Formas forskarråd beviljade 15 miljoner kronor till fyra forskningsprojekt inom det europeiska forskningsnätverket RURAGRI som bland annat ska studera dessa frågor.
– Det är glädjande att svenska forskare varit så aktiva inom den här utlysningen. Hela 21 projekt av de 33 ansökningarna som kom in hade en eller flera svenska partners, säger Anna Ledin, huvudsekreterare på forskningsrådet Formas.
Detta är RURAGRIs första utlysning och fokus har legat på ekosystemtjänster, socio-ekonomisk utveckling och markanvändning inom lantbruket i Europa. RURAGRI är ett av åtta ERA-Net, europeiska forskarnätverk, som Formas deltar i och består av 23 partners från 21 länder. Det syftar till att stärka forskningen kring hållbart jordbruk och hållbar landsbygdsutveckling. Målet är att stödja det framtida europeiska policyarbetet inom området.
För mer information om projekten:
Info om RURAGRI
Info om projekt som Formas deltar i.
Forskning på ögonsjukdomar som näthinneavlossning och grön starr, glaukom, har hittills fokuserat på den biokemiska process som sker i ögat vid sjukdomarna. Fredrik Ghosh och hans kollegor har koncentrerat sig på att försöka förstå vad som händer biomekaniskt vid sjukdomarna och fått fram resultat som väckt stort intresse bland expertisen.
– Vi har hittills inte förstått mekanismerna bakom grön starr och näthinneavlossning, men känt till att dessa sjukdomar har en stark mekanisk komponent. Våra fynd kan vara början till en förklaring varför vi drabbas av sjukdomen, säger ögonforskarna Fredrik Ghosh och Linnéa Taylor.
Näthinnan i sträckt tillstånd
Med en ny teknik har ögonforskarna vid Institutionen för kliniska vetenskaper i Lund, i samarbete med forskare vid Biologiska institutionen vid Lunds universitet, utvecklat en metod för att kunna undersöka betydelsen av den biomekaniska miljön inom centrala nervsystemet, CNS.
För sina studier odlar de vävnadsbitar av näthinna från vuxna grisar i ett sträckt tillstånd som påminner om den mekaniska påverkan som finns i det levande ögat. Jämfört med osträckt vävnad, som i odling går under efter bara någon dag när näthinnans mekaniska balans störs, kan man nu göra studier upp till tio dagar i näthinnan med välbevarad struktur och väsentligt ökad cellöverlevnad
Viktigt för framtida behandlingar
– Det här ger oss nya verktyg för att på ett mer konkret sätt förstå hur biomekaniska faktorer i CNS påverkar hur cellerna mår när vi är friska och vid sjukdom. Det kommer inte bara att ha stor betydelse för förståelsen av hur sjukdomar uppstår inom CNS utan också för framtida behandling av dessa, säger forskarna.
Det centrala nervsystemet där hjärnan, ryggmärgen och näthinnan ingår, är ett komplicerat organ, inte minst vad det gäller struktur. Hela CNS befinner sig under mekanisk påverkan av bland annat vätsketryck. När den biomekaniska balansen störs, som vid näthinneavlossning och grön starr i ögat, förloras den normala funktionen i näthinnan med allvarlig synnedsättning eller blindhet som följd.
Text: Olle Dahlbäck
Nyhet från Medicinska fakulteten vid Lunds universitet, 9 april 2013. Artikeln är publicerad på tidskriften Vetenskap & Hälsa där mer information om ämnet finns.
Fastän tidigare forskning har antytt att det finns en länk mellan kortsiktiga förändringar i djurarters fysiska egenskaper och evolution, är denna studie den första att bevisa, under kontrollerade förhållanden i en experimentell uppställning, ett orsakssamband mellan snabb genetisk evolution och populationsdynamik hos en djurart.
Forskargruppen arbetade med markkvalster, vilka samlades in från naturen och hölls i 18 glasrör. Fyrtio procent av de vuxna kvalstren avlägsnades varje vecka från sex av populationerna. Motsvarande proportion av juvenila individer avlägsnades varje vecka från sex andra glasrör. Inget konstgjort ”urval” utfördes i den återstående tredjedelen av rören.
Forskarna fann genetiskt överförda förändringar i laboratoriepopulationen efter bara 15 generationer. Det ledde till stora förändringar i populationsstorlekar och det tog dubbelt så lång tid för kvalstren att nå vuxen ålder i de populationer där 40 procent av de vuxna individerna kontinuerligt hade avlägsnats.
– Åldern vid könsmognad hos kvalstren i glasrören hade skjutits fram eftersom konkurrensförhållandet mellan unga och vuxna individer förändrades i jämförelse med hur det skulle ha sett ut i naturen. Att hela tiden ta bort de könsmogna individerna medförde att kvalstren förblev unga längre därför att deras genetik svarade på den stora sannolikheten att de skulle dö så snart som de blivit könsmogna. När de till slut blev könsmogna var de så enormt stora att de kunde lägga alla sina ägg mycket snabbt, säger Tom Cameron, forskare vid Umeå universitet och tidigare postdoktor vid universitetet i Leeds.
