Avhandlingen Discursive Practices in Strategic Entrepreneurship diskuterar förhållandet mellan de processer som i forskningen beskrivs som entreprenörskap respektive strategi och att forskare inom området strategiskt entreprenörskap tenderar att se dessa processer som helt separata men nödvändiga. En strategisk process beskrivs ofta i termer av långsiktighet, att söka stabilitet och att uppnå mål medan entreprenörskap beskrivs i termer avförnyelse, dynamik och flexibilitet.

– Men i mitt arbete fann jag inte något tillfälle där chefer inte såg en ny möjlighet utan att samtidigt se en strategisk fördel med den och vice versa. Nya möjligheter behöver inte vara en motpol till strategiska fördelar, det handlar inte om två olika processer som ska studeras var för sig. Jag har kommit fram till att vi behöver ett språkbruk där entreprenörskap och strategi ses som varandras
förutsättningar.

Linda Höglund har studerat två mellanstora företag (till mellanstora räknas företag med 100 – 499 anställda) från två helt skilda branscher. Ett förhållande vis ungt It-företag, startat på 90-talet, snabbväxande, modernt och aktör på en marknad som ändrar sig snabbt och kräver snabbt agerande. Det andra en livsmedelsindustri startad på 60-talet, verksam på en mognare marknad med större stabilitet och lägre förändringstakt.

– Jag blev förvånad över att man tänkte, talade och agerade så pass lika i  företagen trots att de ändå är så olika med olika produkter, marknader och villkor. De två mest använda och dominerande repertoarerna i de båda företagen byggde på behovet av att vara förändringsbenägna, dynamiska, rörliga och flexibla men också behovet av att behandla kunden som en partner med ett nära samarbete.

Förklaringen till det här menar Linda Höglund är att det i samhället finns en gemensam syn på vad företagsamhet är och att det återkommer i det lokala arbetet i olika företag. Det synsättet på företagsamhet finns också i den litteratur som beskriver strategiskt entreprenörskap och i hur chefer beskriver det i texter och tal.

– Det förvånade mig eftersom strategiskt entreprenörskap bygger på amerikanska teorier och därför inte anses applicerbara i svenska organisationer.

Linda Höglund menar att hennes forskning kan vara ett bidrag till en breddad syn på vad entreprenörskap är. Det handlar inte enbart om att starta nya eller driva ett eget lite företag. Entreprenörskap har utvecklats till att också omfatta så mycket mer och att studera hur det fungerar också i större företag ger en fördjupad förståelse för entreprenöriella processer.

– Som praktiker kan det vara viktigt att förstå hur lokalt agerande i ett företag kan ge en viss utveckling, men samtidigt utesluter något annat. Det är därför som företag med proaktiva ambitioner, som samtidigt låter invanda mönster styra arbetet, snarast hamnar i ett reaktivt agerande, säger hon. Men företagens agerande går att förändra om man för in nya sätt att resonera och se på verksamheten.

Avhandlingen: Discursive Practices in Strategic Entrepreneurship

– Stora delar av världen har redan genmanipulerade grödor som kan minska jordbrukets miljöpåverkan. EU borde utveckla ett regelverk som kompletterar dagens riskbedömning av gentekniskt förädlade grödor med en djupare analys av grödans egenskaper och väga in potentiella fördelar. Det skriver Ivar Virgin, forskare vid (SEI) i rapporten.

År 2050 kommer världen att behöva producera nästan dubbelt så mycket mat och foder på lika stor jordbruksareal som vi har tillgång till idag. Framstegen inom gentekniken ger oss möjlighet att utveckla resurseffektiva grödor som använder vatten, näring, energi och jordbruksmark mer optimalt än idag. Gentekniken ger oss också möjligheter att effektivt skräddarsy grödor som producerar till exempel biodrivmedel, gröna kemikalier, biobaserade oljor och biologiskt nedbrytbar plast och på så sätt utveckla en hållbar bioekonomi.

– Länder som står utan kompetens att använda gentekniken och genmanipulerade grödor missar möjligheten att använda denna kraftfulla teknik för att skapa ett mer miljövänligt jordbruk. Stora delar av världen har redan ett jordbruk med GM-grödor, men i Europa diskuterar vi fortfarande om tekniken alls ska tillåtas, säger Ivar Virgin.

