Läckta dokument visar att den uppmärksammade desinformationskampanjen Doppelgänger bara är en liten del av ett omfattande informationskrig. Bakom Rysslands påverkan mot väst står ett växande nätverk av pr-byråer, influerare och kampanjmakare.
Forskare vid Lunds universitet och Karlstads universitet har analyserat över 3000 läckta dokument från Social Digital Agency – ett företag som pekas ut som en förlängning av Kreml i det globala informationskriget.
Analysen visar hur verklighet och desinformation flyter samman i en global påverkansoffensiv, som finansieras med runt 600 miljoner euro årligen av den ryska staten.
– När Doppelgänger-kampanjen blev känd tog man för givet att det var de falska spegelsajterna av exempelvis kända medieföretag som var kärnan. Detta var en felbedömning. I själva verket missade man att dessa bara var en liten del av en mycket större global påverkansstrategi, säger James Pamment, forskare i strategisk kommunikation vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande.
Kampanjen Doppelgänger
Doppelgänger är en rysk påverkanskampanj som startade 2022 med målet att undergräva stödet för Ukraina och splittra opinionen i väst. Kampanjen sprider desinformation genom att skapa falska versioner av etablerade nyhetssajter som The Guardian och Le Monde. Innehållet delas främst via sociala medier som Facebook och X.
Kampanjen, som främst riktar sig mot EU-invånare, har avslöjats av underrättelsetjänster och säkerhetsföretag.
När statsstyrda ryska medier som Russia Today och Sputnik begränsades i väst, fylldes tomrummet snabbt av ett nytt nätverk av influerare, pr-byråer och kommunikationsexperter. I det vakuum som uppstod växte dessa aktörer sig starka. Metoderna skiljer sig åt, men målet är detsamma – att forma opinionen till Kremls fördel.
Mer än desinformation på nätet
I centrum för det växande ryska påverkansnätverket finns Social Digital Agency, som producerar digitalt innehåll som memes, fejkade undersökningar och vilseledande artiklar – men även iscensätter händelser i verkligheten.
Genom att organisera demonstrationer, vandalism och provokativa aktioner skapas innehåll som sprids vidare i egna och samarbetskanalers flöden. Gränsen mellan verklighet och digital dramaturgi suddas ut, och ofta förstärks effekten med budskap som framstår som oberoende.
Tre steg för påverkan
Forskarna sammanfattar påverkansföretagens strategi i en trestegsmodell:
1
Skapa ett stort informationsbrus via ett nätverk av influerare, bottar, bloggar, nyhetssajter, spegelsajter, Rysslandsvänliga journalister med mera.
2
Använd strategier från reklamvärlden. Det handlar ofta om så kallad ”native advertising” – målgruppsanpassade inlägg som är utformade som redaktionellt material för att passa in på den plattform där de förekommer. I 99 procent av fallen klickar ingen på länkarna, men till slut gör någon det och sprider innehållet vidare.
3
En fullträff är när nyheter blir virala och upprepas av politiker, kändisar och journalister.
Mål: Minska stödet för Ukraina
Enligt forskaren James Pamment är det övergripande syftet med informationskampanjerna att undergräva stödet för Ukraina samt destabilisera och splittra väst. Framgång mäts i genomslaget i den offentliga debatten. För att nå sitt mål utnyttjas redan etablerade berättelser och uppfattningar som gynnar Kreml, eller politiska splittringar, vilka sedan förstärks och sprids vidare.
– Exempelvis skulle man kunna ta fasta på en eventuell konflikt mellan Zelenskyj och en annan politiker och låta detta få irrelevant stora proportioner, säger James Pamment.
Sammanlagt räknar forskarna med att över tio miljarder små angrepp har gjorts på informationsmiljöer när det gäller Ukrainakriget.
– I det långa loppet är detta oerhört svårt att stå emot. Det räcker inte med att avslöja operationer som Doppelgänger. Det behövs välgrundad analys och en förebyggande strategi som på flera nivåer motarbetar de strukturer som gör desinformationskampanjerna möjliga, säger James Pamment.
Blåklockorna tycks ha tvekat lite i det kyliga majvädret, men många andra försommarblommor har slagit ut i full prakt. Det visar årets sammanställning av forskningsprojektet Försommarkollen.
På världsmiljödagen och nationaldagen rapporterade medborgarforskare över hela landet in drygt 6 000 observationer av vanliga försommarblommor.
Forskarna har nu analyserat rapporterna för att undersöka om växternas blomning påverkats av vårens och försommarens väder, samt om skillnader finns i blomningstider jämfört med förr – och om det kan kopplas till klimatförändringar.
Blåklockorna lite sena i år
I spaningarna ingick blommor som liten blåklocka, liljekonvalj, prästkrage, hägg, rönn och syren. Resultaten visar att liten blåklocka, som visserligen är senblommande, tycks ha tvekat lite extra i år.
– Årets Försommarkoll visar att den precis har börjat blomma i de sydvästligaste delarna av Sverige, vilket visar att försommaren är något senare i år än förra året, som var extremt tidig, säger Mora Aronsson, ordförande i Svenska botaniska föreningen i ett pressmeddelande.
Prästkragar. Bild: Depositphotos
Andra senblommande växter som prästkrage och rönn har dock börjat blomma i hela södra Sverige. Liljekonvalj och syren blommar långt upp i Norrland, medan häggens blomning redan är över – utom i de nordligaste fjälltrakterna.
Tidigare blomning
Enligt forskarna har alla arter i dag nått betydligt längre norrut i sin blomning jämfört med för 150 år sedan, se faktaruta. Liljekonvalj, syren och hägg har redan blommat över på platser där de tidigare just börjat slå ut. Prästkrage och rönn, som förr bara blommade på några få platser i södra Sverige i början av juni, har nu börjat blomma långt längre norrut.
– Många människor ser tiden mellan hägg och syren som starten på sommaren. Rapporterna visar dock att blomningsmönstren har förändrats så att blomningen sker tidigare och under kortare tid, säger Ola Langvall från Sveriges lantbruksuniversitet.
– Det var helt andra delar av landet som kunde ha syrener och liljekonvaljer på bordet på nationaldagen i år jämfört med förr i tiden, och nu fick många ha prästkragar i stället, fortsätter han.
Liten blåklocka är Sveriges nationalblomma.
Mer om Försommarkollen
Bakom Försommarkollen, som pågick 5–6 juni, står Sveriges lantbruksuniversitet och Svenska botaniska föreningen.
Växternas blomning dokumenterades redan i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet av ett rikstäckande nätverk av observatörer. Dessa historiska data jämförs idag med moderna observationer från Försommarkollen, över 100 år senare. Genom att analysera data över flera år kan forskare se hur klimatförändringarna påverkar växternas blomning.
