Denna utveckling granskas kritiskt i det första numret av tidskriften Confero: Essays on Education, Philosophy and Politics, ett doktoranddrivet projekt med redaktionell bas på Linköpings universitet. I premiärnumret undersöks vilka idéer och metoder som ligger bakom dagens sätt att värdera kunskap och vad som händer när den vetenskapliga kunskapen underställs snävt definierade produktionsmål.
– Beslutsfattare önskar snabba och automatiserade sätt att mäta kvalitet och tillgriper därför enkla mätstrategier. Vi vill lyfta fram forskarnas egen syn på saken, säger Anders Hallqvist som är en av redaktörerna.
Bidragen består av essäer från namnkunniga svenska historiker som Sven-Eric Liedman och Ylva Hasselberg, liksom internationellt ryktbara samhällsvetare som Diana Hicks och Walter Mignolo. Numret innehåller även en utförlig introduktion till bibliometrins grunder signerad Ulf Kronman från Kungliga Biblioteket.
Vetenskapliga artiklar utformas ofta enligt en strängt formaliserad struktur som förväntas säkerställa kunskapens kvalitet. Conferos redaktion vill premiera en annan typ av texter, essäer, där innehållet tillåts styra formen snarare än tvärtom. Tidskriften behandlar frågor i skärningspunkten mellan utbildning, filosofi och politik, och texterna granskas före publicering via så kallad peer-review. Tidskriften finns tillgänglig som open access, det vill säga alla texter kan laddas hem gratis.
Läs hela det första numret “Managing by measuring: Academic knowledge production under the ranks”.
Det går också bra att beställa ett tryckt recensionsexemplar av tidskriften.
Redigering i tv-reportage är en tyst kommunikation som gör det möjligt för tv-journalister att berätta en historia utan att använda ord. Redigeringen berättar genom att hjälpa till och motarbeta det som någon annan säger genom bildval, musikunderlag och genom placeringen av uttalanden i den inbördes ordning man valt.
I en ny doktorsavhandling i medie- och kommunikationsvetenskap, belyser Piotr Urniaz, Umeå universitet, redigeringens möjliga roller i ansvarsutkrävande tv-journalistik. Vad kan då redigeringens roll vara?
En strategi kan vara att skapa konstgjorda ”samtal” mellan personer. Ett och samma uttalande kan då presenteras som ett aggressivt utfall eller som ett övervägt bemötande av ett sådant utfall. Detta har självfallet betydelse för hur vi som åskådare uppfattar de olika talarna och det de har att säga.
Redigering kan också få reportern att försvinna och befria vederbörande från att framstå som en jobbig typ som provocerar fram uttalanden och som söker vissa svar. Riktigt ”ful” redigering kan skapa samtal som inte riktigt hade förlöpt på samma sätt om personerna fanns i samma rum.
Till exempel kan en sammanställning av en intervju med en påannonsering innebära att det mest kontroversiella påståendet är inläst i påannonseringen, medan själva intervjun saknar det kontroversiella påståendet. Exempelvis kan man antyda att socialtjänsten är rasistisk utan att den intervjuade representanten för denna myndighet får bemöta denna anklagelse.
I avhandlingen utvecklar han också en teoretisk modell av skuld som förklarar olika sätt att uppmuntra åskådaren till att uppfatta att en aktör är skyldig. Modellen gör också en distinktion mellan två huvudformer av skuld: missgärning och karaktärsskuld.
När Kalla Fakta (2009) porträtterade Mona Sahlin som en person som behöver hjälp med att komma ihåg att betala sina räkningar handlar det om karaktärsskuld. Denna typ av anklagelse kan byggas utav små misstag men kan ha nog så allvarliga konsekvenser för bilden av personen.
Avhandlingen Redigering och skuld. Ett pragmatiskt och kognitivt perspektiv på komposition och reception av granskande tv-reportage – Editing and Guilt. A pragmatic and cognitive perspective on composition and reception of investigative TV reporting.
PCB (polyklorerande bifenyler) är en grupp miljögifter som förbjöds för snart 20 år sedan. Men eftersom dessa ackumuleras i näringskedjan, och stannar mycket länge i människans kropp finns höga halter hos en majoritet av befolkningen i Sverige och de flesta andra industriländer.
Höga halter av PCB:er har tidigare visat sig vara förknippade med riskfaktorer för hjärtproblem, såsom fetma, diabetes och högt blodtryck. Forskargruppen vid Uppsala universitet har tidigare kunnat påvisa samband mellan miljögifter och åderförkalkning respektive stroke. Nu har de i samma stora datamaterial undersökt om detsamma gäller dålig hjärtfunktion och kan nu visa att så är fallet.
Den så kallade PIVUS-studien omfattar drygt 1 000 stycken 70-åringar i Uppsala som följts under en längre tid. Forskarna undersökte sambandet mellan 21 olika miljögifter i plasma från patienterna och hjärtats funktion mättes med ultraljud. Resultaten visar samband mellan höga nivåer av en rad PCB:er och försämrad funktion i hjärtats pumpförmåga. Två andra PCB:er var förknippade med försämring i hjärtats förmåga att fylla på sig med blod.
Resultaten gäller oberoende av faktorer som bland annat kön, rökning, diabetes, högt blodtryck och fetma. Personer som haft hjärtinfarkt eller förmaksflimmer exkluderades från studien.
– Vår slutsats är att det verkar finnas ett samband mellan PCB:er och hjärtats funktion, vilket tyder på ett miljögifter kan ha betydelse för utveckling av hjärtproblem, säger Lars Lind, professor i medicin vid Uppsala Universitet.
Han har gjort studien tillsammans med Monica Lind, docent i miljömedicin på enheten för arbets- och miljömedicin vid Uppsala universitet, och läkaren Ylva Sjöberg Lind vid universitetssjukhuset i Linköping.
För att förstå de bakomliggande mekanismerna behövs mer forskning i form av laboratoriestudier.
Studien ingår i den så kallade PIVUS-studien vid Uppsala universitet och har finansierats av Formas och VR.
