Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse och Riksbankens Jubileumsfond har beslutat att stödja Stellenbosch Institute for Advanced Study, STIAS, i Sydafrika med 25 miljoner kronor respektive 11 miljoner kronor vardera under en femårsperiod.

– Vi hoppas att anslagen kommer att bidra till den vetenskapliga utvecklingen i Afrika och stimulera till ytterligare samarbeten mellan svenska och afrikanska forskare. Det är också ett stöd för utveckling av nästa generations akademiska ledare i Afrika, säger Peter Wallenberg Jr, vice ordförande för Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.

STIAS är ett internationellt forskningsinstitut och en arena för idéutbyte om vetenskap och samhälle för forskare inom alla discipliner, inklusive de experimentella. Institutet vill bland annat bidra med hållbara lösningar på de utmaningar som den afrikanska kontinenten står inför.
Den nu beslutade satsningen består dels av långsiktiga forskningsprogram, fokuserade på afrikanska frågeställningar där afrikanska och svenska forskare samverkar, dels av stöd till forskarutbildning och utveckling av framtida akademiska ledare i Afrika.

– STIAS stärker förutsättningarna för att bedriva framstående forskning på den afrikanska kontinenten. Förebilden är andra institut för avancerade studier, till exempel Princeton och Stanford. Lovande forskare, under den kritiska perioden bortom doktorsexamen och före en professur, erbjuds liksom sina mera avancerade kolleger mycket goda möjligheter att utveckla sina idéer. Vill man bidra till långsiktig akademisk utveckling i Afrika så är det i Sydafrika man ska satsa, säger Göran Blomqvist, vd för Riksbankens Jubileumsfond.

Stellenbosch Institute for Advanced Study har under mer än ett decennium byggts upp med stöd av Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse och Riksbankens Jubileumsfond. STIAS är det första forskningsinstitutet av sitt slag i Afrika och redan i dag en framstående internationell organisation på den afrikanska kontinenten.

– Det nya bidraget på totalt 36 miljoner kronor kommer att bidra till att etablera STIAS som en ledande mötesplats inte bara i Afrika, utan för alla världens forskare, konstaterar Göran Sandberg, Stiftelsens verkställande ledamot.

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) är en fristående stiftelse som har till ändamål att främja och understödja humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning.

Live Paper har det senaste året koncentrerat arbetat med att pröva och verifiera fem olika idéer som på olika sätt har koppling till papper. Arbetssättet hos projektet har varit något helt nytt. 

– Det har varit ett experiment för hur vi inom akademin kan driva innovationsarbete och ta forskningsresultat vidare ut på en marknad. Vi ser stora fördelar med arbetssättet eftersom expertkunskapen finns hos oss och i våra nätverk och de företag som varit knutna till projektet kan branscherna, säger Mikael Gulliksson, projektledare.

Ett exempel på konkret resultat som utvecklats i projektets arbete är akustiska displayer – ett pappersmaterial med ljuddämpande egenskaper. Här har projektet verifierat en teknik för att kunna trycka mönster/bilder och skapa en estetisk ljuddämpande produkt av fibermassa. Det har lett till ett nystartat företag, Hysch, som nu tar sig in på marknaden med veporna som kan användas för att ljuddämpa exempelvis offentliga miljöer som hockeyarenor och busstationer.
En vidareutveckling av de akustiska displayerna är ett likande pappersmaterial som fyllts med mikrosfärer eller ett slags ”kylklampar” i mikroformat. Det ger pappret temperaturreglerande egenskaper och kan både absorbera och avge värme (Power Paper). 

– Alla de fem projekt som vi har arbetet med att utveckla har vi hämtat ur vår egen samlade forskningsmiljö och det har varit intressant att arbeta så multidisciplinärt som vi har gjort med exempelvis design, kommunikation, kemi, tryckteknik och optik, säger Mikael Gulliksson.

Till projektet har 15 stora och små företag varit kopplade som bidragit med industriellt stöd, en nödvändighet för projektets framgång. Finansiärer av projektet har varit Länsstyrelsen i Västernorrland och Tillväxtverket. Inom Live Paper hoppas man nu på en fortsättning för att ytterligare ett av delprojekten skall nå marknaden genom medverkande företag.

– Det har också uppstått fem nya lovande produktidéer som vi gärna vill försöka utveckla mot kommersialisering, säger Mikael Gulliksson.
 

För mer information: 
Här hittar du korta filmer som beskriver Live Papers fem olika delprojekt.

Omkring sex procent av den vuxna svenska befolkningen, en majoritet av dem kvinnor, anses drabbade av sensorisk hyperreaktivitet (SHR) – en form av luftrörsbesvär som utlöses av kemiska faktorer i vår omgivning.

Trots likheten med astma och/eller allergi visar en avhandling vid Sahlgrenska akademin att SHR-patienternas symtom och reaktioner på flera sätt skiljer sig från patienter med andra sjukdomar i luftvägarna: SHR-patienterna har en högre andningsfrekvens och en minskad rörlighet i bröstkorgen jämfört med astmapatienter.

– Trots normal lungfunktion kan patienter som lider av SHR ha en rörlighet i bröstkorgen som på flera sätt liknar den som äldre patienter med svår eller mycket svår KOL har, säger doktoranden Ewa-Lena Johansson.

Sjukdomen kan inte medicinereras, men Ewa-Lena Johanssons avhandling visar att behandling med sjukgymnastik kan lindra besvären för SHR-patienter.

