Politiker oroar sig för att förlora i popularitet och inte bli omvalda om de sjösätter tuffa klimatåtgärder. Men enligt en ny studie från Göteborgs universitet kan den rädslan vara ogrundad. Väljarstödet verkar inte påverkas mycket alls, enligt forskarna – som har studerat det som har hänt efter en rad klimatåtgärder i Sverige.
Studier visar att svenskarna är oroade över klimatförändringarna och förväntar sig att politiker tar ansvar i frågan. Samtidigt visar forskning att politiker tvekar att införa klimatpolitiska åtgärder eftersom dessa kan innebära ökade kostnader för konsumenterna, exempelvis höjda drivmedelspriser.
– Politiker är oroliga över att förlora i popularitet och riskera att inte bli omvalda, men våra resultat visar att dessa farhågor inte nödvändigtvis stämmer. Det går att genomföra klimatpolitiska åtgärder i Sverige utan att väljarstödet direkt påverkas, säger Sofia Henriks, doktorand i statsvetenskap.
Elbusspremier och flygskatt
Tillsammans med forskarkollegor har hon undersökt om väljarstödet för sittande regeringspartier har påverkats efter införandet av 21 klimatpolitiska åtgärder i Sverige under 20 års tid. Det handlar exempelvis om kommunala elbusspremier, flygskatt för privatpersoner och subventionerad biogasproduktion för industrin.
Forskarna undersökte först hur åtgärderna presenterades för väljarna via nyhetsartiklar i medier. Alla åtgärder hade fått medieuppmärksamhet, vilket innebär att många hade hört talas om dem.
– I nyhetsartiklarna framställdes subventioner, som elbusspremien och industriklivet som något positivt, medan ökad diesel- och bensinskatt år 2011 beskrevs i mer negativa ordalag, säger Sofia Henriks.
Inga direkta effekter
Därefter studerade forskarna eventuella förändringar i väljarstödet. Deras slutsats: Oavsett hur medier framställde de nya klimatpolitiska åtgärderna har införandet av åtgärderna inte haft några direkta effekter på väljarstödet för sittande regeringspartier.
– Vi studerade resultaten av opinionsundersökningar som genomförts före och efter införandet av de klimatpolitiska åtgärderna. Resultaten visar inga direkta opinionsmässiga konsekvenser av att införa klimatpolitiska styrmedel i Sverige under den här 20-årsperioden, säger Sofia Henriks.
Så gjordes forskningen
Analyserna baseras på 21 klimatpolitiska åtgärder som Sverige skickat in till EU-kommissionen och EEA mellan åren 2000 och 2020 för att visa vilka åtgärder som tagits för att nå de gemensamt överenskomna klimatmålen.
För varje klimatpolitisk åtgärd slumpade forskarna fram svenska nyhetsartiklar för att först ta reda på om klimatåtgärderna hade nått ut till väljarna, samt om de beskrevs i positiva eller negativa ordalag. Data från åtta undersökningsinstitut, totalt 1 618 opinionsundersökningar, användes därefter för att mäta förändringar i väljarstödet, där samtliga institut ställde frågan ”Vilket parti skulle du rösta på om det var val idag?”.
Som kontrollvariabler användes SCB-data över arbetslöshet, konsumentpriser, hushållskonsumtion och konsumentförtroende. I opinionsundersökningarna har antalet som besvarat enkäterna varierat mellan 1 000 och 10 000 personer.
Idag rekommenderas patienter med IBS kostbehandling enligt FODMAP. Men en ny studie visar att symtomen förbättras lika mycket av en diet där socker och stärkelse i maten skippas.
I en studie har forskare vid Lunds universitet undersökt hur socker och stärkelse påverkar mag- och tarmsjukdomen IBS, irritable bowel syndrome. Bakgrunden är att många patienter med IBS har en genetisk variation som hindrar att socker och stärkelse bryts ner i tarmen.
– Då ska vi ge de här personerna mindre socker och stärkelse, tänkte vi, säger Bodil Ohlsson som är professor vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus.
De vanligaste besvären vid IBS är återkommande smärta och uppspändhet i magen, men även diarré och förstoppning kan förekomma.
Mindre socker minskade symtom
Bodil Ohlsson har tidigare gjort en studie där personer med IBS fick äta mat med betydligt mindre socker och stärkelse, så kallad SSRD-diet, samt undvika processad mat som färdigrätter. Resultaten visade att detta minskade symtomen kraftigt.
Men forskarna ville även veta hur bra SSRD-dieten står sig gentemot de striktare råden som listas i FODMAP, se faktaruta nedan. Det är den kostbehandling som för närvarande rekommenderas för IBS-patienter.
En ny studie har därför jämfört de både dieternas effekt vid IBS. Över 150 patienter lottades till att antingen äta mat enligt FODMAP eller SSRD. De följdes sedan under fyra veckor.
Enligt FODMAP-dieten bör baljväxter som bönor undvikas.
Mer om FODMAP och SSRD
FODMAP: Dieten är sedan många år den etablerade behandlingen vid IBS. Det innebär en reglerad kost där listor på livsmedel noggrant ska följas. Maten har lågt innehåll av fermenterbara kolhydrater, sackarider. Fermenterbara kolhydrater leder till ökad vattenhalt i tunntarmen och produktion av gas i tjocktarmen, vilket ger utspänd buk och påverkar avföringen.
Fokus ligger även på att utesluta eller minska gluten, laktos, fruktos, fruktaner, till exempel vete och lök, samt galakto-oligosackarider som finns i baljväxter. Även så kallade polyoler som används som sockerfria sötningsmedel i godis, tuggummi och tabletter ska undvikas.
SSRD: Dieten fokuserar på minskning av sackaros, stärkelse och tillsatt socker. FODMAP är mindre strikt när det gäller detta. En annan skillnad mellan de två dieterna är att SSRD tillåter intag av fruktan, fruktos, laktos och sötningsmedel.
Källa: Bodil Ohlson/Lunds universitet
Dieterna har likvärdig effekt
Resultatet visar att symtomen förbättrades hos 75-80 procent av patienterna i båda grupperna – oavsett vilken diet de följde. Bland dem som drog ner på socker och stärkelse märktes dock en större viktnedgång. Här minskade även sötsuget, vilket Bodil Ohlson ser som positivt eftersom IBS-patienter i snitt väger mer än friska personer.
– Vi vill egentligen inte ens kalla SSRD för en diet. Det är så alla borde äta, inte bara de med IBS. Och till skillnad från Low FODMAP är SSRD lätt att förstå och lättare att följa. Du kan äta av allt när du är bjuden på middag, bara mindre av vissa saker. Om du vilar magen resten av veckan kan du synda lite en dag, säger Bodil Ohlsson.
