I mer än tio år har cytostatika och autolog blodstamcelltransplantation – där stamceller tas från patientens eget blod – använts som behandling av den neurologiska sjukdomen multipel skleros, MS.
Osäkerhet har dock funnits hur väl behandlingen fungerar över tid. Nu visar en studie vid Uppsala universitet att behandlingen är både säker och effektiv.
– Våra resultat visar att cellgiftsbehandling i kombination med autolog blodstamcelltransplantation kan ges på ett säkert sätt inom vanlig sjukvård och att de flesta som får behandlingen blir både förbättrade och långtidsstabila. Hos mer än hälften av patienterna förbättrades symtomen och två av tre var fria från sjukdomsaktivitet under tio år, säger forskaren Joachim Burman vid Uppsala universitet.
Autolog stamcellsbehandling
Behandlingen syftar till att nollställa immunförsvaret och används mest vid blodcancer.
Behandlingen innebär att blodstamceller tas från personens egen benmärg. Patienten får starka cellgifter innan de egna blodstamcellerna återförs till kroppen. Behandlingen ges vid ett enda tillfälle och kan vara botande både för cancer och MS.
Tidigare forskning har visat att behandlingen är överlägsen standardbehandling med bromsmedicin vid aktiv MS med återkommande skov, om sjukdomen inte svarar på bromsmedicin.
Ovanligt med allvarliga biverkningar
I den nya studien har forskare gjort en genomgång av alla svenska patienter som behandlats med autolog blodstamcellstransplantation vid MS med återkommande skov. Patienterna hade i genomsnitt haft sin sjukdom i mer än tre år och prövat två konventionella läkemedel innan de transplanterades.
Den genomsnittliga patienten hade 1,7 återfall året innan behandlingen. Under uppföljningen hade de motsvarande ett återfall vart trettionde år.
– Feber och infektioner var de vanligaste biverkningarna, men allvarliga biverkningar var ovanliga. Endast fem personer behövde en kortare tids intensivvård och ingen avled till följd av behandlingen, säger Joachim Burman.
Han betonar att det rör sig om en observationsstudie utan jämförelsegrupp, vilket förhindrar jämförelser med andra behandlingar.
– Vi anser dock att resultaten talar för att behandlingen borde användas mer och att man bör inkludera autolog blodstamcellstransplantation som en standardbehandling för personer med aktiv MS.
Multipel skleros ( MS)
Varje år insjuknar cirka tusen personer i Sverige i MS, som är en autoimmun sjukdom där immunförsvaret angriper den egna hjärnan. Angreppet på hjärnan leder till skov med nya symtom. Några exempel på symtom som kan uppstå vid skov är känselförändringar och synnedsättning.
Sjukdomen är en av de vanligaste orsakerna till neurologisk funktionsnedsättning hos unga vuxna. Kvinnor drabbas drygt två gånger så ofta som män av sjukdomen.
Många förknippar ”natur” med något man åker till landsbygden för att uppleva. Men natur finns absolut i staden, om än i annan form. Det är viktigt att minnas, menar Johan Kjellberg Jensen vid Centrum för miljö- och klimatvetenskap, Lunds universitet. Han har skrivit en avhandling om staden som ekosystem.
– De flesta människor i världen bor idag i städer. Det är där vi möter naturen i vår vardag och det är där nästan alla de miljöeffekter som människan står för samlas, säger Johan Kjellberg Jensen.
– Naturen i staden har också stor betydelse för oss människor. Folk förstår kanske inte alltid hur värdefull den är.
Naturintresse även hos stadsbarn
Johan Kjellberg Jensen och kollegor har bland annat tittat på hur barn i städer respektive på landsbygden uppfattar naturen och hur barnen påverkades när de fick mata vilda fåglar.
Tidigare har forskare argumenterat för att urbanisering försämrar människors koppling till naturen, särskilt hos barn, och att livet i städerna kan göra människor mindre benägna att tillbringa tid i naturen och att engagera sig i miljöfrågor. Men sådana samband kunde Johan Kjellberg Jensens forskargrupp inte se, enligt preliminära resultat. Barnens artkunskap och attityd till naturen, tycks det i den aktuella studien, avgjordes av annat.
Bra med grönska inpå knuten
I samma studie, som ännu inte är publicerad, framgick också en koppling mellan välmående och närhet till natur. Barn som hade grönska i närheten av sitt boende rapporterade ett högre välmående. När städer planeras är det därför nödvändigt att tänka på framtida generationers möjlighet att få uppleva natur, menar Johan Kjellberg Jensen.
– Stadsnaturen är väldigt viktig och vi ska inte glömma att städer är en miljö vi styr över i hög grad. De är konstruerade av människor, för människor. Det betyder att vi faktiskt har stora möjligheter att skapa miljöer som gynnar både natur och folk. Men jag tror att det blir svårt att bygga de omtalade gröna och hållbara städerna med dagens ambitionsnivå. Jag tror att vi måste tänka om gällande staden som plats om vi vill nå hela vägen dit, säger Johan Kjellberg Jensen.
Inhemska arter viktiga i staden
Den biologiska mångfalden kan vara hög i många stadsområden, eftersom städer ofta har vuxit fram på platser med rik natur. Därför är bevarandeperspektivet också högaktuellt i städerna, menar Johan Kjellberg Jensen vidare.
Ett av de resultat som har överraskat honom mest i forskningen är den betydelse som inhemska arter – arter som har funnits i ekosystemet i över 700 år – har för stadens biologiska mångfald.
– Jag blev förvånad över hur tydlig den här effekten var. Insekter och spindlar var påtagligt färre på främmande träd, som är vanliga i stadsplanering, jämfört med inhemska.
Sambandet i sig är inte oväntat. Men det som blev tydligt är att den så kallade ursprungseffekten, det vill säga om ett träd är inhemskt eller inte, har större betydelse för mångfalden än den så kallade stadseffekten, alltså om ett träd står i staden eller på landsbygden.
– Det var något nytt. De främmande träden är också konsekvent negativa över åren. Färre fåglar vill häcka nära dem och ungarna där väger mindre, säger Johan Kjellberg Jensen.
Så påverkas djuren
I en annan studie har han studerat hur man kan förstå vad som påverkar djur i en stadsmiljö.
