I april 2010 utnämnde Apple-grundaren Steve Jobs det digitala magasinet Popular Science+ till iPad-tidningarnas ”king of the hill”. Omedelbart väcktes ett internationellt intresse för skandinaviska Bonnier, vars nya publiceringsplattform Mag+ användes för att publicera magasinet digitalt.
Företagets utvecklingsarbete med succén Mag+ kunde på nära håll observeras av Umeåforskarna Daniel Nylén och Jonny Holmström, som under två års tid studerade Bonniers försök att förnya och digitalisera sin verksamhet. I en nypublicerad studie redogör forskarna bland annat för vilka utmaningar som mötte Sara Öhrvall, chef för forsknings- och utvecklingsavdelningen, och hur hon tacklade frågor och beslut som berörde mediebranschens digitala framtid. Det kunde exempelvis handla om hur hon ställde sig till nya publiceringsmodeller, prisstrategier och integrering med sociala medier.
Sara Öhrvall, tidigare student vid Umeå universitet, anser att samarbetet med Umeåforskarna har varit otroligt givande.
– I och med att Mag+ utvecklades och lanserades för knappt tre år sedan, var Bonnier väldigt tidiga med att bygga digitala magasin för iPad. Det har därför varit extra spännande och lärorikt att få reflektera över företagets innovationsprocess under den aktuella tiden, säger hon.
Daniel Nylén är tacksam över att han fick chansen att ingående få studera Bonnier, speciellt i arbetet med högriskprojekt som att digitalisera medieproduktion och utveckla framtidens digitala tidskrifter.
– Jag är glad över att de släppte in oss så vi kunde studera digitaliseringsprocesserna på djupet. Det känns också som ett fint erkännande att få studien publicerad som ett Harvard Business Case, säger Daniel Nylén.
Professor Jonny Holmström menar att intresset från Harvard, ett av de högst rankade universiteten i världen, visar hur IT-managementgruppen vid Umeå universitet har stärkt sin position internationellt.
– Att publicera ett Harvard Business Case är givetvis en fjäder i hatten, och vi fortsätter vårt samarbete med både Harvard och Bonnier. Samarbeten av den kalibern stärker oss i vår ambition att vara en internationellt ledande forskargrupp inom informatik och management, säger Jonny Holmström.
Forskningsstudien Bonnier: Digitalizing the Media Business är ett samarbete mellan doktorand Daniel Nylén och professor Jonny Holmström, Umeå universitet, professor Kalle Lyytinen, Case Western Reserve University, USA, och professor Lynda Appelgate, Harvard Business School, USA.
Mer om studien
Om Harvard Business School & casemetodik:
Casemetoden används som pedagogisk metod inom olika utbildningsområden världen över. Sedan 1920-talet har Harvard Business School vidareutvecklat och förfinat metoden, som blivit ett centralt inslag på deras utbildningar. Syftet är att ställa studenten inför realistiska problem, och handlingen i caset är ofta baserad på fältstudier av verkliga händelser.
Media Management and Transformation Centre (MMTC), JIBS forskningscenter för medieforskning, startades för tio år sedan med stöd av Carl-Olof och Jenz Hamrins stiftelse. MMTC utvecklades snabbt till att bli bland de främsta i världen på många områden. När stödet från stiftelsen nu förnyas med sammanlagt ca 27 miljoner under tre år, satsar forskningscentret framåt.
– Vi kallar det MMTC2.0 för att markera att vi nu drar nytta av alla framgångar under de gångna åren, samtidigt som vi spänner bågen ytterligare i en ansträngning att bli verkligt nyttiga för branschen, säger professor Rolf A. Lundin, tillfälligt ansvarig för centret. I fortsättningen ska vi betona samarbete med branschen, samtidigt som vi fortsätter att vara en samlingsplats för världens mest framgångsrika forskare.
Frågor som studeras vid MMTC är till exempel hur ny teknik påverkar branschen, strategi och ledarskap i medieföretag och förändringar på mediemarknaden.
– Forskningen har betydelse i samhället, för jobben, för framtiden och för demokratin, säger Christina Hamrin, ordförande i Carl-Olof och Jenz Hamrins stiftelse, till Jönköpings-Posten.
Internationella Handelshögskolan är en av fyra fackhögskolor inom Högskolan i Jönköping, och erbjuder internationella utbildningar inom ekonomi, informatik och affärsrätt.
Allt mer information samlas i databaser av olika slag, i format som maskiner lätt ska kunna bearbeta, men som inte är lätta att ta till sig för människor. Den så kallade semantiska webben är i själva verket en enorm sådan databas. En möjlig lösning på problemet heter (automatisk) språkgenerering – datorsystem som producerar text ur olika typer av databasinformation. Detta är ett problem som mest har studerats för ett språk i taget, och absolut mest för engelska.
Dana Dannélls har undersökt empiriskt hur texter som beskriver museiföremål är strukturerade och formulerade på tre språk: engelska, svenska och hebreiska. Studien bygger på källmaterial från elektroniska museidata.
En viktig språklig mekanism hon tagit hänsyn till är konventionerna för hur man i texten refererar till samma person eller sak i världen. Kravet på att man ska variera sig uttrycksmässigt i skrivandet gör att samma föremål i en och samma text kan kallas ”Mona Lisa”, ”en målning”, ”tavlan”, ”mästerverket”, ”den” och så vidare.
