Sedan 11 september finns ett ökat tryck på biologer och andra naturvetare att ta ansvar för att undvika skadliga konsekvenser som deras forskning skulle kunna leda till. I en doktorsavhandling diskuterar statsvetaren och bioetikern Frida Kuhlau om de har ett ansvar för potentiellt skadlig användning av deras forskning och vad det ansvaret i så fall består av.

Forskning om hur virus och bakterier sprids kan hjälpa oss att hindra sjukdomar från att bli epidemier eller pandemier. Tyvärr har den här typen av forskning också potential att användas för att orsaka skada. Ibland kan forskning som är bra för mänskligheten också användas för att utveckla och sprida biologiska vapen. Det här är skälet till att publiceringen av två manuskript om hur fågelinflusensan (H5N1) sprids fördröjdes flera månader förra året.

Enligt Frida Kuhlau behövs etisk kompetensutveckling i forskarsamhället för att forskare ska kunna ta ett ansvar för problematiken som på engelska kallas dual use: forskning med dubbel användningspotential.

– Forskarna behöver bli mer medvetna. Dessutom behöver de förmågan att reflektera och anpassa sitt agerande, säger Frida Kuhlau.

Forskare inom naturvetenskaperna har redan idag vissa skyldigheter. I avhandlingen har Frida Kuhlau undersökt dem och hon anser att flera är rimliga:

– Ibland kan det betyda att man måste syna sin forskning och de potentiella konsekvenserna den kan få för andra och för samhället. Det kan också innebära att rapportera misstänkta oegentligheter, säger Frida Kuhlau.

Enligt henne behövs också förutsättningar som gör ansvarstagande möjligt:

– Forskarsamhället behöver arbeta för att skapa förutsättningar för att bygga etisk kompetens. Det behövs också möjligheter att föra diskussioner kring forskning med dubbel användningspotential, säger Frida Kuhlau.

För att göra det behövs det stöd från organisationer och institutioner. I sin avhandling föreslår Frida Kuhlau att man skapar strukturer som gör det möjligt för olika intressenter i debatten omkring skadliga användningsområden att kommunicera med varandra och både ta och dela ansvar. Hon kallar det diskursetik och tror att ett forum för diskussion omkring de här frågorna är en nödvändig ingrediens i hanterandet av forskning som kan ha skadliga användningsområden.

Resistensförädling anses ofta vara den hållbara lösningenpå problem med trädsjukdomar som almsjuka. Förbättrad motståndskraftgenom selektion för eller förstärkning avträdetsegna försvarsmekanismermot skadegörande svampar kan dock ha oförutseddaeffekter på andra organismer som lever i träden. En ny studie utförd av bl a SLU-forskare och publicerad i den vetenskapliga tidskriften PLOS ONE visar att almträd med god motståndskraft mot almsjukan även hade färre symbiotiska, vedlevande svampar.

– Anledningen till detta kan vara att vissa symbiotiska svampar påverkas av samma försvarsmekanismer som skadesvampar, säger forskaren Johanna Witzell, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Alnarp.

Symbiotiska svampar som hon tillsammans med post doc-forskaren Elzbieta Rozpedowska och doktoranden Kathrin Blumenstein vid SLU, samt forskarkollegor i Spanien, Finland och Schweiz har studerat, kallas endofytsvampar. Endofytsvampar tillbringar åtminstone en del av sin livscykel inom växters vävnader utan att orsaka synliga symptom. Dessa svampar kan stärka trädens motstånd mot stress, såsom torka, eller mot skador orsakade av naturliga fiender, till exempel sjukdomsalstrande svampar. Som pionjärsvampar, dvs svampar som finns i döende och döda växtvävnader redan innan vanliga nedbrytande svampar får tillgång till växtmaterialet, kan endofytsvampar bidra till de tidiga skedena av skogsbiomassans nedbrytning. Endofytsvampars mångfald kan därför ha en stor betydelse för skogsekosystemet. 

I den publicerade studien utforskades endofytsvampars förekomst i blad, bark och ved hos spanska lundalm-kloner (Ulmus minor) varav några i upprepade studier har visat hög mottaglighet mot almsjukan medan andra har varit motståndskraftiga, samt i den asiatiska almarten Ulmus pumila som visar god motståndskraft mot almsjukan.  

Resultaten tyder på att endofytsvampars mångfald i ved är lägre i almträd som är motståndskraftiga mot almsjukan. Om ett negativt samband mellan trädets motståndskraft mot skadesvampar och endofyters mångfald är ett vanligt förekommande fenomen i skogsträd, skulle storskalig plantering av motståndskraftiga träd på långt sikt kunna bidra till förändringar i de ekosystemtjänster som påverkas av endofytsvampar.

