Marina arter är beroende av att haven kryllar av krill, men de små djuren hotas av stigande temperaturer. Men nu visar en studie vid Uppsala universitet att krillen i nordliga hav kan anpassa sig genetiskt för att hantera klimatförändringar.
Krill, eller små lysräkor, tillhör några av världens vanligaste djur. De simmar i stora stim och är en avgörande källa till föda för många marina arter som valar, sälar och fiskar.
Men de snabba klimatförändringarna hotar krillens överlevnad, något som kan få allvarliga konsekvenser för havets ekosystem. Forskare har därför velat veta om, och hur, djurplankton som krill kan anpassa sig till ett varmare hav.
– Att förstå hur den genetiska anpassningen går till hos krill kan hjälpa oss att bättre förutsäga vilka bestånd som är mer eller mindre motståndskraftiga mot klimatförändringar. Eftersom så många arter i havet är beroende av krill är den kunskapen viktig för att skydda de marina ekosystemen när klimatet förändras, säger bioinformatikern Per Unneberg vid Uppsala universitet.
Stor genetisk variation
I en studie har ett internationellt forskarlag analyserat och jämfört dna från krill som lever i olika delar av Nordatlanten och Medelhavet. Undersökningen visar att det finns en omfattande genetisk variation inom den nordliga krillen.
– Olika bestånd av just den nordliga krillen har historiskt anpassat sig till väldigt varierande förhållanden i olika delar av Atlanten. Det gör den till en perfekt modell för att förstå vilka gener och funktioner som bidrar till anpassning till olika miljöer i havet, säger Andreas Wallberg som forskar om genetik vid Uppsala universitet.
Anpassning till olika miljöer
Forskarna identifierade hundratals gener som kan knytas till anpassning till varma respektive kalla miljöer. Här ingår gener med koppling till ljus- och värmekänslighet men även till näringsupptag och reproduktion. Det här är avgörande för att arten ska kunna överleva och fortplanta sig under varierande förhållanden i olika klimat.
– Krillens arvsmassa är sex gånger så stor som människans och har unika kopior av många gener. Vår forskning visar att specifika genkopior kan ha spelat en viktig roll i att krillen kunnat anpassa sig till både kalla och varma vatten. Våra resultat kan ha stor betydelse för bevarandet av viktig genetisk mångfald och havets ekosystem, säger Per Unneberg.
Gener som styr ögats utveckling och ljuskänslighet skiljer sig mellan krill i Atlanten och Medelhavet. Forskarna tror att det beror på genetisk anpassning av beteende och utveckling till olika vatten. Bild: Andreas Wallberg
Skandinavisk krill extra viktig
Studien pekar på att bestånden av den nordliga krillen, som lever i skandinaviska fjordar, kan vara genetiska ”hot spots” för framtida anpassning till ett varmare Nordatlanten och Arktis. Forskarna anser därför att det är extra viktigt att bevara dessa bestånd.
– Det vi har lärt oss om den nordliga krillen kan vi också använda för att förstå hur andra arter kan hantera klimatförändringarna. Till exempel den antarktiska krillen, som är en viktig men minskande art i Antarktis ekosystem, säger Andreas Wallberg.
Varierade skogar och en stor mängd död ved krävs för att vissa skalbaggar ska må bra och bidra till biologisk mångfald. Det visar en studie från Sveriges lantbruksuniversitet.
En bra förståelse för samspelet mellan arter och deras miljö är viktigt för att bevara biologisk mångfald i skogarna. En studie har nu tittat närmare på vedlevande skalbaggar, som har många olika funktioner i skogsekosystemet.
Dessa insekter bryter till exempel ner död ved, något som för tillbaka viktiga näringsämnen till naturen. Samtidigt skapar de livsmiljöer för andra arter i den döda veden.
– Kunskap om olika skalbaggsarters behov kan hjälpa oss identifiera vilka typer av miljöer som kan behöva återställas eller skyddas för att bevara mångfalden av vedlevande skalbaggar, säger Paulina Bergmark, doktorand vid Sveriges lantbruksuniversitet.
Forskarna samlade in skalbaggar i fällor. Bild: Paulina Bergmark/SLU
Mängden ved avgörande
Studien har gjorts i brukade skogar och i så kallade ekoparker, där ambitionsnivån för naturvård ligger på en högre nivå än i övriga skogslandskap.
Forskarna samlade in skalbaggar i 78 så kallade försöksytor under tre år. Skalbaggarnas olika egenskaper, till exempel vad de äter och var de trivs, har sedan kopplats till miljöfaktorer som mängden död ved och typ av omgivande skogar.
– Vår studie visar att både mängden död ved lokalt och typen av skogar i landskapet är viktiga faktorer för att forma sammansättningen av vedlevande skalbaggssamhällen, säger Paulina Bergmark.
Ökar förståelsen för biologisk mångfald
Studien visar att skalbaggar som föredrar lövträd behöver mycket död ved och lövrika äldre skogar i landskapet. Skalbaggar som föredrar barrträd behöver en hög andel död ved av barrträd, men verkar trivas i både unga och gamla skogar.
När det gäller val av föda visar både skalbaggar som äter andra djur och de som livnär sig på vedlevande svampar starka kopplingar till gamla skogar.
– Vår studie hjälper oss att bättre förstå vilka faktorer som är avgörande för att bevara biologisk mångfald i skogar. Genom att veta hur skalbaggar som lever på döda träd påverkas av sin omgivning kan vi utveckla mer effektiva strategier för att skydda och återställa skogsmiljöer. Detta är avgörande för att bevara inte bara skalbaggarna själva, utan också hela ekosystem som är beroende av dem, säger Paulina Bergmark.