– Det finns en mängd språkforskning som visar att dessa konventioner för så kallad koreferens varierar från språk till språk, så att koreferensmönster som passar för ett språk inte utan vidare kan användas på ett annat. Om man försöker kommer texten att uppfattas som konstig, ungefär som vid en del alltför bokstavliga översättningar. Men det finns för lite forskning om hur denna kunskap kan användas för att bygga flerspråkiga genereringssystem, säger Dana Dannélls.
Resultatet av hennes undersökning visar att det finns både gemensamma och språkspecifika drag som karakteriserar de tre undersökta språken, åtminstone vad det gäller den domän och den texttyp som undersökts.
I avhandlingen omsätts resultatet av den empiriska studien i ett datorsystem för att undersöka hur automatisk flerspråkig generering av beskrivande texter om museiföremål kan förbättras. Systemet används sedan för att låta försökspersoner utvärdera hur giltiga resultaten av undersökningen är. En av Dana Dannélls slutsatser är att skillnaderna mellan de olika språken gällande vad som uppfattas som sammanhängande snarast handlar om preferenser.
– De forskningsresultat som presenteras kommer att vara användbara för vidare utveckling av olika webbapplikationer som har till syfte att ge välsittande språklig dräkt till information ur olika sorters databaser inklusive den semantiska webben, men även att anpassa informationen till olika mottagares behov, säger Dana Dannélls.
Det nya forskningsnätverket för tillämpad samhälls- och kulturanalys vid Högskolan i Halmstad är ett samarbete mellan Högskolan i Halmstad, Lunds universitet och RMIT i Melbourne, och ska bland annat fungera som bas för Flexit-forskare och internationell samverkan.
Halmstadbaserade sociologen Martin Berg, förste forskare att avsluta sin Flexit-anställning, är mycket nöjd. Under tre år har han varit på webbyrån Good Old, som företagets egen forskare.
– Jag tror att de framför allt har fått en vidare utveckling av strategier och koncept, när jag ställt frågor som de inte ställt själva. Good Old som företag har vuxit och fått nya idéer. Dessutom har min närvaro inneburit mycket marknadsföring för företaget. Jag har gjort många intervjuer, så företaget har synts mycket i media, säger Martin Berg.
Som forskare lärde han sig hur har måste kommunicera forskning utanför akademin.
– Det gäller att kunna översätta sånt som är forskningsmässigt relevant till det som är relevant för ett företag eller en organisation. Jag började blogga och göra min forskning tillgänglig på olika vis.
Han har märkt att Flexit har väckt intresse i forskarvärlden, och menar att forskare i mycket högre grad än tidigare måste samarbeta med företag.
– Det handlar det om att visa vårt existensberättigande, men också om att hitta alternativa finansieringsstrategier.
Genom Flexit vill RJ erbjuda forskare inom hum/sam en forskartjänst kopplad till näringslivet och att få företag att värdera forskarkompetens. Maria Wikse, ansvarig för Flexit På RJ, ser att det finns ett behov av bättre kontakter mellan disputerade hum/sam-forskare och näringslivet.
– Det finns få naturliga kontakter mellan dem så vi startade Flexit. Nu, efter tre år, ska vi utvärdera satsningen, säger hon.
Hon upplever att forskarna har utvecklats på ett mycket positivt sätt, att de har fått distans till sig själva och akademin. Företagen får en starkare koppling till forskning och kan marknadsföra sig som kunskapsföretag.
– De får bättre förståelse för den kompetens som forskare har och det kan höja kvaliteten i det ibland mycket snabba klimat som råder ute på företagen, säger Maria Wikse.
Vill du veta mer om Flexit, kontakta Maria Wikse, maria.wikse@rj.se
Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) är en fristående stiftelse som har till ändamål att främja och understödja humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning.
Syftet med studien i VTI rapport 777 är att redovisa några aspekter rörande anläggning, drift och underhåll samt kostnader för gång- och cykellösningar (GC-lösningar) längs större vägar, med eller utan mitträcke, där gällande hastighet för biltrafiken ligger i intervallet 70–90 km/tim.
Ombyggnad av befintliga vägar till vägar med mitträcke görs i första hand för att förbättra trafiksäkerheten för bilisterna. En annan effekt av dessa ombyggnader är att situationen ofta förändras för gående och cyklister, både när det gäller att färdas längs vägen och att korsa vägen.
Det finns inga tydliga riktlinjer för hur oskyddade trafikanters situation skall hanteras i samband med ombyggnad av befintliga vägar till 2+1-vägar. I den inledande planeringsfasen beaktas inte gång- och cykeltrafikanternas situation i den utsträckning som vore önskvärt vilket ofta leder till mindre bra lösningar i efterhand. Kostnaderna för att anlägga GC-lösningar längs större vägar beror av de förutsättningar som gäller för det aktuella objektet och kan diskuteras i termer av geografiska förhållanden och standarden på den GC-lösning som väljs.
En annan aspekt när det gäller kostnaderna för anläggning, drift och underhåll av GC-lösningar, längs och tvärs större vägar, är att dessa ofta inte särredovisas utan istället inkluderas i det totala vägprojektet. För att öka möjligheten att skapa attraktiva och kostnadseffektiva GC-lösningar bör fortsatt kunskapsuppbyggnad bland annat fokusera på hur gång- och cykelobjekt skall hanteras i den inledande planeringsprocessen.
Det är även viktigt att göra systematiska uppföljningar av genomförda GC-objekt längs större vägar bland annat för att få en bättre uppfattning om kostnaderna för anläggning, drift och underhåll.
