EU jobbar för att fler ska starta företag eftersom det ses som ett sätt att hålla uppe den ekonomiska tillväxten i Europa. Anledningen till att EU anser att just högskoleutbildade skulle satsa på egna företag är att de förväntas vara innovativa. När det gäller kvinnorna beror det helt enkelt på att de är i rejäl minoritet bland företagare inom de flesta av EU-länderna och därför bedöms kvinnor vara en outnyttjad resurs.
I en studie från Göteborgs universitet undersöks om arbetet med att främja positiva attityder mot entreprenörskap i EU:s policyer har gjort så att fler verkligen startar eget i Sverige.
Knappt fem procent av högskoleutbildade startar eget
Till grund för analysen ligger data från GOLD, Gothenburg Educational Longitudinal Database. Forskarna har analyserat data rörande högskoleutbildade födda mellan 1974 och 1976 för åren 2006 och 2012. De har tittat på utbildningsinriktning, kön, inkomst och föräldrars eventuella företagande. För 2006 analyserades data för 72 000 individer, för 2012 gällde det 85 000 individer.
– Statistiken ger vid handen att det inte är speciellt troligt att högskoleutbildade i Sverige startar företag. Den statistiska undersökningen visar att 2012, då merparten av individerna hade varit yrkesaktiva i flera år, hade knappt fem procent startat företag där förtjänsten var deras huvudsakliga inkomstkälla, säger Caroline Berggren.
I antal är det främst personer som har studerat teknik som startar företag, helt enkelt för att de är en stor grupp. Procentuellt sett är det främst personer utbildade inom jord- och skogsbruk samt konst som blir egenföretagare.
Skälet till att EU:s policyer inte har haft särskilt stor påverkan på egenföretagandet i Sverige, är att idéerna är hämtade från forskning i USA där samhällsstrukturen skiljer sig från EU och inte minst de skandinaviska ländernas.
– En anledning till att svenskar är mindre benägna än amerikaner att starta eget är att vi har en välfärdsstat. Det gör att svenskar som blir arbetslösa inte riskerar fattigdom på samma sätt som amerikaner gör, vilket också minskar incitamenten att starta eget, säger Caroline Berggren.
Andra anledningar till att färre svenskar är egenföretagare är att vi har en offentlig sektor där utbildade inom hälso- och sjukvård, pedagogik och förvaltning får anställning och att vi har flera stora internationella företag där de utbildade inom teknik får anställning. Bristen på egenföretagande kan också bero på strukturella hinder snarare än ovillighet. Ett exempel på det är att det för en egenföretagare kan vara svårt att få bostadslån eftersom bankerna är restriktiva med att låna ut till personer som inte kan visa att de har en regelbunden inkomst.
Under sommaren har arkeologer undersökt ett skeppsvrak som efter analys av årsringarna i virket kunnat dateras till 1590-tal. Det var ett stort skepp, över 30 meter långt. Byggt i furu. Undersökningen gjordes på uppdrag av Länsstyrelsen i Stockholm då Riksbankens Jubileumsfonds fastighet vid Kungsträdgården skulle grundförstärkas.
Långt in i modern tid var området öster om Kungsträdgården mer eller mindre vattenfyllt. Först i mitten på 1800-talet hade platsen för Berzelii park torrlagts. Skeppet har antagligen övergetts och lämnats i strandkanten i början av 1600-talet och sedan täckts med sopor från boende i området.
– Vi har hittat allt från mynt och pipor till keramik och glas men även en liten spelkula i lera, möjligen tappad av ett barn som lekt i vraket under tidigt 1600-tal, säger arkeolog Philip Tonemar.
Sannolikt skeppet Samson
Baserat på virkets härkomst och dateringar samt skeppets storlek och konstruktion kan man sluta sig till att det bör vara ett av kronans skepp byggt i Hälsingland. Då finns det egentligen bara ett känt alternativ – skeppet Samson. Marinarkeologer från VRAK- museum of wrecks (Statens maritima och transporthistoriska museer) har hjälpt till med analysen och identifieringen av skeppet.
– Skeppet är ett unikt exempel på hur man byggde en slags hybridskepp i en brytningstid mellan den äldre skeppsbyggnadskonsten och den nya som skulle komma strax efter Samson. Detaljer visar att man inspirerats av större örlogsskepp som Mars och Elefanten men som vi aldrig sett på vrak här i Stockholm. Det är också en länk mellan de stora örlogsskeppen och flottan som vi inte känt till så mycket om. Riktigt spännande fynd, säger marinarkeolog Jim Hansson ifrån VRAK
Samson beställdes av Hertig Karl år 1598 och tillverkades av Anders Pedersson i Enånger. Det kunde bestyckas med upp till 20 kanoner, men användes främst som ett lastfartyg. Ett furuskepp hade dock inte särskilt lång livslängd och Samson försvinner ur arkiven redan efter 1607.
Fyllde ut Ladugårdslandsviken
Skeppet har sedan blivit uttjänt och lämnats för att bli en del av de massiva utfyllnader som skett i den så kallade Ladugårdslandsviken, som Nybroviken idag är en rest av. Under mitten på 1600-talet har vraket och stranden sedan täckts med stora mängder grus.
Gator skulle breddas och regleras utifrån ett förutbestämt mönster. Det innebar att flertalet hus behövde rivas eller flyttas. I kvarteret Styrpinnen, där skeppet återfanns, har allt ifrån stenhuggare, garvare och hovbagare till major, fältmarskalk och borgmästare ägt fastigheter.
Arkeologerna har kunnat följa två bebyggelsefaser – en under 1600-talet och en under 1700-talet. Den nuvarande byggnaden uppfördes 1853 och var bland annat plats för ett av Sveriges första vaxkabinett mellan åren 1889–1924, Svenska panoptikon. Idag ägs fastigheten av Riksbankens Jubileumsfond som också bekostat undersökningen.
Forskarna slår även fast att temperaturerna kan komma att stiga som ett resultat av att de växtätande insekterna blir fler i vissa regioner.
Genom omfattande metaanalyser har en forskargrupp vid Lunds universitet för första gången undersökt hur växtätande insekter påverkar markprocesser i skogliga ekosystem globalt. I studien undersöker forskarna jordarnas biologiska och biogeokemiska reaktioner.
När skadade växtdelar, kadaver och utsöndringsprodukter från insekter träffar jordytan ökar omsättningen av kol och näringsämnen. Något som leder till att skogsmarken lakas ur och släpper ifrån sig mer koldioxid.