De experimentella förändringarna i kvalstrens miljö hade initialt katastrofala effekter och populationerna var på god väg att utrotas. Dock, efter bara fem generationer av evolution skedde en förändring och populationerna började återhämta sig.
I laboratoriemiljön klarade sig kvalster som växte långsamt bäst i ”kampen om tillvaron”. De var mer fertila och fick fler ungar. En investering i äggproduktion på bekostnad av individuell tillväxt ledde till populationstillväxt och räddade populationerna från att dö ut.
– Här ser vi en slags evolutionär räddningsaktion som tyder på att snabb evolution av egenskaper kan hjälpa populationer att reagera på olika typer av förändringar i miljön. Vår studie visar att ekologiska förändringar på kort sikt och evolution är nära sammanknutna och kan inte betraktas separat, säger Tom Cameron.
Att särskilja evolutionära förändringar från ekologisk respons är särskilt viktigt inom exempelvis sjukdoms- och skadedjursbekämpning och fiskeförvaltning eftersom beslut kan få stora konsekvenser för en hel population. Ett exempel är att storleken på torsken i Nordsjön när den är lekmogen är ungefär hälften mot för vad den var för 50 år sedan.
Det har varit en stor debatt huruvida det är en evolutionär respons på det sätt torsken fiskas eller om det till exempel bara är mängden mat i havet som har en ekologisk effekt på kort sikt. Denna förändring har man också kopplat till den kraftiga nedgången i torskbestånden, eftersom dagens småväxta torsk producerar mycket färre yngel än sina större förfäder.
– Vår studie understryker att även mycket små evolutionära förändringar i den underliggande biologin kan ha stora konsekvenser på populationstillväxt och reproduktion. Eftersom populationernas egenskaper redan kan ha förändrats så mycket som en reaktion mot en förändrad miljö, kan man inte bara återställa miljöer till hur det var förut och förvänta sig att allting återgår till det normala, säger professor Benton, medförfattare och forskare vid Leeds universitet.
Artikeln publiceras i tidskriften Ecology Letters:
“Eco-evolutionary dynamics in response to selection on life-history”. Ecology Letters 2013.
DOI: 10.1111/ele.12107
Forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, har i en studie följt 105 kvinnor som födde barn i början av 1970-talet. Hälften av kvinnorna hade ett förhöjt blodtryck under graviditeten, andra hälften hade en normal graviditet.
Studien visar att kvinnor som haft en blodtrycksökning under graviditeten oftare diagnostiseras med högt blodtryck även 35-40 år senare. Samma kvinnor uppvisade tecken på ökad kärlstelhet och viss påverkan på blodsockerbalansen.
– Vi kan se att även en diskret blodtrycksförhöjning kan kopplas till en viss försämring i hjärtats struktur och funktion hos dessa kvinnor. Sammantaget kan de här fynden delvis förklara den ökade risken för hjärt-kärlsjukdom, säger Anna-Clara Collén, som redovisar resultaten i sin avhandling.
För att bevara ett friskt hjärt-kärlsystem efter klimakteriet bör kvinnor som har högt blodtryck under graviditeten sträva efter att återgå till ett normalt blodtryck efter graviditeten.
– Det handlar till exempel om att vara fysiskt aktiva och undvika övervikt. Det är också viktigt att ha en noggrann och regelbunden kontroll på blodtrycket, säger Anna-Clara Collén.
Göteborgsstudien visar också att de kvinnor som uppgav en större självupplevd stress de senaste åren hade ett större midjeomfång än kvinnor som upplevde sig mindre stressade. Ett större midjeomfång är även det kopplat till en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar.
Avhandlingen: Hypertension and cardiovascular risk factors in women – a follow-up study forty years after hypertensive pregnancies
Den kunskap som idag finns om barns och ungas hälsa i Sverige handlar framför allt om skolbarn och tonåringar. När det däremot gäller förskolebarn saknas information utifrån välunderbyggda studier. Detta konstaterade experter vid Kungliga Vetenskapsakademien för ett par år sedan.
Forskningsråden gjorde därför en gemensam utlysning för att förbättra kunskapsläget. Anna Sarkadis forskargrupp vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, Uppsala universitet, var en av åtta som fick dela på de större så kallade programanslagen (cirka 30 miljoner kronor per projekt). Efter en tids förberedelser startar studien denna vecka. Målet är att få en god bild av hur 3-5-åringar mår i Sverige.
– Det är förstås viktigt att få kunskap även om hur mindre barn mår, säger Anna Sarkadi. Annars är det svårt att veta vad som eventuellt behöver förändras för att underlätta för barnen.
