Kriminalitet är kostsamt för samhället på många olika sätt. En allvarlig våldshändelse kan kosta mer än 75 miljoner kronor på lång sikt och slå människors känsla av trygghet i spillror.
– Låg kriminalitet och trygghet är en grundförutsättning för att en stad ska vara attraktiv och få en hållbar tillväxt, säger Henrik Andershed, professor i psykologi och docent i kriminologi vid Örebro universitet.
Saknas systematisk samordning
Beslutsfattare, politiker och tjänstemän i svenska kommuner och städer blir överösta med information om sociala risker som kan leda till kriminalitet från olika undersökningar. Det handlar om kända sociala riskfaktorer för kriminalitet och otrygghet som till exempel arbetslöshet, utanförskap, lågt förtroende för polis och andra myndigheter, ekonomiska svårigheter och brist på positiva fritidsaktiviteter.
– Anledningar till att dessa sociala riskfaktorer ibland kvarstår och ökar beror till stor del på att beslutsfattare saknar tydliga och bra beslutsunderlag och kunskap om effektiva insatser. Istället får ofta lösa åsikter och sunt förnuft ligga till grund för viktiga beslut, säger Henrik Andershed.
Enligt honom saknas det systematisk samordning, integrering och uppföljning av uppgifterna.
– Vi ska utveckla en metod som kan göra just detta. Projektet ska utmynna i en konkret plan för hur kommuner och städer kan arbeta för att minska och förebygga sociala risker.
Innebära stora besparingar
Metoden ska utvärderas vetenskapligt i flera olika svenska kommuner och städer. Målet är att kriminaliteten ska sjunka och stanna på en låg nivå i de städer där den föreslagna metoden används. Det skulle innebära stora besparingar, undvikande av lidande hos potentiella brottsoffer och definitivt en bättre stadsmiljö. För att metoden ska komma till nytta och användning i praktiken är Örebro universitet Enterprise AB med redan nu i uppstartsskedet.
– Vi vill vara säkra på att produkten når hela vägen och kommer till nytta och användning. Vår roll är att säkerställa den processen, säger Mattias Jonsson, affärsrådgivare på Örebro universitet Enterprise AB, som är Örebro universitets utvecklingsbolag.
Enligt Henrik Andershed är projektet en möjlighet att under ett år planera hur metoden ska utvecklas och utverderas.
– Det första året kommer att utmynna i en större ansökan om 10 miljoner kronor för att förverkliga planerna, säger han.
Vår vanliga materia är uppbyggd av atomer och molekyler, som i sin tur består av mindre partiklar. För varje partikel finns också en spegelbild, en antipartikel. Liksom partiklar bygger upp atomer kan antipartiklar bygga upp anti-atomer, det vill säga antimateria. Antimateria finns inte naturligt på jorden, men kan skapas i partikelacceleratorer. Experimenten utförs därför vid det europeiska fysiklaboratoriet CERN utanför Geneve.
– Einstein förutsade att alla kroppar faller likadant, oberoende av vad de är gjorda av. Det finns många goda skäl att tro att Einstein hade rätt, men ännu saknas ett direkt test – att helt enkelt titta vart antimaterien tar vägen om man släpper den. Det är vad vi nu har gjort med atomer av antiväte, säger Svante Jonsell, Stockholms universitets representant i ALPHA.
Så vitt vi vet beter sig antimateria precis som vanlig materia, förutom att den elektriska laddningen är motsatt. Målet för ALPHA experimentet är att testa om detta verkligen är sant. Ett första viktigt steg togs av ALPHA 2010, då de första gången lyckades skapa och hålla fast antiatomer i en atomfälla, och snart därefter att det gick att hålla fast antiatomerna så länge som 1000 sekunder. Förra året rapporterade ALPHA de första mätningarna av antiatomers inre struktur och nu alltså tyngdkraftens verkan på antimateria.
De nuvarande resultaten sätter en övre gräns på 75 för förhållandet mellan antimateriens tunga och tröga massa. Detta förhållande är exakt 1 ifall antimaterien beter sig som vanlig materia. Experimentet sätter också en liknande gräns för antigravitation, det vill säga att antimateria skulle falla uppåt.
– Med de data vi har nu kan vi inte sätta en striktare gräns, men vi har visat att metoden fungerar. Med framtida förbättringar av experimentet bör vi kunna nå en känslighet kring 1, säger Svante Jonsell.
Länkar
Länk till publikationen.
DOI:10.1038/ncomms2787
Bilder från labbet.
Fakta
ALPHA (Antihydrogen Laser PHysics Apparatus) är ett samarbete mellan 15 institut i 8 länder, med syfte att skapa, fånga och studera antiväte. ALPHA startades år 2005 som en efterföljare till ATHENA-experimentet, där antiatomer i stora mängder skapades för första gången år 2002. Experimentet ligger vid det europeiska partikelfysiklaboratoriet CERN och använder antipartiklar från dess Antiproton Declerator (AD). Det svenska bidraget till ALPHA finansieras av Vetenskapsrådet.
Enligt Tullverket har handeln med förfalskade och piratkopierade varor exploderat de senaste åren både i Sverige, inom EU och globalt. Det drabbar såväl företag och deras anställda som ovetande konsumenter. Att se skillnad på ett äkta plagg och en kopia är ofta svårt.
Christian Müller, forskare inom polymerteknologi på Chalmers, har hittat en möjlig lösning på problemet. Han har skapat en halvgenomskinlig tråd av polyetylen och en färgmolekyl som absorberar synligt ljus. Tråden kan vävas till ett mönster som är osynligt för blotta ögat, men kan ses med hjälp av ett polarisationsfilter.