Ökad växthusurladdning
– Andelen växtätande insekter kan komma att öka på grund av klimatförändringarna, framför allt i kalla områden där mycket kol är lagrat i marken. Detta kommer att påverka skogarnas ekosystem och leda till ökad växthusgasurladdning och potentiellt stigande temperaturer, säger Dan Metcalfe, naturgeografiforskare vid Lunds universitet.
I den nya studien slår forskarna fast att insekter och större däggdjur påverkar markprocesser på ett liknande sätt. Detta trots att de har väldigt olika populationsutveckling och födovanor.
– Insekter är mer specialiserade på födans källa och kan dessutom öka sin population med 50 till 100 gånger från en säsong till en annan. Detta gör att de växtätande insekterna ibland kan rubba skogsekosystemen mycket mer än de växtätande däggdjuren, säger Dan Metcalfe.
Fler insekter, färre däggdjur
Forskarna hoppas att de nya resultaten kan komma till praktisk användning genom att matas in i klimatmodeller. Men också att studien kan bidra till mer forskning kring hur växtätande djur påverkar markprocesser i tropiska och nordliga skogar, som utgör 80 procent av jordens samlade skogsmark men som är väldigt underrepresenterade i forskningslitteraturen.
– Att förstå hur ekosystem fungerar är avgörande för att kunna förutsäga och bekämpa klimatförändringar. Medan däggdjuren blir färre globalt så tyder mycket på att andelen växtätande insekter kommer att öka i vissa regioner i en varmare värld, säger Dan Metcalfe.
Dan Metcalfe, universitetslektor vid Institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap, Lunds universitet, dan.metcalfe@nateko.lu.se
Forskarna har analyserat svar från 1 300 slumpvis utvalda fans och sammanställningen ger en inblick i ABBA-turismens utbredning och fansens hängivenhet.
− För det första kan vi konstatera att det är väldigt ovanligt med vetenskapliga studier av ABBA-turism. När vi nu har analyserat resultaten ser vi också att de bekräftar behovet av att se musikturism ur ett holistiskt perspektiv, det vill säga att turister på olika sätt kombinerar traditionella motiv för att resa med motiv kopplat till ett intresse, säger Maria Lexhagen, docent i turismvetenskap på turismforskningscentret ETOUR vid Mittuniversitetet.
Kartläggningen genomfördes som en online-undersökning som fanns tillgänglig på den officiella fanklubbens webbsajt, diverse andra fans-sajter samt på olika ABBA-relaterade sidor och grupper i sociala medier. I kartläggningen fanns drygt 100 frågor eller påståenden att ta ställning till. Svaren härrör från fans i 58 olika länder, med flest svarande från länder som Storbritannien, Nederländerna och Tyskland. Drygt 80 procent av de som har svarat är i åldrarna 35-55 år.
Majoriteten av fansen har inte besökt en ABBA-konsert
− Det finns så klart en väldig massa information att hämta ur svaren. Vi ser till exempel att en övervägande majoritet av de svarande blev ABBA-fans i åldern 12-19 år, att de lyssnar på popgruppen nästan varje dag och att 80 procent av dem äger samtliga ABBA-album. Men vi ser också att en lika stor andel av fansen aldrig har besökt en livekonsert med ABBA, säger Maria Lexhagen.
Kartläggningen visar också att det starka ABBA-intresset är anledningen till varför mer än hälften av de svarande valt att göra en Sverigeresa och 86 procent av fansen uppger att de har genomfört resor med utgångspunkt från sitt starka intresse för popgruppen. Drygt en tredjedel av de svarande har besökt ABBA-museet i Stockholm.
Olika typer av fans
Det går att urskilja tydliga grupperingar bland fansen, till exempel när det gäller deras engagemang. Det finns en gruppering av ”intresserade, men inte hängivna” fans, en gruppering som i studien benämns som ”fångade, men oberoende” och en tredje gruppering som är ”ivriga och entusiastiska medlemmar av gemenskapen”.
− Analysen visar att det finns starka samband mellan fansens online-aktivitet och deras vilja att resa och att dessa beteenden stärker varandra. Men, vi ser också att fans som är väldigt engagerade och identifierar sig med gemenskapen har låg inkomst vilket kan betyda att de inte är särskilt attraktiva för destinationer och turistföretag, säger Maria Lexhagen.
Vetenskaplig artikel:
Travelling in the fotsteps of ABBA Journal of Popular Culture. Bakom artikeln och analyserna står Maria Lexhagen och Tatiana Chekalina på turismforskningscentret ETOUR samt Christine Lundberg, tidigare ETOUR, numera professor vid The Norwegian School of Hotel Management University i Stavanger. Forskargruppen har tidigare studerat populärkulturturism och fans kopplat till The Twilight Saga.
Kontakt:
Maria Lexhagen, docent i turismvetenskap På ETOUR, Mittuniversitetet, maria.lexhagen@miun.se
Perfluorerade ämnen, PFAS, betraktas numera som något av det mest svårnedbrytbara vi har i vår omgivning och det lagras i kroppen hos människor och djur. PFAS, används för att göra material vatten-, fett- och smutsavvisande. De används därför i till exempel textilier, impregneringsmedel, matförpackningar, skidvalla, med mera.
Under senare år har det uppdagats att dessa kemikalier har använts i brandsläckningsmedel med svåra föroreningar av grundvatten och därmed dricksvatten som följd. Källor för humanupptag är främst fiskföda, och dricksvatten men troligen också användning av produkter som innehåller denna typ av kemikalier, till exempel produkter av teflon, bakplåtspapper, popcornspåsar för mikrougnar, med mera.
Finns i blodet
– Mätningar runt om i världen visar också att man rutinmässigt hittar PFAS i blodet hos människor och djur, säger Carl-Gustaf Bornehag, professor i folkhälsovetenskap vid Karlstads universitet.
I en ny studie har han och kollegorna undersökt om det fanns ett samband mellan nivån av åtta PFAS-ämnen i blodet hos 1 533 gravida kvinnor och födelsevikten hos deras barn i SELMA-studien. Exponeringen mättes omkring vecka tio i graviditeten. I analyserna togs det hänsyn till viktiga bakgrundsfaktorer såsom mammans vikt och rökning för att undvika förväxlingsfaktorer.
SELMA-studien
SELMA-studien studerar om exponering för hormonstörande ämnen tidigt i livet har betydelse för utveckling av kroniska sjukdomar senare. SELMA står för Swedish Environmental Longitudinal, Mother and child, Asthma and allergy study. Den genomförs i samarbete mellan Karlstads universitet, Landstinget i Värmland och Lunds universitet och en rad internationella forskargrupper. Forskarna följer drygt 2 000 mor-barn par från tidig graviditet över förlossning och uppåt i åldern för barnen där de samlar in data för den gravida kvinnan och förlossningen och senare för barnet.