Studien, som heter ”Fokus barn och föräldrar”, involverar även förskolan och barnavårdscentralen och en positiv effekt kan förhoppningsvis bli en samverkan mellan dem som består efter studien, menar Anna Sarkadi.
– I andra studier vi gjort har föräldrar efterfrågat detta. Man har tyckt det är konstigt att förskolan som känner barnen så väl inte har närmare samarbete med BVC, som ju har ansvaret för den förebyggande hälsovården, säger hon.
Projektstarten har föregåtts av noggranna förberedelser. Det är viktigt att enkätfrågorna blir så bra och tydliga som möjligt och man har även gett ledning och personal på förskolan möjlighet att diskutera syfte och upplägg innan de bestämde sig för att vara med.
Mer information om forskningen: http://www.kbh.uu.se/forskning/socialpediatrik
Projektet, ett så kallat kluster, är en del av Innventias klusterforskningsprogram och följer på det tidigare klustret om tissue som avslutades i vintras. Både massatillverkare, leverantörer till dessa och tissuetillverkare deltar i projektet och har påverkat klustrets inriktning och innehåll.
– En viktig aspekt med klusterforskningsprogrammet är att innehållet anpassas efter deltagande företag för att resultaten verkligen ska möta framtida behov av problemlösning och utveckling, framhåller klusterledare Mattias Drotz på Innventia. Tillsammans med leverantörer, kunder och konkurrenter bedriver vi forskning för att bygga upp kunskap som flyttar tekniken framåt.
Under den kick-off som hölls i förra veckan satte projektdeltagarna viktiga prioriteringar och Mattias är nöjda med resultatet:
– Stämningen var god och vi har nu en tydlig riktning för projektets aktiviteter.
Hannes Vomhoff är vetenskaplig rådgivare för klustret och var en av deltagarna från Innventia på kick-off mötet:
– I det tidigare tissue-klustret fokuserade vi på energieffektivitet, som ju är en viktig aspekt vid all papperstillverkning, men nu kommer vi att lägga fokus på olika aspekter av produktfunktionalitet, framförallt styrke- och absorptionsegenskaper. Det innebär exempelvis att vi ska undersöka de mekaniska egenskaperna hos produkter med speciell fokus på låga ytvikter och hur man kan modifiera fibrerna för att öka styrkan säger Hannes Vomhoff som var en av deltagarna från Innventia på kick-off mötet.
Fiberegenskaperna påverkar också tillverkningsprocessens förutsättningar. Problem med damning kan exempelvis uppstå i pappersmaskinen under tillverkning, men även i konvertering och efterbehandling, eller vid användning hos slutkonsumenten. För tillverkare är det också viktigt att optimera användningen av råvaran av kostnadsskäl.
– Genom att hitta rätt typ av fibrer går det att minska ytvikten och därmed minimera kostnaden för råvaran, berättar Mattias.
Forskning inom området finns och har pågått under många år, men flera mindre forskargrupper har arbetat var för sig och på korta anslag. Intresset för samarbetet har funnits länge och att järnvägen dras med en hel del problem är ju ingen hemlighet.
– Trafikverket vill ha problemen lösta och vi forskare ville få en helhetssyn och långsiktighet. Efter att först ha diskuterat och sedan förhandlat i ett par år är nu avtalen klara, säger Martin Joborn, adjungerad universitetslektor på avdelningen för kommunikations- och transportsystem, Campus Norrköping, och föreståndare för branschprogrammet Kapacitet i järnvägstrafiken, KAJT.
Programmet kommer att handla om allt ifrån strategiska frågor till rent operativ styrning och uppföljning – allt ifrån hur spår ska byggas så att de klarar trafiken även om 30 år till metoder att konstruera och optimera tidtabeller.
Resurserna samlas nu i ett tioårigt program, finansierat av Trafikverket. Forskare från sex olika akademiska miljöer ingår, förutom Linköpings univviljas sedan anslag för hela perioden. Trafikverket finansierar med 11,5 miljoner årligen, till det kommer pengar från akademin och de deltagande företagen.
Forskare från sex olika akademiska miljöer ingår, förutom Linköpings universitet även Blekinge tekniska högskola, KTH, SICS Swedish ICT, VTI och Uppsala universitet. Tills vidare är de två första åren beviljade, men om programmet fungerar som det är tänkt beviljas sedan anslag för hela perioden.
– Det här ska inte sluta med ett antal forskningsrapporter, utan förhoppningsvis också leda till nya produkter, nya metoder och andra sätt att tänka. Därför är det viktigt att vi nu knyter till oss både problemägarna och de som i ett senare skede kan omsätta forskningen i produkter och tjänster, säger Martin Joborn.
Det övergripande målet för projektet är att skapa goda förutsättningar för morgondagens järnvägstrafik.
Mer information om projektet går att läsa här.
