– Vi ser att det finns en annan balans mellan serotonin- och dopamintransport hos personer med social fobi jämfört med kontrollpersoner. Interaktionen mellan serotonin- och dopamintransport förklarade mer av skillnaden mellan grupperna än varje transportör för sig.
– Det antyder alltså att man inte bör stirra sig blind på en signalsubstans i taget utan att balansen mellan olika system kanske är viktigare, säger Olof Hjorth, doktorand vid institutionen för psykologi.
Ångest i sociala sammanhang
Personer med social fobi lider av ångest i sociala sammanhang vilket kan medföra stora problem i relationer, kompisumgänge och i arbetslivet. Den här studien visar att de drabbade kan ha en obalans mellan serotonin- och dopamintransportörerna i amygdala och andra hjärnområden som är viktiga för rädsla, motivation och socialt beteende. Funktionen hos hjärnans signalämnen påverkas av hur stor mängd som återtransporteras till sändarcellen, vilket styrs av särskilda transportörproteiner.
–Trots att det finns tecken på att dopamin kan vara viktigt vid ångest är ämnet inte så beforskat, troligen på grund av att de psykofarmaka vi har är till största delen inriktade på att förändra serotoninsystemet. I den här studien kan vi för första gången visa att återtransporten av dopamin har ett samband med hur stora svårigheter personer med social fobi upplever, säger Olof Hjorth.
Ett möjligen ännu viktigare fynd är att personer med social fobi, då de jämförs mot diagnosfria personer, visar obalans mellan serotonin- och dopamintransportörerna i amygdala och andra hjärnområden som är viktiga för rädsla, motivation och socialt beteende.
Tätheten av transportproteiner
Tekniken som använts är så kallad PET (positronemissionstomografi) där radioaktiva molekyler sönderfaller och sänder signaler som gör att forskarna kan bestämma tätheten av transportörproteiner i olika delar i hjärnan. Det här är den första PET-studien där man har tittat på serotonin- och dopamintransport samtidigt och där de radioligander man använt har väldigt hög affinitet för just dessa transportmolekyler.
Fynden kan förhoppningsvis leda till bättre förståelse för orsakerna till social ångest och på sikt leda till nya, mer effektiva behandlingar.
–Vi ser att många av våra patienter har symptom som påverkar stora delar av vardagen negativt och många har lidit av sina symtom större delen av sina liv, så det är viktigt att förstå uppkomsten och finna effektiva behandlingar, säger Olof Hjorth.
Olof Hjorth, institutionen för psykologi, avdelningen för emotionspsykologi, vid Uppsala universitet, olof.hjorth@psyk.uu.se
Tomas Furmark, professor vid institutionen för psykologi, avdelningen för emotionspsykologi, tomas.furmark@psyk.uu.se
Få fenomen är så omskrivna och debatterade som de så kallade skjutningarna. Flera lagar har skärpts för att försöka stävja skjutandet och i Malmö har projektet ”Sluta skjut” startats i samma syfte. Hösten 2019 drog polisen igång Operation Rimfrost, en så kallad särskild händelse med fokus på Malmö.
Men trots alla debatter, lagförslag och insatser så är det en fråga som har förblivit obesvarad: Varför skjuts det så mycket i Sverige?
Inte ens erfarna kriminologer har ett svar. Så här sa Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi vid Stockholms universitet, nyligen i en intervju: ”Varför just vi har det här våldet, och inte Tyskland eller Danmark, det vet vi inte.”
Sluta skjut
Sluta skjut är ett samarbete mellan flera myndigheter, bland dem polisen och Malmö stad, för att minska antalet skjutningar och ge stöd åt de som vill lämna ett kriminellt liv. Strategin bygger på en amerikansk modell, GVI (gruppvåldsintervention), som anpassas efter svenska förhållanden.
Operation Rimfrost
Den 10 november 2019 beslutade polisen om en nationell särskild händelse, Rimfrost, för att minska skjutningar och sprängningar i kriminella miljöer. Rimfrost samarbetar med projektet Sluta skjut för att få kriminella att hoppa av.
Mest skjutningar i utsatta områden
I maj 2018 publicerade sex svenska forskare en studie i tidskriftenEuropean Journal on Criminal Policy and Research. Forskarna studerade skjutningar i Sverige 1996–2015 och konstaterade att för män mellan 15 och 29 år ökade risken att utsättas för skjutvapenvåld femfaldigt under de här 20 åren. Jämfört med 13 andra västeuropeiska länder hade Sverige flest skjutningar bland män i åldrarna 15–29 år. Det skjuts till exempel tio gånger fler män i åldersgruppen i Sverige än i Tyskland. För män över 30 år hamnade Sverige däremot på ett genomsnitt.
Manne Gerell, lektor vid Malmö universitet var en av forskarna bakom studien. Förutom att det handlar om unga män är det också känt att skjutningarna är koncentrerade till utsatta områden där även bilbränder har ökat.
– Många av de samhällsproblem vi idag fokuserar mycket på verkar ha att göra med just denna grupp – unga män i utsatta områden. Detta är ett fråga där vi behöver lära oss mer – varför har denna utveckling tagit plats i Sverige? Egentligen vet vi ingenting, det är ingen som har undersökt det mer formellt, säger Manne Gerell.
Lösa gäng, normförskjutning och utländsk bakgrund
En förklaring till det extrema våldet som brukar framhållas är att de kriminella gängen i utsatta områden består av lösa sammansättningar utan tydliga ledare.
– Det köper jag, men vad är det som har gjort att de har växt fram just i Sverige?
En annan, liknande förklaring är att det har skett en normförskjutning, att grovt våld har blivit ett allt viktigare medel för att lösa konflikter, hävda sig eller ta marknadsandelar i droghandeln.
– Men då kan man igen fråga sig varför här och inte på andra ställen?
En hypotes som enligt Manne Gerell kan ha ett högre förklaringsvärde har med invandring och integration att göra.
– Det är svårt att bortse från det eftersom de flesta som skjuter har utländsk bakgrund, men frågan är hur det påverkar och hur mycket. Det är ingen som har jämfört Sverige med andra länder, säger Manne Gerell.
En möjlig studie vore att systematiskt samla in data om skjutvapenmord från olika länder och jämföra invandring, fattigdom, lagstiftning, hur brottslighetens struktur ser ut.
– Den analysen skulle kunna ge en första pusselbit, säger Manne Gerell.
