort anslag från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse för att stödja ett 5-årigt program med början från den 1 januari 2013. Programmet medfinansieras av SLU och Umeå universitet samt av Chalmers tekniska universitet. Målet med satsningen är att utöka service och forskning genom att bilda en nationell nod med gemensamma forskningsresurser för metabolomik.

– Med den nya satsningen kommer vi att kunna ta emot fler prover, ha närmare kontakt med forskare och därmed utveckla plattformen efter användarnas önskemål, säger Thomas Moritz, professor vid Umeå Plant Science Centre och föreståndare för SMC. Vi ser oss även som ett utbildningscentrum för metabolomik och planerar kurser och tillfällen för unga forskare att komma till oss och arbeta med tekniken.

Swedish Metabolomics Centre är placerat vid Umeå Plant Science Centre (UPSC) på Kemiskt Biologiskt Centrum (KBC) vid Umeå universitet och har erbjudit metabolomiktjänster sedan 2002. Cirka 55 000 prover har hittills analyserats med de avancerade instrumenten av specialiserad personal, åt forskargrupper från alla stora svenska universitet.

Mer läsning om metabolomisk forskning i Umeå:
Livets minsta molekyler – metaboliterna http://www.umu.se/forskning/popularvetenskap/forskningsreportage/livets-minsta-molekyler/

Centret har också tilldelats pengar till ny forskningssatsning:
http://www.umu.se/nyhet//.cid186813

Mer information om Swedish Metabolomics Centre:
www.swedishmetabolomicscentre.se

Trafikens utformning i stadskärnorna bör baseras på en avvägning mellan tillgänglighet för enskilda bilister och biltrafikens konsekvenser för andra trafikanter och stadsmiljön i övrigt. Som ett beslutsunderlag i kommunens trafik- och stadsplanering har VTI utfört en studie om invånarnas syn på trafiken i statskärnan, på uppdrag av Lidköpings kommun. Studien redovisas i VTI notat 4-2013.

En enkät skickades ut till ett urval av alla invånare i kommunen i åldrarna 18–75 år. Enkäten innehöll tre olika framtidsbilder för trafikens utformning i Lidköpings stadskärna.

Drygt 26 procent av de tillfrågade anser att Lidköpings stadskärna i högre grad än idag bör anpassas till biltrafik enligt alternativet A) Bättre framkomlighet och mer gatuutrymme åt bilarna i Lidköpings stadskärna. I detta alternativ utformas gatorna först och främst med tanke på god tillgänglighet för bilar och goda parkeringsmöjligheter med låga avgifter.

Alternativet B) Lägre hastigheter inom Lidköpings stadskärna, har valts av drygt 45 procent. I scenariot är innerstadens gator fortfarande öppna för biltrafik i samma utsträckning som idag, men den del av utrymmet som bilar tillåts utnyttja är mindre och antalet parkeringsplatser längs gatorna minskas. Fotgängare och cyklister prioriteras genom fler och bredare cykel- och gångbanor.

Hastighetsgränserna sänks och är högst 40 km/timme på huvudgatorna och 30 km/timme på de mindre gatorna och gångfart i den mest centrala delen.

Det för biltrafiken ännu mer restriktiva alternativet C) En stadskärna med mer gatuutrymme för gång, cykel och buss, har valts av omkring 28 procent av respondenterna. Boende i området tillåts köra bil på vissa gator till och från parkeringsplatser för invånare i stadskärnan.

Servicefordon som färdtjänst, taxi, handikappfordon, varutransporter, etcetera, får använda vissa gator på gåendes och cyklisters villkor och tillfälligt stanna utanför olika målpunkter i stadskärnan på anvisade platser. All övrig parkering hänvisas till parkeringsplatser utanför stadskärnan och genomfartstrafiken hänvisas till gator utanför stadskärnan.

Detta innebär att en majoritet av Lidköpings invånare är för en utformning av stadskärnans trafik som är mer restriktiv när det gäller biltrafik och bilparkering än vad som är fallet idag, och en fjärdedel föredrar att utrymmet för biltrafik och bilparkering utökas.

Resultat visar på behovet av den typ av undersökningar som redovisas här. Mätningar av resvanor behöver kompletteras med undersökningar som ger invånarna möjlighet att direkt uttrycka sina uppfattningar om stadstrafikens utformning.

Vad leder till statskupper och inbördeskonflikter? Går det överhuvudtaget att svara på det? Ja, det menar Magnus Öberg, som tillsammans med sin forskargrupp, kan visa att såväl utvecklingsbistånd som ekonomiska chocker kan leda till konflikter.

– Vårt syfte var att undersöka hur känsliga klientelistiska länder är för ekonomiska fluktuationer, säger Magnus Öberg, som nyligen gjort färdigt en studie finansierad av Riksbankens Jubileumsfond om inbördeskrig, globalisering och patrimonialism.