– En klassisk fråga för forskningen är om rättsliga figurer, som inte är rättssubjekt, det vill säga varken fysiska eller juridiska personer, ändå kan vara skattesubjekt och inte betraktas som konsumenter, säger Björn Forssén, som är advokat och har behandlat ämnet i sin licentiatsavhandling som del av en doktorsavhandlingen.
Då gällde det om hur man ska betrakta juridiska personer, till exempel aktiebolag, som inte har någon självständig ekonomisk verksamhet. Där konstaterade han att den problematiken har funnits ända sedan den första momslagen 1969. Det beror på att bestämmelser i inkomstskattelagen sedan dess mer eller mindre har integrerats i mervärdeskattelagen.
Enkla bolag och partrederier
I doktorsavhandlingen ligger fokus på hur man ska betrakta enkla bolag och partrederier. Ett enkelt bolag (och partrederier påminner mycket om det) är inte en juridisk person, delägarna redovisar var och en för sin andel i bolaget. Eftersom bolaget inte är en juridisk person är det heller inget rättssubjekt och då uppstår just frågan om denna rättsliga figur kan anses vara en skattskyldig person enligt huvudregeln i EU:s mervärdesskattedirektiv.
– Båda de här områdena är intressanta för om den svenska lagstiftningen är EU-konform vad gäller åtskillnaden mellan skattesubjekt och konsument i mervärdesskattelagen, en skillnad som är fundamental för systemet med mervärdesskatt.
Finansdepartementet har föreslagit en förändring i lagstiftningen, som helt skulle frikoppla mervärdesskatten från inkomstskatterätten. Men Björn Forssén menar att det är en allt för begränsad ändring och den skulle inte vara tillräcklig för att tillfredsställa EU-kommissionen, som 2008 inledde ett förfarande om fördragsbrott mot Sverige. Finansdepartementet verkar inte inse att kommissionens kritik främst riktar sig mot begreppet skattskyldig och dess användning för bestämningen av avdragsrätten i mervärdesskattelagen.
Björn Forssén menar att forskningen alltså skulle kunna ligga till grund för en mer genomgripande reform av mervärdesskattelagen. Där skulle man dels kunna samordna den svenska lagen med EU:s mervärdesskattedirektiv.
Hindra uppluckring
Dessutom skulle en sådan översyn också hindra den uppluckring av gränsdragningen mellan
skattesubjekt och konsument, som enkla bolag och partrederier bidrar till. Björn Forssén har upptäckt att det även i Finland finns sammanslutningar som inte är rättssubjekt men ändå gjorts till skattesubjekt genom en särskild regel i den finska momslagstiftningen.
– Sverige skulle lämpligen tillsammans med Finland kunna göra en framställan till EU om att ändra mervärdesskattedirektivet så, att enkla bolag och liknande sammanslutningar kan vara beskattningsbara personer.
En reformerad lagstiftning skulle inte längre inbjuda till oönskade så kallade upplägg för att ge avdragsrätt till dem som inte har karaktär av beskattningsbara personer. För konsumenterna innebär det dessutom fördyringar om inte förädlingskedjorna består av företag som är rättssubjekt, det vill säga enkla bolag och partrederier.
Aman Russom, docent på Skolan för bioteknologi vid KTH, är en av forskarna involverade i projektet.
– Vi har med hjälp av vanliga DVD-spelare skapat ett billigt analysverktyg för DNA, RNA, proteiner och även hela celler, säger Aman Russom.
Tekniken kallas ”Lab-on-DVD” och en av de viktigaste poängerna är snabbheten. Att göra ett HIV-test går på ett par minuter.
– Den låga kostnaden för tekniken gör att den passar som diagnos- och analysverktyg i klinisk verksamhet nära patienten. Då den dessutom levererar mycket snabba analyser gör tekniken att patienten inte behöver gå hem och vänta på ett svar, utan kan få det direkt vid första läkarbesöket, säger Aman Russom.
Han fortsätter med att berätta att han tillsammans med de andra forskarna har dragit nytta av 30 års utveckling och forskning om optisk lagringsteknik,och själva lagt till finesser som reglering av temperatur och rotation.
– Ytterligare en viktig framgångsfaktor med denna teknik är att den tillåter bildupplösning ner till 1 µm (mikrometer). Det är unikt, säger Aman Russom.
Vad kostar det då att bygga ett analysverktyg av en DVD-spelare i jämförelse med traditionell teknik? Utrustning för flödescytometri kontra Lab-on-DVD är en vettig jämförelse i sammanhanget, anser Aman Russom. Flödescytometri används för att analysera celler och är ungefär lika stort som ett normalt kylskåp. Robust, stor maskin med andra ord. Den är standard på alla stora sjukhus, en riktig arbetshäst, och väldigt tekniskt komplext vilket kräver utbildad personal.