VTI rapport 777 [Ref 1]
Mer information: Ragnar Hedström [Ref 2]
Foto: Katja Kirscher
VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut, är ett oberoende och internationellt framstående forskningsinstitut inom transportsektorn. Huvuduppgiften är att bedriva forskning och utveckling kring infrastruktur, trafik och transporter. Verksamheten omfattar samtliga transportslag. VTI har omkring 200 medarbetare och finns i Linköping (huvudkontor), Stockholm, Göteborg och Borlänge.
”Kan Sverige bli kontantlöst?” och ”Hur kan betalsystemet i så fall se ut?”. Det har varit de frågeställningar som KTH forskaren Niklas Arvidsson brottats med.
Det enkla svaret lyder: Vi kommer att ha papperspengarna kvar under en lång tid framöver.
Till viss del kommer frågan att avgöras av den demografiska utvecklingen eftersom kontantanvändningen är högre bland äldre och de har också format sina vanor under lång tid. Så de har troligen svårare att ändra detta beteende. Det förtroende som vissa har för kontanter kommer andra betaltjänster som exempelvis mobila betalningar ha svårt att bygga upp på kort tid.
– Det som talar för fortsatt kontanthantering är att det finns många konsumenter som vill ha kvar kontanterna. Bland dessa återfinns de äldre, och till exempel PRO är mycket aktiva i frågan. I övrigt är det lite fler män än kvinnor som använder kontanter, och fler på landsbyggden än i städerna, säger Niklas Arvidsson, universitetslektor och docent i industriell dynamik vid KTH.
Vidare är Riksbankens lansering av nya sedlar en indikation att kontanter kommer att finnas kvar inom en överskådlig framtid.
– Under 2015 och 2016 kommer Riksbanken att lansera nya sedlar. Den förra gången detta hände var i mitten av 80-talet, så har de nya sedlarna lika lång livslängd som de gamla skulle kontanterna finnas kvar till år 2045. Då livslängden är beroende av sedlarnas säkerhetsdetaljer, så kan livslängden uppskattas bli kortare. Men nog kommer vi ha kontanter kvar ett bra tag till, säger Niklas Arvidsson.
Kommer samhället verkligen att bli helt kontantlöst?
– Det krävs nästan ett förbud mot kontanter för att det ska bli ett helt kontantlöst samhälle. Så det är väldigt svårt att få till. Ett kontantlöst samhälle kräver också en mängd saker, bland annat god krisberedskap. Man måste kunna betala även om elnätet går ner, eller de elektroniska systemen kraschar eller hackas. Idag är kontanter det enda betalningssättet som alltid fungerar, så jag har idag svårt att se idag hur vi ska bli helt kontantlösa, säger Niklas Arvidsson.
Finns det då något sätt att snabba upp förloppet mot det i princip helt kontantlösa samhället?
– Ja, det som vi ser händer nu, med en rad nya tekniska lösningar och tjänster som erbjuder ett substitut till kontanter. Swish är en utmärkt tjänst för betalningar mellan två personer, person-till-person-betalningar. Sedan finns det WyWallet och andra typer av mobila betalningar. Jo, det finns en mängd nya tekniska lösningar och många nya aktörer som vill sälja tjänster, särskilt i situationer där vi idag använder kontanter som till exempel person-till-person-betalningar. Glädjande nog så finns det en hel del svenska företag som är långt framme, säger Niklas Arvidsson.
Analysen av vinnare respektive förlorare ger ett sammantaget resultat att handeln och kortföretag troligen kommer att bli vinnare i ett kontantlöst samhälle. De stora förlorarna skulle bli den svarta/grå sektorn samt de som idag bygger sin affärsverksamhet på kontanthantering.
– Kortföretag som Visa och Mastercard skulle kunna bli vinnare om kortsystem utgör grunden för mobila betalningar. Mobiloperatörer skulle också kunna vara en vinnare. Eller Google, som tar fram plånbokstjänster. Handeln kan tjäna mycket om det blir ny konkurrenssituation så att priserna går ner på betaltjänster, säger Niklas Arvidsson.
Bland förlorarna återfinns de äldre som är kontantberoende, därav PRO:s aktivitet.
– Kriminella drabbas också, liksom kontanthanteringsföretag som bankomatföretag och säkerhetsbranschen. Sedan finns det också ett stor diskussion om personlig integritet att ta hänsyn till. Blir betalningar helt elektroniska blir de därmed också spårbara. Innebär det att vi hamnar i ett storebrorssamhälle finns det de som frågar sig, säger Niklas Arvidsson.
Vilken eller vilka tekniker kommer att vara de vinnande för den kontantlösa samhället?
– Jag tar inte upp detta i den här rapporten, men jag har även jobbat med det. Här utkristalliserar sig flera stycken tekniker, däribland Near Field Communication, NFC. Det är den tekniken som SL använder idag, och som till exempel företag som ICA redan investerat i. QR-koder är en annan teknik som vi ser mycket av nu. Det enda som då behövs är en mobil med kamera och internetuppkoppling för att det ska fungera. QR-koder saknar dock den möjlighet till interaktivitet som NFC har, och många tror att NFC med tiden kommer att slå ut QR-koder, säger Niklas Arvidsson.