Det gruppen kan visa är att utvecklingsbistånd likväl som råvaruberoende kan göra länder sårbara för konflikt. Både höga nivåer och snabba förändringar skapar instabilitet. I en studie av Afrika visar Hanne Fjelde att när priserna på jordbruksvarorna som produceras lokalt sjunker så ökar också risken för politisk våld. När inkomster minskar och det blir färre chanser till sysselsättning, ökar således risken att man deltar i uppror och resningar.

På liknande sätt fungerar biståndet. Margareta Sollenberg, som undersökt vilken effekt  utvecklingsbistånd har på risken för inbördeskrig och statskupper, kan visa att höga biståndsnivåer – precis som exempelvis oljeberoende – kan skapa fördelningspolitiska konflikter som ökar risken för inbördeskrig. Incitamentet att kontrollera staten och dess inkomster är så stort att det skapar en grund för exkluderade grupper att göra uppror. Statskupper utförs av grupper som är inkluderade i det klientelistiska system. Därför minskar risken vid höga biståndsnivåer, men ökar vid plötsliga minskningar av biståndet.

– Vår forskning visar att det finns problem med utvecklingsbistånd när biståndet utgör en stor del av ekonomin eller plötsligt förändras, säger Magnus Öberg.
Han och Erik Melander har dessutom undersökt vilken roll kvaliteten på de statliga institutionerna spelar när det gäller risken för våld och konflikter.

– I politiskt korrumperade autokratier är risken för konflikter större än i meritokratiska autokratier, säger Magnus Öberg.

I klientsystem där byråkratin belönas för sin lojalitet och där tjänster delas ut som förläningar till lojala personer – ofta släktingar till den styrande eliten – är risken alltså stor att myndigheterna varken är effektiva, professionella eller självständiga. Det leder i sin tur till att beslutsfattarna får sämre kunskap om befolkningens preferenser, vilket gör det svårare för den styrande eliten att förutse och hantera missnöje innan det leder till våldsamheter.

– Det finns diktaturer som därför försöker att göra olika survey undersökningar för att på så sätt få reda på vad folk verkligen tycker. Kina är ett exempel på det.

Forskargruppen har samlat på sig fakta kring kupper i hela världen mellan 1950 och 2010, som de lagt in i en databas. Redan nu finns resultat från insamlingen – bland annat att kuppförsök är vanligast i Afrika och Sydamerika, som står för 75 procent av alla kupper. Men här finns också kopplingar till graden av korruption, och faktiskt till synen på jämställdhet och kvinnor. Det tycks som om detta spelar en roll för förekomsten av konflikter. Exakt hur får framtida undersökningar utvisa.

Läs hela slutredovisningen här.

Prisutdelning Kinect Game Awards. Lena Gerholm, prorektor vid Stockholms universitet, David Söderström, handledare, Institutionen för data- och systemvetenskap, Björn Fyrfall, Erik Geidemark och Jesper Norberg, studenter vid Institutionen för data- och systemvetenskap, Pär Sveen, Vice President IT och Telecom hos Samsung, Tove Brantberg och  Daniel Kihlgren Kallander, studenter vid Institutionen för data- och systemvetenskap och Marie Ygge, affärschef offentlig sektor på Microsoft.

Vinnare av tävlingen är spelet MathMagic, motiveringen lyder: 

”Det vinnande bidraget har tillsammans med färg och form levandegjort geografi, matematik och geometri på ett intresseväckande och pedagogiskt sätt. Studenterna har på ett kreativt vis skapat en interaktiv berättelse i en förtrollande sagovärld, där motorik styr narrationen. Det är ett spel anpassat för barn som både ger underhållning och möjlighet till kunskap.”

Bakom det vinnande spelet står Björn Fyrvall, Daniel Kihlgren Kallander, Erik Geidemark, Tove Brantberg och Jesper Norberg, samtliga studenter vid DSV. Genom vinsten kommer studenterna att få möjlighet att besöka Microsofts huvudkontor i Seattle, USA.

– Svenska elevers studieresultat i matte måste stärkas. En förutsättning är att eleverna tycker att matte är kul. Studenterna vid DSV har använt sig av den banbrytande tekniken i Kinect för att utveckla spel som erbjuder alternativa sätt att lära sig matte – som passar barn av olika behov, säger Marie Ygge, affärschef offentlig sektor på Microsoft.

Priset delades ut av Marie Ygge, affärschef offentlig sektor hos Microsoft, Pär Sveen, Vice President IT och Telecom hos Samsung och Stockholms universitets prorektor Lena Gerholm, under en ceremoni som hölls vid Institutionen för data- och systemvetenskap i Kista, den 1 mars 2013.

– Syftet med priset är att ge fler barn möjlighet att lära sig matematik och nå kunskapsmålen. Ett och samma upplägg passar inte alla och det ligger en utmaning i att skapa förutsättningar att lära utifrån elevernas motoriska förmåga, säger Lena Gerholm, prorektor vid Stockholms universitet.