Resultaten visade att högre halter av fem av de undersökta PFAS-ämnena (PFOS, PFOA, PFNA, PFDA och PFUnDA) kunde kopplas till en lägre födelsevikt hos barnen. De kvinnor som var bland de 25 procent högst exponerade för kemikalien PFOA fick barn som vägde i medeltal 136 gram mindre än barnen till de kvinnor som fanns bland de 25 procent lägst exponerade. Sambanden var också starkare för flickor.
– Vi är inte förvånade över dessa resultat, säger doktor Sverre Wikström, barnläkare knuten till Örebro universitet och ansvarig för delstudien. Det finns flera studier idag som pekar i denna riktning. Nytt är dock att vi här även ser kopplingen mellan PFAS-exponering och ökad andel barn födda lätta för sin graviditetslängd, alltså med onormalt låg födelsevikt. Viktigt är också att vi ser hur flickor och pojkar kan påverkas olika av att exponeras för dessa kemikalier under fosterlivet.
Bekymrad över exponeringen
Carl-Gustaf Bornehag som leder SELMA-studien är mycket bekymrad över den här typen av kemikalier.
– Vi får nu alltmer data som visar att i stort sett alla är exponerade för PFAS, och att sådan exponering troligen kan påverka både människor och djur negativt, säger Carl-Gustaf Bornehag.
Studien handlar om kopplingar till födelsevikt, och det publicerades nyligen data som visar associationer till preeklampsi eller havandeskapsförgiftning.
– Några av dessa ämnen håller på att fasas ut, vilket naturligtvis är mycket bra, men även om vi förbjuder dessa kemikalier så kommer de att finnas kvar i våra kroppar under mycket lång tid eftersom de är så extremt persistenta och dessutom bioackumulerande, säger Carl-Gustaf Bornehag. Detta visar på ett mycket tydligt sätt faran med att introducera nya kemikalier utan att från början göra en riktig riskvärdering.
Många studier har visat att ett högt kaffeintag har ett samband med minskad risk för att få typ 2-diabetes. I den aktuella studien från Chalmers har forskarna använt metoder där de har lyckats skilja på effekterna av kokkaffe och bryggkaffe.
− Vi har identifierat specifika molekyler, biomarkörer, i blodet hos deltagarna i studien som speglar intaget av de olika kaffesorterna. Dessa biomarkörer används sedan för analys när vi beräknar risken för typ 2-diabetes. Resultatet visar tydligt att kokkaffe inte ger den positiva effekt på diabetesrisken som bryggkaffe gör, säger Rikard Landberg, professor i livsmedelsvetenskap vid Chalmers.
Med hjälp av biomarkörerna kunde forskarna visa att personer som brukade dricka två till tre koppar bryggkaffe per dag hade cirka 60 procent lägre risk att utveckla typ 2-diabetes än personer som brukade dricka mindre än en kopp bryggkaffe per dag. Konsumtion av kokkaffe hade ingen effekt på diabetesrisken i studien.
Skadlig molekyl fastnar i filtret
Rikard Landberg menar att många är av den felaktiga uppfattningen att kaffe enbart har en negativ effekt på hälsan. Det kan bero på att andra studier har visat att kokkaffe ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Detta beror på diterpener, en typ av molekyler som finns i kokkaffe, som påverkar blodfetter och riskfaktorn homocystein negativt.
− Men det har visat sig att när man brygger kaffe fastnar diterpenerna i filtret och man får istället hälsovinsterna som många andra molekyler, till exempel olika fenoliska ämnen, bidrar till. I måttliga mängder bidrar även koffeinet till positiva effekter, säger han.
Frågan är om diterpenerna också påverkar sockeromsättningen negativt, och därmed förklarar varför kokkaffe inte har samma skyddseffekt på risken att få diabetes som bryggkaffe. Men den exakta orsaken till varför kokkaffe inte minskar risken för typ 2-diabetes vet forskarna inte i dagsläget.
Hälsoeffekter beror också på bönan
Det populära espressokaffet bryggs också utan filter och Rikard Landberg tror att det skulle kunna ha ungefär samma effekter som kokkaffe när det gäller risk för typ 2-diabetes. Men han poängterar att hälsoeffekter inte bara beror på om kaffet filtreras eller inte. De varierar också med hur kaffebönorna och drycken hanteras i övrigt.
Mer om studien
Studien är en fall-kontrollstudie som gjordes inom ramen för en prospektiv kohort i Västerbotten i norra Sverige. Deltagarna hade svarat på frågeformulär om matvanor och livsstil. De hade också lämnat blodprov som sparades frysta. Totalt inkluderades 421 personer som efter i snitt 7 år utvecklade typ 2-diabetes, och dessa jämfördes mot 421 friska kontrollpersoner. De ursprungliga blodproven analyserades sedan. Dessutom analyserades blodprov som hade lämnats tio år efter de första blodproven av 149 av fall-kontrollparen.
För att kunna skilja på diabetesrisk för kok- och bryggkaffe användes ny teknik kallad metabolomik i kombination med klassiska frågeformulär kring kostintag. Metabolomik gör det möjligt att identifiera och bestämma blodhalten av specifika molekyler som kommer från ett livsmedel, som ett objektivt mått på intaget − istället för att endast utgå från den mängd försökspersonerna själva rapporterar i formulär.
− Metabolomik är ett fantastiskt verktyg, inte bara för att spegla intaget av specifika livsmedel utan också för att studera de effekter intagen har på människors metabolism. Det kan ge viktig information om mekanismerna bakom varför specifika livsmedel påverkar sjukdomsrisken, säger Lin Shi, en av forskarna bakom studien.
Olika kaffetyper
Bryggkaffe innefattar metoder där malda kaffebönor placeras i ett filter som vattnet rinner igenom, antingen i en kaffebryggare eller manuellt. Kokkaffe görs genom att grovmalda kaffebönor blandas direkt i vattnet. Detta innefattar även presskaffe samt turkiskt och grekiskt kaffe.
Andra typer av kaffe har inte undersökts specifikt i studien. Det gäller bland annat snabbkaffe, espresso och andra espressobaserade drycker, samt perkulator- och maskinkaffe. Dessa kaffesorter var inte så vanliga i studiepopulationen då data samlades in under 90-talet.
Sverige är ett av de länder som har högst konsumtion av bryggkaffe i världen per person. Men konsumtionen av kokkaffe är också hög, särskilt på landsbygden i norra Sverige. I USA är bryggkaffe den vanligaste sorten, medan snabbkaffe dominerar i Storbritannien. Espressobaserade drycker är vanligast i Sydeuropa. Turkiskt kaffe är populärt i Mellanöstern och östra Europa.