Referens: Lind, Y:S., et al., Circulating levels of persistent organic pollutants (POPs) are associated with left ventricular systolic and diastolic dysfunction in the elderly. Environ. Res. (2013), http://dx.doi.org/10/1016)j.envres.2013.02.007
På 1990-talet var de på väg bort ur vården, idag är undersköterska ett bristyrke. Erica Byström, nybliven doktor i pedagogik, har undersökt arbets- och lärandevillkor för undersköterskor vid tre olika vårdenheter på ett större sjukhus.
– Utmanande arbetsuppgifter i verksamhetens kärna, själva vården, är det som ger goda förutsättningar för lärande, och som undersköterskorna också uppskattar mest, säger hon.
Men hur utmanande arbetsuppgifter de får utföra beror till stor del på den sjuksköterska som de jobbar närmast. Ofta arbetar undersköterskan och sjuksköterskan i par. En tillåtande sjuksköterska kan låta undersköterskan utföra uppgifter som att sätta nålar, medan en mer strikt sjuksköterska inte släpper till sådana moment.
– Och undersköterskorna får anpassa sig. De beskrivs och beskriver sig själva som allt ifrån ”nästan en sjuksköterska” till ” sjuksköterskans förlängda arm”, konstaterar Erica Byström. I sin avhandling citerar hon en undersköterska som beskriver sig själv som en kameleont.
Delaktighet betyder också mycket för lärandet, och den skiftar. På en enhet deltar undersköterskorna i ronden och det uppskattar de mycket. Men så är det inte överallt.
Egen motivation och strukturella faktorer pekas också ut av Erica Byström som centrala för lärandet. En omorganisation inom operationsverksamheten, till exempel, som tog bort enklare operationer från en av de undersökta vårdenheterna, vilket medförde förändringar i undersköterskornas arbetsinnehåll och försvårade deras möjligheter till lärande.
Sammanfattningsvis konstaterar hon att undersköterskors möjligheter till lärande i det dagliga arbetet är goda, även om det är ont om formella fortbildningar och kurser för denna yrkesgrupp.
Avhandlingen har lagts fram inom ramen för Helix forskarskola.
Avhandlingen heter ”Ett lärorikt arbete? Möjligheter och hinder för undersköterskor att lära och utvecklas i sjukvårdsarbetet”.
I dagens växthus används så kallade natriumlampor, samma typ av lampor som i vanlig gatubelysning. De har normalt bara två lägen, på eller av.
– Allt är väldigt ”high tech” i moderna växthus utom just ljuset, säger Anna-Maria Carstensen, doktorand på Chalmers. Man styr till exempel temperaturen och näringstillförseln minutiöst. Men belysningen ligger långt efter när det gäller reglering.
Det ljusspektrum som natriumlamporna ger stämmer väldigt dåligt överens med det spektrum som växterna använder i fotosyntesen (se bild). Det blåa och röda ljuset som växterna behöver mest får de inte så mycket av. Däremot får de mycket infrarött ljus, vilket är rent skadligt för vissa grödor, och gult ljus, vilket växterna inte kan använda så mycket av.
Forskarna tolkar växternas signaler
I forskningsprojektet på Chalmers försöker man ta reda på hur mycket och vilken sorts ljus olika växter vill ha vid en viss tidpunkt. Det gör man genom att mäta vilka våglängder som skickas tillbaka av växterna, med hjälp av spektrometer. Växterna skickar tillbaka ljus på två olika sätt:
• Direkt reflektion, det vill säga ljus som studsar tillbaka utan att tas upp av bladen.
• Fluorescens, ett svagt ljus som växterna själva skickar ut. Det uppstår i fotosyntesen och består av andra våglängder än det ljus som tillfördes.
Genom att analysera dessa signaler kan forskarna fastställa vilket ljus växterna vill ha. Bilden nedan är bara ett ungefärligt diagram över fotosyntesen. I verkligen finns det stora variationer, bland annat beroende på vilken växt det är, var i utvecklingen den befinner sig, och hur varmt det är.
– Detta är obruten mark, säger Torsten Wik, docent i reglerteknik och ledare för forskningsprojektet. Det normala sättet för ta reda på hur växter reagerar på ljus är att ta manuella stickprov på bladen med specialutrustning. Vi gör analysen på distans och med hjälp av lampans styrmöjligheter. Det betyder att man kan mäta på ett helt bestånd av plantor och automatiskt få ett representativt medelvärde för vilket ljus de vill ha.
Plantornas svar ska styra belysningen
Målet med projektet är ett system som använder växternas svar för automatisk reglering av lamporna i växthus. Det naturliga solljuset skulle då kompletteras med lampljus så att den totala belysningen blir just den som växterna behöver, både med avseende på ljusstyrka och ljusspektrum.
Detta kan åstadkommas med hjälp av avancerade LED-lampor, som består av flera grupper av dimbara lysdioder med olika färgspektra. En sådan lampa kan programmeras så att den ger belysning som är skräddarsydd för växternas behov.
– Tekniken har en enorm potential för energibesparing, säger Torsten Wik. Vi räknar med att man kan spara ungefär 30 procent på att byta från natriumlampor till LED. Och man skulle kunna spara 20 procent genom att reglera ljusets intensitet och spektrum med vår metod. Detta betyder att enbart växthusen i Europa skulle kunna spara in lika mycket el som halva Sveriges elförbrukning.
Fakta: Flera möjliga miljöfördelar med metoden
• Halverad energiförbrukning. Enbart växthusen i Europa förbrukar lika mycket el som hela Sverige totalt, 160 terawatt-timmar per år.
• Minskat behov av kemikalier i växthusen. I dag använder man kemikalier till många växter för att de ska bli kompakta och inte för höga. Detta kan uppnås med rätt ljusspektrum i stället. Även smaken och hållbarheten hos grödorna kan påverkas med hjälp av ljuset.
• Minskat svinn i de kommersiella växthusen. I dag slängs ungefär 15 procent eftersom man ibland får större produktion än vad man har avsättning för. Genom ljusstyrning kan man både bromsa och gasa växternas tillväxt när det behövs.