I framtiden finns en risk att tungmetaller sprids längs världens kuster och rinner ut i haven. Med hjälp av en ny modell kan forskare vid Göteborgs universitet visa var risken för utsläpp är som allra störst.
Kustnära sediment och jordar kan binda metallföroreningar. Miljöer med lite syre och långsam nedbrytning begraver metallerna och därför kan omgivande, ofta känsliga, havsmiljöer, skyddas.
Men klimatförändringar och direkt påverkan från människor kan leda till att metallerna löses ut i havet. En lite högre salthalt i havsvattnet, eller mer syre närmast havsbottnen, kan göra att metall i högre utsträckning tas upp av levande organismer. Det kan leda till att både reproduktion och naturliga beteenden störs.
Modell bedömer risker
Forskare vid Göteborgs universitet och internationella kollegor har nu skapat en modell som uppskattar var risken för metallutsläpp är som störst.
– Vi har analyserat hur metaller uppför sig i kustnära grundvatten i ljuset av mänskligt drivna förändringar på klimatet och ökade metallutsläpp på grund av mänskliga aktiviteter längs kusten, säger Tristan McKenzie, forskare i marin kemi vid Göteborgs universitet.
Forskarnas analyser bygger på data om till exempel befolkningstäthet, graden av vattenrening och gruvdrift. Detta har sedan kombinerats med hur klimatförändringarna påverkar kustnära miljöerna i form av havsnivåhöjning, nederbördsförändringar, stormar och höjda vattentemperaturer.
Sydostasien ligger illa till
Modellen pekar på att de största riskerna finns i tropikerna, som har en tredjedel av världens kuststräckor. Kusterna i Sydostasien är extra utsatta.
– Där växer befolkningen snabbt, vattenreningen är otillräcklig och klimatförändringarna väntas drabba dessa områden hårt, enligt IPCC:s prognoser. Vår modell är användbar för framtida forskning om, och åtgärder mot, metallföroreningar, säger Tristan McKenzie.
Kuster i riskzonen
Fyra procent av världens kuster hamnar i den högsta riskkategorin. Här ingår områden med väldigt hög befolkningstäthet, sura sulfatjordar, kraftiga grundvattenflöden ut i havet, liten vattenrening och pågående gruvdrift mindre än tio kilometer från kusten.
Grundvatten för med sig metaller
Studien pekar särskilt ut grundvattenflödena vid kusterna som en tidigare förbisedd källa till föroreningar i haven. De underjordiska vattenflödena kan bära med sig metaller ut till havet.
– Grundvattenutsläpp kan ha lika stor betydelse som en flod som rinner ut i havet. Metaller från en soptipp eller industrimark kan sippra ner genom jorden för att transporteras iväg med grundvattnets hjälp tillsammans med andra föroreningar. Det är viktigt att räkna med grundvattnet när man tittar på riskerna för metallutsläpp i havet, säger Tristan McKenzie.
Astronomer vid Stockholms universitet har upptäckt fler svarta hål från tiden när universum var mycket ungt. Det här ger nya ledtrådar till förståelsen av hur supermassiva svarta hål bildades genom stjärnkollapser.
– Bildningsmekanismen för tidiga svarta hål är en viktig del av pusslet om hur galaxer utvecklas, säger Matthew Hayes som är forskare inom astronomi vid Stockholms universitet.
Hur de första svarta hålen bildades i det tidiga universum är fortfarande inte helt klarlagt. Det är känt att supermassiva svarta hål, som kan väga mer än en miljard solar, finns i centrum av flera galaxer mindre än en miljard år efter Big bang, se faktaruta.
– Många av dessa objekt verkar ha större massa än vi trodde att de kunde ha så tidigt. Antingen bildades de med mycket massa eller så växte de extremt snabbt, säger Alice Young, doktorand vid Stockholms universitet.
Svarta hål i universums tidiga fas
För att förstå sambandet mellan utvecklingen av galaxer och svarta hål använde ett internationellt forskarlag Hubbleteleskopet. Med hjälp av det kunde astronomerna undersöka antalet svarta hål som finns i en samling ljussvaga galaxer från tiden då universum var väldigt ungt.
Tidigare har data från flera veckors observationer samlats in för denna region i rymden. Nu har forskarna fått fram nya data och även mätt variationer i galaxernas ljusstyrka, som är ett tydligt tecken på svarta hål. Tack vare variationerna kunde forskarna identifiera fler svarta hål än vad som tidigare hittats.
Tusentals ljussvaga galaxer har fångats på bild med den längsta exponeringen som någonsin använts med rymdteleskopet Hubble. Den infällda bilden visar en av dessa avlägsna galaxer, där ljus kopplat till ett svart hål är markerat. Bild: Nasa, Esa, Matthew Hayes
Massiva stjärnor kollapsade
Resultaten tyder på att vissa svarta hål sannolikt bildades när massiva stjärnor – som bara bestod av väte, helium och små mängder litium – kollapsade under de första miljarder åren av kosmisk tid. Den här typer av stjärnor kan bara existera väldigt tidigt i universum. Stjärnor som bildats senare är nämligen förorenade av nya ämnen.
Andra alternativ för bildandet av svarta hål inkluderar kollapsande gasmoln, sammanslagningar av stjärnor i massiva kluster och tidiga svarta hål som bildades under universums första sekunder.
Nyckel till galaxernas utveckling
Den nya informationen om hur svarta hål bildas kan bidra till mer exakta modeller av hur galaxer tar form.
– Med hjälp av modellerna för hur svarta hål växer kan vi placera beräkningarna för hur galaxer utvecklas på en mer fysikaliskt motiverad grund, med ett exakt schema för hur svarta hål kom till genom kollapsande massiva stjärnor, säger Matthew Hayes.
Big bang – universums startpunkt
Big bang är den mest vedertagna förklaringen till hur universum uppstod. Enligt astronomernas teori tog vårt universum form från en mycket tät samling materia i rymden.
För ungefär 13,8 miljarder år sedan expanderade den här koncentrerade punkten snabbt – och sträckte ut sig för att bli så stort som universum är nu. Men det fortsätter hela tiden att växa.
Det går till exempel att mäta att universum expanderar genom att studera olika galaxer och deras förhållande till varandra över tid.
Med Big bang uppstod rum, tid och materia. Vad fanns då före denna händelse? Svaret är att det vet man inte. Det är idag inte möjligt att se längre tillbaka i tiden än ögonblicket efter att universum bildades.
Artificiell intelligens är på frammarsch inom sjukvården. Det visar en studie bland brittiska läkare, där allt fler låter chattbottar hjälpa till med administration och stöd vid diagnoser. Men den ökade användningen reser också frågor om etik och patientsäkerhet, menar forskare.