Skalbaggar av arten timmerman. Bild: Paulina Bergmark/SLU
Personer med borderline personlighetssyndrom som bedöms ha självmordsrisk får ofta tvångsvård, trots att forskning och erfarenhet talar för att tvångsvård kan öka självmordsrisken. Det framgår av en avhandling från Karolinska Institutet.
Antoinette Lundahl, läkare inom psykiatrin, är avhandlingens författare. Hon har själv mött patienter med borderline personlighetssyndrom i krissituationer.
– Jag märkt att mina kollegors åsikter är motstridiga. Det är konstigt att vi har så mycket erfarenhet som visar att tvångsvård inte fungerar och att det ändå finns ett stort motstånd mot att ändra arbetssättet, säger Antoinette Lundahl i ett pressmeddelande från Karolinska Institutet.
Inlåsning är stort ingrepp
Att frihetsberövas genom tvångsvård innebär att låsas in på en psykiatrisk avdelning.
– Tänk dig en situation då du inte vet hur länge du kommer vara inlåst och kanske får medicin mot din vilja under fastspänning. Vid ett sådant stort ingrepp på en människas frihet måste de medicinska skälen vara så starka att nyttan överstiger skadan.
Diffusa riktlinjer
Antoinette Lundahl betonar att hon inte är emot tvångsvård i sig, en åtgärd som hon anser kan vara befogad för vissa svårt sjuka patienter. Det kan även vara så att patienter med borderline personlighetssyndrom kan drabbas av allvarliga tillstånd som effektivt kan behandlas under en tids tvångsvård. Det som däremot inte verkar gynnsamt är när vården låser in patienter med BPS för att man tror att inlåsningen skyddar mot suicid.
Vårdens riktlinjer för självskadande patienter med BPS och självmordsrisk är samtidigt diffusa.
– Inlåsning och övervakning av suicidala patienter känns intuitivt som det säkraste valet, men mycket talar för att tvångsvård av patienter med borderline personlighetssyndrom inte verkar skyddande mot suicid utan tvärtom kan öka risken – i alla fall tvångsvård som varar längre än några dagar.
Toxiskt med tvång
I en av doktorsavhandlingens studier berättar vårdpersonal att patienters självskadebeteende ökar redan efter några dagars tvångsvård.
– Det verkar vara något toxiskt med tvångsvård. Kanske för att det tar ifrån patienten självkontrollen, vilket kan uppfattas som att hamna på den absoluta botten.
Filosofiskt tveksamt
Antoinette Lundahl har tagit med medicinetiska resonemang i sin avhandling. En fråga är om det kan anses vara rätt att tvångsvårda patienter med borderline personlighetssyndrom om huvudanledningen är att förebygga suicid. Antoinette Lundahl kom fram till att svaret är nej.
– Man ha rätt att säga nej till vård så länge det finns förmåga att fatta egna beslut om vården – och de här patienterna är oftast beslutskompetenta. En annan viktig princip är att behandlingen ska göra mer nytta än skada. Jag har inte sett något som tyder på att så är fallet när det gäller tvångsvård för patienter med BPS. Sedan finns givetvis undantag från regeln, så man ska alltid göra en individuell bedömning av varje patient.
Läkare är rädda
Enligt avhandlingen kan det finnas andra motiv än rent medicinska som gör att tvångsvården av BPS-patienter till och med kan bli längre än vad den borde ha varit. Hos läkare finns en rädsla för att bli anmälda om de skriver ut en patient med suicidrisk.
Att vårdgivare rutinmässigt väljer tvångsvård för den här gruppen av patienter kan också hänga samman med att det finns en tradition och en föreställning om att det är det enda möjliga valet, säger Antoinette Lundahl. Men alternativ finns.
– Några kliniker i Sverige jobbar med korta vårdtider i frivillig slutenvård, därefter psykoterapi i öppenvård där de här patienterna lär sig att hantera känslor i kris. Det har visat sig fungera väldigt bra.
Förr växte den svenska skogen så det knakade, men tillväxten har nu tappat fart i oroväckande takt.
– Det här kan få stora konsekvenser, säger forskaren Sandra Jämtgård vid Sveriges lantbruksuniversitet.
I nästan hundra år har den svenska skogen stadigt vuxit allt snabbare. Men inte längre. Sedan 2014 märks en plötslig nedgång i tillväxten, visar mätningar.
– Nedgången är något högre i södra, och framför allt sydöstra Sverige och gran är mer drabbad än tall, säger Sandra Jämtgård, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
Klimatförändringar kan spela in
Trendbrottet som också märks i Finland och Norge är oroväckande, menar SLU-forskarna som nu vill ta reda på vad nedgången beror på. Klimatförändringar kan dock vara bidragande.
– Det finns några hypoteser som vi håller på att testa nu. En av dem har att göra med vatten, där brist på vatten i marken, men också en torrare atmosfär kan ha en påverkan. Men det kan finnas andra faktorer, som koldioxidhalten i atmosfären och förändringar i skogsbruket. Det kan också ha med kvävenedfallet från våra industrier och transporter att göra, som var större under 1980- och 1990-talen, säger Sandra Jämtgård.
Torka stör träden
Forskarna tror dock att vattenbrist är en nyckelfaktor. Torka i marken, men framför allt i luften, kan hämma tillväxten på flera sätt.
– När markfuktigheten är mindre påverkas de klyvöppningar på barr och löv som reglerar gasutbytet med omgivningen, så att träden sparar vatten. Men det innebär att de också tar in mindre koldioxid, vilket över längre tidsperioder gör att de växer långsammare, säger Sandra Jämtgård och fortsätter:
– Mer problematiskt är det när atmosfären blir torrare och det uppstår för stor skillnad mellan fuktigheten i luften och marken. Då kan vattenpelaren, som förser trädkronan med vatten, skadas och försvåra vattentransporten.