Studien visar dock också att förekomsten av vissa, enskilda endofytsvampar är starkt kopplad till motståndskraftiga träd vilket antyder att dessa svampar kan leda till nya sätt att dämpa almsjukan.

– Endofytsvampar kan på flera sätt bidra till almarnas motståndskraft mot almsjukan. Vi har upptäckt svampar som är vanligt förekommande i motståndskraftiga träd och som i laboratorietester hindrar almsjukasvampens tillväxt genom att producera kemikalier, säger Kathrin Blumenstein.

Läs artikeln här:
http://www.plosone.org/article/info%3Adoi%2F10.1371%2Fjournal.pone.0056987

Sådana metoder kan användas för att undersöka kriminella nätverk och andra komplicerade organisationer.

– Jag har undersökt en speciell sorts komplexa nätverk som kallas multigrafer. De kan användas för att studera hur information snabbt sprids och snabbt kan hittas på internet eller för att undersöka de kriminella nätverken bakom köttfusket för att ta ett aktuellt exempel, säger Termeh Shafie från Statistiska institutionen vid Stockholms universitet.

Nätverksanalys är ett samtida populärt forskningsområde med tillämpningar inom exempelvis sociologi, ekonomi, fysik, kemi och datavetenskap. Den nya forskningen gör det lättare att beskriva och analysera nätverk som annars inte går så lätt att kartlägga.

– Ofta är det svårt att samla in data från stora komplexa nätverk och speciella statistiska nätverksmetoder har utvecklats för stickprov och annan datainsamling, säger Termeh Shafie.

Ett annat område där nätverksanalys är mycket användbart är för att begränsa spridning av olika virus. För att kunna förhindra smitta så behövs en analys av själva nätverksstrukturen, alltså vilka olika vägar som smittan tar. När vi väl har den informationen så går det också att styra, förbättra eller begränsa nätverksdynamiken. Andra nätverk som kan kartläggas och analyseras kan exempelvis vara ryktesspridning på internet, flöden av information, varor, tjänster och påverkan mellan olika typer av aktörer såsom personer, företag och länder.

– Den ökande användningen av internet och stora databaser ökar också behovet av statistiska nätverksmetoder och statistisk forskning om komplexitet och där kan min forskning vara till stor hjälp.

Länk till avhandlingen: http://su.diva-portal.org/smash/record.jsf?searchId=1&pid=diva2:571343

Skogen är en betydelsefull näring för Sverige med närmare 100 000 sysselsatta och stora exportinkomster till landet. Kunskaperna som ska ligga till grund för beslut som ska gynna en uthållig utveckling av skogen är ofta osäkra och olika inblandade har också olika intressen som skapar målkonflikter. Ibland uppstår också extrema situationer, till exempel i samband med stormen Gudrun, som kräver snabba beslut.

Som en del av det stora forskningsprogrammet Future Forest – Sustainable Strategies under Uncertainty and Risk ska sociologerna professor Rolf Lidskog och universitetslektor Daniel Sjödin studera det här beslutsfattandet. Örebroforskarna har fått över två miljoner kronor till sin del under tre år, men det kan också bli en förlängning när hela programmet ska summeras under 2016.

– Det finns en kunskapsosäkerhet när myndigheter och organisationer ska fatta beslut om hur denna viktiga naturresurs ska förvaltas på bästa sätt, inte minst för att bevara en biologisk mångfald. Projektet ska bland annat ge ökade kunskaper om hur forskningsresultat ska kunna användas i beslutsfattandet, säger Rolf Lidskog.

Future Forest är ett mångvetenskapligt forskningsprogram, som fått fortsättningsanslag från flera håll, främst Stiftelsen för miljöstrategisk forskning, Mistra och det svenska skogsbrukets forskningsinstitut Skogforsk.

Den största delen av världens diamantproduktion används idag för olika industriella tillämpningar. För optik är diamant intressant eftersom det har ett högt brytningsindex och är transparent för nästan alla våglängder från ultraviolett och upp. Men eftersom diamant är så hårt och kemiskt stabilt så är det ett ganska svårt material att forma som man vill.

Arbetet bakom Pontus Forsbergs avhandling har syftat till att förbättra metoderna för
etsning av mikrostrukturer i diamant samt att demonstrera praktiskt användbara
mikrostrukturer. Tillämpningarna innefattar bland annat så skilda områden som detektion av specifika proteiner och avbildning av planeter kring andra stjärnor.

Dagens stora teleskop har tillräcklig upplösningsförmåga för att se en planet i omlopp kring en stjärna långt bortom solsystemet. Närheten till en ljusstark stjärna gör det dock mycket svårt att urskilja det svaga ljuset från planeten.

