– Vi har därför studerat vilken betydelse det tillsatta sockret har sett till den totala kostkvaliteten. Tillsatt socker finns inte naturligt i mat och dryck, det tillsätts under matlagningen, tillverkningen eller vid bordet av olika anledningar, och är därför inte nödvändig i vår kost, säger Esther González-Padilla, doktorand i forskargruppen nutritionsepidemiologi som leds av Emily Sonestedt.
Stämmer resultaten i nordiska länder?
Även om tidigare studier har funnit starka samband mellan ett ökat intag av tillsatt socker och minskat intag av vitaminer och mineraler (samtidigt som konsumtionen av energitäta livsmedel ökat) så saknas studier gjorda på vuxna som bor i de nordiska länderna. Syftet med den här studien har därför varit att undersöka förhållandet i den svenska befolkningen. Studien baseras på insamlad data från två stora befolkningsstudier: Riksmaten vuxna och Malmö Kost Cancer-studien.
Två stora befolkningsstudier
I den nationella undersökningen Riksmaten Vuxna deltog 1797 män och kvinnor mellan 18 och 80 år bosatta i Sverige mellan maj 2010 och juli 2011. Malmö Kost Cancer-studien, är en befolkningsstudie bestående av alla män födda mellan 1923 och 1945 och kvinnor födda mellan 1923 och 1950, totalt 12 238 deltagare, bosatta i Malmö perioden mars 1991 – oktober 1996. Tillsammans presenterar dessa två studier information om kostvanor i den svenska vuxna befolkningen över två decennier.
Hur mycket tillsatt socker varje individ åt uppskattades genom att mäta den totala mängden sockerarter (huvudsakligen glukos, fruktos och sackaros) i kosten som helhet och därefter dra ifrån mängden sockerarter från intag av frukt och bär, fruktjuice och grönsaker (de största källorna till naturligt förekommande socker). Energiintaget som utgjordes av det tillsatta sockret räknades ut och deltagarna delades in i sex grupper utifrån hur stor del av det totala energiintaget som kom från tillsatt socker: mindre än 5%E, 5-7,5 %E, 7,5-10 %E, 10-15 %E, 15-20 %E, eller mer än 20%E.
– Gränserna har valts för att kunna jämföra resultaten med redan existerande rekommendationer för intag av tillsatt socker, förklarar Esther Gonzáles-Padilla.
Liten men intressant minskning
Därefter jämförde de med intaget av nio olika mikronutrienter; kalcium, folat, järn, magnesium, kalium, selen, vitamin C, vitamin D och zink. Forskarna observerade ett omvänt förhållande mellan intaget av tillsatt socker och det dagliga intaget av alla nio vitaminer och mineraler i båda grupperna; ju mer tillsatt socker deltagarna åt, desto mindre vitaminer och mineraler åt de.
– För att kunna fastställa en övre gräns för intag av tillsatt socker måste intaget av vitaminer och mineraler samtidigt minska betydligt, vilket vi inte kunde se i vår studie. Men även om den här studien inte ensam räcker för att ändra rekommendationerna, är den ett värdefullt bidrag till den samlade vetenskapen som ligger till grund för ändrade kostrekommendationer i framtiden, säger Esther González-Padilla.
Vetenskaplig artikel:
Association between added sugar intake and micronutrient dilution: a cross-sectional study in two adult Swedish populations
Text: Sara Liedholm
Artikeln är tidigare publicerad i Vetenskap & hälsa
Ofta beskrivs klimatförändringar i termer av genomsnittliga temperaturförändringar. Men det är i första hand extrema väderhändelser, som köldknäppar, höststormar och sommarhetta, som mest påverkar ekonomi och sociala förhållanden.
Också våra energisystem, särskilt de som till delar innehåller förnybara energikällor, är starkt beroende av väder och klimat. Men hur dessa energisystem påverkas av framtida extremväder har det hittills inte funnits någon lämplig beräkningsmetod för.
Förnybara energikällor påverkas mest
Förnybar energi, som sol- och vindkraft, spelar en avgörande roll för att minska klimatförändringarna genom att delvis ersätta fossila bränslebaserade energiförsörjningar.
– Men deras kapacitet är starkt beroende av väderförhållanden, vilket gör att deras del i det befintliga energisystemet är lite av en utmaning med avseende på tillförlitlighet och stabilitet, säger Deliang Chen, professor i fysisk meteorologi vid Göteborgs universitet och en av de fem forskarna i det internationella forskarlaget.
Metod som förutspår konsekvenserna
Nu har forskarna utvecklat en ny metod för att kunna förutspå hur energisystem, där förnybara energitekniker ingår, kan påverkas av ett framtida förändrat klimatet med fokus på extremväder. Forskarna har med metoden analyserat trettio svenska städer, däribland finns Göteborg, Stockholm och Malmö.