I staden finns påfrestningar skapade av människan, som buller, artificiellt ljus, föroreningar, hårda ytor, brist på grönska samt ett varmare klimat. Allt finns dessutom samlat på en och samma plats. Ofta har forskare antagit att ju fler störningar som finns, desto starkare bör de negativa effekterna bli. Men Johan Kjellberg Jensen visar att det inte måste vara så – och att vissa effekter i staden kan ta ut varandra.
– För att kunna planera städerna rätt är det viktigt med en fördjupad ekologisk förståelse för urbana områden, annars är risken att man genomför fel åtgärder.
Franz James, Högskolan för konst och design vid Göteborgs universitet, har i en avhandling studerat miljöer där tvångsvård bedrivs. Det handlar om institutioner inom rättspsykiatrin och platser som fängelser och SiS-hem, alltså ungdomshem inom Statens institutionsstyrelse.
Avhandlingen tar upp hur sådana miljöer påverkar människors välbefinnande – och om det finns bättre sätt att designa miljöerna på.
Miljö signalerar förväntan om våld
En slutsats i forskningen är att fängelseliknande miljöer med fast inredning, rostfritt stål och övervakning signalerar att det förväntas att klienterna vandaliserar och är utåtagerande. Men hårda miljöer skapar också begränsningar i människors möjligheter att röra sig och uppleva trygghet.
Det kan, i sin tur, påverka beteendet hos människor i just den riktningen.
– Resultatet pekar på vikten av att i stället skapa miljöer som uppmuntrar till rörelse, skapar bättre sömnkvalitet och bidrar till en känsla av omsorg och trygghet, säger Franz James.
Smarta designlösningar
Forskaren har själv tagit fram en suicidpreventiv garderobsinredning med garderobsskena och galgar, bland annat. Galgsystemet skiljer sig från andra då det inte är möjligt att knyta ett rep eller snöre runt hängskenan och därefter lägga till en onormal tyngd. Då kommer delar av galgen att lossna.
Garderobsinredning.
– Att hänga upp sina kläder bidrar till ökad normalitet samtidigt som små utrymmen kräver smart förvaring. Fokus inom dessa miljöer har tidigare endast varit på säkerhet medan respekt för individen inte har prioriterats. Men det går att designa för båda delar, säger Franz James.
Tvärvetenskapligt arbete
Forskningen har pågått mellan 2014 och 2023. Forskargruppen har bestått av sjuksköterskor, en arkitekt, en kriminolog, en folkhälsovetare och en designer.
Målet är att skapa en förändring av miljöerna i tvångsvården.
– Förhoppningen är att mer kunskap kan leda till att miljöerna blir bättre både för klienter och personal, så att det faktiskt blir den läkande miljö som den behöver vara. I detta ingår även att öka kunskapen hos beställare, arkitekter och beslutsfattare om hur miljön inom tvångsvården påverkar människor, säger Franz James.
Franz James om design: ”I tvångsvård är det viktigt att även tänka suicidprevention, i det här fallet släpper kroken en ligatur vid viss tyngd”.
Franz James, universitetslektor, HDK-Valand – Högskolan för konst och design franz.james@hdk.gu.se
Växter och svampar stödjer nästan allt liv på jorden och förser människor med till exempel mat, medicin och kläder. Men naturens värld är i obalans till följd av dubbla kriser – klimatförändringar och förlusten av biologisk mångfald.
I en ny rapport beskriver forskare det aktuella tillståndet för världens växter och svampar. De har ingående tittat på mångfalden av de byggstenar som upprätthåller ekosystemen och identifierat hot de står inför.
En slutsats i rapporten, som ges ut av Royal Botanic Gardens Kew i London, är att det pågår en kamp mot klockan för att täppa igen kunskapsluckor och bevara den biologiska mångfalden.
– I en tid då växter och svampar hotas allt mer måste vi agera snabbt för att fylla kunskapsluckor och prioritera klokt för deras bevarande. En rad verktyg, tekniker och tillvägagångssätt som studiet av arvsmassa och maskininlärning hjälper oss att skynda på arbetet, säger Alexandre Antonelli, forskningschef vid Royal Botanic Gardens Kew och professor vid Göteborgs universitet.
Många arter har ännu inte upptäckts
Cirka 350 000 arter av örter, buskar och träd, så kallade kärlväxter, är kända för vetenskapen. Men forskarna tror att det återstår uppemot 100 000 arter som ännu inte har upptäckts. Forskarna bedömer att tre av fyra arter som inte har upptäckts redan är hotade av utrotning.
– Vi kom fram till ett tydligt samband mellan beskrivningsåret och risken för utrotning. 77 procent av alla olika arter som beskrevs år 2020 bedöms som hotade. Därför föreslår vi att alla nybeskrivna arter betraktas formellt som utrotningshotade om inte annat bevisas, eftersom en rödlistning kan vara en förutsättning för att kunna att bevara dem, säger biologen Daniele Silvestro vid Göteborgs universitet.
Forskarna tror att 45 procent av alla kända blommande växtarter kan vara hotade av utplåning. Bland de mest hotade finns till exempel växtfamiljerna orkidéer, pepparväxter, ananasväxter och kallaväxter.
Totalt har mer än 8 600 nya växtarter klassificerats och mer än 10 200 nya arter av svampar har fått namn sedan januari 2020.
Kamp mot klockan
Rapporten identifierar även så kallade ”darkspots” – områden som beräknas hysa flest växtarter som finns kvar att upptäcka och kartlägga.
– Genom framsteg inom dna-tekniken tror vi oss veta att det finns det cirka 2,5 miljoner olika sorters svampar på jorden. Det betyder att vi har beskrivit mindre än tio procent av världens svampar. Det innebär att många nya upptäckter ligger och väntar som skulle kunna förse oss med nya källor till livsmedel, medicin och nya kemikalier. I nuvarande takt tar det upp mot 1 000 år att identifiera och klassificera alla okända svampar. Den tiden har vi inte, säger Alexandre Antonelli.
Rapporten är baserad på originalforskning och tidigare studier från många forskargrupper. 200 forskarna har bidragit till rapporten.
Alexandre Antonelli, forskningschef vid Royal Botanic Gardens Kew och professor vid Göteborgs universitet, a.antonelli@kew.org
Daniele Silvestro, forskare på institutionen för biologi och miljövetenskap vid Göteborgs universitet, daniele.silvestro@bioenv.gu.se
Samhällskunskap är ett brett ämne och kan beskrivas som ett demokratiämne och ett ekonomiämne – med mera.