Rikard Landberg, professor och avdelningschef på avdelningen för livsmedelsvetenskap, Chalmers, rikard.landberg@chalmers.se
Demenssjukdom är inte botbar i dag. Det finns dock många olika slags demenssjukdomar och de utvecklar sig olika hos olika individer. Vissa kan leva många år med sin sjukdom, andra har en sjukdom med mer aggressivt förlopp.
Det finns därför ett behov av att enkelt förstå hur allvarlig sjukdomen är för individen redan då en demensdiagnos ställs. Syftet med verktyget är att öppna för samtal med dem som är svårast sjuka, och att hjälpa läkare och andra att planera för de vårdinsatser som kommer att behövas.
I studien ingår drygt 50 000 personer som har följts via olika hälsodataregister fram till 2016. Forskarna har följt patienter, äldre än 65 år, som någon gång mellan åren 2007 och 2015 har blivit diagnostiserade med en demenssjukdom och registrerats i Svenska Demensregistret, ett nationellt kvalitetsregister för demenssjukdom. Drygt 20 000 av patienterna hade dött, vilket skedde efter en mediantid på 4,8 år efter diagnostillfället.
Forskarna undersökte vilken roll ett antal lätt inringade faktorer spelar för förväntad livslängd efter diagnostillfället. Det mynnade ut i två tydliga, schematiska tabeller. Den ena vänder sig till vårdgivare i primärvården, och i denna går det att få fram en prognos genom att väga samman kön, ålder, kognitiv förmåga (mätt med verktyget MMSE, Mini-Mental State Examination) samt samsjuklighet (mätt med verktyget CCI, Charlson comorbidity index).
Den andra tabellen vänder sig till specialistkliniker, som minneskliniker, och då vägs även den exakta demensdiagnosen in, där till exempel Alzheimers sjukdom oftare har ett mindre aggressivt förlopp. Med dessa parametrar går det att få fram en placering i den schematiska tabellen, som visar hur troligt det är att någon kommer att avlida inom tre år från diagnostillfället.
Underlätta samtal med patienterna
Forskarna tänker sig att verktyget ska användas av dem som vårdar eller behandlar personer med demenssjukdom inom primärvården eller på specialistkliniker. Ett syfte är att läkare och vårdgivare ska få en bättre förståelse för vilka patienter som omgående behöver en planering för de närmaste årens vård. Ett annat syfte är att läkare och andra vårdgivare bättre ska kunna samtala med patienterna om deras sjukdom.
Studiens korresponderande författare Sara Garcia-Ptacek, neurolog på Södersjukhuset, berättar att många patienter ställer frågor om hur deras sjukdom kommer att utvecklas, och att detta verktyg kan ligga till grund för sådana samtal.
– Även för dem som inte själva tar upp frågan kan det vara bra att prata om den framtida vården. Då kan det här verktyget öppna för det samtalet, som bör göras innan det finns för många kognitiva hinder. Det kan handla om var någon helst vill bo, om det är hemma eller på ett äldreboende, eller annat som är viktigt att planera för, säger Sara Garcia-Ptacek, som också forskar vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle (NVS) på Karolinska Institutet.
Studien är gjord av forskare vid Karolinska institutet i samarbete med forskare från Radboud University Medical Center i Nederländerna.
Vetenskaplig artikel:
Survival time tool to guide care planning in people with dementia. L Haaksma, Maria Eriksdotter, Debora Rizzuto, Jeannie-Marie S Leoutsakos, Marcel GM Olde Rikkert, René JF Melis och Sara Garcia-Ptacek, Neurology®, the medical journal of the American Academy of Neurology
Kontakt:
Sara Garcia-Ptacek, neurolog och forskare, Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle (NVS), sektionen för klinisk geriatrik vid Karolinska Institutet, Sara.Garcia-Ptacek@ki.se
Helena Taubner, doktor i hälsa och livsstil med inriktning handikappvetenskap, har studerat hur personer med afasi framställs i svenska tidningsartiklar. Men också hur de berättar om sig själva, både när de kommunicerar muntligt och i sociala medier. Hon har även följt en grupp personer med afasi under tre veckor för att observera kommunikationen dem emellan.
Det är ovanligt med artiklar där personer med afasi själva får prata om sina erfarenheter. Det vanligaste är att en person med afasi är ett samtalsämne som det skrivs om, snarare än att hen får berätta sin egen historia.
Den övergripande bilden som Helena Taubner såg i sin forskning, är att berättelserna var framgångssagor, och ofta lyftes envishet fram som nyckeln till framgången. Den beskrivningen är problematisk eftersom budskapet blir att en person som inte återhämtar sig inte har kämpat tillräckligt hårt, vilket inte alls är säkert eftersom hjärnan kan ha fått skador som helt enkelt inte går att reparera.
Kommunikativ men svårt att hitta ord
I avhandlingen lyfter Helena Taubner fram en motbild till den rådande synen att personer med afasi helt saknar språk. Studierna visar att med rätt verktyg inom räckhåll har personerna hög grad av narrativt aktörskap, alltså makten över sina berättelser och därmed sin identitet. De är kommunikativa, även om de kan ha svårt att hitta orden.
– Det är en missuppfattning att personer med afasi helt har tappat sina språkliga förmågor och den bilden förstärks av att de sällan får komma till tals i tidningsartiklar som handlar om att leva med afasi, säger Helena Taubner.
Digital teknik och sociala medier ger en större kontroll över den egna kommunikationen
Nya uttrycksformer med digital teknik
När Helena Taubner undersökte hur en grupp av personer med afasi använder sig av text i sin kommunikation, bodde hon i tre veckor tillsammans med tolv personer med afasi som gick en afasilinje vid en svensk folkhögskola. Genom att observera deras kommunikation såg hon att digitala verktyg som telefoner och surfplattor hade en central roll i kommunikationsmönstren. Med digital teknik ökar tillgången till olika typer av uttrycksformer, exempelvis bilder och symboler, vilket ger en större kontroll över den egna kommunikationen.
– Jag såg också att gruppmedlemmarna använde varandras styrkor för att hantera svårigheter, tillsammans skapade de texter som var och en av dem inte hade kunnat skapa på egen hand, säger Helena Taubner.
Sociala medier har blivit en tillgång för personer med afasi. Att kommunicera i sociala medier ger personen ökad kontroll över sina berättelser jämfört med när hen kommunicerar muntligt eftersom sociala medier erbjuder ytterligare ett utbud av verktyg att kommunicera med, såsom text, bilder, symboler, länkar, gilla-markeringar, filmer och emojier. Variationen gör att personerna kan välja sitt kommunikationssätt och därmed också kontrollera innehållet i sina berättelser.