– Själva tillverkningen av en sån här tråd är okomplicerad, säger han. Klädföretagen skulle kunna börja med det direkt. På så sätt skulle de kunna sätta ett signaturmönster i sina plagg. Och utrustningen som krävs för att se mönstret är ganska enkel, den finns redan idag hos till exempel Tullverket.
Den osynliga tråden kan skapas av flera olika färgmolekyler och flera olika textila konstfibrer, bland annat nylon. Färgmolekylen kan också bindas till naturfibrer såsom ull eller silke. Tekniken kan användas både till kläder och till olika typer av dyra specialtyger, till exempel bil- och husvagnstextilier.
Tanken är att ett varumärke sätter ihop sin egen speciella kombination av textilfiber och färgmolekyler. Det är enkelt och billigt för företaget att ta fram.
– Men det är väldigt svårt för pirattillverkarna att kopiera den speciella kombinationen, säger Christian Müller. De kan skaffa utrustningen som krävs för att läsa av mönstret och ta reda på vilket optiskt spektrum som en viss signatur ger, men de kan inte veta vilken kombination av komponenter som ger just detta spektrum. Och det finns massor av olika färgmolekyler som går att använda.
2012 publicerade han sina resultat i den vetenskapliga tidskriften Applied Physics Letters. Innan dess var det inte känt att det går att skapa mönster i textil som är en del av själva tyget och som bara kan ses i polariserat ljus. Däremot finns det en liknande teknik för att skapa osynliga mönster i sedlar, något som används bland annat i Schweiz.
På längre sikt skulle Christian Müllers upptäckt också kunna användas för att tillverka ”smarta textilier”, till exempel kläder som ändrar färg beroende på elektrisk laddning.
Länk till artikel.
Transport- och logistikkedjorna har ett ansvar att leverera alla de produkter vi kan hitta i våra butiker. De ska även hämta nödvändiga råvaror och se till att bearbetningsverksamhet i fabriker löper smidigt. I dagsläget finns inte något alternativt stöd. Med stigande levnadsstandard blir våra krav på transport- och logistikkedjor större.
Trots den viktiga roll som transport- och logistikkedjor spelar, står vi inför flera problem i framtiden. I Sverige dör en person och flera skadas varje dag på grund av transport- och logistikverksamhet.
Det har blivit populärt att använda teknik för att stödja varje aktör, som är inblandad i transporten, att agera i samhällets bästa intresse. Till exempel, om vi förser förarna med nödteknik som automatiskt larmar i händelse av en olycka, underlättar det en snabbare insats från akutsjukvården. Om nödenheten ingriper snabbare, kan de lyckas rädda sårade och svårt skadade personer som är inblandade i olyckan. Det finns mycket teknik som stöder enheter som kan ge olika tjänster till olika aktörer som deltar i transport- och logistikverksamhet, till exempel en GPS-navigering och vägtullssystem. Dessa tekniker kallas intelligenta transportsystem eller ITS. Problemet med att använda ITS är att det tar mycket tid och resurser för att göra dem fullt tillgängliga för varje aktör.
Vi kan dock göra datormodeller för att studera dessa tekniker i stället för att utveckla och testa dem. Sådana datormodeller kan hjälpa oss att förstå vilka av dessa tekniker som kommer att ge oss de bästa tjänsterna för att stödja olika aktörer inom transport och logistik. Denna avhandling tar oss ett steg närmare för att förstå hur man kan använda datormodeller för att förstå effekterna av teknikbaserade tjänster till samhället.
Fotnot: Läs mer här om projektet.
Tidigare vetenskapliga studier har antytt att kvinnor som användander kopparspiral som preventivmedel har förvärrade menssmärtor. Detta stämmer inte, det visar en studie vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, som under 30 år följt 2 100 kvinnor.
I studien har 19-åringar födda 1962, 1972 respektive 1982 fått svara på frågor om längd, vikt, graviditeter, barn, menstruationssmärtor och preventivmedel.
De senaste resultaten, som publiceras i den ämnesledande tidskriften Human Reproduction, visar att kvinnor som använder kopparspiral inte har värre menssmärtor än kvinnor som använde andra hormonfria preventivmetoder (till exempel kondom), eller de kvinnor som inte använde något preventivmedel alls.
Kvinnor som använder hormonspiral, liksom kombinerade p-piller, har enligt samma studie lindrigare menssmärtor. Detsamma gäller kvinnor som fött barn.
– Forskning om menstruationssmärta är angelägen. Att minska andelen kvinnor som har menssmärtor innebär en minskad frånvaro från arbete och skola, liksom en minskad konsumtion av smärtlindrande tabletter, säger Ingela Lindh.
Den nya studien ger enligt Ingela Lindh ny och värdefull information när spiralanvändning ska övervägas, både till vårdgivare och användare:
– Kvinnor har ofta felaktig kunskap om hur olika preventivmedel inverkar på deras menssmärtor, säger Ingela Lindh.
Fotnot: Artikeln The influence of intrauterine contraception on the prevalence and severity of dysmenorrhea: a longitudinal population study publicerades i Human Reproduction den 11 april 2013.
FAKTA
Uppskattningsvis lider mellan 50 och 75 procent av alla kvinnor av menssmärtor. Smärtorna yttrar sig vanligtvis genom krampartade magsmärtor, illamående, kräkning och orsakas av muskelkramper i livmodern som inkräktar på blodcirkulationen.