I en av avhandlingens studier fick sammanlagt 27 SHR-patienter under tolv veckor träna hemma med ett program utformat av sjukgymnast och dagligen genomföra rörelseträning, andningsövning och avspänningsövning.

Resultaten visar att programmet ökade bröstkor-gens rörlighet, minskade patienternas känsla av tryck över bröstet och reducerade känslig-heten hos de sensoriska nerverna i luftvägarna.

Avhandlingen Airway reactions and breathing movements in sensory hyperreactivity försvaras vid en disputation den 22 mars.

FAKTA SHR
Sensorisk hyperreaktivtet, SHR, är en relativt okänd form av luftrörsbesvär som utlöses av de dofter och kemikalier som finns i vår omgivning. Även ansträngning och kyla ger upphov till symtom som ögonirritation, snuva, hosta och känsla av att inte få luft till lungorna. Eftersom besvären lätt kan misstolkas som astma och/eller allergi ställs diagnosen SHR genom att mäta hostkänsligheten vid inandning av det nervretande ämnet capsaicin.  Capsaicin är ett smak- och luktfritt ämne som utvinns ur chili och ger i inandad form och i låga koncentrationer, upphov till hosta.

Marknadsorienterade organisatoriska förändringar blir allt vanligare inom den offentliga sektorn. Men ännu finns få studier om vad en offentlig marknad egentligen är och hur den skapas. Olga Yttermyr, nybliven doktor vid Helix forskarskola, har följt processen i Norrköpings kommun med att skapa en marknad för grundskolorna, under åren 2005-2012.

För att skapa nya marknadsincitament erbjöds de kommunala skolorna att bli ”kommunala friskolor”, vilket skulle innebära en egen budget, att få behålla egna eventuella överskott samt större möjligheter till en egen långsiktig planering.

Men bara en skola blev kommunal friskola. De allra flesta rektorer tyckte att de inte hade mycket att vinna på förslaget. Kommunledningen gav dock inte upp. Både kommunala och fristående skolor skulle konkurrera med varandra på samma villkor.

– Framväxten av en gemensam och tydlig vision hos såväl politiker som tjänstemän och rektorer, och en uthållig ledning har varit avgörande i den här processen, säger Olga Yttermyr. En bred politisk enighet har varit en förutsättning för att lyckas med förändringen.

Till sist skapades ändå en marknad, där alla kommunala skolor har kommit att omfattas av den kommunala friskolemodellen. De har fått en självständig ekonomi och större befogenheter att utforma sin egen verksamhet. Norrköping är också unikt i att kommunen har god insyn i de fristående skolornas ekonomi och verksamhet, något som annars ligger på nationell nivå. Det underlättar förstås ett förtroendefullt samarbete.

Idag konkurrerar kommunala och fristående skolor om eleverna på samma villkor. Olga Yttermyrs slutsats är att det går att skapa en offentlig marknad, men att marknadsskapandet sker genom social interaktion som kan kräva både tid och energi. Att skapa en offentlig marknad, säger hon, handlar om att skapa förutsättningar för konkurrens under kontroll. Hon visar hur två logiker samspelar med varandra i processen: voluntarismens och determinismens. Parallellt med en stark vilja att skapa en marknad finns också en stark tilltro till marknadens självreglerande förmåga.

Avhandlingen heter ”Varför blev det (bara) en? En studie av offentlig marknad i förändring”.

Energibehovet i världen växer konstant, samtidigt som alltfler miljöproblem uppmärksammas till följd av den ökande mängden koldioxid utsläpp. Större krav ställs därför på att använda förnybara energi-källor, som till exempel solenergi, men än så länge är framställningen av solceller för kostsam för att kunna konkurrera med befintliga energikällor.

I sin avhandling har Sandra Feldt undersökt färgämnes-sensiterade solceller. Dessa kan byggas av billiga miljövänliga material och har en stor potential att kunna reducera priset för solceller jämfört med befintliga solcells-teknologier på marknaden. Solcellerna kan tillverkas i olika färger och göras transparanta, vilket gör dem intressanta för en mängd olika applikationer, som till exempel integrering i byggnader.

Färgämnes-sensiterade solceller omvandlar solljus till elektrisk energi genom ett färgämne adsorberad till en titandioxid-halvledare. Systemet kan liknas vid fotosyntes där klorofyllet i de gröna löven absorberar solljuset för att kunna omvandla vatten och koldioxid till syre och kolhydrater. Solcellen har likt ett batteri en elektrolyt mellan plus och minuspolen som transporterar laddningar.

I avhandlingen undersöktes en ny komponent, kobolt komplex, i elektrolyten.

– Vi visade för första gången att en högre spänning och effektivitet kunde uppnås genom attanvända kobolt komplex i kombination med organiska färgämnen i den färgämnes-sensiterade solcellen, säger Sandra Feldt.

Med denna nya komponent i elektrolyten har man nu uppnått världsrekord för färgämnes-sensiterade solceller med 12,3 procents effektivitet. Forskargruppens upptäckt har påverkat forskningen av färgämnes-sensiterade solceller världen över.

Läs mer om och ladda ner avhandlingen Alternative Redox Couples for Dye-Sensitized Solar Cells.

I projektet ” Trygg och därmed arbetsskygg? Välfärdsstatens och arbetsmarknadens betydelse för individers inställning till arbete och arbetsutbud i ett internationellt perspektiv” undersöker Ingrid Esser attityden till arbete i länder med olika välfärdssystem. Hon har mer specifikt analyserat hur olika länders varierande nivå av sjukförsäkring, arbetslöshetsersättning, föräldraförsäkring, socialbidrag och pension påverkar individers inställning till arbete. Projektet som stöds av Riksbankens Jubileumsfond har genomförts vid Stockholms universitet.

