Arktis förändras snabbt när klimatet blir varmare – och det märks på växtlivet. En studie med forskare från Göteborgs universitet visar att vissa växter gynnas av värmen, medan andra konkurreras ut. Men exakt vilka arter som påverkas varierar mycket från plats till plats.
De snabba klimatförändringarna vänder upp och ner på växtlivet i Arktis. En ny stor internationell studie visar hur ett av jordens mest ömtåliga ekosystem förändras när uppvärmningen där går upp till fyra gånger snabbare än i resten av världen.
Forskare har studerat de biologiska förändringarna i över 2 000 försöksytor i norra polarområdet under 40 år.
– Förändringar i växtligheten är en tidig varningssignal på att hela ekosystemet kommer förändras med följdverkningar för djurliv, mänskligheten och jordklotets naturliga förmåga att lagra kol, säger Anne Bjorkman, forskare i växtekologi vid Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.
Fjällen får nytt utseende
Studien ger inga entydiga svar på vilka växtarter som gynnas på bekostnad av andra. Men forskarna är säkra på en sak – kalfjäll och fjällängar kommer att ändra utseende.
– Förändringen av vad som växer på en plats är omfattande, på nästan 60 procent av försöksytorna dök nya arter upp och/eller befintliga arter försvann. Det finns många faktorer som avgör hur växtlivet förändras på en viss plats, som hur blött det är i marken, eller hur mycket det blåser, säger Robert Björk, som forskar om Arktis ekosystem vid Göteborgs universitet, i pressmeddelandet.
– Detta påverkar mikroklimatet som växterna upplever. Generellt ser vi att buskar gynnas av en längre växtsäsong, de stjäl helt enkelt solljuset från arter med lågt växtsätt, fortsätter han.
Fjällbjörkar etablerar sig allt högre upp på de svenska kalfjällen, ofta på bekostnad av andra lågt växande arter som skuggas av björken. Bild: Anne Bjorkman/GU
Vintergröna växter vinnare
När snön ligger kvar på marken färre dagar om året i den svenska fjällvärlden får vissa växter en fördel. Vintergröna arter som lingon och kråkbär, liksom lövfällande videbuskar, gynnas av mindre snö.
Många växter på tundran är låga för att stå emot hård vind, och i ett varmare klimat kan fler arter etablera sig. Det kan leda till ökad biologisk mångfald på en del platser.
– Men där buskarna tar över kommer den biologiska mångfalden minska, och då är frågan vart de utkonkurrerade arterna ska ta vägen. Det finns inga kallare trakter än Arktis, det kan bli så att vissa arter helt försvinner från stora områden, säger Anne Bjorkman.
Turismen kan påverkas
Den unika växtligheten på den arktiska tundran har betydelse för kolinlagring och hur mycket solljus som reflekteras från marken. När större buskar breder ut sig absorberar de mer av solens strålar än dagens växtlighet – något som i sin tur kan förstärka uppvärmningen av Arktis.
Förändringar i växtligheten påverkar även de växtätande djuren.
– Rennäringen kan inte ha samma betesområden i dalarna som idag, kanske kan de hitta nya på kalfjället. Sedan kommer turismen att påverkas när fjällbjörkar och buskar tar över på kalfjällen och ängarna med fina örter försvinner. Och det blir svårt att få tag i drickbart vatten när glaciärerna och de sena snöfälten smälter bort, säger Robert Björk.
Kalfjällets areal krymper
Hur den svenska fjällvärlden kommer att se ut om 50 till 100 år är fortfarande osäkert. Mer forskning behövs för att kunna säga det med säkerhet. Men en sak vet forskarna: arealen av kalfjäll kommer att minska. Vid forskningsstationen Latnjajaure nära Abisko syns förändringarna redan tydligt.
– Vi är mitt i klimatförändringarna och kommer nå vissa trösklar då floran förändras radikalt, men vi vet inte när det sker. Eller hur det sker, säger Anne Bjorkman vid Göteborgs universitet som driver forskningsstationen.
Med detaljerade röntgenundersökningar kunde forskare studera sambandet mellan katters storlek och artros. Det visade sig att större och tjockare katter hade mer artros än mindre och smalare katter.
Artros är vanligt bland katter och sjukdomen ses oftast hos äldre katter. Varför de drabbas är dock ofta oklart. I en studie från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) undersökte forskare om det finns ett samband mellan artros, mängden kroppsfett och kattens kroppsstorlek.
Resultatet visar att det är bra att inte låta katter bli överviktiga – särskilt om de är stora.
72 katter röntgades
Forskarna undersökte 72 katter med helkropps-datortomografi, en sorts röntgen som ger detaljerade bilder av kroppens organ. Då kunde förekomsten av artros i kroppen och graden av artrosförändringarna undersökas.
Röntgenundersökningarna användes också för att se hur mycket kroppsfett katten hade och även dess skelettstorlek. Sedan analyserades blodprover för att undersöka ämnesomsättning av fettvävnad och bentillväxt.
Resultatet visade att de flesta katterna hade artros. Oftast satt sjukdomen i höftlederna och armbågs- och knälederna. Artros i ryggkotpelaren var också vanligt och drabbade oftast bröstryggen.
Med en detaljerad röntgenundersökning kunde forskarna förstå mer om kattens storlek och kopplingen till artros. Bild: Depositphotos
Mer artros hos större katter
Den totala mängden artros var högre hos större och tjockare katter jämfört med mindre och smalare katter. Resultaten visade också att större mängd kroppsfett var en riskfaktor för artros i handlovsleder, armbågs-, knä- och höftleder.
En större kroppsstorlek var också en risk för artros i handlovsleder.
Studien visar att det är bra att inte låta katten bli överviktig för att minska risken för artros, speciellt om katten är stor.
Med hjälp av AI kan man snabbare avgöra vilken variant av MS en person har. Det ökar möjligheten att sätta in rätt behandling i tid − och därmed bromsa sjukdomsförloppet.