Enligt rapporten har utvecklingen av GM-grödor hittills varit ensidig och dominerats av få multinationella bolag. Virgin uppmanar till en diskussion kring hur modern biovetenskap ska få ett genomslag när det gäller andra grödor än majs, soja och bomull, och inte minst hur den offentliga forskningen ska stärkas. Det är också viktigt att stärka länderna i Syd, framför allt i Afrika, så att regeringar och småbrukare kan bedöma den moderna gentekniken och i förekommande fall använda den.

Författaren beskriver i rapporten hur utvecklingen och odlingen av GM-grödor i Europa är obefintlig jämfört med andra delar av världen. Skälen är främst ett komplicerat regelverk, en politiserad beslutsprocess, och en debatt som har fokuserat enbart på riskerna och inte på fördelarna med GM-grödor.

– Europas regelverk ska skydda miljö och hälsa, men i praktiken kväver det ofta nya och intressanta GM-grödor i sin linda. Grödor som skulle kunna ge viktiga bidrag till ett mer miljövänligt jordbruk. Idag finns det bara två grödor på den europeiska marknaden, en potatissort och en majssort, och de odlas i mycket begränsad utsträckning, säger Ivar Virgin.

– I EU borde vi istället försöka att utveckla ett regelverk som kompletterar dagens riskbedömning av gentekniskt förädlade grödor med en djupare analys av grödans egenskaper och dess potentiellt negativa eller positiva effekter på miljö och hälsa. En sådan analys skulle hjälpa oss att använda gentekniken som ett verktyg för att nå ett resurseffektivt jordbruk och en hållbar bioekonomi säger Ivar Virgin.

Med rapporten vill Virgin tydliggöra de frågor som uppstår kring GM-grödor och huruvida GM-grödor kan bidra till ett mer hållbart och resurseffektivt jordbruk. Grundfrågan är, enligt Virgin, om vi har råd att säga nej till gentekniken, med tanke på de stora utmaningar vi står inför när det gäller den framtida globala matsäkerheten.

Rapporten i korthet:

• Beräkningar från FN visar att dagens befolkning på sju miljarder kommer att nå över nio miljarder år 2050. FN:s livsmedelsorganisation FAO spår att mat- och foderproduktionen behöver öka med 70 procent, vilket motsvarar cirka en miljard ton mer spannmål och drygt 200 miljoner ton mer kött om året. Bedömningen är att 90 procent av ökningen behöver ske genom högre avkastning på redan uppodlade områden.
• Sedan femton år tillbaka odlas den första generationen GM-grödor på cirka 170 miljoner hektar i världen. Det motsvarar drygt 13 procent av världens totala åkerareal. Hälften av all GM-gröda finns i Nordamerika, framför allt i USA men även i Kanada. Över 80 procent av all soja och bomull som odlas globalt är GM-grödor.
• Forskningen kring risker med genetiskt modifierade organismer har varit omfattande. År 2010 publicerade EU-kommissionen en rapport som sammanfattar 130 forskningsprojekt genomförda av mer än 500 olika forskargrupper. EU-kommissionens slutsats är att de genetiskt modifierade grödor som idag finns på den europeiska marknaden inte är farligare för hälsa eller miljö än traditionellt framtagna växtsorter.
• Trots det är odlingen av GM-grödor i Europa mycket blygsam. EU har utvecklat ett regelverk för GM-grödor som ska skydda miljö och hälsa, men många gånger fungerar det som ett hinder i utvecklingen mot ett miljövänligt och resurseffektivt jordbruk. Det riskerar att ställa Europa vid sidan av de stora framstegen inom modern växtförädling.

Om författaren:
Ivar Virgin är doktor i biokemi och forskare på Stockholm Environment Institute (SEI). Han arbetar med globala bioresursfrågor samt hur länder, huvudsakligen i Afrika, ska kunna få tillgång till modern biovetenskap. Han driver även ett lantbruk i Västergötland.

