Idag trafikeras skogsmark året om på grund av industrins efterfrågan på färsk skogsråvara. Det innebär att marken trafikeras även under blötare perioder när den är känslig för markpackning och spårbildning. SLU och Skogforsk har undersökt vilken påverkan terrängtransport med virke kan ha på markens fysikaliska egenskaper, såsom porsystem och vattenledningsförmåga. De kom fram till att i hjulspår är markens porvolym och vattenledningsförmåga markant lägre än i marken intill.
Under de senaste femtio åren har vi sett en stadig utveckling mot ett mer mekaniserat skogsbruk. Körning med tunga skogsmaskiner kan leda till markpackning, omblandning av jorden och spårbildning. Det i sin tur kan leda till oönskade effekter på mark, vattendrag och trädens tillväxt. Internationella studier har visat att markkompaktering både kan minska och öka trädens tillväxt, men de flesta studierna pekar på en tillväxtminskning.
Röntgen avslöjar täthet i jordlager
Forskarna, som kommer från institutionen för mark och miljö på SLU och Skogforsk, studerade marken efter körning med en fullastad skotare på stenig moränmark på två hyggen i norra Sverige. På det ena hygget hade det tidigare växt ett granbestånd och på det andra ett blandbestånd med tall och gran.
Jordprover samlades in från den översta mineraljorden, både i och bredvid hjulspåren som orsakats av sex överfarter med en skotare lastad med virke (35 ton). Jordens fysikaliska egenskaper undersöktes sedan med hjälp av klassiska jordanalyser på laboratoriet och med röntgentomografi, en icke-destruktiv metod för att synliggöra porer tredimensionellt och därmed göra det möjligt att kvantifiera storleken på sammanhängande porer.
Försämring även på hård mark
– Vi såg att jordens förmåga att leda vatten var 70 procent lägre i hjulspåren än i marken bredvid! Röntgenbilderna visade att det berodde på att den totala porvolymen blivit mindre och att framförallt de stora porerna tryckts ihop så att vattnet hade svårt att ledas vidare genom jorden, säger Linnea Hansson, en av forskarna bakom studien.
Porsystemet i en cylinder från den ostörda marken och i en cylinder från spåret i störd mark. Bilden är skapad med metoden röntgentomografi. Bild: Linnea Hansson
Terrängkörning med tunga skogsmaskiner kan alltså påverka jordens fysikaliska egenskaper i den översta mineraljorden, även på mark med grov textur där man sällan har problem med spårbildning. De två olika metoderna med röntgenbildanalyser och fysikaliska analyser på laboratoriet stämde väl överens med varandra, vilket också var ett intressant resultat från studien.
Rötternas syretillgång kan försämras
Efter körning minskade den totala porvolymen i jorden och därför också volymen av luftfyllda porer. Jordens förmåga att hålla vatten ökade, något som kan leda till längre perioder med hög vattenhalt. Därigenom finns en risk att både plantornas rötter och mykorrhizan (symbiotiska svamptrådar som växer med trädrötter och ökar trädens näringsupptag) får för lite syre, speciellt om gasutbytet mellan marken och luften samtidigt försämras genom att porerna trycks ihop och skärs av. Den försämrade syretillgången under blöta perioder skulle kunna påverka tillväxten i körspåren negativt.
– Längre perioder med hög vattenhalt i hjulspåren leder också till en ökad risk för ytavrinning och erosion, vilket kan få konsekvenser för vattenkvaliteten i de mindre vattendragen, säger Annemieke Gärdenäs, en annan av forskarna bakom studien.
Nu rekommenderar forskarna att det görs fler undersökningar kring terrängstransporters påverkan på skogsmark i stort, och även specifikt på grova jordarter, för att ta reda på hur plantetablering och tillväxt kan påverkas samt vad markpackning kan få för miljökonsekvenser. De efterlyser också studier av hur markberedning påverkar markpackning och därmed planttillväxt i körspåren, både på kort och lång sikt.
Kontakt:
Linnea Hansson, doktorand
Institutionen för mark och miljö; Skoglig biogeokemi
018-67 19 93, linnea.hansson@slu.se
Inom vården förekommer ofta skattningsskalor där patienten själv får rapportera sitt hälsotillstånd. Sedan 1990-talets början är frågeformuläret SF-36, bestående av 36 frågor, och dess kortare version SF-12, flitigt använda. Med hjälp av relativt komplicerade algoritmer beräknas två slutpoäng, som är tänkta att ge en rättvisande bild av fysisk respektive mental hälsa.
Men vad säger siffrorna – egentligen? Stämmer slutpoängen överens med verkligheten? I en artikel, nyligen publicerad i tidskriften Reseach in Nursing and Health, ifrågasätts beräkningsmetoderna av Peter Hagell, professor i vårdvetenskap vid Högskolan Kristianstad, och hans kollegor Albert Westergren och Kristofer Årestedt.
Matematisk fadäs
– Om en patient exempelvis uppger sig ha mycket god fysisk hälsa kan detta, genom de traditionella metoderna, dra ner poängen för den mentala hälsan. Det är en matematisk fadäs som i förlängningen ger missvisande resultat och en felaktig bild av patientens hälsotillstånd, menar Peter Hagell.
Detta kan i sin tur påverka de behandlingsmetoder vårdpersonalen väljer att ge patienten.
Genom åren har metoderna kritiserats med jämna mellanrum, men i den senaste artikeln kan forskarna också ge tydliga exempel på hur fel det kan bli i slutändan – även om man blandar in andra aspekter, som exempelvis patientens ålder.
– I värsta fall blir resultaten helt absurda. Så vi menar att man helt sonika bör överge dessa ologiska metoder och i stället använda alternativa beräkningsmetoder.
Svårare att jämföra med tidigare forskning
Peter Hagell och hans kollegor är beredda att stöta på patrull. SF-36 och SF-12 hör till de mest använda skattningsskalorna inom hälsovärlden, och det finns ett stort antal studier där dessa förekommer.
– Att överge metoden innebär att det blir svårt att jämföra tidigare forskning med nyare. Å andra sidan kommer vi få mer rättvisande resultat, där slutsatserna ligger närmare verkligheten.
Kontakt: Peter Hagell, professor i vårdvetenskap vid Högskolan Kristianstad, 044-250 39 56, 0703-45 72 65, peter.hagell@hkr.se
– Genom att öka BMP4 så kan vi öka förbränningen, men detta ser vi bara hos initialt smala möss. Tjocka möss visade sig ha en BMP4-resistens, vilket också är ett viktigt fynd, säger Jenny Hoffmann, försteförfattare till artikeln och verksam vid Lundberglaboratoriet för Diabetesforskning.