Ökad förståelse kan leda till bättre bemötande
– Jag hoppas att resultatet som har kommit fram i min avhandling kan vara till nytta för alla som möter personer med kommunikationssvårigheter, såsom anhöriga, kollegor, vårdpersonal och servicepersonal. Ökad förståelse för hur det är att leva med afasi kan leda till ett bättre bemötande, vilket i sin tur kan minska utanförskap och stigmatisering, säger Helena Taubner.
Läs en längre intervju med Helena Taubner och se filmen med Birgitta Runesson Löppe som lever med afasi.
Vad är afasi?
Afasi är en förvärvad språklig funktionsnedsättning som oftast orsakas av stroke. En person med afasi kan ha svårigheter med såväl talat som skriftligt språk, och både med produktion och förståelse. Språkliga uttryck är grundläggande när vi människor skapar våra identiteter, eftersom det är genom språklig kommunikation som vi berättar om oss själva. Afasi medför att individens förmåga och förutsättningar att skapa dessa berättelser påverkas negativt, vilket kan leda till en identitetskris.
Avhandlingen:
Afasi och narrativt aktörskap – mediebilder, självberättelser och multimodala litteracitetspraktiker
Marcus Stensmyr och Nadia Melo vid Lunds universitet har tillsammans med kollegor vid University of Washington och Florida International University identifierat doftämnet geosmin som uteslutande attraherar mygghonor. I jakten på en fuktig plats att lägga ägg associerar honorna geosmin med vissa mikroorganismer som de akvatiska mygglarverna äter. Genom att preparera vattensamlingar med geosmin går det att skilja honor från hanar och förhindra att myggen förökar sig.
– På det här sättet går det att bekämpa mygg utan att andra insekter påverkas. Det går att gillra fällor som bara fångar mygg; vattenbehållare som parfymeras med geosmin är oemotståndliga för honorna, säger Marcus Stensmyr.
Dyrt ämne finns naturligt
Ett problem är att syntetiskt geosmin är väldigt dyrt. Det kostar en miljon kronor per gram. Forskarna har emellertid upptäckt att geosmin finns naturligt i saften från rödbetsskal. De har gjort fältförsök i Florida i USA och i Brasilien. I Florida använde forskarna syntetiskt geosmin med mycket gott resultat. I Brasilien använde de rödbetsfällor – med lika bra resultat.
Myggburna sjukdomar infekterar varje år omkring 200 miljoner människor runt om i världen. Fler än 700 000 dör. Klimatförändringar har lett till att myggburna sjukdomar ökar ännu mer och sprids till tidigare förskonade områden. Ofta är det fattiga människor som drabbas, som inte har råd att skydda sig och inte vet hur de ska göra.
– Vår upptäckt kan faktiskt hjälpa många. Rödbetor går ju att odla nästan överallt, säger Marcus Stensmyr.
Billigt och hållbart medel mot mygg
Att använda saften från rödbetsskal är ett billigt, naturligt och miljömässigt hållbart sätt att bekämpa myggor. Inga andra organismer drabbas negativt. Forskarna vill inledningsvis sprida kunskapen bland fattiga befolkningsgrupper i Afrika, Sydamerika och Asien. De räknar också med att fällor av det här slaget lär efterfrågas i myggtäta städer som Miami och Singapore.
– Vi utnyttjar en medfödd preferens hos myggen och därför är det osannolikt att myggen över tid utvecklar resistens, vilket är ett problem med många kemiska metoder, säger Marcus Stensmyr.
Film: Forskarna Marcus Stensmyr och Nadia Melo, Lunds universitet, berättar om hur de utvinner myggmedlet geosmin ur rödbetor. (2.50 min)
Marcus Stensmyr, universitetslektor, Biologiska institutionen, Lunds universitet, marcus.stensmyr@biol.lu.se
– Årets rapport heter ”Orosmoln” och visar att sötebrödsdagarna är över och att svångremmen börjat dras åt i Sverige, säger John Magnus Roos, forskare vid Göteborgs universitet.
Forskningsrapporten är främst baserad på statistik från Statistiska centralbyrån (SCB) och från SOM-institutet vid Göteborgs universitet, men även från andra myndigheter och forskningsinstitut. Och man ser flera tecken som historiskt sett har förebådat en lågkonjunktur.
Färre besök på kvällsrestauranger, barer och pubar.
Mindre pengar läggs på nöjesrestauranger.
Mindre pengar spenderas utomlands.
Mindre pengar spenderas på kläder.
Färre köp av nya bilar.
Inköp av möbler och inredning ökar mindre än tidigare år
Men trots allt så ökade den totala konsumtionen i Sverige under 2018, och låg totalt på 2 101 miljarder kronor. Ökningen förklaras av att de stora konsumtionskategorierna ”mat” och ”bostad” ökade mer än på länge.
Skjuter upp det mindre nödvändiga
– Då ekonomisk oro råder spenderar människor mer på det nödvändiga som mat och bostad, och mindre på det som kan skjutas upp – som ny bil, möbler, kläder, utlandssemester och nöjesrestauranger, säger John Magnus Roos.
Ytterligare tecken på ekonomisk oro är minskad generositet.
– Det svenska folket har blivit mindre generösa. Vi har minskat antalet donationer till hjälporganisationer och vi köper inte så mycket presenter till andra. I tider av ekonomisk oro blir fokus mer på att klara den egna situationen, säger John Magnus Roos.
Tydliga konsumtionstecken på att lågkonjunktur är på väg
Under den globala finanskrisen så minskade aldrig den svenska konsumtionen, något som vi trodde när vi befann oss i krisen. I sviterna av finanskrisen har konsumtionen stimulerats genom låga räntor vilket lett till att de svenska hushållen idag är kraftigt skuldsatta.
– Med tanke på att konsumtionen aldrig avtog under den globala finanskrisen så kan penningpolitiken tyckas onödigt expansiv. Vid en ny lågkonjunktur är det riskabelt att hålla köpfesten vid liv genom ytterligare belåning.
– De svenska hushållens höga skuldsättningen gör helt enkelt att Sverige är dåligt rustat för en ny lågkonjunktur, säger John Magnus Roos.
Köp av kommunikationsutrustning ökade mest
Den totala konsumtionen i Sverige år 2018 var 2 101 miljarder kronor.
Den kategori som ökade mest var ”kommunikation” – främst kommunikationsutrustning.
Den svenska konsumtionen har ökat för varje år i över 20 år.
Antalet tillfällen som svenskar handlar på secondhand går ner.
Konsumenter som köper mycket på secondhand köper mer av allt.
Konsumenter som ofta handlar digitalt besöker också köpcentrum oftare.