Muskelkramperna framkallas av hormoner som frisätts från livmoderslemhinnan då kvinnan får sin mens.
Menstruationssmärtor behandlas vanligen med värktabletter som innehåller Ibuprofen, även värme (värmedyna eller dyl) kan lindra menssmärtor och i vissa fall akupunktur.
Källa: Sahlgrenska akademin
En studie gjord av forskare vid Chalmers och Göteborgs universitet visar att allt fler svenskar anser att en förändrad livsstil är nödvändig för att lösa klimatkrisen, medan färre tror på tekniska lösningar.
Resultaten bygger på en jämförelse mellan två tidigare rikstäckande enkätundersökningar gjorda 2005 och 2010. År 2005 ansåg de flesta att ny teknik var lösningen på klimatkrisen. Fem år senare hade den siffran gått ner betydligt. Istället ansåg nu en majoritet att ändrad livsstil var det nödvändiga steget. Livsstilsförespråkarnas andel hade mer än fördubblats, från runt 20 till över 50 procent.
– Jag tror att opinionen har svängt dels för att det talas mycket om miljö i media. Om att vi inte kan fortsätta leva så här, att vi måste ändra vårt sätt att konsumera och att vi tär på jordens resurser. Dels tror jag att medvetenheten om klimatförändringarna har ökat på grund av ett alltmer extremt väder, även om sådana händelser inte direkt kan knytas till förändringar i klimatet, säger Chris von Borgstede, docent och psykologiforskare vid Göteborgs universitet.
– Sedan har nog tron på den nya tekniken som problemlösare minskat, eftersom utvecklingen inte har gått tillräckligt fort. Vi har helt enkelt inte tid att vänta längre.
Omsvängningen i opinionen är tydlig, anser Filip Johnsson, professor vid Institutionen för energi och miljö, Chalmers, och initiativtagare till studien.
– En ökad acceptans för ändrad livsstil är också ett viktigt resultat, poängterar Filip Johnsson.
Han tolkar den nuvarande trenden som att svenskarna förbereder sig mentalt. För trots den ökade acceptansen för en ändrad livsstil ökar samtidigt vårt resande och vår konsumtion. Enligt statistik från SCB/Nationalräkenskaperna ökade hushållens konsumtion med 23% mellan 2000 och 2010.
– Även om det kanske för många är ett långt steg från tanke till handling så tyder resultaten på att många vet att vi måste ändra livsstil för att möta klimatförändringarna, säger Filip Johnsson.
”Politiker, flytta fram positionerna!”
Men vad krävs då för att människor ska göra slag i saken och minska sitt koldioxidavtryck i praktiken?
Bra information krävs, om klimatförändringarnas effekter och hur vi alla kan bidra till en lösning. Men information räcker inte, menar Filip Johnsson.
– Det behövs också kraftfulla och långsiktiga styrmedel för att möta klimathotet. Inte minst behövs en tillräckligt hög kostnad för att släppa ut växthusgaser. Studien inger hopp då den ger politikerna stöd för att införande av styrmedel som påverkar vår livsstil kan få acceptans hos allmänheten. Om trenden håller i sig kan politikerna flytta fram positionerna över tid när det gäller att införa sådana styrmedel, säger Filip Johnsson.
– Naturligtvis vet vi inte hur ihållande trenden är och därför pågår nu diskussioner kring att göra om undersökningen med två eller tre års mellanrum.
Läs mer om resultaten:
Hela studien finns publicerad i tidskriften Energy Policy, 2013, ”Public attitudes to climate change and carbon mitigation-Implications for energy-associated behaviours”.
Se även resultaten från 2005, som var en del i en attitydjämförelse mellan Japan, USA och Sverige i Environmental Science and Technology, 40 (7), 2006, sidorna 2093-2098, “American exceptionalism? Similarities and differences in national attitudes toward energy policy and global warming”.
Många av Europas elnät är byggda på 50-talet och är idag föråldrade. Således behöver dessa uppgraderas. Ett sätt har varit att gå från strömstyva strömriktare (current source converters, CSC) till spänningsstyva strömriktare (voltage source converters, VSC).
Den senaste tekniken VSC har flera viktiga funktionella fördelar som gör att den kan användas för olika tillämpningar. Faktum är att VSC är ett krav för att kunna mata in förnybar energi från stora havsbaserade vindkraftsparker på grund av de effektvariationer som den förnybara elgenereringen orsakar. Om man sedan vill gå vidare till ett helt elnät med likström är man hänvisad till VSC-tekniken, eftersom CSC-tekniken är anpassad för punkt-till-punkt-förbindelser.
Dock har VSC samtidigt haft större energiförluster och varit dyrare än CSC. Dessa två svagheter försöker forskare dock genom intensiv teknikutveckling att åtgärda, och det är här KTH kommer in i bilden.
Energiförlusterna uppstår nämligen i omvandlingen mellan likström som används för transport av energi över längre avstånd och växelström, som används i ändan av elkabeln av industri och vanliga konsumenter. För att göra det används multinivåomvandlare.
Hans-Peter Nee, professor i effektelektronik vid KTH, har tillsammans med forskarkollegor jobbat med en sådan multinivåomvandlare som uppfunnits av den tyska professorn Rainer Marquardt, verksam vid Bundeswehr University Munich.
Deras forskning har bland annat gått ut på att förbättra multinivåomvandlaren för att minimera energiförluster och att styrningen av den ska bli effektivare.