– En flödescytometrimaskin kostar från en kvarts miljon kronor och uppåt. Den kräver dessutom utbildad personal, och kommer med underhållskostnader. Vid massproduktion av Lab-on-DVD skulle prislappen istället hamna på ungefär 1 000 kronor. Dessutom krävs ingen utbildad personal att för att använda den, det är som att ratta en vanlig musikspelare vilket det i grunden faktiskt är, säger Aman Russom.
För att påvisa att tekniken fungerar har forskarna som ett ”Proof of concept” har celler av typen CD4+ samlats in från blod och visualiserats med hjälp av den DVD-läsarbaserade tekniken (DVD-LSM). Räkning av dessa celler med hjälp av flödescytometri är idag standard vid HIV-tester, men har fått begränsad spridning i utvecklingsländer. DVD-baserad teknik är därför ett attraktivt alternativ just I dessa situationer.
Forskningen har skrivits om i tiddskriften Nature Photonics. En förhandsvisning går att läsa här.
Current greenhouses use what are known as high pressure sodium lamps, which are basically the same type of lamps that are used for street lights. They generally only have two positions, on or off.
”Everything in modern greenhouses is very high tech except for lighting,” says Anna-Maria Carstensen, who is a PhD student in automatic control at Chalmers. ”Temperature and nutrition are meticulously controlled. Lighting regulation, however, lags far behind.”
The light spectrum provided by high pressure sodium lamps corresponds very poorly to the spectrum plants use during photosynthesis (see image). Plants do not receive very much of the blue and red light that they need the most. They do, however, receive a great deal of infrared light, which is harmful to some crops, and yellow light, which the plants cannot utilize to any great extent.
Researchers interpret plant signals The research project at Chalmers aims to ascertain how much and what type of light different plants require at specific times. In the development of the method a spectrometer is used to measure which wavelengths are sent back by the plants. The plants send back light in two different ways:
• Direct reflection, where the light bounces back without being absorbed by the leaf.
• Fluorescence, which is light emitted by plants. This light is created by photosynthesis and consists of wavelengths other than those from the supplied light.
Researchers can analyse these signals to determine which light plants require. The image below is an approximate diagram of photosynthesis. In reality, there are great variations depending, for example, on which plant it is, where the plant is in its development cycle and how warm it is.
”This is uncharted territory,” says Torsten Wik, associate professor of control engineering and head of the research project. ”How plants react to light is generally determined by taking manual samples on or close to leaves using special equipment. We perform the analysis remotely, however, using the lamp’s control options. This means that an entire plant population can be measured, which automatically enables a representative average for the kind of light they need.”
Plants’ response will control lighting The project’s aim is to produce a system that employs the plants’ response to automatically regulate the lights in the greenhouse. Natural sunlight can then be supplemented with light from lamps to ensure the total lighting is that required by the plants, both in terms of brightness and light spectrum.
This can be achieved using advanced LED lamps, which consist of several groups of dimmable light emitting diodes with different colour spectra. This kind of lamp can also be programmed to provide lighting that is adjusted to the needs of the plants.
”The technology has enormous potential for energy savings,” says Torsten Wik. ”We are counting on being able to save about 30 per cent by switching from sodium lamps to LED. Furthermore, it is possible to save 20 per cent by regulating the light’s intensity and spectrum using our method. This means that greenhouses in Europe alone would be able to save as much electricity as half of Sweden’s electricity consumption.”
Facts: The method offers several potential environmental advantages • Half the regular energy consumption. Greenhouses in Europe consume as much electricity as Sweden does as a whole, which is 160 terawatt hours a year. • Reduced need for chemicals in greenhouses. Chemicals are currently used on many plants to keep them compact and prevent them from growing too tall; the same effect can be achieved using the right light spectrum instead. The taste and sustainability of crops can also by influenced by using light. • Reduced amount of waste in commercial greenhouses. About 15 per cent is currently discarded since production is sometimes greater than what can be sold. Utilisation of lighting can both slow down and speed up plant growth when necessary. • As opposed to high pressure sodium lamps, LED lamps do not contain mercury.
Facts about the research The project has received funding in the amount of SEK 6.5 million for four years from Mistra. Funding will continue through 2015, and the researchers’ objective is to perform experiments in commercial greenhouses during the project. Experiments are currently being performed on plants in the laboratory.
The researchers have applied for two patents. One pertains to optimising the light spectrum in lighting. The other one concerns which type of light helps plants recover as quickly as possible when they have been stressed from having received too much or the wrong type of light.
Billighetsskälen som regleras i Brottsbalken (BrB 29:5) omfattar åtta punkter och har att göra med den tilltalades personliga förhållanden och dennes agerande efter brottet. Till de sistnämnda hör att frivilligt ange sig själv samt att avhjälpa de skadeverkningar som brottet har orsakat, till exempel genom att skjutsa den person man har misshandlat till sjukhuset.