• LED-lampor innehåller inte kvicksilver, till skillnad från natriumlampor.
Fakta om forskningen
Projektet har finansiering från Mistra, 6,5 miljoner kronor för fyra år. Det håller på till och med 2015, och forskarnas mål är att göra försök i kommersiella växthus inom projekttiden. Idag görs försöken med växter i laboratorium.
Forskarna har ansökt om två patent. Det ena handlar om optimering av belysningens ljusspektrum. Det andra handlar om vilken typ av ljus som gör att växter återhämtar sig så snabbt som möjligt när de har blivit stressade efter att ha fått för mycket eller fel typ av ljus.
Stockholms besöksnäring har genomgått kraftiga förändringar de senaste decennierna. Idag beräknas den stå för en femtedel av hela Stockholms läns årliga ekonomiska omsättning, vilket förstås gör den intressant både för politiker och företagare.
För att få en bättre förståelse för turistnäringens betydelse för Stockholms ekonomiska utveckling är det en god idé att blicka en bit tillbaka. Karin Ågren, forskare i ekonomisk historia vid Uppsala universitet, har i en ny bok studerat Stockholms besöksnäring från det att den första lokala turistorganisationen startades och fram till idag.
Sedan 1936 har tre olika turistorgainsationer verkat i Stockholm. Genom intervjuer med personer som är inblandade i turistnäringen idag och material som finns kvar efter de tidigare turistorganisationerna har Karin Ågren undersökt bland annat vilka samarbeten med näringsliv och politiker som funnits, vem som haft inflytande över vilka sidor hos Stockholm som ska lyftas och vilka ord och bilder som använts för att marknadsföra staden.
– Fram till 80-talet var den bild som används av turisten i olika broschyrer den klassiska besökaren med kartan i handen. Under 1980-talet ändrades fokus och turistnäringen blev mer och mer intresserad av besökande affärs- och konferensresenärer, säger Karin Ågren.
Medan bilden av den enskilda turisten förändrades så behöll Stockholms besöksnäring vattnet som ett viktigt inslag i sina reklambroschyrer ända fram till 2000-talet. Slogans som använts genom åren är ”Beauty on Water”, ”Staden på vattnet”, ”Mälardrottningen” och ”Nordens Venedig”.
Under tidigt 2000-talet skedde stora förändringar inom turistorganisationen. Den gamla organisationen, som var en stiftelse och samägdes av Stockholms stad och Stockholms landsting, lades ner och en ny organisation bildades: Stockholms Visitors Board AB. Detta bolag blev direkt kopplad till Stockholms Business Region. Nu slopades de gamla loggorna och de naturromaniska slogansen och ett nytt gemensamt varumärke för hela organisationen togs fram: Stockholm – the Capital of Scandinavia. Idag vill man marknadsföra hela Stockholmsregionen som ett område som attraherar nyföretagare, inflyttare och turister.
Karin Ågren visar också i sin bok att strukturerna bakom de olika turistorganisationerna har påverkat vilket fokus man haft för sin verksamhet. När den första turistorganisationen startade 1936, drevs den av de företag i Stockholm som kunde tjäna på turismen, det var en medlemsförening. Flera av de metoder som användes i marknadsföring handlade om olika event i Stockholm och riktade sig i stor utsträckning till en inhemsk publik.
– Ju fastare grepp staden har fått om organisationen ju mer fokus har lagts på den internationella publiken. De allra flesta som turistar i Stockholm är svenskar men i princip ingen marknadsföring från Stockholms Visitors Board vänder sig till en inhemsk publik, säger Karin Ågren.
Karin Ågren, Att sälja en stad: Stockholms besöksnäring 1936-2011, Stockholmia förlag, 2013, ISBN10: 9170312559
– Kunskapen om skogars upptag av koldioxid och lagring av kol i marken är viktig för att vi ska kunna motverka att skogarna blir en källa för utsläpp av koldioxid i framtiden, säger professor Alf Ekblad som ingår i den svenska forskargruppen bakom studien.
– Målet är att göra det lättare att arbeta långsiktigt och att sköta skogsekosystemen på ett sätt som gör att deras förmåga att ta upp koldioxid från atmosfären säkerställs. Därför är det viktigt att förstå hur, när och varför skogsekosystemen tar upp och lagrar kol, säger Alf Ekblad, professor i biologi vid Örebro universitet.
Forskningsprojektet, som leds av Sveriges Lantbruksuniversitet, har vänt upp och ner på den rådande uppfattningen att merparten av det kol som ligger lagrat i skogsmark kommer från så kallad fallförna, det vill säga det översta lagret på marken i skogen som består av till exempel barr och kvistar.
Ursprung i växtrötter och svampar
Våra resultat visar markkolet tillförs underifrån snarare än ovanifrån. Skogsmarkens kollager har till stor del sitt ursprung i växtrötter och svampar, så kallade mykorrhizasvampar, som lever i symbios med rötterna. Träden tar in koldioxid från luften genom fotosyntesen varvid kolet byggs in i energirika kolhydrater, säger Alf Ekblad.
En del av kolhydraterna transporteras ned till rötterna och till de symbiotiska svamparna där kolhydraterna ger energi och byggstenar till nya rötter och svamptrådar, så kallade hyfer. Ekologerna har tidigare trott att hyfer och rötter bryts ned snabbt och närmast fullständigt när de dör, varvid kolet i dem återgår till atmosfären i form av koldioxid.
– I vår studie fann vi att nedbrytningen av rötter och svamphyfer är betydligt långsammare än forskarna tidigare trott och att nedbrytningsrester av rötter och hyfer utgör en betydande del av det stora kolförrådet i marken, säger Alf Ekblad.
Forskarna uppskattar att 50-70 procent av det lagrade kolet har tillförts marken via rötter och att betydelsen av rötternas koltillförsel ökar ju äldre skogen blir. Upptäckten baseras på en studie av kolomsättningen på 30 olika skogsbeklädda öar i sjöarna Uddjaure och Hornavan i Norrbotten.
