Elva procent av vuxna skåningar har käksmärtor – dubbelt så många som i Norrland. Och nästan 80 procent av befolkningen i Sydsverige uppvisar syraskador på sina tänder.
– Att det är så många fler som har käksmärtor i Skåne visar att man inte alltid kan se på siffror för ett helt land, det kan finnas stora regionala skillnader, säger Susanna Gillborg, ST-tandläkare som skrivit en licentiatuppsats vid Malmö universitet.
6123 slumpvis utvalda skåningar fick svara på om de en gång i veckan eller oftare har ont i käkarna och/eller ont när de gapar eller tuggar. Ett jakande svar på en eller båda frågorna indikerade käksmärta. Resultatet visade att det gällde elva procent.
Utifrån svaren på ytterligare ett 50-tal frågor kunde Susanna Gillborg dra slutsatser om relaterade faktorer. Bland annat att käksmärta drabbar fler kvinnor än män, att det är vanligast i åldrarna 20-50 år, att personer med käksmärta oftare har huvudvärk minst en gång i veckan och upplever en sämre allmänhälsa.
Omfattningen överensstämmer med studier i Europa och USA. Susanna Gillborg framhåller dock att smärta i käkarna är dubbelt så vanligt i Skåne som i Norrland.
Storstadens stress spelar in
– Jag tror att större befolkningstäthet spelar in. Stress är absolut en faktor och stressnivån är större i en storstad som Malmö. Socioekonomiska faktorer påverkar också, och där kan antalet människor med utländsk bakgrund påverka att det är skillnad mellan regioner, säger Susanna Gillborg.
Hon beskriver käksmärta som underdiagnostiserat och underbehandlat och anser att bettfysiologi måste prioriteras mer inom tandvården. En journalstudie i Västerbotten visade att tandläkaren inte alltid hade vidtagit någon åtgärd när patienter hade berättat om käksmärta. Susanna Gillborg tror det beror på att tandläkare kan känna en osäkerhet kring hur de ska gå vidare.
– Tandvård är ofta väldigt praktisk. Man ska lösa ett problem som har en viss taxa. Det finns ingen tradition av att prata djupare med patienter om hur de har det. Tandläkare känner inte heller att de kan ta betalt för samtal, samtidigt som det förstås också tar tid, säger Susanna Gillborg och tillägger att ett arbete pågår nationellt för att ge allmäntandvården mer stöd i behandlingsplanering.
Frukt värre än läsk
I den andra delstudien undersökte hon förekomsten av tandslitage i den vuxna befolkningen i södra Sverige. Detta gjordes genom kliniska undersökningar och granskning av kliniska foton. För att hitta faktorer relaterade till tandslitaget användes information från ett frågeformulär, sjukdomshistoria och analys av salivprov. Studien omfattade 831 individer. Alla visade tecken på tandslitage.
Tandgnissling var den vanligaste orsaken till tandslitage och registrerades hos över 90 procent av gruppen. Mer anmärkningsvärt, enligt Gillborg, är att nästan 80 procent uppvisade syraskador på tänderna. Män hade mer tandslitage än kvinnor men ingen av de relaterade faktorer som identifierades i studien skilde sig åt mellan könen. Genom svaren i frågeformuläret kunde Susanna Gillborg sluta sig till att den största förklaringen till all erosion inte heter läsk utan frukt.
– Magsyra och frukt fräter på tänderna, och de som äter äpplen och citrusfrukter dagligen har större erosionsskador, säger Susanna Gillborg.
Endast en del av personerna i studien hade fått information om tandslitage från sin tandläkare/tandhygienist och mycket lite information om just syraskador.
– Man måste tidigt informera patienter om sur kost och identifiera dem som har sura uppstötningar, så de inte riskerar stora tandskador, säger Susanna Gillborg.
Trots väl kända risker är dopning fortfarande relativt utbrett. För att förstå drivkrafterna bakom användning av dopningspreparat har forskare vid Göteborgs universitet och Linnéuniversitetet genomfört intervjuer av brukare och etnografiska studier i gym- och fitnesskulturer.
Forskarna har under en längre tid följt med brukarna till träning, besökt dem hemma och försökt få en inblick i deras vardag. Resultaten finns i den nya boken Fitness Doping. Trajectories, Gender, Bodies and Health och handlar om hur personer i gym- och fitnesskulturer använder dopningspreparat. Intervjuer, observationer och studier av onlinegemenskaper för brukare av dopning ligger till grund för boken.
– Vi är intresserade av varför människor börjar använda dopning, vad som får dem att sluta, vilken betydelse genus har för användning av dopningspreparat och hur användare tänker kring hälsa och biverkningar, säger Thomas Johansson, professor i pedagogik med inriktning mot barn- och ungdomsvetenskap vid Göteborgs universitet.
Tidigare undersökningar har visat att upp till 4-5 procent av svenska gymbesökare använder dopningspreparat.
– De vi har följt har främst använt illegala dopningspreparat såsom anabola androgena steroider och tillväxthormoner, men det finns även exempel på andra preparat såsom insulin, efedrin med mera. Dessutom används olika mediciner i syfte att hantera biverkningar, säger Thomas Johansson.
Muskler och skönhetsideal
Det finns såväl fysiska som psykologiska biverkningar av dopningspreparat. Det handlar bland annat om ökad irritabilitet, depression, akne, håravfall, störningar i tillväxten och leverskador. Trots de kända riskerna fortsätter många att använda dopningspreparat.
– Bruk av dopning handlar i huvudsak om att förändra kroppen i en viss riktning. Det kan vara att bygga muskler och få en stor kropp som associeras med maskulinitet, men det kan också handla om att bränna fett för att passa in i snäva kropps- och skönhetsideal. Andra motiv är viljan att tävla i till exempel bodybuilding eller fitness, eller att vilja att passa in i en subkulturell träningsgemenskap.
Män och kvinnor väljer delvis olika sorters dopningspreparat eftersom de påverkar kroppen på olika sätt.
– Vissa preparat har så kallade förmanligande effekter som större käkparti, grövre röst, och naturligtvis muskler vilket förknippas med maskulinitet, varför kvinnor kanske väljer andra typer av substanser, som då anses ligga mer i linje med femininitetsnormerna. Men det finns också skillnader inom både mäns och kvinnors bruk i sig.
Skärskådning av vår samtid
Forskningsprojektet har resulterat i tre böcker som är skrivna av Thomas Johansson och Jesper Andreasson, docent vid Linneuniversitet.