Till personliga förhållanden hör hög ålder eller dålig hälsa och att den tilltalade till följd av brottet drabbats av allvarlig kroppskada. Hit hör också bieffekter av straffet – att den tilltalade på grund av brottet utvisas ut landet och att han eller hon till följd av brottet riskerar att förlora sitt jobb. Att ovanlig lång tid (exempelvis på grund av en ineffektiv rättsapparat) har förflutit sedan brottet begicks är ytterligare ett billighetsskäl. Lagen medger även att annan omständighet utöver de uppräknade kan motivera lindrigare straff.
I avhandlingen analyserar Jack Ågren de ideologiska och rättspolitiska motiven bakom billighetsskälen. Han konstaterar att skälen kan motiveras på olika sätt och att skälen har en viktig ideologisk och rättspolitisk funktion att fylla.
Kronvittne kallas traditionellt den som anger andras brott och som ”belöning” själv döms lindrigare. Utrymmet för att döma lindrigare i dessa situationer är starkt begränsat i Sverige. I den rättspolitiska debatten förekommer dock förslag om att införa ett kronvittnessystem i Sverige, främst för att komma åt den organiserade brottsligheten. Jack Ågren ser problem med att bestämmelsen om billighetsskäl ska inkludera den situationen att en gärningsperson anger sina kumpaner.
– Den som anger sig själv tar ansvar för sina egna handlingar. Det behöver inte den göra som anger andra. Det kanske i stället handlar om att slippa ta ansvar för det man själv har gjort. Rena samhällsnyttoskäl bör inte sammanblandas med de skäl som nu bär upp billighetsskälen.
Jack Ågren föreslår att lagens åtta punkter reduceras till fyra:
1. Att gärningspersonen drabbas särskilt hårt fysiskt, psykiskt eller socialt.
2. Negativa bieffekter av brottet eller straffet.
3. Ansvarsfullt agerande.
4. Andra omständigheter likvärdiga med punkt 1-3.
– En sådan indelning som betonar omständigheternas karaktär snarare än att specificera enskilda omständigheter lämnar öppet för att beakta även andra omständigheter än de som åberopas i gällande lagstiftning. Indelningen skulle bidra till praxisbildningen och därmed lösa vissa gränsdragnings- och tolkningsproblem. Vidare skulle kraven på förutsebarhet och likabehandling bättre tillgodoses. Nuvarande ordning leder dessutom till en allt för restriktiv tillämpning i strid med lagstiftarens ambitioner.
Jack Ågren föreslår även att rekvisitet ”särskilda skäl” i BrB 29:5 bör utgå eftersom det medför risk för vissa tröskeleffekter vilket kan leda till orättvisa resultat.
Länk till avhandlingens abstract.
I en forskningsrapport skriven av bland annat forskare från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) dokumenteras för första gången på ett systematiskt vis bevisen för de många fördelarna med parker i städer.
Rapporten, skriven av fyra forskare från Sverige, Danmark och Malaysia, visar att det finns starka vetenskapliga bevis för stadsparkers positiva påverkan på t ex biologisk mångfald (artrikedom), fastighetspriser, fysiska aktiviteter som minskar riskerna för fetma, och lokal nedkylning.
När det gäller andra förtjänster, som stressminskning och ökad mental hälsa är bevisbasen måttligare. Stadsparker som ett sätt att öka den allmänna hälsan är en högst aktuell fråga i tider av global urbanisering. Rapporten sammanfattar forskningsrön utifrån en systematisk genomgång av aktuella expertgranskade forskningstidskrifter och kan användas till stöd för beslutsfattare men också till att uppmuntra forskare att söka ytterligare bevis.
Hela rapporten kan läsas här:
http://www.ifpra.org/images/park-benefits.pdf
”Kan man ge några skäl för att en annan människa bör lägga sig till med vanan att läsa böcker, kan man försvara att man själv ägnar sitt liv åt att göra det?”
Frågorna ställs av författaren Sven Lindqvist (1932 –) i en DN-artikel under rubriken ”Varför litteratur?”, bara dagar innan hans debutbok gavs ut 1955.
”Litteraturen tycks vara ett tillhåll för invigda, en avskild domän där det sysslas med saker som ingen kan förklara betydelsen av”, skriver Lindqvist i samma artikel, och antyder att litteraturens frihet, dess autonomi, också kan vara som ett fängelse.
– Sven Lindqvist är en författare som knappt går att komma runt för den som intresserar sig för svensk litteratur och kulturdebatt från 1960-talet till i dag, menar Ragnar Haake, som i en ny doktorsavhandling i litteraturvetenskap, Frihetskonst: författarroll och modernitet genom Sven Lindqvists tidiga författarskap, utforskar hur Sven Lindqvist i sitt tidiga författarskap hanterar den svårbesvarade frågan om litteraturens roll i samhället
– Det är en undersökning av Lindqvists allra första böcker, från debutboken Ett förslag 1955 t.o.m. Praktika 1962. Det är samtidigt en analys av litteraturens villkor vid samma tid, berättar Ragnar Haake.
