Det är sedan tidigare känt att reglering påverkar laxvandring, vattenlevande insekter och strandzonens växtlighet, men effekter på landlevande djur har varit dåligt kända.

När fritt forsande älvar byggs ut med dammar och vattenmagasin sker en dramatisk minskning av antalet vattenlevande insekter som under vår och sommar kläcks, flyger upp på land och blir föda för landdjur.

– Våra studier visar att antalet flygande insekter är lägre längs reglerade älvar jämfört med längs oreglerade älvar. Detta leder till att mängden skogslevande insekter och spindlar längs reglerade älvar minskar eftersom tillgången på föda blir mindre då de till stor del livnär sig på de vattenlevande insekter som flyger upp på land, säger ekologen Micael Jonsson, huvudförfattare till två av artiklarna.

Tillsammans med en grupp forskare har han jämfört det insektsätande djurlivet längs likvärdiga älvsträckor vid fyra reglerade och fyra fritt strömmande stora älvar i norra Sverige samt finska Kemi älv. Längs älvarna gjordes inventeringar av flygande och marklevande insekter samt spindlar. De flygande insekterna fångades med hjälp av en håv monterad på biltak och de landlevande insekterna och spindlarna genom fallfällor.

Forskargruppen visar att även fåglar tar skada av älvreglering. Förutom en standardiserad fågelinventering sattes holkar upp för att undersöka häckningsframgång hos insektsätande fåglar. Studieobjektet, den svartvita flugsnapparen, är relativt vanlig och enkel att få att häcka i holk.

Resultaten visade att längs reglerade älvar går vuxna fåglar ner mer i vikt efter att deras ägg kläckts och färre ungar överlever eftersom deras föda – insekterna – minskat. Vid en av de reglerade älvarna var överlevnaden av ungar till och med lägre än vad som krävs för att arten ska bestå.

Det finns även tecken på att hela fågelsamhällen påverkas av älvregleringen. Vattenlevande insekter kläcker och flyger upp på land innan de landlevande insekterna kommer igång. Därför är de akvatiska insekterna viktig föda för fåglar i början av säsongen och man kan se att fåglarna normalt sett förflyttar sig från vattennära områden till torrare områden senare på säsongen.

– Vi såg att sådana säsongsmässiga förflyttningar av hela fågelsamhällen skilde sig mellan reglerade och oreglerade älvar, säger Micael Jonsson.

Att effekterna fortfarande är mätbara ett halvt sekel efter att man började bygga vattenkraftverk och reglera dessa älvar tyder på permanenta förändringar. Studierna understryker dessutom att olika typer av ekosystem påverkar varandra via näringsflöden och att förändringar av ett ekosystem därför drabbar även växter och djur i närliggande ekosystem.

– Därmed kan man i än högre utsträckning till exempel ifrågasätta den pågående biologiska myggbekämpningen längs nedre Dalälven, eftersom den sannolikt leder till en försämrad livsmiljö för en rad olika landlevande djur.

Studierna publiceras i de internationella tidskrifterna River Research and Applications, Ibis respektive Ecological Research.

Originalpublikationer:
Micael Jonsson, Pieter Deleu, Björn Malmqvist. 2013. Persisting effects of river regulation on emergent aquatic insects and terrestrial invertebrates in upland forests. River Research and Applications (doi:10.1002/rra.2559).
Darius Strasevicius, Micael Jonsson, Erik Nyholm, Björn Malmqvist. 2013. Reduced breeding success of Pied Flycatchers Ficedula hypoleuca along regulated rivers. Ibis (doi:10.1111/ibi.12024).
Micael Jonsson, Darius Strasevicius, Björn Malmqvist. 2012. Influences of river regulation and environmental variables on upland bird assemblages in northern Sweden. Ecological Research 27: 945-954.

Det finns redan idag ledande fibrer med olika tillämpningar, men ledningsförmågan är relativt låg eller så är hållbarheten på materialet inte den bästa. Det brister eller krackelerar lätt. Svårigheten ligger i att få fram textila material som har bra ledningsförmåga och samtidigt är tillräckligt sega, följsamma eller hårda, beroende på användningsområde.

– Mitt arbete handlar om utveckling av ledande fibrer genom att använda ledande polymer i förening med helt vanliga textilier, förklarar Tariq Bashir, doktornad på Institutionen Ingenjörshögskolan och Smart Textiles vid Högskolan i Borås och Chalmers.

Ångar in kemikalier i textilier
Han har använt en metod som innebär att fibrerna utsätts för en förångning av elektriskt ledande polymerer (plaster). Kondensen lägger sig som en film kring de textila fibrerna och därmed får goda ledande och mekaniska egenskaper. Dessutom behåller textilierna sin flexibilitet och känns som vanliga obehandlade textilier.

– Dessa textila fibrer har en ljus framtid. Ta till exempel solcellspaneler. Genom att använda lager-på-lagermetoden kan man varva olika lager med olika kemikalier som ska ge olika egenskaper, förklarar Tariq Bashir.