Resultaten visar att extrema klimathändelserna i framtiden avsevärt påverkar energisystemen.
– När vi använt metoden på de trettio städerna i Sverige, och tagit hänsyn till tretton scenarier för klimatförändringar, ser vi osäkerheter i förnybar energipotential och efterfråga, säger Deliang Chen.
Glappet mellan tillgång på energi och efterfråga, kan under vissa framtida klimatvariationer bli så mycket som 34 procent.
– Det innebär en minskning av tillförlitligheten i strömförsörjningen på upp till 16 procent på grund av extrema väderhändelser, säger Deliang Chen.
Samarbete nödvändigt
Att inför kommande klimatförändringar utforma och optimera ett energisystem, som väl kan samordna förnybara energikällor i energiförsörjningen, kräver ett nära samarbete mellan energisystemsexperter och klimatforskare, enligt Deliang Chen.
– Vi behöver denna typ av samverkan för att kunna hantera komplexiteten i klimat- och energisystem och kunna förutsäga de flerdimensionella effekter som väntar.
Vetenskaplig artikel:
Quantifying the impacts of climate change and extreme climate events on energy systems Nature Energy.
Kontakt:
Deliang Chen, August Röhss Professor vid institutionen för geovetenskaper, Göteborgs universitet, deliang@gvc.gu.se
Den tryckta läroboken som tidigare har varit en av de primära resurserna i klassrummet för att lära sig matematik, samt vägledande i hur ämnet ska läras ut, påverkas av skolans digitalisering. Matteboken kompletteras eller ersätts i allt högre grad av digitala läromedel.
Några av motiven för detta är att de digitala läromedlen ska ge lärarna mer tid att effektivt planera, genomföra och utvärdera lärandeaktiviteter för eleverna, samt att eleverna ska få möjlighet till individanpassade uppgifter.
Men det blir inte alltid så. Lärare upplever att digitala läromedel är ostrukturerade, gör elevernas kunskapsutveckling svår att förstå och erbjuder färre sätt att lära sig på, enligt en studie från Göteborgs universitet.
Motsättningarna kan ge möjligheter
Det är doktoranden och matematikläraren Marie Utterberg Modén som i studien undersökt situationen som uppstår i klassrummet när ny teknik ska införlivas i traditionell undervisning. Hon ser ett antal motsättningar mellan den tänkta nyttan av digitala läromedel och lärarnas faktiska upplevelse, även om hon är tydlig med att motsättningarna inte nödvändigtvis är problematiska, utan att de också kan bli drivkraften för utveckling.
– Vanligtvis har lärarna kunskap om varje individuell elev och kan därmed följa den matematiska utvecklingen och anpassa undervisningen därefter. Men med det digitala läromedlet upplevde lärarna att de inte fick tillräcklig kvalitativ information om hur eleverna tänkte och vilka strategier de hade när de löste en matematikuppgift, till skillnad från traditionell undervisning med en textbok som följer ett för lärarna bekant arbetssätt.
– Lärarna hade också svårt att förstå på vilken grund eleverna blir tilldelade olika matematikuppgifter i det digitala adaptiva läromedlet eftersom det anpassar sig och automatiskt skapar nya uppgifter utan lärarens kontroll, säger hon.
Två sorters pedagogik
Studien visar även att föreställningen om det lämpligaste sättet att undervisa i matematik utmanades. Lärarnas uppfattning om vilken sorts pedagogik som är bäst lämpad kom i konflikt med det digitala läromedlets inbäddade pedagogik.
– För bästa möjliga undervisning betonade lärarna vikten av att ge eleverna möjligheter till en djup matematisk förståelse, vilket för dem betydde att undervisningen bör varieras utifrån elevernas behov och kunskapsnivå. Detta eftersom det finns olika sätt att ”knäcka koden” och lära sig på. Istället upplevdes det digitala läromedlet erbjuda färre sätt att lära sig på och svårigheter att förstå uppgifterna. I vissa fall var lärarna rädda att eleverna mest fick arbeta med att förstå hur uppgiften var designad, snarare än att lära sig matematikinnehållet, säger Marie Utterberg Modén.
Sex mattelärare involverade
Sammanlagt var sex matematiklärare involverade i studien genom att de introducerade och använde digitala läromedel i sina klassrum, där det matematiska innehållet var kopplat till årskurs och kursplan. Eleverna som deltog, från årskurserna 1-9, arbetade antingen själva, i par eller i grupper om fyra på iPads eller stationära datorer. För datainsamlingen användes även intervjuer, workshops, gruppdiskussioner och deltagande observationer.
– Digitala läromedel måste förstås i ett bredare perspektiv än bara som ytterligare ett nytt verktyg. Det är något som förändrar lärarnas roll och förhållandena för lärande i klassrummet, säger Marie Utterberg Modén.