– Kreativiteten bakom detta nya, innovativa spel kommer ge barn chansen att uppleva matematik på ett helt nytt sätt. Oavsett nivå eller behov, har barn nu möjlighet att utforska deras matematiska möjligheter och förbättra deras resultatnivå, säger Christian Emmertz, affärsutvecklare B2B på Samsung Sverige.

Om Kinect Game Awards
Tävlingen Kinect Game Awards är inriktad på utveckling av datorspel för barn, oavsett funktionsförmåga. Syftet är att barnen använder kroppens motoriska förmågor som stöd vid inlärning, särskilt matematik, samtidigt som inlärningen ska vara kul. De utvecklade spelen ska visa hur de stärker elevens lärande samt hur väl grundad den matematiska och pedagogiska ansatsen i spelet är.

Algoljan kan inte bara rädda fiskarna, den gör det dessutom väldigt effektivt då den ger 22 gånger mer olja per hektar än raps under svenska klimatförhållanden. Dessutom är algolja ett förnybart alternativ till råolja och fossila bränslen.

– När jag undersökte den svenska marknaden upptäckte jag att nästan ingen höll på med algodling. Det förvånade mig. Men i stället för att flytta och börja jobba för ett algbolag i USA valde jag att starta eget företag här hemma, säger Fredrika Gullfot.

Att fiskarna inte tillverkar omega 3-fettsyrorna själva utan får i sig dessa genom att äta mikroalger, det visste hon. Samt en hel del annan viktig kunskap om mikroalger, som hon förvärvat vid sina forskarstudier vid KTH när hon forskade om enzymer i växters cellväggar. Det är listigt att hoppa över fiskarna och gå direkt till källan, så att säga.

– För att producera en enda burk fiskoljekapslar går det åt 600 stycken sardiner. Samma nyttiga omega-3 finns alltså i algolja. Fiskoljekapslarna kan alltså ersättas rakt av genom algoljekapslar – de marina omega-3 fetterna DHA och EPA som finns i mikroalger är exakt likadana som de som förekommer i fet fisk. Detta eftersom det är från mikroalgerna i havet som fisken får sin omega-3, berättar Fredrika Gullfot.

Idén till storskalig algodling fick Fredrika Gullfot även den som forskarstuderande på Skolan för bioteknik på KTH. Sina branschkunskaper skaffade hon genom besök på anläggningar och konferenser utomlands. Tillsammans med doktoranden Tony Fagerberg från Lunds Universitet bestämde hon sig för att starta en algodling på Österlen i sydöstra Skåne.

– Alger är beroende av solstrålning, och Österlen var den avgjort bästa placeringen för verksamheten i Sverige enligt Tony som hade lusläst SMHI:s solstatistik. Dessutom är Skåne Sveriges starkaste och mest innovativa region inom lantbruk och livsmedelsproduktion, säger Fredrika Gullfot.
Rent ekonomiskt är det ett smart drag att starta en algodling.

– Oljekapslar med omega-3-fetter säljs för en halv miljard kronor i Sverige varje år. Globalt produceras ungefär hundra tusen ton fiskolja om året, och efterfrågan växer årligen med 8 procent, säger Fredrika Gullfot.

Samtidigt är algodlingen också något av ett ideologiskt initiativ.

– Utfiskningen och förstörelsen av världshaven är ett enormt och underskattat miljöproblem. Dagens storskaliga trålfiske efter fiskmjöl och fiskolja orsakar inte bara utfiskning, utan också förstörda korallrev och marina livsmiljöer som inte går att återställa, säger Fredrika Gullfot.

Redan i dag används enligt Fredrika Gullfot omega-3 från mikroalger i cirka 90 procent av all den modersmjölkersättning som säljs i världen. Hon ser gärna att fler omega-3-produkter tillverkas av alger istället för fisk. Läget är akut. Trots alla larm om utfiskning är det få som har förstått allvaret i situationen med utplånade fiskbestånd i världshaven, lägger hon till.

– Få känner exempelvis till att 80 procent av bestånden redan är utfiskade. Peru, som är en av de största exportörerna av fiskolja, skar nyligen ned sina fiskekvoter med 68 procent på grund av utfiskning och klimateffekter, säger Fredrika Gullfot.

Till fördelarna med odling av mikroalger hör enligt Fredrika Gullfot att verksamheten är mer yteffektiv än annan landbaserad oljegröda.

– Algodling ger 22 gånger mer olja per hektar än raps under svenska klimatförhållanden, och detta utan att konkurrera med värdefull jordbruksmark för livsmedelsproduktion.

Dessutom kan alger rena vatten. Alger tar upp kväve och fosfor och den biomassa som blir över när avloppsvatten har renats kan i sin tur användas för bränsleproduktion.