Just solceller har han jobbat en del med i liten skala. Dock behövs mera resurser och ökat forskningssamarbete för att kunna gå vidare. Intresset för Tariqs elektriskt ledande polymerfibrer har dock redan väckts. Umeå Universitet tittar på tillämpningsmöjligheter för hans ledande textilier för biobränsleceller, Campus Norrköping (Linköpings universitet) ser eventuella tillämpningsområden för termoelektricitet, Linköpings universitet ser möjligheter för stickad struktur för biomimetisk tillämpning (biomimetik handlar om att härma naturen för att konstruera smarta tekniska lösningar) och på SP är man intresserad av fibrerna för att tillverka membran till antistatiska luftfilter.

Mer info om avhandlingen.

Fakta Tariq Bashir
Ålder: 31. Började som forskarstudent på Institutionen Ingenjörshögskolan, Högskolan i Borås, 2009. Handleds av Mikael Skrifvars, professor i polymerteknik, och bihandledare Nils-Krister Persson, lärare och forskare vid Textilhögskolan.
Har tidigare gjort: Studerat på grund nivå, kemiteknik, och avancerad nivå, polymer- och processteknik vid University of Engineering and Technology Lahore, Pakistan. Är tjänstledig från en lärartjänst vid samma universitet.

Den 8 mars försvarar Tariq Bashir sin avhandling “Conjugated Polymer-based Conductive Fibres for Smart Textile Applications” på Chalmers.
Opponent: Professor Pertti Nousiainen, Textile and Fiber Materials, Department of Materials Science, Tampere University of Technology, Finland

– Under årtiondena före det kungliga enväldets införande under Karl XI propagerade de ofrälse ofta för en ökad makt för riksdagen på bekostnad av kungen. De ansträngde sig i regel även för att sätta sig in i och bli delaktiga i politiska processer. Ofta var de dock i underläge gentemot statsledningen, och använde sig då av underdånighet som en fungerande strategi, berättar historikern Joakim Scherp vid Stockholms universitet.

I avhandlingen ”De ofrälse och makten. En institutionell studie av riksdagen och de ofrälse ståndens politik i maktdelningsfrågor 1660–1682” analyserar Joakim Scherp, i ett antal fallstudier, hur de ofrälse agerade i konstitutionella frågor under en tidsperiod då Sverige hade en stormaktsställning i Europa.

– Trots att den svenska riksdagen var unik på 1600-talet genom sin representation av breda folkgrupper har historikerna mest intresserat sig för maktkampen mellan kung och adel. Min avhandling visar att de ofrälse stånden var måna om sitt inflytande, säger Joakim Scherp.

Försökte hindra kungen att donera jord till adeln
Även om de ofrälse stånden tidvis stödde kungen framförde de anspråk på att medverka vid all typ av lagstiftning. De sökte även hindra kungen från att donera jord till adeln och visade inte heller någon överdriven respekt för kungligheter utan makt. De var exempelvis mycket avvisande mot den abdikerade drottning Kristina när hon besökte Sverige 1660.

De ofrälstes politik av betydelse för den moderna representativa demokratin
Den moderna representativa demokratins rötter i 1500–1700-talets Europa diskuteras även i avhandlingen. Hur kunde den svenska riksdagen och det brittiska parlamentet överleva när de flesta europeiska stater blev allt mer enväldigt styrda?

Det rör sig om en kombination av faktorer som gjorde det möjligt för representativa församlingar att stärkas i vissa länder. En av de främsta var att det i Europa existerade flera kategorier starka politiska aktörer förutom adeln, som de ofrälse stånden i Sverige. Detta saknades i de flesta utomeuropeiska stater.

– Därför har det varit extra spännande att studera hur andra grupper än adeln agerade i frågor som rörde den politiska makten i Sverige. De ofrälses politik under perioden kan i slutändan ha varit avgörande för den moderna representativa demokratins uppkomst i landet!, avslutar Joakim Scherp.

Länk till avhandlingen.
Länk till personlig hemsida.

– Det är en stor ökning på en relativt kort tid, säger Erika Schagatay, professor och forskningsledare i Environmental Physiology Group vid Institutionen för teknik och hållbar utveckling. Idén fick vi av dykare som uppgav att de hade ökat sin lungvolym flera liter genom träning. Vi tyckte det var intressant att studera hur effektiv träningsmetoden var, fortsätter Erika Schagatay.

– Jag hade nyss börjat med avancerad fridykning, och blev intresserad av de tekniker eliten bland tävlingsdykare använde, säger Orio Johansson som genomfört studien tillsammans med Erika Schagatay.  

Både Orio Johansson och Erika Schagatay är dykinstruktörer och beslöt fråga fridykare i sina respektive klubbar om medverkan i studien. Tretton dykare ville vara med – dykare som inte hade använt träningsmetoden tidigare. En kontrollgrupp som inte tränade testades parallellt.

Träningsprogrammet bestod av fyra yogainspirerade övningar och en lung-packningsövning. Lung-packning är en metod där man fyller sina lungor genom att ”svälja” extra luft ner i lungorna efter maximal inandning så att de fylls över sin normala kapacitet.

Varje övning genomfördes tre gånger i följd per dag, en övning på totalt 20 minuter, fem dagar i veckan under 11 veckors tid. Metoden kan tänkas komma till användning för både idrottsmän och patientgrupper där lungvolymen är begränsande.

