En avhandling har undersökt om det kan finnas ett samband mellan kontorsarbetares rörelsemönster och symtom på depression, ångest, utbrändhet, mentalt välbefinnande samt stress. Med rörelsemönster menas hur människor fördelar sömn, stillasittande och fysisk aktivitet under ett dygn.
– Tidigare forskning har ofta fokuserat på ett beteende i taget. Men vi behöver förstå hur kombinationen av sömn, stillasittande och fysisk aktivitet påverkar vår psykiska hälsa. Vi såg att andelen måttlig till intensiv fysisk aktivitet var relaterat till mentalt välbefinnande, även om deltagarna också satt mycket, säger forskaren Lisa-Marie Larisch vid Gymnastik-och idrottshögskolan.
Under sex månader deltog över 260 kontorsarbetare vid två företag i en studie. En grupp fick olika former av stöd för att främja fysisk aktivitet. En annan grupp fick stöd för att minska stillasittandet.
Deltagarna fick individuell rådgivning av hälsocoacher baserad på kognitiv beteendeterapi och motiverande samtal. De hade stående och gående möten på jobbet, promenader under lunchen, gemensam gruppträning och ledare som stöttade och motiverade medarbetarna att delta. En av grupperna fick gratis gymkort.
Rörelser och sömn mättes
För att mäta rörelsemönstret bar deltagarna en rörelsemätare som mätte dagens rörelser och nattens sömn under en veckas tid. De fyllde även i en sömndagbok och ett frågeformulär för att mäta deras psykiska hälsa.
Därefter analyserades hur kontorsarbetarna fördelade sin tid mellan fyra olika kategorier. Här ingick måttlig till hög fysisk aktivitet, lätt fysisk aktivitet, stillasittande, sömn och tid i sängen.
– Vi såg att det mentala välbefinnandet förbättrades hos deltagarna, men inte symtom på depression, ångest och stress. Vi hittade även en positiv effekt på vissa delar av rörelsemönster, som medelintensiteten av fysisk aktivitet. Däremot såg vi ingen effekt på hur de fördelade sin tid i de olika kategorierna, säger Lisa-Marie Larisch.
Stöd av chefen viktigt
Efteråt genomfördes intervjuer och fokusgrupper för att undersöka hur deltagarna upplevde studien och hur det fungerade inom ramen för företagens löpande verksamhet. Resultaten visar att deltagarna upplevde förbättringar i rörelsebeteende och välbefinnande.
En del kontorsanställda upplevde dock att de inte fick stöd av sin närmaste chef och vissa aktiviteter genomfördes inte som planerat.
– Detta kan ha påverkat resultatet. Det blev tydligt att det inte räcker att utrusta individen med verktyg för att förstå och förändra sitt eget beteende utan förutsättningar för att kunna röra sig mer eller sitta mindre måste finnas på arbetsplatsen. Tillgång till gym, friskvårdstimme, en arbetsplatskultur som är tillåtande och chefer som föregår med gott exempel nämndes som stödjande faktorer, säger Lisa-Marie Larisch.
Tidigare studier av föroreningar i vatten har kunnat påvisa en skillnad i koncentrationer vid reningsverk, men inte hur det ser ut i vattendrag och sjöar som tar emot avloppsvattnet från reningsverk. Det senare undersöks dock i en studie från SLU.
Säsongsvariationen visar sig vara knuten till vissa föroreningar och grupper av föroreningar. I vattendrag återfinns UV-filter från exempelvis solkrämer främst under sommaren. Bakteriedödande parabener med antimögel-egenskaper har hittats främst under våren.
– Säsongsvariationen kan bero på användningsmönster av produkter som speglar exempelvis försäljning av solkräm eller medel mot hösnuva, men också säsongsvariationer av kemikalienedbrytande bakterier eller solljus, säger Daniel Malnes, doktorand vid SLU.
Utsläpp stannar kvar i sjöar
Med utgångspunkt i ämnen som tidigare studier funnit i vattenmiljöer i Europa har Daniel Malnes letat efter samma ämnen i sjöar och sammanhörande vattendrag i Sverige.
Längs vägen där tillflödena till sjöarna rinner fram hamnar olika miljöföroreningar i vattnet. De kan exempelvis komma från reningsverk som ofta är placerade i närheten av vattendragen. Många av de miljöföroreningar som ingick i studien är svåra att avlägsna från vattnet i reningsverk med nuvarande teknik.
– Reningsverkens avloppsvatten blandas ut i vattendragen med varierande halter av olika miljöföroreningar. Med vattenflödet når de sedan sjöarna där föroreningarna blandas med varandra, och de föroreningar som inte bryts ner stannar i sjöarna en längre tid. Att det verkligen är så här syns tydligt i provresultaten i mitt arbete, säger Daniel Malnes.
Kan påverka under lång tid
Totalt ingick 23 vattendrag och tre sjöar i den aktuella studien. Att vissa miljöföroreningar är rörliga och motstår nedbrytning i vattenmiljön kan påverka ekosystemet i sjöar under en längre tid, säger Daniel Malnes.
– Detta är olyckligt eftersom sjöarna bidrar med viktiga värden. Till exempel har sjöarna och vattendragen skyddsvärda ekosystem med organismer som bland annat utför viktiga ekosystemtjänster, och sjöarna är dessutom riksintressen som källor för dricksvatten.
Daniel Malnes, doktorand, Institutionen för vatten och miljö, Avdelningen för organisk miljökemi och ekotoxikologi vid SLU, Sveriges lantbruksuniversitet. daniel.malnes@slu.se
Vattenflödena på jordens landyta kan delas upp i ”gröna” och ”blå” flöden. Som den huvudsakliga källan till sötvatten på land tas en del av nederbördsvattnet på land upp av växter som ett ”grönt vattenflöde”. En del rinner ut i vattendrag och floder som det synliga ”blåa vattenflödet”.
Illustration från tidskriften One Earth.
Hur mycket vatten som hamnar i det ”gröna” flödet är nyckeln för grödor och annan växtlighet och därmed för livsmedelsförsörjningen.
Blå vatten – dricksvatten med mera
Det ”blå” vattenflödet är avgörande för de akvatiska ekosystemen och vattentillgången för samhällen. Det handlar till exempel om dricksvatten, men också om bevattning i jordbruket, som förvandlar det blå vattenflödet till grönt.
