Detta bidrar till bättre modeller av cellens regulatoriska nätverk som i sin tur kan användas för att förstå hur sjukdomstillstånd uppstår.
Den nya metoden presenteras i en artikel i den vetenskapliga tidskriften Nature Methods. Metoden använder en kombination av högfrekvent och högupplöst ljusmikroskopi och statistiska datorberäkningar.
Traditionella biokemiska mätningar av kinetik i celler bygger på att miljontals molekyler förs ur jämvikt med hjälp av någon form av yttre störning och sedan observerar man hur fort medelvärdet återgår till jämvikt. Den typen av experiment går sällan att göra i levande celler eftersom molekylerna befinner sig i olika tillstånd och all information om hur fort molekylerna växlar mellan tillstånden försvinner om man tittar på medelvärden.
– Genom att betrakta en molekyl i taget och se hur den rör i cellen kan vi få information om hur ofta molekylen byter bindningstillstånd, säger forskaren Fredrik Persson vid Uppsala universitet.
Molekyler och andra små objekt i vattenlösning rör sig slumpmässigt i ett rörelsemönster som kallas diffusion och som drivs av ständiga kollisioner med molekyler i den omgivande vätskan. Hur fort molekylerna förflyttar sig med hjälp av diffusion beror på molekylens storlek; små molekyler diffunderar snabbare än stora, och det är detta samband som forskarna har utnyttjat för att detektera när molekylerna byter bindningspartners.
– Förändringen är svår att se med blotta ögat, men med hjälp av statistiska datorberäkningar går det att räkna ut hur många olika diffusionstillstånd en viss molekyl uppvisar. Man kan också se hur ofta molekylen byter mellan olika tillstånd och därmed mäta kemiska reaktionskonstanter i levande celler utan att utsätta dem för yttre störningar, säger Martin Lindén, forskare vid Stockholms universitet.
Vad kan man då använda den nya metoden till?
– Kunskap om vilka bindningstillstånd proteinerna har inne i cellen och hur fort de binder till olika komplex gör det möjligt för oss att förstå hur biokemin i en levande cell skiljer sig från det man kan mäta i provrör, säger Johan Elf, professor i fysikalisk biologi vid Uppsala universitet.
Den nya metoden kan även utnyttjas för att göra bättre modeller av cellernas regulatoriska nätverk. Dessa modeller kan sedan användas till exempel för att förstå hur sjukdomstillstånd uppstår och i bästa fall hur de kan botas.
ScilifeLab är ett forskningscentrum som utvecklar, tillämpar och erbjuder storskalig teknik för molekylär biovetenskap, med fokus på biologi och medicin.
VTI rapport 775 är en kunskapsöversikt som utgör resultatet av en litteraturstudie angående lågtrafikerade vägar. Med lågtrafikerade vägar avses vägar med en trafikmängd upp till 1 000 fordon per dygn.
Lågtrafikerade vägar har för visso låga trafikflöden men det är ofta samma människor som använder vägen och drar på sig ökade driftkostnader och sämre komfort. Ofta är dessa användare helt beroende av vägen. På de belagda lågtrafikerade vägarna besväras användarna mest av slaghål, ojämnheter och dåliga lagningar. På grusvägar är motsvarande skadetyper potthål, tjälskador och korrugeringar. Dessa skadetyper, på såväl belagda vägar som grusvägar, ger också upphov till mest skador på fordonen.
Nedbrytning av lågtrafikerade vägar är mer komplex än på det högtrafikerade vägnätet där trafiken utgör den väsentligaste parametern. På det lågtrafikerade vägnätet är tidsperspektivet längre liksom det faktum att flera parametrar, såsom åldring, beständighet och klimat i större grad påverkar. Livslängden hos en väg ökar dock avsevärt när dräneringen förbättras. I framtiden kommer sannolikt nederbördsmängderna, speciellt i form av regn, att öka i, i princip, hela Norra periferin. Genom att se hur vägarna skadas i dagens klimat och vid dagens extremväder kan man förutspå hur de kommer att reagera på de framtida klimatförändringarna.
När det handlar om lågtrafikerade vägar är det mycket svårt att finna samhällsekonomiska motiv för att rättfärdiga bra tillstånd på vägarna. Dessa modeller innefattar nämligen inte kostnader och nyttor för påverkan på det sociala livet och den industriella produktionen.
Dessutom ger en stor förbättring av vägtillståndet på en lågtrafikerad väg en mycket liten reduktion i trafikkostnaderna för hela samhället jämfört med en liten förbättring på en högtrafikerad väg. Detta medför att kompletterande metoder och modeller behövs för att rättfärdiga en bra standard också på lågtrafikerade vägar.
Vägarna måste ha en lägsta acceptabel standard, en s.k. ”skamgräns”, som åtminstone möjliggör att folk tar sig till och från hemmet på ett säkert sätt.