– Trilogin kan sägas vara en skärskådning av vår samtid, en samtid där kroppen ofta sätts i centrum och där människor på olika sätt försöker uttrycka vilka de är genom det kroppsliga, men också att detta får konsekvenser vad gäller frågor som hälsa, identitet, tillhörighet och utanförskap.
Trilogi om gym- och fitnesskulturen
Forskningsprojektet Pumping up the ego: Biographical studies on young people’s doping trajectories har resulterat tre böcker.
Den första, Global Gym: Gender Health and Pedagogies (2014) handlade om gymkulturens utveckling och globalisering.
Den andra, Extreme Sports, Extreme Bodies: Gender, identities ad Bodies in Motion (2019) om extremidrott och dess kroppsliga och sociala konsekvenser.
Den tredje som avslutar trilogin är alltså Fitnes Doping. Trajectories, Gender, Bodies and Health.
Kontakt:
Thomas Johansson, professor i barn- och ungdomsvetenskap, institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande, Göteborgs universitet, thomas.johansson.2@gu.se
I en ny rapport från VTI har forskare studerat cyklisters hastighet, samt vilka konsekvenser hastigheten har för trafiksäkerhet och andra samhällsmål. Cyklisters hastighet beskrivs ofta som hög och som ett stort problem för säkerhet och trygghet. Men kunskapen om cyklisters faktiska hastighet och betydelsen av den är knapphändig.
I rapporten avråder forskarna från att lagstifta om särskilda hastighetsbegränsningar för cyklar och cykelbanor utöver de som redan finns. De poängterar också det är viktigt att skilja på reshastighet respektive punkthastighet när man för diskussioner kring cyklisters hastighet. Punkthastighet motsvarar den tillfälliga hastigheten, som till exempel samlas in vid en mätstation, medan reshastigheten mäts över en hel sträcka, från A till B, och inbegriper bland annat väntetider i korsningar. Anna Niska, forskningsledare vid VTI, förklarar.
– Cyklisters hastigheter regleras redan idag via Trafikförordningen med regler som gäller generellt för alla fordon och vägar. För att uppnå de transportpolitiska målen om god tillgänglighet och ökad cykling bör cyklister erbjudas en hög reshastighet, främst genom att förhindra onödiga omvägar och omotiverade stopp. Men för att uppnå målen om trafiksäkerhet kan det däremot finnas anledning att dämpa cyklisters punkthastighet i vissa situationer eller på vissa platser.
Saknas hastighetsmätare på cykel
Mätningar som gjordes vid en sträcka med skyltad hastighetsbegränsning 20 kilometer i timmen visade att den skyltningen inte hade någon effekt på cyklisternas hastighet. Vid uppföljande intervjuer framkom att cyklister har svårt att följa en sådan hastighetsbegränsning eftersom de flesta inte har hastighetsmätare på sina cyklar. Många cyklister var också skeptiska till hinder, avsmalningar eller andra åtgärder för sänkning av hastigheten.
– Dessa hinder är dels riskåtgärder som bidrar till högre olycks- och skaderisk. Samtidigt kan uppmärksamhetseffekten av dem klinga av vid en överanvändning. I de situationer det ändå är motiverat att dämpa cyklisters hastighet, vid till exempel vägarbeten eller cykelbanor förbi skolor eller äldreboende bör information i form av varningsskyltar och vägmarkeringar användas.
Enligt gällande lagstiftning är det inte möjligt att införa en hastighetsbegränsning som är lägre än 30 kilometer i timmen.
– Medelhastigheter för cyklister är i de flesta fall runt 20 kilometer i timmen. Endast en liten andel cyklar fortare än 30 kilometer i timmen. Därmed skulle en hastighetsbegränsning endast beröra ett fåtal. Det är heller inte klarlagt vilken hastighet som är lämplig ur trafiksäkerhetssynpunkt.
Studien genomfördes av Trivector Traffic i samarbete med VTI och på uppdrag av Trafikverket. Syftet var att undersöka hur hastighetsbegränsningar och andra hastighetsdämpande åtgärder används och kan användas på cykelvägar i Sverige, samt vilken potentiell trafiksäkerhetseffekt de kan ha.
– Det är troligt att kronisk eller långvarig retning av immunsystemet bidrar till att sjukdomen utvecklas. Men det kan också finnas en ärftlig komponent, säger Lena Brandefors, doktorand vid Umeå universitet.
Waldenströms makroglobulinemi är en långsamväxande form av lymfkörtelcancer. Den som insjuknar kan bland annat få låga blodvärden, lymfkörtelförändringar samt förstorad mjälte och lever. Sjukdomen går inte att bota, och behandling sätts därför inte in förrän den ger symtom. Behandlingen håller tillbaka sjukdomen så att patienten blir symtomfri.
Waldenström beskrev sjukdomen
Waldenströms makroglobulinemi, även kallat lymfoplasmocytiskt lymfom, har fått sitt namn från den svenske läkaren Jan Waldenström som 1944 första gången beskrev sjukdomen.
Sjukdomen är tre gånger så vanlig i Sverige som i världen i övrigt, och fyra till fem gånger så vanlig i norra Sverige. Dock är den även här ovanlig jämfört med andra cancerformer. I genomsnitt insjuknar årligen knappt en person på 50 000 i Norrbotten och Västerbotten.
Koppling till immunförsvaret
Orsaken till Waldenströms makroglobulinemi är ännu inte helt klarlagd. Sjukdomen är vanligare bland män, äldre och bland personer med autoimmuna sjukdomar eller vissa infektioner. Det talar för att stimulering av immunförsvaret bidrar till utvecklingen. De regionala variationerna och att det finns familjer där flera familjemedlemmar drabbats, talar för att även genetiska faktorer kan spela in. I familjer med flera drabbade hade också många familjemedlemmar autoimmuna sjukdomar som reumatism eller andra blodcancersjukdomar.
En vanlig behandling vid Waldenströms makroglobulinemi är en kombination av cytostatika och rituximab, en substans som består av en antikropp som riktas mot ett protein på tumörcellens yta. I sin avhandling visar Lena Brandefors att överlevnaden har ökat under 2000-talet. Under perioden 2000 – 2006 levde 61 procent fem år efter insjuknandet. Under perioden 2007 – 2014 hade femårsöverlevnaden ökat till 70 procent. Förbättringen kan eventuellt hänga samman med att rituximab började användas 2007.
Ingen screening
– Eftersom det är en så pass ovanlig sjukdom och eftersom prognosen inte påverkas av hur tidigt sjukdomen upptäcks är det dock inte meningsfullt med någon allmän screening, säger Lena Brandefors.
