Studien publiceras i Science Translational Medicine och forskarna tror att upptäckten kan leda till nya behandlingar för förbättrad sårläkning.
– Förmågan att effektivt kunna läka sår är evolutionärt viktig för vår överlevnad. I sår finns därför peptider som på ett effektivt sätt motverkar bakterier och hindrar deras giftiga produkter från att orsaka en skadlig inflammation. Sårgelen är baserad på dessa naturliga skyddsmekanismer och har visat sig vara effektiv både i att förebygga och behandla infektioner i sår, säger Artur Schmidtchen, professor i dermatologi och venereologi vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus i Lund.
Antibiotika endast riktat mot bakterierna
Det finns ett stort behov av nya behandlingar som förbättrar sårläkning och minskar komplikationer hos patienter med olika typer av svårläkta sår, brännskador, kirurgiska sår. Dagens behandlingar är enbart riktade mot bakterierna – antibiotikabehandling i förebyggande syfte eller när infektionen är ett faktum. I såren används olika antiseptiska medel och den omfattande antibiotikaanvändningen orsakar resistens. Infektioner i sår med multiresistenta bakterier där antibiotika inte fungerar är ett stort och växande globalt problem.
– Antibiotika och antiseptika dödar bakterierna men påverkar inte den påföljande skadliga inflammationsprocessen. Ett annat problem är att de aktiva substanserna i dagens antiseptiska sårbehandling ofta är giftiga och de påverkar miljön. Sådana effekter har vi inte sett med vår aktiva substans, som dessutom dödar multiresistenta bakterier, menar Artur Schmidtchen.
Sänkte inflammationssvaret
Sårgelen som lundaforskarna utvecklat har inte bara en bakteriedödande effekt. Tidigare har forskarna visat att peptiderna i gelen kan inaktivera så kallade lipopolysacckarider (LPS), som kommer från bakteriernas cellväggar och ger upphov till en inflammatorisk reaktion. Reaktionen är en nödvändig del av vårt immunförsvar då vi snabbt reagerar på och bekämpar inträngande bakterier.
– Kraftig och okontrollerad inflammation hämmar dock sårläkningen, och det är mycket intressant att se att gelen sänkte inflammationssvaret redan efter ett dygns behandling av infekterade sår, för att sedan reducera bakteriehalten under en period av 3 till 4 dagar. Vi har designat en helt ny typ av behandling som arbetar med naturens egna principer genom att inte bara döda bakterier utan också verka immunmodulerande, säger Manoj Puthia, forskare vid Lunds universitet och försteförfattare till den vetenskapliga artikeln.
Behandla infektion utan antibiotika
Forskarna planerar nu i samarbete med bolaget in2cure AB att få gelen godkänd för att användas i kliniska studier på patienter med brännskador.
– Vi kommer även att titta på möjligheten att ta fram nya peptidbaserade läkemedel mot infektion i ögon och olika inre organ. Det blir ett nytt sätt att utan antibiotika kunna behandla både infektion och inflammation, säger Artur Schmidtchen.
Artur Schmidtchen, professor i dermatologi och venereologi vid Lunds universitet och överläkare på Skånes universitetssjukhus, Artur.Schmidtchen@med.lu.se
Rökstenen, rest i Östergötland omkring år 800 efter vår tideräkning, är världens mest kända runsten från vikingatiden, men också en av de mest svårtolkade. Flera uttryck på Rökstenen antyder att inskriften handlar om strider. Nu kan ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt visa att runorna handlar om kampen mellan ljus och mörker, värme och kyla, liv och död.
Klimatkatastrof ledde till massdöd
– Den nyckel som fick inskriften att öppna sig var tvärvetenskap. Utan samarbete mellan textforskning, arkeologi, religionshistoria och runologi hade det inte gått att lösa Rökstenens gåtor, säger Per Holmberg, professor i svenska språket med inriktning mot språkbruksforskning vid Göteborgs universitet, som lett studien.
Studien utgår från ny arkeologisk forskning om hur hårt Skandinavien drabbades av en tidigare klimatkatastrof med sänkt medeltemperatur, missväxt, svält och massdöd. Bo Gräslund, professor i arkeologi vid Uppsala universitet, pekar på flera anledningar till att människor kan ha fruktat en ny sådan katastrof:
Vinter utan slut
Fimbulvintern var i nordisk mytologi ett tecken på att Ragnarök obevekligen var i antågande. Begreppet förekommer i den Poetiska Eddans tredje dikt, Vafþrúðnismál, eller Sången om Vavtrudner. Fimbulvintern sades vara en vinter som varade i tre år utan någon sommar, och förebådade alltså Ragnarök, världens undergång. Källa: Wikipedia
– Innan Rökstenen restes inträffade flera händelser som måste ha varit mycket olycksbådande: en kraftig solstorm färgade himlen i dramatiska röda färger, skördarna drabbades av en extremt kall sommar, och senare skedde en solförmörkelse precis efter soluppgången. Det kunde ha räckt med en av de här händelserna för att väcka oron för en ny ”fimbulvinter”, säger Bo Gräslund.
Hör vad runstenen säger
Ljudinspelning där Henrik Williams läser inskriften (CC-BY: Henrik Williams):
Enligt den tolkning som forskarna nu publicerar består inskriften av nio gåtor. På fem av dem är svaret ”Solen”. Bland annat gäller det en gåta om vem som var död men nu lever igen. De återstående fyra gåtorna handlar om Oden och hans krigare.
Olof Sundqvist, professor i religionshistoria vid Stockholms universitet, förklarar kopplingen:
Skör balans mellan ljus och mörker
– Vikingatidens maktelit såg sig som garanten för goda skördar. De skulle leda kulten som höll ihop den sköra balansen mellan ljus och mörker. Och till sist vid Ragnarök, skulle de kämpa med Oden i den sista striden för ljuset.
På flera punkter i inskriften menar forskarna att det finns klara paralleller till andra fornnordiska texter, som ingen uppmärksammat tidigare.
– För mig har det nästan varit som att hitta en ny litterär källa från vikingatiden. Sveriges svar på den isländska Eddan! säger Henrik Williams, professor med inriktning mot runologi vid Uppsala universitet.
Svensk översättning av Rökstenens text
”Till minne av Våmod står dessa runor, och fadern Varin skrev dem till minne av den dödsmärkte sonen. Låt oss säga detta som ett minne för Oden, vilka krigsbyten som tolv gånger båda tillsammans togs som krigsbyte mellan den ena och den andra”. Läs hela översättningen på Göteborgs universitets webbplats
Forskare och företag jobbar på högtryck världen över för att hitta klimatsmarta lösningar inom olika produktområden. Termisk sprutning kan vara en lösning för en rad applikationer. Enkelt förklarat handlar det om att spruta ett nytt ytskikt på komponenter så att de får bättre egenskaper och blir mer hållbara.
Hållbara ytskikt med termisk sprutning
Termisk sprutning används för att lägga på nya ytskikt på komponenter så att de får bättre egenskaper eller nya funktioner. Tekniken används vid nyproduktion, reparation och underhåll.