VTI rapport 775
Turbulensen gör att luft som ursprungligen finns på en högre höjd och har en högre ozonhalt blandas med luft från lägre höjder.
I sin avhandling har Maria Mihalikova studerat två olika fenomen som förekommer i polaratmosfären (atmosfären på höga latituder). Det andra fenomenet är de veck som ibland uppstår högst upp i den delen av atmosfären som kallas för troposfären (sk ”tropopause folds”). Ozonrikluft från stratosfären viks ner och tränger ner i troposfären. Den här processen påverkar också höjdprofilen av ozon och den kemiska sammansättningen i troposfären.
– Förekomsten av ozon i stratosfären skyddar jordytan från skadlig UV-strålning medan ozonet i troposfären är en giftig växthusgas, säger Maria Mihalikova. Det är därför viktigt att undersöka hur mycket ozon som finns i troposfären och hur det förändras med tiden.
För att studera både turbulensen och veck i astmosfären har Maria Mihalikova använt radar.
Observationer har gjorts med ESRAD-radarn på Esrange och MARA-radarn, som då mätningarna gjordes var placerad på de antarktiska forskningsstationerna Wasa och Troll. Som komplement till radarmätningarna sändes ozon- och radiosonder upp för att få höjdprofiler av atmosfärsparameterar som temperatur, luftfuktighet och ozonhalt. Observationerna jämfördes också med resultat från datormodeller.
I sin avhandling visar Maria Mihalikova att veck i atmosfären är vanligt förekommande även över Antarktis, något som man tidigare inte trodde.
Förekomsten varierar under året med ett maximum på vintern och ett minimum på sommaren.
– Vår observationer visar att stratosfärsluft från högre höjder blandas med troposfärsluft även i polområdena, berättar Maria.
Polaratmosfärforskningsprogrammet, IRF: http://www.irf.se/program/paf/
Avhandlingen: http://www.irf.se/link/disputation_mihalikova
Maria Mihalikova växte upp i Ivanka pri Dunaji, i närheten av Bratislava. Hon har en magisterexamen i fysik med inriktning mot meteorologi och klimatologi från Comenius universitetet i Bratislava. Efter att under ett antal år arbetat som luftfartsmeteorolog vid Slovak Hydrometeorological Institute, började Maria Mihalikova som doktorand inom Polaratmosfärforskningsprogrammet vid IRF i Kiruna 2009. Hon har samtidigt varit inskriven vid Luleå tekniska universitet, där hon tillhört Institutionen för system- och rymdteknik och Forskarskolan i rymdteknik.
Forskaren Pleunie Hogenkamp har tillsammans med sina kollegor på institutionen för neurovetenskap vid Uppsala universitet sett att både människans medvetande och kroppens reaktioner bestämmer matintaget. En liten etikett med näringsinnehåll kan påverka hur mycket av matvaran du kommer att äta.
Forskarna bjöd in kvinnliga studenter vid totalt fyra frukosttillfällen och serverade dem en bestämd mängd sötad yoghurt som antingen var fattig eller rik på kalorier. Vid två av dessa frukosttillfällen var båda varianterna av yoghurt märkta med korrekt kaloriinformation. Vid de andra två tillfällena var yoghurten felmärkt, det vill säga lågkaloriyoghurten såg ut att ha högt kaloriinehåll och tvärt om.
Både innan och efter frukosten fastställdes hungerkänslorna och hormonnivåer mättes, däribland ghrelin, det så kallade hungerhormonet. Att maten var uppmärkt med ett högt kaloriinehhåll påverkade inte hungerkänslorna hos försöksdeltagarna och forskarna kunde inte se någon effekt på deras hormonresponser.
Däremot kunde forskarna observera att kaloriinformationen gav effekt på hur mycket man ville fortsätta äta. När studiedeltagarna en halvtimme efter att de ätit yoghurten också serverades bröd, vindruvor och muffins ville de som ätit lågkaloriyoghurt, som de trodde var hökaloriyoghurt, inte ha lika mycket.
– Jag tror detta resultat hjälper till att kontrollera vårt matintag på ett tillfredsställande sätt genom att det helt enkelt får oss att på förhand räkna med de kalorier vi kommer få i oss och därmed begränsa matintaget, säger Pleunie Hogenkamp, forskare vid institutionen för neurovetenskap.
Resultaten visar på att märkning kan påverka efterföljande matintag. Den inkorrekta kaloriinformationen påverkade påföljande matintag efter att personerna i studien ätit lågkaloriyoghurt men inga effekter observerades efter att de ätit högkaloriyoghurt. Dessa resultat tyder på att både kognitiv och fysiologisk information bestämmer människans matintag. När det verkliga kaloriintaget var tillräckligt för att skapa en mättnadskänsla spelade de kognitiva faktorerna, själva kaloriinformationen ingen roll. Men när personerna i studien hade måttliga hungerkänslor påverkade kaloriinformationen matintaget. Försökspersonernas antagande om ett högt kalorieinnehåll i yoghurten kan ha resulterat i en förhöjd hjärnaktivitet i de områden som är involverade i undertryckandet av hunger och matintag.