Avhandlingen baseras på studier av 1500 patienter med olika lymfkörtelcancersjukdomar som under åren 2000 – 2014 registrerades i Svenska lymfomregistret. Eftersom Waldenströms makroglobulinemi är så ovanligt finns få kontrollerade studier och registerstudier över tid kan därför bidra med värdefull information om förekomst, behandling och prognos.
Lena Brandefors, överläkare vid hematologen vid Sunderby sjukhus i Luleå, och forskare vid Umeå universitet, lena.brandefors@norrbotten.se
Moores lag förutsäger att antalet transistorer på ett chip dubbleras varje decennium. Men denna förbättring av elektronikbaserade tekniker kan inte pågå i all oändlighet. När komponenterna blir mycket små, typiskt när dom når nanometer-skala, blir kvantmekaniska effekter viktiga. Detta utgör en begränsning av nuvarande teknologi för databehandling och högpresterande beräkningar.
Figuren visar hur laserljuset skapar en optisk övergång mellan olika vågfunktioner som har drastisk skillnad i spinntillstånd. Bild: Uppsala universitet
Forskningsfälten spintronik och magnonik har som ambition att ersätta och komplettera konventionell elektronik. Manipulation av elektronens spinn (i stället för laddning) samt styrning av magnetiska excitationer, så kallade kallade magnoner, har stora möjligheter att erbjuda förbättringar.
För att skapa de tekniska verktygen som krävs behöver man först och främst identifiera de mest lovande materialen, samt förstå hur snabbt man kan manipulera olika spinntillstånd. I en artikel av forskare från National Institute of Standards and Technology i Boulder, USA, Uppsala universitet och Örebro universitet, visas att spinntillstånd kan förflyttas mellan atomer mycket snabbare än förväntat. Materialet som studerades var en så kallad Heusler-legering med komposition Co2MnGe.
Materialet belystes med en ultrasnabb laserpuls, och forskarna kunde detektera hur spinn transfererades mellan Kobolt (Co)- och mangan (Mn)-atomer med en hastighet som tidigare inte kunnat uppmätas. De teoretiska grupperna vid universiteten i Uppsala och Örebro bidrog till studien med kvantmekaniska beräkningar och konceptuella begrepp som förklarar de uppmätta resultaten. Enligt teorin sker med laserljuset en optisk övergång mellan olika vågfunktioner som har drastisk skillnad i spinntillstånd, något som förklarar experimenten.
Yaroslav Kvashnin, forskare vid institutionen för fysik och astronomi, Uppsala universitet, Yaroslav.Kvashnin@physics.uu.se
Erna Delzceg, forskare vid institutionen för fysik och astronomi, Uppsala universitet, erna.delczeg@physics.uu.se
Syftet med Tor är att du som användare ska kunna surfa på webben anonymt utan att information om vilka sidor du besöker registreras. De brister som forskarna hittat skulle kunna göra det möjligt för attackerare att ändå, och i vissa fall se vilka sidor du besöker.
– När en sida via Tor laddas ner sker en mängd aktiviteter över internet som till exempel att domännamn slås upp, bilder hämtas och reklamföretag kontaktas för att visa annonser. Om en attackerare har möjlighet att se en liten del av den här informationen kan den användas för att göra attacker som bygger på artificiell intelligens bättre.
– Potentiella attackerare skulle till exempel kunna vara länder som vill övervaka sina medborgare eller censurera tillgången till vissa sidor, säger Tobias Pulls, lektor i datavetenskap vid Karlstads universitet som tillsammans med doktoranden Rasmus Dahlberg står bakom upptäckten.
Tagit fram pålitligare tekniker
Tidigare har tekniker som använder AI för att analysera krypterad Tor-trafik ansetts rätt så opålitliga för attackerare att använda.
– Nu när vi bättre förstår hur attackerna kan göras mer pålitliga så kan vi bygga bättre försvar, säger Tobias Pulls. Vi har bidragit till små ändringar i Tor-nätverket för att det ska bli svårare för attackerarna att komma åt informationen, en kortsiktig lösning. På lång sikt kommer Tor behöva nya typer av skydd. Det jobbar vi för fullt på just nu.
Kan man lita på Tor?
Tobias Pulls menar att användarna fortfarande kan lita på Tor som ett säkert nätverk för att surfa anonymt.
– Alla andra alternativ är uppenbart sämre, till exempel om du använder VPN eller bara surfar på webben på vanligt sätt.
Tor-utvecklarna har visat stort intresse för resultaten och har anammat forskarnas förbättringsförslag. De publicerade även ett inlägg på Tors officiella blogg samtidigt som den vetenskapliga artikeln publicerades.
Arbetet har finansierats av Internetstiftelsen och KK-stiftelsen.
Vetenskaplig artikel:
Website Fingerprinting with Website Oracles (pdf).
Många fågelarter som lever nära människor visar en nedåtgående trend. Det gäller till exempel gråsparven som har minskat med 70 procent i Europa sedan 1980. När människor byter tak eller förbättrar isoleringen på ett hus försvinner hålrum och skrevor som fåglar kan använda för att bygga bo.
– I en tidigare studie visade vi att äldre bebyggelse i polska byar hyste fler arter och individer av fåglar än nybyggda hus. När vi hade besökt ett stort antal byar insåg vi att många äldre byggnader hade renoverats och att det skulle kunna vara ytterligare ett hot mot många fågelarter, säger Zuzanna Rosin, forskare vid SLU och vid Adam Mickiewicz University i Polen.
Fågelskådare räknade fåglar
Zuzanna Rosin och hennes kollegor har studerat sambandet mellan fågellivet och andelen byggnader som är renoverade eller nybyggda i polska byar. Erfarna fågelskådare besökte byarna och räknade fåglar längs 600 meter av en bygata. Resultaten från studien visar att en ökande andel renoverade och nya hus kan ha en dramatisk effekt på fåglar som bygger bon inuti eller på byggnader.
Gråsparv är en av de arter som använder hål i byggnader för att bygga bo. Bild: Marta Świtała
– Enligt våra data minskade antalet fåglar inom de arter som bygger bon i och på hus med 50 procent från de äldsta byarna till de mest moderniserade, säger Zuzanna Rosin.
Det handlade om 13 arter, bland annat gråsparv, ladusvala, hussvala och sädesärla.