Liten minskning av skjutningar
I november 2016 började polisen föra statistik över skjutningarna. Så här ser siffrorna ut för de tre senaste åren:
2017: 324 (43 döda)
2018: 306 (45 döda)
2019 (fram till november): 297 (32 döda)
Antalet skjutningar har alltså minskat de senaste åren, men minskningen är liten och en summering av de tre åren som polisen fört statistik är dyster läsning: 927 skjutningar i Sverige där 120 personer har dödats.
Anna Hedlund, forskare i socialantropologi vid Lunds universitet, studerar just nu olika metoder som har använts internationellt för att stoppa skjutvapenvåld. En av dem är projektet ”Sluta skjut” som ska få unga män i Malmö att sluta skjuta på varandra. Strategin bygger på en amerikansk modell, Group Violence Intervention (GVI), som har fungerat i USA.
– Jag tittar på olika metoder som har använts för att stoppa skjutvapenvåld, vad som har fungerat och inte fungerat i andra länder, säger Anna Hedlund.
Kunskap krävs för att förebygga
Eftersom gängstrukturen i USA och Sverige skiljer sig åt måste metoden anpassas till svenska förhållanden.
– Det är det man håller på att testa nu, det finns ingen enkel metod som har fungerat överallt. Man kommer inte att kunna se resultat förrän långt framöver. Jag tror att det vi nu ser med skjutningarna i Sverige är konsekvensen av att det inte har skett tillräckligt med brottsförebyggande arbete.
Hur viktigt är det att veta varför det skjuts?
– Jag tror att det är jätteviktigt. Som forskare behöver vi mer information om de här grupperingarna och har inte tillräckligt god inblick i vad det är som händer. Det är väl första steget att ta reda på det. En del i min studie är att göra intervjuer med individer som rör sig i kriminella miljöer, det ska jag försöka börja med snart.
Hon hoppas kunna intervjua de personer som är i kontakt med projektet Sluta skjut*.
– Det är säkert därför det inte har gjorts; det är svårt att lokalisera vilka de är och få dem att ställa upp på intervjuer. Men jag tror att det är viktigt att få veta mer om deras egna erfarenheter.
– Redan med boken 1984 förutspåddes och problematiserades samhällets övervakning av individen och kollektivet. Men när vi nu i dag lever med insamling av vår personliga data, då är det storföretagens övervakning som oroar oss mest, säger forskaren Markus Lahtinen.
Frågan om vilka intressen och motiv som ligger bakom datainsamlingen om våra vardagsbeteenden har varit föremål för intensiv medial debatt de senaste åren. Cambridge Analytica-skandalen som involverade Facebook gjorde många uppmärksamma på den vidareförsäljning av konsumentdata som sker bakom de digitala kulisserna.
Olika typer av datainsamling
I andra sammanhang har frågan om samhällets (till exempel statens och andra myndigheters) datainsamling varit av intresse, men även frågan om hur privatpersoner dokumenterar varandra, till exempel genom smygfotografering och dolda ljudupptagningar. Säkerhetsforskargruppen Lusax på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet ville veta hur allmänheten rangordnar dessa olika typfall – något som inte tidigare gjorts i Sverige.
– Jag forskar framför allt om kamerabevakning, men frågan kring den personliga integriteten är starkt sammanlänkad med förekomsten av kamerabevakning. De senaste åren har frågan om digital utveckling och behovet av personlig integritet blivit allt viktigare. Därför är det intressant att veta hur allmänheten ser på olika typfall av datainsamling, säger Markus Lahtinen, universitetsadjunkt i informatik på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.
Företagens datainsamling oroar mer
I början av december beställde därför forskarna en landsomfattande undersökning från opinionsinstitutet SIFO. I undersökningen tillfrågades ett för landet representativt urval på tusen personer om deras syn på kamerabevakning och integritet.
Av de tusen deltagarna som intervjuades i undersökningen svarade 55 procent att det är företagens datainsamling som oroar mest. En femtedel (20 procent) oroade sig mest för att andra privatpersoner samlar in data om andra privatpersoner. En på tio (11 procent) var mest oroliga över samhällets datafångst. Resterande 15 procent svarade att de inte visste.
– Det är tydligt att allmänheten påverkats negativt av nyheterna om hur konsumentdata används i kommersiella syften. Här finns det såklart risker som behöver hanteras, inte minst bör GDPR förstås utifrån ett konsument- och integritetsperspektiv. Men jag tycker att vi inte får glömma bort att den kommersiellt drivna datainsamlingen även möjliggör positiv individualisering. Med andra ord: Det är en bra idé att försöka se på datainsamlingen som en metod att få relevant reklam i din brevlåda – missriktad reklam i brevlådan är ju ofta irriterande, säger Markus Lahtinen.
Storebrors skrämmer mindre
Undersökningen visar alltså att scenariot med ”storebror” som övervakar oroar allra minst. Markus Lahtinen ser resultatet som ett klargörande utifrån perspektivet kamerabevakning.
– Samhället som huvudman för datainsamling oroar i låg utsträckning, säger han.
Resultatet ligger i linje med hur den amerikanska allmänheten ser på samma frågeställning. Högst ansedda opinionsinstitutet Pew har under hösten 2019 publicerat studier som visar att amerikaner är mer misstänksamma mot företags datainsamling än samhällets, till exempel brottsbekämpande myndigheters datainsamling.
Övervakad av storföretagen
Markus Lahtinen ger exempel på några tänkare som har kommit att bli starkt förknippade med de olika perspektiven på datainsamling. Sociologen Soshana Zuboff är förmodligen den samtidstänkare som tydligast problematiserat företags datainsamling av våra konsumentbeteenden, framför allt i hennes bok Surveillance Capitalism från 2018.
En kanske mer känd övervakningsföreställning är den som kopplas ihop med George Orwells skönlitterära roman 1984 – skriven i slutet av 1940-talet om en dystopisk framtid där idén om ”Storebror ser dig” har sitt ursprung. I den framställningen är det framför allt samhällets eller statens övervakning av allmänheten som skärskådas.
– Det är viktigt att hålla isär perspektiven när det handlar om övervakning och datainsamling. Pratar vi om företag som samlar in data? Eller staten? Under de år jag engagerat mig i frågan om kamerabevakning har det varit tydligt att dessa perspektiv ofta blandats ihop. Jag tror det har funnits en iver och angelägenhet att diskutera personlig integritet i mer allmänna ordalag, säger Markus Lahtinen.
Markus Lahtinen, Universitetsadjunkt i informatik på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet, markus.lahtinen@ics.lu.se
– Mängderna industriell råplast som vi hittar visar att det är mycket viktigt att existerande regelverk, som exempelvis miljöbalken, tillämpas för att undvika onödigt spill av plast, säger Therese Karlsson, författare till en ny avhandling.