P.S. Hogenkamp, J. Cedernaes, C.D. Chapman, H. Vogel, O.C. Hjorth, S.
Zarei, L.S. Lundberg, S.J. Brooks, S.L. Dickson, C. Benedict, H.B. Schiöth, Calorie anticipation alters food intake after low-caloric but not high-caloric preloads, doi: 10.1002/oby.20293
http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/oby.20293/pdf
Sedan 2008 har svenska fladdermöss undersökts om de kan vara infekterade med det så kallade European Bat Lyssavirus (EBLV), som även kallas för fladdermusrabies. De första fynden av antikroppar mot denna sjukdom i Sverige gjordes 2009 hos fladdermöss fångade i Skåne.
Fladdermöss skiljer sig från andra djur genom att de kan överleva infektion av sin egen variant av rabiesvirus. Om de tidigare kommit i kontakt med EBLV och överlevt, påvisas detta genom att de har antikroppar mot viruset i blodet. Flera studier har visat att till synes friska fladdermöss kan ha antikroppar. Inget virus kunde dock påvisas i saliven hos de fladdermöss som nu visat sig ha antikroppar.
Främst drabbas fladdermöss av EBLV men i sällsynta fall kan de även smitta andra varmblodiga djur, inklusive människa, och då orsaka dödlig rabies. Smitta kan ske via bett eller om fladdermusens saliv kommer i kontakt med skadad hud hos andra djur eller människor. Man ska alltid vidta försiktighet genom att bära handskar vid hantering av fladdermöss. Ägaren till den fastighet där djur med antikroppar hittades har informerats.
Den art som SVA främst undersökt är vattenfladdermus, som är starkt förknippad med en variant av viruset, EBLV2. Resultaten stärker uppfattningen att denna rabiesform i Sverige förekommer hos särskilda fladdermusarter. Det är välkänt sedan lång tid att fladdermöss i Europa kan bära på EBLV, och det förekommer i flera av våra grannländer.
SVA planerar för att i sommar återigen undersöka fladdermöss i Skåne.
Fakta
Rabies är en virussjukdom som framför allt drabbar djur. Sjukdomen förekommer i olika former varav fladdermusrabies är en. Det vaccin som idag används på människor vid befarad smitta av klassiskt rabiesvirus ger även skydd mot fladdermusrabies.
I Sverige finns arton olika arter av fladdermöss. Fladdermöss är fredade enligt jaktlagstiftning och får inte fångas eller dödas. De är även fridlysta enligt artskyddsförordningen och får inte avhysas utan dispens från länsstyrelsen. För att undersöka levande fladdermöss fångas de in, och när prover tagits släpps de åter fria.
– Odal nämns på en rad runstenar under 1000-talet i Mälardalen, säger Torun Zachrisson, arkeolog som undersökt förhållandet mellan egendom och ära i ett projekt finansierat av Riksbankens Jubileumsfond.
Nu har hon slutredovisat det och kan visa att äganderätten, inte minst i form av arvsrätten inte bara är en seg struktur, den strukturerade också mycket i livet.
– Att vara odalman innebar i princip att vara en fri man. Den som var odalman hade till exempel rätt att delta på ting, och bara den som kunde visa att man ägt samma gård i sex generationer bakåt kunde kalla sig odalman. Det var alltså ett samhälle som var väldigt tillbakablickande. Att kunna räkna upp och på så sätt visa ägandeförhållande till sin gård sex generationer bak, vittnar om att det var ett samhälle där muntlig tradition spelade en viktig roll.
– Jag menar att man över tid kan se hur det här sättet att se på egendom har etablerats i Norden, eftersom det får konsekvenser för hur man har begravt sina döda. Jag talar i min forskning om begravningsvärdiga och fram till 400-talet hittar vi lika många gravar för såväl kvinnor som män och barn. Men från 400-talet och framåt märks hur begravningskicket ändras, barn begravs oerhört sällan på gravfälten och gravhögar blir allt vanligare.
Många gravhögar placeras dessutom i anslutning till gårdarna, och jag menar att det har att göra med odalrätten – för gravhögen blev ett enkelt och synligt tecken för dem som hade ägt sin gård och mark i sex generationer eller mer. Den här förändringen av hur man begravde folk förstärktes senare. Jag menar dessutom att man kan se hur Gamla Uppsala med monumentala gravhögar från omkring 560-talet började stå modell för hur en begravning skulle gå till i Mälardalslandskapen. Det blev helt enkelt mer likriktat, tack vare att man möttes vid stora sammankomster, och det påverkade synen på arvsrätten och egendomen. Runstenarna spelar också en roll i den utvecklingen. Det ser man exempelvis genom att många runinskrifter indirekt just gör anspråk på en gård, och så att säga markerar odalrätten.