Resultaten pekar på att regeringen och dess myndigheter respektive konsumenter har störst potential att bestämma hur utvecklingen av kontanthanteringen kommer att se ut men frågan är om dessa kommer att använda denna makt på ett entydigt sätt. Regeringen har hittills förhållit sig ganska passiv och konsumenter är splittrade i denna fråga. Detta leder till slutsatsen att det troligen är den tredje gruppen – banker – som har störst potential att sätta agendan för förändringar av kontanthanteringen. Men i slutändan måste även handeln och konsumenterna gilla de lösningar som tas fram.
– Som sagt, hittills har regeringen varit väldigt passiva i frågan, men i dagarna hade finansmarknadsminister Peter Norman möte med en rad tunga aktörer i branschen, vilket kan innebära att det kommer att tillsättas en utredning i frågan, säger Niklas Arvidsson.
Studien bygger på intervjuer med företrädare för banker, handeln, mobiloperatörer, tjänste- och infrastrukturleverantörer, kortföretag, fackföreningar, Sveriges Riksbank och myndigheter kopplade till betalsystemet. Rapporten heter ”Det kontantlösa samhället”.
Lite relevanta bonussiffror från Riksbanken: Värdet av de kontanter som fanns i omlopp under 50-talet var cirka 10 procent av BNP. Idag är hamnar siffran på 2,6 procent, vilket motsvarar 100 miljarder. Av dessa är det dock bara hälften regelbundet i cirkulation. Resten återfinns i den så kallade gråa ekonomin, undansparade i människors hem och så vidare.
Linköpingsforskarna Mary Rudner och Jerker Rönnberg, som forskar om hörsel och dövhet, finns med bland författarna. Studien har de gjort tillsammans med kollegor vid University College London.
– Vi vet att hjärnan organiserar om sig hos döva, när hörselbarken inte tar emot ljud, förklarar Mary Rudner. Vi vet också sedan tidigare att samma vänstersidiga språkområden i hjärnan hanterar både tecken och tal. Men detta är första gången som man i en och samma studie kunnat separera effekterna av att vara döv och att ha tillgång till teckenspråk.
Forskarna gjorde försök med tre grupper:
Barndomsdöva som använder teckenspråk, barndomsdöva som aldrig använt teckenspråk, samt normalhörande personer utan teckenspråkskunskap. Alla tre grupperna tittade på teckenspråk och fick icke-språkliga uppgifter relaterade till det. De skulle t.ex. vara uppmärksamma på handens form, eller var i förhållande till kroppen tecknet gjordes.
Samtidigt mättes aktiviteten i deras hjärnor med magnetkamera. Och hos de döva med teckenspråk ”sprakade det till”, som Jerker Rönnberg uttrycker det, i vänster hjärnhalvas hörselbark, på exakt samma ställe som hörande bearbetar språksignaler.
– Eftersom teckenspråket är deras språk kunde de naturligtvis inte låta bli att tolka vad som tecknades, även om de skulle fokusera på en icke-språklig uppgift.
Hos de döva utan teckenspråk, däremot, syntes ingen motsvarande aktivitet i vänster hjärnhalva när de tittade på teckenspråk. Men hos båda dövgrupperna aktiverades hörselbarken i höger hjärnhalva.
– Vänster hjärnhalva bevarar sin språkliga och kognitiva funktion vid bearbetning av teckenspråk, säger Mary Rudner, men bara när man har erfarenhet av teckenspråk. Den högersidiga hörselbarken däremot organiseras om för visuell bearbetning mera generellt och inte specifikt för teckenspråk
Studiens upplägg gör den unik, förklarar Jerker Rönnberg. Det är första gången som döva med och utan teckenspråk gör samma experiment samtidigt. Grupperna är dessutom väl matchade mot varandra, vad avser ålder, kön och inte minst kognitiv förmåga, så de är jämförbara.
Studien gjordes i London på både svenskar och britter, och den hade knappast varit möjlig att göra i Sverige, säger Jerker Rönnberg.
– Vi har knappast längre några döva som inte har tillgång till teckenspråk, ”oral deaf” som den engelska benämningen är. Vanligtvis använder döva i Sverige teckenspråk, eller om de är barn och ungdomar så har de fått hörselfunktionen åtminstone delvis tillbaka via cochleära implantat. Det är resultatet av den politik på det här området som länge förts i Sverige.
Linköpingsforskarna samarbetar med Deafness, Cognition and Language Research Center vid University College London. Första författare är Velia Cardin, som är verksam där.
Artikeln i Nature Communications heter ”Dissociating cognitive and sensory neural plasticity in human superior temporal cortex” [Ref 1]. [Ref 2]
Vill du ha mer nyheter från Linköpings universitet? Vårt elektroniska nyhetsbrev LiU-nytt-e kommer varje torsdag med alla nyhetsartiklar som publicerats på webben under den gångna veckan. Prenumerera här! [Ref 3]
Arkeolog Torgrim Sneve Guttormsens avhandling är ett historiografiskt arbete som behandlar förhållandet mellan arkeologi och samhälle. I fokus står den norska arkeologin och dess framträdande i det offentliga samhälleliga rummet från 1870 fram till idag.
Avhandlingens källmaterial består bland annat av forntida vägar och hur de presenteras och används inom ramarna för forskning, kulturarvs- och vägförvaltning samt populärkultur under den aktuella perioden.
I avhandlingen visar Torgrim Sneve Guttormsen på de etiska konsekvenserna av att exponera det förflutna kommersiellt och politiskt. De etiska överväganden är särskilt viktiga när det gäller hur tillämpad forskning uppfattas inom den offentliga.