Studien presenterades nyligen på European Respiratory Societys konferens i Wien.

– Sverige är ett forskningsdrivet innovationsland med ett bra välfärdssystem.  Dessutom håller kvaliteten på svensk forskning en mycket hög nivå, speciellt inom medicinsk forskning och IT. Korea har utvecklats enormt snabbt på en mycket kort tid med hjälp av teknikdriven forskning. Korea är ett av få länder som trots dagens globala recession, ökar sina investeringar i forskning och utveckling. Det som är bra är att Korea har en mycket stark forskning inom områden som life science, IT och materialteknik, vilka är väldigt lika de svenska forskningsområdena. Om vi samarbetar, har vi mycket att lära oss av varandra, säger Young Dae RYU, VD för koreanska National Research Foundation i Stockholm.

Gemensamma projekt
Det finns alltså bra förutsättningar för att ett fördjupat forskningssamarbete skulle kunna skapa nya landvinningar inom forskningen. Det här är början till det första stora forskningsprogrammet mellan de två nationerna. NRF har funnits i Sverige sedan 2005 och har under lång tid verkat för att öka interaktionen mellan de två nationerna. Tillsammans med Vetenskapsrådet, IVA och framför allt Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning, STINT, har NRF etablerat mötesplatser och visst forskningsutbyte.

– Det har varit mycket viktigt för att skapa kontakter mellan Sverige och Korea men medlen har varit för små för att komma igång med gemensamma forskningsprojekt. Med större finansiering kan vi bedriva ett mer omfattande program för forskningssamarbete och det är hög tid att börja med strategiska områden där vi har gemensamma intressen, säger Young Dae RYU.

Börjar med workshop
Som ett första steg i samarbetet mellan SSF och NRF arrangerar de två organisationerna en workshop i Korea i juni i år. Svenska forskare kan nu ansöka om resebidrag hos SSF för att delta i workshopen. Intresset för utlysningen har redan varit stort, trots att utlysningen bara varit öppen under någon vecka. Om workshopen faller väl ut och forskare i de båda länderna visar sig ha många beröringspunkter för samarbeten kommer nya medel att utlysas för forskningsprojekt senare i år eller nästa år. SSF förfogar över 30 miljoner kronor för detta och Korea förväntas skjuta till lika mycket.Workshopen är inriktad på de tre områdena bioteknik, materialvetenskap och informationsteknologi.

– Det är i Asien det händer nu, och det känns väldigt bra att kunna starta samarbete med Korea. Svenska forskare har bra kontakter med USA och Europa men inte så mycket österut, säger Joakim Amorim, programchef på SSF.

Parallell med Japan
Med Japan har SSF dock haft utbyte i cirka 15 år, bland annat med gemensamma satsningar på multidisciplinär bio. Joakim Amorim drar paralleller till det och ser att flera svenska forskare idag har framgångsrika samarbeten med Japan. Ett exempel är Agneta Richter-Dahlfors, professor i cellulär mikrobiologi vid Karolinska Institutet.

Se en filmad intervju med henne där hon beskriver Asiens strävan att komma in på bioteknikområdet som tillämpning för IT-forskning. I Japan har SSF haft mycket kontakt med bland annat Hiroaki Kitano som leder Sony Computer Science Laboratories, se också en intervju med honom.

Text och bild: Karin Nordin, forskningsredaktör, SSF

Artikeln är även publicerad på Stiftelsen för Strategisk Forskning, där fler faktalänkar finns.

Smartare metoder för operativ styrning av tågtrafiken gör att spåren kan användas effektivare och att järnvägssystemet blir mindre känsligt för störningar. Innovationsprogrammet Kajt ska resultera i ökad automatisering i tågplaneringen och ge digitala beslutsstöd för tågledare och lokförare. Även trafikinformationen till resenärer och godskunder kan i förlängningen förbättras.

– Järnvägen är mitt uppe i ett teknikskifte och vi behöver knyta till oss Sveriges spetskompetens på området, säger Magnus Wahlborg, programansvarig på Trafikverket.

Trafikverket är initiativtagare och huvudfinansiär i Kajt. Övriga parter är Linköpings universitet, Blekinge tekniska högskola, Kungliga tekniska högskolan KTH, Statens väg- och transportforskningsinstitut VTI, Uppsala universitet och SICS Swedish ICT.

– Genom den här satsningen skapas en långsiktig forskningsplattform. Samordningen av kompetenser gör oss till en attraktiv aktör som verkar i internationella samarbeten, vilket blir allt viktigare, säger Kajts programkoordinator Martin Joborn vid Linköpings universitet.

– Vi har ett snabbt ökande inflöde av patienter, säger Kristina Källén, docent och överläkare på Neurologiska kliniken.

Undersökningen heter IktalSPECT. Bakom det kryptiska namnet döljer sig en avancerad undersökning som innehåller många olika moment. Det viktigaste är att fånga in ett pågående anfall.

Avancerad bilddiagnostik
Patienter som är aktuella för undersökningen är inte anfallsfria trots att flera olika läkemedelsalternativ provats, och där operation kan vara en sista behandlingsmöjlighet.
Patienterna övervakas kontinuerligt med EEG och videokameror uppsatta i rummen. Bilderna och registreringarna följs på bildskärmar av en sjuksköterska som bemannar en kontrollenhet som ligger i anslutning till enkelrummen.