Multipel skleros, MS, är en kronisk, inflammatorisk sjukdom i centrala nervsystemet. Cirka 22 000 personer lever med sjukdomen i Sverige.
För att kunna ge rätt behandling vid MS är det viktigt att veta när sjukdomen övergår från skovvis till sekundärprogressiv form, någonting som i dag upptäcks i genomsnitt tre år för sent.
Nu har forskare vid Uppsala universitet tagit fram en AI-modell som med 90 procents säkerhet kan avgöra vilken variant en patient har.
Viktigt med rätt behandling
De flesta patienter med MS börjar med den skovvisa formen, som kännetecknas av episoder av försämring med mellanliggande perioder av stabilitet.
Med tiden övergår många till sekundärprogressiv MS, där försämringen istället sker gradvis och utan tydliga skov.
Att upptäcka övergången är viktigt eftersom behandlingarna är olika.
I dag ställs diagnosen i genomsnitt tre år efter att övergången skett, vilket kan leda till att patienter får läkemedel som inte längre är effektiva.
AI:n känner igen mönster
AI-modellen bygger på data från över 22 000 patienter i det svenska MS-registret. Det handlar om data som redan samlas in vid vanliga vårdbesök, som neurologiska tester, magnetkameraundersökningar (MRI) och pågående behandlingar.
− Genom att känna igen mönster från tidigare patienter kan modellen avgöra om en patient har den skovvisa formen eller om sjukdomen har övergått till sekundärprogressiv MS. Det som är unikt för modellen är att den även anger hur säker den är på varje enskild bedömning. Detta innebär att läkaren får veta hur hög tillförlitligheten är och hur säker AI:n är på sin bedömning, säger Kim Kultima, forskare vid Institutionen för medicinska vetenskaper på Uppsala universitet, i ett pressmeddelande.
Träffsäkerhet på 90 procent
Studien visar att modellen upptäckte övergången korrekt eller tidigare än vad som dokumenterats i patienters journaler i nästan 87 procent av fallen, med en generell träffsäkerhet på cirka 90 procent.
– För patienterna innebär det att diagnosen kan ställas tidigare, vilket gör det möjligt att anpassa behandlingen i tid och bromsa sjukdomens utveckling. Samtidigt minskar risken för att patienter får läkemedel som inte längre är verksamma. På sikt kan modellen också användas för att identifiera lämpliga deltagare till kliniska studier – något som kan bidra till mer effektiva och individanpassade behandlingsmetoder, säger Kim Kultima.
Supraledare är material som leder elektricitet utan motstånd och används bland annat i elektromagneter, antenner och kraftledningar. Nu har forskare vid Lunds universitet studerat en mångfacetterad supraledare som kan få stor betydelse för framtidens teknik.
Smarta supraledare spås kunna förändra vår vardag i grunden. Datorer skulle till exempel kunna bli miljontals gånger snabbare. Supereffektiv elöverföring och en världsomspännande flotta av svävande magnettåg finns också bland visionerna. Men för att kunna utnyttja supraledare fullt ut behöver forskarna förstå de bakomliggande mekanismerna bättre.
Nu har ett internationellt forskarlag studerat en mångfacetterad supraledare som uppvisar ett så kallat virvelgitter, ett slags mönster, när den utsätts för ett magnetfält. Detta kan få stor betydelse för den tekniska utvecklingen.
Upptäckt kan få betydelse
Forskarna har undersökt supraledaren NbSe₂, niobiumdiselenid. Med hjälp av så kallad småvinkelspridning av neutroner kan forskarna slå fast att materialet har egenskaper som tidigare varit okända.
Det visade sig bland annat att niobiumdiselenid innehåller två oberoende supraledande band som båda kan leda elektricitet utan motstånd, något som tidigare varit omtvistat. Det gör materialet till en mer effektiv supraledare med bredare användningsområde.
– Studien hjälper till att förfina teoretiska modeller för supraledning men den ger också helt nya insikter i hur kopplingen mellan de oberoende banden påverkar supraledande egenskaper, säger Ahmed Alshemi, forskare i fysik vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande.
Ökad förståelse för supraledande band
Forskarna kunde visa hur materialet blir supraledande tillstånd vid mycket låga temperaturer. De kunde för första gången även kartlägga hur olika delar av materialets elektronstruktur samverkar – och hur det påverkar materialets egenskaper.
– Våra resultat ger ett djupare perspektiv på hur olika elektronband samverkar och påverkar supraledning i komplexa material, säger Ahmed Alshemi.
Det har länge pågått en debatt bland fysiker om hur flera elektronband påverkar supraledares egenskaper – särskilt hur banden påverkar materialets förmåga att återhämta sig efter defekter. I den nya studien har forskargruppen kunnat visa att denna ”reparerande” egenskap är kopplad till en specifik funktion i banden.
Kan bana väg för nya material
– Studier och analyser av den här typen av supraledare kan bana väg för nya material. Dessa kan ha skräddarsydda egenskaper som i framtiden kommer att användas i allt ifrån energisnåla minidatorer till medicinsk spetsteknik, säger Ahmed Alshemi.
Förutom Lunds universitet har University of Birmingham, Institut Laue-Langevin, European Spallation Source, PSI Center for Neutron and Muon Sciences, Forschungszentrum Jülich deltagit.
Kraftiga skyfall och översvämningar blir allt vanligare i takt med klimatförändringarna. Men många fastighetsägare underskattar sitt ansvar – och vet inte vad de själva kan göra för att förebygga skador. Nu visar forskare vid Linköpings universitet hur insatser kan bli enklare och mer effektiva.
Många fastighetsägare tror att kommunen ansvarar för att skydda deras hus från översvämning vid skyfall, men enligt Sveriges strategi för klimatanpassningar ligger ansvaret på fastighetsägaren.