Gröna vattenflödet större
Två forskare vid Institutionen för naturgeografi vid Stockholms universitet, Daniel Althoff och Gia Destouni, har använt stora mängder observationsdata och maskininlärning för att utveckla en global förutsägelsemodell för hur sötvatten i världen fördelas mellan gröna och blå vattenflöden.
Det visar sig att det gröna vattenflödet överlag är större än det blå på de flesta platser i världen.
Kan skapa problem
Det innebär, till exempel, att när människor ökar jordbruket för att föda en växande befolkning används också mer vatten i det – och förvandlar i processen mer av det blå vattenflödet till grönt. Det kan i sin tur skapa problem för vattensäkerheten, eftersom det blå vattenflödet fyller våra behov av dricksvatten och andra vattenanvändningar i samhället, till exempel för industrier och energiförsörjning.
Vattensäkerheten minskar och sårbarheten ökar än mer för dessa sektorer och hela samhället i och med de klimatförändringar världen upplever och står inför framöver.
Balansen är viktig
Studien, menar forskarna, visar att vi behöver vara försiktiga när vi ändrar vattenanvändningen på olika sätt, eftersom det påverkar tillgången på vatten för andra ändamål.
– De här resultaten är viktiga för att bättre kunna planera och anpassa vår markanvändning och balansera mellan olika sötvattenflöden för att uppfylla olika vattenbehov i samhället, säger Daniel Althoff på Institutionen för naturgeografi, Stockholms universitet.
Gia Destouni, vid samma institution, säger:
– Vår modell är ett lovande verktyg för att kunna förutse tillgången till blått och grönt vatten under olika framtida klimat- och markanvändningsscenarier runt om i världen.
Länge var kampen mot terrorism en angelägenhet för nationella och internationella organ eftersom terrorism betraktades som attacker på stater från aktörer utifrån. Men efter de blodiga dåden i Madrid 2004 och London 2005 blev det uppenbart att blicken också måste riktas mot den egna befolkningen.
Handlingsplaner lyfter risker
Till följd av detta har kommuner skapat egna handlingsplaner för det förebyggande arbetet mot radikalisering och terrorism. Forskare vid Segerstedtinstitutet, Göteborgs universitet, har i en studie nu analyserat sådana dokument från tjugo svenska och tjugo danska kommuner.
– Gemensamt är att kommunerna som riskfaktorer lyfter fram sociala problem som exkludering, olika former av konflikter, dåliga framtidsutsikter och små möjligheter att påverka sin situation, säger Robin Andersson Malmros, universitetslektor i sociologi.
Radikalisering bygger på annat
Tidigare forskning har dock visat att sådana faktorer i väldigt liten grad förklarar orsaker till radikalisering.
Forskarna menar att skälet till att de ändå är så framträdande i kommunernas handlingsplaner är att sådana förklaringsmodeller ligger i linje med de verksamheter och verktyg som kommunerna redan har. Handlingsplanerna rättas med andra ord efter vilka insatser kommunerna har möjlighet att sätta in.
– Förutom att detta ger ett ineffektivt förebyggande arbete kan det också i sämsta fall leda till att breda grupper oförskyllt stigmatiseras, säger Robin Andersson Malmros.
Delvis annorlunda i Danmark
På nationell nivå följer svenska handlingsplaner liknande mönster som lokala handlingsplaner. Men i Danmark skiljer sig nivåerna åt.
De danska nationella dokumenten tar fasta på personliga aspekter istället för sociala vad gäller risk: Kriminell bakgrund, tidigare våld, psykiska tillstånd och benägenhet att bryta mot lagen. Ändå slår inte detta igenom lokalt, i handlingsplanerna. Vilket inte förvånar forskarna.
– Tidigare studier har visat att när den här sortens interventioner översätts till lokal nivå så tar den dominerande institutionella logiken inom området – socialtjänstens – över, säger Jennie Sivenbring, docent i barn- och ungdomsvetenskap.
Lokala diskussioner efterlyses
Resultaten i den nya studien, hoppas forskarna, kan ligga till grund för kritiska diskussioner hos lokalpolitiker om hur radikalisering definieras och därmed vilka åtgärder som behövs i det förebyggande arbetet.
– De visar också hur viktigt det är för politiker och professionella att hålla sig à jour med forskningen och att nationella politiker tillhandahåller en infrastruktur som på bästa sätt stöttar kompetensutveckling bland nyckelpersonal på den lokala nivån, säger Jennie Sivenbring.
Vetenskaplig artikel:
Studien är publicerad som kapitel med titeln Local rationalizations of radicalization i boken Vulnerability: Governing the Social Through Security Politics.
Kontakt:
Jennie Sivenbring, Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande vid Göteborgs universitet jennie.sivenbring@gu.se
För att bättre kunna förstå olika sjukdomar – och hur de uppstår – är det viktigt att veta mer om hjärnans celler. Här ingår till exempel kunskap om vilka celler som bygger upp den friska hjärnan, var olika cellslag finns och hur hjärnan utvecklas under embryostadiet.
I dag finns avancerade atlaser över hur hjärnan hos möss är uppbyggd, men liknande kartläggning av den mänskliga hjärnan har saknats.
Men nu har forskare vid bland annat Karolinska institutet lyckats skapa de mest heltäckande atlaserna över den mänskliga hjärnans celler. Det har de gjort i två parallella projekt.
”Folkräkning av hjärnans celler”
Atlaserna täcker hjärnan hos vuxna, men också utvecklingen under en graviditets första månader.
– Man kan säga att vi har utfört ett slags folkräkning av hjärnans celler, säger Sten Linnarsson som är forskare inom molekylär biologi vid Karolinska institutet.
I ett projekt utgick forskarna från tre donerade hjärnor från avlidna vuxna. Forskarna analyserade mer än tre miljoner enskilda cellkärnor med så kallad rna-sekvensering som avslöjar varje cells genetiska identitet.
Sammanlagt studerades celler från drygt hundra hjärnregioner och forskarna fann mer än 3000 celltyper. Omkring 80 procent av dessa är nervceller, övriga är olika slags stödjeceller.