– Ett av de viktigaste resultaten är att arbetsmotivationen är fortsatt stark i de generösa välfärdsstaterna. Analyser över tid visar också att arbetsmotivationen har stärkts något i Norge och Tyskland, men försvagats i Storbritannien och USA, säger Ingrid Esser.

Norge, Storbritannien, Tyskland och USA har undersökts under åren 1989, 1997 och 2005. Hon har även studerat ett 13-tal länder under en kortare tidsperiod. Norge har en mer generös välfärdsmodell. Tyskland har en korporatistisk välfärdsmodell med något mer begränsade ersättningar, främst när det gäller föräldraförsäkringar. Storbritannien och USA har en liberal välfärdsmodell som kännetecknas av ett begränsat socialt stöd.  
 
Projektet baseras på statistik om såväl faktiskt arbetsutbud som surveyundersökningar i de olika länderna. Fokus har varit inställningen till betalt arbete, till skillnad från frivilligt eller obetalt arbete. Både män och kvinnor i åldrarna 18 — 75 år har inkluderats i undersökningen. Ingrid Esser klargör orsakerna till att arbetsmotivationen är hög i generösa välfärdsstater.

– Vi har ett arv i välfärdsstaten som den är konstruerad att personer ska delta i arbete om de kan, inte minst genom full sysselsättningspolitik under lång tid. Man kvalificerar sig genom att ha jobbat tidigare, och erbjuds högre inkomstrelaterade sociala ersättningar i förhållande till tidigare arbete, berättar Ingrid Esser.

I alla de länder som undersökts anser majoriteten att det främsta motivet till att arbeta inte är att tjäna pengar. Denna attityd är ändå vanligast i generösa välfärdsstater. I de generösa välfärdsstaterna tycker fler att det är viktigt att arbetet är intressant, tryggt och att det går att kombinera familj och arbete än att få en hög lön, även om en majoritet också tycker att en hög inkomst är viktigt. Det faktum att fler tycker att trygghet är en stark motivation till arbete betyder inte att ekonomiska skäl till att arbeta saknar betydelse. En person kan tycka att både ekonomi och trygghet är viktigt.

– Vill man påverka individer att jobba, tycks det svårt att nå hela vägen fram genom att bara utforma ekonomiska incitament. Andra viktiga aspekter som påverkar är exempelvis arbetsmiljön och jobbets flexibilitet, säger Ingrid Esser.

Det finns även tydliga klasskillnader när det gäller vad som anses motiverande i ett arbete.

– Ju högre klass och ju högre utbildning desto mindre instrumentell inställning har personer till att arbeta. Intressant nog är det oftare så i de mer generösa välfärdstaterna, som samtidigt är mer jämlika länder. De anser då i lägre grad att pengarna är den viktigaste motivationsfaktorn, konstaterar Ingrid Esser.

En fråga om önskan att pensionera sig 2 — 3 år senare om du därigenom får högre pension får betydligt mindre stöd i mer generösa välfärdsstater i jämförelse med länder med andra välfärdssystem. I de nordiska länderna vill många inte skjuta upp pensionen även om de får mer pengar.

Text: Louise Kindblom

Vad anser vi vara god kvalitet? Är det rätt mediciner, bra förskolepedagogik eller något så självklart som omtanke och respektfullt bemötande? Det finns lika många svar som personer.

Ett absolut krav för att välfärdssektorn ska fungera är hög kompetensen hos beställaren i offentlig sektorn, det är också där kvalitet i välfärden avgörs. Men att kunden själv, det vill säga Sveriges befolkning, får vara med och göra val utifrån egna behov och syn på kvalitet är något som har visat sig vara framgångsrikt.

– Inom ett kundvalssystem är det möjligt för individerna att väga in kvalitativa egenskaper på ett sätt som den offentliga upphandlaren inte kan göra, menar professor Mats Bergman vid Södertörns högskola.

Nationalekonomisk forskning om välfärdens frågor
Under de två senaste decennierna har andelen välfärdstjänster som produceras utanför den offentliga sektorn ökat kraftigt. Därmed krävs en metod för att avgöra vem som ska få leverera tjänsterna i fråga. I rapporten ”Upphandling och kundval av välfärdstjänster” lyfter Mats Bergman fram de frågor som borde vara i centrum för en mer meningsfull välfärdsdebatt:

När bör välfärdstjänster utföras i egen regi, upphandlas eller erbjudas med kundval?

Hur ser vi till att välfärden uppfyller de mjuka värdena och inte bara kvaliteter som är lätta att mäta? Hur kan vi få ut den bästa kombinationen av pris och kvalitet? 

I rapporten har han samlat insikter från den nationalekonomiska forskningen om flera av välfärdens stora frågor och han levererar tydliga svar. För att kundval ska fungera måste det bland annat ställas höga krav på hur information utformas och görs tillgänglig till olika målgrupper, dels på att kriterier och ersättningsformer för leverantörer inte är så detaljerade att variationer omöjliggörs. I rapporten pekar Bergman ut huvuddragen för hur detta bör ske.

Kompetensen hos beställarna måste höjas
Men alla välfärdstjänster passar inte för kundval. Inte minst gäller detta när skalfördelarna är så stora att kundval med stor sannolikhet leder till monopol. Mats Bergman visar på hur man även vid offentliga upphandlingar kan upprätta en god kvalitet i förhållande till kostnad. Svaret är bland annat att kvalitet bör värderas i pengar istället för genom den abstrakta poängmodell som florerar i upphandlingsbranschen.