För att göra det möjligt att observera sådana planeter har Pontus Forsberg och Mikael Karlsson på Ångströmlaboratoriet vid Uppsala universitet tillsammans med forskare från universitetet i Liège i Belgien och European Southern Observatory (ESO) utvecklat en ny sorts koronagraf, baserad på mikrooptik i diamant. Denna optiska komponent kräver djupt etsade gitter (en uppsättning parallella skåror) med en precision på mindre än en tiotusendels millimeter. En metod för att kunna etsa sådana gitter i diamant har tagits fram i renrummet på Ångströmlaboratoriet. Gittren har etsats på båda sidor av tunna diamantskivor, 1-2 cm i diameter och 0,3 mm tjocka.

Den nya koronagrafen har installerats i ESO:s Very Large Telescope (VLT) i Chile och i Large Binocular Telescope (LBT) i Arizona.

– Redan i de första testen har man kunnat se en sedan tidigare känd planet kring stjärnan Beta Pictoris och en tidigare okänd röd dvärgstjärna i omlopp kring en ljusstark vit stjärna (HD4691) 200 ljusår bort, vilket visar att komponenten fungerar som den ska. Det ska bli mycket spännande att se vad astronomerna kan hitta med den, säger Pontus Forsberg.

Här finns avhandlingen Diamond Microfabrication for Applications in Optics and Chemical Sensing.

– Med sin tvärvetenskapliga inriktning ger programmet studenterna en bred kompetens och förfinade redskap för kritisk kunskapsreflexion liksom praktiskt arbete med genusrelaterade frågor inom en rad inriktningar, säger Kajsa Widegren, studierektor i genusvetenskap.

Det tvååriga programmet vänder sig till svenska och internationella studenter som vill arbeta med jämlikhets- och jämställdhetsfrågor inom en lång rad områden som till exempel offentlig förvaltning, vårdsektorn, rättsväsende, kulturarvssektorn och näringslivet. Programmets fyra inriktningar (Equality politics, organisation, and law, Cultural theories and pratices, Cultural heritage och Body politics and social health) ger spetskompetenser där genusforskningen och samhällsutveckling överlappar och förutsätter varandra.

Det gemensamma syftet, oavsett inriktning, är att ge studenterna teoretiska och praktiska verktyg för att verka på fält som arbetar med att säkra likabehandling och att utmana sociala och kulturella normer för genus, sexualitet, etnicitet, funktionalitet och så vidare.

– Vi ser att dessa kunskaper efterfrågas inom en rad samhällsområden. Att jobba med jämlikhetsfrågor är komplext och därför behöver studenterna ha möjlighet att reflektera teoretiskt kring sina praktiker och praktisera teoretiskt arbete, utveckla ett självreflexivt förhållningssätt samt reflektera över tvärvetenskapliga utmaningar, säger Kajsa Widegren.

Masterprogrammet Gendering Practices ges av institutionen för kulturvetenskaper, i samarbete med juridiska institutionen, institutionen för vårdvetenskap och hälsa, globala studier, förvaltningshögskolan, institutionen för historiska studier och institutionen för litteratur, idéhistoria och religion. Behöriga att söka är de som antingen har en bachelor (fil. kand) i genusvetenskap, eller som har förvärvar motsvarande förkunskaper genom att ha skrivit ett självständigt arbete med en tydlig genusteoretisk inriktning.

Paradoxmasken är en centimeterstor enkelt byggd varelse som bara påträffas regelbundet vid den svenska västkusten. Masken saknar hjärna, könsorgan och andra viktiga organ.

Forskarna tvistar om ursprunget
Frågan om huruvida paradoxmasken har en nyckelposition i djurens utvecklingsträd eller inte har zoologerna länge varit oeniga om. Skulle den ha en nyckelposition betyder det mycket för förståelsen av den evolutionära utvecklingen av organ och cellfunktioner, som till exempel stamceller.  Frågan är alltså inte bara viktig för biologin utan även för potentiella biomediciniska tillämpningar.

– Det är helt fantastiskt att en av djurrikens evolutionära nyckelorganismer lever direkt utanför dörren till Göteborgs universitets marina forskningscentrum. Och detta är faktiskt det enda ställe i hela världen där man kan forska på djuret, säger Matthias Obst vid institutionen för biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitet.

Det första exemplaret av masken insamlades vid Gåsö ränna i Gullmarn år 1878 av August Malm och finns bevarad på Göteborgs Naturhistoriska Museum. Här är hans insamlingsflaska.

Det första exemplaret av masken insamlades vid Gåsö ränna i Gullmarn år 1878 av August Malm och finns bevarad på Göteborgs Naturhistoriska Museum. Här är hans insamlingsflaska.