Kan påverka skogsskötsel
När en skog börjar växa långsammare uppstår en rad stora och svårlösta problem, menar forskarna. Inte minst påverkas framtidens tillgång på träråvara och Sveriges åtaganden för att lagra in koldioxid.
– I ett kort tidsperspektiv har resultaten betydelse för prognoser för framtida avverkningar. I ett längre tidsperspektiv behöver vi förstå de bakomliggande orsakerna så att vi kan hitta möjliga alternativa skogsskötselmetoder, men det kan också vara så att detta är det nya normala som vi behöver anpassa oss till, säger Sandra Jämtgård.
Snabb tillväxt saktade av
Forskarnas observationer bygger på den årliga Riksskogstaxeringen, som sedan mätningarna startade på 1920-talet visat hur den svenska skogen stadigt vuxit allt snabbare.
Särskilt stor var ökningen mellan åren 1996 och 2013. Det här lade grund för optimistiska prognoser om skogens framtida växtkapacitet. Men de senaste tio årens mätningar ger andra signaler och påvisar en sämre tillväxt.
Allt fler patienter får råd och tips om hur de kan förbättra sin hälsa, men oftast saknas vetenskapligt stöd för att rådgivningen verkligen leder till en livsstilsförändring. Det visar en studie från Göteborgs universitet.
Gå ner i vikt, sluta röka, äta bättre kost och motionera mer. Det här är exempel på några livsstilsförändringar som vårdpersonal kan rekommendera för att förbättra hälsan. Forskarna bakom en ny studie är inte kritiska till själva råden, men menar att vetenskapliga bevis saknas för att patienterna verkligen följer dem och faktiskt ändrar sin livsstil.
– Det saknas ofta forskning som visar att rådgivning till patienter får effekt. Sannolikt är det sällan som råden faktiskt hjälper människor, säger Minna Johansson som är allmänläkare och docent på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
Få råd har positiv effekt
Det internationella forskarlag som står bakom studien har tidigare analyserat medicinska rekommendationer från National Institute for Health and Care Excellence i Storbritannien. Organisationen står bakom 379 rekommenderade råd och insatser som vårdpersonal ska ge till patienter för att få dem att ändra livsstil.
Men i bara tre procent av fallen fanns studier som visade att råden har positiva effekter i praktiken. För ytterligare 13 procent av råden fanns visst, men svagt, vetenskapligt stöd.
Forskarna har också gått igenom riktlinjer från andra inflytelserika institutioner i världen. De fann att riktlinjerna ofta överskattar den positiva effekten av råden och sällan tar hänsyn till nackdelar.
Slukar resurser
Studien lyfter också fram att det är en mycket tidskrävande uppgift för vårdpersonal att ge alla råd som rekommenderas. I Storbritannien skulle fem gånger så många sjuksköterskor behöva anställas jämfört med idag för att klara uppgiften, visar forskarnas beräkningar.
– Det är både dyrt och ineffektivt att försöka förbättra folkhälsan genom att ge livsstilsråd till en person i taget. Sannolikt vore det bättre att lägga resurserna på samhällsinriktade interventioner som gör det lättare för oss alla att leva hälsosamt, säger Minna Johansson.
Guide för bättre insatser
Studien presenterar även en guide där till exempel beslutsfattare kan få stöd att bedöma fördelar och nackdelar med en insats innan den rekommenderas.
– Guiden består av ett antal nyckelfrågor, som visar vägen för hur man på ett adekvat sätt kan utvärdera sannolikheten för att livsstilsinterventionen kommer att leda till positiva effekter eller inte, säger medicinprofessorn Victor Montori vid Mayo Clinic i USA.
Allt färre unga personer drabbas av malignt melanom i Sverige.
– Vi kan se ett trendbrott hos unga vuxna runt 2015 där kurvorna för förekomst viker nedåt, säger forskaren Hildur Helgadottir vid Karolinska institutet.
Risken att unga vuxna drabbas av hudcancer minskar nu för första gången i Sverige. Det visar en studie där forskare tittat på förekomst och dödlighet i sjukdomen i olika åldersgrupper.
Resultatet visar att kurvorna för personer över 50 år som insjuknar i hudcancer stadigt pekar uppåt. Men för yngre åldersgrupper, under 50 år, kan en nedgång ses runt 2015.
– Det är första gången vi ser detta i Sverige, och vi är faktiskt första europeiska land som rapporterar om en nedgång, säger Hildur Helgadottir, överläkare och docent i onkologi vid Karolinska institutet.
Även dödligheten i sjukdomen har minskat, med undantag för personer över 60 år.
Solkampanjer kan ha spelat in
Enligt Hildur Helgadottir beror minskningen i dödlighet hos de yngre grupperna på att färre insjuknar, men också att bättre cancerläkemedel har förbättrat prognosen. Att dödligheten inte minskar hos de äldre beror på att insjuknandet fortfarande är så högt i den gruppen, menar hon.
Forskarna har inte analyserat orsakerna bakom den minskade risken för hudcancer bland yngre vuxna, men de tror att flera faktorer spelar in. Den första är att medvetenheten om solskydd har ökat.
– Den första nationella kampanjen ”Sola Säkert” på 90-talet pekade särskilt ut vikten av att skydda barnen. Ungefär 20 år senare tror vi att det lett till minskat insjuknade hos yngre vuxna, säger Hildur Helgadottir.
Fler sitter inomhus
En annan faktor är att solarier har minskat drastiskt och att det numera finns en åldersgräns för den här typen av solande.