En av fem allmänläkare i Storbritannien använder generativa AI-verktyg på sina mottagningar, oftast ChatGPT. Det framgår i en studie som letts från Uppsala universitet.
– Det pratas mycket om AI-hajpen, men vår studie visar att användningen av AI inom vården inte är något som ligger långt borta vid horisonten – det är något som händer här och nu, säger Charlotte Blease som är docent vid Uppsala universitet.
– Läkarna har sett värdet i att använda den här typen av verktyg. Nu måste det medicinska samfundet agera skyndsamt för att hinna ta tag i de etiska och praktiska utmaningar som generativ AI medför för patienterna, fortsätter hon.
Hjälp med pappersarbete och diagnoser
Syftet med studien var att mäta hur vanligt det är att allmänläkare i Storbritannien använder AI-drivna chatbottar. Forskarna ville också förstå hur verktygen används inom vården.
Det visade sig att nästan 30 procent av läkarna använde verktygen för att ta fram dokumentation efter patientbesöken. Ungefär lika många använde AI som stöd vid diagnoser.
Enligt forskarna visar resultatet att chattbottar blivit värdefulla resurser inom vården, särskilt för att minska den administrativa arbetsbördan och ta fram beslutsunderlag.
Risker med AI
Men det finns en baksida. AI-verktygen kan generera missledande information och ta fram felaktiga uppgifter. Det finns också en risk att verktygen förstärker fördomar och äventyrar patienternas rätt till ett privatliv.
Eftersom AI-utvecklingen går så snabbt behövs nu stabila riktlinjer och utbildningsprogram för att säkerställa att verktygen används på ett säkert och effektivt sätt inom vården, menar forskarna.
– Studien visar att brittiska allmänläkare i allt högre grad förlitar sig på AI-verktyg, trots bristen på formell utbildning och vägledning och de potentiella risker som detta medför. Det här är utmaningar som sjukvårdssektorn och tillsynsmyndigheterna kommer att få kämpa vidare med, men samtidigt har behovet av att ta klivet över till 2000-talets arbetsmetoder aldrig varit större, säger Charlotte Blease.
Mer om studien
Studien är den största undersökningen om generativ AI inom sjukvården sedan lanseringen av ChatGPT i november 2022. Den har gjorts i samarbete med Harvard i USA och Basel-universitetet i Schweiz.
Studien genomfördes i februari 2024 och ingick i en månatlig undersökning som riktades till allmänläkare från olika regioner i Storbritannien. Drygt 1 000 läkare som var registrerade på Doctors.net.uk, det största professionella läkarnätverket i Storbritannien, svarade på frågorna.
Upp till en tiondel av alla gamla personer i Sverige beräknas vara undernärda. Bland dem som vårdas på sjukhus, sjukhem eller liknande är uppemot hälften undernärda. Tillståndet går att vända, med ganska enkla medel. Men den kunskapen får inte tillräcklig uppmärksamhet och alltför många är undernärda i tysthet, menar forskare från Uppsala universitet och Göteborgs universitet.
Människor som lider av undernäring går ner i vikt, får brist på näringsämnen och blir svagare. De drabbade kan också bli extra känsliga för infektioner och få ett större vårdbehov som i sin tur kan ge långa vårdtider och högre dödlighet.
Vävnader bryts ned
Traditionellt har viktnedgång och undernäring uppfattats som ett naturligt uttryck för sjukdom eller åldrande och som något som inte kan åtgärdas. Nu är det känt att den vanligaste anledningen till undernäring är underliggande sjukdomar som gör att människor äter mindre och att kroppens organ och vävnader bryts ned.
Kunskaperna om undernäring och dess behandling har tagit stora steg framåt de senaste åren och numera finns en enighet om hur diagnosen ska ställas. Det handlar om en sammanvägning av viktnedgång, undervikt och för liten muskelmassa hos människor med dålig aptit, med eller utan underliggande sjukdomar.
Det går att göra något
Ingvar Bosaeus, universitetssjukhusöverläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, och Tommy Cederholm, professor i klinisk nutrition vid Uppsala universitet, publicerade nyligen en sammanställning av det globala kunskapsläget gällande undernäring.
De konstaterar bland annat att nya studier entydigt visar att undernäring kan vändas. Sådant som näringsdrycker och rådgivning i samarbete med dietister kan bromsa viktnedgången och minska dödligheten.
– Det här är enkla åtgärder som åsidosätts varje dag. Vi vet i dag att det går att behandla de allra flesta patienter, med undantag för dem med långt gångna dödliga sjukdomstillstånd, som spridd cancer. I till exempel Sverige har vi jobbat vi med detta i många år, men vi måste bli ännu bättre, säger Ingvar Bosaeus.
I sjukvården och äldreomsorgen finns generellt ett problem med underdiagnostisering och underbehandling, enligt forskarna. Det gäller inte bara i Sverige utan i hela världen.
För få får diagnosen
A och o är att i tid uppmärksamma när någon är i farozonen.
– Att tidigt registrera riskfaktorer för undernäring, att uppmärksamma viktnedgång och nedsatt aptit är helt avgörande. Man måste också tidigt ge råd om näringstät mat och i tid påbörja nutritionsbehandling, till exempel med näringsdrycker, säger Tommy Cederholm.
Kunskapsnivån behöver också höjas, menar han.
– Kunskapen om det här måste bli en mycket tydligare del på grundutbildningar och specialistutbildningar för läkare och sjuksköterskor.
Forskare vid Uppsala universitet har utvecklat en gel för att hjälpa patienter efter en diskbråcksoperation. Gelen har hämtat inspiration från skyddande koslem.
– Den här nya metoden ger hopp för personer som lider av ryggsmärtor orsakade av diskbråck och kan förhindra att skadorna förvärras efter att diskbråcket har tagits bort. Det kan i sin tur förbättra livskvaliteten för patienterna, säger Hongji Yan, forskare vid Uppsala universitet.
Immunförsvaret angriper
Diskbråck är ett vanligt problem som kan ge mycket smärta och påverka ryggradens funktion. Många människor behöver operera bort diskbråcket för att lätta trycket på nerverna.
Efter operationen behandlas de flesta patienter med mediciner som dämpar inflammation. För att hantera smärta och svullnad kan injektioner med steroider användas.
Men det finns fortfarande ingen behandling som stoppar immunförsvaret från att angripa den kvarvarande diskvävnaden, vilket kan förvärra skadan och orsaka mer smärta.
Inspiration från koslem
I en ny studie har en ny lösning testats för att förhindra ytterligare skador efter en diskbråcksoperation.
Forskarna har tagit fram en så kallad mucingel, som hämtat inspiration från koslem och slembeläggning hos vissa parasiter.
Gelen kan appliceras direkt efter operationen för att skapa en skyddande barriär runt diskarna. Det gör att immunförsvarets celler hindras från att angripa kärnan i mellankotskivan. Därmed minskar risken för ytterligare skador.