Hon är nyligen disputerad i medicin med en avhandling fokuserad på just BMP4, Bone Morphogenetic Protein 4, och hur det reglerar vitt, beige och brunt fett i kroppen. Vita fettceller lagrar och frisätter fett, bruna fettceller förbränner fett och producerar värme och beigea fettceller, som finns i vit fettvävnad, kan börja förbränna fett vid aktivering. BMP4 har viktiga funktioner under fosterutvecklingen men har visat sig ha en särskilt viktig roll i fettcellsutvecklingen.
Smala möss fick metabolt aktivt vitt fett I en av delstudierna användes celler från humana fettbiopsier och i de två andra användes vuxna möss som fick BMP4-genterapi. I den nu aktuella studien gavs försöksdjuren en fetare och därmed mer energirik kost, samtidigt som de injicerades med ett ofarligt virus som bär på BMP4, sätter sig i levern och därifrån sprider sig.
– I möss som är smala från början ser vi att det vita fettet blir mer beige och metabolt aktivt medan det bruna fettet går mot att bli mer vitt. Det uppstår alltså en negativ effekt på det bruna fettet och en positiv på det vita, men det positiva överväger och mössen mår bättre. De är skyddade mot viktuppgång och får inte insulinresistens, en markör för risk för typ 2-diabetes, säger Jenny Hoffmann.
Möss som var tjocka från början reagerade annorlunda. Genterapi med BMP4 gav inget skydd mot viktökning men skyddade mot insulinresistens vid ökat energiintag. De feta djuren, som visade sig ha högre nivåer av eget BMP4-protein, hade också höga nivåer av så kallade antagonister som förhindrade BMP4-signaleringen i fettet. De var med andra ord resistenta mot effekterna av BMP4.
Terapeutiska möjligheter Fettväven är viktig som lagringsplats för energiöverskott. Det som först expanderar är underhudsfettet, sedan börjar fett lagras på mindre hälsosamma ställen – i buken, levern och musklerna. Att ringa in BMP4-proteinets inverkan är enligt Jenny Hoffmann ett led i kampen mot typ 2-diabetes, hjärt-kärlsjukdom och annan ohälsa med kopplingar till fetma.
– Det här är grundforskning, betonar hon, men en ökad förståelse av BMP4-signalering i fett kan leda till nya terapeutiska möjligheter vid fetma och typ 2-diabetes.
Allt fler ungdomar i Sverige lider av ohälsa. Det rör sig främst om stress, men även andra psykiska och fysiska besvär.
I en avhandling från Linnéuniversitetet visar sociologen Linda Hiltunen att ungas upplevelse av ohälsa till stor del bottnar i deras dagliga kamp om att skapa och upprätthålla social status bland sina jämnåriga.
– Många ungdomar strävar efter att visa upp det perfekta livet. Detta är något som skapar stress och ohälsa, menar Linda Hiltunen.
Aldrig nöjd Studien visar att både de som till synes lever upp till normer om perfektion och de som av olika skäl hamnat utanför mår dåligt. Linda Hiltunen beskriver detta som ett slags perfektionismens tyranni, som påverkar de ungas hälsa negativt.
– Den ständiga strävan mot perfektion gör att man aldrig känner sig nöjd – man når aldrig riktigt fram.
Tjejerna mår sämst Sämst mår tjejerna. Studien visar tydliga skillnader mellan tjejer och killar. I avhandlingen har Linda Hiltunen undersökt hur genus konstrueras i relationer mellan unga och visar att dessa konstruktioner leder till att tjejer rapporterar mer ohälsa än killar.
–Tjejer upplever exempelvis högre krav än killar på utseende, att anpassa sig, att vara tillgängliga för andra och att lyckas i skolan, säger Linda Hiltunen
Studien visar också att ungdomarna ständigt arbetar för att undvika och handskas med påfrestande situationer och känslor. Resurser för att undvika och hantera ohälsa är dock ojämlikt fördelade mellan olika grupper av unga. Unga som hamnat utanför etablerade kompisgäng eller som upplever svårigheter inom flera områden i livet är särskilt utsatta och mår i regel mycket dåligt.
– Studien är ett viktigt bidrag för att förstå ungas hälsa. Den visar hur normer om perfektion är en betydande orsak till att unga mår allt sämre, säger Linda Hiltunen.
Avhandlingen
I Lagom perfekt, som är Linda Hiltunens doktorsavhandling i sociologi, har gymnasieungdomar själva fått komma till tals och berätta om ohälsans orsaker och på vilka sätt de kan hanterar utmaningar mot hälsa i sin vardag. Avhandlingens slutsatser baseras på ett urval av 497 gymnasieungdomar. Dessa unga har besvarat en traditionell hälsoenkät i kombination med att de berättat om sina erfarenheter av ohälsa i anonyma uppsatser. Därutöver har ett begränsat antal av studiens deltagare intervjuats. Hiltunen, Linda (2017). Lagom perfekt. Erfarenheter av ohälsa bland unga tjejer och killar. Lund: Arkiv förlag, IBSN: 978-91-7924-287-9.
– Flexibilitet och rörlighet på arbetsmarknaden ses ofta som ett universalmedel för att öka tillväxten. Men vi kan se att sambandet är mycket mer komplext och att det ibland har motsatt verkan, säger Rikard Eriksson, professor vid Institutionen för geografi och ekonomisk historia vid Umeå universitet.
I en nypublicerad kolumn i Vox – Center for Economic Policy Researchs (CEPR) policyportal – presenterar Rikard Eriksson tillsammans med Andrés Rodriguez-Posé vid London School of Economics resultat från en studie där produktiviteten bland nära 70 000 företag har analyserats i relation till cirka 2,7 miljoner svenska nyanställningar.
Gynnar storstadsregionerna Nyanställningar har delats upp såväl geografiskt, om de kommer från samma eller en annan region, som utifrån utbildningsnivå och efter arbetslivserfarenhet. Studien visar betydande skillnader mellan olika regioner. Det visade sig att rörlighet på arbetsmarknaden i huvudsak gynnade företag i storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö.