Bromsa eller öka växthuseffekten
– På de större öarna har skogarna brunnit under de senaste hundra åren, medan skogarna på de mindre öarna har utvecklats utan brand uppemot 5000 år. Vi kunde konstatera att det tog lång tid för kolförrådet att återhämta sig efter brand och att humuslagret i marken där kol lagras var mycket tunnare i brandhärjade skogar, säger Alf Ekblad.
Det är alltså summan av flera olika processer som påverkar kolets kretslopp i skogen. Balansen mellan inlagring av kol i marken och dess frigörelse till atmosfären via nedbrytningsprocesser är avgörande för om skogarna kommer att bidra till att bromsa eller öka växthuseffekten.
– Det finns stora mängder kol lagrat i skogsmark – förrådet av kol i marken är tre gånger större än mängden koldioxid i atmosfären. Marken andas ut cirka tio gånger mer koldioxid än det som kommer från människans förbränning av fossila bränslen. Med andra ord är det oerhört viktigt att ta fram nya modeller som gör det möjligt att förutse hur olika miljöförändringar och skogsbruksåtgärder påverkar markens kolförråd, säger Alf Ekblad.
Vid en isotopanalys mäts halterna av svavel, kväve och kol i skelett och tänder. I Birkaflickans fall togs två prover, ett från en tand och ett från underkäken. Svavelhalten berättar om personen levt på den plats där hon begravdes, kväve visar på fördelningen mellan vegetarisk och animalisk kost och kolhalten om personen ätit djur och andra födoämnen från hav eller land.
Birkaflickan var cirka sex år gammal när hon dog. Hon begravdes i Birka för tusen år sedan, med dyrbara föremål som visar att hon hörde till en välbeställd familj. Det bekräftas också av halten kväve i proverna. Hennes familj har haft råd att äta mycket kött, medan basfödan under vikingatiden var spannmål och grönsaker! Kolhalten i Birkaflickans ben tyder dessutom på att köttet kommit från landlevande djur.En jämförelse mellan svavelhalten i Birkaflickans prover och tidigare analyser av djurskelett och ett 20-tal gravar från Birka visar att djuren i Birka inte kommer från samma område som människorna, halterna av svavel är så olika. Att frakta djur över långa avstånd är både opraktiskt och dyrt, det verkar troligare att människor förflyttade sig över större områden.
Att Birkaflickans svavelhalter överensstämmer med de hos andra analyserade personer i Birka, men inte med djuren i staden betyder med stor säkerhet att hon har levt större delen av sitt liv på en annan plats än Birka. Det kan vara långt borta i en annan del av Europa eller världen, men det kan också vara i en annan del av nuvarande Sverige eller Skandinavien.
Under påsklovet, 31 mars till 7 april, har alla nyfikna möjlighet att följa med på skelettvandring med våra benexperter och lyssna till benbitarnas berättelser. Mer information på historiska.se/påsklov!
Amerikanska donatorer kan nu göra skatteavdrag motsvarande den summa pengar som de donerar till SLU. Detta gäller i alla amerikanska stater. Endast ett fåtal svenska universitet kan erbjuda denna möjlighet i dag. Även svenska företag med dotterbolag i USA kan använda sig av denna möjlighet om de är intresserade av att stödja SLU.
– Vi ställdes inför ett besvärligt problem i höstas. En forskare på fakulteten hade utlovats en donation från USA på villkor att skatteavdrag beviljades. Allt var tvunget att ske mycket fort, för i annat fall skulle donationen gå till ett amerikanskt universitet, säger Christine Jakobsson som är samverkanskoordinator på fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap och bland annat arbetar med fundraising.
Genom Christine Jakobssons goda kontakter kunde affären gå i hamn genom att SLU blev medlem i organisationen KBFUS (King Baudouin Foundation US) som möjliggör att amerikanska donatorer kan stödja icke-vinstbringande initiativ med skatteavdrag. Den utlovade donationen på 35 000 dollar från USA anlände till SLU strax före årsskiftet.
Forskaren Sofia Mikko på SLU:s institution för husdjursgenetik ska använda pengarna till genstudier på den urgamla hästrasen achaltekeer. Den kommer från regionen Achal i Turkmenistan norr om Iran och är känd för sin stora kraft och uthållighet. Den är en god galopphäst men passar även för till exempel distansritt. Hästrasens historia går tillbaka till 3000 – 2000 f Kr och den är en direkt ättling till den turkmenska hästen som levde under antiken. Achaltekeern är en av världens äldsta hästraser och dess förfäder var troligtvis bland de första domesticerade hästarna. Det finns i dag endast cirka 6 000 achaltekeer i världen. De kännetecknas ofta av en guldskimrande päls.
Innovationsförmågan och konkurrenskraften hos små och medelstora företag är avgörande för att skapa tillväxt och förnyelse av svenskt näringsliv. VINNOVA finansierar genom programmet Forska&Väx forsknings- och utvecklingsprojekt i tidiga skeden. Majoriteten av projektresultaten har tillämpning inom viktiga näringsgrenar i Sverige.
Sammanlagt får 59 projekt dela på 66 miljoner kronor i finansiering.
Bland de projekt som finansieras finns bland annat ferritmagnetbaserad generator för serieproduktion av vågkraftverk och utveckling av ett industriellt positioneringssystem för ökad konkurrenskraft och säkerhet inom gruvindustrin. Ett annat projekt är teknik för framställning av rödfärgspigment med historiskt gruvavfall som råvara.
Inom hälsoområdet ges exempelvis finansiering till utveckling av intelligent bildanalys för diagnostiskt stöd vid avancerad bröst- och prostatacancer och till teknik för realtidsmätning av röntgenstrålning för patienter och sjukvårdsanställda.
Inom transportområdet ges bland annat stöd för motorstyrning på fartyg för bättre stabilitet i sjön och lägre bränsleförbrukning.
De 59 projekt som föreslås få finansiering är:
Acousort AB, Skåne län, 500 000 kr, Instrument som utnyttjar ljudvågor för snabb och automatiserad tvätt och sortering av celler.