Hur elever presterar i skolan påverkas mycket av lärarens ämneskompetens och vilka strategier som används i undervisningen, särskilt på mellanstadiet, visar en studie. Dessutom är fördelningen av kompetenta lärare ojämn – vilket bidrar till att skillnader mellan elever växer.
Skillnaderna i svenska elevers skolresultat har ökat och en viktig förklaring kan vara vem som undervisar. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.
– Analyserna visar att lärarnas formella utbildning och ämnesspecialisering har en tydlig koppling till elevernas prestationer. Det gäller särskilt i matematik, och vi ser också långsiktiga effekter inom läsförståelse, säger Mari Paloniemi Lindström, doktorand i pedagogik vid Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.
Sveriges lärarutbildningar har gjorts om flera gånger de senaste 40 åren. Samtidigt har andelen obehöriga lärare i grundskolan ökat, särskilt i årskurs 4–6, där nästan var tredje lärare saknar legitimation.
Därför undersökte Mari Paloniemi Lindström hur lärarnas kompetens och arbetsvillkor påverkar mellanstadieelevers resultat i matematik och läsförståelse. Resultatet visar att lärarens ämnesspecialisering är viktig för elevernas prestationer.
Att uppmuntra till diskussion ger positiv effekt
Studien undersökte bland annat hur olika strategier i undervisningen påverkar elevernas lärande. Det handlar till exempel om att läraren ber elever förklara sina svar eller uppmuntrar till diskussion i klassrummet. Sådana undervisningsstrategier visade sig ha positiva effekter i flera ämnen, och resultaten kvarstod också två år senare.
Någonting annat som påverkar både elever och lärare är arbetsvillkor och skolklimat.
– Ett gott skolklimat visade sig vara viktigt inte bara för elevernas prestationer, utan också för lärarnas trivsel, säger Mari Paloniemi Lindström.
Många lärare i studien upplevde en ökad arbetstillfredsställelse under pandemin, kanske för att uppdraget kändes extra meningsfullt, trots utmaningarna.
– Samtidigt försämrades elevernas läsprestationer, vilket delvis kan förklaras av ett sämre skolklimat, med bland annat bristande studiero och lägre upplevd trygghet.
Kompetenta lärare är viktigt
Studien visar att lärarutbildningar behöver fokusera mer på ämneskompetens och effektiva undervisningsstrategier för att elevernas resultat ska bli bättre.
Det är också viktigt att skapa goda arbetsvillkor och trygga skolmiljöer.
– Det räcker inte att utbilda skickliga lärare. Vi måste också se till att de vill stanna i yrket och att de väljer att arbeta där de behövs som mest.
Studien visar också att fördelningen av kompetenta lärare är ojämn. Det bidrar till att skillnaderna mellan skolor och elevgrupper växer.
– Ur ett rättviseperspektiv är det avgörande att alla elever, oavsett bakgrund eller bostadsort, får undervisning av behöriga och välutbildade lärare. Det är en nyckelfråga för ett mer likvärdigt skolsystem.
Mälarens ytvattentemperatur fortsätter stiga, enligt en rapport från Sveriges lantbruksuniversitet. Det riskerar att förvärra övergödningsproblemen i sjön.
Mälaren är ett av våra viktigaste vatten i Sverige. En stor drivkraft bakom övergödningen i sjön är tillförsel av näringsämnen, framför allt fosfor. Det varmare klimatet ökar effekten genom ökad ytvattentemperatur som bland annat gör att vattnet skiktas tidigare på året.
– Detta ökar risken för att syrgasen inte räcker till för alla nedbrytningsprocesser som sker i bottenvattnet under perioden med termoklin, det vill säga det horisontella skiktet som avgränsar kallt och varmt vatten. När syrgasen är slut i bottenvattnet blir de kemiska förhållandena perfekta för att tidigare sedimenterad fosfor ska lösas upp i vattnet och ytterligare öka på övergödningen, säger Stina Drakare, forskare på institutionen för vatten och miljö vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), i ett pressmeddelande.
Syrebrist leder djur till för varmt vatten
Flera fisk- och kräftdjur i Mälaren är beroende av kallt och syrerikt vatten på sommaren. Rapporten visar att delar av Mälaren som har viktiga djupområden i många fall har för låga syrgashalter i augusti och september.
De vattenlevande djur som tycker om det kalla bottenvattnet blir stressade av syrebristen och flyttar sig då till grundare områden med mer syre, men som samtidigt är för varma för dem.
När klimatet blir varmare är det därför ännu viktigare att minska tillförseln av övergödande ämnen så att kallvattensarterna inte slås ut.
Kall- och varmvattensarter är beroende av varandra
Mälarens ekosystem är uppbyggt av en blandning av kall- och varmvattensarter som är beroende av varandra.
– Den populära matfisken gös är en varmvattensart som gynnas av värme, men den äter främst nors och siklöja som båda är kallvattensarter och missgynnas av ett varmare klimat. Nors och siklöja äter i sin tur gärna kräftdjuret vitmärla – Monoporeia affinis – som också är en kallvattensart, säger Stina Drakare.
Vitmärlan har inte hittats de senaste åren när SLU gjort sina provtagningar.
– Vi provtar ju bara fem provplatser i en mycket stor sjö, men vi blev så oroade att vi sökte extra medel för att göra fler provtagningar i östra Mälaren, säger Stina Drakare.
Det visade sig att vitmärlorna finns kvar i sjön, men på andra platser och bara glest.
– De hittades nu på grundare vatten, på ca 30 meter i stället för på 40-50 meter. Vi blev mycket lättade över att hitta dem.
Allt fler firar nationaldagen i Sverige, visar en rapport. Det är den högtiden där firandet ökat mest de senaste åren – och ökningen sticker ut menar forskare.
I den nationella SOM-undersökningen mäts befolkningens firande av olika högtider. Av de tio högtider som mättes i den senaste undersökningen är det nationaldagsfirandet som visar störst förändring över tid.
År 2011 svarade 25 procent att de firat nationaldagen det senaste året. Fyra år senare var andelen 31 procent. I den senaste undersökningen, gjord 2024, hade hela 42 procent firat nationaldagen. Ökningen sticker ut, eftersom vanor och traditioner generellt är stabila över tid.
– Vi ser en långsamt förändrad inställning till nationaldagen där svenskar går mot att uppmärksamma den lite mer, likt norrmännen. Samtidigt ska vi komma ihåg att majoriteten fortfarande inte firar den 6:e juni, trots att det sedan 2005 är en röd dag, säger Daniel Jansson, forskningskommunikatör på SOM-institutet vid Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.