– När likström ska omvandlas till växelström hackas den upp i delar. Man får en fyrkantsvåg. Vad man vill ha istället är en sinusvåg, och för att uppnå detta innehåller multinivåomvandlaren i sig en rad seriekopplade omvandlare som gör detta i många steg. Det vill säga många små fyrkantsvågor, säger Hans-Peter Nee.
Det är denna process som han och de andra KTH-forskarna sett över och förfinat. Detta bland genom att använda tyristorer istället för transistorer. Resultatet är att energiförlusten i omvandlingen, som tidigare låg på 1,7 procent idag ligger på 0,7 procent.
Skillnaden kan tyckas pluttigt, med det är den definitivt inte.
– Den mängd energi som på grund av omvandlarna går förlorad under exempelvis 20 år är omfattande, säger Hans-Peter Nee.
Forskarkollegan Staffan Norrga, universitetslektor på avdelningen för elektriska maskiner och effektelektronik på KTH, tar vid.
– Det finns cirka 150 gigawattstora HVDC-länkar i värden idag av vilka cirka 5 gigawatt utgörs av VSC-baserade omvandlare. Den förlustminskning som vi pratar om här – från 1,7 procent till 0,7 procent – kan då för dessa 5 gigawatt översättas till en minskning av C02-utsläpp på 200 000 ton per år. Detta med rimliga antaganden on kapacitetsutnyttjande, säger Staffan Norrga.
Men det finns fler än ett sätt som miljön tjänar på de nya, mer effektiva multinivåomvandlarna. De är en förutsättning för morgondagens elnät.
– Allt fler förnybara energikällor ställer allt högre krav på elnätet. Inte minst eftersom inmatningen av el från vind- och solkraft går upp och ner. Morgondagens superelnät kan hantera detta, något som dagens elnät inte klarar av, säger Hans-Peter Nee.
Han tillägger att länder som exempelvis Tyskland satsar stort på att se över elnätet, vilket ligger i linje med landets ökade satsningar på förnybara energikällor. Även Sverige kommer att byta modernisera sitt elnät och delvis gå över till likström.
– Jag är övertygad om att det kommer att byggas superelnät så väl i Europa, Asien och USA. Industrin som gör dessa elnät finns bland annat i Sverige, vilket ger fina exportmöjligheter, säger Hans-Peter Nee.
Han avslutar med att betona att introduktionen av multinivåtekniken hade skett även utan KTH:s medverkan, men samtidigt har KTH-forskarna varit en av de mest framstående grupperna när det gäller att analysera tekniken och föreslå förbättringar. Några exempel är övergången från transistorer till tyristorer, förbättra styrningen, föreslå nya kretslösningar för submoduler och minska mängden kondensatorer.
– Det vi har gjort kommer att användas om några år. Vissa saker inom kanske ett år, medan andra kanske först om 6-7 år, säger Hans-Peter Nee.
Multinivåomvandlare är en del av marknaden för högspänd likström, HVDC. Denna marknad beräknas ha säljvolymer för HDVC-relaterad teknik på mellan 110 till 120 miljarder amerikanska dollar mellan åren 2012 till 2020. Detta enligt studien ”High-Voltage Direct Current Transmission Systems” gjord av Pike Research, 2012.
Förutom Hans-Peter Nee har även KTH-forskarna och doktoranderna Antonios Antonopoulos, Tomas Modeer, Kalle Ilves, Noman Ahmed, Arman Hassanpoor och Tomas Jonsson varit med i arbetet.
I dag ses våld mot civilbefolkningar i väpnade konflikter som något av det värsta militären kan ägna sig åt. Så har det inte alltid varit. Historikern Christopher Collstedt visar i sin forskning hur uppdelningen i civila och militära grundlades i Sverige under 1600-talet.
I projektet I krigets skugga, som finansierats av Riksbankens Jubileumsfond och som mynnat ut i boken Våldets väsen: Synen på militärers våld mot civilbefolkning i 1600-talets Sverige (Sekel bokförlag) har vår samtid till synes universella uppfattningar om våld ställts i historisk blixtbelysning.
Historikern Christopher Collstedt har undersökt hur våld mot det vi i dag kallar civilbefolkningen har beskrivits och benämnts, och kan visa hur man under 1600-talet fick en ny syn på våld mot de människor som inte var direkt inblandade i en konflikt. Undersökningsområdet har varit det under 1600-talet krigshärjade och politiskt instabila områdena i Skåne och Blekinge.
– Min ambition har varit att ge ett bidrag till forskningen om synen på våld och oskyldigt lidande och att problematisera dagens uppfattningar om våld och övergrepp mot civila, som en i tid och rum situerad diskurs, ofta starkt associerad med moderniteten och i synnerhet med efterkrigstidens förment humanrättsliga utveckling, skriver Christopher Collstedt.
Collstedt har gått igenom militärdomstolarna i Skåne och Blekinge och kan visa att dagens förståelse av våld mot civila utformades under 1600-talet. Det handlade dock inte om ett helt nytt våldsbegrepp, men synen på våld och hur det fick användas förändrades under den här tiden, bland annat till följd av nya principer om ett statligt våldsmonopol som tydligare gjorde skillnad på stridande och icke-stridander parter i krig. Dessa båda grupper skulle med tiden få allt mer åtskilda roller. Detta var också en europeisk utveckling.
– Doktrinens betoning på att grupper som barn, kvinnor, gamla män, präster, studenter, bönder, handelsmän och krigsfångar skulle betraktas som ickestridande och som oskyldiga finns tydligt representerad i de svenska krigsartiklarna, menar Collstedt.