Universitetslektorn Evelina Möllenborg, Linnéuniversitetet, har i en avhandling intervjuat elever, lärare och rektorer om deras erfarenheter av undervisningen i samhällskunskap. Demokratiaspekterna i ämnet har varit i fokus.
Om forskningen
98 gymnasieelever från yrkesprogram och högskoleförberedande program har intervjuats, på totalt nio gymnasieskolor. Evelina Möllenborg har även talat med lärare i samhällskunskap och rektorer på samma skolor, samt analyserat gymnasieskolans ämnesplan i samhällskunskap. Ämnesplaner är den del av läroplanen som handlar om specifika skolämnen.
Källa: Linnéuniversitetet.
I avhandlingen pekar hon på skillnader i ämnesplanen i samhällskunskap mellan yrkesprogram och högskoleförberedande program. Området ”politiska ideologier” ingår exempelvis enbart på högskoleförberedande program.
– Elever på yrkesprogram ska alltså lära sig om samhället och om politiska val, utan att samtidigt erbjudas kunskaper om ideologierna bakom. Samma sak gäller undervisning om förhållningssätt till digitaliseringsfrågor, säger Evelina Möllenborg och fortsätter:
– Jag frågar mig varför dessa aspekter av ämnet samhällskunskap endast angår vissa elever i gymnasieskolan. En skola med alltför stora skillnader mellan yrkesprogram och högskoleförberedande program riskerar att leda till ett A-lag och ett B-lag när det gäller elevers framtidsmöjligheter som samhällsmedborgare.
Mer enkla faktakunskaper
Hur undervisningen är upplagd varierar både i teori och praktik.
– Elever på yrkesprogram läser en kortare kurs i samhällskunskap och undervisningen har dessutom en tendens att handla mer om enkla faktakunskaper. För högskoleförberedande program är analysförmåga och teoretisk kunskap starkt betonad, säger Evelina Möllenborg.
Kan skapa kunskapsgap
Att det är så här olika riskerar att skapa luckor i kunskapen om demokrati och politik hos stora elevgrupper, menar hon.
Samtidigt förväntas varken eleverna på yrkesprogram eller på högskoleprogram i någon större utsträckning engagera sig i samhället eller demokratin som vuxna. Den slutsatsen drar Evelina Möllenborg efter att ha analyserat vilken typ av medborgare som ämnesplanen och samhällskunskapsundervisningen betonar.
– Den svenska gymnasieskolans samhällskunskap betonar i stor utsträckning medborgarbildning som en fråga om att forma personligt ansvarsfulla medborgare som tar ansvar för sitt eget liv och som inte ställer till några problem för sina medmänniskor eller för samhället.
Demokrati behöver prioritet
Evelina Möllenborg hoppas att hennes forskning ska läsas av lärare och bland annat leda till att undervisning inriktad mot demokrati prioriteras.
– Jag vill också att resultaten ska komma till nytta för de politiker och skolmyndigheter som fattar beslut om hur skolans undervisning i samhällskunskap ska utformas. Lärare måste få reella möjligheter att erbjuda en undervisning som leder mot att elever blir demokratiska medborgare.
I en studie har forskare undersökt svängningar i jetströmmarna på norra halvklotet. Jetströmmar är snabba atmosfäriska vindar som ständigt cirkulerar i smala band från väster till öster på cirka 11 kilometers höjd.
Vanligtvis rör de sig på en relativt rak linje och fungerar som en barriär mot de kalla luftmassorna runt nordpolen. Men de kan också bilda stora vågformer som tillåter polarluften att strömma söderut.
Svängningar i jetströmmen vanligare
I studien upptäckte forskarna att vissa specifika svängningar har ökat både i frekvens och storlek under de senaste 50 åren. Forskarna tror att det hänger ihop med de snabba klimatförändringarna som sker i både Arktis och tropikerna.
– Det råder stor osäkerhet kring hur klimatförändringar påverkar atmosfäriska strömmar och därmed extremt väder. I den här studien ser vi dock ett tydligt mönster där specifika svängningar i jetströmmen blir vanligare och mångdubblar risken för extrem kyla eller nederbörd i vissa delar av Nordamerika och Europa, medan andra regioner blir ovanligt varma eller torra i gengäld, säger Gabriele Messori som är professor i meterologi vid Uppsala universitet.
Förändringarna kan orsaka långa perioder av mycket sträng kyla eller nederbörd i vissa regioner. När de här extrema väderhändelserna slår till mot både Nordamerika och Europa samtidigt är det oftast västra Nordamerika, sydvästra Europa och Skandinavien som drabbas hårdast. Och forskarna ser redan resultatet av det.
Samtidigt extremväder
Under 1950-talet inträffade i genomsnitt en sådan här extrem väderhändelse om året samtidigt på båda sidor om Atlanten. Nu sker det i snitt två gånger per år.
Den här typen av väderhändelser är kostsamt för samhället eftersom de kan lamslå energi- och transportsystem. Tidigare studier har dessutom visat att extremväder orsakat tiotusentals människors död bara under det senare året.
– Om hundra år kommer vi förmodligen inte att behöva oroa oss lika mycket för extrem kyla, eftersom allt blir varmare. Men idag och framöver är kyla fortfarande en mycket relevant risk, säger forskaren Kai Kornhuber vid Columbia-universitetet i USA.
– Det här är ytterligare ett bevis för att extremväder över Nordamerika och Europa ofta är synkroniserat, säger Gabriele Messori.
Gabriele Messori, professor i meteorologi vid institutionen för geovetenskaper vid Uppsala universitet, gabriele.messori@geo.uu.se
Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor och även den vanligaste orsaken till att kvinnor avlider av cancer. Bröstcancer kan botas med kirurgi. Trots det är dödligheten hög eftersom vissa tumörer har utvecklat dottertumörer, metastaser, innan de upptäcks. Vissa patienter drabbas även av återfall trots att de fått behandling.
Historiskt sett har cancercellen varit i fokus inom bröstcancerforskningen, men allt fler studier visar att även den så kallade stödjevävnaden i bröstet aktivt deltar i bröstcancerutvecklingen.
I en avhandling vid Umeå universitet har ämnet kollagen IV (4) studerats. Studier visar att det kan ge viktig information vid en bröstcancerdiagnos.