Masken nära släkt med människan
Genetiska studier tyder på att paradoxmasken tillhör gruppen deuterostomia, den exklusiva skara dit människan tillhör.

– Vi är alltså kanske närmare släkt med paradoxmasken, som inte har någon hjärna, än vi är med till exempel humrar och trollsländor, säger Matthias Obst.

Även om masken inte är särskilt lik människan, har utvecklingsbiologer hänvisat till att den tidiga embryonala utvecklingen av masken visar likheter med den gruppen människor tillhör. Men problemet har varit att aldrig någon tidigare kunnat se paradoxmasken utveckling.

Nu har dock en forskargrupp på Lovéncentet Kristineberg och Göteborgs Naturhistoriska Museum lyckats med vad inget gjort förut; att isolera alldeles nykläckta små paradoxmaskar.

– Och dessa nykläckta maskar uppvisade inga som helst rester av avancerade drag! Snarare visar de likheter med ganska enkla och urgamla djur som till exempel koraller och svampdjur, säger Matthias Obst.

Västkusten unikt forskningscenter
Studien visar också vilken värde Göteborgs universitets marina stationer har för viktigt grundforskning.

– Lovéncentet vid Göteborgs universitets är den enda platsen i hela världen där man kan studera paradoxmasken. Det bidrar till att forskare från hela världen kommer till Gullmarsfjorden för att lösa en av de stora gåtorna i djurlivets evolution, säger Matthias Obst.

Länk till artikel: http://www.nature.com/naturecommunications

– En ökning av totalkonsumtionen med 1 procent ledde till en ökning i rattfylleri med 2 procent i Norge och 1,5 procent i Sverige, säger Thor Norström, professor vid Institutet för social forskning (SOFI), Stockholms universitet.

Studien visade ett starkt samband mellan totalkonsumtionen av alkohol och omfattningen av rattfylleri både i Sverige och Norge.

– Utvecklingen i rattfylleri i de båda länderna följde konsumtionsutvecklingen i såväl uppgångar som nedgångar, säger Thor Norström.

Restriktiv alkoholpolitik kan begränsa alkoholskadorna
Tidigare forskning har påvisat samband mellan totalkonsumtionen av alkohol och en lång rad skador, till exempel våld, självmord och olika former av sjuklighet och dödlighet.

– Denna studie förlänger skadelistan och visar att även rattfylleriets omfattning kan begränsas genom en restriktiv alkoholpolitik som håller tillbaka alkoholkonsumtionen, säger Thor Norström.

Om studien
Resultatet baseras på analyser av tidsseriedata för alkoholförsäljning och rattfylleri i Norge och Sverige under perioden 1957 till 1989. En period då man hade en enhetlig rattfyllerilagstiftning i båda länderna.

Thor Norström vid Stockholms universitet har genomfört studien tillsammans med Ingeborg Rossow vid Statens institutt for rusmiddelforskning i Norge. Artikeln ”Population drinking and drink driving in Norway and Sweden: an analysis of historical data 1957–89” publiceras online i Addiction den 6 mars 2013.

Den vetenskapliga publikationen är väldigt viktig i forskarvärlden och mäter både produktivitet och framgång. I allt högre grad fördelas universitetens anslag och forskarnas vetenskapliga meriter utifrån produktionen av publikationer. Enligt Stefan Eriksson, docent och lektor i forskningsetik vid Uppsala universitets Centrum för forsknings- & bioetik (CRB) leder det här ibland till att forskare tänjer på gränser för vem som ska räknas som medförfattare och vad som skall och bör publiceras.

– Om forskare tar genvägar eller rent av fuskar riskerar det att undergräva vetenskapen och att forskare kan bli orättvist bedömda, säger Stefan Eriksson.

Stefan Eriksson är en av författarna till den första svenska boken om publiceringsetik. I boken tar han och kollegan Gert Helgesson på Karolinska Institutet upp dessa problem och kommer med förslag på åtgärder.  Boken riktar sig till forskare inom alla vetenskapsområden och tar upp flera aspekter på vetenskapligt publicerande. Bland annat framväxten av open access och hur det kollegiala granskningssystemet (peer review) fungerar. Men vad är då de allvarligaste problemen och hur ska man hantera dem?

– Allvarligast är kanske forskningsfusk, men vi diskuterar också när forskare inte publicerar sina resultat eller när de publicerar sig i onödan, säger Stefan Eriksson.