Plasten förändras i havet
Therese Karlsson har studerat kusterna runtom nordvästra Europas fastland för att se var plastpartiklarna i havet kommer ifrån, och vad som händer med dem när de hamnar i havet.
– Flytande plast kan transporteras långt, men det är ofta högre koncentrationer nära utsläppskällan, vilket i sin tur betyder att det är mer effektivt att städa upp nära källan än längre bort.
Mycket av plastskräpet fastnar längs med stränderna eller så sjunker det. Flytande plast får snabbt påväxt av små mikroorganismer och små alger, vilket gör att även den sjunker.
– På grund av olika nedbrytningsprocesser förändras dessutom plastens egenskaper med tiden, vilket bland annat gör att den lättare går sönder och bildar små fragment.
Majoriteten mikroplast kommer från större plast
I avhandlingen har Therese Karlsson undersökt mikroplast i havsvatten, i sediment och på stränder och i ryggradslösa djur och i fisk. Studierna visar att majoriteten av de små plastpartiklarna är fragment av större plast.
– Därför måste vi lägga stort fokus på makroplast. Det innebär, bland annat, att vi behöver minska konsumtionen av plast samtidigt som vi förbättrar avfallshanteringsstrategier för att minska läckage och bättre ta tillvara på plast som resurs.
De flesta plastartiklar i havet är fragment av större plast. Här petriskålar med sorterade plastpartiklar. Bild: Therese Karlsson
Trots avancerade kemiska och fysikaliska metoder i studierna var det inte möjligt att specifikt säga varifrån en plastbit kom.
– Men sammansättningen av plasten samt storlek och form är viktiga pusselbitar, säger Therese Karlsson.
Förändrad konsumtion nödvändig
Genom att jämföra de aktuella mikroplastmätningarna med tidigare studier framgick att viktiga källor till plastfragment i miljön är engångsartiklar, byggnadsmaterial, fiskeutrustning, kläder, plast som används i jordbruk och gummidäck.
– Men det handlar inte bara om vilket material vi konsumerar utan också hur mycket vi konsumerar. Plast kan vara ett bra material rätt använt, som kan hjälpa oss att bygga ett mer hållbart samhälle. Men idag använder vi så väldigt mycket plast, som dessutom sprids i stora mängder till miljön.
Ett av delarbetena i avhandlingen har tidigare uppmärksammats då Therese Karlsson och hennes kollegor visat att miljontals pellets årligen läckt ut från en produktionsanläggning i Stenungssund, trots att det finns ett etablerat regelverk som borde förhindrat det.
Det är forskare på Chalmers och Göteborgs universitet som gjort det som länge har ansetts närmast omöjligt. Med den nya mätmetoden har de visat att hjärnan reglerar sina signaler med glutamat på fler sätt än vad man hittills har känt till.
– När vi började sa alla: ”det här kommer aldrig gå”, men vi gav oss inte. Nu har vi fått ett vackert exempel på hur tvärvetenskaplig grundforskning kan ge ett tungt genombrott och gå hela vägen till att göra nytta, berättar Ann-Sofie Cans, som leder forskningen och är docent i kemi på Chalmers.
Tusen gånger snabbare sensorteknik
Nyckeln var att göra tvärtom mot tidigare. Istället för en biosensor med tjocka lager byggdes biosensorn av ett ultratunt lager av det enzym som krävs för biologisk igenkänning. Forskarna säkerställde att enzymet, som placerades på en nanostrukturerad sensoryta, bara var ett molekyllager i tjocklek. Det innebar att sensortekniken kunde göras tusen gånger snabbare än tidigare.
Därmed kunde tekniken bli tillräckligt snabb för att kunna mäta frisättningen av glutamat från en enstaka synaptisk vesikel – den lilla vätskeblåsa som frisätter signalsubstans till synapsen mellan två nervceller – vilket sker på kortare tid än en tusendels sekund.
– När vi insåg vinsten med att förbättra sensorteknologin utifrån tidsaspekten istället för koncentration fick vi detta att fungera, säger Ann-Sofie Cans.
Vi vet idag mycket mindre om glutamat än om de mer välkända signalsubstanserna serotonin och dopamin eftersom glutamat har varit svårare att mäta tillräckligt snabbt. De nya rönen om glutamat kan därför öka kunskapen om olika tillstånd och sjukdomar som rör hjärnan, till exempel psykisk ohälsa som drabbar allt fler, menar forskarna. Hur glutamat relaterar till neurologiska sjukdomar, vårt minne och vår aptit är bara några exempel.
Ultrasnabb glutamatsensor
Forskningen har genomförts i två steg. I det första gjordes genombrottet för att kunna mäta glutamat, och studien publicerades tidigt på våren 2019 i den vetenskapliga tidskriften ASC Chemical Neuroscience. I del två, som den aktuella publiceringen gäller, har hon och forskargruppen gjort ytterligare upptäckter.
– När vi hade byggt sensorn kunde vi ta det vidare, och har nu med hjälp av denna teknik också tagit fram en ny metod för att kunna kvantifiera dessa mycket små mängder glutamat, fortsätter Ann-Sofie Cans.
Längs vägen har gruppen mött många intressanta överraskningar. Bland annat visade sig mängden glutamat i en synaptisk vesikel vara mycket större än vad man tidigare trott, och ligga på samma halt som serotonin och dopamin, vilket kom som en spännande chock.
Förändrad bild av signalsubstansen
– Vår studie ger en förändrad bild av glutamat. Till exempel verkar transport och lagring av glutamat i synaptiska vesiklar inte skilja sig så mycket åt jämfört med serotonin och dopamin som vi har trott, säger Ann-Sofie Cans.
Forskarna har också visat att nervceller kontrollerar styrkan i den kemiska nervsignalen genom att reglera mängden glutamat som frisätts från enstaka synaptiska vesiklar.
Att det nu är möjligt att mäta och kvantifiera den här signalsubstansen kan ge nya verktyg för farmakologiska studier av många olika angelägna områden inom neurovetenskapen.
Spelar roll vid hjärnsjukdomar
– Lösningen som den här ultrasnabba glutamatsensorn erbjuder öppnar upp oräkneliga möjligheter för att verkligen kunna förstå vilken funktion glutamat har för hälsa och sjukdomar. Vår kunskap om vad det är som gör att hjärnan fungerar eller inte fungerar begränsas av vilka verktyg vi har för att kunna göra försök, och det här ultrasnabba verktyget tillåter oss att undersöka nervcellernas kommunikation på en nivå som vi inte har haft tillgång till tidigare, säger Karolina Patrycja Skibicka, docent i neurovetenskap och fysiologi på Göteborgs Universitet.