Aerosol Scandinavia AB, Stockholms län, 500 000 kr, Verktygslåda för utveckling av en ny generation vattenbaserade sprayfärger.
Airec AB, Skåne län, 500 000 kr, Verifiering av 40 % energibesparing med ny värmeväxlarteknik i kyldiskar.
Airwatergreen AB, Uppsala län, 500 000 kr, Ny kondenseringsteknologi med potential att sätta en global standard för fuktkontroll inomhus.
Akron-Maskiner AB, Västra Götalands län, 500 000 kr, Förstudie av nya kostnadseffektiva lösningar för spannmålstorkar.
Albireo AB, Västra Götalands län, 3 500 000 kr, Specialiserad formulering för behandling av svårartade leversjukdomar
Alfdex AB, Skåne län, 180 000 kr, Vevhusgasseparator för dieselmotorer mindre än 8 liter
Alnarp Cleanwater Technology AB, Skåne län, 350 000 kr, Verifiering av biologiskt avloppsreningssystems förmåga att bryta ned läkemedelsrester.
Axiomatics AB, Stockholms län, 1 000 000 kr, Dynamisk och exakt behörighetsstyrning för IT-applikationer.
BioActive Polymers in Lund AB, Skåne län, 2 603 900 kr, Unikt sprayplåster för att förhindra sammanväxningar efter kirurgi.
Bioglan AB, Skåne län, 500 000 kr, Unik, miljövänlig och mild hudkräm för behandling av torr hud.
Biolin Scientific AB, Västra Götalands län, 500 000 kr, Metod för optimerad utveckling av rengöringsmedel.
Bitsquid AB, Stockholms län, 500 000 kr, Snabbare och mer kostnadseffektiv filmproduktion för spel- och filmindustrin.
Brogren Industries AB, Västra Götalands län, 3 023 000 kr, Geometristabilitet genom formsimulering av värmepåverkande processer i metalliska material.
Cinode AB, Stockholms län, 962 800 kr, En internetbaserad nätverksplattform som underlättar resurs- och kompetenshantering i och mellan organisationer.
Ekomarine Paint AB, Södermanlands län, 1 090 000 kr, Effektiv båtbottenfärg helt utan negativa miljökonsekvenser.
Envic-Sense AB, Västmanlands län, 500 000 kr, Utveckling av ny teknik för provtagning av luft utan filter.
Euroling AB, Stockholms län, 2 475 110 kr, Personliga medarbetarportaler genom data mining av relationer mellan individer och information.
EXINI Diagnostics AB, Skåne län, 223 000 kr, Intelligent bildanalys för diagnostiskt stöd vid avancerad bröst- och prostatacancer.
Expander System Sweden AB, Östergötlands län, 500 000 kr, Ledaxellösning som förenklar reparationer ombord på fartyg.
Fingerprint Cards AB, Västra Götalands län, 410 000 kr, Verifiering av ny mätmetod för förbättrad säkerhet i fingeravtryckssensorer.
FRAKTJAKT AB, Jönköpings län, 500 000 kr, Effektivare frakthantering till företagskunder.
Fröjel Strings AB, Stockholms län, 354 620 kr, Högautomatiserad maskin för precisionstillverkning av strängar till musikinstrument.
Genovis AB, Skåne län, 1 575 000 kr, Nanopartiklar i rörelse fungerar som kontrastmedel i medicinskt ultraljud.
Gipeco AB, Jönköpings län, 400 000 kr, Förstudie för att utveckla gröna kemikalier av förnyelsebara råvaror.
IMEX AB, Skåne län, 392 500 kr, Metod för att upptäcka kvalitetsförsämrande ytföroreningar innan lackering, limning eller fogning.
Immunicum AB, Västra Götalands län, 470 000 kr, Verifiering av ny metod för terapeutiskt cancervaccin.
In Vitro Plant-Tech AB, Skåne län, 500 000 kr, Hållbar produktion av växtråvara och cellkulturer från medicinalväxter.
Inertial Sensing One AB, Stockholms län, 1 817 630 kr, Robust gyrosystem för effektivare borrhålsmätning.
Jonsac AB, Västra Götalands län, 499 525 kr, Komposterbara matavfallspåsar som inte läcker.
Kopparbergs Pigment AB, Östergötlands län, 582 000 kr, Teknik för tillvaratagande av historiskt gruvavfall som råvara vid framställning av rödfärgspigment.
Löt Gårdsmejeri AB, Östergötlands län, 321 000 kr, Biprodukt från smörproduktion med medicinska egenskaper.
Mobilaris AB, Stockholms län, 1 740 000 kr, Positionssystem för ökad säkerhet och effektivitet i gruvor.
MTO SÄKERHET 2010 AB, Stockholms län, 500 000 kr, Nästa generations metodik för ökad säkerhet.
Nanologica AB, Stockholms län, 2 725 000 kr, Kontinuerlig process för storskalig syntes av porösa silikagelpartiklar.
Nattaro Labs AB, Skåne län, 1 879 400 kr, Doftfälla och saneringssystem för vägglöss. NCOMVA AB, Skåne län, 450 000 kr, Världsledande statistikvisualisering med storytelling för Öppna Data ger nya möjligheter för morgondagens marknadsanalytiker.
Nordic Biomarker AB, Västerbottens län, 1 785 000 kr, Ny diagnostik av blödningssjukdomar. OSS-Q AB, Uppsala län, 500 000 kr, Den första bioaktiva metoden för skallfixation efter öppna hjärnkirurgier.
Qlucore AB, Skåne län, 2 348 000 kr, Programvara för interaktiv och visuell analys av den nya generationens genetiska sekvensdata.
Q-TAGG R&D AB, Västmanlands län, 1 561 780 kr, Motorstyrning på fartyg för bättre stabilitet i sjön och lägre bränsleförbrukning.
Recondoil Sweden AB, Jämtlands län, 1 444 000 kr, Oljereningsteknik för minskad förbrukning av fartygsbränsle och marin smörjolja.
Rimaster Electrosystem AB, Östergötlands län, 1 195 750 kr, PowCAN – intelligent säkringsmodul för tyngre fordon.