Vid Uppsala universitet har man valt att försöka mota Olle i grind genom att ge doktorander en grundläggande utbildning i frågorna. För doktorander i teknik, naturvetenskap, medicin och farmaci är det obligatoriskt sedan många år och kurser är valbara för samhällsvetare. Universitetets Centrum för forsknings- & bioetik (CRB) är ansvariga för undervisningen. Stefan Eriksson har undervisat doktorander i många år och säger att det nästan varje gång dyker upp frågeställningar kring publikationer:

– Doktorander är i en utsatt situation och kan exempelvis inte alltid säga ifrån när personer som inte bidragit läggs till listan över medförfattare, säger Stefan Eriksson.  

Boken ges ut av Studentlitteratur och riktar sig till alla som är intresserade av de här frågorna.

Forskare på VTI (Statens väg- och transportforskningsinstitut) har tittat på hur en marknadsöppning har påverkat konkurrensen och Konkurrensverket har fått in fyra anmälningar som rör marknadsöppningar medan Konsumentverket inte har fått in några sådana anmälningar alls.

– I arbetet med denna rapport har vi inte kunnat finna några indikationer på att inträdande järnvägsföretag i tågplan 2013 har fått sämre tåglägen än etablerade järnvägsföretag. Vi kan inte heller redovisa några indikationer på att företag förfördelats på annat sätt, säger Roger Pyddoke, forskare på VTI (Statens- väg och transportforskningsinstitut).

Rapporten från CTS (Centre for Transport Studies) visar att fler banor är överbelastade och pekar på att trycket på den svenska järnvägen ökar allt mer.

Rapporten är en andra delrapport i projektet ”De nationella myndigheters agerande inför marknadsöppning inom kollektivtrafiken” som utförts på uppdrag av Trafikanalys.

Grundprincipen för prissättning av järnvägsinfrastruktur ges i transportpolitiken och järnvägslagen. Detta innebär att prissättningen ska utgå från samhällsekonomiska marginalkostnader. Trafikverket har upprättat planer för att öka och differentiera banavgifterna. Tills vidare ligger dock banavgifterna fortfarande under lagkravet på att nivån ska motsvara den samhällsekonomiska marginalkostnaden. Om järnvägsföretagen skulle möta den korrekta marginalkostnaden skulle efterfrågan av kapacitet skulle vara lägre än vad den är i dag.

VTI konstaterar därför att den kapacitetsbrist som råder på Trafikverkets järnvägsnät till viss del kan förklaras med för låga avgifter. Detta gäller såväl linjer som driftplatser.

Även om banavgifterna utgör en central variabel för att tilldela kapacitet har regleringsmyndigheten Transportstyrelsen endast i liten utsträckning uppmärksammat frågan. Transportstyrelsen är medveten om att järnvägslagen och den nya kollektivtrafiklagen ställer större krav på uppföljning och utvärdering och har därför initierat ett utvecklingsarbete.

Under 2012 offentliggjordes en operationalisering av uppdraget att övervaka och bedriva tillsyn på marknaderna på kollektivtrafikområdet.

VTI:s bedömning av Transportstyrelsens operationalisering av sitt uppdrag är att den är oklar och otillräcklig. Det saknas till exempel ett perspektiv på vilket slags analyser Transportstyrelsen kan tänkas behöva göra och vilken slags kompetens detta kan kräva.

Den aktuella studien, som denna vecka publiceras i den ansedda tidskriften PNAS (Proceedings of the National Academy of Sciences) presenterar den första storskaliga identifiering av genetiska varianter som påverkar människans proteinprofil i blodplasma.

Det humana genomet består av drygt 20 000 gener som kodar för olika protein. Såväl koncentrationen som strukturen på ett protein spelar en viktig roll i etiologi, diagnos och behandling av olika sjukdomar. Det är sedan tidigare känt att genetiska varianter har en stor påverkan på olika geners aktivitet. Dock är effekterna av de genetiska varianterna på proteomet till stor del outforskad. Detta beror till stor del på bristen på storskaliga metoder för proteomikanalyser.

I den aktuella studien har 1056 peptider, som representerar 163 olika proteiner, identifierats och kvantifierats i plasma från 1060 personer genom storskalig masspektrometri. Nivåerna från nästan en femtedel av peptiderna visade på hög ärftligheten och totalt 60 peptider påverkades av en genetisk variant. Bland de genetiska varianterna hittades de som påverkade nivån av peptider men också de som förändrar aminosyrasekvensen i ett protein. Några av de genetiska varianterna reflekterade också välkända sjukdomsvarianter, såsom Apo E4, som har visat sig öka risken för Alzheimers sjukdom.

Resultaten från studien visar att storskalig masspektrometri är en mycket lovande metod för att studera människans proteinprofil, eftersom den tillåter både kvantifiering och sekvensbestämning av individuella proteiner. En bättre förståelse av genomets påverkan på plasmaproteomet är viktigt för att hitta biomarkörer och terapeutiska metoder för många vanliga sjukdomar.