– Mycket forskning har fokuserat på hjärnbarken, men den största diversiteten vad gäller olika slags nervceller fann vi i hjärnstammen. Vi tror att en del av dessa celler styr medfödda beteenden, som smärtreflexer, rädsla, aggressivitet och sexualitet, säger Sten Linnarsson.
Celler från embryon har studerats
Det gick också att se att cellernas identitet avspeglar den plats i hjärnan där de först utvecklades i fostret.
Detta har koppling till ett annat projekt där forskare har analyserat mer än en miljon enstaka cellkärnor från 27 embryon. Dessa var i olika utvecklingsstadier, mellan 5 och 14 veckor efter befruktningen. Här kunde forskarna visa hur hela hjärnan utvecklas och organiseras över tid.
Resultaten är exempel på molekylärbiologisk grundforskning, men den nya kunskapen kan även lägga grunden till medicinska framsteg.
Forskning om sjukdomar och nya behandlingar
Sten Linnarssons forskargrupp har med liknande metodik undersökt olika slags hjärntumörer. En var glioblastom som i dag är en cancersjukdom med dålig prognos.
– Tumörcellerna liknar omogna stamceller och det ser ut som om de försöker bilda en hjärna, men helt oorganiserat. Det vi såg är att dessa cancerceller har aktiverat hundratals gener som är specifika för dem och det kan vara intressant att nysta i om det finns potential att hitta nya måltavlor för behandling, säger Sten Linnarsson.
Hjärnatlaserna kommer att vara tillgängliga för forskare internationellt. Det innebär att de till exempel kan jämföra hjärnsjukdomar med en frisk hjärnas utseende och utveckling.
Forskningen är en del av det internationella initiativet Human Cell Atlas och Human Developmental Cell Atlas. Ett stort antal studier presenteras samtidigt i tidskriften Science.
Sten Linnarsson, professor vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik, Karolinska institutet, sten.linnarsson@ki.se
Forskare har länge funderat på om det fanns ett storskaligt samband mellan biologisk mångfald och tillgång på syre under livets allra tidigaste utveckling. Men att uppskatta mängden syre så långt tillbaka i tiden är svårt.
Nu har dock ett forskarlag, som leds från Lunds universitet, lyckats få fram pusselbitar kring sambandet.
Forskarna har studerat syreförhållandena i havet som täckte vår kontinent, Baltica, under tidsperioden ordovicium.
Prover från kalksten gav svar
Genom att samla in kalkstensprover från Sverige, Estland och västra Ryssland har de gjort avancerade analyser av ämnena jod och kalcium. På så sätt har forskarna kunnat kartlägga hur syreförhållandena varierade under 20 miljoner år, mellan 477 och 457 miljoner år före vår tideräkning.
– Resultaten visar anmärkningsvärda samband mellan syresättning, klimat- och miljöförändringar samt marin biodiversitet. Kallare klimat och havsströmmar gynnade syresättningen, vilket i sin tur främjade djurlivet. Förändringarna lade grunden för moderna marina ekosystem och livsmiljöer, säger geologiforskaren Anders Lindskog vid Lunds universitet.
Mer om ordovicium
Ordovicium började vid den geologiska perioden kambriums slut för 485 miljoner år sedan. Den slutade när perioden silur tog vid 444 miljoner år före nutid.
Under ordovicium fortsatte en utveckling av livsformer som uppstod under kambrium. Till exempel fanns trilobiter, mossdjur, armfotingar och tagghudingar. Källa: Wikimedia
Oro för sämre syreförhållanden
Den nya studien bidrar med omfattande information om syreförhållanden och dess påverkan på samtida djurliv. Enligt forskarna är studien intressant eftersom de har observerat sambanden mellan klimat, miljö och organismer långt tillbaka i tiden, där inte mänsklig aktivitet har påverkat. Detta kan ge forskarna viktig information om vad vi kan förvänta oss i framtiden.
– Det finns en oro för att den pågående klimatuppvärmningen har långsiktigt negativ inverkan på livsförhållanden i marina miljöer, bland annat genom försämrade syreförhållanden. Våra resultat tyder på att den oron är befogad, säger Anders Lindskog.
Pusselbit till livets tidiga historia
Studien lägger en viktig pusselbit i berättelsen om livets historia och utveckling. Genom att förstå hur livet ”beter sig” i förhållande till klimat och miljö genom både tid och rum får forskarna fler referenser för att kunna göra säkrare framtidsprognoser.
– Vi gick in i den här studien med en idé om att det kan tänkas finnas en viss samstämmighet mellan syreförhållanden och biodiversitet, men blev överraskade av att relationen var så slående tydlig, säger Anders Lindskog.
Förutom Lunds universitet har Florida State University deltagit i arbetet.
Vilka av våra gener som används vid en viss tidpunkt påverkas av många faktorer. Rökning, matvanor och miljöföroreningar är några exempel. Denna reglering av genaktivitet kallas epigenetik och kan liknas vid en strömbrytare som styr vilka gener som är av och på – utan att förändra själva generna.
75 000 mänskliga prover
Forskare vid Linköpings universitet har använt data med epigenetisk information från över 75 000 mänskliga prover för att träna upp ett stort antal AI-modeller av typen neuronnät. Modellerna är så kallade autokodare som på egen hand organiserar information och hittar mönster.
AI och medicin
Artificiell intelligens, AI, är ett samlingsbegrepp för datorsystem som har förmågan att som vi människor resonera, lära sig, planera och vara kreativa. Datorn tar emot stora mängder insamlad information, behandlar den och kan ge svar på olika frågor.
Under de senaste åren har det skett stora genombrott kring AI tack vare utvecklingen av datorernas prestanda, tillgången till enorma mängder information och nya algoritmer. AI används i dag inom allt fler områden, från sökmotorer till drönare och cybersäkerhet.
Inom hälsa och sjukvård blir AI-stöd allt vanligare för att till exempel analysera stora mängder hälsoinformation och se mönster som kan leda till nya upptäckter inom medicin och förbättra individuell diagnostik.
Forskarnas förhoppning är att sådana AI-underbyggda modeller på sikt ska kunna användas för att utveckla behandlingar och förebyggande strategier som skräddarsys för enskilda människor.