– Råoljan från alger är mycket lik fossil råolja. President Barack Obama sade nyligen att hela 17 procent av all oljeförbrukning i USA i framtiden kan tillgodoses genom alger. Och redan i dag har man i flera länder gjort testflygningar med algbränsle och kört tunga transportfartyg på diesel från algolja, säger Fredrika Gullfot.

Fotnot: I dag är Fredrika Gullfot vd på Simris Alg, och företaget består av sju anställda.

 

En studie publicerad i vetenskapsmagasinet Science betonar vikten av vilda pollinatörer för produktion av grödor som pollineras av insekter. En internationell forskargrupp, där bland andra SLU-forskaren Riccardo Bommarco, institutionen för Ekologi, ingår, har analyserat konsekvenserna av den mångfald av vilda djur som kan pollinera grödor.

Pollinering är ett grundläggande steg i växters fortplantning. Insekter kan överföra pollen mellan växtindivider och ökar därmed skördarna av korsbefruktade grödor som producerar frukter, frön, eller nötter. Studien omfattar fältdata från 41 olika sådana grödor (till exempel raps, rödklöver, kaffe, körsbär och melon) från 19 länder på alla världens kontinenter utom Antarktis. Bland de djur som pollinerar växter återfinns förutom tama honungsbin även andra insekter som humlor, blomflugor och vildbin, liksom olika arter av fåglar och fladdermöss.

En allmän uppfattning har varit att honungsbiet är den viktigaste pollinatören i grödor och att vilda insekter endast utgör ett visst stöd. Forskargruppen fann dock att pollinering av vilda insekter bidrar minst lika mycket som honungsbin till antalet frukter eller frön som produceras per blomma i världen. Vilda insekter kan alltså inte ersättas av tama honungsbin, och både vilda insekter och honungsbin behövs för att maximera frukt- och fröbildandet. Därför har den pågående minskningen av vilda insektsarter i flera jordbrukslandskap troligen negativa konsekvenser för skörden av många grödor.

Forskargruppen drar slutsatsen att det krävs brådskande åtgärder för att bevara och vårda den biologiska mångfalden och tjänsterna som mångfalden levererar i jordbrukslandskapen, och att därmed stärka jordbruksproduktionen på längre sikt.

– Studien är ett slående exempel på hur viktigt det vilda djurlivet är för jordbruksproduktionen. Vi har underskattat värdet av bidragen från nyttoorganismer inom det konventionella jordbruket. Att huvudsakligen förlita sig på en art, honungsbiet, för pollineringen av grödan är dessutom riskabelt om honungsbina skulle minska i antal. Skötseln av nyttodjur och de ekosystemtjänster som de tillhandahåller måste integreras i modernt jordbruk för att säkerställa en framtida hållbar jordbruksproduktion och livsmedelsförsörjning, säger Riccardo Bommarco, SLU.

– Studien visar att det kanske är dags för nytt tänk inom cancerbehandlingen, säger Signe Borgquist, artikelns huvudförfattare.

Varje år får cirka 8 000 kvinnor i Sverige diagnosen bröstcancer. Men bröstcancer är egentligen ett samlingsnamn för flera olika cancerformer som kan uppstå i brösten, där den så kallade hormonberoende bröstcancern (se faktaruta) är den vanligaste och står för cirka 80 procent av fallen. Men även inom denna grupp finns det en mängd varianter som beter sig olika. Alla kvinnor svarar därför inte lika bra på den standardbehandling som erbjuds och en del drabbas av återfall. Dessa kvinnor borde förmodligen ha fått en tuffare behandling medan andra istället blir överbehandlade och hade klarat sig med en mildare behandling med färre biverkningar.

Bättre prognosverktyg
Därför pågår intensiv forskning för att hitta olika typer av tumörmarkörer som kan ge läkarna information om kvinnans prognos och den mest lämpliga behandlingen. Man vill kunna karakterisera cancern mera i detalj för att kunna erbjuda patienterna en så individuellt anpassad behandling som möjligt.
I jakten på bättre prognosverktyg har Signe Borgquist och Helena Jernström tillsammans med forskarkollegor undersökt olika varianter av genen för en östrogenreceptor, ER-beta (se faktaruta). Till skillnad från dess mer välkända kusin ER-alfa, som ingår i den kliniska rutinmetoden vid typbestämning av bröstcancertumörer, vet man ganska lite om ER-beta, vilket gör den till en intressant kandidat att undersöka.
Genen för ER-beta-receptorn förekommer i olika varianter vilket är fullständigt normalt. Forskarna ville undersöka om de olika genvarianterna kunde ge ytterligare information om prognosen, dvs. hur det kommer att gå för patienten och om det eventuellt kunde kopplas till olika kroppsliga faktorer som t.ex. patientens BMI*.