– En av mina slutsatser är att arkeologin står inför ett viktigt vägval vad gäller användandet av det förflutna. Inte minst vad gäller relationen mellan professions- och populärkultur och mellan arkologer, kulturarvsförvaltare och en historieintresserad allmänhet.
Torgrim Sneve Guttormsen vill med avhandlingen starta en debatt om vilken roll arkeologin och humaniora har i dagens samhälle. Han undrar om arkeologi har blivit en disciplin som är harmoniskt anpassad till det samtida mer som åskådare än som kritisk deltagare i det offentliga livet.
Ambassadörer för visionen om Sverige som det nya matlandet lyckas bättre med uppdraget om de är starkare förankrade i sina professionella nätverk. Kontakter mellan ambassadörer är däremot av mindre betydelse. Speciellt viktiga aktörer i det professionella nätverket är matnätverkssamarbeten, kommuner och länsstyrelser, skriver Carolina Liljenstolpe, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i en rapport.
Som ett led i arbetet med att sprida visionen om Sverige som det nya matlandet har regeringen utnämnt 26 Matlandet-ambassadörer som ska representera visionens fokusområden i Sveriges landskap.
Ambassadörerna kommer ur ett brett spektrum inom livsmedelssektorn, har varierande bakgrund och arbetsuppgifter och omger sig därför med olika sociala nätverk. Med hjälp av social nätverksteori och närverksregression analyserar rapporten om graden av förankring i de sociala nätverken påverkar hur väl ambassadörer lyckas med sitt uppdrag. Påverkan från andra faktorer analyseras också.
Resultaten från analysen indikerar att starkare förankring i det professionella nätverket har betydelse för hur väl ambassadören anser sig kunna förmedla visionens budskap. Ambassadörens attityd till den politiska visionen och även kön på ambassadören är andra variabler som påverkar.
Speciellt viktiga aktörer/kontakter i det professionella nätverket är matnätverkssamarbeten, kommuner och länsstyrelser. Kontakter och samarbeten mellan ambassadörer är av mindre betydelse, skriver Liljenstolpe.
Länk till presentation av rapport:
http://www.agrifood.se/publication.aspx?fKeyID=712
Länk till publikationen som pdf:
http://www.agrifood.se/Files/AgriFood_Rapport_20131.pdf
Klas Hjort har samarbetat med och studerat flera stora e-handelsföretag i logistikens centrum Borås. Forskningsområdet som kallas ”returns management” har tidigare oftast handlat om återvinning men Klas Hjort har istället undersökt det underprioriterade området konsumentreturer.
– 20-50 % av alla varor som köps via e-handel returneras. Men få företag har system eller processer för att hantera returnerade varor på ett kostnadseffektivt sätt, vilket oftast är målet. Företagen vet ofta inte vad returerna kostar dem eller vad är returorsaken är innan de öppnar retursändningen på lagret och då kan det vara för sent att vara kostnadseffektiv.
Modeföretag som nelly.com och Ellos har utvecklat retursystem där kunderna registrerar returen via företagets hemsida istället för att returinformationen skickas tillsammans med retursändningen, som är dagens pappersbaserade metod.
– Genom att företaget får informationen innan returgodset och att den är digitaliserad får företaget bättre kontroll på returflödet och kan planera hur den skall hanteras innan den accepteras in i systemet fysiskt. Vissa returer kan faktiskt undvikas om man separerar informationen från godset. Dessutom blir returinformationen samlad och kan enklare analyseras och spridas i försörjningskedjan, vilket inte alls görs i dag.
Kunder är ingen homogen grupp
Klas Hjort tror att det finns vinster att hämta genom att analysera kunders köp- och returmönster och därigenom kunna identifiera olika kundbeteenden.
– I min forskning har jag kommit fram till att begreppet ”one-size-fits-all” inte är applicerbart i e-handelsbranschen. Jag tror snarare att företagen måste komma ifrån att kunderna är en homogen grupp och anpassa sig efter olika sorters kundgrupper med skilda förväntningar och behov.
Framförallt anser Klas Hjort att returhanteringen skall vara en del av den övergripande strategin för företaget.
– Det blir bara viktigare för e-handelsbranschen att hitta sätt att effektivisera sig men även att generera värde och till och med nya kundvärden. Jag är övertygad att ”returns managment” är en del av e-handelns värdepaket och därmed bidrar till både intäktsskapande och kostnadsreduktion.
Andelen människor som har fetma ökar kraftigt i världen. Idag beräknas en halv miljon svenskar vara feta – en fördubbling jämfört med 1990 bland såväl män, kvinnor som barn.
Omkring 70 procent av alla personer med fetma drabbas av följdsjukdomar kopplade till övervikten, inte minst diabetes typ-2 som i sin tur är en stark riskfaktor för hjärt- och kärlsjukdom.
De europeiska läkemedelsföretagens sammanslutning EFPIA, som samlar 1 900 läkemedelsproducenter och forskningsinstitut, satsar nu tillsammans med EU forskningsmedel och resurser motsvarande cirka 140 miljoner kronor på att utveckla metoder som tidigt kan identifiera de individer med fetma som har störst risk att utveckla följdsjukdomar.
Projektet leds av professor Ulf Smith vid Göteborgs universitet och engagerar forskare vid Lundberglaboratoriet för diabetesforskning och vid Wallenberglaboratoriet.