AI ser om du rökt
För att pröva sin modell har forskarna jämfört den med modeller som redan finns. Det finns till exempel sedan tidigare modeller av rökvanors effekter på kroppen. De bygger på att vissa epigenetiska förändringar speglar effekter av rökning på lungornas funktion. Dessa spår finns kvar långt efter att personen slutat röka. Den här sortens modell kan därför identifiera om en person är aktiv rökare, före detta rökare eller aldrig har rökt.
Andra befintliga modeller kan via epigenetiska spår uppskatta människors kronologiska ålder eller se om en människa kan betecknas som frisk eller sjuk.
AI-modeller tycks fungera väl
Linköpingsforskarna tränade sin autokodare och använde resultatet för att testa åldersbestämning, rökarstatus samt diagnos av sjukdomen SLE, systemisk lupus erythematosus.
Forskarnas autokodare fungerade, enligt resultatet i forskningen, bättre eller lika bra som befintliga modeller.
– Våra modeller ger oss inte bara möjlighet att klassificera individer baserat på deras epigenetiska data. Vi fann också att våra modeller både hittar epigenetiska markörer som är kända sedan tidigare och används i andra modeller, men också nya markörer som är kopplade till tillståndet vi undersöker, säger David Martínez, doktorand vid Linköpings universitet.
– Ett exempel är att vår modell för rökning identifierar markörer som har att göra med lungcancer, luftvägssjukdomar och dna-skada.
Data självorganiserar sig
Mika Gustafsson, professor i translationell bioinformatik vid Linköpings universitet, säger:
– Vi styrde inte modellen och hade inga hypoteser baserade på befintlig biologisk kunskap, utan vi lät data tala för sig själv. När vi sedan tittade på vad som hände i autokodaren såg vi att data självorganiserade sig på ett sätt som påminner om hur det fungerar i kroppen.
I nästa steg kan forskarna använda de viktigaste egenskaperna som autokodaren hittat för att skapa modeller som kan klassificera för en stor mängd miljörelaterade, individspecifika, faktorer där det saknas tillräckligt stora träningsdata att träna mer komplexa AI-modeller på.
En blick in i svart låda
En del sorts AI liknas ibland vid en svart låda som lämnar ifrån sig svar, men där människan inte kan se hur AI:n har kommit fram till det svaret. Mika Gustafsson och kollegor strävar efter att skapa tolkningsbara AI-modeller, som låter forskarna förstå mer.
– Vi vill kunna förstå vad modellen visar oss om biologin bakom sjukdom och andra tillstånd. Då kan vi inte bara se om en person är sjuk eller inte, utan genom att tolka data har vi också chansen att lära oss varför, säger Mika Gustafsson.
Mika Gustafsson, professor i translationell bioinformatik vid Linköpings universitet mika.gustafsson@liu.se
Var femte person i Sverige har högt blodtryck. Det ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar som är den vanligaste dödsorsaken i världen.
Många kommer till rätta med sitt höga blodtryck med hjälp av läkemedel. Men omkring 15 procent av alla patienter svarar inte på blodtrycksmedicin. För många innebär även dåliga levnadsvanor att blodtrycket blir svårt att kontrollera.
– Vi behöver därför förstå mekanismerna bakom tryckdriven kärlskada, för att i förlängningen hitta andra sätt att skydda kärlväggen, säger forskaren Sebastian Albinsson vid Lunds universitet.
Blodtrycket ökar ofta med åldern
Musklerna i blodkärlens väggar drar ihop sig eller slappnar av. Genom detta regleras kärlens omkrets och därmed blodflödet samt blodtrycket.
När vi blir äldre blir kärlväggarna mindre flexibla, vilket innebär att blodtrycket ofta ökar. I värsta fall kan påfrestningen med ett högt blodtryck orsaka ett aneurysm, pulsåderbråck, som innebär att kärlväggen vidgas och därmed riskerar att brista. Det är ett av de mest akuta tillstånd som finns.
Känslig sensor reglerar trycket
I en studie, som gjorts på möss men även mänsklig vävnad, har forskarteamet studerat en sensor som känner av högre tryck.
Sensorn reglerar kärlens förmåga att stå emot de skadliga effekterna av trycket och består av proteinerna YAP/TAZ. När dessa protein minskar, eller helt försvinner, förvandlas de glatta muskelcellerna i kärlväggen till broskbildande celler. Det här gör att kärlen blir stela, inflammerade och fulla av ärr.
– Även vid normalt blodtryck skadas blodkärlen när sensorn saknas. Kanske är det någon typ av panikåtgärd från cellerna för att kunna tåla den högre belastningen och hålla ihop kärlen, det vet vi inte säkert. Men utan proteinerna YAP/TAZ i kärlväggen överlever man inte, säger forskaren Karl Swärd vid Lunds universitet.
Proteinerna minskar
Vid högre ålder minskar dessa proteiner. Det kan bidra till åderförkalkning och öka risken för stroke, men också kognitiva förändringar som vaskulär demens.
Kombinationen högre blodtryck, tillsammans med att den tryckskyddande sensorn försämras, kan vara en förödande kombination ur hjärt-kärlsynpunkt.
– Studien är gjord på möss, men flera av nyckelfynden är konfirmerade i humana material. Bland annat har vi funnit att YAP är kraftigt reducerat i mänsklig aneurysm-vävnad, vilket visar att sensorn YAP/TAZ sannolikt skyddar mot tryckdriven kärlskada även i människa, säger Sebastian Albinsson.
Kunskap behövs om försämrad sensor
Nu hoppas forskarna kunna förstå varför åldrande hämmar sensorn och hur dess signalvägar kan påverkas. Detta för att på medicinsk väg motverka uppkomst och förvärring av kärlsjukdom.
Enligt forskarna skulle fynden även kunna förklara den gynnsamma effekten som träning har. Eftersom kärlväggen består av muskler, aktiveras YAP/TAZ när vi tränar och då får en tillfällig ökning av blodtrycket. Detta kan göra kärlväggen mer förberedd att hantera högt blodtryck.
Sebastian Albinsson, universitetslektor vid institutionen för experimentell medicinsk vetenskap, Lunds universitet, sebastian.albinsson@med.lu.se
Karl Swärd, professor i cellulär biomekanik vid institutionen för experimentell medicinsk vetenskap, Lunds universitet, karl.sward@med.lu.se
Studien ingår i ett forskningsprojekt där forskare har jämfört blandade och segregerade bostadsområden i Malmö och Köpenhamn.