Patienternas epilepsimediciner är utsatta eftersom syftet är att framkalla ett anfall. När anfallet kommer injiceras en isotop som transporteras till hjärnan via blodet. Isotopen fastnar i de områden av hjärnan som är mest aktiva under anfallet på grund av ett ökande blodflöde.
Sedan tas bilder med en gammakamera som lagras på andra bilder från CT och MR där de aktiva områdena framträder som gula fält. Bilderna analyseras sedan av specialister från Neurofysiologiska kliniken som satsat stora resurser på att utveckla IktalSPECT.

Viktig del i utredningen
Bilderna är en viktig del av utredningen av patienter med en komplicerad sjukdomsbild där det är svårt att avgöra vilka områden i hjärnan som anfallen utgår från.

Nästa steg i utredningen är att med ledning av röntgenbilderna operera in elektroder intrakraniellt i anslutning till de gula fälten.

– Det kallas för invasivt EEG, säger Johan Bengzon, docent och biträdande överläkare vid Neurokirurgiska kliniken.

Till skillnad från ett vanligt EEG, som ger en generell bild av hjärnans aktivitet, ger denna undersökning med detaljerad information som blir ytterligare en pusselbit i utredningen.
Patienterna har elektroderna inopererade i en dryg vecka och följs då på samma sätt som inför isotopundersökningen.

Fram till december hade ett drygt tiotal patienter under 2012 undersökts med Iktalspect.
Det mest kritiska momentet i utredningen är att patienterna verkligen får ett anfall under vårdtiden. Det sker i mellan 80 till 90 procent av fallen.

– I år är det bara en patient som vi inte har lyckats initiera ett anfall på, säger Kristina Källén.

Samarbete mellan sjukhus
Det finns i dag sex sjukhus i Sverige som genomför epilepsioperationer. I mitten på 2000-talet fanns det ett förslag om att centralisera verksamheten till ett eller två centra. Men det stötte på motstånd från läkarhåll.

Redan i dag så skulle fler patienter kunna bli hjälpta av operation än vad som är fallet. Om verksamheten koncentreras ökar avståndet mellan de olika vårdgivarna vilket skulle kunna leda till att färre patienter erbjuds operation.

– Vi måste ha en dialog med remittenterna som finns ute på länssjukhus och liknande, säger Kristina Källén som menar att Iklatspect är ett exempel på att centraliseringen redan sker spontant.

– Utvecklingen visar att patienterna skickas till de sjukhus som är duktiga på vissa komplicerade utredningar och ingrepp, säger hon och får medhåll av Johan Bengzon.

– Vi har ett bra samarbete med andra sjukhus som opererar och det finns inget behov av centralisera verksamheten, säger han.

Text: Set Mattsson

Sammanlagt har 23 utbildningar i ämnet svenska  eller svenska i kombination med nordiska språk vid 13 lärosäten utvärderats. Tre av dessa utbildningar får omdömet bristande kvalitet. Sex utbildningar får betyget mycket hög kvalitet.

Bland de 14 utbildningar som bedöms ha hög kvalitet återfinns svenska på kandidatnivå vid Högskolan i Gävle.

– Vår kandidatutbildning innehåller både de traditionella språkvetenskapliga kunskaperna och kunskaper om vad som är kännetecknande för den moderna svenskans situation, säger Ulrika Serrander, ämnesansvarig för svenska språket.

Handledning av uppsatser sköts av tre lektorer och en docent med olika språkvetenskapliga specialområden. Lärarkåren har med andra ord en bred kompetens och det finns en tydlig forskningsanknytning i undervisningen.

– Detta är vi mycket glada för att Universitetskanslersämbetet har uppmärksammat genom att ge oss betyget hög kvalitet.

Svenska ges som ämne i ämneslärarutbildningen och även i Programmet för professionellt skrivande, som har startats under läsåret 2012/2013. Ämnet finns också som fristående kurser på A-, B- och C-nivå.

– Svenska har en viktig position för utbildningen vid Högskolan i Gävle.  Ämnet är en av grundplåtarna i den fortsatta utvecklingen av humaniora som område vid vår högskola, säger Svante Brunåker, chef Akademin för utbildning och ekonomi.

RUT-avdraget subventionerar hushållsnära tjänster med 1,5 miljarder kronor per år och beskrivs ofta som en framgångssaga med nya, vita jobb och minskat svart-arbete. Men i den nya boken beskriver åtta forskare att verkligheten varken är så enkel eller så ljus.

– Lönerna kan vara avtalsenliga – om det finns kollektivavtal. Men det gör det sällan och bara mellan fem och tio procent är med i facket och det gör också att få omfattas av avtalsmässiga villkor, säger Catharina Calleman. Det finns också en gråzon, där personer som har ordentliga anställningsvillkor gör extra insatser i de hem de arbetar och för det får de kanske ingen eller svart ersättning.

Här berättas också hur underleverantörer, ibland i flera led, utför arbetet i hemmen och den som får städat vet inte vem det är som städar eller vilka villkor den har. Det finns också en väldig ojämlikhet mellan migranter från länder inom EU, länder utanför EU och de papperslösa, som tvingas acceptera svarta och låga löner.