Lika många storstads- och landsbygdsbor firar
Undersökningen visade att de som är födda i ett land utanför Europa firade nationaldagen i större utsträckning än de som är födda i Sverige.
– En delförklaring till varför utrikesfödda är överrepresenterade bland nationaldagsfirarna kan vara att nya medborgare bjuds in till kommunalt anordnade medborgarskapsceremonier. I många kommuner, exempelvis här i Göteborg, sammanfaller dessa just med firandet av nationaldagen – något vi pekade på redan efter mätningen 2016, säger Daniel Jansson.
I övrigt fanns det väldigt få demografiska skillnader; män och kvinnor, storstads- och landsbygdsbor, hög- och låginkomsttagare och olika åldersgrupper firar nationaldagen i ungefär lika stor utsträckning.
Politiska skillnader
Personer som står till höger i politiken firar nationaldagen i högre utsträckning än personer till vänster.
Trots att Sverigedemokrater (SD) värdesätter det nationella och traditionella är det inte de som firar i högst utsträckning, utan det är centerpartister, liberaler, moderater och kristdemokrater.
Detta är en förändring jämfört med mätningen 2016 då SD-sympatisörerna toppade listan. Minst firar vänsterpartisterna, men det är fortfarande fler vänsterpartister som firar nationaldagen (26 procent) än som deltar i en 1:a maj-demonstration (20 procent).
– Alla partigrupper har ökat sitt firande sedan förra mätningen, och då Sverigedemokraterna ökat minst har de politiska skillnaderna faktiskt jämnats ut något. Det finns idag inte lika mycket fog för att tala om nationaldagsfirande som en politiskt laddad handling som det gjorde 2016, säger Daniel Jansson.
Midsommar firas mest – Halloween ökar
Midsommar toppar listan bland de högtider som mättes i den senaste undersökningen. Hela 87 procent firade midsommar 2024 vilket förstärker bilden av högtidens roll som Sveriges informella nationaldag. Infödda svenskar firar midsommar i högre utsträckning än inflyttade. Höginkomsttagare firar mer än de med lägre inkomst och på landsbygden firar man i något högre utsträckning än i storstäderna.
Andelen som är i kyrkan på första advent är oerhört stabil över tid: 13 procent vid samtliga tre mätningar. Rapporten visar dock att det skett en stor förändring bland sympatisörer till Kristdemokraterna. Från 60 procent adventsfirare till 30 procent på 13 år.
Andelarna som firar Halloween och Alla hjärtans dag har båda ökat med sex procentenheter och står efter nationaldagen som de snabbast växande högtiderna i undersökningen. Varken Halloween eller Alla hjärtans dag mättes 2016.
Att titta på finalen i Eurovision Song Contest har minskat mest i undersökningen, med 8 procentenheter sedan 2016.
Det är fortfarande väldigt få svarande, 5 procent, som demonstrerat på första maj eller firat avslutningen av ramadan (Eid al-fitr). Andelarna växer dock stadigt och har nästan dubblerats sedan 2011.
Många kvinnor med lipödem möts av misstro och fördomar inom vården – och vägen till en diagnos är ofta lång. Nu vill forskare att nationella riktlinjer ska tas fram och att vårdpersonal ska få bättre utbildning.
Lipödem är en kronisk sjukdom som främst drabbar kvinnor och som kännetecknas av en onormal och smärtsam fettansamling främst över stuss, höfter och lår, men som ofta misstas för att vara övervikt.
Forskare vid Jönköping University har undersökt statistisk data och nedskrivna berättelser från 245 kvinnor med lipödem och jämfört deras vårderfarenheter med kvinnor i den allmänna befolkningen.
Studien, som är den första i sitt slag, visar att vägen till en diagnos ofta är lång. Var femte kvinna hade varit i kontakt med vården över 20 gånger innan rätt diagnos kunde ställas.
– Flera kvinnor beskrev att det krävdes ”tur” för att träffa en vårdgivare med kunskap om lipödem, säger Johanna Falck, universitetsadjunkt och doktorand på Hälsohögskolan vid Jönköping University, i ett pressmeddelande.
Utbredd okunskap
Studien visar att det saknas både kunskap och riktlinjer för vård av lipödem inom svensk hälso- och sjukvård. De flesta av deltagarna var i ett långt utvecklat stadium av sjukdomen och många hade haft symtom sedan tonåren.
Okunskapen om lipödem var utbredd och i stället för att få information från vårdgivare får många kvinnor söka kunskap på egen hand – ofta via internet eller sociala medier.
Forskarna kom också fram till att deltagarna ofta ägnade sig åt egenvård i form av kostanpassning, träning och kompressionsplagg. Mer effektiva behandlingar som manuellt lymfdränage eller fettsugning erbjöds sällan inom offentlig vård utan fick bekostas privat.
Stort missnöje med vården
Missnöjet med vården var utbrett bland kvinnorna med lipödem. De rapporterade betydligt sämre vårdupplevelser än befolkningen i stort, särskilt när det gällde kontinuitet, information, respekt och emotionellt stöd.
Många beskrev bemötandet som respektlöst och nedlåtande, ofta präglat av viktrelaterade fördomar. Deras symtom tolkades ofta som psykologiska problem eller kopplades till övervikt och livsstil, vilket ledde till att de inte fick den vård de behövde.
– Det krävs ett helhetsgrepp för att förbättra vården för kvinnor med lipödem. Dagens brister bidrar till onödigt lidande och ojämlik vård, säger Johanna Falck.
Nu vill forskarna att nationella riktlinjer ska tas fram. De vill också se utbildning för vårdpersonal för att kunna erbjuda en individanpassad och jämlik vård. En tidig diagnos och tillgång till rätt behandling lyfts fram som avgörande för att minska lidandet hos kvinnor med lipödem.
Kostfibrer hjälper inte bara till med matsmältningen. De spelar också en aktiv roll i att reglera tarmbarriärens funktion och kroppens immunförsvar. Det visar en avhandling i biomedicin vid Örebro universitet.
En avhandling i biomedicin har studerat hur specifika kostfibrer från kungsmussling och morötter påverkar tarmbarriären, tarmfloran och immunförsvaret. Fibrer som finns i dessa livsmedel är så kallade β-glukaner och cRG-I.
– En viktig upptäckt är att β-glukaner och cRG-I aktivt förstärker tarmbarriären, som är vårt första skydd mot skadliga bakterier och toxiner. En försvagad tarmbarriär är kopplad till flera kroniska sjukdomar, så att bevara dess täthet och funktion är avgörande, säger forskaren Evangelia Kerezoudi vid Örebro universitet i ett pressmeddelande.