Och det skyddet utvidgades också under 1600-talet. Det syns exempelvis i det faktum att man inte längre talar om skyddet för ”våra undersåtar” utan kort och gott om ”människan”, till exempel då det handlar om plundringar.
Läs mer om Christopher Collstedts forskning i hans slutredovisning http://anslag.rj.se/sv/anslag/37907# eller i boken Våldets väsen. Synen på militärers våld mot civilbefolkningen i 1600-talets Sverige (Sekel bokförlag).
För att kunna växa snabbt är cancertumörer beroende av att transportproteiner jobbar på högvarv med att föra in sockerarter och andra ämnen som krävs för cellens ämnesomsättning. En möjlig behandlingsstrategi vore därför att blockera några av de transportörer i cellmembranet som fungerar som bränslepumpar, för att på så sätt svälta ut och döda cancercellerna.
En viktig grupp membrantransportörer är GLUT-familjen, som plockar in glukos och andra sockerarter i cellen. Glukos är en av de viktigaste energikällorna för cancerceller och GLUT-transportörer har visat sig spela en central roll för tumörtillväxt i många olika sorters cancer. I den aktuella studien har forskare från Karolinska Institutet i detalj studerat hur transporten går till i proteinet XylE, från Escherichia coli-bakterien, vars funktion och struktur är mycket lik GLUT-transportörer hos människa. Forskarna har för första gången beskrivit hur proteinets struktur ändrar sig mellan två olika lägen när det binder och transporterar en sockerartsmolekyl.
– Genom att i detalj visa de strukturella egenskaperna hos de delar av membrantransportören som binder sockerarten, öppnar vår studie upp möjligheterna för att på ett effektivt sätt utveckla helt nya substanser som kan hämma GLUT-transportörer. Information om transportproteinets struktur möjliggör utveckling av bättre läkemedel på kortare tid. Sådana GLUT-hämmare skulle potentiellt kunna användas för att behandla cancer i framtiden, säger Pär Nordlund vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik, en av forskarna bakom studien.
Studien kan få betydelse inte bara för cancerforskning utan även inom diabetesfältet. GLUT har nämligen en nyckelroll i diabetes, eftersom insulin verkar genom att aktivera upptaget av glukos från blodet via GLUT-transportörer i cellmembranet. GLUT och den studerade XylE-transportören ingår i den mycket stora gruppen metabolittransportörer som benämns Major Facilitator Superfamily, MFS, som är viktig både i många sjukdomsförlopp och för upptaget av läkemedel i celler.
– Många aspekter när det gäller molekylära mekanismer för GLUT-transportörers funktion är troligtvis generella för många medlemmar av MFS-familjen, som är inblandade i ett brett spektrum av sjukdomar utöver cancer och diabetes, säger Pär Nordlund.
Förutom membrantransportörer, som detaljstuderats i den aktuella studien, löper många olika membranproteiner genom cellernas ytmembran. Deras betydelse för cellfunktion och läkemedelsutveckling har uppmärksammats tidigare, bland annat genom de Nobelpris som tilldelats forskare som genom mekanistiska och strukturella studier kartlagt funktionen hos två andra stora membranproteinfamiljer, G-proteinkopplade receptorer respektive jonkanaler.
Publikation: “Structural basis for substrate transport in the GLUT homology family of monosaccharide transporters”, Esben M. Quistgaard, Christian Löw, Per Moberg, Lionel Trésaugues, and Pär Nordlund, Nature Structural & Molecular Biology, online 28 April 2013, doi: 10.1038/nsmb.2569.
Den aktuella studien har finansierats med anslag från bland annat Vetenskapsrådet, Cancerfonden, European Molecular Biology Organization (EMBO) och The Danish Council for Independent Research.
Alternativa och kompensatoriska åtgärder inom alkoholprevention har alltmer efterfrågats och sökts sedan den restriktiva alkoholpolitiken successivt har försvagats under snart två decennier. Arbetsplatsen som en möjlig och lämplig arena för alkohol- och drogprevention är något som under en lång tid förts fram i bland annat statliga utredningar. Vad som sällan diskuterats är dock på vilket sätt detta skall göras, vem som skall göra detta, huruvida detta är realistiska förväntningar och om detta kan bidra till att minska de negativa effekter man befarar kan komma att ske på grund av den alkoholpolitiska försvagningen.
– Med tanke på att intresset för förebyggande arbete i form av utbildningar är lågt ute i arbetslivet och att det är svårt att åstadkomma några större mätbara effekter så är det inte troligt att förväntningarna på arbetsgivare kommer att uppfyllas, säger Mimmi Eriksson Tinghög som skrivit avhandlingen och arbetar på Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD) vid Stockholms universitet.
Avhandling har analyserat förutsättningarna för och möjligheterna med alkoholprevention på arbetsplatser i Sverige. I fokus är den typ av prevention som riktar sig till alla i en viss population och där det yttersta syftet är att förebygga framtida alkoholproblem och alkoholskador. De alkoholutbildningar som studerades var uppskattade, men sågs främst som nyttiga för de som har alkoholproblem. Det är även svårt att åstadkomma några större beteendeförändringar genom utbildningar, vilket bör beaktas med tanke på det allt starkare kravet på att använda sig av evidensbaserade metoder.
I två effektutvärderingar fann man en höjning av kunskapen om alkohol bland de anställda i den ena utvärderingen och i den andra en viss minskning av berusningsdrickande bland de anställda som drack mest.