Sambandet mellan nyanställningar och ökad produktivitet för företag i universitetsregioner och företag i mindre regioner är betydlig svagare än i storstadsregionerna. Framförallt lyfts universitetsregioner fram som stora förlorare om de inte lyckas behålla sina nyutexaminerade studenter eller kan attrahera erfaren arbetskraft utan universitetsexamen från andra regioner.
Då näringslivsstrukturen i mindre regioner skiljer sig från storstadsregionernas och universitetsregionernas, ser också behoven annorlunda ut där. Exempelvis gynnas mindre glesbygdskommuner mest av arbetskraft från andra regioner. Det gäller framförallt nyutexaminerade, oavsett utbildningsnivå, samt erfaren arbetskraft med högre utbildning.
Påverkar inte tillväxten Politiska försök att ytterligare stimulera flexibilitet på arbetsmarknaden i form av ökad jobbrörlighet inom regioner är med andra ord en politik som främst gynnar företag i storstadsregionerna. Samtidigt är inte heller försöken att attrahera högutbildad arbetskraft från andra regioner i sig gynnsamt för tillväxt i hela landet. Det beror snarare på vilka kompetenser som kan utveckla och komplettera den lokala arbetsmarknaden.
– För exempelvis en stad som Umeå är den stora utmaningen jobbskapande som kan hjälpa till att behålla nyutexaminerade studenter och på samma gång göra staden attraktiv för inflyttare utan universitetsexamen för att komplettera det relativt stora lokala utbudet av studenter, säger Rikard Eriksson.
Kontakt
Rikard Eriksson, Institutionen för geografi och ekonomisk historia, Umeå universitet, telefon: 090-786 74 16, e-post: rikard.eriksson@umu.se
En mindre pilotstudie med ST-läkare (resident doctor) vid en akutmottagning i USA har för första gången undersökt kopplingen mellan egenskattad och biologisk stress i tjänsten med risk för felbehandling. ST-läkarnas nivå av förväntad (egenskattad) stress i början av ett jourpass, men även faktiska nivåer av biologisk stress (stresshormoner) under ett jourpass, kan kopplas till större risk att begå misstag. Studien, där forskare vid Umeå universitet deltagit, publicerats i BMJ Open.
– Det här är den första studien som undersökt både faktisk biologisk stress och egenskattad stress hos ST-läkare i relation till handledarnas utvärderingar av prestation i form av antal nära missar i tjänsten, säger Bengt Arnetz, som när studien genomfördes var gästprofessor vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet.
Behövs mer kunskap – Studien är en mindre pilotstudie gjord på ST-läkare vid en akutmottagning i Detroit men pekar på vikten av att bättre förstå hur biologisk stress, ett fysiologiskt tillstånd skapat av stresshormon, påverkar läkarnas beslutsförmåga vid kritiska behandlingstillfällen.
Studien visar att:
Det finns en koppling mellan mängden inflammation i kroppen orsakad av biologisk stress under ett jourpass, antalet trauma- eller svårt sjuka patienter som läkaren tog emot under ett pass, och antalet nära missar rapporterade efter avslutat arbetspass.
ST-läkare som själva upplevde sig som stressade före sitt pass rapporterades göra fler nära missar under sitt pass.
Fler studier behövs för att studera eventuella samband mellan biologisk stress och faktiska felbehandlingar inom vården.
Salivprov I studien har 28 ST-läkare på akutmottagningen vid Detroit Medical Center i förväg uppskattat hur stressig deras arbetspass kommer att vara baserat på antalet svårt sjuka patientfall och sen i efterhand självskattat hur stressigt passet var. Nivåer av faktisk biologisk stress testades före och efter arbetspasset genom salivprov, där nivåer av bland annat stresshormonet kortisol testades. ST-läkarnas kliniska prestationer utvärderades genom att deras handledare rapporterade antalet incidenter där misstag nästan skett.
– I en tid då utmattningssyndrom är alltför vanligt bland vårdpersonal behövs mer forskning kring hur stress påverkar personalens förmåga att utföra sitt arbete i intensiva arbetsmiljöer med stort antal patienter och ett högt tempo. Nästa steg blir att utvidga studien, verifiera resultaten och studera faktiskt utfall i termer av avvikelser och felbehandlingar, säger Bengt Arnetz.
Kontakt Bengt Arnetz, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, telefon: +1 313 310 6123, e-post: arnetz54@gmail.com
Den randiga urvirvelbaggen upptäcktes på 1950-talet, och andra virvelbaggar finns i stora delar av världen, varav tolv arter i Sverige. Nu har forskare studerat fossila virvelbaggar och daterat virvelbaggarnas släktträd och evolution med hjälp av DNA och fossil.
De upptäckte att den randiga urvirvelbaggen på Madagaskar är ensam överlevare i en grupp virvelbaggar annars bara kända som fossil från dinosauriernas tid – trias, jura och krita. Det gör den dessutom äldst bland Madagaskars hela växt- och djurliv.
Levande dinosaurie
– Det är nästan som att hitta en överlevande dinosaurie, säger Johannes Bergsten, forskare vid Naturhistoriska riksmuseet som har daterat virvelbaggens släktträd.
Forskningen visar att den gemensamma förfadern till urvirvelbaggen och dagens vanliga virvelbaggar levde för så länge sedan som 200 miljoner år sedan. Då delades virvelbaggarna upp i två olika arter och urvirvelbaggens grupp blev den vanligaste under dinosauriernas tid. Men ända sedan asteroidnedslaget i slutet av krita är det tvärtom.
– Varför den ena gruppen blev framgångsrik och den andra gick tillbaka, eller hur fort det gick vet vi inte, säger Johannes, men bland de kända fossilen så går gränsen knivskarpt vid Krita-tidens slut.
Mellan fyra ögon
Virvelbaggar har fyra ögon. De är anpassade till ett liv på vattenytan och har ett par ögon som ser ovanför ytan, samtidigt som ett par ögon på undersidan ser under vatten. De simmar mycket snabbt och virvlar fram över vattenytan.
Djur som lever på små öar kan vara känsliga för utdöende, men stora, gamla öar kan fungera som skyddade platser för grupper som dör ut på fastlandet. Bryggödlan på Nya Zealand är kanske det bästa tidigare exemplet på en tidigare framgångsrik vittspridd grupp som senare helt dog ut världen över men lyckades överleva fram till våra dagar, räddad av en ö.
Öars isolering kan göra att det går långsammare för grupper som konkurrerar ut andra på fastlandet att också nå isolerade öar. Man tror också att stora bergiga öar kan göra det lättare att anpassa sig efter klimatförändringar eftersom avstånden mellan olika klimatzoner kan vara korta.