Scientific Solutions Scandinavia holding AB, Stockholms län, 500 000 kr, Optimering av kundanpassade beslutsstöd inom läkemedelsbranschen.
Scint-X AB, Stockholms län, 2 700 000 kr, Stora röntgenbilder med hög skärpa.
Sciss AB, Stockholms län, 2 286 800 kr, Fjärrstyrd datavisualisering — ett nytt verktyg för att dagsaktuell miljö- och klimatdata från NASA ska nå en bredare publik.
Seabased Industry AB, Uppsala län, 2 992 000 kr, Ferritmagnetbaserad generator för serieproduktion av vågkraftverk.
SHT Smart High-Tech AB, Västra Götalands län, 1 444 000 kr, Högpresterande och kostnadseffektivt material för bortledning av värme i elektroniksystem.
Simris Alg AB, Skåne län, 463 610 kr, Nya näringsberikade hälsodrycker.
Skandinaviska Ortopedtekniska Laboratoriet AB, Kronobergs län, 291 000 kr, Lätta och robusta leder av kompositmaterial anpassade för hjälpmedel som mekaniskt påverkar rörelseapparaten.
Toleranzia AB, Västra Götalands län, 500 000 kr, Unik behandling för den svåra autoimmuna sjukdomen Myastenia Gravis.
Truckcam AB, Västra Götalands län, 500 000 kr, Värmningsteknik för energibesparing och noggrannhet vid inställning av tunga fordons hjulvinklar.
Truly Translational Sweden AB, Skåne län, 465 000 kr, Förbättrad förutsägbarhet vid dosering av läkemedel med hjälp av låggradig inflammationsmodell.
Unfors RaySafe AB, Västra Götalands län, 3 121 660 kr, Realtidsmätning av röntgenstrålning för patienter och sjukvårdsanställda.
Drivec AB, Skåne län, 486 620 kr, Sparsam körning med arbetsmaskiner ger bättre bränsleekonomi och högre effektivitet.
Vesta SI Europe AB, Västernorrlands län, 470 000 kr, Process för framställning av högrent kiselnitridmaterial till låg kostnad.
Viametrics AB, Västra Götalands län, 2 922 400 kr, Intelligent videosensor för analys av kundbeteenden i detaljhandeln.
Vidispine AB, Stockholms län, 2 262 684 kr, Analys, sökning och spårning av föremål i videomaterial.
Visage Technologies AB, Östergötlands län, 500 000 kr, Nästa generations teknik för följning av ansiktsrörelser.
Den framgångsrika installationen av LignoBoost-anläggningen är kulmen på ett forsknings- och teknikprojekt som Domtar inledde 2010. BioChoice lignin är Domtars namn på produkten och produktionen i Plymouth, som ligger på 75 ton per dag, började i februari i år. Ligninet är avsett att användas till ett brett spektrum av industriella applikationer, exempelvis som biobaserad alternativ till olja och andra fossila bränslen eller som råvara till andra material.
LignoBoost är en unik och effektiv teknik för uttag av högkvalitativt lignin från ett sulfatmassabruk som rönt mycket uppmärksamhet både i Sverige och internationellt. Tekniken har utvecklats av Innventia i Stockholm i samarbete med Chalmers tekniska högskola inom ramen för tre forskningsprogram sedan slutet av 90-talet. 2008 sålde Innventia LignoBoost-konceptet till teknikföretaget Metso, som nu alltså levererat den första anläggningen till Domtar.
– Det är verkligen glädjande att se tekniken nu installerad i full skala, kommenterar Per Tomani på Innventia, en av personerna bakom av LignoBoost.
– När man arbetat med det här från början blir det väldigt speciellt en dag som denna när produktion startats ”på riktigt”. Det är många inblandade i de forsknings- och utvecklingsaktiviteter som syftat till att få idéerna från ax till limpa och alla känner säkert likadant.
Utvecklingen av tekniken fortgår alltjämt. Metso och Innventia arbetar sedan 2008 tillsammans för att förfina tekniken och utveckla nya ligninapplikationer tillsammans med potentiella kunder. Lignin är ett av de större fokusområdena för Innventias forskning och utveckling och arbetet utförs samarbete med kunder i industrin.
– Det vore fantastiskt om det är ett trendbrott som vi ser. Det öppnar upp för utvecklingen av sulfatmassabruk till moderna bioraffinaderier som levererar produkter i stora volymer utöver de traditionella fiber- och bi-produkterna, i huvudsak tallolja och el, säger Per Tomani.
– Kärnavfallet har blivit en icke-fråga. Det förs ingen politisk debatt om slutförvaringen och det går inte att bilda opinion i frågan, konstaterar Jonas Anshelm, professor på Tema Teknik och social förändring.
Han har studerat den svenska debatten om kärnavfallet från 1950 och framåt och menar att det är en politisk konflikt, men att den debatteras med vetenskapen som medel.
– Det finns en stark tilltro till förnuftet och att bäst argument vinner, men frågan om slutförvar är ett moraliskt och politiskt beslut. Ytterst handlar det om synen på tillväxt och riskerna för det framtida ekologiska systemet, säger Jonas Anshelm.
På 1970-talet fällde kärnkraftsfrågan mer än en regering, men när Oskarshamns och Östhammars kommuner röstade ja till att ta emot kärnavfall för slutförvaring övergick den till att bli en teknisk fråga om avfallets hantering.
Kärnkraftindustrins ansökan om slutförvar som nu behandlas innebär att det använda kärnbränslet förvaras i kopparkapslar 500 meter ned i berggrunden.
Hur motståndskraftigt koppar är mot rostangrepp är en av frågorna som experterna diskuterar.
– Det är svårt att delta i den diskussionen om man inte är geolog eller materialfysiker, säger Jonas Anshelm.
Kärnavfallets slutförvar har diskuterats i drygt 50 år och uppfattningen om vad kärnavfall är, hur stora volymer det handlar om och hur länge det måste förvaras har förändrats genom åren.