Fibrer kan hjälpa tarmen vid stress
Den skyddande effekten kvarstår även vid stress eller låggradig inflammation – tillstånd som kan påverka tarmen innan sjukdom märks. Det här utmanar synen på kostfibrer som passiva inslag i kosten, enligt Evangelia Kerezoudi.
– Våra resultat visar att vissa fibrer kan hjälpa tarmen att förbli motståndskraftig även vid tidiga tecken på stress. Det pekar på att fibrer har en mer aktiv roll i att främja tarmens och immunförsvarets långsiktiga hälsa, säger hon.
Tränar immunförsvaret aktivt
Fibrer som β-glukaner och cRG-I visade sig påverka immunförsvaret direkt, både i laboratoriemodeller och hos människor. De stärkte immunsvaret över tid, men effekten varierade mellan olika personer. Vissa fick tydliga förbättringar av både immunförsvaret och tarmbarriärfunktionen, andra knappt någon alls.
– Jag blev förvånad över hur olika människor reagerade på dessa ämnen. Samma fiber kunde ha en tydlig effekt i ett fall och väldigt liten i ett annat, säger Evangelia Kerezoudi.
Balanserad kost bidrar till tarmhälsa
Avhandlingen visar också att personer med en mer varierad tarmflora kan ha större nytta av fibrer som β-glukaner och cRG-I.
– Kosten är avgörande för att bevara en motståndskraftig tarmflora, som i sin tur har betydelse för både immunförsvarets funktion och tarmhälsa.
En fiberrik kost gynnar mångfalden av mikroorganismer i tarmen och kan bidra till att bevara maghälsan. Resultaten tyder på att fibrer kan hjälpa till att hålla tarmen fungerande även när vi blir äldre.
– Våra resultat indikerar att fibrer kan hjälpa till att reducera åldersrelaterade förändringar i tarmen, men tarmhälsan påverkas också av livsstil, kostvanor och den individuella tarmfloran, säger Evangelia Kerezoudi.
Kan främja koststrategier
Hon hoppas att forskningen kan ligga till grund för utvecklingen av personligt anpassade kostråd som stärker tarmens hälsa och immunfunktion.
– Genom att förstå hur specifika fibrer, tarmflora och immunförsvaret påverkar varandra kan vi närma oss koststrategier som främjar långsiktig hälsa och stärker kroppens naturliga försvar, säger Evangelia Kerezoudi.
En oväntat enkel regel tycks ligga bakom hur arter fördelar sig över jorden och formar livet på planeten. Upptäckten ger nya insikter om hur ekosystem utvecklas och även påverkas av miljöförändringar.
Trots den stora variationen av arter och miljöer i världen finns ett gemensamt mönster bakom mångfalden, visar ny forskning ledd från Umeå universitet.
Jorden är uppdelad i bioregioner – områden åtskilda av hav, berg eller extrema klimat. Dessa naturliga barriärer begränsar arters spridning och har lett till att unika artgrupper utvecklats under olika förhållanden och tidsperioder.
Kärnområde bildar nav
Ett internationellt forskarlag har analyserat en stor mängd arter och livsformer – från groddjur och träd till fåglar och havsrockor – i bioregioner världen över. Trots arternas skilda livsstrategier, det vill säga vissa arter flyger, andra kryper, simmar eller är rotade i marken, och regionernas varierande miljöer fanns samma mönster för hur arterna spridit sig. Det här förvånade forskarna.
– I varje bioregion finns det alltid ett kärnområde där majoriteten av arterna finns. Därifrån sprider sig arterna till angränsande områden, men bara ett fåtal lyckas etablera sig utanför kärnområdet, säger forskaren Rubén Bernardo-Madrid, forskare vid Umeå universitet, i ett pressmeddelande.
– Det verkar som om dessa kärnområden erbjuder optimala förutsättningar för arternas överlevnad och utveckling och fungerar som nav från vilka biologisk mångfald sprider sig, fortsätter han.
Förutsägbart mönster
Resultaten visar vilken avgörande betydelse vissa små områden har för att bevara den biologiska mångfalden i hela bioregioner – och därmed deras värde för naturvårdsarbete.
Studien pekar på så kallad miljöfiltrering som sannolik förklaring bakom mönstret. Det innebär att bara arter som klarar lokala förhållanden som värme eller torka kan överleva och kolonisera nya områden. Teorin har länge varit central inom ekologin, men den nya studien ger nu starka belägg för detta mönster bland många olika livsformer på global nivå.
– Att mönstret är så förutsägbart och kopplat till miljöfiltrering hjälper oss att bättre förstå hur biologisk mångfald kan komma att påverkas av globala förändringar, säger Joaquín Calatayud, vid Universidad Rey Juan Carlos i Madrid.
Majoriteten av den mat- och dryckesreklam som unga ser på sociala medier marknadsför ohälsosamma produkter. I en studie vittnar flera tonåringar om hur de lockas till impulsköp av reklamerna och att de känner en maktlöshet.
Ungdomar i Sverige möter i genomsnitt 17 annonser för ohälsosam mat och dryck per timme när de använder TikTok, visar en studie från Karolinska institutet.
Forskarna undersökte hur reklam för mat och dryck i sociala medier påverkar barn och ungas hälsa. De använde sig av data från unga i åldern 13–16 år som i skolan och därefter under en vecka dokumenterade den reklam de såg i sina sociala medieflöden.
Lockas till impulsköp
Av all reklam som ungdomarna exponerades för handlade över en tredjedel (34 procent) om mat eller dryck. En majoritet, 70 procent, av mat- och dryckesannonserna marknadsförde produkter som klassas som ohälsosamma – till exempel snabbmat, söta och salta snacks och sockersötade drycker.
– I fokusgruppsintervjuer berättade deltagarna att de ofta lockas till impulsköp av reklamens utformning. Samtidigt uttryckte flera en känsla av maktlöshet inför mängden reklam de möter dagligen, säger Sofia Spolander, forskare vid institutionen för medicin på Karolinska institutet Huddinge, i ett pressmeddelande.
Ungdomarna beskrev också hur rabatter och visuellt tilltalande annonser ökade deras sug efter onyttig mat. Många kände att reklamen påverkade dem, men att det var svårt att värja sig.
Går emot kostråden
Ohälsosamma matvanor är en av de största orsakerna till sjukdom och för tidig död i Sverige. Trots tydliga kostråd ökar konsumtionen av ohälsosam mat bland unga, samtidigt som intaget av frukt och grönsaker minskar.