– Att allt fler människor i världen blir sjuka som en följd av fetma innebär inte enbart att fler människor riskerar en för tidig död. Fetma är även ett ekonomiskt samhällsproblem. Bara i Sverige beräknas vårdinsatserna kring fetma uppgå till cirka 3 miljarder kronor per år, säger Ulf Smith.
Forskningen kring sjukdomar kopplade till ämnesomsättning och fetma har sedan länge en mycket stark ställning i Göteborg med många framgångsrika forskargrupper.
– Nu får vi tillfälle att arbeta tillsammans med tolv andra ledande forskargrupper i Europa, vilket förhoppningsvis kan leda till förbättrad behandling, säger professor Jan Borén vid Sahlgrenska akademin som är en av de medverkande forskarna.
Bland de konkreta forskningsinriktningarna märks bland annat grundläggande studier över hur överskottsfettet ansamlas och fördelas i kroppen, liksom dess konsekvenser för ämnesomsättningen och risk för sjukdomsutveckling.
Tidigare studier av metastasering (spridning av dottertumörer) har framför allt fokuserat på hur cancercellens egenskaper bidrar till spridning. I den aktuella studien studerade forskarna istället funktionen av en specifik signalväg som består av proteinet endoglin i blodkärl i tumörbärande möss. De kom fram till att när genen som kodar för endoglin saknades i blodkärl i tumörer i bröst, lunga eller bukspottkörtel ledde detta till en ökad metastasering till andra organ.
– Studien visar att blodkärlen spelar en viktig roll i att förhindra spridning av tumörceller genom blodbanan. Blodkärl med brist på endoglin förändrades nämligen i form på ett sådant sätt att cancercellerna lättare fick tillträde till blodbanan och kunde sprida sig till andra organ. Baserat på detta föreslår vi att läkemedel utvecklas för att förstärka blodkärlens barriärfunktion för att därigenom hindra spridning av cancer, säger Kristian Pietras, professor vid Lunds universitet och även verksam som forskare vid Karolinska Institutet.
Studieresultatet har även betydelse för patienter med det sällsynta ärftliga syndromet Hereditary Hemorrhagic Telangiectasia (HHT), som orsakas av just avsaknad av en kopia av genen för endoglin. HHT leder till missbildningar i kroppens minsta blodkärl och ökad blödningsrisk. Forskarna menar att HHT-patienter med cancer bör följas speciellt noga eftersom deras blodkärlsbarriär mot metastasering kan vara defekt.
– Samtidigt visar vi också att tumörer som utvecklats i möss som saknar genen för endoglin har en dramatiskt ökad känslighet för behandling med en viss typ av blodkärlshämmande läkemedel som slår mot tillväxtfaktorn VEGF. HHT-patienter med cancer bör därför ha stor nytta av de VEGF-blockerande läkemedel som idag används i sjukvården, säger Kristian Pietras.
– Baserat på vår studie föreslår vi paradoxalt nog därför också att en kombination av läkemedel som samtidigt blockerar endoglin och VEGF bör vara en effektiv behandling mot cancer; en kombination som redan nu testas i kliniska studier i USA, säger Kristian Pietras.
Den aktuella studien har finansierats av bland annat Cancerfonden, Vetenskapsrådet, Linné-nätverket STARGET, Karolinska Institutets strategiska forskningsprogram inom cancer, StratCan, samt genom en donation av Göran och Birgitta Grosskopf.
Publikation: ”Deficiency for endoglin in tumor vasculature weakens the endothelial barrier to metastatic dissemination”, Charlotte Anderberg, Sara I Cunha, Zhenhua Zhai, Eliane Cortez, Evangelia Pardali, Jill R Johnson, Marcela Franco, Marta Páez-Ribes, Ross Cordiner, Jonas Fuxe, Bengt R Johansson, Marie-José Goumans, Oriol Casanovas, Peter ten Dijke, Helen M Arthur, Kristian Pietras, Journal of Experimental Medicine, online 11 februari 2013.
– Det här är Sveriges största storskaliga crowdsourcingprojekt om framtidens trafik och transporter. Det rör främst Sveriges tre största städer, och går under namnet Post Car(d) Urbanism, säger Alexander Ståhle, stadsbyggnadsforskare på Arkitekturskolan vid KTH och projektledare för forskningsprojektet.
Det är hans tillsammans med KTH-kollegorna Daniel Jonsson (trafikforskaren som nyligen fick en hel del uppmärksamhet om lönsamheten för Stockholms tunnelbana) och framtidsforskaren Noah Raford (futurist från toppuniversitetet MIT) som nu drar igång den demokratiska framtidsstudien Post Car(d) Urbanism. 180 experter, forskare och trafikplanerare har redan registrerat sig på och börjat använda sig av webbtjänsten med samma namn.
Men det är inte bara experter som är välkomna och som behövs i framtidsstudien.
– Forskningsprojektet vänder sig förstås till alla som arbetar som trafikfrågor och stadsplanering, som forskare, experter, trafikplanerare och politiker. Men även alla de som har ett aktivt intresse för stadsutveckling och trafikfrågor är välkomna att delta. De som tycker att ämnet är både roligt och viktig, säger Alexander Ståhle.
Vad är då Post Car(d) Urbanism mer specifikt? Jo, det är en webbtjänst där man snabbt registrerar sig och sedan berättar vad man själv anser i olika trafikfrågor, och tar del av vad andra tycker. Användarna kan lägga in olika trender om framtidens städer och transporter och beskriver hur dessa trender påverkar varandra. Mer än 500 trender är redan inlagda. Webbplatsen genererar i realtid en trendkarta där användarna kommenterar, lägger till och röstar på andras trender.