Hus på landsbygden rivs eller moderniseras
Polens landsbygd har förändrats mycket efter Berlinmurens fall 1989. Många mindre jordbruk har lagts ner på grund av dålig lönsamhet. Nya hus som enbart är bostäder har byggts. Äldre hus har rivits eller renoverats. Bakom utvecklingen ligger bland annat förändrad jordbrukspolitik och att alltfler människor flyttar till byarna för att pendla till arbete i städerna.
En annan orsak är nationella och europeiska mål för att minska energiförbrukningen. Eftersom byggnader i Europa förbrukar 40 procent av energin och står för 36 procent av koldioxidutsläppen är energieffektivisering centralt för att minska påverkan på klimatet. Husägare kan också få bidrag för modernisering. För att säkerställa hållbar utveckling måste samhället uppmärksamma hur energisparande åtgärder kan påverka bobyggande fåglar, anser forskarna.
– En utmaning inför framtiden är att hitta lösningar som är både energieffektiva och bra för biologisk mångfald, säger Zuzanna Rosin.
Holkar kan hjälpa fåglar när husen förändras
Fågelvänlig arkitektur kan handla om att sätta upp holkar eller att integrera potentiella boplatser, såsom hålrum och skrevor, i designen för nya och renoverade hus. Det kan också handla om att bevara strukturer hos de äldre byggnaderna vid renoveringen, till exempel utvändiga tvärbjälkar.
– Det vi som samhälle måste inse är att det är viktigt för vårt välmående att bevara biologisk mångfald. Sparvarnas tjatter utanför fönstret är inte bara trevligt bakgrundsljud i vår vardag. Det hör ihop med kvaliteten i vår livsmiljö. Tyvärr är det fler och fler som inte hör gråsparv och andra fåglar som följer oss människor, säger Zuzanna Rosin.
Resultaten är intressanta för arbetet med att bevara fåglar även i Sverige och andra länder. De flesta av de bobyggande arterna i studien hittar vi i hela Europa, och vissa av dem i hela världen. I största delen av utbredningsområdet behöver de byggnader för att hitta boplatser.
Zuzanna Rosin, forskare, Institutionen för ekologi, SLU, och Adam Mickiewicz University i Polen, zuzanna.rosin@slu.se
Matt Hiron, forskare, Institutionen för ekologi, SLU, matthew.hiron@slu.se
– Normala D-vitaminnivåer är positivt både för friska och sjuka barn. Det kan vara så att de barn som hade vitaminvärden under 50 nmol/L, som är gränsen för brist, hade en svårare cancersjukdom. Framtida studier behöver undersöka om förbättring av D-vitaminstatusen kan leda till bättre överlevnad, säger Natalja Jackmann, barncancerläkare och forskare vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet.
I den aktuella studien undersöktes blodprover från närmare 300 barn med olika former av leukemi, framförallt akuta lymfatiska och myeloiska leukemier. Blodproverna, som sparats vid Uppsala Biobank, togs i samband med cancerdiagnostik.
D-vitaminbrist hos en tredjedel med leukemi
– Resultaten visar att drygt en tredjedel av barnen med leukemi hade D-vitaminbrist, det vill säga värden under 50 nmol/L och bara 27 procent hade optimala nivåer på 75 nmol/L eller mer, säger Natalja Jackmann.
D-vitamin bildas i huden när man vistas i solsken. Man kan också få i sig vitaminet genom ett intag av D-vitaminrik kost såsom fet fisk, ägg och kött samt D-vitaminberikade mjölkprodukter. Tidigare forskningsstudier har visat att 20-50 procent av friska barn i Sverige har D-vitaminbrist (halter under 50 nmol/L). Det är också känt att äldre barn är mer utsatta än yngre, vilket kan bero på mer stillasittande aktiviteter och mindre lek utomhus.
Svårt få tillräckligt med D-vitamin
Barn som genomgår cytostatikabehandling kan ha svårt att få i sig tillräckligt allsidig kost vilket kan leda till D-vitaminbrist. De rör sig ofta mindre och bör dessutom undvika direkt solljus under strålbehandling och under en viss tid efter blodstamcellstransplantation. Låga D-vitaminhalter kan påverka kalciumnivåerna i blodet negativt vilket i sin tur kan leda till att skelettet blir mjukt och missformat, bensmärtor och problem med tänderna. Även risken för benbrott ökar.
Hälsoeffekter av D-vitamin
D-vitamin bildas i huden när man vistas i solsken och bidrar till normala kalciumnivåer i blodet. Man kan också få i sig vitaminet genom ett intag av D-vitaminrik kost såsom fet fisk, ägg och kött samt D-vitaminberikade livsmedel såsom mjölk.
Vitaminet har en avgörande roll för kalciumomsättning och uppbyggnad av skelettet. Brist på D-vitamin medför ökad risk för rakit (engelska sjukan) som leder till ett mjukt och missformat skelett samt ben- och muskelsmärtor. Numera är rakit betydligt ovanligare i Sverige än för 20-30 år sedan. Bristsjukdomen förekommer dock ofta i samband med lever- eller tarmsjukdomar, men även hos njursjuka barn.
Ny forskning tyder också på att D-vitamin har betydelse för uppkomsten av andra sjukdomar. Man diskuterar bland annat samband mellan D-vitaminbrist och cancersjukdomar, hjärtsjukdomar, diabetes, depression och alzheimer.
Forskningsstudier i Uppsala visar att ålder och årstid (höst, vinter, vår) vid diagnos, samt AML-diagnos (Akut myeloisk leukemi) påverkar D-vitaminstatusen negativt. Likaså att D-vitaminbrist blivit vanligare med tiden. Barn som insjuknar nu har lägre D-vitaminnivåer än barn som insjuknade på 1990-talet. När forskarna i den aktuella studien justerade för dessa faktorer stod det klart att en för låg D-vitaminstatus (under 50 nmol/L) var associerad med sämre överlevnad hos barn upp till sex års ålder.
Borde inte de nya rönen leda till rekommendationer om screening för alla barn med leukemidiagnos?
– Det är för tidigt att dra den slutsatsen. I likhet med friska barn rekommenderas D-vitamindroppar till alla under två år. Medvetenheten har också blivit bättre inom barncancervården, exempelvis att barn med mörk hud och dålig nutritionsstatus snabbare kan utveckla D-vitaminbrist. Vissa riskgrupper screenas för D-vitaminbrist och får extra D-vitamintillskott om detta behövs, bland annat barn med akut lymfatisk leukemi och barn som genomgår blodstamcellstransplantation. Dessutom får alla barn med cancer träffa en dietist, säger Natalja Jackmann.