Kan minska komplikationer
Traditionella geler, som används som barriärer, ger inte ett lika bra skydd som visas i studien.
– Denna metod kan ha stor betydelse för kirurgiska ingrepp. En enkel injektion av mucingel vid operationsstället skulle kunna förbättra resultatet för patienterna, minska risken för långsiktiga komplikationer och öka andelen lyckade diskoperationer, säger Hongji Yan.
Lyssna istället för att läsa. Och prata in text istället för att skriva den. Det kan vara framgångskoncept för en del barn och unga i skolan, visar en ny doktorsavhandling från Linnéuniversitetet.
– Trägen lästräning hjälper inte alla barn. Alla barn har rätt att lära sig att läsa och skriva i skolan, men om de traditionella sätten inte fungerar ska man ha rätt att lära sig på ett alternativt sätt, säger forskaren Christina Sand.
Mellan 15 och 20 procent av svenska skolelever har olika former av läs- och skrivsvårigheter.
Mellan en och två procent av alla barn och unga i skolan har också en intellektuell funktionsnedsättning, vilket kan ge en ännu större utmaning i läsandet och skrivandet. Barn och ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning kan ha svårt att ta till sig skriven text genom att läsa den – och ha ännu svårare att få fram egna texter på de gängse sätten, det vill säga med hjälp av penna eller tangentbord.
Hjälp finns nära
I en avhandling har Christina Sand undersökt vad som händer när barn och ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning använder moderna hjälpmedel som ”tal till text”. Det skriver Linnéuniversitetet i ett pressmeddelande.
”Tal till text”-funktionen kan finnas på exempelvis en surfplatta eller i en telefon och innebär att muntligt tal registreras och omvandlas till text som syns på plattan eller telefonen.
Den omvända funktionen finns också, alltså att text blir tal. Du kan till exempel hålla telefonens kamera mot en text och sedan få en uppläsning av texten.
Fler ord och längre meningar
I Christina Sands forskning fick elever på anpassade grund- och gymnasieskolor, det som tidigare kallades särskolor, använda den här sortens hjälpmedel. Resultaten var uppmuntrande, enligt Christina Sand, som arbetar som speciallärare och läs- och skrivutvecklare i Ronneby kommun.
I en övning fick elever berätta vad de såg på olika bilder. Först fick de skriva en text för hand eller med tangentbord. Sedan fick de använda ett hjälpmedel som gjorde om eget tal till text. Det blev stor skillnad på texterna.
– När eleverna fick skapa text genom att tala producerade de fler ord, fler och längre meningar, och texter av högre kvalitet, jämfört med när de skrev för hand eller med tangentbord. En del ökade sin förmåga att producera text med mer än 500 procent. Det var otroligt häftigt att få uppleva, säger Christina Sand.
För den som aldrig har kunnat kommunicera i skrift kan hjälpmedlet ”tal till text” förändra tillvaron, säger hon.
– En elev talade in ordet ”mamma” i appen i sin mobil. Sedan kunde han skicka sitt livs första sms till henne. För den som aldrig tidigare har kunnat kommunicera skriftligt är också ett enda ord en stor förändring.
Att lyssna hjälper
Merparten av eleverna förstod också texter bättre när de fick lyssna på dem istället för att själva läsa texterna.
– Om barn som har en intellektuell funktionsnedsättning tidigt får hjälp att träna på att lyssna på text, kan lyssnandet bli ett viktigt och användbart verktyg för dem. Eleverna behöver tidiga insatser i både lyssnande och läsning för att utveckla sina förmågor att ta till sig text, säger Christina Sand.
Med hjälpmedlen kan eleverna också tydligare förklara hur de har uppfattat det som läraren har sagt och vad de själva kan.
– Det gör det enklare för läraren att anpassa undervisningen. Läraren kan också i högre utsträckning bedöma elevernas kunskapsnivå, eftersom funktionsnedsättningarna tar mindre fokus.
Unga mer självständiga
För eleverna finns vinster på ännu fler plan. När de blir skickligare på att använda hjälpmedel för att läsa och skriva får de förutsättningar att visa sina förmågor i olika ämnen.
– Hjälpmedlen kan bidra till att unga som har en intellektuell funktionsnedsättning kan bli mycket mer självständiga. Med mobilen kan de fota av text och få den uppläst. På det sättet kan de förstå vad det står på en skylt eller i en tidtabell, utan att någon annan måste vara med hela tiden, säger Christina Sand.
Trägen läsning inte alltid bäst
Medan ganska få barn har en intellektuell funktionsnedsättning har alltså upp till en femtedel av svenska skolelever läs- och skrivsvårigheter. Christina Sand säger att hon vill utmana synsättet att ”trägen lästräning” alltid hjälper. Det stämmer nämligen inte alltid på den här gruppen barn och unga, menar hon.
– Alla barn har rätt att lära sig att läsa och skriva i skolan. Om de traditionella sätten inte fungerar ska eleven ha rätt att lära sig på ett alternativt sätt. Vi måste kunna diskutera när det är okej att sluta försöka lära ett barn att läsa och skriva på det vanliga sättet, för alla elever passar inte i samma form.
Menar du att även utanför gruppen med intellektuell funktionsnedsättning finns barn som kan gagnas av att få paus från traditionell lästräning?
– Ja, absolut. Det kan till exempel handla om barn med dyslexi. Har man väldigt stora svårigheter med läsningen och absolut ingenting händer under lång tid, då stoppar det ju hela utvecklingen om man inte ger andra möjligheter. Då är risken att man tar död på barnens skolintresse. Det finns barn som, efter upprepade perioder av systematisk enskild träning i läsning, bara uppvisar en marginell ökning av läsförmågan. Det kan leda till att barnen tappar tilltron till sin egen förmåga. Varför då inte pausa en stund och träna på att ta till sig text på annat sätt? När de lyssnar blir de inte sämre på att avkoda text.
Inte svart-vitt
Det behöver inte vara antingen eller, säger Christina Sand. Man kan fortsätta träna läsning och skrivande på de traditionella sätten, samtidigt som man kan lyssna på eller tala in text.
– Jag säger absolut inte att man inte ska lära sig läsa. Men fastnar man i den vanliga lästräningen och det är den huvudsakliga metoden, då utvecklar man inte de språkliga förmågorna. Lyssnar du på text kan du lyssna på mer avancerad text med bredare innehåll än om du bara försöker att läsa. För några med läs- och skrivsvårigheter kommer lyssnandet att överväga under skoltiden, för andra överväger läsningen. Det viktiga är att skolan utgår från barnens behov.