Värdelösa intyg
I den aktuella debatten om usla villkor för invandrad arbetskraft beskrivs hur människor blir lovade avtalsenlig lön, men när de väl är här får de bara en bråkdel, en företeelse som inte är ovanlig när det gäller hushållstjänster.

– För att Migrationsverket ska ge arbetstillstånd, krävs att arbetsgivaren lovar kollektivavtalsenlig lön, men det är ett löfte som inte är värt något och som aldrig kontrolleras. Det heter också att arbetskraft utifrån bara ska rekryteras till arbeten, där det saknas arbetskraft inom landet, men inte heller det kontrolleras.

Från mottagare till kund
Catharina Calleman, som är professor i rättsvetenskap, har skrivit om rättsliga aspekter på arbetskraftsinvandring för hushållsarbete i privata hem. Hennes redaktörskollega, Anna Gavanas, docent och socialantropolog vid Linköpings universitet, har skrivit ett kapitel som handlar om Svart och vitt i äldres ”omsorgspussel”.

Hon beskriver hur äldre har i många fall övergått till att i stället för att vara omsorgsmottagare bli kunder på en marknad för hushållstjänster och äldreomsorg, och vad det inneburit. Andra kapitel handlar om likheter mellan dagens hushållstjänster och det arbete tyska hembiträden gjorde i Sverige på 1950-talet, om hur svenska kvinnor bosatta i utlandet resonerar när de själva blir arbetsgivare samt om kvinnor från Östeuropa som ”för barnens skull” hamnar som hushållsarbetare i svenska hem.
Boken berättar om många erfarenheter och perspektiv. Den bygger på intervjuer med såväl städentreprenörer, hushållsarbetare i exil, svartarbetare och andra aktörer. Språket har medvetet anpassats för att göra boken tillgänglig för en bred läsekrets.

I anslutning till att boken kommer ut den 9 mars ordnas ett seminarium med författarna på ABF-huset i Stockholm. Utom redaktörerna Catharina Calleman, Örebro universitet och Anna Gavanas, Linköpings universitet medverkar författarna Elin Kvist, Umeå universitet, Emma Strollo och Catrin Lundström, båda Linköpings universitet, Elin Peterson, Madrids universitet, Gladis Aguirre Vidal, Stockholms universitet samt Oksana Shmulyar Gréen, Göteborgs universitet.

Initiativet till att arrangera toppmötet togs av nätverket Världsklass Uppsala, som tagit fram den förstudie som ligger till grund för beslutet att genomföra projektet. Projektet genomförs nu av nätverket Världsklass Uppsala tillsammans med Uppsala universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, Landstinget i Uppsala län samt Uppsala kommun.  

Den 3-4 juni 2014 går det första mötet av stapeln. Då bjuder Uppsala in beslutsfattare och opinionsbildare, representanter för akademi och industri för att i förtroendefull dialog ta nästa steg mot bättre hälsa i en åldrande värld. Mötet är det första inom ramen för projektet Uppsala Health Summit.

– Uppsalas forskare, företag, myndigheter och vårdpersonal bidrar varje dag till att utveckla det medicinska kunnandet för en bättre hälsa. Genom dialog mellan forskare, företag, politiker och opinionsbildare kan vi öka förutsättningarna i samhället för att bättre använda den kunskap som finns i forskningsrön och produkter för en bättre hälsa, säger Anders Malmberg, prorektor vid Uppsala universitet och ordförande i styrgruppen för Uppsala Health Summit.
 
– Uppsala Health Summit ska präglas av dialog över gränser, både ämnesgränser, yrkesgränser och geografiska gränser. Det ska handla mer om att lyssna och pröva ståndpunkter än att övertyga andra. Vi måste förstå varandras utmaningar för att underlätta att kunskap omsätts i handling, säger Christer Svensson, regionchef för Nordea och ordförande för nätverket Världsklass Uppsala.

Vilken typ av forskning behövs? Vilka beslut krävs? Vilka produkter måste utvecklas? Hur kan vi hantera etiska dilemman vi ställs inför? Hur ska hälso- och sjukvård organiseras? Uppsala Health Summit ska bli platsen för denna dialog, och första tema blir åldrande och hälsa.

Andelen personer över 65 år ökar i stora delar av världen. Japan, Italien, Tyskland och Sverige hade 2012 den högsta försörjningskvoten i världen, med endast tre invånare i arbetsför ålder per person över 65 år. Andelen människor i världen över 60 år beräknas år 2050 vara 22 procent, mot 11 procent år 2000. Vi lever längre, och är friskare, men den demografiska utvecklingen innebär ändå ett ökat tryck på vård och omsorg med ökande kostnader som följd.
Uppsala Health Summit drivs som ett projekt inom Uppsala universitet med Madeleine Neil som projektledare.

I styrgruppen ingår:

Fritidspedagogernas yrkesroll formas alltmer efter skolans behov. För vissa innebär det att deras traditionella yrkeskunskaper tunnas ut, för andra att dessa istället tydliggörs i den undervisning och det bedömningsarbete de medverkar i under skoldagen.