– Vi behöver öka kunskapen om att fastighetsägaren har en viktig roll och att det finns mycket att göra som inte innebär att man måste bygga om hela fastigheten, säger universitetslektor Sofie Storbjörk vid Linköpings universitet i ett pressmeddelande.
Fastigheter i Linköping och Norrköping granskades
Även stora kommunala fastighetsbolag kan vara osäkra på hur det förebyggande arbetet ska gå till. För att hitta nya sätt att jobba med frågan har forskare samarbetat med fyra kommunala bolag i Linköping och Norrköping. Tillsammans ansvarar de för över 2 300 byggnader, som rymmer både hyreslägenheter och olika kommunala verksamheter.
När forskarna granskade kartor över översvämningsrisker såg de att många byggnader låg på platser med hög risk för stigande vattennivåer. De besökte 604 byggnader och hittade flera svagheter. Det visade sig att en tredjedel hade öppningar i marknivå, och upp till hälften riskerade att få in avloppsvatten i källaren eftersom det saknades backventiler. Många hade också sprickor eller hål i grunden och fasaden.
Utgick från ett värsta scenario
De många problemen gjorde det svårt för bostadsbolagen att veta hur de skulle gå vidare. Forskarna höll därför workshops med nyckelpersoner, som fick lista de allvarligaste konsekvenserna av en översvämning – till exempel personskador, evakueringar och skador på teknisk utrustning. Detta kopplades sedan till byggnadernas brister, vilket hjälpte till att prioritera vilka hus som först behövde åtgärdas.
Forskarna visade att fastighetsägarna själva kan göra mycket – som att flytta viktiga funktioner från källaren, installera vattentäta dörrar och backventiler, höja trösklar vid entréer, se till att marken lutar bort från byggnaden och minska antalet hårda asfalterade ytor.
Viktigt att dela med sig av kunskap
Forskarnas slutsats är att bästa sättet att arbeta är att utgå från ett värsta scenario och byggnadernas svagheter. De betonar också vikten av att kommuner och stora bostadsbolag öppet berättar om olika åtgärder. Det skulle hjälpa mindre fastighetsägare, som bostadsrättsföreningar och villaägare.
En annan studie visar nämligen att bostadsrättsföreningar ofta underskattar översvämningsrisken, och att inte ens föreningar som drabbats flera gånger har vidtagit förebyggande åtgärder. Okunskap är en stor del av problemet, menar forskarna.
– Det kommer ju bli mycket, mycket tydligare vad man kan göra om bostadsbolag och kommuner börjar berätta vad de gjort. Då kan man ju sedan som lekman kopiera det, säger biträdande professor Mattias Hjerpe vid Linköpings universitet.
I våra kroppar finns en typ av naturliga mördarceller som kan minnas äggstockstumörer och effektivt angripa dem, visar en studie. Upptäckten kan leda till nya, kraftfullare behandlingar för svårbehandlad cancer.
Naturliga mördarceller, NK-celler, är en sorts vita blodkroppar. De spelar en stor roll i kroppens försvar mot virusinfektioner och cancer. Deras uppdrag är att hitta och förstöra celler som inte ser friska ut, till exempel tumörceller.
Det finns en undergrupp av mördarcellerna, som heter aNK-celler. Forskare vid Karolinska institutet har upptäckt att den undergruppen kan komma ihåg tidigare infektioner eller tumörer och reagera starkare nästa gång de stöter på samma hot.
Den förmågan gör dem särskilt lovande för cancerbehandling.
Kan samarbeta med andra immunceller
Forskarna undersökte celler och tumörvävnad från människor för att se hur aNK-celler interagerar med tumörceller vid äggstockscancer. Resultatet visar att undergruppen av mördarcellerna kan komma ihåg tumörspecifika signaler, infiltrera tumören och bekämpa cancerceller.
De kan också samarbeta med andra immunceller för att bli ännu mer effektiva.
– Våra resultat demonstrerar att aNK-celler har stor potential inom cancerbehandling, särskilt för patienter med svårbehandlad äggstockscancer, säger Dhifaf Sarhan, lektor vid institutionen för laboratoriemedicin på Karolinska institutet, i ett pressmeddelande.
Vill öka antalet mördarceller
Att cellerna kan minnas cancer har varit okänt fram till nu. Forskarnas upptäckt öppnar upp för nya möjligheter att utveckla immunterapier, som är ett sätt att få kroppens immunförsvar att angripa cancerceller.
– Nästa steg i vår forskning är att utveckla metoder som ökar antalet och aktiviteten hos aNK-celler hos patienter, följt av kliniska studier för att utvärdera deras effekt på patienternas överlevnad, säger Dhifaf Sarhan.
Var tionde person över 75 år tycker att ensamhet påverkar deras mående negativt – även om många inte är socialt isolerade. Enligt en avhandling från Lunds universitet hänger ensamheten ihop med sömnproblem, många hälsoproblem samtidigt och allt fler läkemedel.
Ensamhet och isolering bland äldre ses som ett växande folkhälsoproblem, särskilt efter pandemin. Förlust av partner eller vänner och nedsatt funktionsförmåga kan bidra till att de sociala kontakterna minskar.
– En vanlig missuppfattning är att ensamheten ökar generellt i befolkningen. Men undantaget en tillfällig topp under pandemin, har förekomsten av ensamhetskänslor och social isolering i de flesta åldersgrupper faktiskt legat stabilt under 2000-talet i Sverige. Däremot ökar antalet äldre och det är ofta den gruppen som upplever ensamhetskänslor, säger Markus Svensson, ST-läkare vid klinisk genetik i Region Skåne i ett pressmeddelande.
I en avhandling vid Lunds universitet har han undersökt och analyserat sambandet mellan ensamhet, social isolering och hälsa – med hänsyn till ålder, kön och livsstil. Utgångspunkten var en stor befolkningsstudie i Skåne, där 6 800 personer mellan 60 och 93 år svarat på enkäter, gjort medicinska undersökningar, minnestester och deltagit i intervjuer.