Övervikt bland barn i åldern 11–15 år har mer än fördubblats de senaste 30 åren och fetma har fyrdubblats.
– Matmiljön påverkar våra matvanor, och marknadsföring är en viktig del av den miljön. Den här studien visar att den reklam ungdomar möter på sociala medier går emot kostråden, säger Sofia Spolander.
Unicef Sverige och Hjärt-Lungfonden har släppt en rapport som bygger på studien. I den tas behovet av åtgärder för att skydda barn från ohälsosam marknadsföring upp, något som redan införts i flera andra länder men ännu saknas i Sverige.
Åderförfettning är vanlig orsak till hjärt-kärlsjukdomar. Nu visar forskare vid Örebro universitet att blockering av ett särskilt protein kan dämpa inflammationen i blodkärlen – en upptäckt som på sikt kan bana väg för nya behandlingar.
Varje år dör omkring 17 miljoner människor i världen av hjärt-kärlsjukdomar. I många fall beror det på ateroskleros, eller åderförfettning. Det är en inflammatorisk sjukdom som innebär att fett och kalk lagras i blodkärlens väggar. Det leder till att kärlen blir trängre, vilket ökar risken för blodproppar.
Protein kan blockeras
Forskare vid Örebro universitet har visat att inflammationen i blodkärlen kan dämpas genom att blockera ett protein som heter IL1RAP. Proteinet är avgörande för hur vissa signalsubstanser i immunförsvaret startar en inflammation. En sådan signalsubstans är interleukin-1β, som har en central roll vid åderförfettning.
– Vi har visat att blockering av IL1RAP minskar nivåerna av flera inflammatoriska markörer som är viktiga vid utvecklingen av hjärt-kärlsjukdomar, inklusive interleukin-1β, säger Karin Franzén, docent i biomedicin vid Örebro universitet, i ett pressmeddelande.
Studien har gjorts i samarbete med ett bioteknikföretag som har utvecklat antikroppar för att blockera proteinet IL1RAP.
– Vi har också sett att dessa antikroppar blockerar förmågan att attrahera inflammatoriska celler i modellsystem för blodkärl, säger Karin Franzén.
Öppnar för ny behandling
I dag behandlas hjärt-kärlsjukdomar främst med blodtrycks- och kolesterolsänkande läkemedel. Men på senare år har fokus inom forskningen flyttats till att undersöka inflammationsdämpande behandlingar.
– Det här skulle i framtiden kunna leda till en ny behandling som angriper själva inflammationen i blodkärlen genom att rikta in sig på IL1RAP. Förhoppningen är att våra resultat så småningom kan ha betydelse för en stor grupp patienter, säger Karin Franzén.
Att laga kläder eller köpa begagnade istället för nya ger tydliga miljövinster. Uthyrning av kläder är däremot mer osäkert, visar en studie som undersökt olika cirkulära tjänsters klimatpåverkan.
En studie från IVL Svenska Miljöinstitutet (IVL) har undersökt miljömässiga konsekvenser av att använda nätbaserade tjänster för återbruk (köpa begagnade kläder), uthyrning och lagning av kläder i Sverige.
– Miljönyttan från uthyrningstjänster är i högre grad beroende av tjänstens utformning och användning – till exempel hur mycket de hyrda plaggen används och ersätter nyinköp, samt hur effektivt förpackningar används, säger Matilda Lidfeldt, textil- och livscykelexpert på IVL.
I tre fallstudier användes fiktiva personer för att analysera klimatpåverkan. Forskarna undersökte också påverkan på vattentillgång och användning av primärenergi*.
Miljöpåverkan från själva tjänsten, som till exempel transporter och förpackningar, undersöktes också och jämfördes med om man istället skulle köpa nya kläder.
*Primärenergi kommer från naturresurser, alltså energi från en primärkälla som inte har omvandlats till en annan form av energi av människor.
Återbruk och lagning minskade tydligt klimatpåverkan
Resultatet visar att både återbruk och lagning leder till tydliga miljövinster. Genom att återbruka kläder istället för att köpa nytt kan klimatpåverkan minska med cirka 80 kilo koldioxidekvivalenter under ett års tid. Det motsvarar ungefär 25 procent av en genomsnittlig svensks årliga klädrelaterade klimatpåverkan.
Reparation minskar klimatpåverkan med ungefär hälften så mycket.
– Att främja återanvändning och lagning av kläder genom nätbaserade tjänster är en effektiv väg mot en mer hållbar textilindustri. Genom att erbjuda lättillgängliga och miljövänliga alternativ till nykonsumtion, bidrar dessa digitala lösningar till att minska branschens klimatavtryck, säger Matilda Lidfeldt.
Uthyrning mer osäkert
Miljönyttan från uthyrningstjänster är mer osäker. Fördelarna som kommer med att undvika nya klädköp motverkas till stor del av klimatpåverkan från tjänsterna i sig. Det handlar ofta om produktionen av förpackningarna som kläderna transporteras i och avfallshanteringen av dessa.
– Studien understryker därmed vikten av att uthyrningstjänster kompletterar, snarare än ersätter, mer effektiva cirkulära strategier som återbruk och lagning, säger Matilda Lidfeldt.
AI som lär sig språk självständigt utvecklar det på liknande sätt som människor – och förbättrar sig genom att lära av tidigare generationer. Det visar en studie som utforskat språkliga mekanismer bakom AI-baserade språkmodeller.
AI-baserade modeller som ChatGPT blir allt bättre på att efterlikna mänskligt språk och de används ofta som verktyg för att producera text. Men modellerna kan också hjälpa oss att bättre förstå hur språk utvecklas.
I en studie testade forskare vid Chalmers och Göteborgs universitet en kombination av metoder för att få AI att härma mänsklig språkutveckling: förstärkelseinlärning, som kopplas till belöning, och inlärning genom att AI-modeller fick lära av varandra över generationer.
– Vi upptäckte att AI-modellerna nådde fram till något som är uppbyggt på samma sätt som mänskligt språk, och att språkinlärningen fungerade på ett liknande sätt som den mänskliga. Därmed ger studien viktig kunskap om hur AI-modeller fungerar, men också större förståelse för hur mänskligt språk utvecklas, säger forskaren Emil Carlsson i ett pressmeddelande från Chalmers och Göteborgs universitet.
Behov av kommunikation
Studien bygger på en kognitionsvetenskaplig teori som utgår från att språk formas av behovet att kunna kommunicera effektivt. Detta kräver en balans: språket måste vara informativt men också tillräckligt enkelt att lära. Ju mer information som behöver förmedlas, desto mer nyanserat blir språket. Ett exempel är att språk i kalla klimat ofta har flera ord för snö och is.