– Det finns ett uppdämt behov att synliggöra fritidshemmet, försvara särdragen i fritidspedagogyrket och att skapa en starkare kollektiv bas, menar Birgit Andersson, Umeå universitet.

Birgit Andersson har i en avhandling studerat hur nya styrformer påverkar fritidspedagogers arbetssituation. Resultaten visar att strukturella villkor, exempelvis storleken på barngrupper och organisering av personella och tidsmässiga resurser, inte gör det möjligt för fritidspedagoger att kunna verka fullt ut i både skolan och fritidshemmet.

– Fritidshemmets verksamhet drar oftast det kortare strået i fördelningen av resurser. Fritidspedagogerna tvingas därför skära ner på t ex skapande verksamhet och tid för nära och utvecklande samspel i mindre grupper.

Fritidspedagogernas medverkan under skoldagen ses som ett väsent­ligt bidrag till skolans arbete med att uppnå läroplanens värde­grunds­mål och strävan att anlägga en helhetssyn på barn. Några deltagare i studien menar att de kompenserar den reducerade och begränsade verksamheten i fritidshemmet genom att de arbetar med värdegrundsfrågor, skapande aktiviteter och friluftsliv under skoldagen istället. Men då är det arbetet mer styrt och lektionsreglerat för barnen. Fritidshemmets specifika uppgift att erbjuda meningsfull fritid utifrån barns behov och intressen sätts på undantag och tillskrivs inte någon större vikt.

– Behovet av meningsfull fritid kan innebära skilda ting för olika barn. Att med stora barngrupper och lite personal kunna anamma olika barns intressen, behov och önskningar blir i det närmaste ogörligt. Därför prioriteras det bort, trots att det är en lagstadgad uppgift för fritidshemmet.

Bilden är dock inte entydig och kan relateras till lokal styrning, rektors hållning och prioriteringar samt styrkan hos yrkesgruppen fritidspedagoger på respektive skola.

Fritidspedagogerna gör ständigt egna informella bedömningar av relationer, lärande och verksamhet. Dessa bedömningar är varken är planerade, systematiserade eller dokumenterade, men kommuniceras informellt bland kollegorna. De krav på formaliserade skriftliga bedömningar och redovisningar som efterhand tillkommit har fritidspedagogerna däremot en mer kritisk och tvetydig inställning till.

– Det arbetet sänker verksamhetens kvalitet eftersom det tar tid från arbetet i barngruppen, menar de. Samtidigt framkommer en klar önskan att kunna tydliggöra verksamheten genom ökad dokumentation och att medverka i arbetet med utvecklingssamtalen i skolan, säger Birgit Andersson.

Studien bygger på intervjuer med 23 fritidspedagoger och åtta ledare fördelade på fyra skolor i två större städer samt en enkätundersökning med 105 fritidspedagoger från en annan region.
Läs hela eller delar av avhandlingen.

Fredagen den 1 mars försvarar Birgit Andersson, institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Nya fritidspedagoger – i spänningsfältet mellan tradition och nya styrformer. Fakultetsopponent är professor Lena Rubinstein Reich, institutionen för individ och samhälle, Malmö högskola.

Har det välbeprövade men likväl ålderdomliga kravet för ljusstyrkan beträffande belysningen i landets tunnlar spelat ut sin roll? Förmodligen. En KTH-forskare har testat modernt LED-ljus i en tunnel norr om Stockholm och kommit fram till att kvaliteten på ljuset är vida överlägsen den gamla belysningens dito, att sikten blir bättre med LED-ljus i förhållande till befintlig ljusteknik och att LED-ljus dessutom kräver mindre energi.

– Med samma ljusstyrka blir så väl färgåtergivningen som sikten bättre med LED-ljus i förhållande till högtrycksnatriumlampor (HPS), som är den typ av ljus som idag är vanligast i tunnlar, säger Eran Aronson, den forskare på KTH:s ljuslaboratorium som utfört arbetet.

Testerna visar att LED-ljus med 3.2 cd/m2 (candela/kvadrameter) respektive 4.2 cd/m2 ger bättre sikt än 6.7 cd/m2 med HPS. 3.2 cd/m2 LED ljus ger i genomsnitt en meter längre sikt än 6.7 cd/m2 HPS-ljus. Det gör att dagens krav på tunnelbelysning om 5 cd/m2 framstår som omodernt.

– Ljusstyrkan kan alltså halveras med bibehållen trafiksäkerhet rent ljusmässigt, säger Eran Aronson.

Han tillägger att ljusstyrkan inte ligger exakt linjärt med förbrukad energi i watt. Att gå från 10 cd/m2 till 5 cd/m2 reducerar inte energiförbrukning med 50 procent. Men en minskad energiförbrukning går likväl hand i hand med minskad ljusstyrka.

Henrik Gidlund, specialist på Trafikverket, har varit involverat i forskningsprojektet. Han berättar att Trafikverkets totala energiförbrukning för tunnelbelysning idag ligger på 6 300 MWh per år. Efter det att Förbifart Stockholm är färdigbyggt kommer den summan att hoppa upp till 15 800 MWh per år.