Urvirvelbaggens historia längst av alla
Madagaskar blev en ö för 90 miljoner år sedan då den skildes från Indien som tillsammans skildes från den afrikanska kontinenten för 160 miljoner år sedan.
Forskare har länge försökt förstå hur Madagaskars unika natur har uppstått. Det har visat sig att de flesta arterna, eller förfäder till artgrupper, spridit sig till Madagaskar efter att ön bildades för 90 miljoner år sedan. Lemurerna är ett känt exempel vars förfader kom till Madagaskar för ungefär 60 miljoner år sedan och sedan gav upphov till över 100 arter.
För ett fåtal grupper som leguaner, en grupp sötvattensköldpaddor och ciklider fanns troligen deras förfäder på Madagaskar redan innan ön bröts loss från Indien. Men inget av dessa djur har så lång historia som den randiga urvirvelbaggen.
Dateringen av virvelbaggarnas släktträd har gjorts med hjälp av fossil och DNA av forskarna Johannes Bergsten och Rasa Bukontaite vid Naturhistoriska riksmuseet tillsammans med kollegor vid universiteten i Kansas, New Mexico och Russian Academy of Science.
Kontakt: Johannes Bergsten, forskare vid Naturhistoriska riksmuseet. Telefon: 076 177 72 33. E-post: johannes.bergsten@nrm.se
Digitaliseringen är på god väg in i vårt samhälle. Vi får allt mer hjälp av datorer i olika vardagliga tjänster. I regeringens digitaliseringsstrategi som släpptes i maj 2017 står det att ”Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter”. Visionen är att digitaliseringen ska bidra till hållbar tillväxt, sysselsättning och ett socialt sammanhållet samhälle.
Men vad anser folk idag om digitaliseringen och smarta robotar?
I samarbete med SOM-institutet vid Göteborgs universitet har forskning.se ställt fem frågor till svenska folket. Undersökningen besvarades av 1 600 personer under hösten 2016.
Självkörande bilar
På frågan ”Jag kan tänka mig att använda en självkörande bil när sådana finns på marknaden”, svarade knappt 30 procent att det är ett helt eller delvis riktigt påstående. Fler, nästan hälften, uppgav istället att det är ett helt eller delvis felaktigt påstående. De vill alltså inte sätta sig i en självkörandet bil.
Forskning.se:s undersökning, som är ett led i en större produktion om artificiell intelligens som släpps i slutet av augusti, ger en fingervisning om attityden till digitalisering hos svenska folket.
När det gäller attityden till just självkörande fordon är det faktiskt något som är föremål för forskning. Projektet ”Självkörande bilar: förändringar, förväntningar och upplevelser” är Sveriges första tillämpade etnografiska forskningsprojekt om självkörande bilar. Det genomförs av samhällsvetenskapliga forskare från Högskolan i Halmstad i samarbete med Volvo Cars, och finansieras av Vinnova.
– Teknisk utveckling har gjort det möjligt att inte bara börja föreställa oss framtida användning av självkörande bilar utan även forska på vad som händer när människor använder sådan teknologi i bilar på publika vägar, säger Sarah Pink som är professor vid RMIT University i Australien och internationell gästprofessor på Högskolan i Halmstad.
Robotar i vården
En annan fråga i forskning.se:s enkät rör synen på robotar som kan avlasta personalen inom äldrevården. Där är svenska folket mer skeptiska än till självkörande fordon.
Drygt 60 procent anser att det är ett helt eller delvis felaktigt påstående att robotar är ett bra sätt att avlasta personalen, till exempel vid måltider, påklädning och toalettbesök.
En helt annan attityd har dock politikerna i Trelleborgs kommun, där man vill ta hjälp av robotar. I juli hade kommunen ett seminarium i Almedalen som hette just: ”När robotar sköter handläggningen ägnar sig kommunen åt medborgarna.” Digitaliseringen är ett tema som tog stor plats under årets Almedalsvecka, vilket speglar den stora förändring vi står inför.
– Svensk samhällsservice står inför stora utmaningar. De grupper som är i behov av kommunal service ökar i snabbare takt än resurserna som ska tillgodose behoven. För att bevaka kvaliteten i en verksamhet i förändring krävs mod att tänka i nya banor och att prova nya sätt att arbeta. Vi vågar ta hjälp av robotar. Digitala tjänster och robotisering ger en mer effektiv och medborgarvänlig service. Vi frigör tid som i stället kan användas till att ge stöd åt dem vi är till för, säger Cecilia Lejon, chef för Arbetsmarknadsförvaltningen i Trelleborgs kommun.
Tar roboten över vårt jobb?
Robotar i sjukvården tangerar frågan om huruvida den tekniska utvecklingen kommer att innebära att många jobb försvinner i framtiden. Svenskarna verkar ambivalenta i frågan, och svaren hamnar enligt normalfördelningen där omkring 30 procent anser att det är ett helt eller delvis riktigt påstående och ungefär lika många att det är ett helt eller delvis felaktigt påstående.
Historiskt har maskiner ersatt många av människans arbetsuppgifter, men det har också dykt upp andra, helt oväntade jobb.
Framtiden får utvisa, men oavsett hur det blir, är det få av svenskarna i forskning.se:s SOM-undersökning som tycker att medborgarlön är ett bra alternativ om våra jobb försvinner i framtiden.
Bara 17 procent instämmer helt eller delvis, medan 45 procent tycker att det är ett helt eller delvis felaktigt påstående.
Smarta telefoner
En annan fråga i enkäten gäller smart phones. Trots att 81 procent av Sveriges befolkning har en smart mobil, enligt rapporten Svenskarna och internet 2016, är man inte odelat positiv enligt SOM-undersökningen. På frågan om användningen av smarta mobiler har en positiv påverkan på relationer mellan människor, svarar bara femton procent att det är ett helt eller delvis riktigt påstående.
Det står i stark kontrast till det faktiska användandet av sociala nätverk. Enligt Svenskarna och internet 2016, har den dagliga användningen av sociala medier mer än fördubblats under de senaste sex åren, från 28 procent 2010 till 58 procent 2016. (De som använder sociala nätverk gör det drygt sju timmar i veckan.)
Den pågående digitaliseringen är utan tvekan något vi alla måste förhålla oss till. En viktig aspekt är de smarta algoritmer som både skapar filterbubblor i sociala medier, och ger oss allt från självkörande bilar till snabba medicinska diagnoser. Det vi kallar artificiell intelligens, byggd på självlärande system, är redan här.