Gasbubblor ligger bakom det gryniga utseendet på vår egen sols yta. Nu har astronomer för första gången tagit spektakulära bilder av en ännu större stjärna − med gigantiska bubblor. De har också kunnat följa deras böljande rörelser.
Astronomer vid Chalmers har med hjälp av rymdteleskopet Alma i Chile lyckats ta en närmare titt på den röda jättestjärnan R Doradus, som finns 180 ljusår bort.
För första gången kan forskargruppen visa detaljer av gigantiska gasbubblor som dyker upp på ytan hos en annan stjärna än solen. De heta bubblorna visar sig och sjunker sedan tillbaka in i stjärnans inre.
− Vi hade aldrig förväntat oss att datan skulle vara av så hög kvalitet att vi kunde se så mycket detaljer på stjärnans yta, säger Wouter Vlemmings, astronomiprofessor vid Chalmers tekniska högskola.
Liknar en gigantisk lavalampa
Stjärnor producerar energi i sitt inre genom kärnfusion. Denna energi kan transporteras mot stjärnans yta i enorma, heta gasbubblor som sedan kyls ner och sjunker, ungefär som en lavalampa. Den här rörelsen, som kallas konvektionsrörelse, fördelar de tunga grundämnen som bildas i kärnan − till exempel kol och kväve − till hela stjärnan.
Rörelsen anses också orsaka stjärnvindar som för med sig dessa grundämnen ut i universum. De ingår sedan i nya stjärnor och planeter.
Högupplösta bilder
Den röda jättestjärnan har en diameter som är ungefär 350 gånger så lång som vår egen sols.
Stjärnans storlek och − förhållandevis – korta avstånd till jorden gör den till ett idealiskt mål för detaljerade observationer, menar forskarna. Stjärnans massa är dessutom lik vår egen sol. Det betyder att R Doradus sannolikt har ett liknande utseende som solen kommer att få om fem miljarder år när den omvandlas till en röd jätte.
− Konvektionens gasbubblor skapar den vackra gryniga struktur som ses på vår sols yta, men den är svår att se på andra stjärnor. Med Alma har vi nu inte bara direkt kunnat se bubblorna − med en storlek som är 75 gånger större än vår sol – utan också kunnat mäta hur snabbt de rör sig för första gången, säger Theo Khouri, forskare vid Chalmers.
Här ses en bildsekvens från jättestjärnan R Doradus som finns i stjärnbilden Svärdfisken. Rörelsen av bubblande gas fångades i detalj under en månad sommaren 2023. Bild: ALMA (ESO/NAOJ/NRAO)
Snabbare bubblor än förväntat
Bubblorna på R Doradus verkar utveckla sig i en cykel som varar ungefär en månad. Det är snabbare än forskarna förväntade sig baserat på hur den här processen fungerar i solen.
− Vi vet ännu inte vad som är orsaken till skillnaden. Det verkar som att konvektionen förändras när en stjärna blir äldre på sätt som vi ännu inte förstår. Observationer som de som nu görs av R Doradus hjälper oss att förstå hur stjärnor som solen beter sig, även när de växer sig lika svala, stora och konvektiva som R Doradus, säger Wouter Vlemmings.
Fler kosmiska ledtrådar
Enligt forskarna kan avancerade radioteleskop på SKA-observatoriet i Sydafrika och Australien ge ännu mer kunskap framöver.
− Med SKA kommer vi att kunna få högupplösta observationer från R Doradus högre atmosfär. Vi vill se något som hittills inte har varit möjligt, nämligen hur stjärnans bubblor kan hjälpa till att skapa det flöde av gas i dess atmosfär som kallas stjärnvind. Det kommer att ge oss en bättre förståelse för hur det kosmiska ekosystemet fungerar, säger Chalmersforskaren Behzad Bojnordi Arbab.
Skolelever har bristande kunskaper om matens miljöpåverkan, enligt ämneslärare som besvarat en enkät. Därför lanserar nu forskare vid SLU ett datorspel som kan användas i undervisningen.
Drygt 40 procent av ämneslärare på högstadiet och gymnasiet upplever att eleverna har begränsade kunskaper inom mat- och miljöfrågor. Det visar enkät som gjorts på uppdrag av forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet.
I enkätsvaren framgår också att många lärare tar upp frågor om matens miljöpåverkan i undervisningen, något som stärker kunskaperna.
– Mat är en del av elevernas vardag och ger en bra ingång till de stora frågorna om självförsörjningsgrad, klimat och biologisk mångfald, säger Christina Lundström, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
För att förbättra kunskaperna om matens miljöpåverkan lanserar nu SLU ett digitalt spel med namnet KliMATspelet.
Datorspel utgår från forskning
I datorspelet, där materialet utgår från aktuell forskning, ska eleverna kunna experimentera med olika utmaningar, strategier och lösningar kopplade till klimat, biologisk mångfald och livsmedelsförsörjning.
– Det unika med spelet är att vi tar upp flera viktiga samhällsmål och konflikter mellan dem. Spelet ska ge ungdomar kompetens att hantera komplexa frågor som är avgörande för framtiden. Här får eleverna utmaningen att själva undersöka vad som krävs för att producera den mat vi behöver i Sverige, säger Christina Lundström.
Komplement till undervisning
Forskarna menar att digitala spel kan vara effektiva verktyg för en upplevelsebaserad inlärning och bli ett komplement till den vanliga undervisningen.
– Idag har endast var fjärde lärare provat digitala spel i undervisningen, så det finns potential att öka. Vår undersökning visar att ämneslärarna menar att det behövs tillförlitliga kunskapskällor och vi ser också att 75 procent av lärarna visar ett stort intresse för att använda spelet, fortsätter Christina Lundström.
Mer om datorspelet
KliMATspelet är kostnadsfritt och vänder sig till lärare och elever på högstadiet eller gymnasiet.
Spelet handlar om att balansera produktion och konsumtion av livsmedel för att målen för svensk självförsörjningsgrad ska nås och samtidigt ta hänsyn till klimat och biologiska mångfald.
Spelet har utvecklats av forskare vid SLU. Även lärare har bidragit till innehållet och säkerställt kopplingen till skolans kursplaner.
Spelet är tillgängligt från den 26 september 2024 och finns på webbplatsen www.klimatspelet.se
Enkätundersökningen gjordes på uppdrag av forskare under våren 2024. 560 ämneslärare inom naturkunskap, biologi och geografi på gymnasiet och högstadiet besvarade frågorna i enkäten.
I en infektion finns tiotusentals peptider som kan avslöja vilka bakterier som är inblandade – och även signalera hur allvarlig infektionen är. Men att få grepp om peptiderna har varit en utmaning. Nu har ett forskarlag vid Lunds universitet utvecklat en ny analysmetod som kan leda till snabbare diagnos och behandling.