Läs mer om Torun Zachrissons forskning i hennes slutredovisning.
Antalet bakterier i havet överstiger antalet stjärnor i universum och utgör en viktig del av ekosystemet. Deras samhällsstruktur består av ett litet fåtal arter som förekommer i högt antal och ett stort antal arter som består av enbart ett fåtal individer. I den marina miljön har man kunnat visa att olika grupper av bakterier är anpassade till olika förhållanden och att sammansättningen av bakteriesamhället varierar både över årstider och mellan olika regioner. Trots det, har det fortfarande till största delen varit oklart vilka faktorer som är viktiga för utbredningen av specifika bakteriegrupper.
De miljöfaktorer Sjöstedt har studerat är bland annat temperatur, salthalt, näringsämnen och syrekoncentration, och hennes resultat visar att bakteriesamhällen är känsliga för miljöförändringar och att anpassning till nya förhållanden sker genom förändringar i sammansättningen. Åtminstone till viss del sker förändringar i sammansättningen genom att arter som tidigare funnits i väldigt lågt antal blir dominanta.
Hennes resultat tyder också på att olika bakteriearter kan utföra liknande funktioner. Därmed påverkas inte samhällets funktion av lägre grad av mångfald, åtminstone inte när man studerar generella funktioner såsom nedbrytning av löst organiskt kol. Sammansättningen av bakteriesamhället verkar styras av miljöfaktorerna i den lokala miljön. De bakteriearter som samexisterar i miljön har likande ekologiska behov och är mer genetiskt besläktade. Detta tyder på att där finns en koppling mellan ekologiska funktioner och släktskap.
Sjöstedts resultat baseras på en rad olika projekt där prover tagits från Östersjön, Skagerak, Adriatiska havet och Sargassohavet.
Johanna Sjöstedt är född och uppvuxen i Malmö. Hon tog sin examen i molekylärbiologi vid Lunds universitet 2006. Sedan 2007 har han varit doktorand inom mikrobiologi vid Högskolan i Kalmar/Linnéuniversitetet.
Avhandlingen kan beställas från Linnaeus University Press: lupress@lnu.se”>lupress@lnu.se
Det autonoma nervsystemet är ett viktigt stressystem i kroppen och består av två grenar. Det sympatiska systemet kan liknas vid gasen i kroppen. Vid ökad aktivitet slår hjärtat fortare, blodtrycket och blodflödet ökar.
Den andra grenen är kroppens bromsfunktion som gör att hjärtat slår långsammare och blodtrycket sjunker. Detta parasympatiska system främjar kroppens återuppbyggnad och förmåga att hantera stress.
Det måste råda balans mellan gas och broms, mellan aktivitet och avslappning. Men långvarig smärta i muskler kan skapa en stress i kroppen, vilket innebär att den här viktiga balansen rubbas, och det uppstår en obalans i det autonoma nervsystemets reglering.
Nacksmärta försämrar återhämtning under vila. David Hallmans fyra studier – som utförts både i laboratorium och i människors vardag – visar på en minskad parasympatisk aktivitet, alltså mindre broms, under sömn och vila hos dem med långvarig nacksmärta, vilket innebär en försämrad förmåga till återhämtning.
De visar också en förändrad sympatisk respons under fysisk belastning hos personer med långvarig nacksmärta, med lägre reaktioner på både blodtryck och blodflöde.
Personer med smärta mindre fysiskt aktiva. En annan viktig observation från studierna var att personer med smärta var mindre fysiskt aktiva än de besvärsfria personerna, speciellt på fritiden.
– Vi såg att personer med nacksmärta var inaktiva på fritiden. Otillräcklig fysisk aktivitet kan vara en möjlig förklaring till försämrad stressreglering i kroppen vid långvarig smärta. En förklaring till att de är mindre aktiva kan vara att de inte har energi över till fysisk aktivitet efter arbetet, eller att de undviker att göra något som ökar smärtan, säger David Hallman, doktorand vid Högskolan i Gävle och som står bakom forskningen.
– Det är viktigt med daglig fysisk aktivitet, till exempel att promenera till jobbet, ta trapporna i stället för hissen. En ökad fysisk aktivitet under dagen kan kopplas till en ökad förmåga till återhämtning, exempelvis under sömnen.
David Hallman disputerar den 8 februari, kl 10.00 vid Högskolan i Gävle, hus 33, sal 202, med
avhandlingen ”Autonomic nervous system regulation in chronic neck-shoulder pain”, med undertitel: ”Relations to physical activity and perceived stress”.