– Varför man ska vara med? Bra fråga. För att det är roligt förstås. Användarna kan se hur deras egna tankar om framtidens trafik relaterar till andras idéer om samma sak. Detta är ett givande sätt att utbyta tankar och idéer om hur framtiden kan se ut, och i förlängningen lär sig användarna mycket. Inte minst för att det är väldigt många kunniga människor som är med och bidrar, säger Alexander Ståhle.
Han tillägger att användarna kan välja att följa vissa personer, till exempel en viss trafikforskare eller politiker, och ta del av vad den tycker och resonerar runt vissa trafikfrågor. Det hela fungerar i mångt och mycket som Twitter.
– Innehåll på Post Car(d) Urbanism baseras på vad användarna tror om framtiden. De kan rösta på och kommentera varandras tankar, och därmed se vad som mest sannolikt ska inträffa. Efter ett tag så kommer vi att göra en nätverksanalys av all information för att se åt vilket håll trenderna pekar. Hur ser till exempel framtiden ut för Hökarängen? Tanken är att informationen ska kunna användas i en stadsplaneringsprocess, säger Alexander Ståhle.
Tekniken som ligger till grund för forskningsprojektetet – så kallad ”large scale crowdsourcing” – är unik och utvecklad av redan omskrivne framtidsforskaren Noah Raford på Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad vid KTH. Han har en bakgrund från MIT där han bland annat forskat om ”Large Scale Participatory Futures Systems”.
Webbplatsen är offentlig och kommer att vara öppen under våren 2013. Resultatet kommer att sammanfattas i ett antal vykort från framtidens stad – därav namnet Post-Car(d) Urbanism. Forskningsprojektet syftar till att ta fram realistiska framtidsscenarier som kan leda till bättre planering och styrning av städers utveckling mot hållbarhet.
Forskningsprojektet Post-Car(d) Urbanism drivs på KTH och finansieras av FORMAS.
Här hittar du Post-Car(d) Urbanism: http://www.postcardurbanism.net/
Kvicksilver finns naturligt i berggrunden men också i våra landskap, sjöar och hav. En del av det kvicksilver som cirkulerar i landskap och akvatiska miljöer ombildas till metylkvicksilver av bakterier som lever i sediment och jordar. Detta metylkvicksilver ackumuleras och anrikas i vattenlevande organismer och påverkar både djur och människors hälsa negativt.
Industriella processer samt förbränning av fossila bränslen har under de senaste 200 åren ökat den mängd kvicksilver som gjorts tillgänglig för metylering. I dag har tiotusentals sjöar i Sverige halter av kvicksilver i fisk som överstiger de gränsvärden som anses vara säkra för konsumtion och Svenska livsmedelsverket rekommenderar kvinnor i fertil ålder att äta exempelvis abborre, gädda och färsk tonfisk högst 2-3 gånger per år.
Det finns ambitioner att minska människans bidrag till det stora miljöproblemet och under ledning av FNs miljöprogram (UNEP) enades 140 länder, så sent som för några veckor sedan, i en historisk global överenskommelse om minskade kvicksilverutsläpp.
Det är dock oklart hur snabbt minskade utsläpp av kvicksilver kan resultera i minskade halter i fisk. Detta beror delvis på att det inte är känt hur det kvicksilver som finns lagrat från historiska utsläpp i sediment och jordar bidrar till kvicksilverhalterna i fisk. I sin avhandling har Sofi Jonsson utvecklat nya tekniker för att i experimentella system kunna särskilja bidrag från nya och gamla kvicksilverutsläpp.
Studien utförde hon med hjälp av experimentella slutna modellekosystem, så kallade mesokosmer, där förhållandena efterliknar de som förväntas i naturliga ekosystem. Mesokosmer består av stora tankar med vatten och sediment där temperatur och ljus kan detaljstyras. En mesokosmanläggning finns vid Umeå marina forskningscentrum. För att simulera nyligt deponerat kvicksilver tillsatte Sofi Jonsson isotopanrikat kvicksilver löst i vatten till vattenpelaren. Kvicksilver bundet till organiskt material och som en kristallin fas injicerade hon i sediment för att simulera tidigare deponerat kvicksilver.
Experimenten visade att kvicksilver som nyligt importerats till kustsystemet var betydligt mer tillgängligt för metylering och bioackumulering än den pool av kvicksilver som fanns lagrat i sedimentet.
– På grund av detta skulle man alltså kunna förvänta sig en relativt snabbt minskning av kvicksilver i fisk om den mängd kvicksilver som deponerats direkt från atmosfären till vattensystemet minskar, säger Sofi Jonsson.
Samtidigt visar dock studien att kvicksilver som transporteras via landavrinning kan fördröja återhämtningen av ekosystemet och att det finns en betydande risk att de miljöförändringar som klimatförändringar medför i stället kan leda till ökade halter av kvicksilver i vattenlevande organismer.
Detta beror på att klimatförändringar i Skandinavien förväntas leda till ökad landavrinning och därmed ökad transport av kvicksilver från mark till vatten. I avhandlingen visar Sofi Jonsson att både bildningen och bioackumuleringen av metylkvicksilver ökar för det kvicksilver som tillförs från mark till vatten.