Analys under behandlingen
Just nu pågår en prospektiv studie i Uppsala, i samarbete med Karolinska universitetssjukhuset, där man analyserar barnens mående och livsstil under behandlingstiden. Föräldrar får svara på en enkät om livsstil, mat samt härkomst. Dessutom tas blodprover var tredje månad under två års tid som fryses ned för analys av bland annat D-vitaminvärden.
– Om det visar sig att barn med cancer, som har höga D-vitaminvärden, mår bättre än de med låga värden kan det bli aktuellt med en större, randomiserad studie där den ena gruppen får vitamintillskott och den andra placebo. På sikt kan behandlingsrekommendationerna behöva ändras och screening införas, men innan dess krävs mer forskning, säger Natalja Jackmann.
Superluminösa supernovor är universums mest ljusstarka explosioner. Trots att supernovan SN 2006gy är en av de mest välstuderade har forskare hittills varit osäkra på hur den uppstod. Nu har forskare från Stockholms universitet tillsammans med japanska kollegor upptäckt höga halter av järn via spektrallinjer som aldrig tidigare observerats vare sig i supernovor eller i andra astrofysikaliska objekt. Det har lett fram till en ny förklaring till hur supernovan uppstod.
Superluminösa supernovor
Bild: Fox, Ori D. et al. Mon.Not.Roy.Astron.Soc. 454 (2015) no.4
Superluminösa supernovor är universums mest ljusstarka explosioner. Under några månader utstrålar de lika mycket energi som solen gör under hela sin livstid och når en maximal ljusstyrka på samma nivå som en hel galax. Varifrån denna energi kommer och vilken typ av stjärnsystem som exploderat är än så länge oklart och omdebatterat.
– Ingen hade testat att jämföra spektra från neutralt järn, alltså järn med alla elektroner i behåll, med de oidentifierade emissionslinjerna i SN2006gy, eftersom järn normalt sett är joniserat till högre grad. Vi gjorde det och såg med spänning hur linje efter linje radade upp sig precis som i det observerade spektrumet, säger Anders Jerkstrand, Institutionen för astronomi, Stockholms universitet.
– Än mer spännande blev det då det snabbt visade sig att det måste röra sig om mycket stora mängder järn – minst en tredjedel av solens massa – vilket direkt uteslöt en del gamla modellscenarion och i stället öppnade dörren för ett nytt.
Dubbelstjärna som exploderade
Föregångaren till supernovan SN 2006gy var, enligt den nya modellen, en dubbelstjärna bestående av en vit dvärg i samma storlek som jorden och en väterik massiv stjärna lika stor som vårt solsystem i nära omlopp kring varandra.
När den väterika stjärnan expanderade sin mantel, något som sker sent i livet hos denna typ av stjärna när nytt bränsle antänds, fångades den vita dvärgstjärnan innanför manteln och virvlade ner mot centrum av den större stjärnan. När den nådde kärnan exploderade den instabila vita dvärgen och en så kallad Typ Ia supernova uppstod. Denna supernova kolliderade sedan i sin tur med manteln, som slungats iväg under invirvlingen, och i denna gigantiska kollision uppstod alltså SN 2006gy.
– Att en Typ Ia supernova verkar ligga bakom SN 2006gy vänder upp och ner på vad de flesta forskare utgått från, säger Anders Jerkstrand.
– Insikten att en vit dvärg kan befinna sig i nära omlopp med en massiv väterik stjärna, och explodera snabbt vid invirvling, ger viktig ny information för teorin kring evolutionen av dubbelstjärnor samt de förhållanden som krävs för att en vit dvärg ska explodera.
Dessutom innebär forskarnas upptäckt av den nya spektraldiagnostiska metoden med järn nya möjligheter att göra astrofysikaliska undersökningar i andra sammanhang.
Emissionslinje
En emissionslinje är en ljus linje i ett spektrum från en ljuskälla. Linjerna uppkommer genom att varje ämne i ljuskällan avger ljus med vissa specifika våglängder, på så sätt är det möjligt att se vilka ämnen som ingår i ljuskällan. Emissionslinjer förekommer exempelvis i ljus från vissa typer av astronomiska objekt.
Antikroppsläkemedel är den snabbast växande typen av läkemedel och används redan i dag för behandling av en rad olika sjukdomar, bland annat cancer. Antikroppar är en del av immunförsvaret, med uppgift att identifiera främmande föremål, som exempelvis bakterier eller parasiter i kroppen. Genom att binda till en specifik målstruktur på en cell kan antikroppen antingen förmå cellen att begå självmord eller aktivera andra delar av immunförsvaret till att oskadliggöra den infekterade cellen.
På ytan av alla celler finns hundratals olika receptorer, proteiner. Vilka receptorerna är varierar och alla som skiljer sig åt mellan sjuka och friska celler kan potentiellt användas för behandling med antikroppsbaserade läkemedel. Det är svårt att på förhand veta vilka receptorer – eller målstrukturer – som passar för att utveckla antikroppsbaserade läkemedel. Det gör att det i dag utvecklas många antikroppar parallellt som på olika sätt använder de fåtal målstrukturer som man vet är lämpliga för antikroppsbehandling.
– Det är ett problem eftersom få nya typer av antikroppsläkemedel upptäcks, säger Anne Ljungars, Lunds tekniska högskola, som i en avhandling visar att en ny teknik skapar stora möjligheter att hitta många fler antikroppar än tidigare.
Ett sätt att hitta antikroppar för läkemedel är att använda så kallad fagdisplay där man letar i ett jättelikt bibliotek, ofta med mer än tio miljarder olika antikroppar. Att då hitta den enskilda antikropp som fungerar bäst kräver mycket arbete.
Letar antikropp och mål samtidigt
Traditionellt arbetar man efter en hypotes där man först hittar en receptor som man tror är lämplig för antikroppsläkemedel. Därefter letar man efter antikroppar som binder till den receptorn. Men genom att kombinera nya tekniker med att samtidigt leta efter både antikroppar och de receptorer de fäster på kan man hitta många fler antikroppar än tidigare.
Fagdisplay
En fag är ett virus som kan infektera bakterier. I fagdisplay av antikroppar använder man fager som en slags ”behållare” för olika antikroppsgener (alltså beskrivningen av hur man tillverkar antikroppen). Själva antikroppen sitter fast på utsidan av ”behållaren” och på så sätt skapas en länk mellan antikroppens funktion och dess utseende. När man letar efter antikroppar som binder till målstrukturer, alltså någon av de hundratals receptorer som finns på cellytan, så använder man målstrukturerna som bete. När man sedan fiskar upp betet så följer de antikroppar som bundit till receptorn med. Genom selektion i flera steg väljs senare de mest intressanta antikropparna ut och då vet man både hur antikroppen ser ut och får via behållaren information om antikroppen så att man kan tillverka fler sådana antikroppar.