För det tredje gör mobiltelefoner och datorer att barn och ungdomar sitter mer inomhus och inte utsätts för solljus på samma sätt i dag. Forskarna tror också att en del av minskningen kan förklaras med att fler personer med mörkare pigmentering, som innebär ett bättre skydd mot sol, har invandrat till Sverige.
Hildur Helgadottir lyfter fram vikten av att fortsätta informera om solskydd för att minskningen av melanom hos yngre ska fortsätta – och så småningom minska hos dem som är äldre.
– Vi har en ovanligt varm och solig september. Då är det viktigt att komma ihåg att från april till september kan solen vara stark och man ska vara försiktig, säger Hildur Helgadottir.
Forskarnas analyser bygger på data från det svenska melanomregistret.
Malignt melanom
Malignt melanom är en form av hudcancer som startar i pigmentcellerna, melanocyterna, som finns längst ner i överhuden.
Det är den näst vanligaste cancerformen bland både kvinnor och män, efter bröstcancer och prostatacancer.
Varje år diagnosticeras cirka 5 000 personer med maligna hudmelanom. Cirka 500 dör i sjukdomen.
Medelåldern vid diagnos är drygt 60 år, men varje år drabbas även 750 personer i åldrarna 20–49 år.
Det finns en tydlig koppling mellan hudcancer och solens ultravioletta strålning, som orsakar skador i cellernas arvsmassa. Risken för melanom ökar hos personer som har utsatts för många brännskador av solljus eller solarium.
Alla kan drabbas, men sjukdomen är vanligare bland människor med ljus hud.
Könshormoner spelar en avgörande roll för att reglera kroppens immunsystem. Det här förklarar skillnaderna mellan mäns och kvinnors immunförsvar, enligt en studie. Kunskapen kan leda till skräddarsydda behandlingar av sjukdomar.
Det är känt sedan tidigare att det finns könsskillnader i vårt immunförsvar. Män drabbas till exempel hårdare av infektionssjukdomar som covid-19, medan kvinnor har större risk att drabbas av autoimmuna sjukdomar.
Skillnaderna regleras både av gener och av könshormoner. Men det har varit svårt att särskilja vad som har mest betydelse.
Transpersoner i studie
Nu har forskare, som letts från Karolinska institutet och Uppsala universitet, analyserat immunsystemets reglering och anpassning över tid hos 23 transpersoner. De tilldelades kvinnligt kön vid födseln men har behandlats med testosteron, alltså manligt könshormon, i vuxen ålder.
– Deras genetiska profil är oförändrad, medan hormonprofilen skiftar helt från typiskt kvinnliga till manliga hormonnivåer. Denna unika förändring gör att vi för första gången kan säga vilka delar av en människas immunsystem som direkt regleras av könshormoner och inte av genetiska könsskillnader, säger Petter Brodin som är professor i barnimmunologi vid Karolinska institutet.
Testosteron påverkar signalsystem
Forskarna kan visa att mer testosteron påverkar balansen mellan två viktiga immunologiska signalsystem. Det påverkar IFN-1, en typ av proteiner som hämmar virus, men också signaler som TNFa, som aktiverar inflammationer.
Studiens resultat öppnar för ny forskning om skräddarsydda behandlingar.
– Den nya kunskapen kommer att hjälpa oss att bättre påverka människors immunsystem även utan att använda könshormoner. Man kan till exempel utveckla nya läkemedel för att påverka dessa mekanismer och därmed balansera om immunförsvaret för till exempel kvinnor med sjukdomen SLE, säger läkaren och forskaren Nils Landegren vid Uppsala universitet.
Könsskillnader och sjukdomar
Män drabbas hårdare av vissa infektionssjukdomar som covid-19, hiv och tuberkulos. Dessutom svarar kvinnor generellt sett bättre på vaccinationer, men får samtidigt oftare biverkningar av dem.
Kvinnor drabbas i högre utsträckning av autoimmuna sjukdomar, något som är allra tydligast för Sjögrens sjukdom och SLE där hela nio av tio drabbade är kvinnor.
Källa: Petter Brodin, KI
Immunförsvaret ändras
Forskarna har också en hypotes om varför reglering av hormoner är viktigt för immunförsvaret.
– Alla människor måste kunna justera sina immunsystem genom livet för att vara optimalt reglerade för de förutsättningar och utmaningar vi står inför, säger Petter Brodin och fortsätter:
– Vid könsmognad i puberteten ställs nya krav och immunsystemet måste regleras annorlunda för att möjliggöra graviditet hos kvinnor och muskeltillväxt hos män. Genom att reglera dessa nyckelfunktioner via könshormoner kan detta åstadkommas och hos kvinnor styras dynamiskt även under en menstruationscykel, säger Petter Brodin.
Bättre uppföljning vid könsbyte
Enligt forskarna kan studiens resultat innebära en direkt nytta för transpersoner.
– Denna forskning har även viktig betydelse för transpersoner som genomgår könsbekräftande hormonbehandling och jag anser att denna grupp förtjänar ett betydligt mer vetenskapligt omhändertagande och uppföljning för att säkra deras långsiktiga hälsa, säger Petter Brodin.
Vissa proteiner i blodet avviker hos personer som har tandlossningssjukdomen parodontit. Det visar en ny studie vid Umeå universitet. Enligt forskarna kan biomarkörerna bli viktiga för att bromsa sjukdomen.
Ungefär var tionde svensk har svår parodontit, som kan leda till tandlossning. Ingen förbättring har skett sedan 1970-talet – trots satsningar på förebyggande tandvård och en förbättring av den allmänna tandhälsan.