I Forskning.se:s interaktiva kunskapsresa, som släpps den 30 augusti, får du ta del av den senaste forskningen om artificiell intelligens, och själv utforska vilka konsekvenserna kan bli för samhället.
– Vi vill förmedla kvalitetssäkrad kunskap till allmänheten, inte minst i ljuset av den så kallade faktaresistens som växt fram i samhället. Vi undersöker var AI är för något, var forskningen står idag och vilka dess konsekvenser kan bli i samhället, säger Danil Lundbäck, producent för kunskapsöversikten på forskning.se
Text: Eva Barkeman, forskning.se
Så gjordes undersökningen
Vad tycker egentligen svenska folket om den pågående digitaIiseringen i samhället? I samband med arbetet med Forskning.se:s kommande kunskapsöversikt om artificiell intelligens, AI, ställde redaktionen fem frågor till svenska folket och fick in cirka 1 600 svar. Personerna fick gradera sina svar enligt en 5-gradig skala:
Helt riktigt påstående – 5
Delvis riktigt påstående – 4
Varken riktigt eller felaktigt påstående – 3
Delvis riktigt påstående – 2
Helt felaktigt påstående – 1
Enkäten är ett samarbete med SOM-institutet vid Göteborgs universitet, som sedan 1986 gör årliga enkätundersökningar för att kunna belysa hur det svenska samhället förändras. Den nationella SOM-undersökningen skickades ut till 20 400 personer hösten 2016, där forskning.se frågor ställdes till en utvald mindre grupp.
Om SOM-institutet
SOM-institutet är en opartisk undersökningsorganisation vid Göteborgs universitet. SOM står för Samhälla, Opinion och Medier. Syftet är att tillsammans med forskare inom en rad olika forskningsfält belysa opinioner för att förstå svensk samhällsutveckling, genom årliga enkätundersökningar.
Enkäterna består till stor del av frågor som ställs på likalydande sätt, år efter år, för att etablera tidsserier som gör det möjligt att analysera hur olika samhällsförändringar påverkar människors attityder och beteenden.
– Den här typen av hjärnavbildningsstudier har inte gjorts på så små barn tidigare, och det är också första gången man mäter så djupt i hjärnan med just den här tekniken, säger Emma Jönsson, disputerad vid institutionen för neurovetenskap och fysiologi, och med civilingenjörsexamen i bioteknik.
Studien omfattar 16 spädbarn, i genomsnitt åtta veckor gamla, som under 30-40 minuter utsattes för strykningar mot huden på armen i form av mjuka penseldrag i olika hastigheter. De låg alla tryggt i sin mammas famn, vakna eller sovande, och var försedda med elastiskt bandage runt huvudet som höll mätutrustningen på plats.
Utrustningen registrerade blodflöden i hjärnan. Högre tillförsel av blod till vissa områden av hjärnan indikerar att dessa områden hjälper till att bearbeta de stimuli som uppfattas, i detta fall de mjuka borststrykningarna.
Basal förmåga Barnen smektes på armen i två olika hastigheter, en relativt snabb (20 centimeter per sekund) och en långsammare (3 centimeter per sekund). Den långsammare ligger i det hastighetsintervall som människor vanligtvis använder för smekande beröring av andra människor, och anses därför mer social och affektiv än den snabba. Och det visade sig också att den långsamma gav mycket kraftigare reaktion i hjärnan än den snabba.
– Det vi har hittat är att den nyfödda hjärnan redan har ett annat sätt att bearbeta den mer sociala beröringen, om man jämför med den som är mindre social. Det tyder på att detta är något som prioriteras från väldigt tidig ålder, och att beröring är mycket viktigt i spädbarnsåldern. Även tidigare studier har visat på betydelsen av beröring, men det är först nu vi kan se det rent hjärnaktiveringsmässigt, säger Emma Jönsson.
– Olika delar av nervsystemet mognar olika fort, men hur mänsklig kommunikation sker är så basalt och då är det viktigt även för små barn att kunna uppfatta den. Vår hjärna är inställd på att bearbeta det här redan från födseln. Det är viktigt att tidigt knyta an till sina föräldrar och få beröringen för att utvecklas, fortsätter hon.
Svårt undersöka spädbarn Det finns flera svårigheter med att undersöka riktigt små barn. Dels kan de inte tillfrågas om sina upplevelser av beröringen, i studier på vuxna räknas även försökspersonernas egna skattningar, och dels har tidigare hjärnavbildningsmetoder krävt att huvudet varit fixerad, vilket är svårt när det kommer till spädbarn. Den aktuella metoden och utrustningen, som använder nära-infrarött ljus för att mäta blodflödena, tillåter att barnet i viss mån rör sig. Studien är genomförd i Åbo tillsammans med kollegor från Finland, Sverige och Tyskland.
Emma Jönssons avhandling omfattar även andra studier av mellanmänsklig affektiv beröring, fast på vuxna. Forskning som bland annat visar att en person i en långvarig relation är mindre benägen att uppleva en beröring som erotisk, och att känslan av behag vid beröring är starkare hos kvinnor än hos män. Studierna utgör nya byggstenar inom ett forskningsområde som väntas växa ytterligare.
– Beröring är studerat långt mycket mindre än hörsel och syn, men fältet har vuxit och blivit större bara under de få år jag jobbat med det, konstaterar Emma Jönsson.
Sverige kommer på en andraplats i världen efter Finland när det gäller hur vanligt typ 1-diabetes är bland barn. Sjukdomen utvecklas oftast under barndomen eller tonåren. Typ 1-diabetes uppstår när kroppen inte kan producera tillräckligt mycket insulinhormon, som behövs för att kroppens celler ska kunna ta upp socker från blodet.
Det har tidigare rapporterats att incidensen, alltså antalet nyinsjuknande i typ 1-diabetes, bland svenska barn har nått en stabil nivå. Men den nya studien ger en annan bild.
Fortsatt ökning av diabetes bland barn
Johnny Ludvigsson, senior professor vid Linköpings universitet, har analyserat uppgifter från det nationella kvalitetsregistret för barn- och ungdomsdiabetes, SWEDIABKIDS. Han har funnit att incidensen av typ 1-diabetes hos barn upp till 15 år fortsatt att öka till år 2015.