Övervikt — ibland fördel, ibland nackdel
Enkelt uttryckt visade studien att vissa kombinationer av genvariant och BMI hade bättre prognos än andra, oavsett behandling. En viss genvariant kunde i kombination med normalvikt kopplas till få eller inga återfall alls medan risken för återfall var betydligt högre hos överviktiga med samma genvariant. För andra genvarianter kunde det vara tvärtom. Generellt hade genvarianterna större inverkan på prognosen hos kvinnor med övervikt, oavsett om det var till det bättre eller till det sämre.

– Det är inte bara genen och det är inte bara vikten som säger hur det kommer att gå, det tycks vara kombinationen av dessa som är avgörande. Ibland kan övervikt ge en fördel, ibland inte. Däremot har inte resultaten något prediktivt värde, dvs. de ger ingen information om vilken behandling som är bäst för vem, säger Helena Jernström.

Dags för nytt behandlingstänk
Båda forskarna menar att livsstilsfaktorer har betydelse för cancerbehandlingen men det är inget som man i dagsläget tar hänsyn till när man erbjuder behandling.

– Idag tittar man på tumörtyp och ålder när man ska bestämma behandling. Men beslutet borde snarare baseras på en triangel där man även tar hänsyn till så kallade ”host factors”, dvs. kvinnans kroppsform, genetik, hormonproduktion men även livsstil — vad hon äter, om hon tar naturläkemedel osv., säger Helena Jernström.

– Slutsatsen av vår studie är att det kan vara dags för ett nytt tänk inom cancerbehandlingen. Som läkare måste vi fråga oss ”Vilken individ bor den här tumören i?” för det är individen som får behandling, säger Signe Borgquist och fortsätter:

– Våra resultat baseras än så länge på bara en studie så den behöver upprepas. Men på sikt kan resultaten öppna för en mer individualiserad behandling baserad på inte bara tumörens egenskaper utan även hur kvinnan lever och vad hon har för genetisk uppsättning.

Artikeln är också publicerad på Medicinska fakultetens hemsida som månadens vetenskapliga artikel i februari 2013 vid Medicinska fakulteten, Lunds universitet. Där finns faktalänkar.

Mycket små partiklar som fylls med läkemedel kan vara ett nytt verktyg för framtidens cancerbehandlingar. En ny studie som publiceras i vetenskapstidskriften Particle & Particle Systems Characterization visar hur sådana nanopartiklar kan sättas ihop för att effektivt transportera cancerläkemedel till tumörceller, samtidigt som de har egenskaper som gör att partiklarna syns på magnetkamerabilder och på så sätt kan spåras i kroppen.
Bakom den nya studien står forskare vid KTH, Karolinska Institutet och Chalmers tekniska högskola.

Teamet har utvecklat så kallade teranostiska nanopartiklar. Teranostik innebär att man i samma material bygger in två funktioner: behandling och diagnostik.

– I denna studie har vi framställt teranostiska nanopartiklar för att med hög effektivitet leverera läkemedel mot bröstcancer, samtidigt som man kan använda dem för diagnostik genom att de kan detekteras med en magnetkamera. De byggstenar som vi använder är biologiskt nedbrytbara och uppvisar ingen toxicitet, säger Eva Malmström Jonsson, professor vid Skolan för kemivetenskap vid KTH.

Den nya studien har resulterat i en metod att göra nanopartiklar som spontant bygger ihop sig själva av skräddarsydda makromolekyler. Balansen mellan hydrofila (vattenälskande) respektive hydrofoba (vattenskyende) delar är viktig för att partiklarna ska bildas. Den hydrofoba delen gör det möjligt att fylla partikeln med läkemedel.

En förhållandevis hög koncentration av den naturliga isotopen 19F (fluor) gör att partiklarna syns bra på högupplösta bilder som tas med magnetkamera, även kallad magnetisk resonanstomografi. Genom att följa de teranostiska nanopartiklarnas väg i kroppen blir det möjligt att få information om hur läkemedlet tas upp i tumören och hur god effekt behandlingen har.

Forskarna har fyllt nanopartiklarna med cytostatikaläkemedlet doxorubicin (så kallat cellgift). Det används i dag för att behandla bland annat urinblåse-, lung-, äggstocks- och bröstcancer. I studien visade försök på odlade celler att partiklarna i sig själva inte är skadliga, men att nanopartiklarna effektivt kan döda cancerceller efter att ha laddats med läkemedlet.
Nästa steg är att utveckla systemet för att kunna behandla hjärntumörer, bukspottskörteltumörer och läkemedelsresistenta bröstcancertumörer. Det är idag svårt att effektivt behandla dessa tumörtyper med cytostatika.

– Genom målsökande grupper på ytan, eller genom att förändra storleken eller införa joniska grupper på våra nanopartiklar, kan man öka det selektiva upptaget i denna typ av tumörer, säger Andreas Nyström, docent i nanomedicin vid Swedish Medical Nanoscience Center och Institutionen för neurovetenskap vid Karolinska Institutet.