Även upphandlarnas kompetens måste höjas, det finns allt för många exempel på dåliga upphandlingar . Ett påtagligt exempel är de besynnerliga modellerna för att väga ihop pris och kvalitet som hittills varit det allra vanligaste sättet att rangordna budgivarna. Beställarsidan behöver få ett bredare perspektiv, menar Mats Bergman

– Det finns en föreställning hos upphandlare att processen måste vara transparent och att subjektiva bedömningar inte är välkomna. Men det är fel. Man måste väga in subjektiv kvalitet i upphandlingar genom att exempelvis låta en expertpanel ge omdömen om anbuden.

Upphandlingsreglerna kan verka strikta men lämnar utrymme för kvalitativa lösningar för den som är kreativ. Man kan till exempel använda kundnöjdhetsundersökningar eller låta företagen lämna in fria texter där de beskriver hur de ska arbeta med kvalitet och sedan sätta betyg på detta. Man kan även utnyttja möjligheten att avbryta ett avtal, med ett välfärdsföretag som inte är bra, istället för att förlänga den när den ordinarie avtalsperioden går ut. Genom att släppa kunderna i systemet kan man även utföra ett tryck på dåliga välfärdsföretag som tvingar dem att krympa och kanske också lämna marknaden.

Slutsatsen är att för de flesta välfärdstjänster torde kundval vara en bra – och antagligen bättre – modell än traditionell upphandling. Men både denna fråga och frågan om hur kontrakt och belöningssystem bör utformas är komplex. Det finns stor anledning att visa ödmjukhet för att det är många förhållanden som samspelar.

Till rapporten ”Upphandling och kundval av välfärdstjänster” av Uppdrag Välfärd.

Äldre personer som flyttar in på särskilt boende är ofta multisjuka och i stort behov av vård och omsorg. Studier visar att ca 40 procent avlider inom det första nio månaderna efter inflyttning.
Ensamma med svåra beslut
– Personal som arbetar på äldreboende är ofta utlämnade och ensamma med svåra beslut och undersköterskor och vårdbiträden får ta allt större ansvar för vården, säger Ingela Beck.
Ingela Beck är  sjuksköterska och forskare vid Lunds universitet, Institutionen för hälsa, vård och samhälle, och har undersökt undersköterskors och vårdbiträdens erfarenheter av palliativ vård till äldre personer vid särskilt boende.

– Den palliativa vården initierades oftast sent, under vårdtagarens sista dagar i livet när denne inte längre kan äta och dricka trots hjälp från personalen. Personalen uttryckte att de behövde stöd och upplevde att ledarskapet var otydligt, men att de fick styrka genom bekräftelse från varandra (och vårdtagare och närstående), menar Ingela Beck.

Saknas resurser 
Palliativ vård är en rättighet för alla som lider av en obotlig sjukdom och betonar fysiska, psykiska, sociala och existentiella aspekter.

– Fokus ligger ofta på patientens fysiska besvär och det saknas resurser för de känslomässiga och existentiella aspekterna och behoven, i kontakterna med både den äldre och dennes närstående, säger Ingela Beck.

Personal vid vård- och omsorgsboende upplever även att det är svårt att hantera relationen med vårdtagarna då man fokuserar mest på de praktiskt uppgifter som ska genomföras.

Workshops med fokus på förändringsarbete
Genom studiecirklar och workshops med betoning på förändringsarbete på enheten, har personalen på vård- och omsorgsboendet fått redskap för lärande om ett palliativt förhållningssätt.

– Genom att personalen träffas i arbetsgrupper och diskuterar känslomässiga, existentiella och relationsmässiga aspekter får de ett ökat fokus mot vårdtagarnas och närståendes situation inte bara under vårdtagarens allra sista dagar i livet utan under hela vårdtiden.

– Men det blev också tydligt för personalen att det fanns hinder i organisationen i form av bristande resurser och ledarskap för att genomföra mer övergripande förändringar i verksamheten i att implementera ett palliativt förhållningssätt vid boendet. Det innebär att också stödet till ledare inom vård- och omsorgsboende behöver bli bättre för att skapa mer genomgripande förändringar säger Ingela Beck.

Text: ÅSA HANSDOTTER
Nyhet från Institutionen för hälsa, vård och samhälle vid Lunds universitet, 12 mars 2013
Artikeln även publicerad på tidskriften Vetenskap & Hälsa, där mer information finns.

Många fleråriga ogräs går i tillväxtvila under en period på hösten. Åkerfräken (Equisetum arvense), unga plantor från krukförsök. Foto: Josefine Liew

Fleråriga ogräs bör bekämpas vid rätt tidpunkt, dvs. när de bildar nya skott. Josefine Liew visar i en ny doktorsavhandling från SLU att fyra ogräsarter verkar gå i tillväxtvila under en viss period under hösten. Det kan förklara varför effekten av bekämpning under den perioden ibland uteblir.

Ofta bekämpas fleråriga ogräs genom att ovanjordiska delar av plantan slås av och underjordiska sönderdelas. Denna mekaniska bekämpning stimulerar tillväxt av nya skott och leder till att växtens förråd av lagrad näring förbrukas.

Om behandlingen upprepas innan plantan har vuxit sig stor igen minskar förrådet av näring ytterligare och blir, efter tillräckligt många behandlingar, helt tömt. Under perioder utan tillväxt uteblir dock effekten av behandlingen. Under sådana viloperioder kan även resultat av kemisk bekämpning påverkas, eftersom många kemiska växtskyddsmedel är beroende av att plantan växer.