– De nya upptäckterna – att glutamatbaserad kommunikation regleras av mängden glutamat som frigörs från synaptiska vesiklar – väcker frågan om vad som händer med den här regleringen vid hjärnsjukdomar som tros vara kopplade till glutamat, till exempel epilepsi.
Glutamat/glutaminsyra
Glutamat eller glutaminsyra ingår i matens proteiner och finns naturligt i kött, i nästan alla grönsaker samt i vete och soja. Det används också som livsmedelstillsats för att förstärka smaker. Glutamat som tillsats får användas till många olika livsmedel, men exempelvis inte till livsmedel som tillverkas speciellt för spädbarn och småbarn.
Glutamat är en livsnödvändig aminosyra, som bildas och ingår naturligt som en viktig del i vår kropp. Den är också en signalsubstans som nervceller använder för kommunikation och ligger till grund för hjärnans basfunktioner som till exempel kognition, minne och inlärning. Dessutom är den viktig för immunförsvaret och mag- och tarmkanalens funktion samt för att hindra att mikroorganismer tar sig in i kroppen.
Källa: Livsmedelsverket och Chalmers
Leukemi är cancer i blodet och innebär att vissa vita blodkroppar ökar i antal. Det finns både kroniska leukemier, som kan ha ett långsamt förlopp under många år, och akuta leukemier som utvecklas snabbt. Akut myeloisk leukemi, AML, drabbar cirka 350 människor i Sverige varje år, varav endast en av fyra överlever. Dödligheten är framförallt hög hos äldre patienter.
Enzymhämning förbättrar behandlingen
Ett av de vanligaste läkemedlen för att behandla AML är cytarabin (ara-C), ett cellgift som stör cellernas tillväxt. Många patienter svarar dock inte på behandlingen på grund av att de har höga halter av enzymet SAMHD1 i kroppen, något som bryter ned det aktiva ämnet i cytarabin, ara-CTP. Dessa patienter har en tydligt sämre överlevnadsprognos än patienter med låga nivåer av SAMHD1. Att hämma detta enzyms effekter på cytarabin är därför en lovande strategi för att förbättra behandlingen av AML.
I en ny studie på möss och mänskliga blodceller vid Karolinska Institutet och SciLifeLab har forskarna testat hur fler än 33 000 olika substanser påverkar aktiviteten av SAMHD1 mot ara-CTP i leukemiceller som tillförts cytarabin. Experimentet ledde till identifiering av tre olika substanser, så kallade ribonukleotidreduktashämmare (RNRi), som alla minskade SAMHD1:s förmåga att avaktivera ara-CTP: hydroxyurea, gemcitabin och triapine.
Högre överlevnad
– Tillskott av var och en av dessa tre substanser förbättrade avsevärt effekten av cytarabinbehandling i cellprover med höga halter av SAMHD1. Detta kunde vi se i cellprover från både vuxna och barn. I AML-möss kunde vi även visa på en signifikant förlängd genomsnittlig överlevnad när cytarabin kombinerades med en RNR-hämmare, säger Nikolas Herold, forskare vid institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Karolinska Institutet.
Hydroxyurea är ett billigt läkemedel som används vid behandling av blodsjukdomar som AML. Dock har det inte tidigare använts i kombination med cytarabin. Gemcitabin är ett starkt läkemedel som används för att behandla flera olika typer av cancer. Det kan dock vara giftigt i upprepade doser. Triapine är ett läkemedel som för närvarande genomgår kliniska studier för cancerbehandling. I djurstudierna visade kombinationsterapierna inte på några negativa bieffekter utöver de som redan är kända vid enbart cytarabinbehandling.
Ska utvärdera kombinationsbehandling
Forskningsgruppen planerar nu att gå vidare med en klinisk studie som ska utvärdera effekten av att kombinera standard AML-behandling med hydroxyurea i nydiagnostiserade patienter. Studien görs i samarbete med Svenska AML-gruppen och börjar rekrytera patienter inom några veckor.
– Hydroxyurea är ett välbeprövat läkemedel som redan används för att behandla AML så vi tror det har stor potential. Skulle det visa sig att våra forskningsresultat fungerar även i kliniskt bruk så skulle behandlingen av AML kunna förbättras även i utvecklingsländer med begränsade resurser eftersom hydroxyurea är patentfritt och inte kostar mer än ibuprofen, säger Nikolas Herold.
Forskarna kunde även visa hur RNR-hämmarna påverkade SAMHD1-halterna rent mekanistiskt. Dessa enzymer förändrar den intracellulära sammansättningen av deoxynukleotidtrifosfater (dNTP), som är byggstenar för molekyler. SAMHD1 i sin tur behöver dNTP för att aktivera dess enzymatiska aktivitet. Detta leder effektivt till förlorad förmåga att bryta ned ara-CTP.
Fotnot:
Studien är ett resultat av ett internationellt samarbete med forskare från Sverige, Tyskland, USA, Storbritannien och Sydkorea och har även involverat forskare vid SciLifeLab, ett nationellt center för molekylära biovetenskaper.
Vetenskaplig artikel:
Ribonucleotide reductase inhibitors suppress SAMHD1 ara-CTPase activity enhancing cytarabine efficacy. (Sean G Rudd, Nikolaos Tsesmetzis, Kumar Sanjiv, Cynthia BJ Paulin, Lakshmi Sandhow, Juliane Kutzner, Ida Hed Myrberg, Sarah S Bunten, Hanna Axelsson, Si Min Zhang, Azita Rasti, Petri Mäkelä, Si’Ana A Coggins, Sijia Tao, Sharda Suman, Rui Mamede Branca, Georgios Mermelekas, Elisée Wiita, Sun Lee, Julian Waldfridsson, Raymond F Schinazi, Baek Kim, Janne Lehtiö, Georgios Rassidakis, Katja Pokrovskaja Tamm, Ulrika Warpman-Berglund, Mats Heyman, Dan Grandér, Sören Lehmann, Thomas Lundbäck, Hong Qian, Jan-Inge Henter, Torsten Schaller, Thomas Helleday & Nikolas Herold), EMBO Molecular Medicine , online Jan. 17, 2020,
Kontakt:
Nikolas Herold, biträdande lektor, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet, nikolas.herold@ki.se
– Sociala medier utmanar gränser i arbetslivet. Tidigare har vi betraktat mobbning som ett internt problem inom organisationer. Nu utmanas gränserna, säger Rebecka Cowen Forssell, forskare vid Malmö universitet.