Det fungerar ungefär som att sprutmåla, fast man använder ett upphettat material i pulverform som i hög hastighet skjuts på den yta man vill klä in. När det landar på ytan deformeras pulverpartiklarna och smetas ut som en tunn pannkaka som sedan stelnar. Man kan spruta flera lager ”pannkakor” och bygger då steg för steg upp en ny starkare yta.
Vanliga material är metall, metallegeringar, kompositer, keramer och polymerer. Det pulveriserade materialet kan även blandas med en vätska och användas för så kallad suspensionssprutning.
Efter närmare 30 års tillämpad forskning inom termisk sprutning har Högskolan Väst några av världens främsta forskare inom det här kompetensområdet.
Under flera år var forskningsarbetet fokuserat på gasturbiner i flygmotorer. Idag arbetar ett tiotal forskare med många fler applikationer och med nya material och tekniker. Högskolan Väst ligger i framkant inom termisk sprutning med suspension och var först i Europa med att skaffa utrustning som gör den forskningen möjlig. Nicolaie Markocsan, professor i produktionsteknik, är en av dem som forskar om suspensionssprutning för bland annat bränsleceller.
Billigare bränsleceller för fordon
– Suspensionssprutning skapar helt nya möjligheter och fördelar. Genom att spruta på en blandning av exempelvis nanomaterial och vatten eller alkohol kan man designa ytskikt med unika egenskaper. Det går att skapa mikrostrukturer som är porösa eller täta beroende på vilken funktion beläggningen ska ha, säger Nicolaie Markocsan.
Att tillverka bränsleceller av typen Solid Oxid Fuel Cells (SOFC) med suspensionssprutning är billigare och dessutom enklare att anpassa till storskalig produktion än med de tekniker som oftast används idag. Dessutom kan man använda bränsle av lägre kvalitet vilket gör att det blir billigare att använda SOFC-bränsleceller.
– Eftersom dagens bränsleceller för bilar är relativt dyra att producera kan den här tekniken öppna nya möjligheter för klimatsmarta bränsleceller i framtidens bilar. Andra intressanta applikationer är bränsleceller för mobila kraftverk, uppvärmningssystem för hus med mera.
Miljövänligare förbränningsmotorer
Även traditionella dieselmotorer i fordon kan bli mer miljövänliga med termisk sprutning. Genom att ytbelägga delar av motorn får den högre verkningsgrad och på så vis lägre bränsleförbrukning. Nicolaie Markocsan driver för närvarande ett forskningsprojekt om just detta tillsammans med Scania, Volvo Personvagnar och Volvo Lastvagnar.
– Det kan också vara intressant att lägga skyddande beläggningar i förbränningsmotorer för att de ska klara de nya fossilfria bränslen som kommer ut på marknaden. Den typen av bränslen kan slita mer på motordelarna.
Effektivare flygmotorer och elkraftverk
För att gasturbiner i flygmotorer och i elkraftverk ska bli mer klimatsmarta krävs att de klarar extremt höga temperaturer. Lösningen är att spruta ett skyddande ytskikt av exempelvis värmeisolerande keramiska material på de utsatta komponenterna. Det gör att bränslet förbränns effektivare och gasturbinerna ger lägre koldioxidutsläpp
Bromsskivor till fordon tillverkas idag mestadels av tunga stålmaterial som slits lätt. Även här kan termisk sprutning ge stora fördelar. Man kan välja tunnare och lättare material och genom att ytbelägga bromsskivorna blir de betydligt starkare och mer hållbara över tid. Det innebär också att bromsskivan blir mycket lättare än dagens traditionella bromsskiva.
Nicolaie Markocsan och hans forskarkolleger studerar även flera andra intressanta användningsområden.
– Det finns oändligt många sätt att förbättra produkter och öka deras livslängd genom att addera ett ytskikt med hjälp av termisk sprutning. Med olika material och metoder kan man designa nya egenskaper för att få en specifik funktion.
Här kan termisk sprutning ge bättre ytor
Implantat kan förses med nya ytskikt som gör att kroppen lättare accepterar en titanskruv, en höftkula av metall eller andra material som är främmande för människokroppen. Högskolan Väst har tillsammans med Universitetet VIT i Indien forskat om detta.
Vattentankar som beläggs med ett fotokatalytiskt ytskikt kan rena förorenat vatten. Något som kan vara användbart i områden med brist på färskvatten. Studier om detta har forskare på Högskolan Väst genomfört tillsammans med forskningsinstitutet Fraunhofer i Dresden.
Komponenter som ofta utsätts för isbildning kan beläggas med vattenavvisande skikt som gör att vattnet inte stannar kvar på ytan och bildar is. Det här kan vara användbart inom flygindustrin, offshoreindustrin, vindenergibranschen med flera.
– I stället för att prata om vilken samhällsklass som är mer eller mindre rasistisk borde vi tala om på vilket sätt som klasspositionen påverkar hur vi uttrycker rasism. Klassvillkoren påverkar vilken typ av rasistiska och diskriminerande handlingar vi utför och vilka orsaker som ligger bakom, säger Mikael Svensson som nu disputerat i sociologi vid Uppsala universitet.
Han beskriver i sin avhandling hur den offentliga allmänna diskussionen om rasism ofta innehåller antaganden om klass. I såväl massmediala som politiska diskussioner finns enligt honom en generellt vedertagen uppfattning om att rasism främst förekommer i arbetarklassen.
Arbetarklassen exkluderar
– Den uppfattningen har också stärkts av vetenskapligt genomförda undersökningar som mäter attityder till kulturell mångfald och flyktingmottagning, där trenden pekar åt samma håll. Samtidigt har studierna kritiserats för att vara utformade på ett sätt som relativt sett överdriver de negativa attityderna hos personer i arbetarklassen och missar motsvarande attityder bland de med mer privilegierade klasspositioner.
I sin forskning visar Mikael Svensson på skillnaderna i hur rasismen ser ut i olika samhällsklasser. Arbetarklassens rasism domineras av olika typer av exkluderande och undvikande handlingar, till exempel att försöka få chefen att inte anställa fler personer med det man uppfattar som utländsk bakgrund. Att undvika att arbeta med vissa kollegor som har utländsk bakgrund eller att undvika att söka arbete på arbetsplatser eller att bo i bostadsområden där många har utländsk bakgrund.
Priviligerade korrigerar
Samma typ av handlingar och beslut finns också bland de med mer privilegierade klasspositioner, men här är framförallt exploaterande och korrigerande handlingar utmärkande för rasismen. Det kan exempelvis vara att särskilt försöka anställa personal med utländsk bakgrund till de sämsta positionerna för att kunna betala mindre. Det kan handla om att få grannar med utländsk bakgrund att ta ner sina paraboler som de satt upp för att titta på tv från sina hemländer och att få dem att sluta laga mat som anses lukta för mycket.
Studien bygger på intervjuer med personer i arbetarklasspositioner som bor i ett arbetarklassområde och som vid intervjutillfället tjänade mellan 200 000 och 360 000 kronor per år, respektive intervjupersoner med priviligierade klasspositioner som bor i ett socioekonomiskt mer fördelaktigt område och som vid intervjutillfället tjänade över 480 000 kronor per år.