– I början av 1960-talet gjöts kärnavfallet in i betong och dumpades i havet. På 1970-talet hävdade kärnkraftindustrins experter att avfallet rymdes i ett utrymme stort som en sporthall. På 1960-talet tänkte man sig att det skulle räcka med hundra års förvaring, men nu menar experterna att det krävs mer än hundra tusen års förvaring innan kärnavfallet är oskadliggjort, berättar Jonas Anshelm.
– Uppfattningen om vad kärnavfall är, hur långlivat det är och hur det ska hanteras har kontinuerligt förändrats sedan 1950-talet och kommer att fortsätta förändras även sedan det fattats beslut om slutförvaring.
Centret kan erbjuda hjälp att till exempel avgöra vilken djurart som använts för att tillverka en skinnjacka, eller avgöra om olika pälsprover kommer från en eller två individer. Vi kan också på ett enkelt sätt bestämma innehållet i en produkt som tillverkats av flera olika arter, något som är högaktuellt inom livsmedelskontrollen.
Placeringen av ett sådant centrum vid Naturhistoriska riksmuseet är naturlig. Här finns expertkompetens inom DNA-teknologi och tillgång till ett referensbibliotek av DNA-data att jämföra okända prover med. Naturhistoriska riksmuseet har dessutom en av världens mest omfattande djur- och växtsamlingar, samt ett ansett laboratorium för genetisk analys av både modernt och förhistoriskt DNA. Museet inviger även i dagarna ett nybyggt toppmodernt DNA-laboratorium, vilket kommer medföra en avsevärt ökad kapacitet för genetisk identifiering.
– Jag ser framför mig att Centrum för genetisk identifiering kommer erbjuda en rad olika typer av analyser, inklusive analyser av artsammansättningen i vatten- och jordprover inom ramen för miljöövervakningen, och kontroller av livsmedel, säger forskningschef Per Ericson och forstätter:
– Vi kommer även kunna avgöra om olika föremål, såsom klädesplagg och smycken, kommer från hotade arter som är olagliga att föra in i landet eller som kräver särskilda tillstånd.
Centret kommer också kunna identifiera prover på individnivå, vilket är något som ofta efterfrågas vid övervakning av hotade djurarter. Det ger möjligheter för t.ex. länsstyrelserna och Naturvårdsverket att med hjälp av spillningsprover spåra hur olika individer rör sig och var de har sitt ursprung, samt hur många individer det finns i en hotad population.
– Möjligheterna är närmast oändliga med modern DNA-teknik, säger överintendent Jan Olov Westerberg. Allt eftersom vi bygger upp ett DNA-bibliotek över Sveriges djur och växter kommer vi kunna identifiera nästan vilket biologiskt material som helst. Ge oss ett hårstrå från ett djur så kommer vi kunna säga vilken art det är men också från vilken del av Sverige det kommer.
Resultaten publiceras i fem artiklar i ett temanummer om genetiska riskfaktorer för cancer i den ansedda vetenskapstidskriften Nature Genetics. Artiklarna kommer från COGS (Collaborative Oncological Gene-environment Study), ett EU-baserat samarbete där fler än 160 forskargrupper från hela världen ingår totalt. I de fem COGS-studierna ingår 100 000 patienter med bröst-, äggstocks- eller prostatacancer och lika många friska individer.
Forskarna har gjort genetiska analyser av samtliga studiedeltagare. I analysen har sammansättningen av kvävebaserna A, G, C och T studerats på 200 000 utvalda avsnitt av DNA-strängen. När cancerpatienterna hade förändringar som signifikant skilde sig från de friska kontrollpersonernas ansågs de vara relevanta för sjukdomens uppkomst. Förändringarna kan beskrivas som genetiska ”stavfel”, där ett A, G, C eller T bytts ut mot någon annan bokstav. Denna typ av stavfel kallas på engelska single nuceleotide polymorhism, SNP, som uttalas som ”snipp”.
I de aktuella studierna har forskarna identifierat totalt 49 genetiska stavfel eller SNP som påverkar risken för bröstcancer, vilket är mer än dubbelt så många än vad som tidigare var känt. När det gäller prostatacancer har forskarna upptäckt ytterligare 26 förändringar, vilket innebär att totalt 78 SNP i dag kan kopplas till sjukdomen. För äggstockscancer hittades 8 nya relevanta SNP.
– Ett lika viktigt fynd är att vi kunnat beräkna hur många ytterligare SNP:ar som bör påverka risken för bröstcancer respektive prostatacancer, ungefär ett tusental respektive 2 000. Vi har dessutom en bild av var i genomet vi bör leta i kommande studier, säger Per Hall, professor vid Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik på Karolinska Institutet samt koordinator för EU-nätverket COGS.
Alla individer bär på SNP: ar, det är en del av vårt naturliga arv. Hur det påverkar individen beror på var på DNA-strängen förändringen sitter. Forskarnas förhoppning är nu att kunna värdera betydelsen av de nu identifierade avvikelserna, så att det ska bli möjligt att tydligare förutsäga vilka individer som löper hög risk att få någon av dessa cancersjukdomar.
– När det gäller risk för hjärt-kärlsjukdom vet vi att högt blodtryck är en riskfaktor och därför behandlar vi det i förebyggande syfte med läkemedel i dag. Jag tycker vi bör diskutera om vissa kvinnor med mycket hög risk för bröstcancer bör medicinera i preventivt syfte, till exempel med tamoxifen, som i dag ges i återfallsförebyggande syfte, säger Per Hall.
Samtidigt med de fem studierna i Nature Genetics publicerar tidskriftsförlaget Nature Publishing Group två studier som utgår från COGS-samarbetet i tidskriften Nature Communications. Ytterligare fem studier kommer att publiceras simultant i samarbete med andra tidskrifter, totalt alltså tolv studier från COGS. Studierna har delvis olika finansiärer, men COGS-projektet som helhet får mycket pengar genom EU:s sjunde ramprogram. Därutöver har bland andra Märit och Hans Rausings initiativ mot bröstcancer, Svenska Vetenskapsrådet, Cancer research UK och Cancer Risk Prediction Center (CRisP) bidragit med pengar till den svenska delen av studien.