Markörer i blodet
Forskare vid Umeå universitet kan nu visa att allvarlig parodontit kan ses i blodet genom att titta på vissa proteiner som påverkar inflammation.
Fynden visar bland annat att personer med tandlossningssjukdomen har kraftigt sänkta nivåer av proteinet EGF, som är avgörande för sårläkning. Jämfört med friska finns också betydligt lägre nivåer av ett annat protein, OLE-1, som kopplas till hjärt-kärlsjukdom.
– Genom att identifiera de markörer i blodet som är avgörande för utveckling av allvarlig parodontit kan vi gå vidare och forska kring läkemedel som specifikt riktar in sig på att bromsa sjukdomsförloppet, säger Pernilla Lundberg, övertandläkare och professor vid Institutionen för odontologi vid Umeå universitet.
Mer om parodontit
Parodontit innebär att en inflammation i tandköttet leder till nedbrytning av de stödjande vävnaderna runt tänderna. I svåra fall kan det resultera i tandlossning.
Personer med svår parodontit drabbas oftare än andra också av andra allvarliga sjukdomar som hjärtkärlsjukdom och reumatism, men mekanismerna bakom dessa samband är ännu oklara.
Tidigare forskning har även visat att det finns en stark ärftlig komponent bakom parodontit, men de specifika gener som spelar in är ännu okända.
Studien bygger på omfattande data som samlats in från cirka 1 000 patienter inom Folktandvården i Region Västerbotten och Region Gävleborg mellan åren 2007 och 2019.
– Tack vare att studien har så många deltagare har resultaten hög träffsäkerhet och vi kan använda materialet för att gå vidare för att hitta fler ledtrådar, säger Pernilla Lundberg.
Ärftliga faktorer spelar in
Umeåforskarna analyserar nu dna från alla studiedeltagare för att identifiera genetiska förändringar som kan kopplas till utvecklingen av svår parodontit.
Genom att kombinera genetiska och biologiska markörer kan det i framtiden bli möjligt att identifiera individer med hög risk att drabbas. Enligt forskarna skulle detta kunna leda till en skräddarsydd behandling som riktar in sig på de specifika faktorer som är avgörande för att parodontit ska utvecklas.
Gravida med epilepsi löper fyra gånger högre risk än andra att dö under graviditeten. Även för barnen finns risker. Det visar en ny studie som har letts från Karolinska Institutet. För att minska riskerna behövs bättre vård, menar forskarna bakom studien.
Kvinnor med epilepsi som blir gravida är redan välkänd risksituation. Många epilepsimediciner kan ge fosterskador samtidigt som uppehåll i medicineringen under graviditeten dramatiskt ökar risken för epilepsianfall som kan få allvarliga konsekvenser för den gravida och fostret.
Många graviditeter har studerats
Exakt hur stora riskerna är har varit mer oklart. För att få reda på mer om riskerna har en internationell forskargrupp, ledd från Karolinska Institutet, sammanställt registerdata från de fem nordiska länderna. I underlaget ingår över 35 000 graviditeter där den gravida hade epilepsi.
– Det är ett unikt stort underlag som har möjliggjort för oss att titta på väldigt ovanliga utfall, säger Neda Razaz, docent i epidemiologi och forskare vid institutionen för medicin vid Karolinska Institutet.
Risk för sjukdom och död
Ett av de viktigaste fynden i studien är att kvinnor med epilepsi löper fyra gånger högre risk att dö under graviditeten. Studien visar också att under de första 42 dagarna efter förlossningen löper barnen 50 procents högre risk att drabbas av sjukdom eller död.
Neda Razaz vill poängtera att trots att de nämnda siffrorna är höga är de absoluta talen små. De allra flesta graviditeter för kvinnor med epilepsi går bra.
– 96 procent av alla kvinnor med epilepsi i vår studie genomgick en helt okomplicerad graviditet med ett normalt utfall. Jag vill inte att våra resultat ska skrämma kvinnor från att skaffa barn, säger Neda Razaz.
Bättre vård behövs
Forskarnas slutsats är att riskerna kan minskas för både kvinnorna och barnen genom ett bättre omhändertagande före, under och efter graviditeten.
– Kvinnor med epilepsi bör handläggas vid kliniker med särskild kompetens som kan optimera deras behandling redan innan de blir gravida. Sedan bör de kontrolleras särskilt både under och efter graviditeten, säger Neda Razaz.
Pälsdjur inom djurindustrin kan bära och sprida virus som kan orsaka sjukdomar hos människor. Forskare vid bland annat Uppsala universitet har nu identifierat över 30 hittills okända virus i döda djur.
Så kallade zoonoser är sjukdomar som sprids mellan djur och människor. Kunskap om hur virus sprids är därför viktigt för att förstå hur infektionssjukdomar utvecklas.
Forskningen har ofta varit inriktad på smittspridning mellan boskapsdjur, till exempel grisar. Men även djur inom pälsindustrin kan vara bärare av nya virus, bakterier och parasiter som kan orsaka sjukdomar.
I en ny studie har ett internationellt forskarlag undersökt genetisk information från vävnader hos över 400 djur, däribland flodiller och rödräv, som förekommer inom pälsindustrin. Djuren, som alla dött av en infektionssjukdom, kommer från uppfödare i olika delar av Kina.
Okända virus hittades
Forskarna identifierade 125 virusarter hos djuren. 36 av dem var tidigare okända och 39 utgjorde en hög risk för överföring mellan arter. Bland de upptäckta virusen fanns till exempel coronavirus och influensa A-virus.
– Det är intressant att vi ser denna diversitet av kända och potentiella zoonoser som återfinns hos och överförs mellan så många olika typer av djur och över så stora geografiska områden. På basis av det är det inte svårt att föreställa sig att människor och andra djur kommer att drabbas av nya virusorsakade sjukdomar med tiden, säger John Pettersson, docent i medicinsk virologi vid Uppsala universitet.