Rasifierande hierarkier på arbetsmarknaden
– Varför man uttrycker rasism på så olika sätt beror bland annat på i vilka situationer man möter personer som anses ha utländsk bakgrund, olika arbetsvillkor och olika upplevda konkurrenssituationer och möjligheter på bostads- och arbetsmarknaden. Man måste också räkna in de rasifierade hierarkier som finns på arbets- och bostadsmarknaden.
– Personer med utländsk bakgrund, särskilt utomeuropeisk bakgrund, har genomgående svagare positioner på arbetsmarknaden och bor i socioekonomiskt svagare bostadsområden, säger Mikael Svensson.
Vad är klass?
Klass definieras i avhandlingen baserat på klassteoretikerna Erik Olin Wright och John Goldthorpes klasscheman, vilket innebär en kombination av marxistiska och weberianska klasskriterier. Det innebär att klass främst definieras utifrån om personerna själva äger företag eller säljer sin arbetskraft, vilket yrke människor har, vilken position på arbetsplatsen de har – om de kontrollerar andras arbete och i vilken uträckning deras eget arbete kontrolleras av andra – och vilka anställningsvillkor och lön de har.
Intervjupersonerna i studien som tillhör arbetarklassen arbetar exempelvis som undersköterska i hemtjänsten, brevbärare, frisör och butiksbiträde, medan intervjupersonerna som tillhör de mer privilegierade klasserna exempelvis arbetar som läkare, arkitekt, ekonom och chef på större företag.
De intervjupersonerna från arbetarklassen som är med i studien tjänade vid intervjutillfället mellan 200 00-360 000 kronor per år, medan intervjupersonerna med mer privilegierade klasspositioner som minst tjänade 480 000 kronor per år.
Mikael Svensson, disputerad vid sociologiska institutionen vid Uppsala universitet, numera lärare och forskare vid Södertörns högskola, mikael.svensson@sh.se
En stor del av alla infektioner i protesleder orsakas av en bakterie – Staphylococcus epidermidis – som är en del av kroppens naturliga hudflora. Risken att drabbas av en ledprotesinfektion är liten men antalet fall ökar i takt med att allt fler patienter opereras.
– Vi kunde visa att de undergrupper av S. epidermidis som orsakar ledprotesinfektion i mycket större utsträckning är motståndskraftiga mot den antibiotika som idag används för att förebygga ledprotesinfektion, säger Emeli Månsson, infektionsläkare på Västmanlands sjukhus och tidigare doktorand vid Örebro universitet.
I ett nästa steg har hon undersökt om de bakterier som isolerades från ledprotesinfektioner finns i normalfloran hos patienter som ska genomgå höft- eller knäprotesoperation.
– Resultaten visar att en andel av patienterna bär på de S. epidermidis som är överrepresenterade i ledprotesinfektioner. Vi vet idag inte om dessa patienter löper högre risk för att drabbas av ledprotesinfektion. Bredare antibiotikaprofylax till patienter med högre risk kan bli aktuellt i framtiden, men vi behöver mer kunskap om hur vi identifierar dem, säger Emeli Månsson.
Tål desinfektionsmedel
Genom att kartlägga bakteriens gener har Emeli Månsson också kommit fram till att dessa undergrupper av S. epidermidis är bärare av genen som medför tolerans mot klorhexidin – ett desinfektionsmedel som används innan kirurgi.
– Värdet av helkroppstvätt med tvål som innehåller klorhexidin innan ledproteskirurgi kan ifrågasättas. Samtidigt är det viktigt att påpeka att ledprotesinfektion även orsakas av andra bakterier än S. epidermidis. Vi vet inte hur det totala antalet patienter som drabbas av ledprotesinfektion skulle påverkas av om man slutade använda klorhexidintvål, säger hon.
Förekommer inte i luften i operationssalen
Patienter som får en ledprotesinfektion behöver ofta genomgå en ny operation och behandlas med antibiotika under lång tid. Därför är det viktigt att veta om det finns risk att vissa patienter får de motståndskraftiga S. epidermidis under sjukhusvistelsen.
I en delstudie har Emeli Månsson undersökt om dessa bakteriestammar finns i luften i operationssalarna. Resultaten visar att S. epidermidis förekommer i luften under mer än hälften av alla operationer, men de undertyper som är överrepresenterade i infektioner i ledproteser återfanns inte i luften.
– Framtida studier behövs för att undersöka i vilken utsträckning som S. epidermidis, associerad med ledprotesinfektion, överförs till patienter från sjukhusmiljön under vårdtiden.
Elever inom gymnasieskolan erbjuds begränsade möjligheter att arbeta med problemlösning, menar Jonas Jäder doktorand vid Umeå universiteten, som studerat några av de komponenter som är värdefulla för elevers problemlösande.
En stor del av undervisningstiden i matematik, inte minst i Sverige, används till att elever arbetar med övningsuppgifter. Dessa övningsuppgifter hämtas till exempel från en lärobok, och har en stor påverkan på de möjligheter att lära som eleverna har.
Tidigare forskning har visat att uppgifter av rutinkaraktär, som kan lösas genom att en elev använder en välbekant metod, inte är tillräckligt för att stötta elever i deras lärande av matematik. Eleverna riskerar då att i alltför hög utsträckning fokusera på utantillinlärning.
I kontrast till rutinuppgifter kräver matematiska problem att en elev själv konstruerar hela eller en del av lösningsmetoden.
Läroböckerna har utvecklingspotential
I sin avhandling visar Jonas Jäder att andelen matematiska problem i läroböcker är låg. Bland de uppgifter som inleder varje nytt kapitel, och som ofta betraktas som de enklaste, är andelen så låg som 4 procent. Dessa resultat är relativt lika i läroböcker från tolv olika länder, på fem kontinenter och med bred spridning i internationella kunskapsmätningar.
Resultaten indikerar att lärobokens utformning inte är den avgörande faktorn för elevers resultat, men att det finns en utvecklingspotential i utformningen av läroböcker med avseende på andelen matematiska problem. Då det dessutom visat sig att elever i den svenska gymnasieskolan i hög utsträckning arbetar med just de inledande uppgifterna finns också en potential att utveckla urvalet av uppgifter för att öka andelen matematiska problem i undervisningen. Detta skulle, förutom möjligheter till lärande kunna påverka även elevers uppfattningar om matematik.
Problemlösning utanför boxen
En uppfattning om matematik som elever har är att den består av uppgifter som ska kunna lösas på det för eleven mest trygga sättet, nämligen genom att använda en sedan tidigare välbekant metod.
Med syfte att fördjupa förståelsen för de utmaningar som matematiska problem erbjuder, och som skapar olika möjligheter till lärande, har Jonas Jäder utvecklat ett analytiskt ramverk. Genom att använda ramverket går det att i problemlösningsprocessen se såväl skapandet av nya metoder som förståelsen för de ingående matematiska begreppen som värdefullt.
– En mer nyanserad bild av vad det innebär att arbeta med matematisk problemlösning kan vara ett stöd i utformning, urval och användning av uppgifter i undervisningen, säger Jonas Jäder.