– Utbildningarna sågs ändå som ganska intressanta och givande men man kände överlag som att den inte var riktad till dem själva eftersom man inte ansåg sig ha några problem med alkohol. Det är också en fin balansgång mellan saklig information om alkohol och risker och pekpinnar om hur man bör dricka. Pekpinnar vill man inte utsättas för. Frågan är vems ansvar det egentligen är att föra ut information om alkohol till medborgarna. Och om arbetsgivaren verkligen är den mest lämpade, säger Mimmi Eriksson Tinghög.
Att arbetslivet är en lovande arena för prevention kan utifrån resultaten i denna avhandling sägas gälla mer i teorin än i praktiken, speciellt när det gäller insatser av universell karaktär. Det är med andra ord inte realistiskt att arbetsplatsprevention kommer att bli en brett tillämpad och effektiv åtgärd som alternativ eller komplement till en försvagad svensk alkoholpolitik.
Avhandlingens namn: Mission Impossible? Universal Alcohol Prevention at Workplaces in Sweden
Minskningen av istäcket i Arktis på sommaren är ett av de tydligaste tecknen på de pågående klimatförändringarna. Utöver en kraftig minskning av istäcket under de senaste decennierna är det stora skillnader från år till år i isens utbredning. Forskare från Stockholms universitet har studerat orsakerna bakom dessa kraftiga variationer i istäcket. I en ny studie, som publiceras i Nature Climate Change, visar forskarna att varma och fuktiga vindar på våren från sydliga latituder till Arktis har stor betydelse för storleken på istäcket senare under sommaren.
Under de år när istäcket är ovanligt litet i slutet av sommaren, är molnigheten över isen ofta kraftigare än vanligt under våren. Moln värmer ytan och därför ökar issmältningen. Detta får senare till följd att ytan även blir mörkare, dels för att det uppstår smältvattensjöar på isen och dels för att isen på vissa ställen helt smälter bort och havsytan kommer fram. Därför absorberas mer solvärme på ytan under sommaren och det ökar sedan issmältningen ytterligare.
– Varje år har istäcket i Arktis ett nått ett minimum i september, efter sommarens smältning, men det är stora variationer från år till år i isens utbredning. Vår studie pekar på att under år med ett mycket litet istäcke i september spelar de atmosfäriska luftströmmarna en viktig roll för issmältningen, säger Marie Kapsch vid Meteorologiska institutionen, Stockholms universitet.
Transporten av vattenånga till Arktis spelar under våren en avgörande roll för issmältningen. En kraftig vattenångatransport leder till att molnigheten över isen ökar, och molnens uppvärmande effekt leder i sin tur till att issmältningen blir kraftigare. Detta är ett viktigt steg för att förstå processerna bakom de stora årliga variationerna i istäcket.
Att diskutera skriftligt med andra människor på internet är ett sätt att kommunicera som har ökat markant under de senaste åren. Tillvägagångssätten varierar och kan se ut på olika sätt, via till exempel diskussionsforum, Twitter, Facebook och chatt.
Helena Nilsson har undersökt interaktionen i öppna chattrum på internet som inte är knutna till ett visst ämne eller intresseområde. I chattrummen träffas vuxna för att umgås och prata bort en stund. Hon har specifikt tittat på hur chattdeltagarna använder språkliga medel som är typiska för samtal, nämligen småord som ja, hm och okej, både i en tysk och i en svensk chatt.
– En jämförande undersökning av dessa småord i tyska och svenska har inte genomförts tidigare, säger Helena Nilsson, som har analyserat en stor samling av text i digital form bestående av ett tyskt och ett svenskt chattrums samlade aktiviteter under två veckors tid.
Småord skapar smidiga övergångar i chattsamtalet
Vid vissa funktioner, som när en chattdeltagare instämmer i ett tidigare påstående från en annan chattare, används småorden på samma sätt som i talspråk. Ett viktigt resultat är dock att orden används även i funktioner där de egentligen inte krävs i den skriftliga kommunikationen, men där de skapar en smidig övergång mellan samtalspartnerns bidrag och den egna bidraget.
A: är du trött nu efter allt krattande 🙂
B: nä inte speciellt det blev inte jättemycket krattande jag hade ingenstans o lägga det min lillskrutta kröp ju i skottkärran o la sig där 🙂
A: ja men hon kan väll inte ha tagit så stor plats 🙂
– Genom att använda ja i början av ett yttrande kan en deltagare visa att hon eller han vill knyta an till samtalspartnerns yttrande, utan att ja för den skull innebär ett instämmande i vad den andre skrev.
Avhandlingen visar även att småord har fler chattspecifika funktioner. Till exempel används nej för att meddela att man är på väg att lämna chattrummet. Ett småord kan även placeras efter det egna yttrandet för att visa chattpartnern hur yttrandet ska uppfattas.
Skillnader i svenska och tyska chattrum
Helena Nilsson har även hittat vissa skillnader mellan det tyska och det svenska chattrummet. Deltagarna i det svenska chattrummet är väldigt noga med att ge respons till personen de chattar med, ofta i form av neutralt okej eller ett vagt instämmande mm. Deltagarna i det tyska rummet varierar sig mer i sitt språkbruk och använder andra språkliga medel för att visa att de mottagit yttrandet.
– Resultaten av undersökningen bidrar till att öka förståelsen för hur vi anpassar språket efter tekniska förutsättningar. I chatten är det viktigt att sätta in språkliga medel för att skapa ett sammanhållet samtal, för att yttrandena ska hänga ihop. Samtidigt använder deltagarna småorden medvetet för att efterlikna talade samtal, säger Helena Nilsson.