Studien visade att elva zoonotiska virus, som man vet kan orsaka sjukdom hos människor, ofta spreds mellan värdar.
Forskarna kunde även se att många djurarter bar på så kallade högriskvirus, alltså virus som riskerar att överföras till människor. Framför allt var mårdhundar bärare.
Koll på djurhållning viktigt
Enligt forskarna är det viktigt med omfattande övervakning av djur som föds upp på pälsfarmar, men även annan djurproduktion. Detta för att bättre kunna bedöma risker för folkhälsan.
– Nu utfördes studien i Kina där djurhållning och hantering kan vara annorlunda gentemot Sverige och andra länder. Men fynden är högst relevanta också för andra länder och jag hoppas ändå att detta bidrar till att det blir ett ökat fokus mot djurhållning och dess betydelse för uppkomsten av nya virala zoonoser, säger John Pettersson.
Svenska kommunpolitiker är mindre benägna att godkänna bygglov för nya flerfamiljshus i områden där de själva bor. Istället tenderar de att flytta impopulära byggprojekt till andra delar av kommunen. Det visar ny forskning.
– Politiker med makt i kommunen skyddar sina egna bostadsområden. Det är ett problem, säger Olle Folke, professor i statsvetenskap.
I områden där många politiker bor ges i regel färre bygglov för flerfamiljshus än i andra områden, enligt en ny studie från Institutet för social forskning vid Stockholms universitet. Det framgår av ett pressmeddelande. Men varför? Beror det på politikerna själva? Svaret är ja, enligt den nya studien.
Politiker styr över bygglov
Avgörande är det faktum att kommunpolitiker har makt att godkänna eller avvisa bygglov. Nästan inga stora byggen godkänns av enbart tjänstemän. Politiker är i princip alltid med om att fatta besluten.
– Det är tydligt att politiker är mer benägna att bevilja bygglov för flerfamiljshus i områden där de själva inte bor, säger Olle Folke, professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet, tidigare vid Institutet för social forskning vid Stockholms universitet.
Beslut om nya lägenhetshus i ett område är ofta omdiskuterade eftersom husen bland annat ger försämrade ljus- och trafikförhållanden samt ökar trycket på kommunala tjänster som barnomsorg och sjukvård.
Alla kommuner under lupp
Den nya studien omfattar samtliga kommuner i Sverige och tre valperioder. Studien använder sig av kommunalval där vänster- eller högerblocket vunnit med liten röstmarginal. Tanken med det är att få ett så slumpmässigt urval som möjligt, där makten över bostadsbyggandet hade kunnat hamna hos endera blocket.
Efter ett typiskt jämnt val, visar det sig i studien, godkänns ungefär 10 procent färre flerbostadshus i områden där det bor fler politiker från den styrande majoriteten.
Studien visar också att både höger- och vänsterpolitiker ofta bor i relativt välbärgade områden med högutbildade höginkomsttagare och bostadsägare. Jämfört med politiker från vänsterblocket har dock politiker från högerblocket lägre sannolikhet att bo i områden med låginkomsttagare och utrikesfödda.
Förvärrar ojämlikhet
Att politiker tenderar att placera potentiellt impopulära nybyggen långt från det egna grannskapet är ett problem, enligt forskarna. Det kan leda till ökad ojämlikhet inom kommunen, där redan privilegierade områden skyddas medan andra områden belastas med fler nya byggprojekt.
Det som händer är att existerande ojämlikhet mellan områden förvärras, säger Olle Folke vid Stockholms universitet.
– Vi kan tydligt visa att det byggs mindre i vissa områden på grund av att politiker med makt bor där. Det blir som en negativ feedback-loop där politikers beslut innebär att vi får en ännu mer segregerad bostadssituation.
Kan något göras åt det?
– Ja, det tror jag. Ett första steg är att kartlägga det hela, vilket vi har gjort. Nästa steg kan vara att få partierna att ha representanter som är mer geografiskt utspridda i kommunen. Det gäller alla partier. Vänsterpolitiker är i regel mer utspridda över kommunerna än högerpolitiker är, men även vänsterpolitiker bor oftare i mer välbärgade områden, säger Olle Folke.
– Sedan är det ett problem att det är svårt att få inblick i byggprocesserna. Det finns i och för sig en officiell möjlighet att påverka byggprocessen. Men jag tror att den behöver bli mer transparent. Invånarna behöver också få reda på att det är fullt möjligt att ha direktkontakt med politiker och att de exempelvis kan gå ut i lokalpress med sina åsikter.
Har insikt i konsekvenser
Flera faktorer kan ligga bakom politikernas beslut att skydda egna bostadsområden, enligt forskarna.
– En anledning kan vara att de har bättre insikt i de negativa konsekvenser som byggprojekten kan föra med sig i det egna närområdet, säger Linna Martén, forskare på Institutet för Social forskning vid Stockholms universitet, enligt pressmeddelandet.
– Ekonomiska intressen, som att skydda värdet på den egna bostaden, samt sociala faktorer, som att undvika kritik från grannar och bekanta, kan också spela en roll.
I Sveriges skogar fanns ungefär 200 000 älgar förra året. Det tyder på att älgstammens nedåtgående trend har vänt, enligt en rapport. En trolig förklaring är minskad jakt och att färre älgkor skjuts.
När den nya älgförvaltningen infördes under jaktåret 2012/2013 var målet att minska älgstammen i många regioner. Så blev det också. Men nu visar en rapport att nedgången kan ha planat ut. Älgstammen visar till och med tecken på att öka i vissa områden.