– Resultaten understryker att det är viktigt att tidigt sätta in åtgärder mot återkommande smärta för att förebygga negativa konsekvenser för barnens fortsatta liv, säger Susanne Ragnarsson, doktorand vid Umeå universitet.
I sin avhandling har Susanne Ragnarsson följt skolbarn från årskurs 6 till och med årskurs 9. Majoriteten av barnen uppgav att de hade återkommande besvär med ont i huvudet, magen eller ryggen. Fyra av tio hade sådana besvär minst en gång i veckan.
Konsekvenser av återkommande smärta
Avhandlingen bygger på två långtidsstudier med cirka 1500 skolbarn i Umeå samt en systematisk litteraturstudie.
Barnen med återkommande smärta upplevde oftare att de inte kunde följa med i skolarbetet än kamraterna utan smärtproblem.
Smärta sänkte självkänslan
Dessutom fick barnen som rapporterade återkommande smärta i mellanstadiet överlag lägre slutbetyg när de gick ut nian, i jämförelse med barn utan återkommande smärtproblem. Detta gällde för både flickor och pojkar och för barn med såväl huvudvärk som med mag- eller ryggsmärta. De barn som fick lägre betyg och sämre självkänsla hade i regel smärta en eller flera gånger i veckan eller återkommande smärta från flera ställen på kroppen.
Avhandlingen visar också att återkommande smärta är relaterat till besvär med koncentration, skolfrånvaro och självupplevda problem med skolprestationer. Avhandlingen visar att dessa faktorer delvis kan förklara varför barn med återkommande smärta fick lägre betyg.
– Återkommande smärta är ett folkhälsoproblem som bör tas med när man planerar insatser för barns hälsa. Det gäller i första hand insatser som kan förebygga återkommande smärtproblem. Det kan också handla om stöd och hjälp för att barn med smärtproblem ska kunna vara i skolan och koncentrera sig på skolarbetet, men mer forskning på området behövs, säger Susanne Ragnarsson.
Rovfåglars synskärpa är väl undersökt och visar att en del stora örnar och gamar har dubbelt så skarp syn som människor. Däremot har forskare fram tills nu aldrig studerat synsinnets hastighet hos rovfåglar, det vill säga hur snabbt de uppfattar synintryck.
– Det här är första gången. Jag och min kollega Simon Potier har i vår studie undersökt pilgrimsfalk, tatarfalk och kaktusvråk och mätt hur pass snabbt ljus kan blinka för att de här arterna fortfarande ska kunna uppfatta blinkningarna, berättar Almut Kelber, professor vid biologiska institutionen, Lunds universitet.
Resultaten visar att pilgrimsfalken ser snabbast och kan uppfatta 129 Hz (blinkningar per sekund) förutsatt att ljusintensiteten är hög. Under samma förhållanden kan tatarfalken se 102 Hz och kaktusvråken 77 Hz. Som jämförelse kan nämnas att människor ser maximalt 50–60 Hz. På bio räcker det med 25 bilder per sekund för att vi ska uppfatta det som film och inte som en serie stillbilder.
Synhastigheten speglar jaktbehovet
Hur snabbt de olika rovfåglarna uppfattar synintryck stämmer överens med det behov de har när de jagar: Pilgrimsfalken jagar snabbt flygande fåglar medan kaktusvråken jagar små, långsammare däggdjur på marken.
Även om rovfåglars synhastighet aldrig mätts förrän nu så finns det studier på hur pass snabbt små insektsätande fåglar som flugsnappare och blåmes uppfattar synintryck.
– De har också snabb syn. Därför drar vi slutsatsen att fågelarter som jagar byten som flyger fort har snabbast syn. Evolutionen har försett dem med den förmågan eftersom de behöver den, säger Almut Kelber.
– Det är lite av en tävling. En fluga flyger ganska snabbt och kan se snabbt och därför måste flugsnapparen se flugan snabbt för att kunna fånga den. Samma sak med falken, för att kunna fånga flugsnapparen måste den hinna upptäcka sitt byte tillräckligt tidigt för att hinna reagera, säger Simon Potier.
Den nya kunskapen kan förhoppningsvis bidra till bättre förhållanden för fåglar som hålls i fångenskap.
– De som håller fåglar i bur måste vara noga med belysningen och använda burbelysning som inte flimrar, fladdrar och blinkar, för då mår fåglarna inte bra, säger Almut Kelber.
Almut Kelber, professor, Biologiska institutionen, Lunds universitet, almut.kelber@biol.lu.se
Simon Potier, postdoktor (engelsktalande), Biologiska institutionen, Lunds universitet,, simon.potier@biol.lu.se
Anna-Lena Ekdahls avhandling handlar om undervisningen där relationer mellan tals delar och helhet ses som grunden för att lära sig addition och subtraktion hos barn i åldrarna 5-8 år.
Forskningen visar att lärarens val av aktiviteter, material och exempel är viktiga. Även ordning i vilken exempel erbjuds i undervisningen verkar vara väsentligt för barns och elevers möjlighet att lära sig. Genom att använda principer från variationsteorin (Marton, 2015) som säger att urskilja skillnader är avgörande för att lära sig något specifikt, indikerar resultatet att variation som erbjuds i undervisningen möjliggör olika slags lärande hos barnen och eleverna.
Relationer, matematiska idéer och principer
– Framförallt visar resultaten hur viktigt det är med connections, det vill säga hur läraren med sina pedagogiska handlingar (muntligt och med gester) pekar ut relationer och samband mellan tal och representationer. Om och hur läraren uppmärksammar relationer, matematiska idéer och principer, förefaller vara väsentligt för vad barnen/eleverna erbjuds att lära, säger Anna-Lena Ekdahl.
Genom att analysera undervisning på lågstadiet och i förskolan har det varit möjligt att identifiera skillnader i hur ett begränsat antal aktiviteter om tal hanteras i undervisningen av lärare. Dessa ibland subtila skillnader som identifierats erbjuder olika lärandemöjligheter.
– Analyser av lärares olika sätt att undervisa om samma sak och skillnader däremellan kan användas för vidare diskussion om hur matematiska idéer och principer kan synliggöras för barn och elever i denna åldersgrupp. Vidare kan de goda undervisningsexemplen, där lärarens pedagogiska handlingar pekar ut relationer och samband användas som underlag för reflektioner kring vilka frågor läraren ställer till barnen/eleverna, vad deras uppmärksamhet riktas mot med hjälp av lärares verbala och icke-verbala handlingar, vad som kopplas ihop med vad i undervisning, säger Anna-Lena Ekdahl.
Den nya behandlingen bygger på att stimulera ett receptorprotein i nervsystemet som heter CNR2. Att just detta protein skulle kunna användas för behandling gjordes med en mycket ovanlig metod. Istället för att använda traditionella metoder för läkemedelsutveckling har forskargruppen utvecklat en ny datoralgoritm som kan väga samman stora mängder genetisk och farmakologisk information från europeiska och amerikanska sjukhus och universitet. Algoritmen föreslog sedan nya behandlingar som skulle kunna påverka sjukdomens grundmekanismer.
