I en ny avhandling från Linnéuniversitetet beskriver och analyserar Ola Kronkvist de sammanhang i vilka förhör hålls med misstänkta för grova brott. Avhandlingen visar att utredare av grova brott upplever sitt arbete som en informationsgenererande och informationsvärderande process. De använder en rad metoder för detta, bland annat olika tekniker som att använda utredningsinformation taktiskt under förhören.

– Att döma av hur utredarna beskriver sitt arbete, och utifrån analys av den fallstudie jag har gjort, verkar utredarna i huvudsak följa tillgänglig forskning på området, säger Ola Kronkvist. De betonar särskilt vikten av planerings- och utvärderingsarbete.

Utredningsarbete innebär en stor mängd beslutssituationer som uppstår där beslutsunderlaget, som huvudsakligen utgörs av utredningens informationsflöde, kan vara både oklart och i ständig förändring. Utredarna exponeras därmed för riskerna med confirmation bias, att snarare söka bekräftelse på sina slutsatser än att söka ny information. Avhandlingen visar att utredarna ger uttryck för en ambition att arbeta objektivt och att betrakta den misstänkte som oskyldig. Detta innebär dock en svår psykologisk konflikt, något som kan drabba den misstänktes mänskliga rättigheter. Utredarna beskriver flera olika metoder att hantera denna konflikt.

Avhandlingen beskriver hur utredarna tar en rad olika hänsyn i sitt beslutsfattande. Dessa kan delas in i juridiska, organisatoriska och taktiska. Tillsammans med bland annat juridiska regelkonflikter och organisationens ambition att målstyra med kvantitativa mått, verkar starka krafter för att utredningar avslutas när de anses vara tillräckligt bra, snarare än bra.

Avhandlingen visar vidare att utredarnas profession verkar vara en sådan där det är möjligt att utveckla viss expertis och där tyst kunskap (tacit knowledge) spelar en väsentlig roll. Då tidigare forskning om tyst kunskap vägs samman med intervjuresultaten verkar det finnas en nivå mellan tyst och uttalad kunskap. Avhandlingsförfattaren har kallat den lågmäld kunskap. Denna lågmälda kunskap kan uttryckas i rätt sammanhang i samtal med någon som är insatt i ämnet. Den lågmälda kunskapen verkar också kunna överröstas i olika sammanhang.

Ola Kronkvist har en bakgrund som fritidspedagog och polis med en fil. mag. i psykologi.  Vid sidan av avhandlingsarbetet undervisar han på polisutbildningen vid Linnéuniversitetet.

Sådana metoder kan användas för att undersöka kriminella nätverk och andra komplicerade organisationer.

– Jag har undersökt en speciell sorts komplexa nätverk som kallas multigrafer. De kan användas för att studera hur information snabbt sprids och snabbt kan hittas på internet eller för att undersöka de kriminella nätverken bakom köttfusket för att ta ett aktuellt exempel, säger Termeh Shafie från Statistiska institutionen vid Stockholms universitet.

Nätverksanalys är ett samtida populärt forskningsområde med tillämpningar inom exempelvis sociologi, ekonomi, fysik, kemi och datavetenskap. Den nya forskningen gör det lättare att beskriva och analysera nätverk som annars inte går så lätt att kartlägga.

– Ofta är det svårt att samla in data från stora komplexa nätverk och speciella statistiska nätverksmetoder har utvecklats för stickprov och annan datainsamling, säger Termeh Shafie.

Ett annat område där nätverksanalys är mycket användbart är för att begränsa spridning av olika virus. För att kunna förhindra smitta så behövs en analys av själva nätverksstrukturen, alltså vilka olika vägar som smittan tar. När vi väl har den informationen så går det också att styra, förbättra eller begränsa nätverksdynamiken. Andra nätverk som kan kartläggas och analyseras kan exempelvis vara ryktesspridning på internet, flöden av information, varor, tjänster och påverkan mellan olika typer av aktörer såsom personer, företag och länder.

– Den ökande användningen av internet och stora databaser ökar också behovet av statistiska nätverksmetoder och statistisk forskning om komplexitet och där kan min forskning vara till stor hjälp.

Länk till avhandlingen: http://su.diva-portal.org/smash/record.jsf?searchId=1&pid=diva2:571343

Skogen är en betydelsefull näring för Sverige med närmare 100 000 sysselsatta och stora exportinkomster till landet. Kunskaperna som ska ligga till grund för beslut som ska gynna en uthållig utveckling av skogen är ofta osäkra och olika inblandade har också olika intressen som skapar målkonflikter. Ibland uppstår också extrema situationer, till exempel i samband med stormen Gudrun, som kräver snabba beslut.

Som en del av det stora forskningsprogrammet Future Forest – Sustainable Strategies under Uncertainty and Risk ska sociologerna professor Rolf Lidskog och universitetslektor Daniel Sjödin studera det här beslutsfattandet. Örebroforskarna har fått över två miljoner kronor till sin del under tre år, men det kan också bli en förlängning när hela programmet ska summeras under 2016.