Sömnproblem och många läkemedel
Resultaten visar att känslor av ensamhet kan hänga ihop med flera olika hälsoproblem, sömnsvårigheter och ökad användning av läkemedel – särskilt när man tar flera samtidigt, så kallad polyfarmaci. Det finns också en koppling till vissa mediciner som ökar risken för fall.
– Har man problem med att sova, kanske man inte har tillräcklig ork att träffa familj och vänner. Polyfarmaci kan, om den exempelvis inkluderar fallriskläkemedel, leda till yrsel, balansproblem och kognitiva störningar, vilket i sin tur kan påverka den sociala förmågan, öka risken för fall och begränsa möjligheten att vara fysiskt aktiv, säger Markus Svensson.
Ensamhet kan öka stress
Människor som känner sig ensamma har ofta mer stresshormoner i kroppen, vilket kan höja blodtrycket och öka risken för hjärt-kärlsjukdom.
– Sedan tidigare studier är det känt att personer som känner sig ensamma och är socialt isolerade mer sällan deltar i förebyggande hälsovård som screeningprogram. Det skulle också kunna bidra till att de oftare drabbas sjukdomar som är potentiellt förebyggbara. Men eftersom detta är observationsstudier är orsakssambanden inte helt klarlagda, säger Markus Svensson.
Många var inte socialt isolerade
Studierna visade också att många äldre som kände sig ensamma inte var socialt isolerade. Det tyder på att ensamhet handlar mer om en upplevelse av sina relationer än om hur många kontakter man faktiskt har.
– Känslan av ensamhet är svår att definiera och inom forskningen råder ingen enighet om hur den bör avgränsas. Majoriteten av de som upplever ensamhet har ett socialt nätverk eller till och med en partner. Det tyder på att ensamhetskänslan inte sällan är oberoende av familj eller socialt nätverk, utan handlar mer om förväntningarna på sociala relationer inte uppfylls.
Ensamhet bland äldre
I studien uppgav var tionde person över 75 år att ensamhet påverkar deras mående negativt.
Kvinnor över 80: 74 procent hade upplevelser av ensamhet.
Män över 80 år: 52 procent kände sig ensamma.
Möjliga förklaringar till skillnaderna är, enligt Markus Svensson, att:
Kvinnor har oftare förlorat sin livspartner.
Män är mindre benägna att erkänna känslor av ensamhet.
Studierna har utgått från befolkningsstudien Gott Åldrande i Skåne (GÅS).
Allt äldre befolkning
Livsomvälvande händelser, som pension eller förlust av en partner, ökar risken för ensamhet. Det handlar också om hur väl en person kan anpassa sig till förändringen och hitta sätt att hantera förlusten
Vissa äldre kan även undvika att ta kontakt med andra eftersom de inte vill vara till besvär. Sköra äldre kan ha många vårdkontakter, ofta med anhöriga som vårdare, men de kan inte ersätta sociala relationer man själv väljer eller önskar.
– Med en åldrande befolkning kommer kunskap om ensamhet och dess orsaker och konsekvenser bli allt viktigare. Mer forskning behövs för att bättre förstå orsakssambanden mellan ensamhetskänslor, social isolering och hälsa. Denna forskning kan i sin tur ligga till grund för åtgärder för förebyggande och minskning av ensamhet på sikt, säger Markus Svensson i pressmeddelandet.
Midjemått är en starkare riskfaktor än BMI för utveckling av fetmarelaterad cancer hos män, visar en studie. Forskarna menar att det är viktigt att se var på kroppen fettet sitter när man bedömer cancerrisk.
Att fetma ökar risken för flera cancerformer är känt sedan tidigare, men hur den risken mäts kan ha stor betydelse. En studie från Lunds universitet undersökt BMI* respektive midjemått som metoder för att beräkna cancerrisk.
– Resultaten tyder på att vi bör se bortom BMI och även ta hänsyn till midjemått när vi bedömer hälsorisker kopplade till obesitas, säger Tanja Stocks, forskare och docent i epidemiologi vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande.
*BMI är ett mått för en persons eventuella över- eller undervikt som beräknas med hjälp av längd och vikt.
Risken ökade när midjan mättes
I studien analyserades data från över 339 000 personer vars BMI och midjemått hade registrerats mellan åren 1981 och 2019.
Genom att sedan ta hjälp av svenska cancerregistret såg man att 18 185 av de 339 190 personer som var cancerfria vid mätningen hade fått fetmarelaterad cancer vid uppföljningen.
– Vi såg att för varje standardavvikelse – det vill säga ungefär elva centimeter större midjemått hos män – ökade risken för fetmarelaterad cancer med 25 procent. För varje motsvarande ökning i BMI ökade risken med 19 procent. Det tyder på att midjemåttet är en tydligare riskmarkör än BMI för män, säger Josef Fritz, forskare vid Lunds universitets cancercentrum.
Bara en bättre metod bland män
Att midjemått var en bättre mätmetod än BMI syntes bara i gruppen män. Det kan bero på att det skiljer sig åt mellan män och kvinnor vad midjemått och BMI hänger ihop med, tror Josef Fritz.
– Till exempel kan midjemått bland män vara starkare kopplat till insulinresistens, vilket är en av huvudfaktorerna som tros koppla obesitas med risk för flertalet cancerformer.
– BMI är på ett sätt enklare, det är ett exakt mått man får genom vikt och längd. Men vår studie betonar vikten av hur fettet är distribuerat på kroppen. Detta är inte något som avspeglas i BMI-måttet, men det är något som midjemåttet signalerar.
Cancerformer som har samband med övervikt och fetma:
Att undvika fem vanliga riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom kan ge upp till 15 år längre liv. Det är inte heller för sent att göra förändringar i livsstil högt upp i medelåldern, visar en studie.