Färre älgar skjuts
Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet har på uppdrag av Naturvårdsverket uppskattat hur många älgar som fanns vid jaktstarten hösten 2023.
Enligt rapporten bedömdes omkring 250 000 älgar finnas i Sveriges skogar. Efter jakten fanns ungefär 200 000 kvar. Det är något fler jämfört med året innan.
De viktigaste orsakerna till förändringen är mindre jakt och att färre älgkor skjuts, menar rapportens författare.
– Vi ser att jägarna verkar ha ändrat sitt beteende i takt med att älgstammen minskat, dels genom att tillbringa mindre tid i skogen, dels genom att minska avskjutningen av vuxna älgkor som är centrala för populationens tillväxt, säger Fredrik Widemo, forskare på Sveriges lantbruksuniversitet.
Stora skillnader mellan regioner
Det finns stora regionala variationer i älgstammens utveckling. I till exempel Gävleborgs län har älgstammen minskat med nästan 42 procent sedan 2015. I Blekinge har den däremot ökat med 10 procent.
Rapporten visar också att älgarnas reproduktion, mätt som antalet kalvar per älgko, har minskat stadigt sedan millennieskiftet. Det här tyder på att andra faktorer, utöver jakt, spelar en viktig roll för älgstammens utveckling, enligt forskarna. Till exempel kan älgar dödas av stora rovdjur. Även klimatförändringar kan påverka stammen.
Så styrs älgstammen
Målen för älgstammens storlek sätts regionalt. Här ska hänsyn tas till både ekologiska, sociala och ekonomiska intressen. Till exempel vill man begränsa betesskador, bevara biologisk mångfald och se till att älgarna brukas hållbart och på lång sikt.
Farhågor har funnits att populära diabetesläkemedel som Ozempic kan öka risken för självmord och självskadebeteende. Men enligt en studie vid Karolinska institutet finns ingen tydlig koppling.
Läkemedel med så kallade GLP1-analoger, som sänker blodsockret, är främst avsedda för patienter med diabetes. Men eftersom preparaten även visat sig vara effektiva för att minska fetma används de nu av miljontals människor världen över. Samtidigt har läkemedelsmyndigheter varnat för tänkbara risker.
Risker har utretts
Förra året inledde Europeiska läkemedelsmyndigheten, EMA, en utredning efter att cirka 150 fall av självmordstankar och självskadebeteende rapporterats, och som eventuellt kunde kopplas till diabetesläkemedlen.
Utredningen, som baserades på ett ganska litet underlag, kunde dock inte visa att det fanns ett samband. Bilden bekräftas nu av forskare vid Karolinska institutet som gått igenom större datamängder.
Ingen tydlig koppling
KI-forskarna har tittat på data från cirka 300 000 vuxna personer i Sverige och Danmark. De behandlandes antingen med GLP-1-analoger eller SGLT2-hämmare, som är en annan typ av diabetesmedicin, under åren 2013–2021. Studiedeltagarna följdes upp efter två års tid.
– Vi fann ingen tydlig koppling mellan användandet av läkemedlen och en ökad risk för suicid, självskada eller depression och ångestrelaterade tillstånd. Detta är betryggande, säger Björn Pasternak som är forskare vid Karolinska institutet.
Biverkningar kan skilja sig åt
Men forskarna betonar att fler studier behövs framöver.
– Det är viktigt att specifikt undersöka personer som tidigare haft problem med suicidtankar och självskadebeteenden eftersom de redan befinner sig i riskzonen och läkemedlets biverkningsprofil skulle kunna vara annorlunda i den gruppen, säger Peter Ueda, forskare vid Karolinska institutet.
Forskare vid Lunds universitet har upptäckt en speciell exoplanet. Den sticker ut genom sina vobblande rörelser i omloppsbanan. Det mystiska rörelsemönstret tyder på att planetsystem kan vara mer komplexa än vad forskare tidigare trott.
Den nyupptäckta exoplaneten har döpts till TOI-1408c och befinner sig 455 ljusår från jorden. Den har en massa som motsvarar åtta jordklot och kretsar mycket nära en gasjätte med namnet TOI-1408b.
När astronomerna började granska de båda planeterna och dess stjärna blev de förbryllade. Den lilla planeten har ett säreget sätt att röra sig i sin omloppsbana. Samspelet mellan de båda planeterna och stjärnan kan liknas vid en rytmisk dans.
Utmanar teorier om planetsystem
Studien, som letts från Lunds universitet, visar att planetsystem kan vara betydligt mer komplexa än vad forskarna tidigare trott.
– Den lilla planeten har ett mycket ovanligt beteende i sin omloppsbana, och visar stora variationer i tidpunkten för när den passerar framför sin stjärna, vilket är något vi vanligtvis inte ser. Den lilla planetens existens utmanar befintliga teorier om bildandet och stabiliteten av planetsystem, säger Judith Korth som är astrofysiker vid Lunds universitet.
Mer om exoplaneter
Exoplaneter är planeter som befinner sig i andra solsystem än vårt eget. Den första bekräftade upptäckten gjordes 1995. Därefter har över 5 000 exoplaneter registrerats.
Forskarnas upptäckt av TOI-1408c gjordes med med hjälp av Nasas rymdfarkost TESS. Den sköts upp 2018 och har sedan dess observerat över 7 000 potentiella exoplaneter.
Upptäckten av en liten planet mellan en stjärna och en stor gasjätte är sällsynt. Fyndet kan hjälpa forskarna att förstå mer om hur planeter bildas i andra solsystem.
– Våra resultat kommer att hjälpa forskare att lära sig mer om hur planeter bildas och hur de beter sig när de är mycket nära varandra, särskilt i system med gigantiska planeter, säger Judith Korth.