Opponent är Allan Toomingas, docent vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet. Huvudhandledare har varit Eugene Lyskov, forskare, Centrum för belastningsskadeforskning, Högskolan i Gävle.
Det är också möjligt att ta del av disputationen via Adobe Connect.
Det är sedan tidigare känt att bukfetma har ett samband med onaturligt förstorade fettceller och en inflammerad fettväv i buken. Dessa problem är dessutom en drivande orsak till insulinresistens, vilket i sin tur orsakat en global, fetmarelaterad diabetesepidemi.
Forskare vid Sahlgrenska akademin har i en ny studie lyckats identifiera mekanismen för hur fettceller bildas från kroppens stamceller. I fokus står ett protein kallat WISP2, som enligt den aktuella studien spelar en aktiv roll för ämnesomsättningen och för utvecklandet av fetma.
Resultaten visar att hos människor med insulinresistens är mekanismen som rekryterar nya och friska fettceller störd, vilket leder till att de befintliga fettcellerna blir skadligt stora och att fettväven blir inflammerad.
– Att förstå hur denna mekanism fungerar är viktigt av flera skäl. Dels kan det öppna nya möjligheter att behandla de komplikationer i ämnesomsättningen som orsakas av fetma, dels kan det förbättra diagnostiken kring vilka som löper risk att drabbas av typ 2-diabetes, säger Prof Ulf Smith, vid Sahlgrenska akademin, som lett studien.
Studien WISP2 regulates preadipocyte commitment and PPAR activation by BMP4 publicerades i PNAS den 28 januari.
Dagens moderna textilfärger är utformade att motstå tvätt, solljus, oxidation, matfläckar och enzymer med bibehållen färgkvalité. Det finns flera olika färgklasser men azo- och anthraquinonfärger är de mest använda idag. De reaktiva azofärgerna binder till textilens fibrer och ger väldigt god färgäkthet, men en del av färgen reagerar med ämnen i vattnet, vilket medför att 10-40 % av färgen hamnar i processvattnet. Metoden som Jörgen Forss har utvecklat ger en kostnadseffektiv och robust biologisk behandling av textilfärger i vatten och textilt avloppsvatten. Behandlingen bygger på mikrobiologiska filter där flis från skogen och risskal används som bas. I filtret växer bakterier med speciella enzymer som bryter ner färgresterna.
I arbetet har biologiska filter testats för optimering av nedbrytning av färger och deras metaboliter. Testerna har gjorts med olika system av anaerob och aerob behandling baserat på fraktioner som skogsflis, trämaterial och risskal. Effektiviteten av behandlingen har analyserats med spektrofotometer och kemiska analyser på vattnets sammansättning. Detaljerade undersökningar av molekylära sammansättningen med särskilt fokus på metaboliter ss. aromatiska aminer har följts med vätskekromatografi kopplad till massdetektor (LC/MS). De utvecklade biologiska filtrena har behandlat vattenlösningar av azofärgerna reactive red 2, reactive black 5 och antraquinonfärgen reactive blue 4. Vidare har industriellt textilt avloppsvatten från ett färgeri behandlats, vilket avfärgats till 90 % inom 67 timmar med god nedbrytning även av metaboliter.
Molekylärbiologiska metoder har använts för att följa utvecklingen av framförallt det bakteriella samhället, men även en del intressanta fynd av svamp i vattenfasen har identifierats. Ett flertal bakterier med gener för att producera det färgnedbrytande enzymet azoreduktas har identifieras i de biologiska filtrena.
Den enkla men robusta konstruktionen av reningsmetoden tillsammans med de goda behandlingsresultaten har rönt stort intresse från ett flertal forskare från utvecklingsländer och ses som en lovande teknik för implementering.
Jörgen Forss har bedrivit sina forskarstudier under handledning av docent Ulrika Welander vid Linnéuniversitetet i ett projekt finansierat av SIDA. De molekylärbiologska analyserna har utförts i samarbete med docent Jarone Pinhassi, Linnaeus University Centre for Ecology and Evolution in Microbial model Systems. LC/MS analyserna har utförts i samarbete med SP – Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Avhandlingen bygger på ett manuskript och fyra publicerade artiklar varav en i samarbete med Ege universitet i Turkiet.
Avhandlingen ”Microbial Treatment of Textile Wastewater Applicable in Developing Countries” försvaras fredagen den 8:e februari kl. 13.00 i hus M i sal 1083, Linnéuniversitet, Växjö. Opponent är Professor Bo Svensson, verksam vid Linköpings universitet.
Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, vill rekommendera hästägare att skydda sina dräktiga ston mot virusabort, främst genom att hålla dem avskilda. Ston kan också vaccineras mot EHV-1 i femte, sjunde och nionde dräktighetsmånaden.