Till rapporten

BTH har blivit beviljade medel från KK-stiftelsen (Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling) för miljön Modelldriven utveckling och beslutsstöd. Totalt handlar det om cirka 110 miljoner över sex år där KK-stiftelsen står för en tredjedel av kostnaden och BTH tillsammans med medverkande företag för resten.

– Sverige behöver stärka sin konkurrenskraft både inom och utanför Sverige och då är det viktigt att kompetensen inom innovativ produktutveckling stärks. Här spelar BTH en viktig roll med sin kunskap och sitt goda samarbete med näringslivet, säger Madelene Sandström, VD för KK-stiftelsen.

Syftet är att bygga upp en stark forskningsmiljö som ska stötta svensk industri i att ta fram och utveckla framtidens produkt-tjänstelösningar som ska vara hållbara och skapa kundvärde.

– Vi jobbar med frågor som berör innovativ produktutveckling, hållbarhet, förändringsförmåga och beslutsstöd, säger Tobias Larsson, professor i maskinteknik vid BTH och föreståndare för den nya forskningsmiljön.

Fakta om projektet:
De som medverkar i forskningsmiljön är, förutom BTH och KK-stiftelsen, även Aura Light International, Avalon Innovation, Dynapac Compaction Equipment, Holje International Group, Tetra Pak Packaging Solutions AB, GKN Aerospace Engine Systems och Volvo Construction Equipment.

– En märklig detalj med LKAB-affären och många andra uppmärksammade fall av maskning är att verksamheten tycks ha rullat på trots frånvaron, säger Roland Paulsen. Det är först när man jämfört inloggningsdata eller tittat på den anställdes internettrafik som maskningen avslöjats. Det väcker många frågor. Exempelvis kan man undra vad problemet är så länge jobbet görs?

Roland Paulsen har i sin avhandling intervjuat ett fyrtiotal anställda som ägnar omkring hälften av sin arbetstid åt vad han kallar ”tomt arbete”, det vill säga privata aktiviteter under arbetstid. I avhandlingen analyserar han olika typer av tomt arbete samt taktiker för att dra sig undan. Hans främsta fokus var dock på varför människor maskade.

– Arbete antas idag vara det som ska fylla våra liv med mening och gemenskap, men arbetsplatsen har alltid varit en arena för frustrationer, för makt och motstånd. Internationella enkätmätningar har visat att kring två timmar per dag och anställd går till tomt arbete. Jag ville undersöka vad det var som drev anställda till att engagera sig i mer radikala former av maskning.

Det visade sig att bevekelsegrunderna hade stor variation bland de intervjuade. Vissa maskade av rent egoistiska skäl, för att de upplevde att jobbet eller vissa arbetsuppgifter inte angick dem eller var meningslösa. Andra gjorde det för att hämnas på företaget eller chefen, och ytterligare några hade mer ideologiska skäl som att de inte ville bidra till ett samhällssystem som de kände sig utnyttjade av.

Ett mer förvånande resultat var att tomt arbete också kunde ske mot den anställdes vilja. Enligt Roland Paulsen är en viktig förutsättning för långa perioder av tomt arbete att det är svårt för utomstående att förstå vad arbetet består i. Med sådant kunskapsövertag kan den anställde lätt skapa utrymme för tomt arbete, men ett sådant utrymme kan också skapas utan att den anställde är särskilt aktiv i processen.

– Det kan börja med att man får längre tid på sig för att utföra en viss arbetsuppgift än vad som egentligen behövs vilket först upplevs som något positivt men med tiden blir alltmer tråkigt. Man talar ibland om ”boreout” som diagnos för anställda som har extremt tråkigt på jobbet. Ju längre tiden går desto svårare blir det att ta sig ur det.

Ett känt exempel är den tyske kommuntjänsteman i Menden som förra året skrev ett mejl till sina kollegor om att han inte gjort något på jobbet sedan 1998. Enligt egen utsago berodde det på att hans avdelning växt så pass att han inte längre behövdes. Vissa upplever den sortens låga arbetsbelastning som destruktiv, andra utnyttjar den till egen fördel. Och det är inte enbart inom offentlig förvaltning som den här sortens tomma arbete uppstår, betonar Roland Paulsen.