Josefine Liew odlade under sitt doktorsarbete vid SLU de fleråriga ogräsen åkerfräken, hästhov, åkermolke, åkertistel och kvickrot i krukor utomhus. Hon tog regelbundet in krukor under månaderna juli till mars, tog bort alla ovanjordiska delar och skar sönder de underjordiska (rötter/rhizom) för att efterlikna mekanisk ogräsbekämpning.

Det visade sig att plantor av åkerfräken, hästhov och åkermolke, som togs in i september–oktober, inte växte vidare när de placerades i en varm groningskammare. De hade gått in i en viloperiod. Men såväl före som efter denna period gror underjordiska knoppar vid samma behandling. Det gäller oavsett om de gröna delarna togs bort eller om rot-/rhizomsystemet sönderdelades, och det ger plantorna möjlighet att börja växa igen vid gynnsam väderlek.

Plantor av åkertistel visade sig skjuta färre skott efter att deras gröna delar hade tagits bort under samma höstperiod, men tillväxten satte fart om rotsystemet sönderdelades i bitar. Åkertistel gick alltså inte in i vila på samma sätt som åkerfräken, hästhov och åkermolke.

Tvärtemot vad man tidigare har trott påverkades även kvickrot av sönderdelning under hösten. Kvoten mellan skott och rot minskade, dvs. andelen näring och biomassa i de underjordiska delarna ökade i förhållande till de ovanjordiska. Kvickroten reagerade alltså på behandlingen genom att lagra mer näring i rötterna, vilket är till fördel för växten när den sedan börjar växa igen.
Den praktiska tillämpningen av resultaten innebär att man inte bör planera för åtgärder som bygger på återkommande avslagning och sönderdelning under september–oktober.

– Men det är viktigt att slå eller klippa av ogräsens gröna delar i början av hösten eftersom ny näring fylls på i växternas underjordiska system så länge det finns gröna skott ovan jord, påpekar Josefine Liew.

Om disputationen
Agronom Josefine Liew, institutionen för växtproduktionsekologi, SLU, försvarar sin avhandling med titeln Dormancy in reproductive vegetative buds in creeping perennials dominating the agricultural weed flora in Scandinavia. Disputationen avser agronomie doktorsexamen.
Tid fredagen den 22 mars. Plats: Loftets Hörsal, Ultuna. Opponent: Dr Michael E. Foley, USDA-ARS, Sunflower and Plant Biology Research Unit, Fargo, USA

Mer information
Avhandlingen
Hemort: född och uppvuxen och numera återinflyttad till Örebro

I ett projekt som har pågått under drygt två år har forskargruppen inom tillämpad spinntronik för första gången kunnat visa att så kallade magnetiska nanodroppar kan skapas och studeras i de spinntroniska oscillatorer som gruppen är världsledande inom. Detta vetenskapliga genombrott publiceras nu i den ledande naturvetenskapliga tidskriften Science.

– Det här är grundforskning som kan få stor betydelse i framtiden bland annat inom mobiltelefoni, säger Johan Åkerman som är professor vid institutionen för fysik, Göteborg universitet och därtill gästforskare vid KTH.

Majid Mohseni, forskare vid KTH som disputerade på forskningsresultaten i december 2012, håller med.

– Det här kommer att öppna upp helt nya möjligheter inom nanomagnetism och spinntronik. Magnetiska nanodroppar har dessutom stor potential att omsättas till olika applikationer, säger Majid Mohseni.

Resultaten har patenterats av forskargruppen eftersom de ger helt nya möjligheter att ersätta mikrovågsteknik i till exempel mobiltelefoner och trådlösa nätverk med mycket mindre, billigare och resurssnålare komponenter.

 

Magnetiska nanodroppar är ca 50-100 nanometer stora områden i en magnetisk tunnfilm. Magnetiseringen i mitten av droppen pekar i motsatt riktning både mot omgivande spinn (en kvantfysikalisk egenskap) och det pålagda magnetfältet.

Magnetiska nanodroppar förutsades teoretiskt redan för flera decennier sedan men har ansetts vara en akademisk kuriositet.

– Redan 2010 började vi modifiera spinntroniska oscillatorer för att kunna bevisa att magnetiska nanodroppar existerar och nu publiceras alltså våra resultat i Science, säger Johan Åkerman.

Förutom att resultaten publiceras i Science har Johan Åkerman även blivit inbjuden till American Physical Society March Meeting i Baltimore nästa vecka för att presentera resultaten.

Fakta:
Spinntronik är en teknologi som utnyttjar elektronens magnetiska egenskaper för att magnetiskt styra elektronerna i mikroelektroniska komponenter. En spinntronisk oscillator utnyttjar elektronernas magnetiska svängningar, och genererar en radiofrekvenssignal som kan kontrolleras med strömstyrkan.

Artikel:
”Spin Torque–Generated Magnetic Droplet Solitons”, Published:  March15, 2013 in Science, dx.doi.org/10.1126/science.1230155

Möjligheten att på molekylär nivå följa hur elektronstrukturen förändras i en kemisk reaktion skapar helt nya förutsättningar att i detalj undersöka och förstå viktiga kemiska processer.

– Att identifiera och karakterisera kortlivade mellantillstånd i kemiska reaktioner på metallytor har länge varit en dröm, säger Henrik Öström vid Fysikum, Stockholms universitet, som ingår i det internationella forskarteam som utfört studien. Med den nya fri-elektronröntgenlasern på SLAC har vi nu visat att drömmen blivit verklighet och kunnat identifiera ett kortlivat mellantillstånd när CO molekylers bindning till en metallyta bryts eller skapas.