– Abortviruset sprids främst via luftvägarna mellan hästar, säger Gittan Gröndahl, tf statsveterinär på SVA. Sjukdomen kan uppträda som en förkylning, ofta hos unghästar om vintern och i sällsynta fall ge förlamning. Många hästar bär på viruset året runt och det kan aktiveras av stress. Därför ska dräktiga ston inte utsättas för stress och transport i onödan, och de bör inte hållas tillsammans med unghästar eller hästar som reser och träffar andra.
Abortviruset EHV-1 (ekvint herpesvirus 1) drabbar endast hästdjur. Det är besläktat med herpesvirus som kan ge munsår hos människa. Stoet kastar sitt foster oftast helt utan förvarning eller tecken på sjukdom. Diagnos kan ställas via prover från foster eller fosterhinnor.
Stora mängder virus kan spridas från fostret och stoet. Isolering och sanering är viktigt för att förhindra ytterligare fall.
Två nya studier av fysiker vid Umeå universitet publicerade i tidskrifterna ACS Nano och Journal of Physical Chemistry C presenterar nya egenskaper hos oxiderad grafit och grafen. Grafen är en tunn film av kol, bara en atom tjock. Det är ett unikt adsorberande material på grund av sin extremt stora yta. Ett gram grafen har en yta jämförbar med en fotbollsplan. Denna yta skulle vara perfekt för adsorption av gaser och vätskor, i tillämpningar för lagring av gas, extraktion av föroreningar från vatten, och så vidare, om inte grafen vore en hydrofob, vilket innebär att dess yta stöter bort vatten.
Oxidation av grafen resulterar i anmärkningsvärda förändringar av dess egenskaper. Grafenoxid är hydrofil och dras till vatten, och är till och med lättlöslig i vatten. Material som består av många grafenoxidskikt kallas grafitoxid. Det har många unika egenskaper: det absorberar vatten och alkoholer i stora mängder och sväller liksom leror när vatten tillsätts.
En ny studie av Alexandr V. Talyzin och hans team visar att grafitoxid kan suga upp ytterligare metanol och etanol vid låga temperaturer jämfört med rumstemperatur. Strukturen expanderar när materialet kyls i flytande lösningsmedel. Vid -130 grader Celsius har oxidskikten i grafen separerats med 20.4 Å genom inkorporering av ytterligare etanol, jämfört med ungefär 3.4 Å i grafit och ungefär 6.5 Å i lösningsmedelsfri grafitoxid.
– Avståndet mellan grafenoxidskikt vid låga temperaturer är så stort att det blir ett kompositmaterial med grafenoxidblad separerade av minst fyra monolager av metanol- eller etanolmolekyler. Vad som också är anmärkningsvärt är att detta fenomen bara kunde observeras i en särskild typ av grafitoxid. Många olika typer av grafitoxid är kända och vi börjar nu förstå hur enormt stora variationerna är i deras egenskaper. Det är inte bara ett material, det är en hel familj av material, säger Alexandr V. Talyzin, forskare vid institutionen för fysik.
I en separat studie, publicerad i Journal of Physical Chemistry C, visas att en viss typ av grafitoxid kan användas för selektiv absorption av metanol från blandningar av vatten och metanol. Ett mycket enkelt filtreringsexperiment visade att när vatten-metanolblandningen droppade genom grafitoxidpulvret absorberades en del av metanolen i pulvret och det som kom ut innehöll mer rent vatten.
– I framtiden vill vi utforma särskilda membran bestående av grafenoxid som kan användas för separation av lösningsmedel eller vattenrening. Dessa första resultat hjälper oss att förstå olika sätt att göra sådana membran, säger Alexandr V. Talyzin.
Det första exemplet på lyckad separation av lösningsmedel rapporterades förra året i en studie från en forskargrupp vid Manchester University, vilken leds av I. Grigorieva och A. Geim, nobelpristagare i fysik för sina upptäckter inom grafenområdet.
Originalpublikation
Shujie You , Bertil Sundqvist , and Alexandr V. Talyzin : Enormous Lattice Expansion of Hummers Graphite Oxide in Alcohols at Low Temperatures. ACS Nano, Article ASAP. DOI: 10.1021/nn3051105
Shujie You, Junchun Yu, Bertil Sundqvist, L. A. Belyaeva, Natalya V. Avramenko, Mikhail V. Korobov, and Alexandr V. Talyzin: Selective Intercalation of Graphite Oxide by Methanol in Water/Methanol Mixtures. J. Phys. Chem. C, Article ASAP. DOI: 10.1021/jp312756w
Det är sedan länge känt att kolesterol är den främsta riskfaktorn för hjärt- och kärlsjukdomar. Kolesterolet, som i huvudsak produceras i kroppen men också tillförs oss via kosten, avlägsnas från kroppen genom en process i levern där kolesterolet omvandlas till gallsyror som därefter utsöndras i tarmen.