Analys av privatkonsumtion
I Konsumtionsrapporten 2019 – Orosmoln sammanfattas och analyseras hushållens privata konsumtion i Sverige under 2018. Privata konsumtionsutgifter, detaljhandelns omsättning, svenska konsumtionstrender, välbefinnande och konsumtion analyseras.
Två fördjupningar belyser digital konsumtion och hållbar konsumtion.
Rapport:
Konsumtionsrapporten 2019 – Orosmoln är publicerad av Centrum för Konsumtionsvetenskap i samarbete med Centre for Retailing, båda vid Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.
Kontakt:
John Magnus Roos, Centrum för Konsumtionsvetenskap, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, magnus.roos@cfk.gu.se
Språkforskaren Adrian Sangfelt har undersökt ordföljdens utveckling i svenska språkets historia fram till dagens svenska. Hans avhandling vid Uppsala universitet visar att vissa ordföljder som varit accepterade på medeltiden är helt främmande för oss idag. Han har studerat ett femtiotal texter från 1200-talet till 1700-talet. De första århundradena är det lagtexter och religiösa skrifter. Längre fram i tiden är det historiska krönikeberättelser, privata brev och personliga memoarer. Det han har tittat på är just ordföljden verb och objekt. Eller objekt och verb.
– Det fanns flera olika sätt att skriva samma sak på. I dag accepterar vi bara formen har köpt en bok, men då gick det lika bra med har en bok köpt eller en bok har köpt. Det fanns även då kombinationer som inte var möjliga och det visar bara att dåtidens människor förstås hade en språkkänsla precis som vi har idag, säger Adrian Sangfelt, vid institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet.
Två möjliga exempel
þe ek huggit hawæ .j. annærs manz skoghi (från 1200-talet)
en ordagrann översättning vore: den ek huggit ha i annan mans skog
eller med vanlig modern svenska: ’ha huggit eken i en annan mans skog’
hwre han skulde thenne swen forgöra (från 1400-talet)
Ordagrann översättning: hur han skulle denna pojke förgöra
eller: ’hur han skulle döda den här pojken’
En författare kunde använda flera olika kombinationer i en och samma text.
– Det mest extrema som jag har hittat är att du kan ha olika ordföljder vid ett och samma verb. Om ett verb förutsätter två objekt kan ett objekt stå till vänster om verbet och ett till höger.
Skuldo the oc dødh dyur offra gudhi (från 1300-talet)
Ordagrant: Skulle de också dött djur offra (åt) gud
Alltså: De skulle också offra ett dött djur åt gud
Tillåtande språkkänsla
Varför det ser ut så här, om det är ett försök till variation eller bara ett tecken på att ordföljden inte har någon betydelse är inte klarlagt. Adrian Sangfelt beskriver det som ännu ett tecken, kanske det allra bästa tecknet, på att språkkänslan tillåter många varianter för att uttrycka ungefär samma sak.
Under århundradena blir de olika formerna allt ovanligare. Variationerna finns fortfarande kvar och det kan även fortsättningsvis vara flera i samma text, men andelen variationer minskar. I slutet av 1700-talet finns bara en form kvar och det är den vi använder i dag: har köpt en bok. Adrian Sangfelts förklaring är att det är den som går fortast för människor att förstå och tolka.
Ordföljd i olika språk
– Den här forskningen kan ge intressanta insikter i ordföljder i världens olika språk. Hur går det till när ordföljden i ett språk eller i en språkfamilj förändras? Det finns inget slutgiltigt svar men jag belyser hur kan gå till och visar också på saker som inte har ändrats, säger Adrian Sangfelt.
– Äldre, sjukare och patienter med andra samtidiga sjukdomar hade störst nytta av behandlingen, säger Pär-Daniel Sundvall, forskande distriktsläkare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet och Västra Götalandsregionen, samt ansvarig för studiens svenska del.
Studien omfattar 15 europeiska länder och totalt 3 266 patienter med influensasymtom. Den har finansierats av EU-kommissionen och letts från universiteten i Oxford, Storbritannien, och Utrecht, Nederländerna.
Publiceringen i The Lancet sker samtidigt som influensasäsongen börjar ta fart i både Sverige och övriga Europa. Nivåerna är enligt Folkhälsomyndigheten fortfarande låga, men väntas öka de kommande veckorna.
Bromsar och lindrar
Det studerade preparatet oseltamivir, som säljs under namnen Ebilfumin och Tamiflu, tillhör en läkemedelsgrupp som inte är vaccin, och inte heller botar influensa, men som bromsar sjukdomsförloppet i kroppen och lindrar symptom.
I Sverige rekommenderas behandling med denna läkemedelsgrupp vid misstänkt influensa hos patienter som tillhör någon riskgrupp, exempelvis personer från 65 år och uppåt, individer med kronisk hjärt- eller lungsjukdom, och även vid allvarlig influensa. I de här grupperna pågår influensan ofta mer än en vecka.
Antiviral behandling förskrivs dock sällan i primärvården eftersom läkemedlet varit kontroversiellt. Orsaken är brist på bevis från oberoende studier av läkemedlets effekt i vanlig primärvård, och om vissa patientgrupper har särskild nytta av behandling.
I den aktuella forskningen är det just detta som studerats, i stor skala och med offentlig finansiering. Under tre influensasäsonger har patienter med influensaliknande sjukdom rekryterats. För svensk del handlade det om ett 70-tal patienter i primärvården i Västra Götaland och Halland.
Störst vinst för svårt sjuka
Utöver resultaten om snabbare tillfrisknande visar studien att en behandling som påbörjas 48-72 timmar efter insjuknande ger samma effekt som tidig behandling. Det visade sig också att om en person i ett hushåll behandlades så minskade risken för övriga att insjukna.
Studien bekräftar tidigare kända biverkningar av oseltamivir. Det var vanligare med illamående och kräkningar bland dem som tog läkemedlet. Läkare behöver därför väga negativa effekter mot potentiella fördelar hos olika patientgrupper, menar forskarna.
– Om det handlar om en i övrigt frisk tonåring tänker man nog att en dag hit eller dit inte spelar så stor roll. Om patienten däremot är äldre, har hjärtsvikt och är ordentligt sjuk i influensa så finns det en vinst i detta. Studien ger ett bra stöd för att vi ska behandla dem som riktlinjerna faktiskt säger att vi ska behandla, konstaterar Pär-Daniel Sundvall.