För att testa teorin lät forskarna AI-agenter, olika AI-modeller, spela ett kommunikationsspel där de såg en färg och en lista med symboler utan betydelse. När agenterna interagerade med varandra började symbolerna kopplas till vissa färger – och ett språk utvecklades.
– Att vi använde oss av färger beror på att det finns så otroligt mycket data om hur färgspektrumet benämns i olika språk, inklusive data från isolerade språk som aldrig utsatts för andra språk. Kategorisering av färger varierar mellan språk både när det gäller antal ord och vilken del av färgspektrumet som orden beskriver, säger Emil Carlsson.
Belöning gav resultat
I försöken skulle en AI-agent kommunicera en färg via någon av symbolerna på listan. Den andra agenten skulle gissa vilken färg som avsågs. Ju närmare de kom en gemensam benämning av färgnyansen, desto större belöning fick de.
I nästa steg skapades nya “generationer” AI-agenter, samtidigt som de gamla agenterna avvecklades. De nya agenterna fick se dialogen och det språk som den tidigare generationen hade lyckats utveckla. Därefter fick de spela samma kommunikationsspel med varandra.
– Idén var att låta AI-agenterna först lära sig ett språk från tidigare generationer och sedan vidareutveckla det genom att kommunicera med varandra. Precis som två små barn som lär sig av att lyssna på när mamma och pappa pratar, och sedan fortsätter att bredda och utveckla sina egna språk, säger Emil Carlsson.
Kombination av problemlösning
Resultatet blev ett system för att benämna färger som var likt mänskliga färgspråk – trots att AI-agenterna aldrig hade kommit i kontakt med sådana.
– Det intressanta var att det var just kombinationen av problemlösningen i spelet, tillsammans med att AI-agenterna lärde från tidigare generationer, som ledde till effektiva språk som liknar mänskligt språk. När AI-agenterna enbart kommunicerade med varandra för att lösa spelet blev språken för komplexa.
– Vi provade också att låta AI-agenterna enbart lära sig av tidigare generationer, utan att behöva hantera problemlösningsaspekten i spelet, och då blev språken alldeles för enkla, säger Emil Carlsson.
Kunskap om hur språk utvecklas
Enligt Emil Carlsson tyder resultaten på att vår förmåga att kommunicera – och lära oss av varandra – är avgörande för hur språk utvecklas över tid.
– När vi bara får lära oss något av en annan person, utan att kanske förstå nyttan med det, minskar vår benägenhet att utveckla kunskaperna. Men när vi faktiskt måste använda det vi lärt oss för att lösa problem och komma framåt, det är då det kan skapas strukturerade och effektiva språk, säger han.
Kan styra utvecklingen av AI
Han hoppas att resultaten ska bidra med nya insikter och idéer inom språkforskning, men också forskning inom AI och datavetenskap.
– Detta är kunskap som kan hjälpa oss att bättre förstå vilka mekanismer som ligger bakom mänskligt språk, men också förstå hur stora AI-baserade språkmodeller fungerar. Det kan bana väg för att kunna styra utvecklingen av AI på bästa sätt, säger Emil Carlsson.
Personer med en autismdiagnos har en ökad risk att drabbas av Parkinsons sjukdom tidigt i livet, visar en studie. Orsaken är inte klarlagd, men det kan finnas en koppling till störningar i dopaminsystemet.
Forskare vid Karolinska institutet har i en studie utgått från registerdata från över två miljoner personer födda i Sverige mellan 1974 och 1999. De har följts från 20 års ålder fram till slutet av 2022.
Forskarna undersökte om det finns ett samband mellan autismspektrumtillstånd – som påverkar individens sätt att tänka, vara och kommunicera – och en tidig debut av Parkinsons sjukdom, som påverkar rörelseförmågan.
Resultaten visar att personer med en autism löpte fyra gånger högre risk att utveckla Parkinsons sjukdom jämfört med personer utan en sådan diagnos. Sambandet kvarstod även efter att forskarna tagit hänsyn till faktorer som socioekonomisk status samt ärftlighet för psykisk sjukdom eller Parkinsons sjukdom.
Dopamin kan spela en roll
Enligt forskarna tyder detta på att det kan finnas gemensamma biologiska orsaker bakom autismspektrumtillstånd och Parkinsons sjukdom.
– En hypotes är att hjärnans dopaminsystem är påverkat i båda fallen eftersom signalsubstansen dopamin är viktig både för sociala beteenden och kontroll av rörelser, säger Weiyao Yin, forskare vid Karolinska institutet, i ett pressmeddelande.
Det är välkänt att nervceller som tillverkar dopamin bryts ned vid Parkinsons sjukdom. Tidigare studier har visat att dopamin även skulle kunna spela en roll vid autism, men mer forskning behövs för att bekräfta detta.
– Vi hoppas att studiens resultat på sikt ska hjälpa till att skapa ökad klarhet i de bakomliggande orsakerna för både autismspektrumtillstånd och Parkinsons sjukdom, säger Weiyao Yin.
Läkemedel kan ge symtom
Depression och användning av antidepressiva läkemedel är vanligare bland personer med autism. Det är även användning av antipsykotiska läkemedel som är kända för att kunna orsaka parkinsonliknande symtom. När forskarna justerade för dessa faktorer försvagades sambandet mellan autismspektrumtillstånd och Parkinsons sjukdom, men risken var fortfarande fördubblad.
Viktigt med uppföljning
Forskarna betonar att de bara analyserade tidig debut av Parkinsons sjukdom före 50 års ålder, och att deltagarnas medelålder vid studiens slut var 34 år. Förekomsten av sjukdomen var därför mycket låg. Framtida studier behöver undersöka om riskökningen kvarstår med stigande ålder.
– Det är viktigt att hälso- och sjukvården långsiktigt följer upp personer med autismspektrumtillstånd – en utsatt grupp med hög samsjuklighet och hög användning av psykofarmaka. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att en parkinsondiagnos före 50 års ålder är mycket ovanlig, även för personer med autism, säger Sven Sandin, statistiker och epidemiolog vid Karolinska institutet.
När lärare kritiseras för sin undervisning hotas både deras autonomi och skolans demokratiska uppdrag. Det menar forskare bakom en ny studie vid Göteborgs universitet.
Studien tar sin utgångspunkt i en händelse under 2021. En gymnasielärare höll en digital lektion i samhällskunskap där stormningen av Kapitolium i USA användes som exempel på ett hot mot demokratin.
En förälder, som även är lokalpolitiker för Sverigedemokraterna, reagerade starkt och skickade ett mejl till skolan där han anklagade läraren för vänsteraktivism och bristande objektivitet.