– Med ny teknik och nya lägre krav kan vi reducera energiförbrukningen i landets tunnlar med 6 600 MWh per år. Det motsvarar en årlig kostnadsbesparing på 6.6 miljoner kronor. Vi kan gott ifrågasätta dagens krav om 5 cd/m2 för tunnels inre zon och borde kunna sänka ljusstyrkan till de nivåer som gäller utanför tunneln på natten, det vill säga 1,5 till 2 cd/m2, säger Henrik Gidlund.

Både han och Eran Aronson är eniga om att LED som belysningsteknik är den som har störst potential idag, men att det samtidigt finns andra tekniker som kan komma på tal för tunnelbelysning i framtiden. Till exempel plasma- eller OLED-teknik.

Beträffande färgerna visar Eran Aronsons tester att 6.7 cd/m2 HPS-ljus ger 79 procent färgåtergivningen medan 4.2 cd/m2 LED-ljus ger 90 procent färgåtergivning.

– Om vi inte bryr oss om färgåtergivning i tunnlar kan vi använda LED-ljus som understiger 3.2 cd/m2 i ljusstyrka och fortfarande behålla en acceptabel trafiksäkerhet i jämförelse med HPS-ljus, säger Eran Aronson.

Enligt Christer Berg, Trafikverkets projektledare och representant i forskningsprojektet, så ligger forskningsresultatet till grund för valet av belysning i den 18 kilometer långa tunnel som utgör större delen av Förbifart Stockholm. Belysningen i en av Europas längsta tunnlar är givetvis viktig, och exempelvis LED-ljus bjuder på möjligheten till ljus med ett större färgspektrum. Det innebär i sin tur att till exempel kameraövervakningen fungerar bättre, och därmed också säkerheten. Om det blir LED-ljus eller någon annan likartad ljusteknik är dock oklart idag då andra parametrar som till exempel inköpskostnader spelar roll, samtidigt som det är några år kvar innan det är dags att ljussätta tunneln.

Forskningen har skett på uppdrag av Trafikverket. Forskningsarbetet har utförts i Häggvikstunneln i Sollentuna där LED-belysningen finns kvar.

Forskningen är gjord av en forskargrupp från Mittuniversitetet, Karolinska institutet och Linnéuniversitetet.

– Intervjuer har gjorts med drabbade unga alpina elitskidåkare efter en korsbandsskada. Deras erfarenheter har varit mycket värdefulla för att kunna komma vidare i rehabiliteringsforskningen, säger Marie Alricsson, professor i idrottsvetenskap vid Mittuniversitetet.

Hoppet och motivationen att komma tillbaka på samma nivå som tidigare efter en operation för korsbandsskada bygger på ett starkt självförtroende kombinerat med optimalt stöd från den egna familjen och tränaren som i sin tur stärker tron på den egna förmågan att klara av rehabiliteringsprocessen. Det visar den uppföljande studien bland unga alpina elitåkare fem år efter en skada på korsbanden.

– Vår studie visar att förutsättningarna för att komma tillbaka efter en korsbandskada är komplexa och att både fysiska och psykologiska aspekter måste beaktas, säger Marie Alricsson.
Sjukgymnast/fysioterapeut har en huvudroll i rehabiliteringen för att kunna optimera träningen och ge experthjälp och stöd under hela processen.

– Tyvärr är det många som inte får det stöd de behöver i olika faser av rehabiliteringen för att lyckas och orkar därmed inte komma tillbaka på samma nivå som innan skadan, säger Marie Alricsson.
Skador på korsband och andra typer av knäskador är en mycket vanligt bland unga på landets skidgymnasier.

– En rekommendation till svenska alpina skidgymnasier är att arbeta skadeförebyggande och att skapa strategier för hur deras stöd ska se ut vid en eventuell skada, säger Marie Alricsson.

Petter Hagqvist forskar på en tillverkningsmetod kallad robotiserad metalldeponering. Den innebär att detaljer byggs upp genom att smält metalltråd läggs i lager på lager. Temperaturvariationerna under processens gång har stor betydelse för slutresultatet. Men det har saknats en metod för beröringsfri temperaturmätning som fungerar i det här fallet. Petter Hagqvist och hans kollegor prövade om det gick att få information om temperaturen genom att mäta vanligt synligt ljus. Till det använde de en spektrometer.

– Vi gjorde de här mätningarna parallellt med andra mätningar mest för att det var en rolig grej och för att vi tyckte att det borde finnas nån information att hämta, säger Petter Hagqvist.

Det gick att få temperaturinformation, men den blev missvisande framför allt eftersom metallens yta oxiderar under processen. Petter Hagqvist började göra beräkningar för att se om han kunde korrigera mätresultaten. Detta resulterade så småningom i en helt ny metod; spektrometermätning kombinerad med databearbetning för korrigering av resultaten. Metoden är testad i experiment och har visat sig pålitlig. Potentiellt har den breda användningsområden.

– Materialegenskaper påverkas mycket av temperaturhistoriken. Om man har ett snabbt avsvalnande får man ofta härdade material, men det kan också bli sprickor om det härdar för fort, säger Petter Hagqvist.

Med den nya metoden kan man mäta temperatur i situationer där det tidigare varit omöjligt. Den skulle kunna användas för övervakning och styrning av olika sorters svetsprocesser. Andra möjliga tillämpningar är övervakning av förbränning eller stålbearbetning. Ytterligare exempel finns inom elektronikindustrin.