– Det vi gör är att vi hittar antikroppar mot massor av olika receptorer på cellen och tittar på dessa antikroppars funktion direkt. Strategin är att förutsättningslöst testa antikroppens funktion, till exempel om den kan döda en tumörcell. När man har identifierat vilka antikroppar som fungerar bestämmer man sedan genom olika försök vilken receptor som dessa binder till. På så sätt har vi hittat antikroppar som binder till cancerceller, men inte till normala celler hos friska personer, säger Anne Ljungars, som samarbetat med BioInvent International AB.
Hon letar alltså efter antikroppar och målstrukturer samtidigt i stället för att först hitta en målstruktur och därefter leta efter en passande antikropp. Det är denna strategi kombinerad med modern teknik som gör att man kan hitta många fler antikroppar än tidigare.
Viktigt för utvecklingen av nya antikroppsläkemedel
– Metoden kommer att vara viktig för utvecklingen av framtida antikroppsläkemedel, vilka kan användas för behandling av många olika sjukdomar, säger Anne Ljungars.
Ett resultat är att hon hittade antikroppar mot en ny målstruktur som är bättre på att döda tumörceller för en viss typ av leukemi än den typ av antikropp som används idag. En antikropp mot denna nya målstruktur håller nu på att utvecklas till ett nytt läkemedel och testas just nu på människor.
Tekniken i grunden bygger på fagdisplay av antikroppar, en metod som utvecklats av nobelpristagaren Sir Gregory Winter. Detta kompletterat med nya tekniker har lett fram till den nya metoden. Och nu kommer han till Lund för att vara opponent vid disputationen.
– Det känns väldigt roligt, även om det också är lite nervöst. Men man kan inte tänka sig någon bättre. Dels utvecklade han fagdisplay-tekniken så att den kan användas för att hitta antikroppar, dels är han en framgångsrik entreprenör som har startat flera bolag som utvecklat antikroppar till läkemedel, säger Anne Ljungars.
Anne Ljungars, industridoktorand vid Institutionen för Immunteknologi vid LTH, Lunds universitet, anne.ljungars@immun.lth.se
– För att kyla ner klimatet lokalt försöker man till exempel i Singapore motverka hettan i storstaden genom att odla växter på taken, säger Deliang Chen, professor i fysikalisk meteorologi och medlem i FN:s klimatpanel IPCC.
Industrier och transportmedel står för den största klmatpåverkan, men även markanvändning har betydelse för koldioxidhalten i atmosfären och klimatet. Maskiner och lampor påverkar klimatet genom att den energi de konsumerar försvinner ut i atmosfären, även om dess inverkan på jordens temperaturökning är mycket mindre än utsläppen av växthusgaser.
Maskiner och apparater påverkar
– Det kan gälla uppvärmning eller nedkylning av hus, energi från tvättmaskiner, dammsugare, diskmaskiner, lampor och andra apparater. Detta direkta energiutsläpp har det hittills inte funnits någon siffra på globalt och det har inte heller funnits någon detaljrik kartläggning, säger Deliang Chen.
Med hjälp av en ny metod har han och hans forskarkollegor analyserat befintlig data. Nattbelysning har kartlagts via satelliter, forskarna har studerat befolkningstäthet och analyserat siffror på energiförbrukning.
– Vi har då kunnat se hur energikonsumtionen har ökat och kunnat beräkna hur den troligen kommer att öka i framtiden.
Tio procent av den globala värmeökningen
Genom att analysera dessa stora mängder data har forskarna funnit att maskiner och apparater globalt konsumerar runt tre gånger så mycket energi som för femtio år sedan.
– Det motsvarar drygt tio procent av den globala värmeökningen av växthusgaser under samma period. Men lokalt kan den energikonsumtion som maskiner och lampor står för vara mycket högre och ge upphov till stora lokala temperaturhöjningar, ändrade regnmängder och vindar.
Studien visar att det finns särskilt utsatta områden, så kallade ”hot spots”, storstadsområden där energikonsumtionen är väldigt hög. Resultaten av studien öppnar nya möjligheter för att studera påverkan av direkt energianvändning lokalt på jordens klimat.
– Samtidigt visar studien betydelsen och behovet av att vi alla bidrar till att den direkta energi som släpps ut från apparater minskar.
Deliang Chen, professor vid institutionen för geovetenskaper, Göteborgs universitet, deliang@gvc.gu.se
Ett av de mer udda språkdragen i det svenska språket är att vi kan utelämna verbet har och hade i bisatser. I huvudsatser måste hjälpverbet finnas med, som i ”hon har skrivit en bok”. I bisatser däremot kan det utelämnas, som i ”hon berättade att hon skrivit en bok” utan att betydelsen påverkas.
Vad som ligger bakom svenskans hjälpverbsutelämning har diskuterats flitigt i den tidigare forskningen. Teorierna kan delas in i två huvudfåror: dels har man åberopat den tyska språkkontakten, dels har olika inhemska faktorer föreslagits.
Omfattande språkkontakt med tyska
Utelämning av har och hade spreds i svenskan i slutet av 1600-talet och i Linnéa Bäckströms avhandling förklaras att den utvecklingen orsakades av den omfattande språkkontakten med dåtidens högtyska.
– Mina resultat pekar mot att det är den svensk-tyska språkkontakten som orsakat uppkomsten. I högtyskan var det vid tiden mycket vanligt att utelämna de temporala hjälpverben haben och sein i formella, skriftspråkliga genrer, säger Linnéa Bäckström.
Hon redogör för den språkkontaktbetingade förändringen med hjälp av en lingvistisk förklaringsmodell, vilket har saknats i den tidigare forskningen. Med modellen kan man följa den svenska utvecklingen, i relation till högtyskans språkbruk.
Utveckling av svensk supinumform
Förutom utelämning av har och hade i svenskan kan också formen ha utelämnas i flera konstruktioner. Det vanligaste sättet är att utelämna ha efter andra hjälpverb, som i hon skulle skrivit boken eller hon borde skrivit boken.
– Man har länge antagit att denna variant förekommit ända sedan fornsvensk tid. Men jag visar att detta uttryckssätt snarare utvecklades först vid sekelskiftet 1600/1700, i analogi med den just uppkomna utelämningen av formerna har och hade. Att utelämningen av formen ha inte alls varit vanlig så lång tid som man tidigare trott var det mest oväntade resultatet, säger Linnéa Bäckström.