– Den goda nyheten är att upptäckten kan innebära att det i framtiden blir enklare att avgöra vilka patienter som löper större risk för återfall i bröstcancer och bör följas upp med tätare intervall, genom att mäta halterna av ämnet i blodet, säger Malin Jansson, doktorand vid Umeå universitet.
Finns i stödjevävnad vid bröstcancer
Kollagen är ett fiberprotein som naturligt finns i olika varianter i kroppens olika vävnader. Den fjärde varianten av proteinet, kollagen 4, finns normalt sett i friska bröst enbart runt mjölkgångarna, men vid bröstcancer ses det även i bröstets stödjevävnad.
Avhandlingen visar att patienter med tumörer med hög halt av kollagen 4 i stödjevävnaden löper högre risk att utveckla spridd sjukdom och har sämre överlevnadsprognos än patienter med lågt innehåll av detta kollagen. Ämnet finns även i blodet.
– Höga nivåer av kollagen IV i blod hos patienter med bröstcancer kan vara ett tecken på att det finns spridd bröstcancer. Därmed öppnas för möjligheten för att ett enkelt blodprov ska bli ett viktigt framtida komplement inför val av behandling, säger Malin Jansson.
Det finns även studier som visar att kollagen 4 också kan vara drivande i cancerutvecklingen och alltså inte enbart en markör. Men eftersom ämnet normalt förekommer i kroppen där det är nödvändigt i andra processer, är det i nuläget svårt att tänka sig en behandling som trycker ned ämnet.
Så gjordes studierna
Avhandlingen baseras på studier av tumörvävnad från 1395 kvinnor med bröstcancer. En antikropp riktad mot kollagen 4 användes för infärgning av tumörvävnaden. Infärgningen av kollagen 4 graderades sedan i en tregradig skala.
Kollagennivåerna mättes i blodet hos friska kontrollpatienter som opererats för icke elakartade åkommor, patienter med bröstcancer enbart i bröstet samt bröstcancerpatienter med skelett- och levermetastaser.
Malin Jansson, doktorand vid institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Umeå universitet och överläkare inom bröstcancerkirurgi vid Norrlands universitetssjukhus, malin.jansson@umu.se
Forskare vid Stockholms universitet har velat undersöka om pappaledighet påverkar alkoholrelaterad sjuklighet och dödlighet. De har därför studerat effekterna av föräldraledighetslagen som infördes i Sverige 1995.
Lagen uppmuntrar pappor att använda möjligheten till föräldraledighet genom att reservera 30 dagars ledighet enbart för dem. Reformen resulterade i att andelen pappor som utnyttjade föräldraledighet ökade från 40 procent till över 70 procent.
Sjukhusinläggningar minskade med 34 procent
Efter att reformen infördes minskade antalet akuta alkoholrelaterade sjukhusinläggningar av pappor, konstaterar forskarna bakom studien.
– Våra resultat är ganska anmärkningsvärda med tanke på studiens allvar. Även om alkoholrelaterade sjukhusinläggningar var relativt ovanliga fann vi att efter att reformen infördes minskade antalet akuta alkoholrelaterade sjukhusinläggningar av pappor med 34 procent under de två åren efter barnets födelse. De minskade även något 8 respektive 18 år efter födseln, säger forskaren Helena Honkaniemi vid Stockholms universitet.
De flesta förändringar återfanns bland sjukhusinläggningar för alkoholförgiftning och alkoholrelaterade psykiska störningar samt beteendestörningar.
– Ytterligare analyser där vi utvärderat förändringar i användningen av föräldraledighet från före till efter lagändringen tyder på att dessa hälsokonsekvenser kan förklaras av ökningen av fäders användande av föräldraledighet, snarare än andra underliggande trender, säger Helena Honkaniemi.
Forskarna såg däremot inga förändringar när det gäller dödlighet kopplad till alkoholkonsumtion.
Kan minska skador
Forskaren Sol Juárez vid Stockholms universitet tror att forskningsresultaten kan vara användbara för beslutsfattare.
– Politiker bör överväga det faktum att pappor som tar ut föräldraledighet inte bara främjar ett mer jämställt deltagande i omsorgen om barnen. Det kan också minska andelen alkoholrelaterade skador, säger hon.
Studien bygger på svenska registerdata över alla fäder till barn födda från januari 1992 till december 1997, tre år före och tre år efter att reformen infördes.
Helena Honkaniemi, forskare vid institutionen för folkhälsovetenskap, Stockholms universitet, helena.honkaniemi@su.se
Jesper Hamark och John Lapidus, forskare i ekonomisk historia på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, har studerat hur svenska fackförbund har tänkt och argumenterat kring inkomstförsäkringar, och hur detta har förändrats med tiden.
Inkomstförsäkringar, så funkar de
Arbetslösa har rätt till 80 procent av tidigare inkomst – men bara upp till en viss inkomstnivå. 1990 fick medelinkomsttagaren 76 procent av tidigare inkomst, 2015 bara 41 procent. Trots höjningen av det så kallade inkomsttaket pandemiåret 2020 får medelinkomsttagaren fortfarande endast drygt 60 procent av tidigare inkomst via a-kassan.
Till följd av detta erbjuder fackförbunden kompletterande inkomstförsäkringar åt sina medlemmar, så att medlemmarna vid arbetslöshet ska kunna få en högre ersättning, sammantaget, än de annars hade fått.
Källa: Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.
Utbetalningar från inkomstförsäkringar fyller i en del av det ökade ”glappet” mellan a-kasseersättningen och den tidigare inkomsten från jobbet, se faktaruta.
Många fackförbund erbjuder inkomstförsäkring till sina medlemmar. Och både ledningarna för fackförbunden och fackets medlemmar lyfter fram den urholkade a-kassan som den främsta drivkraften bakom inkomstförsäkringar, enligt forskarna vid Göteborgs universitet.
Skapar konkurrens mellan fack
Forskarna beskriver hur inkomstförsäkringar samtidigt skapar konkurrens mellan fackförbunden vad gäller att behålla och rekrytera nya medlemmar.
Tidigare fanns förbundsledningar som utifrån ideologiska ståndpunkter värnade om den svenska välfärdsmodellen och varnade för att inkomstförsäkringar kunde utgöra ett hot mot a-kassan. Men när facken väl hade beslutat att erbjuda dessa försäkringar klingade varningarna av.