Länk till studien på tidskriftens webbplats: http://www.pnas.org/content/early/2013/03/01/1217238110.abstract?sid=eddf7475-2d89-46a3-88b9-2b4c8907b379

Kynuren-syra eller KYNA är ett ämne som påverkar flera system av signalvägar i hjärnan. Ämnet har bland annat stor betydelse för vår kognition. Tidigare studier av spinal- och cerebralvätska har visat att halterna av KYNA är förhöjd i hjärnan hos patienter med schizofreni eller bipolär sjukdom med psykotiska inslag. Det har dock inte varit helt klarlagt vad detta beror på.

KMO är ett särskilt enzym som är av stor betydelse för produktionen av KYNA. Forskare vid Karolinska Institutet har nu visat att en del individer har en särskild genetisk variant av KMO, vilket påverkar dess mängd – något som i nästa led innebär att dessa individer har en högre produktion av KYNA. Studien visar också att patienter med bipolär sjukdom som bar på denna genvariant hade en nästan fördubblad risk att få psykotiska skov i sin sjukdom.

KYNA produceras vid inflammation, som uppstår i kroppen vid exempelvis stress och infektioner. Det är också känt att stress och infektioner kan kopplas till psykotiska skov. Den aktuella studien ger en trolig förklaring till hur sambanden ser ut. Personer med den genvariant som innebär en större produktion av KYNA löper en större risk att en psykos uppstår. Forskarna tror att upptäckten kan bidra till att förklara insjuknande även i schizofreni eller andra psykotiska tillstånd.

– Psykos vid bipolär sjukdom har mycket hög ärftlighet, upp mot 80 procent av förklaringen finns i vårt arv, men vi vet inte vilka gener och vilka mekanismer som är viktiga. Här kommer vår studie in med en ny förklaring som kan kopplas till signalsystem som aktiveras av inflammation. Detta får konsekvenser för diagnostik, koppling till stress och infektioner och öppnar för ny behandling, eftersom det finns en stor arsenal av redan godkända läkemedel inom det inflammatoriska området, säger Martin Schalling, professor i medicinsk genetik vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi och även verksam vid Centrum för molekylär medicin, CMM.

Studien är finansierad med pengar från Karolinska Institutet, Vetenskapsrådet, Stiftelsen Söderström-Königska sjukhemmet, Kungliga Fysiografiska sällskapet i Lund, Fredrik och Ingrid Thurings Stiftelse, Åhlén-stiftelsen, Psykiatri Sydväst i Stockholm, The William Lion Penzner Foundation samt med amerikanska statlliga forskningsanslag.

Publikation: ”The KMO allele encoding Arg452 is associated with psychotic features in bipolar disorder type 1, and with increased CSF KYNA level and KMO expression”, Catharina Lavebratt, Sara Olsson, Lena Backlund, Louise Frisén, Carl Sellgren, Lutz Priebe, Pernilla Nikamo, Lil Träskman-Bendz, Sven Cichon, Marquis P. Vawter, Urban Ösby, Göran Engberg, Mikael Landén, Sophie Erhardt, Martin Schalling, Molecular Psychiatry, online first  5 March 2013.

Registerstudien omfattade alla barn födda mellan 1973 och 1983, sammanlagt en miljon varav 16 500 tvillingar. Den bekräftar uppfattningen att tvillingar oftare än enlingar föds för tidigt (34 mot 4 procent) och med låg vikt (35-40 mot 3 procent), bland annat som följd av en högre andel kejsarsnitt.

Men vad den här studien också visar, är att tvillingarna när de når vuxen ålder själva föder färre barn än genomsnittet. Detta gäller även när man jämför dem med för tidigt födda enlingar.

– Både kvinnliga och manliga tvillingar har en tio procent mindre chans att få egna barn jämfört med enlingar med samma födelsekarakteristik, säger Marie Bladh, statistiker och doktorand i obstetrik och gynekologi.

Tillsammans med sin handledare Gunilla Sydsjö, professor i reproduktionsforskning vid Linköpings universitet, publicerar hon sina resultat i den vetenskapliga tidskriften BMC Pregnancy and Childbirth.

Orsakerna kan vara sociala. Det är sedan tidigare känt att kvinnor som föder tvillingar har högre utbildning än genomsnittet av nyblivna mödrar. Detta kan vara ett skäl till att de skjuter upp sitt barnafödande, och ju äldre de är desto större är sannolikheten för tvillingfödsel.