I avhandlingen föreslås också att det nya hjälpverbslösa konstruktionssättet bidrog till utvecklingen av svenskans supinumform, till exempel ”skrivit”, som skiljer sig från perfekt particip, till exempel ”skriven/skrivet”.
Tre grammatiska förändringar
Sammantaget presenteras en grammatisk förändring i svenskan som består av tre skeden: Först sprids utelämning av har och hade under sent 1600-tal, efter högtyska förebilder. Därefter blir det vanligt att också utelämna formen ha, och avslutningsvis uppstår supinumformen som avviker grammatiskt från perfekt particip.
För föräldrarna kan separationen innebära bland annat skuld och tomhet över att inte kunna vara nära sina nyfödda. För barnen är förlusten av föräldrarnas närhet en av de största stressfaktorerna tidigt i livet. Men barnets stress kan minskas genom att vårdas hud-mot-hud på förälderns bröst, istället för i kuvös.
– Att föräldrar har hudkontakt med barnet har visat sig ge positiva effekter för barnets utveckling, men hur samspelet mellan mor och barn påverkas, finns det inga entydiga resultat på. Därför ville vi undersöka det, säger Charlotte Sahlén Helmer, doktorand vid Linköpings universitet.
Olika mycket hudkontakt
I studien undersökte forskarna samspelet mellan mödrar och barn som fötts för tidigt, i vecka 32–36. Studien utfördes på två svenska sjukhus, där föräldrar har möjlighet att vara på sjukhuset hos barnet dygnet runt. 31 familjer deltog och de delades in i två olika grupper. I den ena gruppen skulle mamman ge barnet kontinuerlig hudnära vård, från förlossning till hemgång. I den andra gruppen kunde modern ge barnet så mycket eller lite hudnära vård som hon ville, eller kunde.
Efter fyra månader följde forskarna upp hur mödrarna samspelade med de för tidigt födda barnen. Resultatet visade inga signifikanta skillnader i samspel mellan mödrar och barn som vårdats hud-mot-hud kontinuerligt, jämfört med den grupp mödrar som tillämpat hudnära vård så mycket eller lite de önskade. Vad gäller moderns anknytning till barnen kunde forskarna inte se att hud-mot hud gav några effekter vad gäller exempelvis mödrarnas acceptans eller känslighet gentemot barnen. Det fanns heller inget samband mellan antal timmar av hudnära vård och kvaliteten på samspelet.
Fungerande samspel trots separation
– En del menar att hudnära vård automatiskt ger god anknytning mellan mor och barn. Vår studie visar att det kanske inte är så. Det kan vara en lättnad för de föräldrar som inte kan ha sitt barn hudnära dygnet runt, att veta att man kan få ett fungerande samspel i alla fall. Men, de här resultaten måste följas upp med vidare studier, säger Charlotte Sahlén Helmer.
Studien är en del av ett större projekt som undersöker effekter av hudnära vård för prematura barn.
De sjukhus som deltagit i studien är Linköpings universitetssjukhus samt Sachsska barn- och ungdomssjukhuset som tillhör Södersjukhuset i Stockholm.
Kontakt:
Charlotte Sahlén Helmer, doktorand, charlotte.sahlen.helmer@liu.se , tel: 010-1031115
– Utlandsfödda är generellt mycket tacksamma för hiv-vården på infektionsklinikerna, men de har svårare med kontakterna i övriga vården, konstaterar Manijeh Mehdiyar, disputerad inom global hälsa vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.
Hennes avhandling bygger bland annat på kvalitativa intervjuer, individuellt med utlandsfödda med hiv och i grupp med vårdpersonal på infektionskliniker. Övergripande syfte var att fördjupa kunskaperna om hur hiv-positiva med invandrarbakgrund upplever livet i Sverige, och sina vårdkontakter.
– En viktig slutsats är att det saknas nätverk och patientorganisationer för gruppen hiv-smittade med utländsk bakgrund, det framgår av intervjuerna med både patienter och vårdpersonal, säger Manijeh Mehdiyar.
I en av delstudierna görs även jämförelser mellan utlandsfödda med hiv (540 personer) och svenskfödda med hiv (299). Gruppen på totalt 839 individer utgjorde samtliga kända hiv-fall i Västra Götaland under en given period 2018.
Större andel hiv-smittade kvinnor
Studien baserades på data från nationella kvalitetsregistret InfCare HIV, inklusive svar på frågor om upplevd fysisk och psykisk hälsa, biverkningar med mera, som bearbetats och analyserats.
De utlandsfödda hiv-patienterna i materialet var yngre (medianålder 32 år mot 37 för svenskfödda), andelen kvinnor högre (54 procent mot 18) och heterosexuell smittväg vanligare (67 procent mot 44 bland svenskfödda).
Sen diagnos var också vanligare hos de utlandsfödda jämfört med svenskfödda. Vidare hade den genomsnittliga migranten med hiv sämre immunförsvar, lägre dosefterlevnad (85 procent mot 94 hos svenskfödda) och oftare biverkningar (24 procent mot 15).
Att utlandsfödda mer sällan fick dyrare läkemedel, med färre biverkningar, kan enligt Manijeh Mehdiyar förklaras med att gruppen även omfattade personer utan uppehållstillstånd, som inte fick stanna i Sverige någon längre tid. Hiv-behandlingar inleds ofta med mer basala läkemedel.
Överdriven spritning
Relativt många utlandsfödda med hiv var mycket nöjda med sin fysiska hälsa (34 procent mot 22 för svenskfödda), samtidigt som andelen missnöjda eller mycket missnöjda också var högre (11 procent mot 7). Inom psykisk hälsa fanns inga signifikanta skillnader mellan grupperna.
I de kvalitativa delarna av sin forskning ser Manijeh Mehdiyar tydliga mönster av ensamhet och utsatthet hos utlandsfödda med hiv, även när de är bland egna landsmän, där stigmat kring hiv kan vara mycket starkt.
Det handlar också om hur osäkerhet hos vårdpersonal utanför hiv-vården kan yttra sig; En vårdanställd vars blick slocknar när han eller hon får vetskap om patientens hiv, eller en till synes överdriven spritning av ytor och utrustning när en person med hiv lämnar ett undersökningsrum.
– Det här är inte rimligt med tanke på de kunskaper vi har i dag, och det ger en känsla av att inte bli väl behandlad. Forskningen visar att det behövs mer stöd, bättre kommunikation och riktade insatser, i synnerhet för gruppen utlandsfödda med hiv, säger Manijeh Mehdiyar.