SLAC National Accelerator Laboratory var länge ett flaggskepp vad gäller partikelfysik där elektroner accelererades till nära ljushastigheten i en tre kilometer lång linjär accelerator. Nu har acceleratorn byggts om till att istället generera kraftiga, ultrakorta (10-100 femtosekunder) pulser av röntgenstrålar med våglängd som gör det möjligt att undersöka omgivningen till enskilda atomer i en molekyl. Pulserna är tillräckligt korta för att ge en ögonblicksbild av elektronfördelningen kring atomen. Genom att variera fördröjningen mellan att man startar en reaktion och när man undersöker elektronfördelningen med röntgenpulsen kan man skapa en tidsupplöst bild av förändringarna under reaktionens gång.

– En första utmaning var om den oerhört kraftiga röntgenpulsen skulle förstöra provet, förklarar Anders Nilsson, professor i synkrotronljusfysik vid SLAC och adjungerad professor vid Stockholms universitet. Det visade sig dock fullt möjligt att justera experimentet så att mätningarna kunde genomföras.

Röntgenlasern undersöker förändringen i elektronstrukturen då CO molekyler desorberar från en metallyta av rutenium. Ungefär 30% av molekylerna pumpas med hjälp av en femtosekunds optisk laser upp från det ytbundna (”chemisorbed”) tillståndet till ett transient mellantillstånd (”precursor”) där de växelverkar svagt med ytan. Genom att undersöka molekylerna med röntgenlasern med olika fördröjning kan man visa att tidsskalan för att nå precursortillståndet är några pikosekunder och att de befinner sig där några tiotal pikosekunder innan de antingen lämnar ytan helt eller återvänder till ytan.

I experimentet doserades CO molekyler in på en metallyta av rutenium som bland annat används i bilavgaskatalysatorer. CO binder starkt till ytan men kan fås att lossna genom att ytan hettas upp vilket gjordes med en puls från en optisk laser. Genom att starta reaktionen samtidigt för alla molekylerna fick teamet tillräckligt många molekyler samtidigt att gå in i ett tillstånd där de nästan lossnat från ytan men fortfarande binder svagt till den. Från detta kortlivade tillstånd kan sedan molekylerna antingen gå vidare ut i gasfas eller åter binda till ytan när den kallnar igen.

– Det har länge spekulerats kring om ett sådant tillstånd, så kallat ”precursor”, existerar – det nya experimentet är det första som direkt visar dess existens, berättar Lars G. M. Pettersson vid Fysikum, Stockholms universitet. Nu fortsätter studierna med mer komplicerade reaktioner av intresse bland annat för syntetiska bränslen.
Förutom forskarna vid Stockholms universitet deltog forskare från Stanford University, SLAC, Hamburgs universitet, Danmarks tekniska universitet, Helmholtz-Zentrum Berlin och Fritz-Haber-Institut Berlin.

Åkerns mikroorganismer kan bryta ner den kraftfulla växthusgasen lustgas. En ny variant av enzymet lustgasreduktas har hittats av SLU-forskare. Foto: Nora Adelsköld 
Den kraftfulla växthusgasen lustgas bildas av mikroorganismer i mark och vatten, men det bryts också ned av samma organismer med hjälp av ett enzym. Forskare vid SLU har nu funnit ytterligare en variant av enzymet som verkar ha stor betydelse för lustgasreduktionen i många miljöer.

Lustgas (dikväveoxid) är en kraftfull växthusgas som bildas i mark och vatten under syrefattiga förhållanden när det finns mycket kväve, t.ex. gödslad åkermark efter regn. Bakterier och arkéer kan omvandla denna ozonnedbrytande gas till kvävgas med hjälp av ett speciellt enzym, så kallat reduktas.

Professor Sara Hallin vid SLU och hennes kollegor har nyligen publicerat en artikel i The ISME Journal där de visar på ett nytt reduktas som kan ha betydelse för lustgasreduktion i olika miljöer. Det nya reduktaset är minst lika utbrett i terrestra och akvatiska miljöer som det tidigare kända enzymet, och förekommer i lika stora mängder . Det betyder att det står för hälften av ekosystemens potential för lustgasreduktion. Dessutom finns detta ”nya” reduktas spritt hos många fler taxonomiska grupper, varav flera inte också producerar lustgasen, vilket organismer med det kända reduktaset gör.

På sikt tror forskarna att man skulle kunna gynna organismer med denna variant av lustgasreduktas i t.ex. åkermark, och därmed åstadkomma lägre lustgasemissioner, eller till och med skapa lustgassänkor. Nu undersöker de vilka markfaktorer som påverkar mikroorganismer med olika varianter av lustgasreduktas, och hur detta kopplar till minskade emissioner.

Läs mer
The unaccounted yet abundant nitrous oxide-reducing microbial community: a potential nitrous oxide sink (The ISME Journal)

Institutionen för mikrobiologi, www.slu.se/mikrobiologi

Nu har tio forskare valts ut till sista omgången i Pro Futura. De tillhör en blivande elit av forskare inom humaniora och samhällsvetenskap i Sverige och erbjuds en unik chans att nå de riktigt stora framgångarna.

Pro Futura ger forskare chansen att under en längre tid ägna sig åt forskning på heltid, bland annat på det internationellt erkända institutet Swedish Collegium for Advanced Study (SCAS) i Uppsala. En av de mer kända Pro Futura-forskarna är den nyutnämnde akademiledamoten Sara Danius, andra två medlemmar av Sveriges Unga Akademi Gustaf Arrhenius och Christer Nordlund.