Pär-Daniel Sundvall, forskande distriktsläkare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet och Västra Götalandsregionen, par-daniel.sundvall@vgregion.se
− När jag var barn på 1970-talet var jag lycklig om jag fick en julkalender med glitter, det var lyx det. Jag minns ett år när jag och mina syskon fick chokladkalendrar av vår farmor, ren och skär lycka! Idag finns kalendrar som kostar hundratals kronor i butikerna och många småbarnsföräldrar förväntas göra eller köpa paketkalendrar, alltså 24 paket, ett för varje dag fram till julafton, säger etnologen Eva Knuts vid Göteborgs universitet.
2021 års kalender är ett nytryck av kalendern från 1948. Motivet är inspirerat av Aina Stenberg MasOlles hemtrakt i Siljansnäs och i bakgrunden syns Siljansnäs kyrka.
Den tryckta adventskalendern började spridas i Sverige under 1930-talet efter tysk förebild. Den första svenska adventskalendern gavs ut 1934 av Sveriges Flickors Scoutförbund med syfte att samla medel till flickscoutrörelsen. Kalendern illustrerades av Aina Stenberg MasOlle, en känd sagoboksillustratör.
Julkalendern i tv och radio
SVT:s allra första julkalender hette Titteleture och sändes 1960. Från början var julkalendern inte en egen programpunkt, utan korta avsnitt ingick i andra program. Bild: Bertil S-son Åberg/SVT
Många kopplar nog julkalendern till tv och radio. 1956 sändes den första adventskalendern i Sveriges Radio och 27 november 1960 hade Titteleture, den första adventskalendern i tv, premiär. Namnet ändrades under 1960-talet till Julkalendern.
Stort intresse för ”premiumprodukter”
Idag finns det många varianter av adventskalendrar, allt från parfym- och ölkalendrar till kalendrar som uppmanar till en god gärning om dagen fram till jul. Många av kalendrarna riktar sig till vuxna och konsumtionsforskare Magdalena Petersson Mc Intyre, Göteborgs universitet, konstaterar att det beror på att det finns ett stort intresse för så kallade premiumprodukter.
− Det kan till exempel vara extra fina eller lyxiga små bitar av choklad, te, kaffe och sprit. Adventskalendrarna kombinerar smakportioner med fokus på att du ska unna dig själv något fint eller belöna dig med konsumtionsvaror. I vår individualistiska tid har det blivit viktigt, säger hon.
Adventskalendern gestaltar lyx
En kalender med parfymer, för den som vill unna sig? Bild: Ulysse Pointcheval/Unsplash
De lyxiga kalendrarna kan också ses som en utveckling av en trend som funnits en tid, exempelvis i förpackning av parfymer. Det är ett sätt att gestalta lyx genom mängd, valfrihet och individualitet. Det lilla formatet är ett uttryck för exklusivitet, enligt Magdalena Petersson Mc Intyre.
− Precis som i parfymvärlden lär det oss konsumenter att det inte räcker med en smak, utan vi behöver många olika för att representera vår identitet med hjälp av konsumtionsvaror. På så vis uppmuntrar det till mer konsumtion.
24 små presenter till dig själv
Magdalena Petersson Mc Intyre tror att trenden med lyxiga kalendrar kommer att hålla i sig ett tag eftersom det är ett nytt format som kan locka många.
– Julen beskrivs alltmer som en magisk, lyxig tid att njuta av. Kalenderformatet med 24 små presenter till dig själv eller din partner passar perfekt in i det. Sedan handlar det förstås också om att förlänga julhandeln, säger hon.
Och även om ingenting varar för evigt kommer julkalendern som fenomen att finnas kvar, enligt Eva Knuts.
− Kalendrar kommer att finnas i framtiden också, det är en tradition att räkna ner dagarna till jul vare sig det handlar om att dricka en ny ölsort varje dag eller att följa julkalendern på tv, säger hon.
Forskare vid BTH, i samarbete med forskare från Karolinska Institutet, fick 2017 ett uppdrag från Socialstyrelsen att samla in bildmaterial från magnetkameraundersökningar samt att undersöka metodens tillförlitlighet för åldersbedömning.
Forskargruppen har på eget initiativ arbetat vidare med artificiell intelligens för bildanalys och nu har de första resultaten av studien kommit. De visar att användningen av magnetkamera är en metod som har hög tillförlitlighet när det gäller att göra åldersbedömningar, det vill säga att klassificera personer som att vara antingen under eller över 18 år. Metodens tillförlitlighet ligger på 98,1 procent för underåriga respektive 88 procent för överåriga.
Personoberoende metod
En stor fördel med att använda artificiell intelligens är att den möjliggör resultat i realtid tack vare en automatiserad bedömningsprocess som ger samma resultat varje gång på samma bild. Resultatet är därför inte beroende av vem som genomför bedömningen, vilket i sin tur gör den mer rättssäker jämfört med metoder som använder sig av mänskliga bedömningar.
Dessutom är magnetkameraundersökning en ofarlig undersökningsmetod till skillnad från röntgen som utsätter undersökningspersonen för joniserande strålning.
Fosfor har länge starkt prioriterats vad gäller återvinning från avlopp och i direktivet till den sittande slamutredningen är fosfor det enda näringsämnet som nämns. Kväve bör dock prioriteras högst, enligt en ny utvärdering av kriterier kopplade till användning av icke förnybar resurs, sårbarhet, och potentiellt minskad klimatpåverkan.
Samtliga undersökta kriterier visar att återvinning av kväve från avlopp bör prioriteras högst och betydligt högre än återvinning av såväl fosfor som kalium.
– Den sittande slamutredningen är enligt sina direktiv tvungen att senast 10 januari 2020 lägga fram ett förslag fokuserat på återvinning av fosfor från avloppsslam. Risken är uppenbar att VA-branschen kommer att tvingas lägga stora resurser på återvinning av fosfor, resurser som borde satsas på återvinning av kväve för att bäst bidra till ökad hållbarhet för såväl avlopps- som hela livsmedelssystemet, varnar forskaren i rapporten.
Undersökningen går igenom:
risker kopplade till att konstgödsel tillverkas av icke förnybara resurser
sårbarheten för svensk växtodling vid stoppad import av konstgödsel
potentiellt minskad klimatpåverkan vid återvinning av växtnäring från avlopp
Definitionen av ekonomisk reserv
Definitionen av ekonomisk reserv är storleken på den resurs som bedöms vara av sådan kvalitet att den med dagens teknik och pris ekonomiskt kan utvinnas. Den ekonomiska reserven av råfosfat beräknades 2017 till 266 årsproduktioner, vilket är fem gånger så stort som den för naturgas, 53 årsproduktioner.