Hängs ut på Facebook
Inom skolan har lärare och skolledare ett maktövertag genom att ansvara för resurser, extra undervisning och personal. Dessutom är det lärarna som sätter betyg. Med sociala medier kan maktdynamiken förändras. I grupper på Facebook diskuterar föräldrar skolan, men också enskilda lärare och rektorer. Ibland hängs lärare ut i negativ bemärkelse. Om gruppen inte är stängd är informationen sökbar. Det är dock inte tydligt vilken roll arbetsgivaren har för hur lärare behandlas av föräldrar.
– Föräldrar ingår inte i den egna organisationen och skolan har därför färre medel att stävja det här, säger Rebecka Cowen Forsell.
Skolan utsatt plats
Skolan är en utsatt verksamhet för den här typen av trakasserier. I välfärdsyrken där de anställda jobbar mot tredje part, som skola, socialtjänst och sjukvård, blir det extra knepigt, menar Rebecka Cowen Forsell. Chefer, som rektorer, är generellt sett mer utsatta vid kränkningar i digitala kanaler.
– Min avhandling indikerar att kränkningar ofta är mer av det subtila slaget när man jobbar i samma organisation. Om vi däremot inte jobbar i samma organisation tenderar beteenden att vara mer aggressiva och mer uttryckta, som i Facebook-grupper, säger Rebecka Cowen Forssell.
Föräldrar som kunder
Hot och våld ökar inom skolområdet på europeisk nivå men även i Sverige. Arbetsmiljöverket och Lärarförbundet har också uppmärksammat lärare och rektorer som utsatt grupp vad gäller påtryckningar.
Rebecka Cowen Forssell pekar på att föräldrars relation till skolan har förändrats.
– Vi har formats in i ett kundbeteende, och i kundrelationer fostras vi att ställa krav. Det är inte fel att ställa krav, men problemet är när det går över gränsen och blir en negativ del av lärarnas arbetsmiljö, säger Rebecka Cowen Forsell.
Nätmobbning arbetsmiljörisk i skolan
Med projektet ”Digitala kränkningar och nätmobbning – en ny arbetsmiljörisk inom skolan” ska Rebecka Cowen Forssell genom intervjuer och fokusgrupper med skolledare, lärare, föräldrar till elever och elever uppnå en ökad förståelse för komplexiteten gällande digitala kränkningar och nätmobbning riktade mot lärare och skolledare.
I det nya projektet medverkar också kollegorna Hanne Berthelsen och Sandra Jönsson vid Malmö universitet.
Kontakt:
Rebecka Cowen Forssell, Centrum för tillämpad arbetslivsforskning och utvärdering, Malmö universitet, forskare, rebecka.forssell@mau.se
Dramatisk frigörelse av energi skapas i jordbävningar när olika segment av berggrunden sätts i rörelse, som vid kollision eller spridning av de tektoniska plattor som utgör jordens skorpa. Rörelsen sker längs med förkastningsytor där nya mineral samtidigt bildas.
Skandinaviens upp till två miljarder år gamla berggrund inrymmer ett genomgripande spricknätverk som gradvis bildats vid en rad olika tillfällen under en tidsperiod som sträcker sig från den tidiga utvecklingen av Sveriges jordskorpa ända fram till modern tid. Användandet av en ny radiometrisk dateringsmetod, tillämpad på förkastningskristaller från djupa borrhål i Sverige, visar tidpunkterna för de dominerande sprickhändelser som påverkat Sverige.
Användbar för urtida jordbävningar
Mikael Tillberg, doktorand på Linnéuniversitetet, har lett en internationell studie som presenterar en ny teknik för att datera rörelser i sprickor i berggrunden.
– Åldrarna på våra analyserade kristaller stämmer överens med kända perioder av bergskedjebildning. Detta visar att vår nya metod är mycket användbar för att reda ut hur Sveriges berggrund spruckit upp under urtida jordbävningar.
Förkastningszon med sönderbrutet berg inom streckade linjer och förkastningsriktningar för varje bergartssegment markerat med halva pilar. Bild: Henrik Drake och Mikael Tillberg.
Thomas Zack på Göteborgs universitet, medförfattare till artikeln, beskriver hur dateringsmetoden fungerar:
– Vissa mineral innehåller radiogena grundämnen där särskilda isotoper (varianter av grundämnen) sönderfaller till andra isotoper över tid. Mängden av dessa isotoper i små kristaller bildade på förkastningsytor mäts med hög upplösning och precision.
– Kopplingen mellan kristalltillväxt och friktionsrörelsen hos jordbävningar fastställs genom identifiering av mekaniska spår som nötts in i sprickytorna av rörelsen. Denna mikroskopiska undersökning föregår åldersanalys, vilket möjliggör en enkel och robust procedur för datering av jordbävningar, tillägger Henrik Drake, forskare på Linnéuniversitet och medförfattare.
Bygga geologiska modeller
Mikael Tillberg summerar varför resultaten är viktiga:
– Återkommande jordbävningstillfällen skapar en kaotisk sammansättning av sönderbrutet berg och mineraltillväxt i både enskilda kristaller och sprickytor. Vår metod kan klarlägga dessa komplexa system och kopplar mekanismer i mikroskala till plattektoniska krafter utbredda över kontinenter. Detta tillåter rekonstruktion av geologiska modeller för många vitt skilda tillämpningar, exempelvis inom seismicitet och infrastruktur.
Gruvprospektering och planer på nya stora vindkraftparker kan leda till omfattande mänskliga aktiviteter i glesbefolkade delar av norra Sverige, och till oro hos lokalbefolkningen, bland annat när det gäller konsekvenser för renskötseln.
Under sommaren besväras renar ofta av en mängd olika insekter, bland annat mygg och knott som är ute efter blod och kormflugor och svalgbroms som har renen som värddjur.
Springer i från knotten
Renarna tar ofta sin tillflykt till blåsiga och svala områden, men de kan till och med springa i timmar för att söka lindring. De försöker renar fly från insekterna genom att röra sig snabbare eller välja platser där störningarna är mindre. Detta flyktbeteende innebär betydande stress och mindre tid för bete, men det minskar också de besvär som insekterna kan orsaka.
Provplats Vidsel
FMV Vidsel Test Range är västra Europas största provområde över land för övningsskjutning och provning av flygburna och landbaserade robotsystem. Området är 1650 kvadratkilometer stort och beläget ungefär 15 mil väster om Luleå. Provområdet, som är ett militärt skyddsobjekt, följer ungefär gränserna för Udtja naturreservat och Udtja samebys vår-, sommar- och höstbetesområde. Merparten av området är alltså samtidigt militärt övningsområde, naturreservat och renbetesland.