Margaretha Häggström, doktorand inom pedagogiskt arbete har bland annat studerat två skolklasser på låg- och mellanstadiet när de haft undervisning i ett närliggande skogsområde och där estetiska processer haft en avgörande roll.
Resultaten visar att när eleverna gavs utrymme till ett lekfullt utforskande i skogen, i kombination med faktasökande, väcktes inte bara deras intresse för växter utan också deras vilja att engagera sig för miljön och biologisk mångfald.
– Eleverna valde att städa i skogen, göra skyltar mot nedskräpning och till och med att demonstrera för att ”rädda djuren, naturen och jorden”. Och detta var två år innan Greta Thunberg inledde sin skolstrejk som inspirerat skolungdomar över hela världen, säger Margaretha Häggström.
Viktigt med undervisning i naturmiljö
Forskningen i skolklasserna utformades tillsammans med lärarna. Upplägget var att eleverna skulle vistas i ett närliggande skogsområde vid upprepade tillfällen, att de skulle ges mycket tid att utforska skogen och att lärarna skulle ge dem flera olika uppgifter med syfte att öka intresset för träd och växter.
Elevernas förståelse för miljön förändrades i takt med att de utvecklade relationer till träden och växterna. Istället för att betrakta träden och växterna som döda ting kom de att betrakta dem som levande organismer som människan behöver bry sig om.
– En slutsats jag drar av avhandlingen är vikten att låta lärare genomföra en form av miljöundervisning som förvisso är tids- och resurskrävande, men som i förlängningen innebär att elevers förståelse för naturmiljöer och människans påverkan på miljön fördjupas, säger Margaretha Häggström.
Blinda för plantorna
Avhandlingen är en del av forskningsprojektet Bortom ”Plant Blindness”: Att se växternas betydelse för en hållbar värld vars syfte är att undersöka hur möten med växter och natur kan öka kunskapen om växter och växters betydelse för liv på jorden. Med begreppet ”Plant Blindness”, eller växtblindhet, avses människans bristande förmåga att se och lägga märke till växter i den omgivande miljön, vilket leder till okunskap om växters funktioner och att deras egenskaper inte värdesätts.
Forskarna har ur ett rättviseperspektiv undersökt hur tre västsvenska kommuner tillämpat Bosättningslagen. De har även följt den mediala debatten och intervjuat nyanlända om deras boendesituation – alltihop sammanfattat i rapporten Migrationens ojämna geografi: Bosättningslagen ur ett rättviseperspektiv (pdf), som presenteras i dag.
Rättvis fördelning för kommunerna
– Våra viktigaste iakttagelser är att lagen har öppnat för mycket skilda tillämpningar med en osäkerhet kring rättspraxis, och att nyanlända lever i stor oro över sin boendesituation och vart de skall ta vägen i ett land med bostadsbrist i flertalet kommuner, säger Kristina Grange, professor i stadsbyggnadsteori vid Chalmers.
Bosättningslagen infördes i mars 2016 i syfte att skapa en mer rättvis fördelning av nyanlända, och med ambitionen att skapa bättre förutsättningar för nyanlända att komma in i samhället. Ett av målen med lagen var en tydlig omfördelning av anvisningar från glesbygdskommuner till tillväxtkommuner med goda arbetsmarknadsförutsättningar. Många nyanlända har därför anvisats boende i kommuner där bostadsbristen är som störst.
– Vi kan konstatera att en ”rättvis fördelning av nyanlända” framförallt har handlat om rättvisa mellan kommuner, och i mindre grad om rättvisa för den nyanlände, säger Kristina Grange.
Mycket skilda tillämpningar
Konsekvensen är mycket skilda tillämpningar där några av Sveriges kommuner har erbjudit uppställda husvagnar på grusplaner, medan andra har haft högt ställda ambitioner att fördela bostäder i stadsdelar som inte tidigare tagit emot många nyanlända.
Efter lagens införande gav Förvaltningsrätten kommuner rätt att säga upp kontrakten med nyanlända redan efter två år, med konsekvensen att många av Sveriges kommuner inte heller tar ansvar efter två år utan hänvisar till kommunal likabehandling.
– Det här skapar mycket stress hos dem vi talat med. Många nyanlända har svårt att komma in på den svenska bostadsmarknaden och riskerar att hamna i akut hemlöshet, säger universitetslektor Nils Björling, som tillägger:
– Man kan fråga sig om det verkligen var så nyanlända skulle hjälpas in i det svenska samhället?
Borde inkludera alla
Trots Bosättningslagens ambition att fördela ansvaret för bosättning av nyanlända över Sveriges alla kommuner menar forskarna att lagen inte har förmått ändra på de underliggande samhälleliga strukturer som fortsätter generera orättvisor på bostadsmarknaden.
– Vår konklusion är att ett sådant ansvar inte endast kan läggas på kommunal nivå. En svensk bostadspolitik värd namnet bör inte ställa grupper mot grupper – Sverige behöver en nationell och långsiktigt ansvarsfull social bostadspolitik som inkluderar alla, avslutar Kristina Grange.
Fallstudier i tre västsvenska kommuner
Från 1 mars 2016 gäller att alla Sveriges kommuner inom två månader skall ordna bostad till de nyanlända som har beviljats uppehållstillstånd och som enligt Bosättningslagen har anvisats till kommunen (Lag 2016:38). Ambitionen med lagen var att åstadkomma en mer rättvis fördelning av nyanlända i landet.
Syftet med forskningsstudien har varit att granska hur Bosättningslagen har tillämpats. Det har gjorts genom en överblick över vad som skrivits om lagens tillämpning i Sveriges kommuner, och mer specifikt genom fallstudier i tre kommuner i Västra Götalands län. Diskursiva studier har gjorts av forskningsmaterial, kommunala dokument, tidningsartiklar och rapporter om nyanländas bosättning. Inom ramen för projektet har forskarna även genomfört intervjuer och rumsliga studier. Intervjuer har skett med tjänstepersoner med ansvar för bosättning av nyanlända i de tre fallstudiekommunerna, liksom med representanter för region och länsstyrelse. Utöver detta bygger studien på ett tjugotal intervjuer med nyanlända om deras boendesituation.
Kristina Grange, professor i stadsbyggnadsteori, Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, Chalmers, kristina.grange@chalmers.se
Nils Björling, universitetslektor och arkitekt, Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, Chalmers, nils.bjorling@chalmers.se
Vi använder kakor för att ge dig en bättre upplevelse av vår webbplats.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