– Detta är mycket uppseendeväckande. Orsaken till typ 1-diabetes är en gåta, men det är skrämmande att de faktorer i vår miljö och livsstil som leder till typ 1-diabetes tycks bli än farligare, säger Johnny Ludvigsson, senior professor vid Institutionen för klinisk och experimentell medicin, som har gjort analysen.
Enligt analysen i den aktuella rapporten har antalet små barn upp till fyra år som insjuknar möjligen minskat under senare år, medan incidensen har ökat bland barn i 10–14-årsåldern, och också i åldrarna 15–17.
Diagnosen kommer alltför sent
Fler barn tycks få sin diabetesdiagnos oroväckande sent, enligt analysen. Kvalitetsregistret innehåller uppgifter om förekomsten av ketoacidos, ett tillstånd som beror på brist på insulin och som kan leda till medvetslöshet och vara livshotande. År 2009 rapporterades ett av sex barn (17,9 procent) ha ketoacidos vid diagnosen, vilket ökat till nästan ett av fyra barn (24,5 procent) år 2016.
– Detta är mycket allvarligt och det är tydligt att det krävs mycket mer information till både allmänhet och sjukvårdspersonal, säger Johnny Ludvigsson.
I registret finns också data om barnens HbA1c-värde, eller ”långtidssocker”, som är ett mått på hur blodsockernivån har varit de senaste veckorna. Även det genomsnittliga HbA1c-värdet hos barnen vid diagnosen har stigit något de senaste åren.
Vätgas, och bränsleceller drivna av vätgas, diskuterades under tidigt 2000-tal som energibäraren som skulle vara avgörande i utfasningen av fossila bränslen och dessas upphov till klimatförändringar. Fastän enorma summor investerades i att utveckla system för vätgasproduktion och – lagring, insåg man successivt att utmaningen med att hitta ett hållbart sätt att producera och använda vätgas på förnybar väg var större än man trott.
Kolskum och melamin
Det forskarna från Sverige, Finland och Vietnam nu lyckats med är att tillverka en katalysator baserad på kolskum av materialet melamin, kommersiellt tillgängligt till ett överkomligt pris; och att tillsätta en form av den naturligt förekommande metallen kobolt, i en tredimensionell struktur som på ett stabilt sätt agerar elektrod i tekniksystem som helt enkelt delar vatten till dess beståndsdelar.
Vatten består som bekant av grundämnena syre och väte. Båda är energirika och har stora användningsområden. Skulle man lyckas skapa ett system som kostnadseffektivt och kontinuerligt kan producera stora mängder vätgas, kan det till exempel användas i produktionen av drivmedel som diesel och flygplansbränsle, via kända mellansteg som även används i produktionen av fossilbaserade kolväten.
Pyrolys för att starta reaktionen
– Systemet vi har tagit fram är robust, skalbart och billigt. En ytterligare stor fördel är att vi använde en alkalisk saltvattenlösning. I princip skulle man kunna driva de här systemen med saltvatten från havet, säger Jyri-Pekka Mikkola, professor vid Umeå universitet och en ledande figur i forskningsmiljön Bio4Energy.
I sina laboratorieexperiment har forskarna använt pyrolys, en form av högtemperaturbehandling, för att starta den reaktion som katalysatorn sedan skyndar på, och som får vattendelningen, kallad elektrolys på fackspråk, att ske. Under framtida industriella förhållanden blir det istället fråga om att använda solenergi eller en annan förnybar energikälla för att ge den elektriska impuls som behövs för att driva reaktionen.
Vätgas går att använda till mycket
– Det här är ett system som generar väte och syre. Rent syre är explosivt och mycket energirikt. Väte är en väldigt mångsidig resurs. Du kan bränna det direkt till energi. Sedan kan du reducera material, till exempel i framtidens ståltillverkning.
I dag pumpar du in en massa cox i masugnen för att omvandla järn till stål.
– Då bildas samtidigt koldioxid. I stället skulle man i princip kunna mata in väte som reduceringsmedel, och då bildas ingen koldioxid. I dagens läge är det inte realistiskt eftersom väte är mycket dyrare och gjort av fossil naturgas, säger Jyri-Pekka Mikkola.
Om Bio4Energy: Bio4Energy är en stark forskningsmiljö inom bioenergi- och bioraffinaderi. Miljön inbegriper Umeå universitet, Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå och Luleå tekniska universitet, forskningsinstitut och ett omfattande industrinätverk. Läs mer om Bio4Energy
Kontakt: Jyri-Pekka Mikkola, professor vid kemiska institutionen, Umeåuniversitet, forskare i Bio4Energy Telefon: 090-786 52 84 E-post: jyri-pekka.mikkola@umu.se
Syftet med regeln som infördes 2012 var att stävja olaglig trafikskoleverksamhet. I nuläget saknas det kunskap om effekten av begränsningen och därför har VTI fått i uppdrag att utvärdera regelns införande.
Övningskörning för körkort tillsammans med en godkänd handledare, så kallad privat övningskörning, är reglerad i körkortslagen och körkortsförordningen. Transportstyrelsens föreskrift begränsar antalet godkännanden att handleda till 15 personer samtidigt. Det primära syftet var att stävja olaglig trafikskoleverksamhet.
– Infrastrukturministern har uttalat att Transportstyrelsen ska utvärdera vad bestämmelserna har fått för effekt. Det krävs därför mer kunskap om omfattningen av problemet med olagliga trafikskolor och en kartläggning behöver göras innan ytterligare åtgärder presenteras, säger Sonja Forward, forskare på VTI.
Signaler från trafikskolebranschen pekar på att olaglig trafikskoleverksamhet blir allt vanligare och ökar i omfattning. Från branschen finns det önskemål att begränsa handledarskapet ytterligare, men Transportstyrelsen vet inte om en begränsning leder till mer eller mindre olaglig verksamhet.
– Endast totalt 280 personer av de drygt 1 660 000 registrerade handledarna i vägtrafikregistret hade 20 elever eller fler registrerade då man införde begränsningen 2012, säger Sonja Forward.
VTI har nu fått i uppdrag att utvärdera effekter av införandet av reglerna. De mera specifika frågeställningarna är:
Vilka effekter har begränsningen lett till? Har effekterna varit bestående eller föränderliga över tid?
Har en begränsning av handledarskapet något faktiskt samband med olaglig trafikskoleverksamhet?
Har regelverket haft positiv eller negativ inverkan, det vill säga har den olagliga verksamheten minskat eller ökat sedan reglerna infördes”?
Finns det skäl att istället föreslå ett helt annat regelverk i syfte att stävja olaglig trafikskoleverksamhet?