I Malmö har forskarna via fältstudier granskat stadsdelen Sofielund, där 44 procent av invånarna är utlandsfödda och där andelen invånare med jobb är lägre än i Malmö eller Sverige som helhet – samtidigt som andelen högutbildade också är högre.
Lekplats skulle locka till gemenskap
Sofielund har präglats av utsatthet och kriminalitet och det har skapats flera projekt för att skapa mötesplatser mellan invånarna och öka kontakten mellan olika kvarter. Till exempel skapades aktiviteter på en lekplats i förhoppningen att människor i högre grad skulle lära känna varandra.
– Det blev inte riktigt så. Det finns fortfarande en tendens att man är med dem som liknar en mest, säger universitetslektor Tina Gudrun Jensen.
Forskarna beskriver hur invånare lever och umgås med människor med samma bakgrund. Flera pratar om en ”mur mellan svenskarna och invandrarna”.
Kollektivhus gav inte automatisk gemenskap
Forskarna har bland andra talat med boende i kvarteret Trevnaden, ett blandat boende med 170 lägenheter fördelade på hyresrätter, äldreboende och radhus kring samma innergård. Vissa har stått länge i kö för en plats i kollektivhuset medan andra har fått en bostad genom socialtjänsten.
Tanken var att uppnå möten och integration genom att blanda människor med olika bakgrund och etnicitet. Men enligt forskarna har de boende snarare hållit sig till sin del av gården. Det har uppstått konflikter kring saker som högljudda barn och vilka som får vistas på gården eller inte. Det har också förekommit vandalisering och småkriminalitet.
– Hur säkrar vi en dialog och relation mellan olika grupper? Det är ett stort jobb och man ska också vilja vara med människor som inte är precis som en själv, säger Tina Gudrun Jensen.
Saknas idéer om hur man uppnår gemenskap
Forskarkollegan Erica Righard säger att det i politiken finns ett ideal enligt vilket man uppnår integration genom att blanda olika människor. Men, menar hon, det saknas idéer om hur man uppnår denna gemenskap.
– Man måste jobba på en högre nivå, det handlar inte bara om fysiska rum. Vi behöver som individer få hjälp i att ändra vårt förhållningssätt i ett diversifierat samhälle. Där har skolan, som fostrar oss som medborgare in i den nationalstatliga kontexten, ett stort ansvar, säger Erica Righard.
För att minska koldioxidutsläpp från fossila bränslen behövs alternativa sätt att producera, lagra och omvandla energi. Här ser många vätgas som en framtida lösning för klimatsmart energilagring.
– Men gas kan vara svårt att hantera, och därför tittar vi på flytande bränsle laddat med väte som kan fyllas på vid en mack, ungefär på samma sätt som sker vid bensinstationer i dag, säger forskaren Ola Wendt vid Lunds universitet.
Forskarna har undersökt en ny metod för ett framtida flytande fordonsbränsle. Det består av en vätska som en fast katalysator omvandlar till vätgas. Den använda vätskan töms sedan ur tanken, laddas med väte och kan därefter användas på nytt.
Forskarna vid Lunds universitet har i två studier visat att metoden fungerar. Det rör sig dock om grundforskning, men skulle kunna bli ett effektivt energilagringssystem i framtiden, menar forskarna.
– Vår katalysator är bland de mest effektiva som finns, i alla fall om man tittar i den öppna litteraturen, säger Ola Wendt.
Katalysator frigör väte från vätska
Konceptet som kallas LOHC, reversibla flytande organiska vätgasbärare, är inte nytt i sig. Utmaningen ligger i att hitta en så effektiv katalysator som möjligt för att kunna utvinna vätet ur vätskan.
Systemet är tänkt att fungera genom att man har en vätska som är ”laddad” med vätgas. Vätskan pumpas genom en fast katalysator som utvinner vätgasen. Denna kan användas i en bränslecell – som omvandlar kemiskt bränsle till el – medan den ”urladdade” vätskan fortsätter till en annan tank. Det enda utsläppet blir då vatten, men även aceton som dock kan återanvändas.
Den urladdade vätskan kan man sedan tömma på en mack för att sedan fylla på ny, laddad vätska. Den laddade vätskan skulle troligen behöva produceras i stor skala, att jämföra med dagens raffinaderier.
– Vi omsatte mer än 99 procent av vätgasen som fanns i vätskan, säger Ola Wendt.
En bil tankas med en vätska som innehåller väte. Drivmedlet passerar genom katalysatorn, där väte frigörs till en bränslecell. När vätet är slut tömmer man och fyller på ny vätska på tankstationen. Den gamla vätskan laddas med väte igen och återanvänds. Illustration: Catrin Jakobsson
Flera utmaningar finns
Forskarna har också räknat på om det skulle kunna gå att använda bränslet till större fordon som bussar, lastbilar och flygplan.
– Med de stora tankar de har skulle man kunna komma nästan lika många mil som på en tank med diesel. Man skulle också få ut 50 procent mer energimängd jämfört med komprimerad vätgas, säger Ola Wendt.
Men en hel del utmaningar återstår. En är att katalysatorns livslängd är ganska begränsad. En annan att metallen iridium, som katalysatorn är baserad på, är dyr.
– Men vi räknar med att man behöver ungefär två gram iridium till en bil. Det kan jämföras med dagens avgasreningskatalysatorer, som innehåller cirka tre gram platina, palladium och rodium som också är dyra metaller, säger Ola Wendt.
Produktionen av vätgas inte miljövänlig
Ett annat problem är hur vätgas framställs. Idag är den mesta av produktionen inte klimatvänlig. Vätgasen ska också lagras och transporteras på ett bra sätt, vilket inte är helt enkelt idag. Dessutom finns risker med att tanka komprimerad vätgas. Allt detta hoppas Lundaforskarna lösa med sin metod.
– 98 procent av all vätgas i dag är fossil och produceras från naturgas. Där är biprodukten koldioxid. Ur miljösynpunkt är premissen att framställa vätgas för stål, batterier och bränsle meningslös om det sker med fossil naturgas, säger Ola Wendt.
Det här är en teknisk lösning som baseras på grundforskning. Skulle man satsa på en färdig produkt skulle ett koncept kunna finnas klart på tio års sikt, tror Ola Wendt. Men en förutsättning är då att det är ekonomiskt genomförbart och att intresse finns från samhällets sida.