– Vi tillskriver ofta arbetsplatsen en rationalitet som den inte har. Det stämmer att många, ofta de sämst betalda, hårdbevakas och upplever intensifiering av arbetslivet. Men det är inte en verklighet som drabbar alla. Vad vi ser är också hur det blir viktigare att se ut som att man är produktiv och energisk än att verkligen vara det.

Avhandlingen Empty Labor: Subjectivity and Idleness at Work.

I avhandlingen undersöktes våld mot utlandsfödda kvinnor i Sverige för första gången i ett brett befolkningsperspektiv.

– Många utlandsfödda kommer från länder där jämställdheten är lägre än i Sverige. Jag ville undersöka om det finns skillnader i våld mot kvinnor och resultaten visar att utlandsfödda kvinnor är mer utsatta, berättar Cecilia Fernbrant, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö vid Lunds universitet.

Samma riskfaktorer men tre gånger fler
Bland kvinnor som blivit dödade eller avlidit till följd av våldsskador, var det nästan tre gånger fler dödsfall bland de utlandsfödda. Vid en jämförelse av fysiskt våld överhuvudtaget så var skillnaden mellan utlands- och svenskfödda mindre. Här var det ca 15 procent fler bland de utlandsfödda som utsatts för hot och våld under det senaste året i Sverige.
Dålig inkomst och social isolering i Sverige tillsammans med lägre jämställdhet i födelselandet var framträdande faktorer bland de utlandsfödda kvinnor som hade erfarenheter av våld.

– Riskfaktorerna var i princip desamma bland svenskfödda och utlandsfödda kvinnor, men de var oftare förekommande bland migranterna, säger Cecilia Fernbrant.

Könsrollerna utsätts för prövningar
I en annan del av avhandlingen intervjuades ett antal kvinnor födda i Irak. Resultaten visade att mötet med det svenska samhället kan leda till våld i en del relationer eftersom könsrollerna från ursprungslandet utsätts för prövningar. När även kvinnans man kommer från ett land med lägre jämställdhet kan hans ställning försvagas medan det för kvinnan tvärtom kan öppnas nya möjligheter i Sverige. Oftast handlade det i dessa fall om psykiskt våld, t.ex. trakasserier, medan fysiskt våld var mindre vanligt.

– Första mötet med Sverige kan innebära en stor krock. Det finns hos en del uppfattningen att kvinnor har för mycket rättigheter i Sverige, säger Cecilia Fernbrant.

Riktade insatser behövs
Det behövs både riktade insatser och mer forskning för att minska risken för att utlandsfödda kvinnor ska utsättas för våld, menar Cecilia Fernbrant. Det förstnämnda handlar t.ex. om att både kvinnor och män från andra länder behöver lära mer om det svenska samhället samt att fler kvinnor behöver stöd och uppmuntran för att våga berätta om sina erfarenheter av våld.

Studierna i avhandlingen bygger på Folkhälsoenkäten i Skåne och det svenska dödsorsaksregistret. Därtill har också kvinnor födda i Irak intervjuats och kvinnor födda i Thailand erbjudits att svara på en enkät.

Text: Björn Martinsson
Nyhet från Medicinska fakulteten vid Lunds universitet, 12 april 2013. Artikeln är publicerad på tidskriften Vetenskap & Hälsa, där mer information finns om ämnet.

Forskargruppen har byggt vidare på sina tidigare studier som visar att homosexuella missgynnas på arbetsmarknaden genom att använda sig av de attitydmått som Statens Folkhälsoinstitut tagit fram och som visar allmänhetens attityder gentemot homosexuella, län för län.

– Det finns alltid en diskussion om de skillnader i utfall vi ser kan förklaras med diskriminering, eller om det finns andra orsaker, säger professor Mats Hammarstedt. Genom denna och tidigare studier kan vi dock se att attityder samvarierar med homosexuellas position på arbetsmarknaden.