– Det finns en kunskapsosäkerhet när myndigheter och organisationer ska fatta beslut om hur denna viktiga naturresurs ska förvaltas på bästa sätt, inte minst för att bevara en biologisk mångfald. Projektet ska bland annat ge ökade kunskaper om hur forskningsresultat ska kunna användas i beslutsfattandet, säger Rolf Lidskog.

Future Forest är ett mångvetenskapligt forskningsprogram, som fått fortsättningsanslag från flera håll, främst Stiftelsen för miljöstrategisk forskning, Mistra och det svenska skogsbrukets forskningsinstitut Skogforsk.

– Med sin tvärvetenskapliga inriktning ger programmet studenterna en bred kompetens och förfinade redskap för kritisk kunskapsreflexion liksom praktiskt arbete med genusrelaterade frågor inom en rad inriktningar, säger Kajsa Widegren, studierektor i genusvetenskap.

Det tvååriga programmet vänder sig till svenska och internationella studenter som vill arbeta med jämlikhets- och jämställdhetsfrågor inom en lång rad områden som till exempel offentlig förvaltning, vårdsektorn, rättsväsende, kulturarvssektorn och näringslivet. Programmets fyra inriktningar (Equality politics, organisation, and law, Cultural theories and pratices, Cultural heritage och Body politics and social health) ger spetskompetenser där genusforskningen och samhällsutveckling överlappar och förutsätter varandra.

Det gemensamma syftet, oavsett inriktning, är att ge studenterna teoretiska och praktiska verktyg för att verka på fält som arbetar med att säkra likabehandling och att utmana sociala och kulturella normer för genus, sexualitet, etnicitet, funktionalitet och så vidare.

– Vi ser att dessa kunskaper efterfrågas inom en rad samhällsområden. Att jobba med jämlikhetsfrågor är komplext och därför behöver studenterna ha möjlighet att reflektera teoretiskt kring sina praktiker och praktisera teoretiskt arbete, utveckla ett självreflexivt förhållningssätt samt reflektera över tvärvetenskapliga utmaningar, säger Kajsa Widegren.

Masterprogrammet Gendering Practices ges av institutionen för kulturvetenskaper, i samarbete med juridiska institutionen, institutionen för vårdvetenskap och hälsa, globala studier, förvaltningshögskolan, institutionen för historiska studier och institutionen för litteratur, idéhistoria och religion. Behöriga att söka är de som antingen har en bachelor (fil. kand) i genusvetenskap, eller som har förvärvar motsvarande förkunskaper genom att ha skrivit ett självständigt arbete med en tydlig genusteoretisk inriktning.

Forskare på VTI (Statens väg- och transportforskningsinstitut) har tittat på hur en marknadsöppning har påverkat konkurrensen och Konkurrensverket har fått in fyra anmälningar som rör marknadsöppningar medan Konsumentverket inte har fått in några sådana anmälningar alls.

– I arbetet med denna rapport har vi inte kunnat finna några indikationer på att inträdande järnvägsföretag i tågplan 2013 har fått sämre tåglägen än etablerade järnvägsföretag. Vi kan inte heller redovisa några indikationer på att företag förfördelats på annat sätt, säger Roger Pyddoke, forskare på VTI (Statens- väg och transportforskningsinstitut).

Rapporten från CTS (Centre for Transport Studies) visar att fler banor är överbelastade och pekar på att trycket på den svenska järnvägen ökar allt mer.

Rapporten är en andra delrapport i projektet ”De nationella myndigheters agerande inför marknadsöppning inom kollektivtrafiken” som utförts på uppdrag av Trafikanalys.

Grundprincipen för prissättning av järnvägsinfrastruktur ges i transportpolitiken och järnvägslagen. Detta innebär att prissättningen ska utgå från samhällsekonomiska marginalkostnader. Trafikverket har upprättat planer för att öka och differentiera banavgifterna. Tills vidare ligger dock banavgifterna fortfarande under lagkravet på att nivån ska motsvara den samhällsekonomiska marginalkostnaden. Om järnvägsföretagen skulle möta den korrekta marginalkostnaden skulle efterfrågan av kapacitet skulle vara lägre än vad den är i dag.

VTI konstaterar därför att den kapacitetsbrist som råder på Trafikverkets järnvägsnät till viss del kan förklaras med för låga avgifter. Detta gäller såväl linjer som driftplatser.

Även om banavgifterna utgör en central variabel för att tilldela kapacitet har regleringsmyndigheten Transportstyrelsen endast i liten utsträckning uppmärksammat frågan. Transportstyrelsen är medveten om att järnvägslagen och den nya kollektivtrafiklagen ställer större krav på uppföljning och utvärdering och har därför initierat ett utvecklingsarbete.

Under 2012 offentliggjordes en operationalisering av uppdraget att övervaka och bedriva tillsyn på marknaderna på kollektivtrafikområdet.

VTI:s bedömning av Transportstyrelsens operationalisering av sitt uppdrag är att den är oklar och otillräcklig. Det saknas till exempel ett perspektiv på vilket slags analyser Transportstyrelsen kan tänkas behöva göra och vilken slags kompetens detta kan kräva.