Föreslog helt ny behandling – som funkade
– Vi blev väldigt förvånade då algoritmen föreslog helt nya behandlingsidéer som ingen har diskuterat i detta sammanhang, som CNR2. Därför bestämde vi oss för att undersöka detta vidare på labbet, säger Sven Nelander, universitetslektor vid institutionen för immunologi, genetik och patologi vid Uppsala universitet och ansvarig för studien.
De nya behandlingarna undersöktes med hjälp av cellprover från patienter och i djurmodeller där de visade sig effektiva. Till exempel försämrades cancercellernas överlevnad och tumörtillväxten i zebrafiskar minskade när de behandlades med en substans som stimulerar CNR2.
Smarta algoritmer hittar oväntade vinklar
Forskarna har också utvecklat datoralgoritmen så att den kan användas för andra cancerformer.
– Smarta algoritmer kommer att bli allt viktigare inom cancerforskningen de kommande åren eftersom de kan hjälpa oss forskare hitta oväntade vinklar. Vi har redan startat ett större projekt här i Uppsala där flera typer av cancer i barn och vuxna ska undersökas på detta sätt. Vi hoppas att det kan leda till fler oväntade behandlingsmöjligheter, säger Sven Nelander.
Studien har gjorts i samarbete med forskare vid Karolinska Institutet, Lunds universitet och Chalmers tekniska högskola
Sven Nelander, universitetslektor vid institutionen för immunologi, genetik och patologi vid Uppsala universitet, sven.nelander@igp.uu.se
Studien, som publiceras i PLOS Biology, ger nya insikter om spermiernas funktion och skulle på sikt kunna bidra till ny diagnostik för att mäta spermiekvalitet.
– Vi ser att kosten påverkar hur rörliga spermierna är och att den också är kopplad till förändringar i specifika molekyler i spermierna. I vår studie rör det sig om snabba effekter som märks efter en till två veckor, säger Anita Öst, universitetslektor vid institutionen för klinisk och experimentell medicin vid Linköpings universitet.
Sockerslukande bananflugor fick feta barn
Spermiekvaliteten kan försämras av flera miljö- och livsstilsfaktorer, där fetma och relaterade sjukdomar, som typ-2 diabetes, är en riskfaktor för låg spermiekvalitet. Forskargruppen bakom den nya studien är intresserad av epigenetiska fenomen, som innebär att egenskaper eller genuttryck förändras även om arvsmassan, DNA-sekvensen, är oförändrad. I vissa fall kan sådana epigenetiska förändringar innebära att egenskaper överförs från förälder till avkomman via spermierna eller ägget.
I en tidigare studie har forskargruppen sett att bananflugehannar som överkonsumerat socker en kort tid före parning oftare fick ungar som blev tjocka. Liknande studier på möss tyder på att små RNA-fragment, så kallat tsRNA, spelar en roll i sådana epigenetiska fenomen i nästa generation. Dessa RNA-fragment förekommer i ovanligt stor mängd i just spermierna hos många arter, både människa, bananfluga och mus. Deras funktion är än så länge relativt outforskade.
Godis och läsk påverkade RNA-fragment
Forskare har teorier om att RNA-fragmenten i spermierna kan vara inblandade i epigenetiska fenomen, men det är för tidigt att säga om det fungerar så i människa. I den nya studien ville forskarna undersöka om högt intag av socker påverkar sådana RNA-fragment i spermier hos människa.
I studien fick 15 yngre, normalviktiga, icke-rökare följa en diet, där de försågs med allt som de skulle äta under två veckor. Dieten baserades på en hälsosam kost som följde de Nordiska näringsrekommendationerna förutom att den andra veckan la forskarna till socker, motsvarande runt 3,5 liter läsk, eller 450 gram godis, om dagen. Männens spermier och andra värden undersöktes vid studiens början, efter den första veckan med hälsosam kost och efter andra veckan när deltagarna dessutom konsumerade mycket socker.
När den aktuella studien började hade en tredjedel av deltagarna låg spermierörlighet. Rörligheten är en av flera faktorer som påverkar spermiekvaliteten, och andelen personer med låg spermierörligheten i studien motsvarar hur det brukar se ut i en befolkning. Till forskarnas förvåning visade det sig att under studiens gång fick alla männen normalhög spermierörlighet.
Spermierörligheten förändras på kort tid
– Studien visar att spermierörligheten kan förändras på kort tid och verkar vara nära kopplad till vad man äter. Det är ett viktigt kliniskt fynd. Men vi kan inte avgöra att det var just sockret som låg bakom effekten, eftersom det kan vara någon komponent i den hälsosamma grunddieten som påverkade spermierna positivt, säger Anita Öst.
Forskarna hittade också förändringar i de små RNA-fragmenten, som var kopplade till spermiernas rörlighet. LiU-forskarna vill nu gå vidare med att undersöka om det finns ett samband mellan mannens fertilitet och RNA-fragmenten i spermier, och om RNA-koden skulle kunna användas för ny diagnostik för att mäta spermiekvalitet i samband med in vitro-fertilisering.
Vetenskaplig artikeln:
Human Sperm Displays Rapid Responses to Diet, Daniel Nätt, Unn Kugelberg, Eduard Casas, Elizabeth Nedstrand, Stefan Zalavary, Pontus Henriksson, Carola Nijm, Julia Jäderquist, Johanna Sandborg, Eva Flinke, Rashmi Ramesh, Lovisa Örkenby, Filip Appelkvist, Thomas Lingg, Nicola Guzzi, Cristian Bellodi, Marie Löf, Tanya Vavouri, Anita Öst, PLOS Biology
– Den nya tekniken väcker viktiga etiska frågor, säger Carina Nilsson och Päivi Juuso, forskare i omvårdnad vid Luleå tekniska universitet, som står bakom undersökningen.
5G innebär stora möjligheter för bland annat äldreomsorgen och hälso- och sjukvården, men den nya tekniken har också etiska aspekter. Och detta vill alltså forskare inom omvårdnad vid Luleå tekniska universitet vill undersöka. I Kalix har kommunen arrangerat ett särskilt visningsrum med aktuell nydanande teknik för äldrevården.
– Där finns bland annat en duschrobot, en tillsynskamera som används nattetid och tablettdelningsmaskiner, säger Päivi Juuso.
Duschrobot ska ge ökad självständighet
Med en duschrobot är till exempel tanken att äldre och rörelsehindrade ska kunna duscha själva, något som kan ge ökad självkänsla och livskvalitet. Samtidigt kan ny teknik innebära mindre mänsklig kontakt med vård- och omsorgspersonal. Det är dessa frågor som intresserar forskarna.
För att rekrytera personer som är 70 år och äldre för den etiska studien, har forskarna informerat om studien i bland annat pensionärsföreningarna. Redan nu har de hunnit träffa ett par grupper i Kalix. Innan frågorna ställs till gruppen visas aktuell teknik upp, eftersom inte alla känner till den. De etiska frågorna som grupperna därefter svarar på, handlar till exempel om vårdtagarens autonomi och integritet.
– I gruppintervjuerna framkommer många olika etiska aspekter, samtidigt som deltagarna tycker att det är intressanta diskussioner, säger Carina Nilsson.