I avhandlingens fokus står alltså det tvivel som Sven Lindqvist redan som debuterande författare hyste om litteraturen. Avhandlingen blir en upptäcktsfärd med syftet att dels förstå orsakerna till detta tvivel på litteraturen, dels undersöka svaren som författaren Lindqvist prövar att ge på frågan.
Vid den tidpunkt då Lindqvist inleder sitt författarskap hade det uppstått ett litterärt fält i Sverige som tillät litteraturen att utveckla sin egenart. Samtidigt förlorade verksamheten i detta litterära fält kontakten med det övriga samhället.
Övertygade om den egna verksamhetens stora angelägenhet konfronterades författarna med insikten om att de flesta människor varken förstod eller brydde sig om resultatet av verksamheten. Att hantera den konflikten blev, menar Haake, en förutsättning för att verka som författare.
– Det gäller även Sven Lindqvist. Det är bl.a. mot den bakgrunden man bör förstå den egenartade essäistik som Lindqvist tidigt utvecklar och som senare ska prägla hela hans författarskap. Essän är en litterär anti-genre som befinner sig någonstans mellan skönlitteratur och facklitteratur.
– Just denna essäns hemlöshet och gränsöverskridande karaktär gör den särskilt lämplig som metod för att överbrygga gapet mellan en ändamålslös konst och en ändamålsenlig politik. Essän fungerar som litteraturens kungsväg till livet.
Sven Lindqvist utvecklar vidare en vision om att konsten i framtiden ska bli en central samhällsangelägenhet. Konstens poäng är att den är onyttig i en nyttofixerad modern värld. En dag, menar den unge Lindqvist, ska nyttan såsom vi definierat den emellertid inte bara bli onyttig utan direkt skadlig: själva naturen sätter en gräns även för ekonomisk tillväxt och produktion av ständigt nya konsumtionsvaror.
När den gränsen är nådd är det endast den onyttiga konsten som kan få människan att fortsätta växa. Då är det tid för den ”frihetskonst” som Lindqvist skriver om i Praktika och som fått ge namn åt avhandlingen.
Länk till avhandlingen Frihetskonst: författarroll och modernitet genom Sven Lindqvists tidiga författarskap.
Självmordsdödligheten i Ryssland är bland de högsta i världen, och utvecklingen under senare delen av 1900-talet har varit mycket dramatisk. Bland annat kan man se en stor och snabb ökning efter Sovjetunionens fall.
Tanya Jukkala, vid Södertörns högskola, har i sin avhandling studerat självmordsdödligheten i Ryssland över en period av 140 år i syfte att få en bättre förståelse av den höga frekvensen i nutida Ryssland.
Resultaten visar att självmordsdödligheten i Ryssland har ökat minst elvafalt över de senaste 140 åren. Under de senaste decennierna har självmorden också ökat mer bland män jämfört med kvinnor (mer än fem män per kvinna), och bland unga jämfört med äldre åldersgrupper.
I sin analys sätter Tanya Jukkala den generella ökningen av självmord över perioden i relation till Rysslands modernisering. Hon pekar på att motsvarande stora ökningar i självmordsdödligheten skedde under moderniseringen i västländerna under 1800- och tidiga 1900-talet. Även de relativa ökningarna i självmordsnivåerna bland män och unga personer har sin motsvarighet i västvärlden under senare hälften av 1900-talet, menar Jukkala.
– Moderniseringen innebär att individer måste ingå i en ökande mängd olika sociala sammanhang. Det gäller att leva upp till olika slags sociala förväntningar. Det innebär en ökad press som i extrema fall kan leda till att man väljer självmordet som ett sätt att slutgiltigt bli kvitt sådana krav och normer, att helt avsäga sig allt slags socialt deltagande, säger hon.
Ett annat intressant resultat är att alkoholkonsumtion genomgående hade en stabil och förhöjande effekt på självmordsdödlighet. Sådana konstanta samband är ovanliga och pekar på att alkoholkulturen har en särskild betydelse av när det gäller att förstå självmorden i Ryssland.
Länk till sammanfattning av avhandlingen på universitetets webbplats.
Sammantaget ingick över 260 000 personer i forskarnas kartläggning av sambanden mellan gener och fetma, som publiceras i senaste numret av Nature Genetics. Målet med studien var dels att identifiera nya gener som ökar risken för fetma, men också att jämföra genetiska faktorer som orsakar extrem fetma med dem som är kopplade till BMI i normalområdet.
– Vi vet sedan tidigare att ärftliga faktorer är viktiga för uppkomsten av såväl mildare som allvarligare former av fetma, men hur stort överlappet är av gener som är inblandade vid extrem fetma respektive normalt eller lätt förhöjt BMI har inte undersökts systematiskt tidigare, säger Erik Ingelsson, professor vid institutionen för medicinska vetenskaper och Science for Life Laboratory, Uppsala universitet, som har koordinerat studien.