Kan bli dyrt
Det finns en skillnad i inställningen till inkomstförsäkringar mellan olika fackförbund. För fackförbund med hög arbetslöshet och relativt höga löner kan det hela bli dyrt. Byggnadsarbetarförbundet valde till exempel att avsluta försäkringen när den visade sig bli allt för kostsam, enligt forskarna.
Vidare uppger enskilda medlemmar och fackföreningar att höglönemedlemmar subventioneras av låglönemedlemmar.
– Inom Livsmedelsarbetareförbundet har kritiken framförts att lågavlönade inte har nytta av inkomstförsäkringen, eftersom de inte tjänar över taket i a-kassan. Ändå är man med och betalar för en försäkring som gynnar de högst betalda inom förbundet, säger Jesper Hamark, doktor i ekonomisk historia.
Pekar mot mer konservativ modell
Denna utveckling, menar forskarna, belyser komplexiteten i de svenska fackföreningarnas inställning till inkomstförsäkringar och den pågående diskussionen om välfärdens framtid.
Utvecklingen innebär också ett steg i riktning mot en mer konservativ eller liberal välfärdsmodell.
– Bland annat får vi en mer yrkesbaserad välfärd där arbetsgivare och fackföreningar, snarare än staten, tillhandahåller olika typer av välfärdslösningar, säger John Lapidus, doktor i ekonomisk historia.
Jesper Hamark, doktor i ekonomisk historia, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet jesper.hamark@econhist.gu.se
Akut myeloisk leukemi, AML, är en form av blodcancer. Med dagens behandlingar är den genomsnittliga femårsöverlevnaden bland vuxna cirka 30 procent.
– AML är den vanligaste formen av leukemi bland vuxna och har hög dödlighet, därför är det angeläget att hitta nya effektiva behandlingar, säger forskaren Sten Eirik Jacobsen vid Karolinska institutet.
Mutationer kan bli måltavla för behandling
Den senaste åren har framsteg gjorts inom immunterapi där patienters cancerdrivande mutationer används som måltavlor för behandling. Problemet med denna typ av behandling har hittills varit att de flesta mutationer är unika för enstaka patienter. Behandlingen måste därför skräddarsys till varje patient.
Det är också vanligt att vissa cancerceller inte uttrycker mutationen och svarar då inte på behandling. Det är dessutom väldigt få mutationer som har möjlighet att aktivera immunförsvaret, vilket är en nödvändighet för lyckad immunterapi.
Vissa mutationer hittas dock i flera patienter och är särskilt intressanta att använda som måltavlor för behandling. Ett exempel är mutationer i genen FLT3, som är vanliga vid AML och ofta bidrar till att driva på sjukdomsförloppet.
T-celler känner igen cancerceller
Forskare vid Karolinska institutet och universitetet i Oslo kan nu visa en ny form av immunterapi som angriper cancerceller. De har lyckats identifiera en typ av T-celler i immunförsvaret som känner igen och dödar celler med en specifik mutation i FLT3-genen. Forskarna har även testat vilken effekt dessa T-celler har på AML-celler från patienter.
I ett flertal modeller har patientceller med mutationen transplanterats in i möss, som sedan behandlades med T-cellerna.
Forskarna kunde visa att T-cellerna väldigt snabbt och effektivt eliminerade cancern, utan att märkvärt påverka friska celler utan mutationer.
– Ett väsentligt fynd vi gjorde var att påvisa att dessa T-celler också eliminerande cellerna som gav upphov till leukemin, de så kallade leukemiska stamcellerna, säger forskaren Madeleine Lehander vid Karolinska institutet.
Måltavlor för behandling
Idag finns ingen godkänd immunterapi mot AML, med undantag för stamcellstransplantation som är en behandling som kan ha livshotande biverkningar.
– Våra experimentella studier visar att mutationer som delas mellan patienter kan vara attraktiva måltavlor för framtida effektiv T-cellsbehandling mot AML och potentiellt andra cancerformer, säger forskaren Sten Eirik Jacobsen vid Karolinska institutet.
Madeleine Lehander, doktorand vid institutionen för medicin, Karolinska institutet, madeleine.lehander@ki.se
Sten Eirik Jacobsen, professor vid institutionen för medicin, Karolinska institutet, sten.eirik.jacobsen@ki.se
De senaste decennierna har inkomstskillnaderna i Sverige i snitt trefaldigats och har ökat snabbare än i något annat OECD-land.
I USA är det belagt att ökad ojämlikhet i inkomst går hand i hand med en ökad uppdelning av var människor bor, så kallad inkomstsegregation. Forskaren Selcan Mutgan vid Linköpings universitet och kollegan Jonathan Mijs vid universitet i Boston, USA, har undersökt om detta även gäller i Sverige.
–Tidigare forskning visar att var du bor blir allt viktigare för dina möjligheter. Barn i fattigare områden som aldrig möter mer högutbildade personer brukar till exempel ha lägre utbildning senare i livet, säger Selcan Mutgan.
Segregationen nästan lika hög i Sverige
Med hjälp av data från Statistiska Centralbyrån har forskarna analyserat hur mycket alla invånare i Sveriges 231 större kommuner tjänade och i vilka områden de bodde under åren 1990 till 2017. Utvecklingen i Stockholm, Göteborg och Malmö har granskats extra noga.
Det visar sig att ökningen av inkomstsegregation är nästan lika hög i Sverige som i USA. Sambandet med de ökade inkomstskillnaderna är statistiskt säkerställd.
Några grupper sticker ut
I storstäderna är det de allra rikaste som lever mest segregerat, men det har egentligen inte förändrats under 30 år. Segregationen för de tio procent av befolkningen som tjänar allra minst är också i stort sett den samma.
Den stora skillnaden gäller människor på inkomstnivån strax över den minsta. De bor alltmer sällan i samma områden som medelinkomsttagare och övre medelinkomsttagare.
Skolval är viktigt
Mest märkbar är förändringen för personer med barn. Där har inkomstsegregationen trefaldigats mellan 1990 och 2017. Det kan jämföras med en dryg fördubbling för personer utan barn.
Detta, tror forskaren Selcan Mutgan, kan kopplas till hur föräldrar väljer skola till sina barn. Föräldrar i en högre inkomstklass har råd att flytta närmare de skolor som de vill att deras barn ska gå i, medan föräldrar med lägre inkomster har färre valmöjligheter.