Efter ett mycket omfattande nomineringsförfarande har nu tio forskare utsetts att gå vidare till intervju. Sammanlagt nominerades 22 lovande forskare från tolv universitet i en rad olika ämnen. Av dessa 22 har tio tagit sig vidare till nästa omgång:

Internationellt har programmet beskrivits som föredömligt. En uppföljning år 2008 visade att programmet utgör en unik resurs i Europa för att främja internationell spetsforskning.
Urvalet av forskare sker i två steg, och bara de absolut bästa kommer i fråga när ledande internationella och svenska forskare bedömer kandidaterna. De tio som nu valts ut kommer i början av maj att intervjuas och granskas ytterligare innan valet faller på de forskare som får chansen att ta del av Pro Futura. Det avgörande kriteriet vid urvalet är vetenskaplig excellens och flera av medlemmarna i urvalskommitten ingår i beredningsgrupper vid ERC.

– En plats i Pro Futura-programmet är bland det finaste en forskare inom humaniora och samhällsvetenskap kan få, säger Britta Lövgren [Ref 1], ansvarig forskningssekreterare på Riksbankens Jubileumsfond. Programmet är unikt så till vida att det verkligen är ett sammanhållet program som ger forskarna viktiga karriärutvecklingsmöjligheter. De forskare som ingått i programmet har lyckats mycket väl i sina fortsatta karriärer. Det är roligt att som finansiär få bidra till att stödja dessa duktiga forskare.

Faktaruta:
Pro Futura är ett sammanhållet program som ger lovande forskare inom humaniora och samhällsvetenskap möjlighet att etablera sig som självständiga forskare. Lärosätena nominerar forskare.

Urvalet sker sedan i två steg. I ett första skede granskas meriter och forskningsplaner i ett andra det vetenskapliga arbetet. Dessutom görs intervjuer med huvudkandidaterna. Bedömningen av vilka som går vidare görs av internationella och svenska ledande toppforskare.
De utvalda forskarna får lön i fem år och ska under minst två av dessa vistas vid SCAS samt vid avancerade institut eller spetsforskningsinstitut i andra länder. Efter prövning får de en fast anställning som biträdande lektor eller motsvarande vid det nominerande lärosätet.

Cirka en tredjedel av Pro Futura-forskarna som har antagits sedan 2012 kan efter särskild prövning få ytterligare två års finansiering. Prövning av sådan ansökan sker vid slutet av den första terminen under det femte året genom en panel av internationellt framstående forskare.
Programmet är ett samarbete mellan SCAS och Riksbankens Jubileumsfond.

Men den ökade risken att fastna på film förebygger inte brott. Det säger sociologen Agneta Mallén vid Lunds universitet, som nyligen publicerat en studie om medborgarjournalistik vid brottsövervakning.

Agneta Mallén utgår i sin studie från de två första fallen av medborgarjournalistik i Finland. Dessa omfattar två kriminella händelser – i det första har en förbipasserande filmat hur två väktare misshandlar en man som ligger i handfängsel på marken och i det andra har en student filmat en riksdagskandidat som uttalar sig rasistiskt på ett valmöte. Bägge filmklippen har publicerats på YouTube samt i nationella tv-nyheter. Mallén poängterar dock att denna nya form av kontroll är universell:

– Mobilkameror och Web 2.0-teknologi används i hela världen. De första kända bilderna och filmklippen av medborgarjournalister publicerades i samband med attacken mot World Trade Center år 2001. Idag publicerar dagstidningar dagligen läsarnas bilder och tv-nyheterna innehåller filmklipp som filmats av allmänheten.

Enligt Mallén har kontrollen som medborgarjournalisterna utövar både för- och nackdelar. Till fördelarna hör att mobiltelefonkamerorna möjliggör en mer demokratisk nyhetsrapportering då vem som helst kan synliggöra orättvisor i samhället genom att filma dessa.

Nackdelarna med medborgarjournalistens kamera är i mångt samma som de nackdelar man vanligen kopplar till traditionella övervakningskameror: Ingendera förebygger brott eftersom den kontroll som bägge kameror möjliggör utövas först efter att en kriminell händelse ägt rum. En annan nackdel är att mobiltelefonens kamera kan, liksom traditionella övervakningskameror, upplevas kränka individens integritet. Mobiltelefonens kontroll kan även ses som stämplande – ett filmklipp kan avslöja en incident som, om den inte upptäckts, gått obemärkt förbi och inte stämplats som kriminell.

– Intressant är också att allmänheten, den forna publiken, nu blivit aktörer som både mottar och förmedlar information, säger Mallén. Den kontroll som medborgarjournalisten utövar är ändå mildare än den rigorösa kontroll vi dagligen utsätts för i ett övervakningssamhälle. Fastän de flesta av oss har en mobiltelefonkamera och skulle kunna utöva kontroll över våra medmänniskor, gör vi det inte.

Martin Hultman, idéhistoriker, Umeå universitet

– Vi får ofta höra att teknikutvecklingen går så fort att samhället inte hänger med. Men i själva verket är samhällsförändringar intimt kopplade till teknikförändringar, och handlar i hög grad istället om att förväntningarna på vad teknik kan bidra med skiftar i intensitet.

Citatet kommer från idéhistorikern Martin Hultman, som i ett uppmärksammat forskningsprojekt tillsammans med idéhistorikerkollegan Christer Nordlund från Umeå Studies in Science, Technology and Environment, USSTE, studerar dessa skiften i intensitet gällande miljöteknik.