Studien:
Challenges in Mathematics Teachers´ Introduction to a Digital Textbook: Analyzing Contradictions (kontakta Marie Utterberg Modén för ett digitalt exemplar av studien)
Kontakt:
Marie Utterberg Modén, marie.utterberg@ait.gu.se
Det blir allt vanligare att politiker går från politik till PR- och lobbyuppdrag. Åtskilliga återvänder också till politiken. Men inte utan att förändras.
Efter valet 2002 gick fyra procent av statsråden och de höga tjänstepersonerna som lämnade politiken till PR- och lobbyingfirmor. Efter regeringsskiftet 2014 var andelen 34 procent.
– Det är också vanligt att de sedan rekryteras tillbaka av partierna till nästa valkampanj. Men det är inte samma politiker som kommer tillbaka. De förändras i grunden av erfarenheten i PR, säger Anna Tyllström, fil. dr. i företagsekonomi och organisationsforskare vid Institutet för framtidsstudier.
Hon har djupintervjuat 25 så kallade ”revolvers” – roterare – som gått mellan politik och PR och studien visar hur individer förändras av detta.
Förändras av PR-arbetet
– De förändras på flera sätt. De skaffar sig självklart bredare nätverk, som sträcker sig in i näringslivet men även in i andra partier. De säger också att de förstår näringslivet på ett helt annat sätt än tidigare, hur företagsledningar tänker och prioriterar, och beskriver sig som influerade av näringslivets arbetssätt och processer, säger Anna Tyllström.
Hälften av de intervjuade har återvänt till politiken efter att ha arbetat inom lobbyism. Utmärkande är att dessa återvändare använder sig av näringslivets språk även när de talar om politik: de använder ord som ”effektivitet” och ”produktion” om det politiska arbetet och använder sig av metaforer från företagsvärlden.
– De kan till exempel likna val vid ”one day sales” eller partier vid ”produktionsenheter” för politik.
Näringslivstänket påverkar själva politiken
Om den gängse bilden av hur näringslivet påverkar politik är att företag anlitar lobbyister för att övertyga politiker att fatta beslut som gynnar företagen, visar den här studien på ett djupare sätt att påverka.
– Att en människas värderingar och språk förändras är mer bestående än att en organisation köper en tjänst av henne.
Studien visar att tiden i PR och lobbyism fungerar som en ”näringslivsskola” för politiskt engagerade personer.
– De som återvänder säger sig vara influerade av näringslivets logik och det är då också rimligt att tro att erfarenheten påverkar den faktiskt förda politiken och de förslag som läggs, säger Anna Tyllström.
För allmänhetens förtroende för politiken kan det här vara ett problem, enligt Tyllström.
– Det ska finnas transparens i ett politiskt system. Väljare måste veta vilken påverkan som politiker utsätts för. Det är därför viktigt att uppmärksamma en sådan här mekanism som är svår att se, säger Anna Tyllström.
Vetenskaplig artikel:
More than a revolving door: Corporate lobbying and the socialization of institutional Carriers. Organization Studies
Kontakt:
Anna Tyllström, fil. dr., företagsekonomi, Institutet för framtidsstudier, anna.tyllstrom@iffs.se
– Ett framtida mål är att vidareutveckla de modeller vi har skapat för att kunna selektera patienterna med hög risk för tumörspridning. Nya behandlingsalternativ för patienter med hög risk studeras och kan komma att ingå i vårdprogrammet för njurcancer och på så sätt förbättra livskvaliteten hos patienter med ökad risk för tumörspridning, säger Emma Andersson Evelönn, doktorand vid Umeå universitet.
I de studier som ligger till grund för avhandlingen har Emma Andersson Evelönn och forskarkollegor i Umeå analyserat DNA-metylering hos tumörer vid klarcellig njurcancer, som är den vanligaste formen av cancer i njurarna. DNA-metylering är en typ av kemisk förändring av DNA som, utan att påverka DNA-sekvensen, är delaktig i hur gener regleras och uttrycks i celler, om gener är på- eller avslagna.
Metylering avslöjar grad av tumörspridning
Det visade sig att tumörer som hade spritt sig till kringliggande organ hade en högre grad av DNA-metylering än de tumörer som enbart var lokaliserade inom njuren. Olika prognosgrupper för tumörspridning kunde på detta sätt grupperas utifrån DNA-metylering.
Njurcancer upptäcks vanligtvis när patienter genomgår röntgenundersökning av buken, innan patienten uppvisar de klassiska symtomen med blod i urinen, flanksmärta och/eller en kännbar massa. Andelen patienter med spridd sjukdom vid diagnos har sjunkit men risken för återfall vid lokal sjukdom är fortfarande cirka en på tre.
– Att identifiera njurcancer med ökad risk för spridning är av vikt för att förbättra patienternas prognos, få möjlighet till kompletterande behandling och bättre livskvalitet, säger Emma Andersson Evelönn.