Oro för ensamhet
Inställningen till tekniken bland de äldre som hittills deltagit i studien är blandad. Samtidigt som de kan se nyttan av den väcker den onekligen frågor.
– Det finns en oro för ensamhet och man vill inte att tekniken ska ersätta fysisk närvaro av andra personer, säger forskarna.
När det gäller övervakningskameror nattetid är däremot reaktionerna överlag positiva, eftersom besök av vård- och omsorgspersonal ofta stör nattsömnen. Inställningen till positioneringsteknik som GPS, för att följa en persons positionering, något som kan ge demenssjuka större frihet att röra sig självständigt utomhus, är också positiv.
Övervakad med GPS
– När det gäller GPS handlar frågorna mer om var signalerna går och om man kan bli övervakad av en nära anhörig, säger Päivi Juuso och Carina Nilsson.
När forskarna nu går vidare i sin forskning om ny teknik inom hälso- och sjukvård och äldreomsorg, kan det bli aktuellt med fokusgrupper i andra kommuner. Forskarna har fått sådana förfrågningar.
Kontakt:
Carina Nilsson, forskare i omvårdnad vid Luleå tekniska universitet carina.i.nilsson@ltu.se
Päivi Juuso, forskare i omvårdnad vid Luleå tekniska universitet, paivi.juuso@ltu.se
Hela 80 procent av Sveriges befolkning bänkar sig framför Kalle Ankas jul på teve varje år klockan tre på julafton. Charlotte Hagström är en av författarna till boken Nu gör vi jul igen. Där säger en yngre man så här om Kalle:
”Det enda som är så här riktigt kanon på julafton, som är helt oslagbart, är den här timmen med Kalle Anka och titta på gamla filmer och bara mysa (…) Gud vad allt känns bra just nu, vi tänker inte på nåt dåligt just nu, alla mår bra, alla sitter och ler och skrattar och har trevligt.”
Dessa känslor, och denna traditionens roll i svenskt julfirandet, kan vara svårt att förklara för en person som inte kommer från Sverige. Charlotte Hagström har bland annat fått förklara i amerikansk radio vad det är vi egentligen gör mellan klockan tre och fyra på julafton.
Fyller en större funktion
– Kalle Ankas jul fyller en större funktion, som inte har att göra med att programmet är så speciellt eller särskilt bra. Det är snarare en ritual och en kanon – alla kan de flesta repliker utantill, säger hon. Man sitter tillsammans, det är mysigt och lugnt i julens stim. Den kan också förena alla eftersom det inte är något religiöst, och man vet att i huset bredvid sitter en annan familj och tittar på Kalle Anka.
– Men ”God jul från Kalle Anka och hans vänner” kan också liknas vid en modern version av sagoberättandet som funnits i alla tider. Filmerna minner om de gamla sagorna där det goda vinner över det onda – fast vi samlas kring TV:n istället för runt lägerelden, avslutar Charlotte Hagström.
Hur blev Kalle Anka en av julens traditioner?
– En förklaring kan vara att när programmet började sändas 1960, så var det enda gången på året man kunde se tecknat på svensk TV. Så var det långt in på 80-talet. När videon kom ansågs det vara ”fel” och ”ett helgerån” att spela in programmet. Det som är lite konstigt med den här traditionen är att den inte har någon koppling till Sverige. säger Charlotte Hagström.
Varför har vi traditioner?
– En tradition kan vara skön och trygg att luta sig mot. Om två släkter ska fira jul ihop för första gången med alla de olika traditioner som ska jämkas samman är i alla fall Kalle Anka spikad och klar klockan tre. Traditioner behöver inte heller vara så stora. Det kan vara så litet som fredagsmyset, som markerar helgens början, säger Charlotte Hagström.
Kommer traditionen förbli lika stark?
– När vi gjorde boken ”Nu gör vi jul igen” år 2006, som tar upp de vanligaste traditionerna under julen, var Kalle Anka-traditionen fortfarande stark hos barnen. Kanske för att deras föräldrar är uppväxta med den. Men det skulle vara intressant att göra undersökningen igen om tio år, säger Charlotte Hagström.
– Vi producerar hela 30 procent mer mat globalt än vad vi skulle behöva göra om vi tog hand om maten bättre. Internationella rapporter visar att matsvinnet är en allt viktigare fråga att jobba med för att minska miljöpåverkan inom livsmedelssektorn, säger Helén Williams, docent i miljö- och energisystem, Karlstads universitet. Det är helt enkelt osmakligt att vi handlar i överflöd och sedan slänger när vi inte orkar mer.
Extra mycket mat slängs under julen
Under de senaste tio åren har Helén Williams, tillsammans med Fredrik Wikström och andra kollegor vid Centrum för tjänsteforskning, CTF, och runt om i världen, forskat om hur matsvinnet kan minska. Hon tror att vi slänger så mycket mat i jultider på grund av våra förväntningar och bilder av har hur ett ”riktigt” julbord ska se ut – vi vill göra många generationer nöjda. och vågar inte alltid utmana gamla traditioner.
– I takt med att fler människor nu börjar äta mer grönsaker, både av hälso- och miljöskäl, kanske också utbudet på julborden kan förändras. Ur ett klimatperspektiv är det värre att slänga produkter som krävt mer resurser för att framställas, till exempel kött och mejeriprodukter, säger Helén Williams som tycker att det är helt okej att ha sina traditionella rätter under högtider så länge man är noga med att det faktiskt äts upp och inte hamnar i soporna.
Fyra tips för att minska matsvinnet under jul och nyår
För att minska matsvinnet handlar det framför allt om att planera bättre. Här ger Helén Williams ger sina bästa tips för hur du kan minskat matsvinnet under jul- och nyårshelgerna:
1. Minska antalet eller mängden
Köp och tillaga färre maträtter, eller mindre mängder av alla maträtter du vill ha på julbordet, för att öka chanserna att det du köpt och tillagat går åt.
2. Hantera maten ordentligt
Kyl överbliven mat snabbt, prova att använda kylklampar för att öka hållbarheten på den kalla maten som står framme, så att resterna kan ätas nästa dag.
3. Dela dina matrester
Låt gästerna ta med överbliven mat hem.
4. Ta hand om dina matrester och bli kreativ i köket
Frys in matrester som du inte vill äta nästa dag. Det mesta funkar bra att frysas och även om du tröttnat på julmaten kan rester med prinskorv, köttbullar, potatis och andra rester från julbordet bli en god pyttipanna i början av nästa år.
Kontakt:
Helén Williams, CTF, Centrum för tjänsteforskning vid Karlstads universitet, helen.williams@kau.se
När vi sätter oss till bords på julafton vill vi ha det som det alltid varit, julbordet ska digna av rätter som nedärvts i generationer. Det ska vara skinka, köttbullar och sillsallad, oavsett om det äts eller ej. Skinkan ska vara stor, även om en tredjedel ligger halvtorkad längst bak i kylen framåt trettonhelgen.
Så har det varit i alla fall. Och så är det till stor del fortfarande när vi äter hemma. Men på restaurang tar vi ut svängarna med sushi-, meze- och tapasjulbord. Nästan allt funkar och koncepten blir djärvare för varje år. Där hittar vi kanske framtidens jultraditioner. Tiden vaskar fram någon eller några rätter per decennium som tar plats bland de urgamla traditionerna.