De fem klassiska riskfaktorerna för hjärt-kärlsjukdom är rökning, högt blodtryck, höga kolesterolnivåer, diabetes och övervikt eller undervikt. De orsakar ungefär hälften av all hjärt-kärlsjukdom i världen.
Att den som lever hälsosamt blir friskare och lever längre är kanske inte överraskande. Nu har dock en global studie för första gången kommit fram till exakt hur stor skillnad det är – och det handlar om en rejäl skillnad.
Kvinnor levde i genomsnitt 14,5 år längre
Studien, som forskare från Umeå universitet har medverkat i, visar att kvinnor som vid 50 års ålder inte hade någon av de fem riskfaktorerna levde i genomsnitt 14,5 år längre än de som hade alla fem riskfaktorerna. Bland män var den siffran 11,8 år.
– Detta visar att det verkligen lönar sig att hålla koll på sina riskfaktorer. Det ger ett friskare och påtagligt längre liv. Och det är inte för sent att ändra livsstil även högt upp i medelåldern, säger Stefan Söderberg, professor vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet, i ett pressmeddelande.
Att de utan riskfaktorerna levde längre berodde framför allt på att det dröjde betydligt längre innan de drabbades av hjärt-kärlsjukdom. De levde också längre efter att de hade blivit sjuka än vad de som hade alla riskfaktorer gjorde.
Förändringar innan 60 år gör skillnad
Forskarna kom fram till att människor som lyckas ta kontroll över sitt blodtryck eller slutar röka mellan 55 och 60 års ålder lever längre och har mindre hjärt-kärlsjukdom än de som inte gör några livsstilsförändringar.
Det visade sig också att blodtrycket var den allra största faktorn till ett längre liv.
– Högt blodtryck medför en kraftig riskökning och är dessutom den absolut vanligaste riskfaktorn. I Sverige har mer än var tredje medelålders person för högt blodtryck. Här finns mycket att vinna på att fler kollar sina värden eftersom många inte ens själva vet om att de ligger för högt, säger Mattias Brunström, biträdande universitetslektor vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet.
Data från över 150 000 svenskar analyserades
Data om hälsa, dödlighet och levnadsvanor från 39 länder analyserades i studien.
Forskare vid Umeå universitet har bidragit med material från bland annat Norra Sveriges hälso- och sjukvårdsstudie (NSHDS) med hälsodata för över 150 000 personer i norra Sverige och från Monica-studien där 12 000 individer har följts under lång tid.
Forskare har tagit fram nya material som kan förlänga livslängden hos så kallade fasta litiumbatterier. Det kan bidra till mer hållbara energisystem och ett miljövänligt samhälle.
En vanlig typ av uppladdningsbara batterier är litiumjonbatterier, som finns i allt från bärbara datorer till elbilar. De är lätta och har hög energitäthet (kan lagra mycket elektricitet per viktenhet). Nackdelen är att de inte tål höga temperaturer och riskerar att överhettas eller orsaka kortslutning.
Ett lovande alternativ är så kallade fasta litiumbatterier. De är kraftfullare och säkrare än dagens litiumjonbatterier, men har begränsad livslängd.
Nu har forskare vid Luleå tekniska universitet tagit fram nya material som kan förlänga batteriernas livslängd.
Fasta batterier säkrare och kraftfullare
Genom att ersätta den traditionella flytande elektrolyten med en fast elektrolyt – det som kallas solid-state-teknik – kan man nå högre spänning och minska risken för brand eller läckage.
Fast och flytande elektrolyt
I ett batteri rör sig den elektriska laddningen (till exempel i form av litiumjoner) mellan batteriets poler genom en elektriskt ledande substans – en så kallad elektrolyt.
I litiumjonbatterier är elektrolyten flytande och innehåller miljö- eller brandfarlig vätska.
I fasta litiumbatterier är elektrolyten i stället i fast form (så kallad solid state) vilket ökar säkerheten.
Källa: Wikipedia, Batteriguiden
Fasta batterier kan fungera bra för elfordon, stationär energilagring och bärbar elektronik. Med längre räckvidd, snabbare laddning och högre säkerhet kan de spela en viktig roll i den gröna omställningen och bidra till ett mer hållbart energisystem.
Men för att tekniken ska kunna användas kommersiellt behöver de fasta elektrolyterna fungera tillförlitligt – något som forskarna arbetar med.
– För att fasta elektrolyter ska fungera i verkliga tillämpningar behöver ledningsförmåga, långtidstabilitet och motståndet i gränsytan mot elektroder förbättras, säger Jiajia Li, som nyligen disputerat i energiteknik vid Luleå tekniska universitet, i ett pressmeddelande.
Nya material förbättrade batteriernas livslängd
Forskarna fokuserade på fasta elektrolyter baserade på plastliknande material som leder joner. Genom att justera materialens struktur har forskarna förbättrat transporten av litiumjoner.
Ett av de utvecklade materialen gav stabil drift i över 1 000 laddnings- och urladdningscykler utan att prestandan försämrades.
– Många fasta litiumbatterier tappar i prestanda redan efter 500–700 cykler, så det här är en tydlig förbättring. Våra material fungerar dessutom vid högre spänningar än vad som vanligtvis är möjligt, säger Jiajia Li.
– Våra nya material kan förlänga batteriets livslängd och bidra till utvecklingen av mer miljövänlig energilagring.
Utveckling behövs innan tekniken kan användas
Innan tekniken kan användas i kommersiella produkter finns det dock flera saker man behöver lösa. Till exempel behöver man kunna tillverka materialen i större skala. De behöver också testas under mer verkliga förhållanden, som varierande temperaturer och snabbladdning.
– Det här är ett viktigt steg framåt, men det krävs mer utveckling innan tekniken är redo för exempelvis elbilar. Vi måste säkerställa att materialen fungerar stabilt även vid höga belastningar och i varierande miljöer, säger Xiaoyan Ji, professor i energiteknik vid Luleå tekniska universitet.