Flyttar inte vid högre inkomst
Forskarna har också undersökt hur inkomstsegregationen har förändrats i gruppen infödda svenskar respektive i gruppen icke-västerlänningar. Det visar sig att även om ojämlikheten när det gäller inkomst ökat på samma sätt i bägge grupperna, är inkomstsegregationen lägre inom den icke-västerländska gruppen. Med andra ord flyttar de inte när de får högre inkomst, vilket skiljer Sverige från ett land som USA.
– Det kan bero på hur bostadsmarknaden ser ut i Sverige. Det är allt svårare att hitta bostäder till överkomliga priser, särskilt för invandrare som vanligtvis tjänar mindre än infödda svenskar, säger Selcan Mutgan.
Forskarna: En varningsklocka
Orsakerna till förändringen i inkomstsegregation måste undersökas närmare, enligt forskarna. Men att det här borde vara en varningsklocka för politiker både i Sverige och i andra länder är de överens om.
– Det är en sak att ha ett samhälle där vissa är mer välbärgade än andra. Det är något helt annat när rika och fattiga lever helt separata liv. Det undergräver solidariteten, det undergräver empati och förståelse för varandra. Och det kan vara en riktigt polariserande kraft i samhället, säger Jonathan Mijs.
Forskare från Lunds universitet har samlat in data från svenska kvinnor som ammar eller har ammat. Föräldrarna besvarade bland annat frågan ”Vad anser du vara viktigt för att uppmuntra amning i samhället?” och fick rangordna faktorer som möjliggjorde offentlig amning.
Viktigt att få se andra
Forskare i Irland och Australien har genomfört motsvarande undersökningar i sina länder och sammanlagt har drygt 10 000 personer med amningserfarenhet i de tre länderna besvarat enkäten.
– I alla tre länderna ansåg kvinnorna att det viktigaste för att kunna amma offentligt var att se andra som gör det, säger Christine Rubertsson, professor i reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa vid Lunds universitet och barnmorska vid Skånes universitetssjukhus.
Att få syn på andra är dock inte alltid så lätt, då en del föräldrar drar sig för att amma i publika utrymmen. Här är några utsagor ur forskarnas enkät:
”Avstod (att amma), gick till ett annat rum eller skylde mig maximalt.” ”Försökte skyla så gott jag kunde, för att skydda mitt barn mot dem som måste hävda sig och vara otrevliga.” ”Kollade runtom mig och värderade omgivningen om det känns tryggt och lugnt”. ”Hur pass hungrigt är mitt barn, klarar det sig tills jag kommer hem? Finns det en bättre plats i närheten?”
Hindren för amning handlar inte bara om rädsla för andras blickar eller kommentarer utan också om bristande tillgänglighet, enligt forskarna.
– Kvinnor känner sig hänvisade, eller förvisade till, speciella så kallade amningsrum eller toaletter, säger Christine Rubertsson.
Vad är problemet med det?
– I shoppingcentrum vill kvinnor exempelvis sitta på ett café och amma, inte avsides och isolerade i speciella rum. Det blir också svårt att amma i särskilda utrymmen om man har andra syskon eller familj med sig.
Varför är det här viktigt, anser ni?
– För en fungerande amning är det helt avgörande att föräldrarna lär sig tolka sina barns signaler och besvarar dem. Spädbarn ska inte behöva vänta på att mamman hittar en undanskymd plats för att kunna amma, säger Christine Rubertsson.
Rekommendationen i Sverige är amma eller ge bröstmjölk de första sex månaderna.
– Vi ser i nationella data att 12 procent år 2021 lyckades följa de rekommendationerna. Om det blir svårt för kvinnor att amma utanför hemmet begränsas möjligheten att följa denna rekommendation, säger Christine Rubertsson.
Tydlig acceptans krävs
Samhället bör tydligare välkomna amning oavsett plats, enligt forskarna. De menar att det bör vara mer tydligt uttalat att de platser som andra har tillgång till även erbjuds den som ammar. Till stöd för detta finns lagar och andra skrivelser, till exempel de svenska jämställdhetsmålen. Där talas det bland annat om att hänsyn ska tas till ”könsspecifika tillstånd”. Diskrimineringslagen är också tydlig med att samhället ska vara lika tillgängligt för alla, oavsett kön.
En del föräldrar och barn föredrar att amning sker i ett lugnt och avskilt rum. Men att välkomna amning varhelst behovet uppstår är den rimliga hållningen från samhällets sida, menar forskarna. En del av dem som svarat i forskarnas undersökning föreslår exempelvis att det sätts upp tydliga skyltar i offentliga miljöer om att amning är något välkommet.
– Det säger ju något att dagens amningsrum ofta ligger undanskymda, intill toaletter. Detta går emot det våra resultat visar, att amningen behöver synliggöras betydligt mer, säger forskaren Charlotta Dykes.
Christine Rubertsson, professor i reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa vid Lunds universitet och barnmorska vid Skånes universitetssjukhus christine.rubertsson@med.lu.se
Att vuxna med bipolär sjukdom i högre utsträckning också har fetma är känt sedan tidigare. I en ny studie blir det tydligt i vilken omfattning och hur fort gruppen påverkas av fetmaepidemin.
Forskarna undersökte utveckling av BMI, kroppsmasseindex, under åren 2008-2019 i ett urval av cirka 22 000 personer med bipolär sjukdom. De undersökte också BMI-utvecklingen bland drygt 71 000 individer från den allmänna befolkningen i Sverige.
Under de tolv åren ökade andelen med fetma i den allmänna befolkningen från 11 till 15 procent bland män. Bland kvinnor ökade andelen med fetma från 10 till 13 procent.
I gruppen med bipolär sjukdom ökade andelen med fetma från 22 till 29 procent bland män och från 25 till 33 procent bland kvinnor.
Svarar sämre på läkemedel
Bipolär sjukdom finns hos två-tre procent av befolkningen och kännetecknas av perioder av mani och depression. Utan behandling är sjukdomen ofta allvarlig och handikappande, men med stöd av läkemedel och pedagogisk samt psykologisk behandling kan de flesta leva ett vanligt liv.
Forskarna varnar dock för vad de stora ökningarna och höga nivåerna av fetma vid bipolär sjukdom kan leda till. Det gäller inte bara försämrad prognos för hjärt-kärlsjukdom, artros, astma, flera former av cancer och risk för misslyckad antibiotikabehandling.