Peptider är små fragment av protein som framför allt finns på hud och i slemhinnor. Här fungerar vissa peptider som en skyddande barriär mot infektioner genom att bekämpa bakterier, virus och andra smittämnen. Andra peptider deltar i styrningen av inflammationer.
Om vi får ett sår eller vid kirurgi kan balansen rubbas. Mikroorganismer som bakterier kan då tränga in i kroppen och orsaka akut infektion, som i värsta fall kan leda till sepsis.
För att upptäcka infektioner gör läkare en bedömning och skickar sedan odlingsprov för analys.
– Normalt tar det ett par dagar att få svar på vilka bakterier som såret innehåller och det ger inte alltid en tydlig bild om hur pass allvarlig infektionen är, säger Artur Schmidtchen, överläkare på hudkliniken vid Skånes universitetssjukhus och professor vid Lunds universitet.
Komplicerat krig i kroppen
I ett infekterat sår pågår ett krig mellan immunförsvaret och angripande bakterier.
Bakterierna bryter ner proteiner till peptider för att få näring och sprida sig. Kroppen utnyttjar liknande strategier för att bekämpa bakterierna och reglera inflammationen. Det här samspelet är mycket komplext och förloppet påverkas av vilka bakterier som förekommer, men också hur svår infektionen är.
Forskarlaget ville därför förstå hur proteiners nedbrytningsmönster ser ut. Detta för att snabbare kunna identifiera vilka bakterier som är inblandade – och om det finns risk för sepsis som tidigare kallades blodförgiftning.
– För att undersöka hur många och vilka typer av peptider som finns i ett sår, ”kramade” vi ur peptider från sårkompresser och analyserade sedan dessa med masspektrometri. På så sätt kunde vi identifiera upp till 45 000 olika peptider från ett och samma infekterade sår, säger Johan Malmström, professor i masspektrometri vid Lunds universitet.
Algoritm förenklade analys
Ett problem var dock svårigheten att greppa den stora mängden information som kom fram vid sammanställningen. Men med hjälp av en egenutvecklad algoritm och maskininlärning kunde peptiderna sorteras, grupperas och data analyseras bättre.
Efter att ha identifierat unika peptidmönster – och förändringar i dessa mönster baserat på olika slags bakterier – vet forskarna hur allvarlig infektionen är.
– Vi har kartlagt hur proteiners nedbrytningsmönster varierar under olika slags sårinfektioner och därmed fått bättre insikt i hur de skiljer sig åt, genom att systematiskt analysera peptidklustren. Detta gör att vi enkelt kan identifiera undergrupper som kan vägleda behandlingar, säger Erik Hartman, doktorand inom infektionsmedicin och som utvecklat algoritmen.
Snabbare diagnos och behandling
Biomarkörerna kan leda till tidigare och mer exakta diagnoser av infektioner. Det innebär att rätt behandling snabbt kan sättas in. Med masspektrometri och maskininlärning tar processen bara några minuter.
– Det coola är att algoritmen inte är begränsad till sårinfektioner, utan är generell och kan användas på många olika sjukdomar där nedbrytning av proteiner spelar en betydande roll. Peptider blir på så sätt en ny källa till information, som i nästa steg kan hjälpa till att skräddarsy behandling, samt bidra till att hitta nya läkemedelskandidater, säger Erik Hartman.
Forskarnas nästa steg är att genomföra större studier för att bekräfta resultaten och även förfina metoden.
Peptider är korta sekvenser av aminosyror – det vill säga fragment av protein. De är mångsidiga och kan ha olika funktioner och egenskaper beroende på deras struktur. De spelar en avgörande roll i många biologiska processer, från immunsystemets försvar till hormonreglering och nervsignalering.
Masspektrometri är en analytisk metod som används för att identifiera och kvantifiera ämnen i ett prov, som proteiner eller kemiska föreningar. Tekniken separerar molekyler baserat på deras massa-till-laddning-förhållande. Det gör att man kan identifiera tusentals molekyler i till exempel sårvätska och blodplasma.
Jordens magnetfält har betydelse när forskare försöker kartlägga solens aktivitet bakåt i tiden. Det framgår av en ny studie som kan leda till bättre klimatmodeller.
Hur har solens aktivitet sett ut bakåt i tiden? Det har tidigare inte varit helt lätt att ta reda på. Forskarvärlden har brottats med att tidigare rekonstruktioner av solaktiviteten gett olika resultat.
Men nu kan forskare vid Lund och internationella kollegor ha löst problemet.
Solens aktivitet har kartlagts
I en studie har forskarna rekonstruerat solens aktivitet över de senaste 9 000 åren. För första gången har analysen tagit hänsyn till jordens eget magnetfält, som är ojämnt fördelat över planeten.
Norra halvklotet har idag ett starkare magnetfält än södra halvklotet, och får därmed bättre skydd mot laddade partiklar från rymdens kosmiska strålning.
Jordens magnetfält har dock inte alltid varit starkare på norra halvklotet. Studien visar att variationer har funnits bakåt i tiden.
Långsiktiga klimatförändringar
Ett syfte med studien är att bidra med kunskap om orsakerna till långsiktiga klimatförändringar under tidsperioden Holocen, som sträcker sig cirka 11 500 år tillbaka. Orsaker bakom dessa klimatförändringar kan till exempel vara solens aktivitet, förändringar i jordens omloppsbana runt solen och vulkanutbrott.
I studien har forskarna därför velat fokusera på att undersöka solaktiviteten bakåt i tiden.
– Våra resultat är viktiga för en bättre förståelse av solens roll i de tidigare klimatförändringarna, säger Andreas Nilsson, forskare i geologi vid Lunds universitet.
Starkare magnetfält i norr
För att kunna kartlägga solens aktivitet genom årtusendena har forskarna undersökt hur mycket kosmiska partiklar som lyckats tränga igenom jordens magnetfält. Det har gjorts genom att mäta halterna av så kallade isotoper, som bildats när rymdens laddade partiklar kolliderat med jordens atmosfär.
Isotoper viktiga ledtrådar
Isotoper kan spåras i väldaterade, naturliga arkiv på vår planet. Isotopen kol-14 finns till exempel i årsringar hos träd. En annan isotop, beryllium-10, finns i de tjocka lagren av gammal is från till exempel i Grönland och Antarktis.
Den aktuella studien visar att variationer i jordens asymmetriska magnetfält medför betydande skillnader i hur mycket beryllium-10 som har producerats och deponerats i de stora istäckena i de arktiska områdena jämfört med motsvarande islager i Antarktis.
Kan ge bättre klimatmodeller
Resultaten tyder på att det inte finns några långsiktiga variationer i solens aktivitet på tidsskalor som sträcker sig över tusentals år, något som tidigare hävdats.