Studien ledd av forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet har undersökt hur renars beteenden påverkas när de samtidigt utsätts för både mänskliga störningar (i form av militärövningar) och naturliga störningar (i form av insektsangrepp).
Studien genomfördes i det område där samebyn Udtja har sina renbetesmarker under vår och sommar, vilket i stort sett sammanfaller med Provplats Vidsel, ett 1650 kvadratkilometer stort provområde för övningsskjutning och provning av robotsystem.
Renarna blev angripna
Renarnas reaktion på övningar med stridsflygplan var att röra sig mindre, och när övningarna sammanföll med höga nivåer av insektsstörningar blev följden att renarna inte kunde undgå att bli angripna av insekterna. Däremot tycks renarna i studien inte ha störts av övningar med markfordon, men om det samtidigt fanns gott om insekter försvagades renarnas reaktion på dessa. Även marktrafik tycks alltså minska renens möjligheter att undkomma insekter.
– När nya industriella verksamheter planeras inom renskötselområden bör det tas särskild hänsyn till att olika människoskapade störningar kan samverka både med varandra och med naturliga störningar, såsom insekter, säger SLU-forskaren Alessia Uboni.
Kontakt:
Alessia Uboni, postdoktor, Institutionen för husdjurens utfodring och vård; renskötsel
Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala, auboni@mtu.edu
Anna Skarin, forskare, Institutionen för husdjurens utfodring och vård; renskötsel
Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala, anna.skarin@slu.se
Vetenskaplig artikel:
Interactive effects of anthropogenic and biotic disturbances generate complex movement patterns.Salvatore Valente, Anna Skarin, Paolo Ciucci, & Alessia Uboni. 2020. Attacked from two fronts. Arctic, Antarctic, and Alpine Research 52 (1): 27-40.
– När jag såg den första vargvalpen hämta bollen fick jag bokstavligen gåshud, berättar Christina Hansen Wheat, Zoologiska institutionen vid Stockholms universitet.
– Det var så oväntat. Jag förstod genast att om det här lekbeteendet finns hos vargar kunde det ha fungerat som ett möjligt kriterium för ett tidigt urval av hundar vid domesticeringen.
Upptäckten gjordes av en slump när forskarna testade tretton vargvalpar från tre olika kullar. Testet, Svenska brukshundsklubbens mentalbeskrivning valp, är utformat för att bedöma olika beteenden hos hundvalpar. Apportering är ett av de undersökta beteendena, men ingen förväntade sig att också vargvalparna skulle reagera på detta deltest.
Vargvalpen hämtade bollen
Under försöket visade dock tre åttaveckorsvalpar från samma kull ett spontant intresse för en kastad boll och hämtade, efter uppmaning, bollen till en för dem helt okänd person. Resultatet är överraskande eftersom man tidigare antagit att de kognitiva förmågor som krävs för att förstå signaler från människor, som de som krävs för att förstå apport, uppstod hos hundar först efter att människor tämjt dem för minst 15 000 år sedan.
– Vi blev mycket förvånade över att vi hade vargar som faktiskt hämtade bollen. Jag förväntade mig det inte. Jag tror inte att någon av oss i forskningsgruppen gjorde det. Särskilt överraskande är att vargarna hämtade bollen åt en person som de aldrig träffat tidigare, säger Christina Hansen Wheat.
Christina Hansen Wheat menar att likheter mellan hundar och vargar kan berätta varifrån det beteende vi ser hos hundar kommer. Även om det var en överraskning att se en vargvalp apportera en boll och anknyta till en person på det här sättet, säger hon att det så här i efterhand är begripligt.
Selektiv fördel i tämjningsprocessen
– Vargvalpar som visar beteende riktat mot människor kunde ha haft en selektiv fördel i tidiga stadier av tämjningsprocessen.
Forskningsgruppen fortsätter nu att arbeta med de data som de samlat in under tre år med hundar och vargar uppfödda under identiska förhållanden för att lära sig mer om beteendemässiga skillnader och likheter och hur domesticering påverkar beteende.
Tidigare antog man att kontrollerad celldöd som är essentiell för tillväxt och utveckling av djurorgan är mindre viktig i växternas organutveckling. I motsats till djur bildar växter fortlöpande nya organ som till exempel sidorötter. Dessa rötter växer ut från huvudroten och hjälper till att utforska jorden efter näringsämnen och att förankra växten i jorden för ytterligare stabilitet.
Celldöd är viktig under djurs utveckling, till exempel för bildning av fingrar eller tår. Cellerna mellan fingrar dör under utvecklingsfasen vilket möjliggör etablering av enskilda fingrar. Även i växter inträffar celldöd under utvecklingen men man har inte vetat att det behövs för tillväxt av sidorötterna.
Analys av backtravmutant
Ett forskarteam vid Umeå Plant Science Centre under ledning av Hannele Tuominen, har använt olika växtbiologiska metoder för att visa att celldöd inträffar och möjliggör att sidorötter kan växa ut från huvudroten i modellväxten backtrav (Arabidopsis).
– Först upptäckte vi att gener, som indikerar celldöd, aktiverades i celler som ligger över de celler som bildar framtida sidorötter. Det gjorde oss nyfikna och vi bestämde oss för att analysera detta mer detaljerat, säger Hannele Tuominen.
Med hjälp av mikroskopiska tekniker visade forskarna att dessa celler faktiskt dör. Forskarna gick vidare och analyserade därefter en backtravmutant som saknar ett protein som är involverad i reglering av celldöd. Resultaten blev att sidorötter växer ut senare från huvudroten hos denna mutant. Forskarna kunde återställa den normala utvecklingen med hjälp av genetiska och fysikaliska metoder.
Däggdjursgen inducerade celldöd
Med en genetisk metod förde forskarna in en däggdjursgen som inducerar celldöd i växtmutanten på ett sådant sätt att den bara hittas i de celltyper som de observerade att dö i icke-muterade växterna. Sidorötterna hos den resulterande dubbla mutanten växte normalt utan fördröjning.
Parallellt använde sig forskarna av den så kallade optiska pincetten för att inducera celldöd. Pincetten har en mycket exakt laserstråle som kan användas för att manipulera mikroskopiskt små objekt.
– Vi använde verktyget för att skada enskilda celler i växten. Tre timmar efter att vi skadat cellerna dog de. När vi använde denna metod på mutanten med försenad sidoröttertillväxt, växte deras sidorötter betydligt snabbare, säger Sacha Escamez, postdoktor på Institutionen för fysiologisk botanik vid Umeå universitet.