Avhandlingsarbetet understryker betydelsen av en grundläggande förståelse för kvicksilvers processer på molekylär nivå för att modellera processer på ekosystemnivå. Baserat på resultat och hypoteser från experimentella studier, jämvikts- och kinetikmodelleringar samt teoribildning av processer på nanometerskala har Sofi Jonsson utformat experiment för mesokosmer, system som är tillräckligt komplexa för att resultaten ska kunna skalas upp på ekosystemnivå.
– Den nya tekniken kan få stor betydelse för möjligheterna att modellera och prediktera hur olika ekosystem kan förväntas svara på såväl minskade kvicksilverutsläpp som på klimatförändringsscenarier, säger Sofi Jonsson.
Sofi Jonsson är född och uppvuxen i Bollnäs och flyttade 2003 till Umeå och tog 2007 ut sin magisterexamen i kemi vid Umeå Universitet. Sofi har utfört sina doktorandstudier vid Umeå marina forskningscentrum samt vid kemiska institutionen, Umeå Universitet.
Läs hela eller delar av avhandlingen på:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-64286
Utbildningen till barnskötare var ursprungligen en vårdutbildning i landstingets regi som betonade omsorgen. Men i och med att pedagogikens betydelse har ökat i förskolan har barnskötare fått svårt att hävda sig som en egen kår.
– Omsorg uppfattas inte längre som en viktig kompetens för barnskötare. De ses i stället som mindre kvalificerade pedagoger, säger Eva Reimers.
Hon är professor i pedagogiskt arbete och genomför tillsammans med historikern Birgitta Plymoth en studie av utbildningarna till barnskötare och förskollärare.
Barnomsorgen hade en central roll i det svenska välfärdsbygget på 1970-talet . Det uppfattades som radikalt och statusfyllt att jobba där, men det fanns en växande spänning mellan omsorgens och pedagogikens utrymme i både utbildningen och yrkesrollen.
När behovet av personal växte på 1980-talet skapades korta utbildningar för arbetslösa, dagbarnvårdare och barnskötare utan utbildning.
– Det fanns en mängd versioner av utbildningen, på en termin upp till två år och det blev oklart vad det egentligen var för utbildning. Statusen sjönk och det blev svårare för barnskötarna att få jobb med bra anställningsvillkor, säger Eva Reimers.
Utbildningens guldålder inträffade i början av 1990-talet när den var ett treårigt program i gymnasieskolan som gav behörighet till högre studier. För många ambitiösa tjejer var programmet en möjlighet att få både en yrkesutbildning och kunna läsa vidare.
Idag är barn- och fritidsprogrammet en yrkesförberedande utbildning som inte ger behörighet till högre studier. Programmet har en pedagogisk inriktning som kan leda till bland annat arbete som barnskötare, men många blir personliga assistenter.
Utbildningen har många sökande, men det är svårt att få fast anställning som barnskötare. Även kommuner som själva anordnar utbildningen kan ha som policy att inte anställa barnskötare i förskolan.
I nästa steg av studien, som finansieras av Vetenskapsrådet, analyserar Birgitta Plymoth och Eva Reimers förskollärarnas utbildning och yrke.
Eftersom majoriteten av all godstrafik på järnväg sker nattetid är sömnstörningar en av de allvarligaste negativa hälsoeffekterna för människor som bor i närheten av järnvägsspår och stationer.
Men på vilket sätt nattliga vibrationer påverkar vår sömn är dåligt utforskat. Forskare vid Arbets- och miljömedicin vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, har nu i en studie låtit tolv försökspersoner sova i ett ”sömnlaboratorium”, som inretts som ett hemtrevligt sovrum men där deltagarna under sin nattsömn exponerats för samma vibrationer och bullerstörningar som från tung godstrafik.
I försöket, som redovisas i tidskriften PLOS One, utsattes deltagarna för vibrationer av olika styrka, samtidigt som deras hjärtfrekvens övervakades via EKG och aktiviteten i hjärnan studerades genom så kallad polysomnografi. Deltagarna fick dessutom svara på en enkät om hur de upplevt sin nattsömn.
Studien, som genomförts inom EU-projektet Cargovibes, visar att vibrationer motsvararande förbipasserande godstrafik fick de sovandes hjärtrytm att öka.
– När vi ökade vibrationernas styrka ökade också sömnstörningarna, samtidigt som sömnkvaliteten sjönk, säger Michael Smith, forskare vid Sahlgrenska akademin.
Enligt Michael Smith påverkas vi av tung tågtrafik mer än vi själva märker.
– Den tunga tågtrafiken skapar starka lågfrekventa vibrationer som letar sig in i folks hem. De mjuka svenska markförhållandena gör dessutom att dessa vibrationer kan fortplantas en ganska lång sträcka.
– Efterom vi vet att sömnstörningar kan ha allvarliga konsekvenser för hälsan och livskvaliteten, både på kort och lång sikt, behöver vi definiera vilka vibrationsnivåer som kan vara acceptabla från nattlig godstrafik, och vidta åtgärder som kan minska störningarna.
De tolv försökspersonerna i studien var samtliga unga och friska. De sov totalt sex nätter i sömnlaboratoriet, inklusive en kvälls tillvänjning, en kontrollnatt utan störningar och fyra nätter med vibrations- och bullerexponering.
Studien On the influence of freight trains on humans: A laboratory investigation of the impact of nocturnal low frequency vibration and noise on sleep and heart rate, publicerades I PLOS One den 7 februari.