– Utöver de allmänna negativa effekterna kan fetma också kopplas till sämre svar på antidepressiva medel och på preparaten litium och valproat hos individer med bipolär sjukdom. Övervikt försämrar också den övergripande prognosen för bipolär sjukdom genom att öka sannolikheten för återfall och svårighetsgraden av svängande humörepisoder, säger forskaren Hemen Najar på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
Risk för trendbrott i dödlighet
Studien visar hur snabbt BMI stiger hos gruppen med bipolär sjukdom jämfört med den allmänna befolkningen. Ökningen per årtionde var 0,4 enhet för män och 0,6 för kvinnor i den allmänna befolkningen. Det kan jämföras med 1,1 enhet för män och 1,4 för kvinnor med bipolär sjukdom.
Att BMI-gapet ökar får konsekvenser, enligt forskarna. Kombinationen bipolär sjukdom och fetma utgör en samsjuklighet som drabbar individer och ökar risken för förtida död i gruppen med bipolär sjukdom.
– Faktum är att hälsokonsekvenserna av ökande fetma kan vända nedgången i för tidig dödlighet och samsjuklighet som observerats under de senaste fyra decennierna. Kvinnor med bipolär sjukdom och de med högst BMI är de mest drabbade individerna, konstaterar Hemen Najar.
Studiens data hämtades från det nationella kvalitetsregistret BipoläR och Statistiska centralbyråns nationella undersökningar av levnadsförhållanden.
Hemen Najar, forskare i psykiatri och neurokemi på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och överläkare på Sahlgrenska universitetssjukhusets psykosklinik, hemen.najar@gu.se
Ledgångsreumatism är en kronisk inflammatorisk sjukdom som främst leder till svullna leder och smärta. Även andra organ som hud, ögon, lungor, hjärta och blodkärl kan påverkas.
I en ny studie, där över 200 000 kvinnor i Storbritannien ingick, har forskare vid Uppsala universitet upptäckt ett samband mellan användning av könshormoner och risken för att utveckla ledgångsreumatism.
Studien visar att p-piller tycks ge ett skydd mot ledgångsreumatism. Forskarna kunde se att bland kvinnor som åt p-piller var risken att utveckla ledgångsreumatism 19 procent lägre jämfört med personer som aldrig använt preventivmedlet.
– Även efter att kvinnorna slutat ta p-piller kunde vi se en elva procent lägre risk för att utveckla ledgångsreumatism, säger forskaren Fatemeh Hadizadeh vid Uppsala universitet.
Hormonbehandling ökar risken
I studien undersöktes även om hormonbehandling under klimakteriet kunde påverka risken för att utveckla ledgångsreumatism senare i livet.
Resultaten visade att kvinnor som fick hormonbehandling löpte 16 procent högre risk för ledgångsreumatism än dem som aldrig fått behandlingen.
Att risken skiljer sig så markant mellan p-pilleranvändning och hormonbehandling i övergångsåldern kan ha sin förklaring i att de båda läkemedelstyperna består av olika sorters hormoner. De tas inte heller i samma samma doser.
Läkemedlen används också under olika perioder i en kvinnas liv, något som i sig kan påverka sjukdomsrisken. Även förändringar i kroppen som sker efter klimakteriet, då förhållandet mellan kvinnans naturliga hormoner förändras, kan ha effekt på hur kvinnor påverkas av olika hormonella läkemedel, menar forskarna.
Resultaten kan få betydelse för nya läkemedel
Studien är ett steg framåt för ökad förståelse av det komplexa samspelet mellan hormonanvändning och ledgångsreumatism, enligt forskaren Weronica Ek vid Uppsala universitet.
– Resultaten kan komma att leda till mer välinformerade rekommendationer till kvinnor som har en ökad risk att drabbas av ledgångsreumatism. Den nya kunskapen kan också få betydelse när nya läkemedel utvecklas, säger hon.
Fatemeh Hadizadeh, postdoktor vid institutionen för immunologi, genetik och patologi, Uppsala universitet, fatemeh.hadizadeh@igp.uu.se
Weronica Ek, forskare vid Institutionen för immunologi, genetik och patologi, Uppsala universitet, weronica.ek@igp.uu.se
Alzheimers sjukdom är en obotlig hjärnsjukdom som leder till demens och död, och orsakar stort lidande hos både drabbade och närstående. Över 40 miljoner människor världen över uppskattas leva med sjukdomen eller någon form av demens.
Den underliggande orsaken till Alzheimers sjukdom anses vara att felveckade proteiner, så kallade amyloid-beta-peptider, bildar ansamlingar eller aggregat i hjärnan.
Aggregaten som även kallas amyloida plack utlöser en rad skadliga processer i hjärncellerna, neuronerna. Detta leder till celldöd och förlorad hjärnfunktion i det drabbade området.
Hittills finns inga effektiva strategier för att behandla amyloid-ansamling i hjärnan.
Så påverkas cellerna vid demenssjukdomen
Vid Alzheimers sjukdom orsakar amyloid-ansamling bland annat störningar i cellernas metabolism, det vill säga ämnesomsättning.
Detta skapar stress i endoplasmatiskt retikulum – en del av cellen där många av dess proteiner tillverkas. Det kan minska cellernas förmåga att hantera felveckade proteiner, och därför öka ansamlingen av dessa proteiner.
Aggregaten påverkar också funktionen hos mitokondrierna, som är cellernas energikraftverk. Därmed utsätts neuronerna för en ökad oxidativ stress, vilket innebär att vissa molekyler, så kallade syreradikaler, skadar andra molekyler – något som hjärnceller är extra känsliga för.
Nanomaterial minskar ansamling
Forskare på Chalmers tekniska högskola har nu visat att behandling med nanomaterialet grafenoxid leder till minskade nivåer av ansamlade amyloidpeptider.
– Denna effekt av grafenoxid har nyligen visats även av andra forskare, men inte i jästceller. Vår studie förklarar också mekanismen bakom effekten. Grafenoxid påverkar cellernas metabolism, på ett sätt som ökar deras motståndskraft mot felveckade proteiner och oxidativ stress. Detta har inte visats tidigare, säger forskaren Xin Chen vid Chalmers.