På sikt kan forskningen resultera i skräddarsydda cytostatikabehandlingar som söker upp tumörcellerna. Genom att det för kroppen toxiska läkemedlet levereras mer specifikt till tumören kan behandlingen bli effektivare och biverkningarna färre.

– Det vi nu vill göra är att försöka ge nanopartiklarna en målsökande funktion på ytan så att läkemedlet så effektivt som möjligt kan transporteras till rätt ställe, säger Eva Malmström Jonsson.

Studien, som publiceras i vetenskapstidskriften Particle & Particle Systems Characterization, är finansierad av bland annat två anslag från Vetenskapsrådet till Andreas Nyström respektive Eva Malmström Jonsson. De båda är också verksamma i företaget Polymer Factory Sweden AB.

– Detta är en viktig utmärkelse som ytterligare sätter Blekinge och Kalmar på kartan för sitt arbete med sjösäkerhet, säger Daniel Sköld projektledare för Baltic Maritime Science Park.

Baltic Maritime Science Park är ett internationellt kluster inom sjösäkerhet som grundats av Blekinge Tekniska Högskola, Region Blekinge, Sjöfartshögskolan i Kalmar, Kustbevakningen och Marinen. Klustrets uppgift är att koppla samman myndigheternas behov av säkra lösningar med forskningens utveckling av ny teknik och industrins förmåga att skapa kommersiella produkter och tjänster.

– Då kan vi låta behoven och forskningen leda till fler jobb och nya företag samtidigt som vi bidrar till en bättre och säkrare miljö, säger Daniel Sköld.
EU:s Östersjöstrategi är en gemensam strategi för samtliga EU-stater runt Östersjön. Inom ramen för strategin utses ett antal flaggskeppsprojekt som bedöms vara föregångare för utveckling inom regionen. Flaggskeppsstatus innebär att initiativet lyfts fram som en förebild och att dess resultat sprids brett i hela området.

Internationellt är Blekinge redan en erkänd aktör. 2007 vann man pris av EU:s Regionkommitté i Bryssel för projektet Baltic Master. Projektet samlade 42 partners från sju länder kring Östersjön och hanterade bland annat frågor som oljeskydd, säkra sjötransporter och planering av kust och hav. Fortsättningsprojektet Baltic Master 2 avslutades 2012 och då hade partnerskapet vuxit till närmare 50 aktörer och samtliga Östersjöländer fanns då representerade.

På BTH utvecklade man samtidigt forskningen inom området och etablerade 2009 en nationell tankesmedja där forskare och företagare inom sjösäkerhetsområdet kunde knyta kontakter och utveckla nya idéer tillsammans. Baltic Maritime Science Park ska bygga vidare på allt detta men med ökat fokus på innovationer och företagande.

– Baltic Maritime Science Park är planerat som ett internationellt nätverkskluster där forskare och företagare kring hela Östersjön kan samlas och gemensamt bidra till en dynamisk utveckling. Tillsammans kan vi skapa ett ledande kluster för en global marknad, säger Daniel Sköld.
 
För mer information:http://www.balticsea-region-strategy.eu/

Svaret på det finns i Marie-Louise Österlinds doktorsavhandling ”Att gestalta och omgestalta sitt ledarskap: verksamhetsnära chefer inom kommunal omsorgsverksamhet reflekterar över chefsroll och arbetets innehåll”.

– Cheferna vill vara omtyckta av sin personal och värna om dem, liksom om sina vårdtagare och sina chefskollegor i ledningsgruppen. Men det omsorgsfulla chefsidealet utmanas ofta och hotas av oklarheter, komplexitet, motsägelser och konkurrerande ideal, säger Marie-Louise.

I forskningsprojektet har olika chefer i en kommunal omsorgsorganisation fått reflektera över sina arbetsuppgifter och hur dessa kunde relateras till chefsrollen och till de olika krav som ställdes på dem från olika håll. De fick också skriva individuella dagboksanteckningar som låg till grund för chefernas samtal under gruppträffar. Forskningsresultaten ska hjälpa chefer och ligga till grund för vidare diskussioner om vilka lösningar man kan hitta på de problem som finns i organisationerna.

– En förbättrad arbetssituation för cheferna leder också till positiva effekter för verksamheten, brukarna och personalen, säger Marie- Louise Österlind, som försvarar sin avhandling vid Högskolan Kristianstad på fredag, den första mars.

Läs mer om disputationen och Marie-Louise Österlinds forskning.

– På Akademiska behandlas cirka 100 nya patienter med nervsmärta per år. Mitt intryck är att många fler skulle kunna bli hjälpta. Ryggmärgsstimulering betraktas fortfarande som en sista utväg trots att studier har visat att sju av tio patienter med svår nervsmärta blir signifikant bättre, säger Anders Wåhlstedt, överläkare på smärtcentrum, Akademiska sjukhuset.