– Det är tänkbart att de som anställer tar hänsyn till medarbetares och kunders attityder, så även om de själva inte har negativa attityder blir resultatet likväl negativt för den enskilde, berättar han. I de län som i Folhälsoinstitutets studie visar på hög grad av negativa attityder, ser vi lägre grad av sysselsättning och lägre inkomst hos homosexuella, framför allt hos männen, avslutar professor Hammarstedt.

Studien, med titeln Sexual prejudice and labor market outcomes of gays and lesbians, är gjord av Mats Hammarstedt, Lina Aldén (fd. Andersson) och Ali Ahmed.

Läs mer om Mats Hammarstedt: http://lnu.se/lnuc/linnaeus-university-centre-for-labour-market-and-discrimination-studies/personal/mats-hammarstedt
Läs mer om Lina Aldén: http://lnu.se/lnuc/linnaeus-university-centre-for-labour-market-and-discrimination-studies/personal/lina-andersson

Mats Hammarstedt är forskningsledare för en av Linnéuniversitetets spetsforskningsgrupper Linnaeus University Centre for labor market and discrimination studies. Läs mer om gruppen: http://lnu.se/lnuc/Linnaeus-University-Centre-for-Labour-Market-and-Discrimination-Studies

Hon tycker det är märkligt att vi vet så lite om vad som händer sedan maten överlämnats, hur mycket av den som den äldre äter upp till exempel.

Att distribuera mat till äldre är en social insats, som regleras av socialtjänstlagen och när beslut fattas om det beror det ofta på att en person inte längre klarar av att laga sin mat. I regel gör det inte några medicinska kontroller när en person börjar få måltider i hemmet.

Bara om det finns risk för undernäring och maten används som medicinsk insats kopplas en sjuksköterska in som har utbildning och kompetens att bedöma matbehovet från hälsosynpunkt.

Det här leder till att det blir svårt att följa upp hur matintaget fungerar eftersom man inte känner till utgångsläget, man vet inte vilket utfall servicen gett och inte heller vilka konsekvenserna bli när det inte fungerar.

Zada Pajalic menar att kommunerna bör skapa en funktion, som har det övergripande ansvaret för matdistributionen till äldre, till exempel en dietist. Som det är nu, visar avhandlingen att matdistributionen är komplex och fragmenterat organiserad. De inblandade yrkesgrupperna tar enbart ansvar för sin egen del i kedjan, en övergripande bild saknas.

De som tar mer ansvar än vad som är tänkt i förhållande till sin kompetens och arbetsbeskrivning är personalen i köket och taxichauffören som levererar maten.

Ingen kontaktperson
– Det finns heller ingen tydlig kontaktperson för den som har frågor kring maten och det saknas kompetens i kommunerna. Maten har stor betydelse för äldre, det är ofta en symbolfråga där många har svårt att acceptera att bli beroende av hjälp från andra.

Zada Pajalic, som är verksam vid högskolan i Kristianstad, har undersökt förhållandena i sex kommuner i nordöstra Skåne. Avhandlingen, som läggs fram i medicinsk vetenskap med inriktning mot hälso- och vårdvetenskap, heter Matdistribution till äldre hemmaboende personer ur flera perspektiv. Hon har undersökt alla som är inblandade i matdistributionen, hur de äldre upplever det och hon har också intervjuat olika politiker som har det yttersta ansvaret.

Bäst utbildad inte med
– Den profession som har den högsta utbildningen i omvårdnad, distriktssköterskorna, finns inte med innan matdistributionen beviljas och det genomförs inte heller systematiska och kontinuerliga nutritionsutvärderingar om näringstillförsel.

Det sker däremot på särskilda boenden. Resultaten i avhandlingen ger intryck av att äldre hemmaboende personer inte har samma förutsättningar och möjligheter till omsorg av hög kvalitet, som de har som bor på särskilda boenden.  

– Det finns en risk att skillnaden mellan socialtjänstlagen, som värnar självbestämmandet, och hälso- och sjukvårdslagen, som har fokus på att göra gott, drar uppmärksamheten till strukturfrågor. I stället bör det vara en enskildes behov som ska vara i centrum. För att nå dit krävs ökad samverkan och utveckling där alla inblandade, även de äldre, får ha inflytande.