Finns förslag på alternativa åtgärder för att stävja olaglig verksamhet på förarutbildningsområdet?
Projektet startade april 2017 och ska avslutas sista mars 2018.
Metoden, som nyligen publicerats i tidskriften Scientific Reports, bygger på så kallad molekylär spektroskopi och kan användas för att identifiera biokemiska profiler (”fingeravtryck”) som informerar om olika sjukdomsstadier. Forskarna tror att metoden kan ge bättre förståelse för de mekanismer på molekylär och cellulär nivå som ligger till grund för utvecklingen av diabetes.
Metoden är baserad på vibrationsmikrospektroskopiska metoder såsom Raman och FTIR (Fourier Transform InfraRed). Olika ämnen har unika molekylära vibrationer som med metoden kan avläsas när man lyser på dem med infrarött ljus eller med laser. Dessa vibrationer innehåller information om det studerade provets kemiska sammansättning, inklusive molekylernas karaktär, mängd och struktur.
Filtrerar bort brus
Vanligtvis är det mycket svårt att tolka de extremt komplexa resultat och enorma datamängder som denna typ av mätningar ger. Men med hjälp av avancerade statistiska metoder kan forskarna filtrera bort ”brus” (exempelvis naturligt förekommande variationer mellan individer) och därmed få en bättre överblick och fokus på viktiga faktorer.
– Den här metoden väl lämpad för att studera biologiska prover eftersom den inte förstör vävnaden, inte kräver några markörer som exempelvis antikroppsinfärgning, och kan användas i samband med mikroskopi. Det kan handla om att urskilja vilka celltyper som är påverkade i vävnaden, var och hur, säger András Gorzsás, som är forskare vid Kemiska institutionen och en av sisteförfattarna av artikeln.
Bukspottkörteln är ett nyckelorgan för utvecklingen av diabetes, en av våra stora folksjukdomar. Enligt International Diabetes Federation har idag ungefär 415 miljoner människor någon form av diabetes, en siffra som förväntas öka till 640 miljoner år 2040. Trots den stora utbredningen av sjukdomen har möjligheterna att studera biokemiska förändringar direkt i bukspottkörtelvävnaden hittills varit begränsade.
Bortfiltrerat brus i komplex data skapar överblick
I Scientific Reports beskriver forskarna hur de genom att använda en så kallad multivariat statistisk analysmetod kan behandla många variabler samtidigt och därmed analysera komplex vibrationsmikrospektroskopisk data från bukspottkörtelvävnaden. Med analysmetoden, som tidigare framförallt använts för att studera växtvävnad, visar forskarna att det går att upptäcka tidigare okända biokemiska förändringar i samband med utvecklingen av diabetes. Det är även möjligt att verifiera tidigare kända förändringar i vävnaden fast i ett tidigare skede av sjukdomsutvecklingen.
– Med metoden kan vi skapa biokemiska fingeravtryck av samtliga förändringar i bukspottkörtelvävnaden. Fingeravtrycken informerar oss om vilken celltyp det är vi studerar, men kan också avslöja vilken djurmodell den är från och hur långt diabetessjukdomen är framskriden. Dessa fingeravtryck är så pass exakta att även okända prov kan klassificeras om det finns referensmaterial att jämföra mot, säger Ulf Ahlgren, som är professor i molekylär medicin.
En metod som inte skadar vävnaden
Med metoden kan bukspottkörtlar från såväl mus som människa analyseras från utsidan, det vill säga utan att behöva ta ett vävnadsprov från organet. Forskarna visar även, i ett transplantationsexperiment, att bukspottkörtelvävnad (så kallade Langerhanska öar) kan studeras in vivo (i den levande organismen). Förutom att studera mekanistiska aspekter av hur diabetes utvecklas och manifesteras hoppas forskarna att metoden kan komma att utnyttjas för utvecklandet av bättre prognostiska och diagnostiska verktyg för att studera sjukdomen.
– Denna möjlighet att studera bukspottkörtelvävnad och framförallt de insulinproducerande Langerhanska öarnas biokemi i levande organismer är lovande för diabetesforskningen. Vi hoppas att metoden kommer kunna användas för att studera de direkta effekterna av till exempel olika antidiabetiska terapier på de insulinproducerande cellernas biokemi och funktion, säger Ulf Ahlgren.
Forskarna hoppas även att deras resultat kan ligga till grund för utvecklandet av bättre verktyg för att identifiera cancervävnad i samband med operativa ingrepp vid bukspottkörtelcancer. Studien, som är utförd i samarbete med forskare vid NTNU i Trondheim och Karolinska institutet, är finansierad av bland andra Vetenskapsrådet och Kempestiftelserna.
Kontakt: András Gorzsás, Kemiska Institutionen Telefon:090-786 59 18; 073-151 33 77
E-post: andras.gorzsas@umu.se”>andras.gorzsas@umu.se
Ulf Ahlgren, Umeå centrum för molekylär medicin (UCMM) Telefon: 090-785 44 34; 070-220 9228 E-post: ulf.ahlgren@umu.se
I en artikel publicerad i Molecular Psychiatry punkteras resonemanget om att det är psykologi som ligger bakom medicinernas antidepressiva effekt.
Förespråkarna för teorin, som rönt uppmärksamhet i svenska och internationella medier, hävdar att antidepressiva läkemedel, exempelvis så kallade SSRI-mediciner, inte har någon egentlig antidepressiv effekt. Upplevda förbättringar hos dem som medicinerar tillskrivs en placeboeffekt, att patienterna alltså mår bättre för att de förväntar sig just det.
Samma placeboeffekt har enligt kritikerna påverkat resultaten i kliniska studier. Även om varken läkare eller patient vet till vilken grupp en försöksperson lottats, den som ges riktiga preparat eller den som får verkningslösa tabletter, så har han eller hon själv kunnat räkna ut detta med stöd av uppkomna alternativt uteblivna biverkningar.
Teorin avfärdas Den gynnsamma effekt av SSRI-medel som visats i många studier skulle alltså inte bero på att medicinerna utövar en specifik biokemisk antidepressiv verkan, utan på att medlens biverkningar förstärker en psykologisk placeboeffekt.
För att testa teorins hållbarhet har en forskargrupp vid Sahlgrenska akademin analyserat data från de studier som låg till grund för att man en gång bedömde att två av de mest använda SSRI-medlen, är mer effektiva än placebo för behandling av depression.