Samstämmiga forskningsrön visar att tarmens bakterier påverkar vår kropp och vår hälsa på betydligt fler sätt än vad som tidigare varit känt.
Fredrik Bäckheds forskargrupp är ledande i forskningen kring hur tarmbakterier kopplas till välfärdssjukdomar som fetma, diabetes och hjärtkärlsjukdom.
I en studie som publiceras i den ansedda tidskriften Cell Metabolism visar de nu att kolesterolomsättningen styrs av bakterier i tunntarmen, som skickar signaler till en särskild mottagare i tarmslemhinnan kallad FXR-receptor.
– Läkemedel som minskar kolesterolnivåerna har de senaste åren kraftigt minskat dödsfallen orsakade av hjärt- och kärlsjukdomar. Vår studie är ett steg på vägen, eftersom vi för första gången visar hur tarmfloran reglerar bildandet av gallsyror från kolesterol, säger Sama Sayin, läkare och doktorand vid Sahlgrenska akademin och studiens huvudförfattare.
Förutom att påverka kolesterolomsättningen i kroppen är FXR-receptorn också inblandad i kroppens socker- och fettmetabolism.
– Kan vetenskapen identifiera exakt vilka bakterier som påverkar FXR-signaleringen i tarmen skulle det kunna innebära nya vägar att behandla diabetes och hjärtkärlsjukdom, säger Fredrik Bäckhed, professor vid Sahlgrenska akademin som lett studien.
Artikeln Gut microbiota regulates bile acid metabolism by reducing the levels of tauro-betamuricholic acid, a naturally occurring FXR antagonist publiceras i Cell Metabolism den 5 februari. Studien är ett samarbete med forskare från VTT i Finland, Karolinska Institutet och AstraZeneca i Mölndal.
Med lagen om offentlig upphandling 1992 inleddes en omvandling av den offentliga sektorn. Upphandling och kundval skulle stimulera till ökat privat företagande, inte minst bland kvinnor. Den offentliga sektorn är ju av tradition starkt kvinnodominerad.
Birgitta Sköld är nybliven licentiat i företagsekonomi vid Linköpings universitet. Hon har studerat samtliga småföretagare åren 1993 till 2008 i 16 kvinnodominerade näringsgrenar som påverkats av konkurrensutsättning. Hon konstaterar att kvinnors företagande verkligen har ökat – men det har också mäns. Kvinnors andel av företagarna har minskat i nio av näringsgrenarna.
Kvinnors underrepresentation bland företagarna har förstärkts över tidsperioden, givet deras andel av de sysselsatta. Underrepresentationen har ökat i 13 av de 16 kvinnodominerade näringsgrenarna från 2003 till 2008. Enbart i näringsgrenarna Barnomsorg i förskola, Annan barnomsorg och Annan hälso- och sjukvård har kvinnor en representation bland företagarna som motsvarar deras andel av de sysselsatta år 2008.
– Kring millennieskiftet skedde en vändning, säger Birgitta Sköld. Under 1990-talet ökade kvinnors andel av företagandet inom dessa branscher, men sedan vände det och nu ökar mäns andelar mer än kvinnors.
Resultaten på den detaljerade näringsgrensnivån visar på en stabilitet i kvinnors underrepresentation bland företagare. Birgitta Sköld visar också att andra strukturella villkor påverkar kvinnors och mäns företagande. Kombinationen av stordrift och upphandling gynnar mäns företagande, medan smådrift och kundval gynnar kvinnors.
Kommuner kan välja mellan upphandling och kundval när de konkurrensutsätter verksamheter, eller en kombination av båda. Upphandling innebär ofta höga inträdesbarriärer med stora initiala kostnader och långa kontrakt som skapar oligopol. Kvinnors andel som företagare har minskat mest i de näringsgrenar där upphandlingsmodellen använts, konstaterar Birgitta Sköld, exempelvis Sluten sjukvård, Vård och omsorg i boende, ej äldre, samt Äldre- och handikappomsorg. Kvinnliga företagare har klarat sig bättre där kundval tillämpats, som inom Barnomsorg, Annan hälso- och sjukvård och Grundskola.
Slutligen spelar även professionen roll. Läkare och tandläkare är exempel på professioner med rätt att driva egen verksamhet. Dessa professioner är fortfarande maskulint könskodade, skriver Sköld, liksom också företagande i sig är. Så trots en stor andel kvinnor sysselsatta i dessa näringsgrenar, är det här kvinnor är mest underrepresenterade år 2008.
Kombinationen stordrift och upphandling ser alltså ut att missgynna kvinnors företagande och främja en numerär maskulinisering av den offentliga sektorn, och den manliga könsmärkningen av företagande förefaller motståndskraftig, konstaterar Birgitta Sköld avslutningsvis.