Avhandlingen finns digitalt publicerad på: http://hdl.handle.net/2077/32407
En stadigt ökande genomsnittlig livslängd har gjort äldres hälsa och livskvalitet till en högprioriterad samhällsfråga. Men vad ett gott åldrande egentligen innebär har aldrig granskats vetenskapligt bland äldre personer i Sverige. Forskare vid Sahlgrenska akademin har nu ställt frågan till 20 hemmaboende äldre i åldern 75-90 år.
I djupintervjuerna framkommer att en av de viktigaste faktorerna för ett gott åldrande är att kunna bibehålla sin värdighet, genom att hålla oron för åldrandets baksidor på avstånd.
–Många äldre framhåller också vikten av att känna sig sedd och betydelsefull, och av att kunna utveckla egna strategier för att hantera de åldersrelaterade förändringar som obönhörligen kommer, säger forskaren Helena Hörder som lett studien.
Även omvärldens attityder mot äldre personer påverkar livskvaliteten.
–I ett samhälle som värderar självständighet högt är det extra viktigt att äldre personer fortfarande kan känna sig betydelsefulla. Samtidigt måste samhället uppmärksamma äldres oro inför hur den sista tiden i livet ska bli, säger Helena Hörder.
Helena Hörder och hennes kollegor har i en separat studie också jämfört 75-åringar i Göteborg med 75-åringar i Iran. Studien visar att 75-åringar som bor i Sverige har både en högre fysisk kapacitet och en högre aktivitetsnivå: över 85 procent av Sveriges 75-åringar ägnar sig åt någon form av fysisk aktivitet på fritiden, att jämföra med bara 10 procent i Iran.
Göteborgsforskarna visar dessutom att hela sextio procent av dagens 75-åringar i Sverige tar en daglig promenad på minst 30 minuter – en aktivitet som är kopplad till både fysisk, mental och social hälsa.
OM H70-UNDERSÖKNINGEN
H70-undersökningen i Göteborg startade 1971. Mer än 1000 70-åriga män och kvinnor födda 1901-02 undersöktes då av läkare och blev intervjuade om sina liv, bland annat för att kartlägga sjukdomar i äldre befolkningar, vilka riskfaktorer som finns, äldres funktionsförmåga och sociala nätverk. Deltagarna undersöktes igen vid 75 års ålder och sedan vid regelbundna tillfällen fram till 105 års ålder då den sista deltagaren gick bort. År 2000 startades en ny undersökning av 70-åringar födda 1930 som undersöktes med samma metoder, vilket gör det möjligt att både följa en viss generation genom livet och att jämföra olika generationer med varandra.
Artikeln Self-respect through ability to keep fear of frailty at a distance: Successful ageing from the perspective of community-dwelling older people publiceras i International Journal of Qualitative Studies in Health and Well-Being.
Artikeln Physical activity and physical functioning in Swedish and Iranian 75-year-olds – a comparison publiceras i Archives of Gerontology and Geriatrics
Artikeln Health-related quality of life in relation to walking habits and fitness: a population-based study of 75-year-olds publiceras i Quality of Life Research.
Insulinfrisättningen från bukspottkörtelns betaceller pulserar, vilket är viktigt för hormonets blodsockersänkande effekt. De bakomliggande mekanismerna har länge studerats av forskargruppen vid Uppsala universitet och har visat sig bero på att druvsocker (glukos) utlöser regelbundna svängningar (oscillationer) i koncentration av de cellulära budbärarämnena kalcium och cykliskt AMP.
Forskarna har nu upptäckt att samverkan mellan dessa budbärare leder till rekrytering av proteinet Epac2 till betacellernas membran. Cykliskt AMP binder till Epac2 och kalcium aktiverar det membranförankrade proteinet Ras. Epac2 kan då docka till Ras vid membranet och där aktivera proteinet Rap1, som i sin tur bidrar till att sekretkornen med insulin tömmer sitt innehåll genom att smälta samman med cellmembranet.
Studierna visar sålunda hur glukosberoende oscillationer av cykliskt AMP och kalcium leder till periodisk bindning av Epac2 till membranet, oscillationer i Rap1-aktivitet och därigenom pulserande insulinfrisättning. Upptäckten kastar nytt ljus över insulinets frisättningsmekanismer och kan underlätta utvecklingen av nya diabetesläkemedel som förstärker betacellernas insulinsekretion.
O. Idevall-Hagren, I. Jakobsson, Y. Xu, A. Tengholm, Spatial control of Epac2 activity by cAMP and Ca2+-mediated activation of Ras in pancreatic ß cells. Sci. Signal. 6, ra29 (2013).
– Att vårt projekt är ett av de bästa bland cirka 2000 bidrag känns jätteroligt! Särskilt som vi i detta fall kombinerar avancerad teknikutveckling med nästa steg, där man studerar hur människor uppfattar och använder system, säger projektledaren Per Kvarnbrink, universitetslektor vid institutionen för tillämpad fysik och elektronik.
Kollegan universitetslektor Thomas Mejtoft nickar instämmande och fyller i.
– Jag tror att vi helt enkelt har kommit på en bra lösning och gjort ett skarpt test. Studien innehåller ett brett spektra från ax till limpa: tekniken bakom, användartest och även en analys av produktens affärsmässighet, säger han.