Slutsatsen har betydelse för tolkningen av solens roll i klimatförändringar under flera tusen år. Studien kan därmed bidra till utvecklingen av mer tillförlitliga klimatmodeller, enligt forskarna.
– Även om förändringar i klimatet på grund av solens aktivitet antas vara små så skulle ihållande förändringar av solens aktivitet över tusentals år leda till ihållande förändringar i klimatmodellernas resultat, säger Andreas Nilsson.
Upprepad användning av antibiotika kan ge långvariga effekter på tarmfloran. Dessutom kan den skyddande slembarriären i tarmen skadas. Det visar studier vid bland annat Umeå universitet.
Antibiotika är viktigt för att kunna bekämpa svåra bakterieinfektioner, men läkemedlet kan även ha negativa effekter på hälsan. Tidigare forskning har till exempel visat att kortvarig behandling kan störa tarmmiljön, men kunskap har saknats om hur tarmarna påverkas av upprepade antibiotikakurer under längre tid.
Forskare vid Umeå universitet och Tartu universitet i Estland har nu tittat närmare på effekterna när läkemedlet används ofta.
Mycket antibiotika påverkar tarmfloran
Forskarna valde ut en grupp patienter som hade genomgått fem eller fler antibiotikabehandlingar. De fick lämna avföringsprover när minst sex månader hade gått sedan den senaste kuren. Tarmfloran hos studiegruppen jämfördes sedan med personer som inte hade behandlats med antibiotika under de senare tio åren.
– Analysen avslöjade förändringar i sammansättningen av tarmbakterier, även om antibiotikakurerna togs för länge sedan. Resultaten tyder på att upprepad antibiotikaanvändning har en bestående effekt på tarmbakteriernas sammansättning som kan kvarstå i minst månader efter den senaste behandlingen, säger doktoranden Kertu-Liis Krigul vid Tartu universitet.
Illustration av bakterier inuti tarmen med slemhinnor.
Bakterier i våra tarmar
Våra tarmbakterier är viktiga för att smälta mat och träna immunförsvaret, men deras aktivitet måste noggrant regleras av kroppen för att inte riskera hälsan.
Tarmarna kantas av ett växande slemlager som bakterier vanligtvis inte kan passera. Om tarmmiljön störs, till exempel av ändrad kost eller antibiotika, kan slembarriären förlora sin förmåga att fungera normalt.
Bakterier kan då nå tarmslemhinnan och orsaka inflammation och kanske även bidra till utveckling av inflammatorisk tarmsjukdom.
Viktigt slemlager störs
Forskarna transplanterade även mänsklig tarmflora till möss och gjorde analyser av slemfunktionen. De upptäckte då att slemlagret stördes hos möss med bakterier från människor som fått upprepade antibiotikakurer. Tillväxten av slem minskade och slemlagret blev genomträngligt. Det gjorde att bakterier kunde flytta sig närmare tarmslemhinnan.
– När vi studerade bakterierna som finns i tarmen mer i detalj, kunde vi se att bakterier som vi vet livnär sig på slemlagret fanns i större mängder i dessa möss. Detta stödjer ytterligare att tarmbakterierna har en roll när det gäller betydelsen för hur väl slembarriären fungerar, säger Rachel Feeney, doktorand i molekylärbiologi vid Umeå universitet.
Flera mekanismer inblandade
En annan studie visade även att en viss typ av antibiotika, vankomycin, kunde störa slembarriären direkt – oberoende av tarmbakterierna. I experiment på tarmvävnad kunde forskarna se att antibiotikan påverkade slemproduktionen inom några minuter.
– Tillsammans tyder dessa två studier på att antibiotika kan skada slemskiktet genom minst två oberoende mekanismer och att de kan ha långvariga effekter genom att tarmfloran förändras. Detta stödjer ytterligare uppfattningen att antibiotika ska skrivas ut på ett ansvarsfullt sätt, säger Björn Schröder, docent i infektionsbiologi på vid Umeå universitet.
Flickor i årskurs tre är fulla av självförtroende och intresse för teknik. Ett par år senare är mycket av det borta. I sin doktorsavhandling vid Linköpings universitet drar Ulrika Sultan slutsatsen att de satsningar som har gjorts för att öka tjejers teknikintresse är en del av problemet – inte lösningen.
– En nioårings självförtroende är ju det härligaste som finns. De kan allt, de vet allt. Det finns inget som är läskigt eller farligt.
Det säger Ulrika Sultan vid Institutionen för beteendevetenskap och lärande vid Linköpings universitet.
I femman har något hänt
Som en del i sin doktorsavhandling har hon studerat tekniklektioner från årskurs tre till sex. Undervisningen var överlag bra och läraren gjorde allting rätt, säger Ulrika Sultan, som själv har arbetat som tekniklärare. Ändå fanns en stor skillnad mellan årskurserna. Medan flickorna i trean frejdigt gav sig i kast med teknikuppgifter hade tjejerna i femman tappat självförtroendet.
– Jag hade sett årskurs tre-tjejerna byta borr och välja stora sågar. Nu kunde de ingenting.
I en annan del av avhandlingen deltog Ulrika Sultan i ett teknikläger för hundra högstadietjejer. Det som förenade deltagarna var intresset för teknik, men också att flickorna i sin vardag upplevde sig själva som ensamma om sitt intresse. Ofta var de den enda flickan i klassen som gillade teknik.
Otekniska flickan, en myt
Beslutsfattare betraktar ofta flickors bristande teknikintresse som ett problem och gör satsningar för att råda bot på det. Men att beskrivas som ett problem kan i själva verket förstärka tjejers självbild av att sakna intresse för teknik, menar Ulrika Sultan. Forskning visar att den otekniska flickan inte finns. Istället blir hon till.
Ulrika Sultan säger att hon haft utbildningar för pedagoger där kvinnorna inte ens velat borra ett hål eftersom det kan bli fel. Det som hänt i årskurs fem är att flickor har blivit medvetna om hur vuxna kvinnor beter sig och vilka förväntningarna är, menar hon. Till det ska läggas trycket från sociala medier.
Viss teknik är mindre värd
Ett annat problem, enligt avhandlingen, är vad som betraktas som teknik. Det finns en uppdelning mellan ”hård” teknik och ”mjuk” teknik, där den förstnämnda förknippas med det manliga och den senare med det kvinnliga. Hård teknik, som att hålla på med hårdvara i datorer, tenderar att betraktas som riktig teknik, medan att kunna läsa mönster, sy och virka inte gör det.
Att förändra föreställningar om manligt och kvinnligt går långsamt. Men att i skolan erbjuda båda typerna av teknik till båda könen på lika villkor vore en början, menar Ulrika Sultan.
– Då skulle man bredda synen på teknikämnet och fler skulle få känna igen sig i att de är intresserade.