Studien har gjorts genom en kombination av proteinanalys och kompletterande experiment. Forskarna har använt bagerijäst som modell för mänskliga celler.
– Cellerna i vår jästmodell liknar neuroner som drabbas av ansamling av amyloid-beta42, den form av amyloidpeptider som är mest benägen att bilda aggregat. Dessa celler åldras snabbare än normalt och uppvisar stress i endoplasmatiskt retikulum, störd mitokondriefunktion och ökad produktion av skadliga reaktiva syreradikaler, säger forskaren Xin Chen vid Chalmers.
Nanoflagor kan gynna nedbrytning
Grafenoxid-nanoflagor används flitigt i olika forskningsprojekt för att till exempel utveckla cancerbehandlingar, målstyrda läkemedelsleveranser i kroppen och biosensorer. De utgör ett tvådimensionellt material av kol och har mycket stor ledningsförmåga.
Nanoflagorna är vattenlösliga och interagerar gärna med biomolekyler som till exempel proteiner. När grafenoxid kommer in i levande celler har det förmågan att påverka veckningen av proteiner.
– Nanoflagorna kan därför störa ansamlingen av proteiner. De kan även främja nedbrytning av aggregat som redan har bildats, säger forskaren Santosh Pandit vid Chalmers.
Forskarna tror att nanoflagorna verkar via två olika processer – som är oberoende av varandra – för att mildra de skadliga effekterna av felveckade proteiner i jästcellerna.
I den ena processen verkar grafenoxid direkt för att hindra ansamlingen av amyloid-beta42. I den andra agerar materialet indirekt genom en för närvarande okänd mekanism där specifika gener för stressrespons aktiveras. Då ökar cellens förmåga att hantera felveckade proteiner och oxidativ stress.
Väcker hopp om framtida behandling
Gåtan Alzheimers sjukdom är långt ifrån löst, men Chalmersforskarna menar att grafenoxid har stor potential för framtida behandling av neurodegenerativa sjukdomar.
– Nästa steg är att testa om det finns möjlighet att utveckla system baserade på grafenoxid för leverans av läkemedel in i celler vid Alzheimers sjukdom.Vi vill också undersöka om grafenoxid har gynnsamma effekter i ytterligare modeller för neurodegenerativa sjukdomar, som Parkinsons sjukdom, säger Xin Chen.
Mer om proteiner och peptider
Proteiner och peptider är i grunden samma typ av molekyl, och består av aminosyror. Peptidmolekyler är mindre – vanligtvis utgörs de av färre än 50 aminosyror – och har en mindre komplicerad struktur. Både proteiner och peptider kan bli deformerade om de veckar sig på fel sätt när de tillverkas i cellen. När många amyloid-beta-peptider ansamlas i hjärnan klassificeras aggregaten som proteiner.
Xin Chen, forskare vid avdelningen för systembiologi, institutionen för life sciences på Chalmers tekniska högskola, cxin@chalmers.se
Santosh Pandit, forskare vid avdelningen för systembiologi, institutionen för life sciences på Chalmers tekniska högskola, pandit@chalmers.se
Thymus, eller brässen, är en körtel som sitter högt upp i bröstkorgen. Det har varit känt länge att det lilla organet är viktigt för utvecklingen av immunförsvaret när vi är barn.
Efter puberteten tillbakabildas thymus och ersätts över tid med fett, eller fettdegenereras som det också kallas. Detta har tolkats som att den förlorar sin funktion. Thymus har därför under lång tid ansetts vara ointressant i vuxen ålder.
Men detta synsätt har utmanats av en del mindre forskningsstudier, framför allt på djur, som talar för att det kan vara en fördel att ha en aktiv thymus i vuxen ålder, och att det skulle kunna ge ökad motståndskraft mot till exempel infektionssjukdomar och cancer.
Det finns hittills bara ett fåtal studier som har undersökt thymus hos vuxna människor.
Kopplas till livsstil och immunförsvaret
I en ny studie har forskare vid Linköpings universitet undersökt thymus utseende med datortomografi hos mer än 1000 personer i åldrarna 50–64 år. Forskarna har även analyserat immunceller i blodet.
Studien ger ny kunskap genom att den kopplar ihop thymus utseende med både livsstils- och hälsofaktorer och immunförsvaret.
– Vi såg en stor variation i thymus utseende. Sex av tio deltagare hade en helt fettdegenererad thymus vilket var mycket vanligare hos män än hos kvinnor, liksom hos personer med bukfetma. Livsstil spelade också roll. Särskilt lågt intag av fibrer i kosten var förenat med fettomvandlad thymus, säger forskaren Mårten Sandstedt vid Linköpings universitet.
När immunförsvaret utvecklas fungerar thymus ungefär som en skola för en typ av immunceller som kallas T-celler, där bokstaven T står för thymus.
Där får T-cellerna lära sig att känna igen bakterier, virus och annat som är främmande för kroppen. De lär sig också att vara toleranta och inte angripa sådant som hör till den egna kroppen, vilket annars kan leda till olika autoimmuna sjukdomar.
Mindre nybildning av T-celler
I studien såg forskarna att de personer som hade en fettomvandlad thymus hade lägre nybildning av T-celler.
– Det är intressant med kopplingen till nybildade T-celler. Det tyder på att det vi ser i avbildning med datortomografi inte bara är en bild, utan att det faktiskt speglar thymus funktion också. Sin ålder och sitt kön kan man inte göra något åt, men livsstilsrelaterade faktorer är påverkbara. Det kanske är möjligt att påverka immunförsvarets åldrande, säger forskaren Lena Jonasson vid Linköpings universitet.
Mer forskning behövs dock innan det går att veta om thymus utseende och därmed immunförsvarets åldrande har betydelse för vår hälsa.
Forskarna går nu vidare med uppföljningsstudier för att ta reda på om bilder av thymus vid datortomografiundersökning kan ge information om framtida sjukdomsrisk.
Mårten Sandstedt, forskare vid institutionen för hälsa, medicin och vård vid Linköpings universitet och överläkare inom radiologi, Region Östergötland. marten.sandstedt@liu.se
Lena Jonasson, forskare vid institutionen för hälsa, medicin och vård vid Linköpings universitet och överläkare i kardiologi vid universitetssjukhuset i Linköping.
Vi använder kakor för att ge dig en bättre upplevelse av vår webbplats.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
Inkomstförsäkringar, så funkar de