Forskare kan ha hittat en ny metod för att upptäcka adhd hos barn. Genom att mäta hjärnans aktivitet och använda AI gick det att se vilka barn som hade diagnosen i nästan 90 procent av fallen.
Forskare vid Högskolan i Gävle har använt EEG-teknik för att upptäcka adhd hos barn. Det visade sig vara lyckat, metoden prickade rätt i nio av tio fall.
Tekniken mäter aktiviteten i hjärnans nervceller med hjälp av elektroder som sätts på huvudet. EEG används vanligtvis för att diagnosticera bland annat sömnproblem och till behandling av epilepsi.
Rätt i 89 procent av fallen
Undersökningen gjordes på 121 barn i åldern 7–12 år. Av dem hade 60 en adhd-diagnos medan 61 med stor säkerhet inte hade diagnosen.
Med hjälp av en matematisk metod och AI analyserades barnens EEG-kurvor. Resultatet visade att barnen med adhd kunde skiljas från dem utan i 89 procent av fallen.
– Metoden handlar om att lära ett program att identifiera mönster med hjälp av den EEG-data vi haft tillgång till. Resultatet är lovande helt klart, även om vi är i ett tidigt stadium i forskningen, säger Sunil Kumar, doktor i elektroteknik vid Högskolan i Gävle, i ett pressmeddelande.
Mer forskning behövs
För att utveckla metoden och få ännu mer säkra resultat behövs mer forskning. Sunil Kumar hoppas framöver kunna få till ett samarbete med vården.
– Vi har ännu inte ett resultat som går att använda kliniskt inom vården. Det här är en teoretisk och matematisk metod och vi har använt oss av befintlig data. Vi behöver exempelvis göra en egen datainsamling med försökspersoner och utveckla metoden för att öka träffsäkerheten och få ett mer tillämpbart resultat. Vi behöver också förstå ännu mer kring varför träffsäkerheten blev så hög, säger Sunil Kumar.
Omkring fem procent av unga och 2,5 procent av vuxna i Sverige har en adhd-diagnos enligt Socialstyrelsen. Dessutom verkar siffrorna öka. Därför tror Sunil Kumar den nya metoden skulle kunna göra stor nytta.
– Det finns redan en mer exakt EEG-metod för att diagnosticera epilepsi, och vi tror att det är möjligt att utveckla vår metod och att använda den som ett sätt för vården att diagnosticera adhd i framtiden.
Svensk tillit stod pall under coronapandemin, trots oro för hälsan och att samhällets resurser inte skulle räcka till. Det visar en studie från Högskolan Dalarna.
Social tillit – tron på att andra människor går att lita på – är en viktig hörnsten i det svenska samhället. Den brukar beskrivas som ”det nordiska guldet” och utgör en grund för samarbete, gemenskap och fungerande institutioner.
I en studie har forskare följt drygt 2 000 personer genom tre vågor av covid-19-pandemin, från våren 2020 till sommaren 2022, för att undersöka hur deras tillit påverkades av krisen.
Resultaten visar att tilliten förblev oväntat stabil. De flesta som hade tillit till andra människor i början av pandemin behöll den även två år senare.
– Det är slående hur stabil tilliten var under pandemin, trots att samhället skakades i grunden, säger Ali Abdelzadeh, docent i statsvetenskap vid Högskolan Dalarna, i ett pressmeddelande.
Rädsla att bli sjuk påverkade
Enligt studien fanns dock variationer i tilliten. När rädslan för att bli allvarligt sjuk var som störst, minskade tilliten något bland dem som var mest oroliga för sin hälsa. I takt med att smittspridningen avtog och vaccin blev tillgängligt, minskade den oron.
Däremot växte en annan typ av oro – att samhällets resurser, som sjukvården, inte skulle räcka till. Den här oron bidrog till lägre tillit under de senare faserna av pandemin. Däremot hade oro för ekonomi ingen tydlig påverkan på tilliten.
Tillit fungerar som skydd
Studien visade också att tillit fungerar som ett skydd. De som litade på andra människor kände i allmänhet mindre oro för hälsa, ekonomi och samhällsfunktioner.
– Social tillit är en stark kraft, men inte orubblig. Den påverkas av kriser, men hjälper oss också att hantera dem. Därför måste vi värna tilliten, både i vardagen och i kristider, säger Ali Abdelzadeh.
Sveriges strategi under pandemin skilde sig från många andra länders, med färre restriktioner och större fokus på personligt ansvar. Enligt forskarna fungerade detta delvis tack vare den höga tilliten i samhället.
Syrgasbehandling i tryckkammare ger långvarig lindring för patienter som genomgått strålbehandling för cancer i nedre delen av buken. Fem år efter behandlingen kvarstod de positiva effekterna, enligt en studie vid Göteborgs universitet.
Strålning kan ingå i behandlingen av cancer i organ som prostata, tjocktarm, äggstockar och livmoderhals. Men samtidigt som tumörceller slås ut, drabbas 5–10 procent av patienterna av allvarliga biverkningar. Det kan handla om skador på frisk vävnad i urinvägar, urinblåsa, vagina eller ändtarm.
Symtom kan vara urinläckage, blödningar och svåra smärtor från underlivet – besvär som ofta innebär både fysiska och sociala begränsningar. Problemen kan uppträda flera år efter strålbehandlingen och bli långvariga.
Mindre besvär efter behandling
Forskare har tidigare visat att patienter får betydligt mindre besvär efter syrgasbehandling i tryckkammare. En ny studie har undersökt om effekten håller i sig över tid. Hur länge lindringen varar är viktigt inför beslut om metoden ska användas mer brett i framtiden.
I början av studien hade alla deltagare relativt svåra självskattade besvär. Den grupp som lottades till syrgasbehandling i tryckkammare mådde betydligt bättre än kontrollgruppen när det gällde inkontinens, blödningar och smärtor. De mådde också bättre fem år senare, visar studien.