Elektrisk ryggmärgsstimulering (spinal cord stimulation) innebär att man placerar en elektrod i ryggen utanför ryggmärgen. Elektroden kopplas till en batteridriven pulsgenerator/stimulator placerad under huden. Via en fjärrkontroll kan patienten själv styra stimuleringen som minskar smärtan.

Målgruppen är framförallt personer med nervsmärta efter exempelvis diskbråcksoperation eller svårbehandlad kärlkramp, men smärtlindringen fungerar även vid fantomsmärta.

– Allra bäst resultat ser vi på patienter med kärlkramp som ofta får ont i samband med syrebrist i hjärtmuskeln. Stimuleringen effektiviserar blodcirkulation i hjärtat och därmed minskar kärlkrampen. Många orkar göra mer utan att få bröstsmärta och får ökad livskvalitet. Oron minskar, man blir mer rörlig och slipper åka jojo ut och in på akutmottagningar, berättar Anders Wåhlstedt.

När generatorn/stimulatorn slås på känns ett behagligt pirrande i det berörda området, ungefär som vid TENS. En fördel med elektrisk ryggmärgsstimulering är att metoden har få biverkningar och att man undviker att skada kroppsvävnader. Vid behov kan apparaten tas ut. En nackdel är att patienten inte kan genomgå magnetröntgen.

– Tekniken är enkel. Den som kan hantera en mobiltelefon kan sköta denna apparat, säger Anders Wåhlstedt.

Fakta: Elektrisk ryggmärgsstimulering (spinal cord stimulation)

Varje år säsongsflyttar miljontals djur världen över. I de flesta fall är orsaken brist på mat eller andra miljömässiga omständigheter. Men få forskningsstudier har fokuserat på flyttning som en följd av att en djurart vill fly undan rovdjur. Det är inte helt lätt att mäta och sätta siffror på hur stor risken är att bli uppäten.

– Våra resultat är därför tämligen unika, säger Ben Chapman, forskare på biologiska institutionen vid Lunds universitet.

I samarbete med danska kolleger har forskarna vid Lunds universitet nu publicerat resultaten av sin studie. De visar att fisk, i detta fall mört, flyr från sjön till anslutande bäckar och våtmarker när det blir många skarvar som jagar i sjön. Ben Chapman och hans kolleger konstaterar att de aktuella forskningsresultaten är ett av de första bevisen på att rovdjurshot är en orsak som kan ge upphov till säsongsflyttning bland djur.

Tack vare uppfinningsrikedom har forskarna lyckats följa enskilda mörtfiskars öde. Forskarna har individmärkt flera tusen fiskar med ett litet chip av streckkodstyp och sedan gått till skarvarnas viloplatser och där scannat marken efter utbajsade chips, det vill säga återstoden av de enskilda fiskar som passerat fåglarnas magtarmsystem. På så sätt har forskarna kunnat få fram mycket information om vilka fiskar som blivit uppätna. Det visade sig främst vara större mörtar som fallit offer för skarvarna.

Fältarbetet har utförts i de danska sjöarna Viborg och Loldrup på Jylland. Den kommande fältsäsongen ska forskarna utvidga arbetet genom att inkludera Krankesjön i Skåne.

Den aktuella studien publiceras nu i den vetenskapliga tidskriften Biology Letters och kommer även att uppmärksammas i Nature.
Länk till studien.

Det är sedan tidigare känt att reglering påverkar laxvandring, vattenlevande insekter och strandzonens växtlighet, men effekter på landlevande djur har varit dåligt kända.

När fritt forsande älvar byggs ut med dammar och vattenmagasin sker en dramatisk minskning av antalet vattenlevande insekter som under vår och sommar kläcks, flyger upp på land och blir föda för landdjur.

– Våra studier visar att antalet flygande insekter är lägre längs reglerade älvar jämfört med längs oreglerade älvar. Detta leder till att mängden skogslevande insekter och spindlar längs reglerade älvar minskar eftersom tillgången på föda blir mindre då de till stor del livnär sig på de vattenlevande insekter som flyger upp på land, säger ekologen Micael Jonsson, huvudförfattare till två av artiklarna.

Tillsammans med en grupp forskare har han jämfört det insektsätande djurlivet längs likvärdiga älvsträckor vid fyra reglerade och fyra fritt strömmande stora älvar i norra Sverige samt finska Kemi älv. Längs älvarna gjordes inventeringar av flygande och marklevande insekter samt spindlar. De flygande insekterna fångades med hjälp av en håv monterad på biltak och de landlevande insekterna och spindlarna genom fallfällor.

Forskargruppen visar att även fåglar tar skada av älvreglering. Förutom en standardiserad fågelinventering sattes holkar upp för att undersöka häckningsframgång hos insektsätande fåglar. Studieobjektet, den svartvita flugsnapparen, är relativt vanlig och enkel att få att häcka i holk.

Resultaten visade att längs reglerade älvar går vuxna fåglar ner mer i vikt efter att deras ägg kläckts och färre ungar överlever eftersom deras föda – insekterna – minskat. Vid en av de reglerade älvarna var överlevnaden av ungar till och med lägre än vad som krävs för att arten ska bestå.