Mer om vätgas och energi
Vätgas har hög energitäthet i förhållande till vikten, 33 kWh/kg. Det kan jämföras med 13 kWh/kg för bensin och ungefär 0,25 kWh/kg för litiumjonbatterier – vilket är anledningen till att elbilar har en begränsad räckvidd.
Det är dock svårt att lagra vätgas eftersom ämnet är en gas och därför har en mycket låg volymtäthet.
För att bevara de viktiga fördelarna med flytande bränslen som bensin och diesel – nämligen relativ säkerhet, snabb påfyllning, hög energitäthet och en fungerande infrastruktur – har forskarna föreslagit att vätgas lagras i flytande material. Dessa flytande organiska vätebärare (LOHC) måste passera genom en katalytisk reaktor där väte frigörs och leds till en bränslecell.
En katalysator är i grunden ett ämne som ökar en kemisk reaktions hastighet utan att själv förbrukas. Katalysatorer kan vara gasformiga, flytande eller fasta ämnen.
Ola Wendt, professor vid Centrum för analys och syntes vid kemiska institutionen vid Lunds tekniska högskola, ola.wendt@chem.lu.se
Stroke är inte bara den näst vanligaste dödsorsaken i världen utan även en av de största bidragande orsakerna till demens.
– Stroke och kärlsjukdomar i hjärnan förklarar nästan hälften av all demens. Det positiva är, att genom att följa de livsstilsråd som minskar risken för stroke minskar man samtidigt risken att drabbas av demens, säger Bo Norrving, professor i neurologi vid Lunds universitet och läkare vid Skånes universitetssjukhus.
Varning för många fler dödsfall
Han ingår i en forskarkommission där över 200 strokeexperter från olika länder har medverkat. Kommissionen har nu presenterat en rapport i Lancet Neurology. Där varnas för att stroke kan komma att orsaka nära 10 miljoner dödsfall årligen runt år 2050 och kosta upp till två biljoner dollar.
Befolkningsökningen, riskfaktorer i arv och miljö samt det faktum att vi blir allt äldre förklarar en stor del av ökningen som forskarna varnar för.
Kolla blodtrycket är viktigt
För att hejda utvecklingen, menar Bo Norrving, behövs en effektiv uppbyggnad av akutsjukvården i världen. Men det krävs också att beslutsfattare och människor i allmänhet prioriterar förebyggande åtgärder.
– En av de viktigaste insatserna för att förhindra stroke är god blodtryckskontroll. Detta är en utmaning i alla länder, men särskilt i låg- och medelinkomstländerna, säger Bo Norrving.
– Dessutom, på många platser i världen saknas fortfarande tillgång till akutvård vid stroke. Tillgång till rehabilitering är ett annat område där stora brister finns.
Hälften i Europa får propplösande behandling
Det finns bra och mycket kostnadseffektiva sätt att förebygga, behandla och rehabiliteringsträna människor som drabbas av stroke. Men för att det ska fungera väl behöver alla delar vara välfungerande, säger Bo Norrving.
– Vi ser till exempel att i Europa är det bara hälften av alla som drabbas av stroke som får vård på en strokeenhet. Bara hälften får tillgång till blodproppslösande behandling. Här behövs en bättre struktur. Det finns fortfarande mycket kvar att göra.
Samhället, enligt forskarrapporten, behöver också höja kunskapen och medvetenheten i befolkningen vad gäller risker och möjligheter. Det kan handla om sådant som vikten av en hälsosam livsstil och nyttan av digitala hjälpmedel för att själv skatta risk och få livsstilsråd.
Minskning i Sverige
I Sverige minskar antalet människor som dör i stroke, trots att andelen gamla personer har ökat. Hjärnblödning har också minskat under den senaste 10-årsperioden. En bidragande orsak har varit förbättrad behandling vad gäller att förebygga återfall i stroke.
– Minskningen visar tydligt på potentialen att kunna förebygga stroke och jag är övertygad om att nedgången kan fortsätta ytterligare, säger Bo Norrving.
Det finns många läkemedel som är mycket effektiva när det gäller att döda bakterier eller tumörceller. Men ett problem är att de även skadar patienten.
I de fall läkemedlen används för att behandla sjukdomar som till exempel cancer ges de oftast direkt i blodet och sprids i hela kroppen. Men nu utvecklar forskare vid Linköpings universitet en metod för att leverera starka läkemedelssubstanser på ett säkrare och skonsammare sätt.
Nukleosidanaloger dödar bakterier effektivt
Forskargruppen är särskilt intresserad av en grupp läkemedel som heter nukleosidanaloger. De har använts sedan 1960-talet vid behandling av flera typer av cancer, men också virusinfektioner.
Forskning har visat att denna typ av molekyler också är bra på att döda bakterier. De används dock inte vid behandling av bakterieinfektioner – troligen för att biverkningarna är svåra och att det i dagsläget finns annan antibiotika.
Men uppkomsten och spridningen av livshotande multiresistenta bakterier har skapat ett stort behov av alternativ till de antibiotika-läkemedel som används i dag. Här skulle nukleosidanaloger kunna spela en roll, menar forskarna.
– Det finns många läkemedelssubstanser som är mycket effektiva, men ger svåra biverkningar. Jag vill paketera sådana molekyler med vår metod så att de levereras specifikt till den plats i kroppen där bakterierna eller cancercellerna finns. Vi kan sänka dosen och ändå få god effekt just där den behövs, säger forskaren Frank Hernandez vid Linköpings universitet.
Nukleaser känner igen bakterier
I flera studier har forskarna undersökt egenskaper hos en typ av proteiner som kallas nukleaser. Forskarteamet har visat att nukleasers specifika ”fingeravtryck” kan användas för att känna igen olika bakterier.
– Med vår metod kombinerar vi två saker: förmågan att på ett mycket specifikt sätt hitta en bakterieinfektion, och effektiviteten hos läkemedel som har funnits under mycket lång tid och ofta är väl beprövade, men som hittills levererats på ett sätt som skadar patienten, säger Frank Hernandez.