Med en bred erfarenhet från idéhistoria, kulturstudier och tvärvetenskaplig miljöforskning undersöker de aktörer, idéer och arenor där förväntningar på bränsleceller och vätgas skapas. Med utgångspunkt i Hultmans avhandling undersöker de hur företagsledare, ingenjörer, politiker och journalister skapade stora förväntningar på bränsleceller och vätgas runt om i världen i slutet av 1990 och början av 2000-talet.

Hultman och Nordlund har nu publicerat sina resultat i den ansedda tidskriften History and Technology,

I artikeln redogörs för hur bilshower, massmedia och framtidsprognoser har stor påverkan i att konstruera såväl framtid som samtid. Författarna lanserar begreppet ekomodern utopi för att tolka de förväntningar som idag finns på att teknik ska tillhandahålla lösningar på miljöproblem, samtidigt som samhällsstrukturer inte behöver ändras.
Publikationen är ett resultat av Umeå universitets satsning på humanistisk miljöforskning.

Environmental humanities kommer också att vara ett tema på den internationella konferensen History of Science and Technology Days, som arrangeras vid Umeå universitet 20-22 mars.

Läs hela artikeln Energizing technology: expectations of fuel cells and the hydrogen economy, 1990–2005, Martin Hultman och Christer Nordlund.

Den 15 mars 2012 havererade ett norskt militärt plan av typen C-130J-30 Super Hercules på Kebnekaise. Fem personer miste livet, kvar på olycksplatsen finns fortfarande cirka 25 ton vrakdelar och flygbränsle. Hercules-planet var tankat med JET A-1 bränsle som är en fotogenblandning bestående av många olika sorters kolväten (mellan 8 och 16 kolatomer per molekyl), naftalen och polycykliska kolväten (PAH).

– Vi konstaterar att spridningen av det flygbränsle som i allt väsentligt finns kvar i källzonen högt upp på Kebnekaise, liksom det bränsle som finns infruset inuti glaciären, kommer att fortsätta, säger professor Gunhild Rosqvist, föreståndare vid Tarfala forskningsstation.

Smältvatten och sommarregn sprider föroreningen vidare
Den förorenade snön på haveriplatsen har nu under vintern blivit begravd av nya snölager (tillsammans med 25 ton vrakdelar) och kommer inte att exponeras förrän tidigast i slutet av nästa sommar, eller inte alls. Smältvatten från den nya vintersnön kommer under nästa smältsäsong sippra igenom det förorenade snölagret och tillsammans med sommarregn sprida föroreningen vidare in i glaciären.

– Vi konstaterar att föroreningens sammansättning har förändrats och att giftiga ämnen fortfarande finns kvar i omfattande mängd i Kebnekaise. Med tanke på det bristande uppröjningsarbetet 2012 samt de stora kostnaderna i samband med haveriutredningen hoppas vi att myndigheterna också tar ansvar för miljökonsekvenserna och bestämmer sig för att seriöst satsa på att övervaka Kebnekaises miljö, säger Gunhild Rosqvist.

Kemiska analyser av källområdets snö visar att de lättare komponenterna i flygbränslet (kolväten C8-16) har avdunstat medan de tyngre (C16-35), och mer giftiga komponenter, finns kvar. Resultaten visar också hur föroreningen spridits vertikalt i snönpacken, nedför sluttningen och ner i sprickor i glaciärisen i samband med snösmältning. Det förorenade vattnet har sedan återfrusit i snön och inne i glaciären, där det fortfarande finns kvar. Resultaten från 2012 visar att höga vattenflöden i bäckar och älvar orsakade av stora nederbördsmängder och glaciärsmältning ökar sannolikheten för förorening av vattendragen.

”Bråttom att skapa övervakningsprogram för smältsäsongen 2013”
– Det är bråttom att skapa ett övervakningsprogram för smältsäsongen 2013. För att kunna bedöma hur allvarlig föroreningen kan bli nedströms glaciären måste vi kartlägga och mäta de processer som påverkar nedbrytning, utspädning och transport av föroreningen.  Vi har därför till markägaren Statens Fastighetsverk* föreslagit att mot ersättning utföra regelbundna mätningar och provtagningar av snö vid haveriplatsen inom källzonen. Vi föreslår också att ett kontinuerligt vattenprovtagningsprogram utformas för jokken nedströms Rabots glaciär, säger Gunhild Rosqvist.

Föroreningskällan är belägen allra högst upp på Rabots glaciär nedanför kammen mellan Kebnekaises nord- och sydtopp mellan cirka 2000 och 1600 meter över havet. Det är den högst belägna delen av glaciären som med sin nordexponering för det mesta ligger i skugga. Vid olycksplatsen smälter det därför minst snö och is under sommaren. Samtidigt får glaciären vid området ofta det största snötillskottet på vintern, delvis i form av lavinsnö från kammen.

*Statens Fastighetsverk har (enligt regeringsbeslut S2012/4189/SFÖ) fått uppdraget att ’skyndsamt’ vidta avhjälpandeåtgärder på Kebnekaise.

Stockholms universitet är ett av Europas ledande universitet i en av världens mest dynamiska huvudstäder. Hos oss är fler än 60 000 studenter, 1800 doktorander och 5000 medarbetare verksamma inom det naturvetenskapliga och humanistisk-samhällsvetenskapliga området. En relation med Stockholms universitet är meriterande oavsett om du är student, forskare eller intressent. Hos oss ger utbildning och forskning resultat. www.su.se [Ref 1]