– Frågan var om det är närvaro av biverkningar som gör att de patienter som fått SSRI i dessa studier svarat bättre än de som fått placebo, själva premissen för teorin, och vi visar väldigt tydligt att så är det inte. Vi är de första som ordentligt undersöker saken, och kan nu definitivt visa att teorin inte stämmer, säger Elias Eriksson.
Tydligt antidepressiva Analysen av totalt 3344 patienter, varav 2273 fick SSRI och 1071 fick placebo, visar att de två studerade medlen är klart överlägsna placebo vad gäller antidepressiv verkan, också hos de cirka 20 procent av de SSRI-behandlade patienterna som inte upplevde några biverkningar.
– I den här studien har vi tittat på ett kärnsymptom vid depression, nedstämdhet eller depressed mood, och på summapoängen hos de många olika symptom som mäts med den oftast använda skattningsskalan. Båda dessa analyser visar att man har större chans att bli bättre om man får SSRI även om man inte har några biverkningar, säger Elias Eriksson.
– Depression är en potentiellt mycket allvarlig sjukdom där man med de här medicinerna ofta kan åstadkomma en markant symptomlindring. Att de i media felaktigt ofta beskrivs som ineffektiva är olyckligt eftersom det kan få patienter att avstå från en effektiv och kanske livräddande behandling, säger han.
Whisky är en kemiskt komplicerad dryck. Efter mältning, mäskning, jäsning, destillering och lagring i minst tre år på ekfat buteljeras whiskyn. Men först brukar den späs med vatten till en alkoholhalt runt 40 volymprocent, något som påtagligt förändrar dess smak. Av samma anledning brukar kännaren tillsätta lite vatten i sitt glas whisky.
Men varför och hur förhöjer vatten smaken på whisky? Det är inte helt klarlagt, men nu har Björn Karlsson och Ran Friedman, forskare i kemi vid Linnéuniversitetet, lagt en bit av pusslet för att bättre förstå en whiskys kemiska egenskaper.
Guajakol förhöjer smaken
– Smaken hos whisky är framför allt kopplad till så kallade amfipatiska molekyler, vilka är uppbyggda av delar som är vattengillande och vattenavvisande. En sådan molekyl är guajakol, ett ämne som uppstår när kornet torkas över torvrök hos maltwhisky och ger en rökig smak åt whiskyn, berättar Björn Karlsson.
Karlsson och Friedman genomförde datorsimuleringar av vatten/etanol-blandningar med guajakol och studerade de interaktioner som då skedde. De fann att guajakol främst anknöt till etanolmolekyler och att i blandningar med en alkoholhalt upp till 45 volymprocent återfanns mer guajakol vid gränsytan mellan vätskan och luften än nere i själva blandningen.
– Detta tyder på att man i ett glas whisky bör finna guajakol nära ytan, där den bidrar med både smak och doft. Intressant nog innebar en fortsatt spädning, ner till 27 procent, att andelen av ämnet vid ytan ökade. En förhöjd halt, över 59 procent, gjorde däremot att ämnet bands hårdare till etanolen, lämnade ytan och istället drogs in i blandningen, säger Ran Friedman.
Mängd vatten en smaksak
Tillsammans pekar detta på att smak- och doftupplevelsen av guajakol och liknande föreningar förstärks när man spär whiskyn innan buteljering, och att man kan förstärka smaken ytterligare genom att spä den i glaset. Men vilken är då den optimala mängden vatten att hälla i sin whisky?
– Hur vi upplever smak och doft är individuellt. Vissa tillsätter ju istället isbitar till sin whisky, för att kyla den så att den blir mildare. Därför finns det inget generellt svar på hur mycket vatten du ska tillsätta i din whisky för att få den bästa upplevelsen, säger Björn Karlsson.
Artikeln Dilution of whisky – the molecular perspective har publicerats online på Scientific Reports. Resultaten ger allmän kunskap om viktiga egenskaper hos icke-ideala lösningar, vilka påverkar egenskaper hos livsmedel (till exempel whisky) och hur man designar och ger läkemedel i olika form.
VTI har i uppdrag från regeringen att genomföra en studie om effektiva och innovativa lösningar som kan öka medborgarnas möjlighet och vilja att utnyttja kollektivtrafiken på landsbygd. Litteraturstudien är en del i uppdraget och syftar till att beskriva kunskapsläget när det gäller forskningen om landsbygdstransporter.
– En slutsats är att anropsstyrd eller flexibel kollektivtrafik kan fungera för att möta de olika mobilitetsbehov som finns, om den anpassas till tider på dygnet då befolkningen vill resa. Detta ställer dock krav på kunskap om invånarnas behov, säger Jessica Berg, forskare på VTI.
Studien visar också att multimodala lösningar behöver utvecklas bättre, exempelvis genom att stärka kollektivtrafikstråk och cykelbanor med möjligheter till trygga bil- och cykelparkeringar. Det är oklart om samåkningstjänster har potential att fungera som alternativ och därför behövs vetenskapligt baserade studier om hur samåkning bäst kan organiseras. En viktig slutsats är att det finns ett behov av lokala nedslag i svenska landsbygder för att visa på komplexiteten och exemplifiera hur människor på landsbygden planerar sina aktiviteter i vardagen beroende på hur tillgången till transporter ser ut.
Litteraturen pekar särskilt på tre faktorer som är viktiga för att utveckla en väl fungerande kollektivtrafik på landsbygd:
Samordning av färdtjänst, allmän kollektivtrafik och skolskjuts,
målgrupper måste identifieras och deras behov och förutsättningar måste kännas till samt
marknadsföring av nya projekt.
Problematiken med kollektiva transporter på landsbygden förklaras i flera studier av en minskande befolkning på landsbygden och demografiska förändringar, bland annat en åldrande befolkning. Efterfrågan är sällan tillräckligt stor för att kollektivtrafiken ska vara lönsam vilket hänger ihop med att bilen är det dominerande transportmedlet. Barn, äldre, människor med låga inkomster och människor med funktionshinder riskerar särskilt att få en låg mobilitet om det inte finns kollektivtrafik, ofta på grund av att de inte har tillgång till bil.
Om studien: I studien används inte någon specifik definition av landsbygd, eftersom sökkriterierna skulle bli alldeles för snäva. Sökningarna har koncentrats till publikationer från år 2000 och framåt. 27 artiklar valdes ut som relevanta för att kunna besvara syftet och forskningsfrågorna, 15 av dessa var från Storbritannien.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