Naturgas är den viktigaste icke förnybara råvaran för tillverkning av konstgödselkväve. Många påpekar att gödselkväve kan tillverkas med förnybar energi, men då blir produktionskostnaden ungefär tre gånger så hög, varför förnybar energi inte ska räknas in i de ekonomiska reserverna. Den ekonomiska reserven för tillverkning av kväve är alltså klart minst. Dessutom är odlingens kostnad och kostnadskänslighet för kväve ca 6,5 gånger större än för fosfor. Därför bör återvinning av kväve prioriteras högst. Återvinning av fosfor och kalium är också önskvärd.
All konstgödsel importeras. Den svenska växtodlingens sårbarhet vid störningar i försörjningen med konstgödselkväve är mycket hög, medan den för såväl fosfor som kalium är låg. Detta beror på att konstgödsel utgör hela 83 procent av total mängd växttillgängligt kväve som sprids.
Eftersom en mycket stor del av åkerjordens växttillgängliga kväve förloras genom utlakning eller denitrifikation i samband med höstregn och vårflod minskar skörden för de flesta grödor redan första året utan kvävegödsling med 30–60 procent. Det finns ingen outnyttjad alternativ källa till gödselkväve som snabbt kan ersätta det använda konstgödselkvävet.
För såväl fosfor som kalium är sårbarheten för störningar i försörjningen låg. De lakas ut i betydligt mindre utsträckning än kväve och de flesta svenska åkerjordar klarar att försörja stråsädesgrödor med tillräckligt av dessa ämnen under ett flertal år utan att skörden påverkas. Dessutom finns inhemska icke utnyttjade alternativa källor för såväl fosfor som kalium, källor som bör kunna utnyttjas inom några år och som bör kunna täcka hela användningen av konstgödselfosfor och -kalium.
Återvunnen kväve klimatsmart näring
Näring som återvinns från avlopp och ersätter konstgödsel innebär att de klimatpåverkande utsläppen från produktionen av konstgödsel minskar. De klimatpåverkande utsläppen från produktion av 1 kg ammoniumsulfat är ca 3 kg CO2e per kg kväve, medan motsvarande utsläpp för fosfor och kalium är 1 kg respektive 0,5 kg CO2e.
De klimatpåverkande utsläppen vid bortrening av kväve i reningsverk är stora. Ett genomsnitt kan vara 9,4 kg CO2e per kg reducerat kväve. För varje kg kväve som återvinns och används som gödsel är därför potentialen för minskade klimatpåverkande utsläpp ca 12,4 kg CO2e, medan de är ca 1 kg CO2e per kg fosfor, se tabell.
Återvinning av kväve skulle minska de klimatpåverkande utsläppen och dessutom minska den svenska livsmedelsproduktionens sårbarhet. Samtliga undersökta kriterier visar att återvinning av kväve från avlopp bör prioriteras högst och betydligt högre än återvinning av såväl fosfor som kalium, enligt studien från SLU
Frågor om mångkultur polariserar i lägre utsträckning än frågor om ekonomi och miljö. Kulturutflyktsmål i regionen är mindre besökta men mer tillgängliga idag än för tjugo år sedan. Några andra resultat från undersökningen som analyseras och presenteras i den nya forskarantologin Ingen kommer undan kulturen.
Kulturella skillnader i fokus
Kultur, etnicitet och värderingar spelar stor roll för känslan av samhörighet med andra människor. 58 procent av västsvenskarna säger sig inte uppleva samhörighet med människor från andra kulturer. 53 procent känner inte samhörighet med människor med andra värderingar. Dessa kulturella aspekter har betydligt större negativ påverkan på känslan av samhörighet än exempelvis ålder eller utbildning. Hela 81 procent av västsvenskarna säger sig känna samhörighet med människor från en annan generation än de själva.
Övergripande känner högutbildade mer samhörighet med andra grupper än lågutbildade. Bland personer klart till vänster i politiken känner 64 procent samhörighet med personer från andra kulturer, att jämföra med 25 procent bland de som står längst till höger. Däremot känner personer som står klart till vänster mycket mindre samhörighet med människor med andra värderingar än personer som står klart till höger.
Kulturella skillnader och framförallt mångkultur återspeglas också i flera av undersökningens politiska sakfrågor. Frågor om flyktingmottagning, slöjförbud på allmän plats och om man vill ha människor från andra kulturer som grannar är politiskt polariserade. Analyser visar dock att graden av polarisering i denna mer kulturella dimension av politiken fortfarande är betydligt lägre än för klassiska vänster-högerfrågor som skatter och privat sjukvård.
– Även frågor om flyg och klimathot är generellt mer polariserade än de om mångkultur, säger Anders Carlander, forskare på SOM-institutet och en av bokens redaktörer.
Den västsvenska SOM-undersökningen fokuserar på kultur i bred bemärkelse. Flera av kapitlen knyter an till detta övergripande tema men boken belyser också områden som kollektivtrafik, klimatoro och 2018 års kommunala och regionala val.
Kultur i regionen mer tillgänglig idag?
Den mer utövande aspekten av kulturbegreppet studeras, bland annat med frågor om besök på olika utflyktsmål med kulturell prägel. Av de tretton sådana utflyktsmål som mäts i den senaste undersökningen är Naturhistoriska museet i Göteborg samt Göteborgsoperan de mest välbesökta. 23 procent säger sig ha besökt de utflyktsmålen under det senaste året.
Så gick undersökningen till:
Den västsvenska SOM-undersökningen skickades hösten 2018 ut till ett slumpmässigt urval om 6 000 personer mellan 16 och 85 år boende i Västra Götaland.
Nettosvarsfrekvensen var 51 procent.
Ingen kommer undan kulturen är den 75:e forskarantologin från SOM-institutet. Boken innehåller 12 kapitel med analyser av undersökningsresultaten, samt en fullständig metodredovisning.
En jämförelse med motsvarande undersökning från 1999 indikerar att västsvenskarna besöker denna typ av utflyktsmål i något lägre utsträckning idag än för tjugo år sedan. Undantaget bland de studerade utflyktsmålen är Läckö slott, som också under året fick status som ett av Västra Götalands sju underverk.
Däremot visar analysen att socioekonomiska faktorer som utbildning och inkomst spelar en mindre roll för hur mycket västsvenskarna besöker dessa utflyktsmål idag än de gjorde år 1999.
– Resultaten pekar på att de utflyktsmål vi studerat blivit mer allmänt tillgängliga. Utbildningsgrad och vilket samhällsskikt man tillhör tycks spela mindre roll för kulturturismen idag än för tjugo år sedan, säger Anders Carlander.
Fysisk tillgänglighet är dock fortfarande den enskilt viktigaste parametern för besökare. Undersökningen visar att de som bor nära oftare har besökt utflyktsmålet, och de som bor längre ifrån är mer benägna att säga att de gärna skulle vilja besöka utflyktsmålet.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