– Här använder man kiselplattor som man behandlar på olika sätt. En variant innebär att man värmer upp dem under väldigt kontrollerade former, säger Petter Hagqvist.

Högskolan Väst arbetar aktivt med att nyttiggöra forskning. Därför har en patentansökan för Petter Hagqvists mätmetod lämnats in via ett bolag bildat för detta och liknande ändamål. Planen är att starta ett samarbete med något företag som kan göra metoden till en lönsam affär. Ett projekt med syfte att hitta samarbetspartners får stöd av Innovationskontor Väst.

Produktion av drivmedel drar stora mängder energi och står för ett betydande koldioxidutsläpp. För att klara EU:s mål att minska växthusgaserna med 80-90 procent fram till år 2050, behövs omfattande åtgärder.

Berätta om din forskning!
– Jag började mina studier med att titta på vilka tekniker som används idag och hur mycket man kan minska utsläppen med energieffektivisering och byte av bränsle. Jag fokuserade sedan på tre olika utvecklingsvägar; tillverkning av vätgas från biomassa (skogsråvara), tillverkning av förnybara drivmedel från skogsråvara samt infångning av koldioxid från raffinaderiets skorstenar.

– Alla tre alternativen innebär stora och strategiska investeringar så oljeindustrin måste välja noga, påpekar Daniella.

Räcker det inte med att försöka miljöanpassa den redan befintliga tekniken?
– Resultaten visar att med konventionella tekniker eller tekniker som finns i en nära framtid, kommer man aldrig att nå EU:s 80-procentsmål. Då behövs nya tekniker som koldioxidinfångning och produktion av förnybart bränsle. Problemet är att det ju handlar om jätteinvesteringar och att osäkerheten kring framtidens energimarknad är så stor.

– Därför har jag tittat på en del tänkbara framtidsscenarier. Till exempel gynnas koldioxidinfångning av höga avgifter för utsläpp av koldioxid och produktion av ”gröna” drivmedel gynnas i sin tur av låga priser på biomassa, säger Daniella.

Det är många aktörer som vill använda sig av biomassa. Räcker den verkligen till alla? – Det är troligt att skogsråvaran inte kommer att kunna räcka till allt och därför är det viktigt att den används där den är mest resurseffektiv. Att byta oljeprodukter mot produkter från biomassa kräver dessutom mycket stora volymer.

– En av stötestenarna är också hur raffinaderna ska kunna ställa om till nya tekniker och nya bränslen. Man vill gärna få en hållbar produktion, men då behövs nya kunskaper och nya förhållningssätt, avslutar Daniella.

Daniella disputerar den 25 februari 2013. Läs hela avhandlingen: System studies of different CO2 mitigation options in the oil refining industry: Post-combustion CO2 capture and biomass gasification

Läs mer om EU:s klimatmålDen här nyheten kommer från institutionen för energi och miljö

Text och foto: Karin Ljungklint, Chalmers

Personer som genomgår hjärtoperationer drabbas ofta av nedsatt lungfunktion vilket kan orsaka lidande för patienten och förlängda vårdtider. Sjukgymnaster arbetar med att förebygga dessa komplikationer men också att behandla redan uppkomna hinder bl a i form av att instruera patienten i olika andningsövningar. En av de vanligaste förekommande andningsövningarna efter hjärtoperation är att ta djupa andetag följt av att blåsa ut mot ett motstånd. Detta har i tidigare studier visat sig vara effektivt för att minska lungfunktionsnedsättningen de första dagarna efter operationen.

I sin aktuella avhandling har doktorand Charlotte Urell vid institutionen för neurovetenskap, genomfört studier och klarlagt att även antalet andningsövningar av denna typ har betydelse för effekten.

– Nu kunde vi instruera patienterna till att genomföra fler övningar varje timme för att underlätta syresättningen av blodet under sjukhusperioden. Eftersom patienterna de första dagarna är trötta är sjukgymnasten, sjuksköterskan och undersköterskan mycket viktiga i form av att påminna patienten så att övningarna ska bli genomförda, säger Charlotte Urell.

– I de studier vi gjort har vi också intresserat oss för muskelstyrkan i de muskler vi använder då vi andas, i syfte att kartlägga detta inom gruppen patienter som genomgår hjärtoperation. Vi kunde finna att patienterna hade normal andningsmuskelstyrka före operationen och två månader efteråt. Dessa data kan vara av intresse för att eventuellt identifiera de patienter som innan operationen bör träna andningsmuskelstyrkan.

Vården har utvecklats vilket innebär att äldre och mer multisjuka individer kan opereras. Utmaningarna vi står inför nu är att kunna rehabilitera dessa individer på ett för patienten bra sätt både i det akuta skedet men också den rehabilitering som kommer att ske i hemmet. Vi behöver föra ut kunskapen till kliniskt verksamma sjukgymnaster och fortsätta utvärdera sjukgymnastiska insatser för denna patientgrupp.

Urell, Charlotte, Lung Function, Respiratory Muscle Strength and Effects of Breathing Exercises in Cardiac Surgery Patients. ISBN: 978-91-554-8580-1.Abstract