– Mejlet växte snabbt till en nationell mediehändelse när rektorn skrev om det i en krönika i en facklig tidskrift. Snart var både nyhetsmedier, politiska debattörer och utbildningsministern involverade, säger Eva Reimers, forskare och professor i pedagogiskt arbete vid Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.
Objektivitet som politiskt vapen
Hon och en forskarkollega har följt medieflödet, analyserat debatten och intervjuat de centrala aktörerna – läraren, rektorn, eleven och föräldern.
Studien visar hur olika aktörer tolkar begreppet ”objektiv kunskap” på olika sätt. Läraren och rektorn lyfter skolans demokratiska uppdrag, där undervisning bygger på källkritik, flera perspektiv och förståelse för samhällsfrågor.
Föräldern kräver värderingsfri undervisning och beskriver lärarens arbete som indoktrinering.
– Att kalla undervisning för partisk är i sig en politisk handling. Det finns ingen helt objektiv kunskap, det vet både skollagen och läroplanen, säger Eva Reimers.
Yrkesroll mer sårbar
Studien sätter händelsen i ett större sammanhang. Sedan införandet av skolmarknaden på 1990-talet har lärare allt oftare beskrivits som tjänsteleverantörer, medan elever och föräldrar ses som kunder.
– Det har förskjutit maktbalansen. Lärare granskas inte bara av sina chefer utan också av föräldrar och politiker, vilket gör yrkesrollen mer sårbar. Undervisningen riskerar att styras av opinion snarare än professionell kunskap, säger Eva Reimers.
Lärarna pressas från olika håll
Enligt Eva Reimers hamnar lärarna i ett spänningsfält mellan styrdokument och externa krav. Populistiska krafter utnyttjar detta genom att kräva neutralitet i undervisningen, ofta som ett sätt att tysta vissa perspektiv.
– Det påverkar lärarprofessionens autonomi och skapar osäkerhet kring vad uppdraget egentligen är. Vi behöver starkare skydd för lärare som står upp för skolans demokratiska uppdrag, säger Eva Reimers.
Trots påtryckningarna valde läraren i studien att själv gå ut och skriva en egen text, där han försvarade undervisningens syfte. Han fick stöd av både rektor och dåvarande utbildningsminister Anna Ekström.
– Skolan ska fostra demokratiska medborgare. Det innebär att undervisningen inte kan vara neutral inför antidemokratiska krafter. Vi forskare har också ett ansvar. Därför ser vi vårt arbete som en form av aktivism på saklig grund, säger Eva Reimers.
Del av större forskningsprojekt
Studien ingår i forskningsprojektet Skola i samhället. Inom projektet undersöker forskarna hur lärare, rektorer och elever agerar politiskt eller blir föremål för politisk påverkan i sin yrkesutövning. Flera delstudier är under arbete, bland annat om lärares aktivism i sociala medier och om elevers engagemang i Fridays for Future – en rörelse där unga demonstrerar för klimatet.
– Fallet vi beskriver i artikeln är det mest uppmärksammade hittills, men det är långt ifrån unikt. Vi ser samma mönster på flera håll, säger Eva Reimers.
Ett enkelt blodprov kan ge bättre information om en person riskerar att drabbas av hjärtinfarkt. Provet kan så småningom ersätta de tester som i dag mäter kolesterolvärdet – och har god potential att rädda fler liv.
Hjärt-kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken globalt, enligt Världshälsoorganisationen. Sjukdomarna kan förebyggas genom livsstilsförändringar som rör rökning, matvanor och fysisk aktivitet.
För att förebyggande åtgärder ska kunna sättas in är det viktigt att personer med förhöjd risk att drabbas upptäcks tidigt.
I nästan 60 år har det bästa sättet att upptäcka om en person har hög risk att drabbas varit blodprov som mäter kolesterolvärdet. Forskare vid Chalmers tekniska högskola och amerikanska Harvarduniversitetet har nu upptäckt att ett enkelt test som istället undersöker nivåer av två lipoprotein i blodet kan ge mer exakt information om en persons risk.
– Det här är den största studien i sitt slag och för första gången har vi visat betydelsen av tre huvudgrupper av lipoproteiner när det gäller potentiell risk för hjärtinfarkt, säger Jakub Morze, forskare i precisionsbaserad hjärt-kärlmedicin vid Chalmers, i ett pressmeddelande.
Nya testet kan potentiellt rädda liv
I dag mäts halten av ”dåligt kolesterol” i blodet för att bedöma risken för hjärt-kärlsjukdom. Kolesterol kan inte röra sig i kroppen utan att transporteras av lipoproteiner. Därför valde forskarna att undersöka om höga koncentrationer av de lipoproteiner som bär ”dåligt kolesterol” kan ge en bättre indikation på risken för hjärtinfarkt.
Forskarna analyserade blodprov från över 200 000 personer, där man inte hade observerat några tidigare hjärt-kärlsjukdomar. De undersökte speciellt de lipoproteiner som innehåller proteinet apoB, som finns i strukturen hos alla bärare av ”dåligt kolesterol”.
Genom att följa deltagarna i upp till 15 år kunde man undersöka vilka mönster i typer och storlek hos lipoproteinerna som starkast kan kopplas till framtida hjärtinfarkter.
Resultatet visade att de lipoproteiner som innehåller apoB bäst ger en uppfattning om en persons risk att få en hjärtinfarkt. Forskarna understryker att de tester som görs i dag generellt fungerar bra, men att de i vissa fall kan undervärdera en persons risk.
– Det är viktigt att ta med i beräkningarna då 20 till 40 procent av alla förstafall av hjärtinfarkt har dödlig utgång. Genom att byta till apoB-test kan vi potentiellt rädda liv, säger Jakub Morze.
Ännu ett lipoprotein kan peka på förhöjd risk
Forskarna kom fram till att det totala antalet lipoproteiner som bär ”dåligt kolesterol” är viktigast när man bedömer risk för hjärtinfarkt. Andra saker, som storlek och typ av lipoprotein, påverkar inte risken.
Studien visade dock att ännu ett lipoprotein borde mätas: lipoprotein(a), som också transporterar ”dåligt kolesterol”.
Koncentrationer i blodet av lipoprotein(a) är ofta genetiskt kopplat och utgör bara en procent av alla lipoproteiner som bär på ”dåligt kolesterol”. Men hos vissa personer kan man se extremt höga halter av lipoprotein(a), vilket kan kopplas till en rejält förhöjd risk för hjärtinfarkt.