Mindre köttiga julbord
De starkaste trenderna just nu är att allt fler julbord blir vegetariska, möjligen veganska men i alla fall mindre köttiga – i restaurangers marknadsföring ”klimatsmarta”. Men framför allt är de mer individuella. Allt färre plockar på sig i tur och ordning sill och potatis, småvarmt, varmrätter och dessert. Var och en komponerar sin egen julbordsmåltid.
– Julbordet bygger på kött. När inte alla vill ha det måste man göra vegetariska rätter som liknar kött, skinka på griljerad kålrot, köttbullar på quornfärs, sillar på inlagd aubergine. Så stark är traditionen, säger matetnolog Richard Tellström vid Stockholms universitet.
2010-talets julbord
Dagens julbord innehåller alltmer grönt, framför allt på restaurang. Vegetariska bord med alternativ till kött och sill, plus veganska inslag, blir allt vanligare. Helt veganska julbord är däremot ovanliga. Medan julbord i hemmen är traditionella frestar många restauranger med internationella bord med sushi, texmex, meze, tapas, asiatiskt, amerikanskt, franskt, belgiskt, italienskt, medelhav. Det finns medeltidsbord, fisk- och skaldjursbord, viltbord, närproducerat, ekologiskt, grillbord, julbord till sjöss, aktivitets- och äventyrsbord. Beteckningen ”klassiskt” är dock i överväldigande majoritet bland 2019 års annonser. Många julbord marknadsförs som klimatsmarta, vilket ofta betyder mindre kött och mer grönt. En del sätts samman utifrån databaser med olika livsmedels klimatpåverkan. Källa: Richard Tellström och julbordsannonser.
– Under 2000-talet har det blivit mer grönt på julbordet och fler desserter. En stark tendens är också att det håller på att bli en avsmakningsmeny, med mycket som serveras i små glas och skålar. Man bejakar den individuella smaken.
Små tallrikar minskar matsvinn
Avsmakningstrenden går, liksom det minskande köttet och ökande grönsakerna, hand i hand med den klimatsmarta mattrenden. Många restauranger jobbar också medvetet med att minska matsvinnet, genom att bland annat lägga fram mindre mängder i taget på buffén och fylla på efter hand. En annan metod är att ställa fram mindre tallrikar.
– När det gäller just julbord är det ofta så stor ruljangs att det inte blir något svinn. Det största är när gästerna inte äter upp allt de tar, säger docent Björn Hedin på institutionen för medieteknik vid KTH, som forskar på tekniska lösningar som hjälper oss minska matsvinnet.
–Tallrikarna har blivit mycket större de senaste 20 åren, och man vill gärna lägga på mat så att den ser hyggligt full ut. Då är mindre tallrikar det absolut effektivaste sättet, det kan minska den typen av svinn med över 50 procent enligt en studie. En annan studie ger lägre siffror, men det finns helt klart potential.
Just julbord brukar ha fast pris, att ta betalt per hekto är annars en metod, nämner Björn Hedin.
Kylskåpets lagerstatus via app
Tillsammans med ett tvärvetenskapligt forskarlag har han tagit fram en app som håller koll på kylskåpets lagerstatus. På så sätt ska inget oätet behöva stå och mögla i kylen, är tanken.
– Hushållen står för en stor del av maten som slängs. Det beror ofta på att man inte har en aning om vad som finns i kylen när man står i butiken, så man köper en tacoburk till. När man kommer hem står det redan fyra där längst bak. Hade man koll på det skulle svinnet minska ganska rejält, säger Björn Hedin.
Appen kopplas till en handskanner av samma typ som i butikerna. Den har man vid kylen och skannar in de varor man köpt, plus tömda förpackningar som ska slängas. I butiken kan man då kolla i appen om man har tacosås hemma eller ej. Dessutom finns information om varornas klimatavtryck i systemet, som just nu testas i ett Vinnovafinansierat projekt. När den finns i var mans hand beror på hur man lyckas locka entreprenörer att kommersialisera appen.
Julmat genom tiderna
Vikingatid: Dricka jul (rikligt med alkohol), revbensspjäll. Medeltid: Lutfisk (alt gädda), dopp i grytan, sylta, grisfötter, julbröd, gröt och öl. 1600-1700-tal: Brännvin, pastejer, sillsallad, smör och ost, kryddor, konfektbord. 1800-talet: Skinka, risgrynsgröt. 1900-talet: Julbordet blir tredelat med smörgåsbord, lutfisk och gröt. Glasmästarsill. 1970-talet: Julbordet blir ensamrätt. Många sillsorter, Janssons frestelse, prinskorv, ägghalvor. 1980-talet: Rödbetssallad. 1990-talet: Gravad lax. 2000-talet: Röror, mer grönsaker. 2010-talet: Vegetariska julbord, mer desserter, smakportioner. Källor: Fjellström/Liby: Det svenska julbordet, Richard Tellström.
Meny med klimatavtryck
I restaurangvärlden finns många initiativ som hjälper gästerna att inte bara minska svinnet, utan även välja mat med lägre klimatavtryck. Ett kan vara att sätta vegetariskt, fisk och kött på dagens rätt-menyn i den ordningen i stället för det vanliga, tvärtom.
Andra anger grova mått på hur stort klimatavtryck olika rätter ger. Ett forskarlag vid Chalmers och Göteborgs universitet har i en långtidsstudie undersökt hur mycket matens klimatavtryck kan minskas genom att ange det på menyn. Försöket i kårrestaurangen vid Chalmers har pågått sedan 2016 och visar att det ger effekt.
– Utsläppen minskade först året med 3,6 procent och vi såg ganska tydliga förändringar i beteende. Till exempel ökade försäljningen av kött med drygt 11 procent de dagar som kötträtterna hade låga utsläpp, jämfört med samma rätter utan märkning, säger David Bryngelsson, en av forskarna bakom projektet.
Nästa steg var att köket planerar inköpen efter klimatavtryck och har infört regler för bland annat hur ofta man får servera rätter med högre utsläpp. Vegetariska rätter har gjorts veganska.
Livscykelanalys (LCA)
Life Cycle Assessment (LCA) är en metod för att åstadkomma en helhetsbild av hur stor den totala miljöpåverkan är under en produkts livscykel från råvaruutvinning, via tillverkningsprocesser och användning till avfallshanteringen, inklusive alla transporter och all energiåtgång i mellanleden. Livscykelanalyser kan göras på alla mänskliga aktiviteter och produkter som mat, förpackningar, elektronik, bränslen, transporter etc .
Beräkna mängden växthusgas per rätt
David Bryngelsson driver nu företaget Carbon Cloud, som han startat ihop med andra forskare. De utvecklar en plattform som hjälper kök att enkelt mäta matens klimatavtryck.
– Vi jobbar med drygt 30 restauranger som infört vår klimatmärkning och har sett utsläpp minska med mellan 10 och 30 procent. Restaurangerna ser att det driver affärerna, gästerna är mer nöjda och uppskattar transparensen, säger David Bryngelsson.