Studien är ett internationellt samarbete med deltagande forskare från Umeå universitet, Israel, Tyskland och Storbritannien.
Hannele Tuominen, Institutionen för fysiologisk botanik, Umeå Plant Science Centre
Umeå universitet, hannele.tuominen@umu.se
Sacha Escamez, Institutionen för fysiologisk botanik, Umeå Plant Science Centre
Umeå universitet, sacha.escamez@umu.se
Produktion av olika ämnen inuti levande organismer är komplex, och de faktorer som krävs för att processen ska fungera är vitala.
Den genetiska informationen, som finns lagrad i vårt DNA, avkodas till RNA under den så kallade transkriptionprocessen. Därefter avkodas budbärar-RNA (mRNA) till proteiner under den så kallade translationsprocessen. Under translationsprocessen fungerar transfer-RNA (tRNA) som en adaptormolekyl genom att transportera byggstenarna – aminosyror – till cellens proteinfabriker, ribosomerna.
Många av människans gener och proteiner liknar dem som finns i jästceller. Forskarna använder därför ofta jäst som modell för att lära sig mer om de genetiska grunderna hos människa.
Påverkar avkodningen vid proteinsyntes
I sitt avhandlingsarbete har molekylärbiologen Fu Xu vid Umeå universitet studerat faktorer som säkerställer cellens proteinproduktion. Bland annat han han upptäckt att ett protein som kallas YPK9 påverkar translationsprocessen hos jäst. I en screening efter faktorer som påverkar hur tRNA vet när det är dags att sluta hämta byggstenar, fann han att avsaknad av just YPK9 orsakar en defekt i avkodningen genom att påverka nivåerna av polyaminer, en slag positivt laddade metaboliter, i cellerna.
– Den mänskliga motsvarigheten till YPK9-proteinet heter PARK9 och är förknippat med Parkinsons sjukdom. Alltså kan mina observationer i jäst ge en ledtråd till mekanismen för PARK9-associerad Parkinsons sjukdom, säger Fu Xu.
I sitt avhandlingsarbete har han identifierat flera nya faktorer som påverkar tRNA-biogenes och som är viktiga för translation.
Fu Xu, Institutionen för molekylärbiologi, Umeå universitet, fu.xu@umu.se
– I många fall finns det alternativa resor, med lägre klimatpåverkan, som människor upplever som mer eller mindre lika bra som de resor de har gjort med flyg. Detta innebär att det finns en realistisk potential för att minska utsläppen från svenskarnas flygresor med cirka en fjärdedel, säger Erik Lundberg, forskare vid Göteborgs universitet.
Fem typer av resor står för 96 procent av klimatutsläppen. Det handlar om resor för att uppleva sol och värme (38 procent), besöka släkt och vänner (26 procent), tjänsteresor (18 procent), storstadsbesök (10 procent) och besök på tema- och nöjesparker (4 procent).
Flyga kortare sträckor
– Även om svenskarna fortsätter att flyga finns det stor potential för minskade utsläpp om de väljer närmre destinationer. Om till exempel alla som reser till andra kontinenter för att uppleva sol och värme i stället valde att flyga till destinationer i Europa så visar våra beräkningar att utsläppen från svenskarnas flygresor skulle kunna minskas med en femtedel, säger Anneli Kamb vid Göteborgs universitet.
Resenärerna kan också välja andra transportslag som har lägre klimatpåverkan.
– Om alla flygresor som görs till Europa ersattes med tågresor till samma destination så skulle man kunna minska de totala flygutsläppen med en fjärdedel, säger Anneli Kamb.
Tåg och bil inom Norden
Forskarna har undersökt i vilken utsträckning resenärer kan tänka sig att ändra destinationsval och transportslag. Den största potentialen verkar finnas i att välja ett resmål som ligger närmre Sverige, men att bibehålla flyg som transportsätt. Att byta till tåg och bil är aktuella när resmålet finns i Norden.
– Det är lite förvånande att så pass många kan tänka sig de alternativa resor vi har lyft fram. Exempelvis är hela fyra av fem av de som har gjort en resa interkontinentalt för sol och värme på sommaren villiga att stanna i Europa, vilket innebär en betydande utsläppsminskning, säger Jörgen Larsson vid Chalmers tekniska högskola.
Undersökningen, som är finansierad av Energimyndigheten, är gjord av forskare vid Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola. I rapporten ”Flygresorna och klimatet” presenteras en kartläggning av klimatutsläppen från svenskars flygresande, beräkningar av potentiella minskningar av utsläpp vid ändrat resebeteende samt en analys av svenskarnas vilja att ändra resebeteende.
Erik Lundberg, forskare, Företagsekonomiska institutionen, Handelshögskolan och Centrum för turism vid Göteborgs universiteterik.lundberg@handels.gu.se
Immunterapi, som nobelprisades 2018, stärker immunförsvaret så att det kan oskadliggöra cancercellerna på ett mer effektivt sätt. Men långt ifrån alla patienter blir hjälpta av den så kallade checkpoint-terapin och intensiv forskning pågår nu för att förstå vilka som får bäst hjälp av terapin och hur behandlingen kan bli ännu mer effektiv. Stort fokus har legat på de immunceller som kallas T-celler.
Checkpoint -terapi
Normalt finns det kontrollpunkter (checkpoints) som bromsar immunförsvaret från att bli för aktivt. Antikroppar mot sådana kontrollpunkter har utvecklats och verkar genom att hämma kontrollpunkternas bromsande effekt och därmed kan immunförsvaret öka vid cancer.
Källa: Cancerfonden
En studie som publiceras i Nature kastar nytt ljus över en annan immuncells roll vid immunterapi: B-cellerna. Forskare vid Lunds universitet har tillsammans med flera andra internationella forskargrupper visat att specifika kluster av B-celler i melanomtumörer, så kallade tertiära lymfoida strukturer, har ett samband med prognos.
Immunofluoroscence-analys av en melanomtumör som visar att B-celler i B-cellskluster uttrycker CXCR5, som är en markör för tertiära lymfoida strukturer. Bild: Göran Jönsson
– Genom att studera vävnadsprover från 177 melanompatienter har vi kunnat se att när de här strukturerna av B-celler fanns i tumören hade patienten bättre prognos och svarade bättre på immunterapi, säger Göran Jönsson, professor vid Lunds universitet som lett studien.
B-cellskluster viktiga för prognos
Tidigare har man känt till att dessa strukturer med kluster av B-celler ibland förekommer i tumörer, men det är först nu man kunnat visa att de har en betydelse för prognos och behandlingssvar. Tidskriften Nature publicerar ytterligare två artiklar som studerat samma strukturer av B-celler, fast i andra tumörformer (mjukdelssarkom och njurcancer) – där man också såg ett samband med förbättrat behandlingssvar av immunterapi.