– Våra resultat visar att mätning av apoB-partiklar så småningom kan ersätta standardtest vid mätning av kolesterolvärden i blodet, både inom forskning och sjukvård. För att få en avsevärt bättre bild av lipidrelaterad risk för hjärtinfarkt måste man även mäta nivåerna av lipoprotein(a). Blodprover för dessa två markörer finns kommersiellt tillgängliga och är billiga och enkla att börja använda, säger Clemens Wittenbecher, forskarassistent i precisionsmedicin och diagnostik vid Chalmers.
Lipoproteiner transporterar kolesterol i kroppen
Högt kolesterolvärde i blodet är ett viktigt varningstecken för hjärt-kärlsjukdom. Dessutom är det en riskfaktor som går att påverka.
Kolesterol är fettliknande substanser i blodet som behövs för att kroppen ska kunna bygga celler och producera vitaminer och hormoner. När värdet är för högt kan kolesterolet ansamlas i blodkärlens väggar och bilda så kallat plack. Om plack lossnar från kärlväggarna kan en blodpropp bildas och hela kärlet kan täppas till. Det kan leda till en hjärtinfarkt eller stroke.
Kolesterol och andra fetter transporteras genom blodet med hjälp av partiklar som kallas lipoproteiner, som delas upp i fyra grupper. Tre av grupperna har ett protein på ytan som heter apolipoprotein B (apoB). Höga nivåer av dessa lipoproteiner kan leda till avlagringar i blodkärlen och det kolesterol som de transporterar kallas därför ofta för ”dåligt kolesterol”.
Den fjärde huvudgruppen av lipoproteiner hjälper i stället till att transportera bort överflödigt kolesterol från blodet tillbaka till levern och detta kallas ofta ”det goda kolesterolet”.
I en studie har forskare vid Lunds universitet hittat tre genvarianter som tydligt ökar risken för venös blodpropp. Upptäckten kan få betydelse för hur framtida behandlingar med blodförtunnande läkemedel anpassas.
Blodproppar kan uppstå både i artärer och vener, som är stora blodkärl i kroppen. Blodproppar i artärer uppstår ofta när plack i åderförkalkade kärl spricker. Kroppen tolkar det som en skada och blodplättarna aktiveras, vilket kan leda till att en propp bildas – något som i värsta fall kan leda till en stroke eller hjärtinfarkt.
Venösa blodproppar uppstår i stället när blodcirkulationen är nedsatt, ofta i benen. Då kan blodet koagulera och bilda en propp som blockerar blodflödet. Om proppen lossnar och följer med blodet till lungorna kan det orsaka lungemboli, som är livshotande.
– Venös blodpropp är faktiskt en av de vanligaste dödsorsakerna i världen. Det en folksjukdom som alltid stått lite i skuggan av de arteriella blodpropparna, säger Bengt Zöller, specialistläkare i allmänmedicin vid Skånes universitetssjukhus och professor i allmänmedicin vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande.
Allt fler drabbade
I Sverige drabbas över 10 000 personer varje år av venös blodpropp, och antalet tycks öka. Det finns flera faktorer som bidrar till utvecklingen. En av de starkaste riskfaktorerna är ålder. Eftersom andelen äldre i befolkningen stiger, ökar även antalet fall. Tio procent av alla 80-åringar får någon gång en blodpropp.
Risken ökar också vid övervikt eller om man är lång. Fetma påverkar den venösa blodcirkulationen negativt, särskilt i kombination med att överviktiga personer ofta rör sig mindre. Även vissa koagulationsfaktorer i blodet påverkas av fetma, vilket ytterligare ökar risken för blodproppar.
– Vad gäller kost finns det färre studier, men ultraprocessad mat har associerats med något ökad risk för venösa proppar och växtbaserad, hälsosam mat med minskad risk. I våra studier har vi också sett att yrkesfiskare har lägre risk, vilket kan bero på att en större del av deras kost innehåller omega-3.
Stillasittande ökar risken
Vissa situationer ökar även risken för venös blodpropp kraftigt, till exempel långa flygresor, flera dagars sängläge, operationer, inflammation eller graviditet.
– I dessa risksituationer kan det vara extra viktigt med profylax i form av blodförtunnande läkmedel, om man dessutom har andra riskfaktorer, säger Bengt Zöller.
Ärftliga faktorer kan också öka risken för blodpropp. I Sverige är så kallad APC-resistens vanlig. Den orsakas av en mutation i genen för koagulationsfaktor V, som även kallas Faktor V Leiden. Cirka tio procent av personer i Sverige bär på mutationen.
– Evolutionärt sett så har det varit en fördel att blöda mindre, men i vårt moderna, stillasittande samhälle blir APC-resistens istället en riskfaktor.
Tre nya genvarianter upptäckta
Bengt Zöller och hans forskarkollegor har nu hittat den starkaste genetiska riskfaktorn för venös blodpropp sedan Faktor V Leiden upptäcktes. Studien bygger på data från Malmö Kost Cancer-studien med 30 000 deltagare.
Genom att analysera 27 gener kopplade till koagulation fann forskarna tre varianter – ABO, F8 och VWF – som var för sig ökade risken med 10–30 procent. Tillsammans utgör de en lika stark riskfaktor som Faktor V Leiden.
– Och ju fler varianter en person har – desto högre är risken. En individ som har fem av dessa genvarianter har 180 procent ökad risk att drabbas av venös blodpropp. Till skillnad från Faktor V Leiden som endast finns hos indoeuropéer finns de här tre olika mutationerna hos mellan 5-50 procent i olika befolkningar över hela världen, säger Bengt Zöller.
Kan öppna för skräddarsydd behandling
Eftersom de genetiska varianterna finns i alla populationer vill forskarna nu undersöka om antalet riskgener påverkar behandlingstiden med blodförtunnande läkemedel efter en blodpropp.
– I framtiden tror jag det blir allt viktigare att skräddarsy behandling baserat på riskbedömning, säger Bengt Zöller.
Träning är bra för att förebygga venösa blodproppar. Bild: Depositphotos
Så kan du förebygga venös blodpropp
Rörelse: Undvik långvarigt stillasittande. Gå upp och rör dig vid långa flygresor.
Stödstrumpor: Kan förbättra blodflödet när du måste stå eller sitta länge.
Blodförtunnande läkemedel: Kan ges förebyggande vid risksituationer, till exempel kirurgi, cancer eller annan hög risk.
P-piller: Undvik p-piller som innehåller östrogen eller hormonbehandling om det finns stark ärftlighet för venös blodpropp eller om du haft blodpropp tidigare.
Livsstilsförändringar: Sluta röka, ät hälsosammare, gå ner i vikt och motionera.
Vaccinera dig: Infektioner kan aktivera koagulationssystemet.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