Nukleaser – biologiska saxar som klipper i dna
Alla nukleaser har en sak gemensamt. De fungerar som biologiska saxar som klipper av dna i cellers arvsmassa. Metoden som forskarna har utvecklat utnyttjar dessa egenskaper hos specifika nukleaser från den bakterie som ska behandlas. Läkemedlet paketeras på ett sätt att det är inaktivt fram till dess att det kommer i kontakt med rätt nukleas.
Bakterienukleaset klipper loss nukleosidanalogen, som då blir aktiv och dödar bakterier på platsen.
Forskarna kallar sitt system Toucan, Therapeutic OligonUCleotides Activated by Nucleases.
I en ny studie använder forskarna Toucan-systemet i möss för att döda Staphylococcus aureus-bakterier med nukleosidanalogen floxuridin. Den används i sjukvården för att bland annat behandla tjocktarmscancer.
Studiens resultat pekar på att floxuridin som paketerats och levererats med systemet kunde behandla infektionen på ett effektivt och säkert sätt.
Kan minska biverkningar
Forskarna räknar med att det kommer att ta 5–10 år innan metoden är redo att användas mot bakterieinfektioner hos patienter. De ser också möjligheter att använda metoden för att minska biverkningar av nukleosidanaloger vid behandling av cancersjukdomar och virusinfektioner.
– Jag tror att Toucan-teknologin har stor potential att bli ett genombrott i behandlingen av infektionssjukdomar, säger forskaren Baris Borsa vid Linköpings universitet.
Frank Hernandez, universitetslektor vid institutionen för fysik, kemi och biologi, IFM, vid Linköpings universitet, frank.hernandez@liu.se
Ett centralt antagande vad gäller bedömningar av fisket är ofta att all mogen fisk bidrar lika mycket till reproduktion och återhämtning. Det stämmer troligen inte, enligt SLU-forskare.
Stora fiskar är nyckel
Istället tycks stora och fruktsamma äldre fiskhonor ha en avgörande betydelse för förmågan till återhämtning efter fiske. Större och äldre fiskar bidrar oproportionerligt mycket till leken. De är mindre temperaturkänsliga och mer motståndskraftiga mot global uppvärmning och annan stress. Dessutom tycks det som om de äldre fiskarna ”utbildar” de yngre om migrationsvägar och beteenden.
– Vi vet vad ålders- och storleksstrukturen betyder för ett fiskbestånd, och samtidigt ger vi råd och fiskar utan att ta hänsyn till om beståndet innehåller tillräckligt med stora feta honor för att kunna återhämta sig från den fångstnivån. Det är tokigt, säger forskaren Christopher Griffiths, SLU.
Brist på äldre fiskar
I många exploaterade fiskbestånd råder idag brist på äldre och större fisk. En studie som Christopher Griffiths och kollegor nyligen har publicerat visar att 62 procent av de viktigaste kommersiella bestånden i Nordostatlanten för närvarande har mindre äldre fisk än de borde ha om fisket ska hållas på hållbara nivåer.
Läget är ännu sämre i viktiga fiskeområden som Nordsjön och Östersjön, där andelarna är 79 respektive 66 procent.
– Detta är ett stort bekymmer och kommer sannolikt att ha negativ inverkan på fiskbeståndens storlek och hälsa, och på de fångstnivåer vi kan förvänta oss därifrån framöver, säger Christopher Griffiths.
Ny åldersindikator
De äldre och större fiskarnas betydelse diskuteras allt mer. Sveriges och EU:s hållbarhetsmål hänvisar också uttryckligen till fiskbeståndens ålders- och storleksstruktur. EU:s havsmiljödirektiv säger att exploaterade fiskbestånd bör uppvisa ”en ålders- och storleksfördelning som tyder på ett friskt bestånd”.
Forskarna vid SLU har nu tagit fram ett mått som är tänkt att användas i förvaltning av fiskbestånd. Det är en åldersbaserad indikator och förhoppningen är att den ska införlivas och göra nytta i Sverige och resten av EU.
– Den gör det möjligt att på ett effektivt sätt bedöma hur åldersstrukturen i ett bestånd ser ut i förhållande till våra förvaltningsmål. Som fiskeriforskare kan vi därmed fatta mer välgrundade beslut om beståndsstatus och fångstnivåer, säger forskaren Massimiliano Cardinale.
I en artikel, se nedan, beskriver forskarna hur den åldersbaserade indikatorn beräknas och vad den bygger på. Forskarna ger också exempel på hur ramverket bakom den nya indikatorn skulle kunna användas i hela världen för att bedöma fiskarter och fiske.
Christopher Griffiths, forskare, Institutionen för akvatiska resurser, Havsfiskelaboratoriet, SLU christopher.griffiths@slu.se
Närmare 15 procent av kvinnor med bröstcancer har en variant som kallas HER2-positiv. Det är en mycket aggressiv form om den inte behandlas med särskilda mediciner i kombination med cytostatika, cellgifter.
För att kunna avgöra om en patient har HER2-positiv bröstcancer krävs idag ett större prov från tumören, så kallad biopsi. Den följs upp med mikroskopiska undersökningar och ibland särskilda dna-undersökningar.
Nu visar en studie från Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset att en annan metod för diagnostik ger snabbare och säkrare svar än traditionell biopsi.
Metoden går ut på att patienten får en liten dos små proteiner, så kallade affibodymolekyler, som är laddade med radioaktiva ämnen. Därefter undersökts patienten med PET-, eller SPECT-kameror* som fångar upp radioaktiviteten.
– Metoden är snabbare och ger mer träffsäker diagnostik av aggressiv HER2-positiv bröstcancer. Undersökningen är också enklare för patienten och har fördelen att hela kroppen undersöks vid samma tillfälle, säger överläkaren och forskaren Henrik Lindman.
*PET är en förkortning av positronemissions-tomografi. En PET-kameraundersökning görs oftast tillsammans med datortomografi. Bilderna används för att få mer kunskap om något som upptäckts vid en tidigare undersökning, till exempel mer information om en tumör.
En SPECT-kamera är en annan avbildningsteknik för att upptäcka och få mer kunskap om sjukdomar i kroppen.
Forskarna har tidigare i mindre skala visat att metoden sannolikt kan ersätta biopsimetoden. Det har nu bekräftats i en större studie med 40 patienter.