De data som ligger till grund för märkningen bygger på egen och andras forskning. Metoden är att med livscykelanalys beräkna mängden utsläppta växthusgaser från jord till bord. Carbon Cloud är en uppstickare på området, där statliga forskningsinstitutet Rise är ledande. Deras klimatdatabas ligger till grund för många klimatmärkningar av livsmedel.
Kolla klimatavtrycket
För den som vill planera sitt eget julbord efter klimatavtryck finns ännu inte någon publik app, men däremot ett antal olika guider på nätet. En är Världsnaturfonden WWF:s köttguide, där ett ”trafikljus” anger hur klimatsmarta olika råvaror är. Därtill kommer påverkan på biologisk mångfald och djurvälfärd, samt användningen av bekämpningsmedel och antibiotika. Klimatavtryck anges även för köttalternativen ägg, ost och växtproteiner.
Köttguiden bygger på klimatdata i Mat-klimat-listan från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, en annan databas, som är öppen och också mycket använd. WWF:s koncept One planet plate för restaurangers och storköks klimatplanering använder däremot data från Rise. Här hittar du också beräkningsverktyget Matkalkylatorn.
Olika livscykelanalyser kan ge något olika resultat beroende på bland annat hur man viktar olika växthusgasers påverkan inom produktionen av köttdjur. Odling av majs och soja till kraftfoder vägs också in. Kontentan blir ändå att man bör äta mindre kött, framför allt av nöt.
Julmust rätt klimatsmart
Klimatsmart mat är också på det stora hela hälsosam, även om det finns fallgropar. Till exempel har socker, pommes frites och läsk låg klimatpåverkan. Fisk har generellt lägre klimatavtryck än kött, men ju större fiskar, desto mer energi kräver fångsten.
– Då behövs stora fartyg, med mycket kylutrymme, som åker långt. Visserligen finns det märkningar som hjälper konsumenter att köpa fisk från hållbara bestånd, men de ställer ganska stora krav på att man är insatt, säger Katarina Bälter, professor i folkhälsovetenskap vid Mälardalens högskola.
Hon har lett studier där människors matvanor kopplas till näringsintag och klimatpåverkan. Ett rön är att de som äter mer klimatsmart också väger något mindre och är smalare. Nu tittar forskarna på blodfetter och andra riskfaktorer. De utgår från befintliga befolkningsstudier där man frågat om matvanor, men gör nu även egna studier.
– Vi har gjort en pilotstudie där människor fick lära sig mer om ekologisk och klimatsmart mat, med målet att lägga om vanor. Deltagarna fick inte vara vegetarianer eller veganer, eftersom det är svårt för dem att sänka sin klimatpåverkan. Efter två månader hade de sänkt sitt klimatavtryck genom utbildning och engagemang, säger hon.
Katarina Bälters råd är, som de flesta andra forskares, att minska köttet på julbordet – och att det man ställer fram väljs med omsorg. Kyckling har betydligt lägre klimatpåverkan än nötkött, men även fläskkött har lägre avtryck. Ska man ändå ha nötkött bör det komma från betesdjur.
Kort sagt: Köttbullarna ligger risigast till när julborden blir mer klimatsmarta.
Text: Mats Karlsson på uppdrag av forskning.se
Julbordets tio-i-topp
Skinka
Janssons frestelse
Sill
Köttbullar
Prinskorv
Lax
Revbensspjäll
Rödbetssallad
Grönkål (ersätter röd- och brunkål)
Kalvsylta och julkorv (på väg ut)
————————-
Sillsallad (i stort sett borta)
Källor: Fjellström/Liby: Det svenska julbordet, Richard Tellström.
Saffransbullar, hyacint, kryddnejlikor, glögg och gran. Julens dofter är många. Och doftminnen kan vara starka och förflytta oss i minnet på en sekund. En som forskar om just luktsinnet är Mattias Alenius som är professor på Institutionen för molekylärbiologi. Här berättar han mer om dofter och minnen.
Luktorganet hos människan är stort som ett frimärke och är en komplicerad molekyldetektor med 650 kemiska receptorer som gör att vi kan särskilja på 10 000 tals dofter. Jämfört med människan kan luktsinnet hos andra djur vara både komplexare och mer specialiserat på andra dofter. Hos älgen är luktorganet stort – som ett A4 – och hos hund tre till fyra gånger så stort som vårt luktorgan.
Varför förknippar man vissa dofter med julen?
– De flesta doftminnen passerar obemärkta, de bara är en del av beslutsunderlaget för till exempel vad vi vill äta och hur mycket vi äter. Luktminnen som vi aktivt förnimmer har ofta en stark känslokoppling, pors från barndomsmyren eller pepparkaksbak hos farmor. Som du troligen har upplevt kan man till och med förflyttas i tanken till dessa platser bara vid förnimmelsen av doften, säger Mattias Alenius, professor på Institutionen för molekylärbiologi, Umeå universitet.
Hur kan en doft lukta gott respektive illa?
– Vissa dofter har en negativ valör för de flesta människor, ta till exempel sur mjölk eller ruttna ägg medan andra har en positiv valör som jordgubbar. Positiva dofter kan dock övergå till en negativ valör om de blir för starka så som vanilj – ett av de doftämnen som människa upplever starkast – en puff luktar gott men en stark vaniljdoft känns kvalmig.
Hur kan vissa saker upplevas som att de inte luktar alls?
– Saker som inte frisätter några molekyler doftar inte, frysta saker luktar nästan inte alls. Det mesta doftar dock, vi har bara inte utvecklat en medvetenhet för just den doften. Ett bevis är att man kan få hundar att markera för kvicksilver i rör eller tryfflar i marken bara man lär hunden vad den ska fokusera på. Vi kan också träna upp vårt luktsinne på liknande sätt. Familjära dofter känner vi inte heller, till exempel kan vi inte känna vår hemmadoft eller en viss doft på jobbet.
Hur kan man bli allergisk mot en doft, till exempel hyacinter?
– Allergier uppstår när ditt immunförsvar överreagerar mot ett visst ämne. Det behöver inte vara doften i sig man blir allergisk mot utan specifika molekyler som utsöndras och färdas tillsammans med doften.
Hur mycket sämre blir julen på en skala om man får försämrat luktsinne?
– En glöggkännare skulle nog gråta. För oss övriga är den tydligaste förlusten att man tappar mycket av smakupplevelsen. Vi har alla upplevt att vid förkylning smakar mat nästan inget. Det som då saknas är doftämnen från munnen som via luftvägarna når näsan och där ger upphov till den variation och rikedom vi känner som en smak.
Vad handlar din egen forskning om?
– Jag och min forskargrupp studerar hur lukt- och smaksystemen i bananflugor regleras. Vi har just hittat ett nytt hormon i fluga och fann att hos människa är just det hormonet kopplat till diabetes, men bara hos kvinnor.
Kontakt:
Mattias Alenius, professor på Institutionen för molekylärbiologi, Umeå universitet, mattias.alenius@umu.se
Vi använder kakor för att ge dig en bättre upplevelse av vår webbplats.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