Forskning vid institutionen för tillämpad fysik och elektronik står bakom den nya tekniken för ansiktsigenkänning. Startskottet var en avhandling 2009 som presenterade en algoritm som visade sig ha tillräcklig precision. Fem studenter på civilingenjörsprogrammet i interaktion och design har varit med och utvecklat idén vidare i studentprojekt på två olika kurser i Digitalt seende och Design-Build-Test.
– Det finns ett stort värde med att koppla ihop studenter med forskning. Studenter är otroligt kreativa och har verkligen fört projektet framåt, säger Karin Fahlquist, universitetsadjunkt vid institutionen för tillämpad fysik och elektronik.
Ett passersystem som bygger på ansiktsigenkänning är den första produkt som den ursprungliga algoritmen mynnat i. Sommaren 2012 var tiden mogen att ta systemet ut från testmiljön på universitetet för att användas på riktigt. Passersystemet testades då på en av Europas största inomhusidrottsanläggningar, IKSU i Umeå, av ett antal personen som fick använda sitt ansikte i stället för ett entrékort för att komma in i anläggningen.
Själva utrustningen består av en 3D-Kinect-kamera som scannar av rummet upp till sex meter, en videokamera, en skärm och en PC med programvara. Idén är enkel och effektiv; när kinectkameran upptäcker en person framför passersystemet syns en orange silhuett på skärmen. Om ett liknande ansikte hittas i databasen byter silhuetten färg till grön. Personen är då godkänd och släpps igenom. Om inte förblir silhuetten orange och gaten stängd men kan öppnas med magnetkort för de som inte är med i testgruppen.
Intervjuer med testpersonerna visar att konceptet fungerar väl och att användarna inte tycker att systemet är integritetskränkande eftersom bara en silhuett syns på skärmen när identifiering sker.
– Att inte behöva använda ett magnetkort var en av de mest uppskattade delarna av systemet och för organisationen var detta också en fördel då antalet människor som lånar kort av andra minskar, säger Per Kvarnbrink.
Forskargruppen har i studien också gjort en affärsanalys och ser medelstora anläggningar, som exempelvis sportcentra, som potentiella kunder för en framtida produkt på marknaden.
Länk till filmmaterial om passersystemet med ansiktsigenkänning:
http://www.tfe.umu.se/forskning/digital-media-lab/chi2013/
Om fallstudien:
Forskarna presenterar fallstudien den 1 maj klockan 11 på konferensen CHI 2013 i Paris. IKSU, Infotech Umeå, Uminova Innovation, Wawo AB samt Process IT har stött projektet. I projektgruppen ingår Per Kvarnbrink, Thomas Mejtoft och Karin Fahlquist vid institutionen för tillämpad fysik och elektronik samt studenterna Sabina Sonning, Annica Lindström, Johanna Liljedahl, Henrik Hansson och Samuel Sonning på civilingenjörsprogrammet i interaktion och design.
De flesta människor kan med lätthet återskapa sinnesintryck, såsom bilder och ljud, utan tillgång till yttre stimuli. Dessa mentala representationer, det vill säga minnen, är en central del av vårt tänkande i såväl vaket tillstånd som när vi drömmer. Men lättheten i att återskapa sinnesintryck för vårt inre gäller inte för luktsinnet. Att föreställa sig lukter upplever många som svårt, men en ny avhandling visar att vi kan föreställa oss lukter och att dessa kan utgöra en del av våra minnen och drömmar.
Tidigare studier som undersökt föreställningsförmåga för bilder, ljud och känselintryck har visat att förställningsförmåga delar många egenskaper med riktiga sinnesintryck. Det tar lika lång tid att flytta blicken över ett riktigt objekt som det tar att flytta den inre blicken över samma föreställda objekt. Det är också samma områden i hjärnan som aktiveras när vi föreställer oss ett objekt eller ett ljud, som när vi ser objektet eller hör ljudet. Även motorisk aktivitet är viktigt för föreställningsförmåga, till exempel så blir den inre bilden av ett hus eller en bil mindre tydlig om man inte får röra ögonen under tiden man föreställer sig huset, eller bilen.
– Detsamma gäller för luktsinnet. Om man inte får röra på näsborrarna och sniffa under tiden man föreställer sig lukten av exempelvis en ros eller en cigarett så blir också den upplevda lukten mindre tydlig, säger Artin Arshamian vid Psykologiska institutionen, Stockholms universitet.
Hans avhandling visade också att personer som har luktupplevelser i sina drömmar, och som skattar sig själva som duktiga på att föreställa sig lukter också har en bättre förmåga att minnas och namnge riktiga lukter.
Barndomsminnen aktiverar hjärnans luktcentrum
– Det riktigt märkliga blev när vi tittade på hur Proustminnen (självbiografiska minnen som väcks av lukter) aktiverade hjärnan. Utöver områden som normalt är aktiva vid självbiografiska minnen, till exempel områden som behandlar föreställningsförmåga för bilder, aktiverade dessa minnen områden som är aktiva när vi känner riktiga lukter. Men detta utan att en lukt närvarande då minnet väcktes till liv. Det sistnämnda tyder på att om man minns en episod från sitt liv där man kände en lukt så är den lukten, fast nu föreställd, en del av själva minnet, säger Artin Arshamian.
Dessutom visade hjärnavbildningsresultaten att om dessa minnen var från barndomen så aktiverade de områden i hjärnan som är relaterat till luktsinnet mer, och språkområden mindre, än liknande minnen från ett senare skede i livet.
– Detta kan tyda på att föreställningsförmåga för lukter är en viktig aspekt i bildandet av tidiga Proustminnen, men att man med åren använder sig mer av språket för att koda in minnena, säger Artin Arshamian.