Förbättrad livskvalitet
– Patienterna som svarar på behandlingen går från att vara mycket besvärade av sina symtom och bundna av snabb tillgång till en toalett, till att kunna leva ett helt normalt liv, säger Nicklas Oscarsson, forskare och överläkare inom anestesi och intensivvård på Göteborgs universitet och Sahlgrenska universitetssjukhuset, i ett pressmeddelande.
– Nu vet vi att denna uttalande förbättring kan hålla i flera år. Behandlingen kan alltså leda till läkning av en annars kronisk skada, fortsätter han.
Effekterna beror på att celler känner av och anpassar sig efter syretillgången. Den ökade syretillgången vid behandlingen i tryckkammaren stimulerar kärltillväxt och den kroniska inflammationen upphör, vilket minskar de svåra biverkningarna.
Fler skulle kunna behandlas
Under syrgasbehandlingen satt deltagarna i tryckkammare i 90 minuter per dag, vid 30–40 tillfällen. Trycket motsvarade det som råder 14 meter under vattenytan. Kontrollgruppen fick i stället vanlig behandling, till exempel medicinering och sjukgymnastik.
Hyperbar syrgasbehandling (HBO) innebär att man får en kort behandling med en extremt hög halt syrgas i en tryckkammare. Bild: Anders Kjellberg
– Vi har anledning att tro att det finns många patienter med uttalade symtom som aldrig blir remitterade till tryckkammaren. Vi har kapacitet att behandla fler patienter redan i dag men vi behöver bli bättre på att sprida kunskapen hos våra kollegor och till patientföreningar, säger Nicklas Oscarsson.
Högre doser kan bli möjliga
Svåra biverkningar efter strålbehandling begränsar ofta den stråldos som kan ges vid cancerbehandling. Att det nu finns en behandling som minskar dessa biverkningar kan möjliggöra högre stråldoser. Därmed ökar chanserna att bekämpa fler tumörer. Forskarna vill nu undersöka om tidig behandling med tryckkammare kan förebygga allvarliga biverkningar.
I studien deltog 70 vuxna personer. Behandlingarna gjordes på fem universitetssjukhus i Norden.
Ungefär 70 procent av svenska tonåringar äter mer socker än vad som rekommenderas, visar en studie. Ett högt intag av socker kopplas även till ett lägre intag av viktiga näringsämnen.
Hur mycket socker svenska ungdomar faktiskt får i sig har man tidigare inte vetat. En avhandling från Göteborgs universitet undersökte detta genom att utveckla en metod för att uppskatta sockerinnehållet i livsmedel.
Metoden användes sedan på data från Livsmedelsverkets nationella kostundersökning, Riksmaten ungdom, mellan åren 2016–2017.
Resultaten visar att det bara är 30 procent av ungdomarna som håller sig under det rekommenderade maxintaget av socker.
Fritt och tillsatt socker
Studien handlar om fritt och tillsatt socker, som är kopplat till en rad negativa hälsoeffekter. Tillsatt socker är det som läggs till vid tillverkning eller matlagning – till exempel socker i läsk, godis, kakor, bakverk och vissa frukostflingor.
Fritt socker är både tillsatt socker och det socker som naturligt finns i honung, sirap, fruktjuice och fruktjuicekoncentrat.
– Eftersom det finns råd kring intaget av både tillsatt socker, och sedan 2023 även fritt socker, är det viktigt att kunna följa upp hur väl dessa följs för att ha underlag för att kunna främja en god folkhälsa med olika hälsofrämjande insatser, säger Julia Wanselius, doktorand i kostvetenskap vid Institutionen för kost- och idrottsvetenskap på Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.
Vuxna rekommenderas att äta mellan 50-75 gram socker om dagen. Bild: Photorista, Depositphotos
Rådet om socker
Gränserna för det rekommenderade maxintaget av socker sätts i relation till hur mycket kalorier man konsumerar och uttrycks i energiprocent (E%).
Intaget av både tillsatt och fritt socker rekommenderas att begränsas till max 10 energiprocent, men gärna lägre, det vill säga max 10 procent av alla kalorier man äter. För vuxna motsvarar det ca 50-75 gram socker per dag. Ett glas juice (200 milliliter) innehåller cirka 15 gram fritt socker, ett glas läsk (200 milliliter) innehåller cirka 20 gram fritt socker och en tallrik sötad fruktyoghurt (200 gram) innehåller cirka 20 gram fritt socker.
Lägre intag av viktiga näringsämnen
Läsk, godis, kakor och bakverk är de största källorna till socker i ungdomars kost och står för cirka 70 procent av allt tillsatt socker som de äter, visar studien. Det är mest hemma under helgerna som de äter sockret och det äts oftast utanför huvudmåltiderna.
Studien visar också att ett högt intag av socker är kopplat till ett lägre intag av viktiga näringsämnen som vitaminer, mineraler och fullkorn.
– De flesta ungdomar äter för mycket socker. Även om genomsnittsintaget ligger nära den rekommenderade maxgränsen är det fortfarande en betydande andel som överskrider den, säger Julia Wanselius.
Kostråd behöver formuleras om
Informationen om sockerintaget behöver förändras för att få unga att äta mindre socker, kommer studien fram till. Istället för att fokusera på att rekommendera mindre socker föreslår Julia Wanselius att försöka få unga att äta och dricka mindre av vissa specifika livsmedel, exempelvis läsk och godis.
– Vi vet nu att några få näringsfattiga livsmedel står för den största delen av det socker ungdomar konsumerar. Det skulle vara mer effektivt att rikta kostråd mot dessa specifika produkter, istället för att prata om socker i allmänhet.
Socker som naturligt finns i exempelvis frukt räknas varken som fritt eller tillsatt socker. Bild: Shelley Pauls, Unsplash
Frukt har varken tillsatt eller fritt socker
Tillsatt socker är socker som har lagts till i livsmedel vid tillverkning eller matlagning, till exempel socker i läsk, godis, kakor, bakverk och vissa frukostflingor.