Förutom Lunds universitet har ett 50-tal universitet och organisationer medverkat i studien.
Barn och ungdomar behöver professionellt stöd när en förälder begår självmord. Enstaka regioner i Sverige har rutiner för att erbjuda sådan hjälp, men de flesta har det inte.
– Tyvärr är det sällsynt att samhället kliver in med den hjälp som vi vet är helt nödvändig, säger Ulla Forinder som har lett en studie i ämnet.
Att förlora en förälder genom självmord är ett stort trauma. En central fråga för många barn och unga är: ”Hur kunde min förälder göra det här när de har mig?”.
Det säger Ulla Forinder, professor i socialt arbete vid Högskolan i Gävle. Ulla Forinder har lett en studie med 40 efterlevande familjer där en av föräldrarna hade begått självmord.
Extremt stor påverkan
Över en tredjedel av barn och vuxna i studien, samt hela två tredjedelar av ungdomarna, visade tydliga tecken på posttraumatisk stress. En klar majoritet av deltagarna upplevde psykisk ohälsa.
– Det har en extremt stor påverkan på barn och unga när en förälder dör på det här sättet. Risken är stor att barnen drabbas av ohälsa här och nu och även senare i livet. Sannolikheten för det ökar dessutom om de inte får professionell hjälp, säger Ulla Forinder.
Barn glöms bort
Deltagarna i studien hade själva sökt hjälp hos organisationen Bris, som arrangerar stödhelger för efterlevande familjer.
– Vissa av familjerna har haft kontakt med socialtjänst och sjukvård sedan tidigare. Men ofta kan vi se att barnen glömts bort både i fasen före självmordet och efter, trots att man vet att det får konsekvenser för dem senare, säger Ulla Forinder.
Nationella riktlinjer finns inte
Studien framhåller vikten av stöd både på kortare och längre sikt. Idag saknas nationella riktlinjer för hur samhället ska agera vid föräldrars självmord. Idag är det upp till den efterlevande föräldern, som vanligtvis är traumatiserad, att själv söka stöd.
Men det finns undantag.
– I Östergötland och Kalmar har man byggt upp en bra struktur där polis och traumateam fångar upp efterlevande och tar kontakt med barnpsykiatrin. Det skulle andra regioner kunna ta efter. Det ska inte vara avgörande var i landet man bor för vilken hjälp man ska kunna få, säger Ulla Forinder.
Tyst i familjen
Det är vanligt att det blir tyst kring dessa dödsfall i familjerna, enligt forskningen. Familjemedlemmar värnar om varandra och vill inte belasta de andra med egna svåra känslor. Men tystnaden och lidandet förstärks också av skuld- och skamkänslor. Efterlevande känner ibland skuld över att de inte gjorde mer för att förhindra det inträffade. De kan också känna skam eftersom självmord fortfarande är förknippat med ett starkt stigma.
Sorgen försvinner inte oavsett stöd, menar Ulla Forinder. Men för familjens välmående och hälsa har stöd en stor betydelse.
– Många i familjerna pratar om betydelsen av att göra något roligt tillsammans, att skratta och ha kul ihop igen. Med professionellt stöd blir det lättare att hitta tillbaka dit.
Höga nivåer av vissa PFAS-kemikalier kan finnas i apelsinjuice och fruktpuréer för barn. Det visar en studie vid Örebro universitet.
PFAS är syntetiska ämnen som används i allt från kläder och husgeråd till brandskum. Kemikalierna är svåra att bryta ner och vissa kan vara skadliga för människa och miljö.
Tidigare forskning har visat att så kallade ultrakorta PFAS-kemikalier har fått stor spridning i miljön, men det är mindre känt om de även förekommer i livsmedel.
Juice och puréer för de yngsta
Forskare vid Örebro universitet har nu undersökt PFAS-kemikalier i juicer samt frukt- och grönsakspuréer för små barn. Studien har tittat på de ultrakorta kemikalierna trifluorättiksyra, TFA, och trifluormetansulfonsyra, TFMS.
Resultatet visar höga nivåer av TFA i apelsinjuice och handpressade apelsiner. Även två av nio puréer som analyserades hade höga halter.
– Jag blev inte förvånad över att vi hittade TFA i juice och puré. Vi har hittat ämnet överallt när vi har undersökt vatten, även i dricksvatten, säger Leo Yeung, forskare i kemi vid Örebro universitet.
Han blev däremot förvånad över att halterna var så pass höga. Den genomsnittliga nivån var 34,000 nanogram per liter, men vissa prover nådde över 80,000 nanogram per liter.
Över gränsvärden för vatten
TFA-halterna i juice och puréerna har jämförts med riktvärden för dricksvatten i tre europeiska länder. Här visade sig flera av forskarnas prover överskrida godkända gränser.
– Vår undersökning visar alltså att vissa apelsinjuicer och vissa puréer överskred gränsvärdena som satts av Danmark, Nederländerna och Tyskland när det gäller dricksvatten, vilket kan innebära potentiella hälsoeffekter, säger Leo Yeung.
– Som föräldrar behöver vi inte vara alltför oroade över resultaten ännu, men vi bör kräva mer information om barnmat för att bättre förstå situationen, fortsätter han.
Lägre nivå i ekologiska produkter
Forskarna har analyserat både konventionella och ekologiska produkter. Generellt hade de ekologiska produkterna lägre TFA-nivåer.
Proverna visade att även äppeljuice innehöll ämnet, men här var nivåerna lägre än i apelsinjuice.
Studien vid Örebro universitet har gjorts i samarbete med Eurofins Food & Feed Testing AB och PFAS Competence Centre.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