Fem publikationer i Nature Genetics:
• ”Identification of 23 new prostate cancer susceptibility loci using the iCOGS custom genotyping array”, Eeles et al, doi: 10.1038/ng.2560
• ”GWAS meta-analysis and replication identifies three novel susceptibility loci for ovarian cancer”, Pharoah et al, doi: 10.1038/ng.2564
• ”Multiple independent variants at the TERT locus are associated with telomere length and risks of breast and ovarian cancer”, Bojesen et al, doi: 10.1038/ng.2566
• ”Genome-wide association studies identify four ER-negative specific breast cancer risk loci”, Garcia-Closas et al, doi: 10.1038/ng.2561
• ”Large-scale genotyping identifies 41 new loci associated with breast cancer risk”, Easton et al, doi: 10.1038/ng.2563
Nature Genetics, online 27 March 2013.
– Få ämnen är så svåra för en kriminolog att forska om som etnicitet. Det är otroligt laddat och man får vara beredd på påhopp från flera håll, säger professor Malin Åkerström som har forskat om brott de senaste 30 åren. Nu har hon tillsammans med forskare från Göteborgs, Stockholms och Lunds universitet gjort ett gemensamt försök att studera hur samhällets kontrollapparat förhåller sig till icke etniska svenskar.
I en nyutkommen antologi har de sammanställt studier om bland annat:
– Hur poliser hanterar anklagelser om rasism.
– Trygghetsarbete i Landskrona: Staden skulle göras till en tryggare plats. Fältarbetare, poliser och vakter placerades på strategiska områden som samtliga var mötesplatser för fram för allt invandrarungdomar. Det fanns enligt forskarna en outtalad enighet om var insatserna skulle göras för att Landskrona skulle bli en lugn stad.
– Hur etniska minoriteter inom poliskåren hanterar kollegornas jargong. Poliser med invandrarbakgrund vittnar om tillfällen då de möter en rasistisk jargong inom polisen. Även om påhoppen inte gäller dem själva så påverkas de givetvis.
– En studie diskuterar migration och konstaterar bland annat att Sverige och Tyskland har en mycket större andel utländska medborgare i fängelserna än exempelvis Storbritannien. Detta trots att Storbritannien har en strängare strafflagstiftning. Anledningen tros vara att Storbritannien är bättre på att inkludera sina invånare på arbetsmarknaden.
– En studie av bevakningsföretag med väl utarbetade strategier för vilken hudfärg vakterna bör ha vid olika uppdrag. En blond och en mörk vakt är exempelvis standard vid utryckning i förorten.
– En sak som flera av studierna har gemensamt är att man utgår från att det är viktigt med likhet, att folk med samma etniska bakgrund kommunicerar bäst med varandra, säger professor Malin Åkerström. Vissa studier pekar dock på tillfällen då matchningen är ett problem och uppfattas som diskriminerande.
Varje år omkommer i genomsnitt fem cyklister i singelolyckor och av alla cyklister som söker akutsjukvård har åtta av tio skadats i en singelolycka. VTI har nu studerat denna typ av olyckor för att se hur de kan undvikas. Resultatet visar att nästan hälften av olyckorna kan relateras till vägutformning eller drift- och underhåll.
Ungefär en tredjedel av alla som skrivs in på sjukhus p.g.a en trafikolycka är cyklister.
Majoriteten av dem har skadats i en singelolycka, dvs. en olycka som inte beror på en kollision med en annan trafikant. Totalt är det 125 cyklister som dödats i en singelolycka under den studerade tidsperioden 2007-2011. Bland de svårt skadade cyklisterna dominerar skallskadorna och enligt djupstudierna var skallskador dödsorsaken i 70 procent av singelolyckorna.
– För tio av de fjorton som dog i skallskador och inte använde cykelhjälm hade överlevnad varit möjlig med hjälm enligt Trafikverkets bedömning. En cykelhjälm är alltså en billig livförsäkring och det behövs incitament för att på frivillig basis öka hjälmanvändningen bland cyklister, t.ex. med subventioner av hjälmar, sänkta försäkringspremier och rätt information, menar Anna Niska som varit projektledare.
Rullgrus och is olycksorsaker
Av 1 274 svårt skadade cyklister i singelolyckor kan 27 procent relateras till drift och underhåll, 20 procent till vägutformning, 27 procent till cyklistens interaktion med cykeln, 15 procent till cyklistens beteende och tillstånd och 11 procent till samspelet med övriga trafikanter. Det är emellertid sällan en enskild faktor som utgör orsak till olyckorna och fördelningen bygger på förenklingar och en subjektiv bedömning av olycksbeskrivningarna.
Den olycksorsak relaterad till drift och underhåll som oftast förekommer är ishalka, följt av omkullkörning på rullgrus, ojämnt underlag och tillfälliga föremål. Orsaker relaterade till vägutformning är i huvudsak omkullkörning på grund av kanstenar och fasta föremål som exempelvis bommar och betongsuggor.
Äldre oftare drabbade
Männen dominerar bland både svårt skadade och omkomna i singelolyckor. Äldre åldersgrupper förekommer i större utsträckning än yngre i både dödsolyckorna och i de svåra olyckorna. De svåra skador som drabbar äldre är främst höftskador, vilket kan bero på att det bland äldre inträffar fler olyckor vid låga farter eller vid av- och påstigning av cykeln. Detta visar på ett behov av cyklar som är bättre anpassade för äldre, exempelvis med lägre insteg och en sittposition närmare marken.
Två olika databasmaterial har använts, dels Trafikverkets djupstudier av dödsolyckor, dels sjukvårdens rapportering i olycksdatabasen Strada. Fokus har varit på dödade och svårt skadade i cyklisters singelolyckor 2007-2011. Därutöver har 32 svårt skadade cyklister intervjuats om den olycka de varit med om. Enligt rapporten finns möjligheter att ytterligare förbättra sjukvårdens rapportering i Strada, vilket skulle kunna ge oss ännu mer kunskap om cyklisters singelolyckor.