Forskarna har studerat genvarianter, positioner i den genetiska koden som skiljer sig mellan olika individer. Man känner till många miljoner sådana vanligt förekommande nedärvda skillnader som finns utspridda i arvsmassan. I den nu publicerade studien har forskarna kartlagt de regioner i arvsmassan som är kopplade till fetma genom att undersöka sambanden mellan olika kroppsmått och 2,8 miljoner genvarianter i 168 267 studiedeltagare.
De gjorde sedan en riktad uppföljning av de 273 genvarianterna med starkast koppling till olika kroppsmått i ytterligare 109 703 personer. Genom denna stora genkartläggning kunde de bekräfta merparten av de genregioner som man redan tidigare kopplat till olika kroppsmått, samt identifiera fyra nya genregioner kopplade till kroppslängd, och sju regioner kopplade till övervikt och fetma. De kunde också visa att samma genregioner var inblandade i extrema former av fetma som mildare former.
– Den här kunskapen är viktig eftersom den ökar den biologiska förståelsen av uppkomsterna till extrema såväl som mildare former av fetma. Våra resultat tyder på att extremt feta individer har ett större antal genvarianter som ökar risken för fetma snarare än att helt andra gener är inblandade. På sikt kan våra fynd leda till nya sätt att förhindra och behandla fetma, som är ett av vår tids största globala folkhälsoproblem, säger Erik Ingelsson.
Studien är också viktig eftersom den indikerar att slutsatser från genetiska studier av de mest extrema av en viss egenskap, t.ex. extremt feta, kan generaliseras till resten av befolkningen. Detta är viktig kunskap som innebär möjligheter till fler och billigare studier inom den genetiska forskningen.
Den aktuella studien har utförts inom ramen av det stora forskningskonsortiet GIANT (Genetic Investigation of ANthropometrical Traits) som samlar över hundra delstudier och drygt 300 medförfattare. Studien har koordinerats av Erik Ingelsson, som är en av ledarna för konsortiet tillsammans med forskare från flera ledande forskningsinstitut i Storbritannien och USA.
Publikation: ”Genome-wide meta-analysis identifies 11 new loci for anthropometric traits and provides insights into genetic architecture”
Studien har finansierats av bland andra Vetenskapsrådet, Stiftelsen för Strategisk forskning och Hjärt-Lungfonden.
– Att ha idoler förknippas oftast med barn och unga. Men för de unga handlar det mycket om att skapa sin egen identitet. För en vuxen person handlar fanskapet om att bli säker i sin identitet och stärka sig själv genom ett fördjupat intresse för en viss musikstil och artist, säger Eva Kjellander.
Hon är själv ett fan till olika band och fick sitt musikaliska uppvaknande i tioårsåldern när Abba vann Eurovisionsschlagern 1974. Abba blev hennes idoler och kort därefter upptäckte hon Kiss och några år senare föll hon för Status Quo och hon har fortsatt att ha dessa band som favoriter.
– Det har varit lite olika, Kiss och Abba till och från, Status Quo mer permanent. Det här har lett till en nyfikenhet på hur andra ser på sitt fanskap. Därför har jag undersökt vuxna personer och jag har använt en metod som kallas Grounded theory som innebär att man gör omfattande intervjuer och låter resultatet växa fram ur materialet.
Via idolernas hemsidor valde hon ut vuxna personer som i tio år eller längre gillat Status Quo, Kiss eller Lasse Stefanz, två för varje band, en kvinna och en man. De två första banden utgick från hennes eget intresse, medan hon valde Lasse Stefanz för att dansbandskulturen är så extremt stor i Sverige.
– Den är mycket stor, men samtidigt nästan helt outforskad och jag ville lyfta fram dansbanden i forskningen.
Inget av de här banden har särskilt hög status bland forskare eller journalister, men fansen ser dem som äkta.
– Det handlar om att hitta strategier för att hantera livet både till vardags och fest och för fansen är idolerna ett sätt att legitimera sig själva, de upplever sig som lika äkta och naturliga som sina förebilder. All musik, oavsett genre, är viktig för den som hittar sina idoler i den, man kan inte avfärda någons musiksmak bara för att den inte anses fin nog.
Eva Kjellander har förvånats av hur stor betydelse dansbandstexterna har för dem som gillar den genren. Fansen speglar sig i texterna och upplever att de handlar om dem och deras liv vilket inte är lika tydligt för de andra banden.
– Texten har betydelse för dem också, men har en mer underordnad betydelse än för Lasse Stefanz fans.
Jag och mitt fanskap är ingen klingande musikalisk avhandling, den handlar mer om musiksociologi och är en avhandling i Musikvetenskap med musikpedagogisk inriktning.
Text: Lars Westberg