– Resultaten från den svenska studien bekräftar att det inte bara är T-cellerna som är viktiga, utan att även B-cellerna spelar en roll vid immunförsvaret mot cancerceller. Nu vill vi gå vidare i prospektiva studier och undersöka om det går att stimulera immunförsvaret att bilda dessa strukturer i tumörer och på så vis förbättra effekten av immunterapi, säger Ana Carneiro, överläkare vid Skånes universitetssjukhus och docent vid Lunds universitet, som också medverkat i studien.
Göran Jönsson, professor i onkologi och patologi, Institutionen för kliniska vetenskaper i Lund, Lunds universitet, goran_b.jonsson@med.lu.se
I en ny avhandling har Victoria Dawson, doktorand vid Malmö universitet, jämfört två metoder för att ersätta förlorad tandsubstans i rotfyllda tänder. Förutom själva tuggfunktionen och att tanden ser fin ut igen är det viktigt att restaureringen hindrar bakterier från att ta sig in i tanden, vilket kan leda till inflammation vid tandens rotspets.
Två metoder används vid restaurering av tanden: antingen lagas tanden genom att hålet oftast fylls med komposit som sedan härdas direkt i munnen, så kallad direkt restaurering. Vid den indirekta metoden görs tandersättningen i laboratorium, i form av en krona i porslin eller med en blandning av metall och keramik. Indirekt restaurering är 3-4 gånger dyrare än kompositfyllning.
Inget samband mellan komposit och inflammation
Victoria Dawson har studerat om inflammation vid rotspetsen var vanligare hos tänder med kompositfyllning i jämförelse med tänder som restaurerats indirekt.
– Studier har visat att det är viktigt att restaureringen sluter tätt mot tanden för att en rotbehandling ska bli lyckad, säger Victoria Dawson.
Det finns rapporter som antyder att restaurering med komposit inte blir helt tätt. Därmed skulle rotspetsinflammation kunna vara vanligare hos tänder med komposit. Men Victoria Dawson, som gjort kliniska undersökningar och röntgenundersökningar av 440 slumpmässigt utvalda skåningar, har inte hittat något sådant samband.
– Jag kan inte se något samband mellan kompositfyllning och inflammation vid tandens rotspets. Komposit verkar alltså vara tätt och inte utgöra någon risk för hälsan vid rotspetsen, säger Victoria Dawson.
Behöver tas bort eller lagas oftare
Däremot får tänder med komposit oftare lagas på nytt och de tas bort oftare än indirekt restaurerade tänder. I en delstudie analyserade Victoria Dawson data från Försäkringskassan över 248 299 utförda rotbehandlingar. Resultatet visar att av rotfyllda tänder som lagats direkt i munnen får 30 procent lagas igen, och 9,5 procent dras ut inom fem år. Motsvarande siffra för tänder med en indirekt restaurering är sex respektive fem procent.
– Det är en markant skillnad mellan direkt och indirekt restaurerade tänder. På rotfyllda tänder med komposit görs betydligt fler nya lagningar och tandutdragningar, säger Victoria Dawson.
Om det beror på att komposit är sämre eller andra faktorer ger studien inte svar på.
I sista delstudien intervjuades tandläkare om hur de väljer restaurering för en rotfylld tand. Resultatet visar att sammanhanget och patientens önskemål ofta är avgörande. Det innebär att ibland väljs en direkt restaurering trots att en indirekt bedöms av tandläkaren som lämpligare. Det skulle delvis kunna förklara det sämre resultatet för tänder lagade med komposit, enligt Victoria Dawson.
– Resultatet innebär däremot inte att krona alltid är det bästa alternativet. Det behövs fler studier om varför tänder med kompositfyllning oftare lagas på nytt och tas bort, säger Victoria Dawson.
Att veta vilken bakterie som orsakar en infektion och vilka antibiotika som fungerar eller inte är mycket viktigt för val av behandling. Okunskap kan ge allvarliga konsekvenser även vid normalt sett okomplicerade infektioner.
Påträffad i infekterat sår
Vägen till fyndet av den nya bakteriegruppen, med en ny genvariant av antibiotikaresistens, beskrivs i en studie publicerad i tidskriften Frontiers in Microbiology. Utgångspunkten var bakterier som påträffades i ett infekterat sår hos en vuxen patient på Kungälvs sjukhus.
Utifrån ett prov från patienten kunde rutinlaboratorierna vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg isolera bakterierna, som visade sig tillhöra familjen Enterobacteriaceae. Det krävdes dock fortsatta och mer omfattande undersökningar och analyser för att göra en artbestämning.
Med hjälp av så kallad Next Generation Sequencing, NGS, kunde forskarna klassificera den nya arten, som dessutom visade sig tillhöra ett helt nytt släkte av bakterier.
Bredspektrumantibiotika driver på resistens
Den aktuella bakterien lär ha orsakat infektioner både före och efter fyndet i Kungälv, där de aktuella proverna togs 2014. Det är dock först nu arten definierats, och bakteriens mer specifika egenskaper blivit kända.
Francisco Salvà Serra, doktorand inom biomedicin på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, och en av två försteförfattare bakom studien:
– Det här är ett tydligt exempel på hur viktigt det är att kunna identifiera de direkta orsakerna bakom en infektion. Om bakterierna är exakt definierade kan läkaren skriva ut specifika antibiotika och behöver inte förlita sig på bredspektrumantibiotika, säger han.
Mer specifika antibiotika
– Bredspektrumantibiotika driver utvecklingen av antibiotikaresistens hos bakterier, inklusive sjukdomsbakterier, vilket i förlängningen leder till försämrade möjligheter till behandling av infektionssjukdomar, fortsätter Francisco Salvà Serra.
Hedvig Engström Jakobsson, ansvarig forskare för studien, är verksam vid institutionen för biomedicin vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och enhetschef på Molekylär mikrobiologi, virusdiagnostik, på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Hon betonar att Next Generation Sequencing revolutionerat strategierna för diagnos och övervakning av bakterier.
– I den här studien krävdes många olika analyser, där teknologin gav oss både större och djupare information om bakterien och dess klassificering än vad som hade varit möjligt tidigare, säger Hedvig Engström Jakobsson.
Det namn på bakteriergruppen som forskarna föreslår, Scandinavium goeteborgense, blir i mars 2020 validerad i International Journal of Systematic and Evolutionary Microbiology, IJSEM.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