Fritt socker är både tillsatt socker och det socker som naturligt finns i honung, sirap, fruktjuice och fruktjuicekoncentrat.
Socker som finns naturligt i hela frukter, grönsaker och mjölk räknas inte som fritt socker. Det är livsmedel som bidrar med näringsämnen och är viktiga i vår kost.
Högt intag av tillsatt och fritt socker kan öka risken för karies, övervikt, typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdomar. Det tar också plats från annan mat och bidrar med kalorier men lite näring. Därför rekommenderar Livsmedelsverket och Världshälsoorganisationen att socker ska utgöra max 10 procent av det dagliga energiintaget – och helst under 5 procent för ytterligare hälsovinster.
Bukspottkörtelcancer är en av de dödligaste formerna av cancer. Nu har forskare upptäckt celler som kan bli viktiga i forskningen om nya behandlingar av sjukdomen.
Varje år får omkring 1 300 svenskar cancer i bukspottkörteln. Det är en av de dödligaste cancerformerna, vilket beror på att den ofta upptäcks sent och svarar dåligt på cellgiftsbehandlingar.
Nu har forskare vid Umeå universitet upptäckt en tidigare okänd typ av celler som omger cancercellerna vid tumörer i bukspottkörteln. Cellerna som upptäckts motverkar att tumören växer.
– Vi är ännu långt ifrån någon botande behandling, men detta kan visa på en framkomlig väg för fortsatt forskning, säger Daniel Öhlund, docent i onkologi vid Umeå universitet, i ett pressmeddelande.
Underlättar för kroppens egna immunförsvar
Forskarna undersökte bindvävsceller som omger cancerceller. De kallas cancerassocierade fibroblaster (CAF) och spelar en viktig roll för hur cancern utvecklas. Vissa av dessa bindvävsceller stimulerar cancercellernas tillväxt och bidrar till att de är motståndskraftiga mot cellgifter. De gör alltså cancern aggressivare och svårare att behandla.
Men i sitt arbete hittade forskarna en undergrupp av CAF som beter sig tvärtom. De kan istället hålla tillbaka cancern och därmed underlätta för kroppens egna immunceller att angripa cancercellerna.
Nästa steg: Hjälpa cellerna att hålla tillbaka cancern
Den nyupptäckta gruppen celler heter ifCAF (interferonrespons cancerassocierade fibroblaster). Trots att de är få tror forskarna att de kan bli viktiga för framtida forskning.
– Den öppning vi ser är om man skulle kunna stimulera bildandet av denna nyupptäckta och snällare typ av bindvävsceller runt cancercellerna, och då på bekostnad av de andra typerna av bindvävsceller som gör cancern aggressiv, säger Daniel Öhlund.
Nu ska forskarna studera olika läkemedel som skulle kunna främja bildandet av ifCAF-celler, så att de ökar i antal och därmed bromsar sjukdomsutvecklingen. Det kan bli ett mål för framtida läkemedel.
Betydligt fler män än kvinnor får cancer i struphuvudet, trots att rökning är ungefär lika vanligt bland båda könen i dag. Forskare tror att piprökning kan vara en orsak.
I en studie från Umeå universitet undersökte forskarna förekomsten av cancer i struphuvudet bland svenska män och kvinnor under perioden 1970–2021, utifrån data i det svenska cancerregistret. Det är ungefär 180 svenskar som får cancersorten varje år och fyra av fem drabbade är män.
Samtidigt visar studien att könsskillnaderna blir allt större ju högre upp i ålder man kommer. I åldern 50–74 år drabbas tre till fyra gånger så många män som kvinnor, medan det i åldern 80–84 år är tio gånger vanligare bland män.
Lika många kvinnor som män röker
Anledningen till att cancer i struphuvudet främst drabbar äldre anses bero på tobaksrökning. På 1960-talet rökte nästan varannan man, medan kvinnorna rökte betydligt mindre. Till exempel rökte varannan man i åldern 50-69 dagligen år 1963, medan bara var tionde kvinna i samma ålder gjorde det.
Men med tiden har det jämnats ut och i dag är är det ungefär lika många män som kvinnor som är eller har varit rökare. Trots det är cancer i struphuvudet fortfarande mycket vanligare bland män.
Att röka pipa vanligare bland män
Något som enligt forskarna skulle kunna förklara de stora skillnaderna mellan män och kvinnor är att betydligt fler män röker pipa. Vid piprökning finns inget filter som tar bort stora partiklar och det sker en kraftig bildning av tjärämnen vid förbränningen av tobak i pipan. Vissa tjärämnen är cancerframkallande.
Tobaksrök innehåller många olika ämnen och sammansättning och halt i röken kan variera beroende på om man röker cigaretter, pipa, vattenpipa, typen av tobak, filter och tillsatser till tobaken.
– Det är absolut ingen bra idé att istället gå över till cigaretter, då går man ur askan rakt in i elden och ökar risken för lungcancer. Att sluta röka helt är det enda som verkligen fungerar, även om det tar tid innan risken för olika cancerformer är nere på icke-rökares nivå, säger Bengt Järvholm professor vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa på Umeå universitet, i ett pressmeddelande.
Inte säkert att cancerrisken snabbt minskar
Tidigare studier har visat att risken att drabbas av cancer i struphuvudet minskar snabbt efter man slutar att röka. Ett WHO-organ har sagt att risken tio år efter man slutat röka skulle vara densamma som för en icke-rökare. Studien från Umeå universitet tyder på att risken inte alls minskar lika snabbt, särskilt bland äldre.
– Även om det tycks ta längre tid än man tidigare trott att minska risken för olika cancerformer, är det alltid klokt att sluta röka så snart som möjligt. Helst ska man förstås aldrig börja, säger Bengt Järvholm.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