– Det är troligt att deras barn får ett ”socialt arv” som gör att de oftare väljer att studera vidare. Ett annat skäl kan vara att de väntar med att skaffa en partner eftersom de redan har en ”psykologisk” partner i sitt tvillingsyskon, säger Marie Bladh.

Men sannolikt finns det också hittills okända medicinska faktorer bakom fenomenet.

– Vi ska nu gå vidare och borra i mammornas hälsa under graviditeten, näringsindikatorer, infektioner med mera som kan påverka deras tvillingars förmåga att själva få barn, säger Gunilla Sydsjö.

I sin roll som terapeut vid Universitetssjukhusets kvinnoklinik har hon stor erfarenhet av att hjälpa och behandla barnlösa par.

– Vi ser att en stadigt ökande andel föräldrar som söker fertilitetsbehandling, och genom de här studierna kan vi lära oss mer om vad som kan ligga bakom barnlöshet, säger Gunilla Sydsjö.

Andelen tvillingfödslar ligger nu på knappt en procent, omkring 1 000 av totalt 110 000 per år. Under den så kallade tvillingboomen kring millennieskiftet var andelen 1,6 procent, vilket hängde samman med att provrörsbefruktningar, IVF, blev rutin på sjukhusen. Bortåt en fjärdedel av de barnen föddes som tvillingar beroende på att man ofta lade tillbaka två befruktade ägg i livmodern.

Artikel: Reproductive patterns among twins – a Swedish register study of men and women born 1973–1983  av Marie Bladh, Ann Josefsson, John Carstensen, Orvar Finnström och Gunilla Sydsjö. BMC Pregnancy and Childbirth 2013, 13:6.

Doktoranden Karin Sandwall har i den första avhandlingen om sfi-studerandes möjligheter till interaktion och lärande på praktikplatser följt fyra sfi-studerande. Hon har dels varit med i undervisningen, dels gjort video- och audioinspelningar på deras praktikplatser (en livsmedelsaffär, en klädbutik, ett vaktmästeri och en förskola). Ingen av praktikanterna tyckte att de lärde sig svenska i någon nämnvärd utsträckning på praktikplatserna och avhandlingen visar på flera anledningar till detta.

– En anledning till de ytterst begränsade möjligheterna till språkutveckling var att praktikanterna samtalade väldigt lite på praktikplatserna, säger Karin Sandwall.

Studien visar till exempel att de arbetade ensamma i cirka 90 procent av den inspelade tiden på praktikplatserna och att praktikanterna själva, i de samtal som handlade om arbetsuppgifter, bara pratade mellan ca en halv och två minuter per praktikdag. Dessutom fikade och lunchade praktikanterna ytterst sällan med de andra på arbetsplatsen, och de samtalade också allt mindre över tid.

Trots praktikanternas begränsade språkfärdighet i svenska förstod samtalsparterna så gott som alltid varandra. Detta berodde bland annat på att det de talade om var knutet till den aktuella situationen och att praktikanterna snabbt lärde sig de enkla och rutinartade arbetsuppgifterna.

– Paradoxalt nog var detta samtidigt en anledning till ett begränsat behov av att använda och få möjligheter att lära nya ord och fraser. Ett exempel är en dialog där handledarens instruktion ”Du kan ta den” och praktikantens svar ”Mmm” föregick praktikantens arbete med att placera ut varor från en stor pall livsmedel.

Karin Sandwall menar dock att praktikplatser kan stödja sfi-studerandes aktiva delaktighet i samhälls- och arbetsliv om utbildningen ges tillräckliga resurser för att närmare koppla undervisning och praktikplatser. I avhandlingen ges konkreta förslag på pedagogiska verktyg som avser att synliggöra och stärka praktikplatsernas potential för språklärande så att autentisk kommunikation kan utgöra en utgångspunkt för undervisningen.

FAKTA: SFI
Utbildning i svenska för invandrare (sfi) är en grundläggande språkutbildning för vuxna invandrare där målet är att ge språkliga redskap för kommunikation och aktivt deltagande i samhälls- och arbetslivet. År 2011 deltog över 102 000 studerande i sfi, vilket är en fördubbling sedan 2005. Utbildningen ska kunna kombineras med bland annat praktik. Regeringen menar att utbildningen inte är tillräckligt bra och att den i högre grad ska riktas mot arbetslivet.

– Om det genomsnittliga blodvärdet helt plötsligt är mycket högre inom en viss idrott kan man förvisso misstänka att doping förekommer, men vår forskning visar att individuella blodvärden kan variera mycket och även höjas avsevärt på naturlig väg, säger Erika Schagatay, professor på Mittuniversitetet.