– Oväntat nog fann vi att metoden med HER2-PET och biopsimetoden visade olika resultat i en stor andel av patienterna. Den fråga vi då ställde oss var vilken metod som säkrast kunde avgöra om patienten hade nytta av den speciella anti-HER2 behandlingen och resultatet pekar på att HER2-PET var bättre än den tidigare använda biopsimetoden, säger Henrik Lindman.
Han hoppas att PET-kamera för diagnostik av den aggressiva bröstcancerformen snart ska bli rutin inom vården.
– Den nya metoden innebär även lättnader för patienten och fördelar för läkarna, så förhoppningsvis kommer HER2-PET snart att kunna användas i klinisk rutin, säger Henrik Lindman.
HER2-positiv bröstcancer
HER2 står för Human epidermal growth factor receptor 2. Det är ett protein som kan finnas i en större mängd på cancercellernas yta. Det leder till att cancercellerna delar sig oftare och tumören växer snabbare.
Om sjukdomen upptäcks i tidigt stadium är prognosen ofta mycket god. Det hänger delvis samman med behandling med antikroppar mot HER2 som har ökat överlevnaden markant.
Behandlingen består främst av operation, cytostatika, strålbehandling, anti-HER2-behandling, hormonell behandling för de med hormonkänslig HER2-positiv bröstcancer samt skelettstärkande läkemedel.
Henrik Lindman, överläkare och docent i onkologi och verksamhetschef för blod- och tumörsjukdomar, Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet, henrik.lindman@igp.uu.se
Avhandlingen kommer från Lunds universitet och K2, Nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafik. Där undersöks bland annat vad som får människor att välja delade elsparkcyklar och elcyklar framför andra transportsätt.
Tar cykeln hela vägen – har kul
Ett viktigt fynd i avhandlingen är att resenärer främst använder elsparkcyklar och elcyklar för hela sin resa – snarare än för att göra en delresa till närmaste kollektivtrafikstation.
Delade elsparkcyklar
Med ”delade” elsparkcyklar och elcyklar menar man att fordonen inte ägs av användaren, utan hyrs. Elsparkcyklarna och cyklarna är tillgängliga på begäran, vanligtvis via en app.
Källa: K2, Nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafik
De flesta som tillfrågades sa att de skulle ha promenerat eller använt kollektivtrafik om de inte hade använt dessa fordon.
– För många människor är användningen av delade elsparkcyklar och elcyklar inte primärt ett praktiskt eller miljövänligt val, utan en källa till positiva känslor. Det handlar helt enkelt om att ha roligt, säger avhandlingens författare Phil Flores.
Viktigt att syna användningen
För det ska bli lyckat med nya färdmedel i transportsystemet bör man reflektera över hur färdmedlen faktiskt kommer att användas, menar han. Och för att delade elsparkcyklar och delade elcyklar ska kunna fungera som ett komplement till kollektivtrafiken och i ökad grad ersätta bilåkande föreslår Phil Flores följande:
Skapa mer infrastruktur för de här fordonen i stadsmiljön.
Subventionera dem i områden där kollektivtrafik saknas eller där det är vanligt med korta resor, särskilt med bil.
Främja användningen av delade cyklar och elsparkcyklar genom att framhålla de roliga aspekterna av resan.
Inför kontinuerligt nya funktioner kopplade till fordonen för att behålla användarnas intresse.
Integrera fordonen i kollektivtrafiksystemet med hjälp av en ökad förståelse för hur de faktiskt kommer att användas.
Phil Flores, doktorand vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet och K2, Nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafik phil.flores@fek.lu.se
I mer än tio år har cytostatika och autolog blodstamcelltransplantation – där stamceller tas från patientens eget blod – använts som behandling av den neurologiska sjukdomen multipel skleros, MS.
Osäkerhet har dock funnits hur väl behandlingen fungerar över tid. Nu visar en studie vid Uppsala universitet att behandlingen är både säker och effektiv.
– Våra resultat visar att cellgiftsbehandling i kombination med autolog blodstamcelltransplantation kan ges på ett säkert sätt inom vanlig sjukvård och att de flesta som får behandlingen blir både förbättrade och långtidsstabila. Hos mer än hälften av patienterna förbättrades symtomen och två av tre var fria från sjukdomsaktivitet under tio år, säger forskaren Joachim Burman vid Uppsala universitet.
Autolog stamcellsbehandling
Behandlingen syftar till att nollställa immunförsvaret och används mest vid blodcancer.
Behandlingen innebär att blodstamceller tas från personens egen benmärg. Patienten får starka cellgifter innan de egna blodstamcellerna återförs till kroppen. Behandlingen ges vid ett enda tillfälle och kan vara botande både för cancer och MS.
Tidigare forskning har visat att behandlingen är överlägsen standardbehandling med bromsmedicin vid aktiv MS med återkommande skov, om sjukdomen inte svarar på bromsmedicin.
Ovanligt med allvarliga biverkningar
I den nya studien har forskare gjort en genomgång av alla svenska patienter som behandlats med autolog blodstamcellstransplantation vid MS med återkommande skov. Patienterna hade i genomsnitt haft sin sjukdom i mer än tre år och prövat två konventionella läkemedel innan de transplanterades.
Den genomsnittliga patienten hade 1,7 återfall året innan behandlingen. Under uppföljningen hade de motsvarande ett återfall vart trettionde år.
– Feber och infektioner var de vanligaste biverkningarna, men allvarliga biverkningar var ovanliga. Endast fem personer behövde en kortare tids intensivvård och ingen avled till följd av behandlingen, säger Joachim Burman.
Han betonar att det rör sig om en observationsstudie utan jämförelsegrupp, vilket förhindrar jämförelser med andra behandlingar.
– Vi anser dock att resultaten talar för att behandlingen borde användas mer och att man bör inkludera autolog blodstamcellstransplantation som en standardbehandling för personer med aktiv MS.
Multipel skleros ( MS)
Varje år insjuknar cirka tusen personer i Sverige i MS, som är en autoimmun sjukdom där immunförsvaret angriper den egna hjärnan. Angreppet på hjärnan leder till skov med nya symtom. Några exempel på symtom som kan uppstå vid skov är känselförändringar och synnedsättning.
Sjukdomen är en av de vanligaste orsakerna till neurologisk funktionsnedsättning hos unga vuxna. Kvinnor drabbas drygt två gånger så ofta som män av sjukdomen.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