Lic-avhandlingen heter ”Strukturerna och företagandet – en longitudinell studie av kvinnors och mäns företagande i spåren av den offentliga sektorns omvandling”.
Göran Finnveden har tillsammans med forskare på Statistiska Centralbyrån (SCB) och KTH-forskaren Yevgeniya Arushanyan bland annat tagit fram indikatorer för utsläpp av växthusgaser och andra utsläpp till luft orsakade av svensk konsumtion. Detta för att belysa miljöpåverkan i andra länder. Det huvudsakliga syftet med indikatorerna är följa trenden för utsläppen över tiden.
Beräkningar som presenteras i studien visar att utsläppen utomlands har ökat från 44 miljoner ton till 58 miljoner ton, vilket innebär 30 procents ökning mellan 2000 och 2008. Som en jämförelse har utsläppen i Sverige orsakade av svensk konsumtion minskat från 46 miljoner ton till 40 miljoner ton, vilket motsvarar 13 procents minskning. Detta under samma tidsperiod.
Resultatet i studien rör åren 2000 till 2008, men enligt Göran Finnveden finns det ingen anledning att tro att situationen inte kvarstår även för åren 2009 till 2012.
– Man kan misstänka att det ser ungefär likadant ut idag. De svenska inhemska utsläppen har gått lite upp och ner de senaste åren, bland annat på grund av konjunktursvängningar, men de långsiktiga trenderna håller nog i sig, säger Göran Finnveden.
Ökningen kan huvudsakligen förklaras av en ökad konsumtion som tillgodoses av större import. Det faktum att värdet av importen har ökat med drygt 40 procent (fastprisberäknat) från år 2000 till år 2008, stödjer den förklaringen.
En ökning kan också orsakas av att sammansättningen av konsumtionen förändras, det vill säga att andra typer av produkter importeras, sådana som av olika skäl orsakar högre utsläpp. Eller att produktionen av de importerade varorna sker i länder som orsakar större utsläpp för att producera likadana varor.
En del av ökningen kan förklaras med befolkningsökning under perioden. För att utröna vilka faktorer i övrigt som ligger bakom ökningen av utsläppen krävs kompletterande studier, som inte rymts inom denna studie.
Per person är växthusgasutsläppen från svensk konsumtion enligt rapporten cirka 10 ton per år, vilket är ungefär samma som genomsnittet i EU.
Undersökningen är gjord på beställning av Naturvårdsverket, och rapporten heter ”Konsumtionsbaserade miljöindikatorer” Underlag för uppföljning av generationsmålet”. Den har även utkommit i en engelsk version.
Tidigare forskning har visat att kroppslukten hos djur innehåller information om djurets immunsystem. När till exempel möss, fiskar och fåglar parar sig använder de kroppslukten för att hitta en partner som har ett kompletterande immunsystem, detta för att avkomman ska få bästa möjliga skydd mot sjukdomar.
Frågan om även vi människor använder kroppslukten för att få information om immunsystemets status när vi väljer partner har varit omdebatterad. Men en studie som leds från Max Planck-institutet i Tyskland och som involverar forskare från Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, bevisar nu att så är fallet.
I studien, som publiceras i tidskriften Proceedings of the Royal Society B, har forskargruppen i ett försök med 30 kvinnor lyckats identifiera enskilda molekyler i respektive individs genetiska immunförsvar. Med hjälp av molekylerna har forskarna utvecklat syntetiska dofter.
I försöket fick kvinnorna lukta på både ”sin egen” genetiska kroppslukt och på andras, samtidigt som deras hjärnaktivitet övervakades genom magnetröntgen. Försöket visade att kvinnorna dels uppfattade den kroppsegna lukten som positiv och trevlig, dels att den aktiverade särskilda områden i hjärnan som förknippas med sexuell selektion.
– Vår studie bevisar att även människor kan använda kroppslukter för att hitta partners med ett kompletterande immunförsvar. Även om vi inte är medvetna om det kan doften därmed vara avgörande vid valet av partners, säger Ilona Croy, forskare vid Sahlgrenska akademin som är medförfattare i studien.
Studien är ett resultat av mer än tio år forskning, och öppnar enligt forskarna möjligheten att skapa dofter som förstärker kroppens signaler och som skulle kunna öka chansen att attrahera en partner.
– I framtiden skulle en syntetisk parfym kunna tillverkas som baserades på kemiska signaler och producerades utan sedvanliga animaliska produkter, säger forskningsledaren Manfred Milinski vid Max Planck-institutet.
Artikeln Major histocompatibility complex peptide ligands as olfactory cues in human body odour assessment publicerades online i Proceedings of the Royal Societey B den 23 januari.
I studien medverkade även forskare från universitetet i Freiburg och universitetet i Dresden.