Forskarna studerar effekten av kontraktion av mjälten på blodvärdet, vilket tillfälligt kan höja värdet med 10 % på bara några minuter. Reaktionen kan starta genom t ex syrebrist, arbete eller stress.  Även långtidseffekter av träning vid syrebrist, t ex dykträning och höghöjdsträning, kan ge mycket höga blodvärden, värden över de nuvarande gränsvärdena för deltagande i vissa idrotter.

– Vi har sett många värden över 170 g/L hos dykare och Everestklättrare, säger Erika Schagatay. Under en expedition till Himalaya i mars – april kommer vi att vidare studera hur snabbt ökningen sker.

Det är viktigt att känna till att sådana naturliga variationer förekommer när man diskuterar individuellt uppmätta värden. Dessutom är provtagningsmetodiken mycket känslig och felmätningar förekommer.

– Doping är farligt och dessutom fusk, och ska naturligtvis bekämpas, men man kan inte peka ut enskilda idrottsmän baserat bara på ett visst uppmätt värde vid en viss tidpunkt, säger Erika Schagatay.

Mer information:
Flera studier från forskargruppen publicerade de senaste åren behandlar effekten av mjälteskontraktion, dykning och höghöjdsexponering på blodvärdet, t ex följande:

Richardson M, de Bruijn R, Holmberg HC, Björklund G, Haughey H and Schagatay E. 2005. Increase of hemoglobin concentration after maximal apneas in divers, skiers and untrained humans. Canadian J Appl Physiol 30 (3): 276-281.

Schagatay E, Andersson J, Nielsen Johannsen B. 2007. Hematological response and diving response during apnea and apnea with face immersion. Eur J Appl Physiol 101: 125-132.

deBruijn R, Richardson M, Schagatay E. 2008. Increased erythropoietin concentration after repeated apneas in humans. Eur J Appl Physiol:102 609-613.

Richardson M, deBruijn R, Schagatay E. 2009. Hypoxia augments apnea-induced increase in hemoglobin concentration and hematocrit. Eur J Appl Physiol: 105: 63-68.

Lodin-Sundström A, Schagatay E, 2010. Spleen contraction during 20 min normobaric hypoxia and 2 min apnea in humans. Aviat Space Environ Med 81:545-9.

Schagatay E Richardson M, Lodin-Sundström A 2012. Size matters: Spleen and lung volumes predict performance in human apneic divers. Frontiers in Physiology. Vol 3 nr 173, June 2012. Doi: 10.3389/fphys. 2012.00173.

Richardson M, Engan H, Lodin-Sundström A, Schagatay E. Hypercapnia enhances spleen derived haemoglobin increase during apnea. Diving and Hyperbaric Medicine Volume 42 No. 1 March 2012, p 4-9.

Metabolomik är mätning och statistisk utvärdering av halterna av mycket små molekyler, metaboliter, som finns i tusentals i biologiska vävnader. Forskning inom neurodegenerativa sjukdomar, cancer, infektionsbiologi och växt- och skogsbioteknik är starkt sammankopplad med metabolomikforskning som Umeå universitet och SLU i Umeå byggt upp sedan 2002. Tillsammans intar de två universiteten en nationellt och internationellt ledande position inom området.

Swedish Metabolomics Centre (SMC) har fått ett stort anslag från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse för att stödja ett 5-årigt program med början från den 1 januari 2013. Programmet medfinansieras av SLU och Umeå universitet samt av Chalmers tekniska universitet. Målet med satsningen är att utöka service och forskning genom att bilda en nationell nod med gemensamma forskningsresurser för metabolomik.

– Med den nya satsningen kommer vi att kunna ta emot fler prover, ha närmare kontakt med forskare och därmed utveckla plattformen efter användarnas önskemål, säger Thomas Moritz, professor vid Umeå Plant Science Centre och föreståndare för SMC. Vi ser oss även som ett utbildningscentrum för metabolomik och planerar kurser och tillfällen för unga forskare att komma till oss och arbeta med tekniken.

Swedish Metabolomics Centre är placerat vid Umeå Plant Science Centre (UPSC) på Kemiskt Biologiskt Centrum (KBC) vid Umeå universitet och har erbjudit metabolomiktjänster sedan 2002. Cirka 55 000 prover har hittills analyserats med de avancerade instrumenten av specialiserad personal, åt forskargrupper från alla stora svenska universitet.

Mer läsning om metabolomisk forskning i Umeå:
Livets minsta molekyler – metaboliterna http://www.umu.se/forskning/popularvetenskap/forskningsreportage/livets-minsta-molekyler/

Centret har också tilldelats pengar till ny forskningssatsning:
http://www.umu.se/nyhet//.cid186813

Mer information om Swedish Metabolomics Centre:
www.swedishmetabolomicscentre.se