Råd till lärare: Syna dig själv
Ulrika Sultan rekommenderar tekniklärare att börja med att granska egna föreställningar, uttryckssätt och förväntningar på barnen. Om en lärare förutsätter att hälften av eleverna i ett klassrum inte kommer att vara intresserade – ja, då kanske något i undervisningen bör förändras.
Till beslutsfattare är Ulrika Sultans råd att förstärka teknikämnet i skolan från början. Det skulle göra att de flickor som har ett intresse också kan behålla det.
– Man lägger så mycket krut på högstadiet då deras teknikintresse är som lägst. Om man tänker strategiskt måste man satsa tidigare eller varför inte göra insatser mot vuxna kvinnor så att man får tillfälle att inse att man är teknisk och kan arbeta med teknik, säger Ulrika Sultan.
I sin avhandling knyter hon an till FN:s hållbarhetsmål om allas lika rätt till utbildning. Att minska barriärerna för flickor som vill välja en teknisk bana är en del av det, menar hon.
Avgaser och eldning minskar regnskogarnas förmåga att fånga in kol med 0,29 miljarder ton varje år. Forskare från Göteborgs universitet kan visa hur det marknära ozonet, som bildas på grund av förbränning, fördärvar växternas fotosyntes.
Skogar i tropiska områdena tar hand om 10–15 procent av den koldioxid som släpps ut i atmosfären genom mänsklig aktivitet. Regnskogarna är därför den mest effektiva motkraften till växthuseffekten.
Men regnskogarnas kolupptag påverkas av avgaser och eldning. Det visar en studie av forskare vid Göteborg universitet. Utsläpp av kvävehaltiga föreningar och flyktiga kolväten vid förbränning ger upphov till stora mängder marknära ozon.
Ozon är skadligt för olika organismer, människor och träd.
– Förbränningen gör dubbel skada på vårt klimat. Dels ökar den halten koldioxid i atmosfären, dels ökar halterna av marknära ozon med 2 till 3 gånger. Ozonet gör att växternas fotosyntes fungerar sämre och det hämmar upptaget av koldioxid från atmosfären, säger Johan Uddling som är professor i botanisk ekofysiologi vid Göteborgs universitet.
Skadorna har mätts
Ozonets inverkan på fotosyntesen har varit känd sedan tidigare. Men den nya studien är den första som mäter skadan på tropiska skogar. Det här är extra viktig kunskap eftersom dessa skogar står för cirka hälften av växternas totala koldioxidupptag på jorden.
– Vår studie visar att regnskogarnas kolsänka har minskat med 17 procent hittills under det här århundradet, om vi antar att effekterna på växternas tillväxt speglar de på fotosyntesen. Det betyder att motsvarande 0,29 miljarder ton kol per år inte har fångats in från atmosfären på grund av det marknära ozonets skadeverkningar, säger Johan Uddling.
Forskarna bakom studien gjorde experiment med växter i norra Australien som fick växa i så kallade klimatkammare, där halten marknära ozon kunde regleras. Bild: Alexander Cheesman
Mer om utsläpp, ozon och trädens betydelse
De totala utsläppen från fossil förbränning och cementproduktion beräknas varje år motsvara cirka tio miljarder ton kol globalt.
Av all koldioxid som släpps ut i världen bedöms 30 procent lagras som kol i växter, där själva infångningen sker genom fotosyntesen.
25 procent hamnar i havet och resten stannar i atmosfären, där den bidrar till växthuseffekten.
Ozonet är en så kallad sekundär luftförorening som bildas i förhöjda halter i samband med förbränning av kväveföreningar och flyktiga kolväten, till exempel fossila bränslen. Ozonet bryts sedan ner relativt snabbt, det handlar om timmar upp till några veckor.
Problem med ozon kan minska
I Europa har halterna av marknära ozon minskat efter att bättre avgasrening med katalysatorer infördes. Problemen har i stället vuxit i länder med snabb industrialisering och tillväxt, som ibland ligger i delar av världen där tropiska skogar växer. Men situationen skulle kunna förbättras, menar forskarna.
– Det handlar om en överföring av teknologier till dessa områden. Mer resurser behöver satsas mot de skadliga utsläppen från förbränning även i Asien, Afrika och Sydamerika för att minska det marknära ozonet även där. Skogar som slipper utsättas för höga halter av marknära ozon är friskare och genererar mer ekosystemtjänster till lokalbefolkningen samt ett större upptag av kol från atmosfären, säger Johan Uddling.
Bothnia dystrofi är en form av ärftlig blindhet, särskilt vanlig i Västerbotten. Enligt en ny studie vid Karolinska institutet kan genterapi förbättra synen hos personer med sjukdomen.
Bothnia dystrofi leder till successivt nedsatt syn på grund av att syncellerna i näthinnan förstörs. Orsaken är en ärftlig genetisk mutation som leder till att ett visst protein i ögat skadas. I dag saknas behandling för sjukdomen, som främst förekommer i Västerbotten men som även finns på andra platser i världen.
Specialdesignat virus
Forskare vid Karolinska institutet har nu undersökt om genterapi kan förbättra synförmågan hos personer med sjukdomen. Forskarna använde en så kallad virusvektor, ett specialdesignat virus som har genmodifierats så att det innehåller den gen som är skadad vid Bothnia dystrofi.
Virusvektorn injicerades under näthinnan genom ett avancerat kirurgiskt ingrepp hos tolv personer med sjukdomen. Avsikten är att virusvektorn efter behandlingen ska tas upp av näthinnans celler och där kunna tillverka normalt protein.
Synen blev bättre
De preliminära resultaten från studien är att synfunktionen hos elva av försökspersonerna tydligt förbättrades.
– Resultaten är viktiga eftersom ärftlig blindhet är den vanligaste orsaken till blindhet hos yngre och arbetsföra, samt att behandling saknas för det stora flertalet drabbade, säger Helder André, verksam vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet.
Bättre mörkerseende
Efter ingreppet följde forskarna studiepersonerna under ett år för att studera läkemedlets säkerhet och effekt på synfunktionen. För elva av de tolv studiepersonerna förbättrades bland annat mörkerseendet signifikant och hos flera av deltagarna innebar det förbättrad självupplevd livskvalitet. I studien noterades inga allvarliga biverkningar kopplade till läkemedlet.
– Vår studie ger hopp om att den här stora gruppen patienter i framtiden kan få sin synfunktion återställd. Resultaten ger även stöd för att genterapi kan fungera vid ärftliga sjukdomar i allmänhet, säger Anders Kvanta, professor i oftalmologi vid institutionen för klinisk neurovetenskap på Karolinska Institutet.
Nästa steg är en större studie där effekten på behandlade studiepersoner jämförs med en kontrollgrupp som inte har behandlats.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