Det finns även tecken på att hela fågelsamhällen påverkas av älvregleringen. Vattenlevande insekter kläcker och flyger upp på land innan de landlevande insekterna kommer igång. Därför är de akvatiska insekterna viktig föda för fåglar i början av säsongen och man kan se att fåglarna normalt sett förflyttar sig från vattennära områden till torrare områden senare på säsongen.

– Vi såg att sådana säsongsmässiga förflyttningar av hela fågelsamhällen skilde sig mellan reglerade och oreglerade älvar, säger Micael Jonsson.

Att effekterna fortfarande är mätbara ett halvt sekel efter att man började bygga vattenkraftverk och reglera dessa älvar tyder på permanenta förändringar. Studierna understryker dessutom att olika typer av ekosystem påverkar varandra via näringsflöden och att förändringar av ett ekosystem därför drabbar även växter och djur i närliggande ekosystem.

– Därmed kan man i än högre utsträckning till exempel ifrågasätta den pågående biologiska myggbekämpningen längs nedre Dalälven, eftersom den sannolikt leder till en försämrad livsmiljö för en rad olika landlevande djur.

Studierna publiceras i de internationella tidskrifterna River Research and Applications, Ibis respektive Ecological Research.

Originalpublikationer:
Micael Jonsson, Pieter Deleu, Björn Malmqvist. 2013. Persisting effects of river regulation on emergent aquatic insects and terrestrial invertebrates in upland forests. River Research and Applications (doi:10.1002/rra.2559).
Darius Strasevicius, Micael Jonsson, Erik Nyholm, Björn Malmqvist. 2013. Reduced breeding success of Pied Flycatchers Ficedula hypoleuca along regulated rivers. Ibis (doi:10.1111/ibi.12024).
Micael Jonsson, Darius Strasevicius, Björn Malmqvist. 2012. Influences of river regulation and environmental variables on upland bird assemblages in northern Sweden. Ecological Research 27: 945-954.

Det finns redan idag ledande fibrer med olika tillämpningar, men ledningsförmågan är relativt låg eller så är hållbarheten på materialet inte den bästa. Det brister eller krackelerar lätt. Svårigheten ligger i att få fram textila material som har bra ledningsförmåga och samtidigt är tillräckligt sega, följsamma eller hårda, beroende på användningsområde.

– Mitt arbete handlar om utveckling av ledande fibrer genom att använda ledande polymer i förening med helt vanliga textilier, förklarar Tariq Bashir, doktornad på Institutionen Ingenjörshögskolan och Smart Textiles vid Högskolan i Borås och Chalmers.

Ångar in kemikalier i textilier
Han har använt en metod som innebär att fibrerna utsätts för en förångning av elektriskt ledande polymerer (plaster). Kondensen lägger sig som en film kring de textila fibrerna och därmed får goda ledande och mekaniska egenskaper. Dessutom behåller textilierna sin flexibilitet och känns som vanliga obehandlade textilier.

– Dessa textila fibrer har en ljus framtid. Ta till exempel solcellspaneler. Genom att använda lager-på-lagermetoden kan man varva olika lager med olika kemikalier som ska ge olika egenskaper, förklarar Tariq Bashir.

Just solceller har han jobbat en del med i liten skala. Dock behövs mera resurser och ökat forskningssamarbete för att kunna gå vidare. Intresset för Tariqs elektriskt ledande polymerfibrer har dock redan väckts. Umeå Universitet tittar på tillämpningsmöjligheter för hans ledande textilier för biobränsleceller, Campus Norrköping (Linköpings universitet) ser eventuella tillämpningsområden för termoelektricitet, Linköpings universitet ser möjligheter för stickad struktur för biomimetisk tillämpning (biomimetik handlar om att härma naturen för att konstruera smarta tekniska lösningar) och på SP är man intresserad av fibrerna för att tillverka membran till antistatiska luftfilter.

Mer info om avhandlingen.

Fakta Tariq Bashir
Ålder: 31. Började som forskarstudent på Institutionen Ingenjörshögskolan, Högskolan i Borås, 2009. Handleds av Mikael Skrifvars, professor i polymerteknik, och bihandledare Nils-Krister Persson, lärare och forskare vid Textilhögskolan.
Har tidigare gjort: Studerat på grund nivå, kemiteknik, och avancerad nivå, polymer- och processteknik vid University of Engineering and Technology Lahore, Pakistan. Är tjänstledig från en lärartjänst vid samma universitet.

Den 8 mars försvarar Tariq Bashir sin avhandling “Conjugated Polymer-based Conductive Fibres for Smart Textile Applications” på Chalmers.
Opponent: Professor Pertti Nousiainen, Textile and Fiber Materials, Department of Materials Science, Tampere University of Technology, Finland