Enda botemedlet för njurcancer som är begränsad till njuren, är att hela njuren eller delen av njuren med tumör opereras bort. Det finns idag medicinsk behandling att ge vid spridning av sjukdom som förlänger överlevnadstiden samt minskar patientens besvär.
Avhandling:
DNA methylation as a prognostic marker in clear cell Renal Cell Carcinoma (DNA-metylering som prognostisk markör i klarcellig njurcancer)
Kontakt:
Emma Andersson Evelönn, Institutionen för medicinsk biovetenskap och Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Umeå universitet, emma.andersson-evelonn@umu.se
– PCSK9-hämmare är helt klart väldigt effektiva vid behandling av blodfetter och kan minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar men de kommer med en betydande kostnad, säger Ali Allahyari, kardiologiläkare och doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper vid Karolinska Institutet.
I augusti 2019 tog två europeiska expertorganisationer inom kardiologi och åderförkalkning, European Society of Cardiology (ESC) och European Atherosclerosis Society (EAS), fram nya riktlinjer för behandling av blodfetter. Ett införande av de nya riktlinjerna skulle kunna innebära en kraftig kostnadsökning för svensk hälso- och sjukvård, enligt studien från Karolinska institutet.
Dyrare behandling rekommenderas
De rekommenderade då att betalipoproteinnivåerna, också kända som LDL-kolesterolnivåerna eller det ”dåliga” kolesterolet, skulle sänkas betydligt för att förebygga hjärt- och kärlsjukdomar, framförallt hos patienter med mycket hög risk. Riktlinjerna är av vikt för läkare och myndigheter och används ofta som en referenspunkt för behandlingar i Europa och på andra håll.
För patienter med mycket hög risk för hjärt- och kärlsjukdom, till exempel personer som nyligen har haft en hjärtattack, rekommenderas både en sänkning av LDL-nivåerna med minst 50 procent och att uppnå en LDL-nivå på under 1,4 millimol per liter av blod (mmol/L).
Detta är en kraftig minskning jämfört med tidigare riktlinjer presenterade år 2016. För att nå dessa mål rekommenderar organisationerna att kombinera livsstilsförändringar med statiner och ezetimibe, två förhållandevis billiga läkemedelsbehandlingar för att sänka blodfetterna. Om LDL-målet inte nås trots denna behandling rekommenderas användning av en mycket dyrare ny typ av kolesterolsänkande terapi som kallas PCSK9-hämmare.
Nästan 50 000 kronor per patient
I den här studien uppskattade forskarna följderna av de nya riktlinjerna genom att beräkna hur många patienter som skulle vara kvalificerade för den utvidgade terapin. Med hjälp av det nationella registret för hjärtsjuka patienter, SWEDEHEART, studerade forskarna fler än 25 000 personer som haft en hjärtattack mellan 2013 och 2017 och vars kolesterolvärden mättes under uppföljningsbesök efter sex till 10 veckor.
Forskarna fann att fler än 50 procent av patienterna skulle kvalificera för PCSK9-hämmare eftersom de sannolikt inte skulle uppnå LDL-målen med enbart högintensiva statiner och ezetimibe. När forskarna simulerade användning av två godkända PCSK9-hämmare (alirocumab eller evolocumab) i dessa patienter nådde omkring 90 procent av patienterna LDL-målen. Den årliga kostnaden för att behandla en patient i Sverige med PCSK9-hämmare ligger idag på över 4 500 euros (ca 47 000 kronor) vilket kan jämföras med omkring 30 euros (ca 315 kronor) för behandling med statiner eller ezetimibe.
Skyhöga behandlingskostnader
– Om inte behandlingskostnaden minskas och om hälften av patienterna med hjärtattack skulle kvalificera för den här behandlingen så kan den ekonomiska bördan på hälso- och sjukvårdssystem i Europa och andra länder som följer ESC/EAS riktlinjer bli väldigt omfattande, säger Ali Allahyari.
Med hjälp av tidigare analyser undersökte forskarna också i vilken utsträckning man kan minska risken för ytterligare en allvarlig hjärt- eller kärlhändelse genom att sänka det dåliga kolesterolet. De uppskattade att kostnaden för att förhindra en allvarlig hjärt- eller kärlhändelse, till exempel en hjärtattack, skulle uppgå till omkring 846 000 euros (8,9 miljoner kronor) om man började använda PCSK9-hämmaren alirocumab brett i Sverige.
Kostnadseffektivitetsanalys efterlyses
– Många nya behandlingar testas och introduceras i hjärt- och kärlsjukvården idag. Vår analys belyser ytterligare en situation där vi behöver väga vad vi bedömer som rimligt i förhållande till antalet patienter som behandlas, de förväntade hälsovinsterna och kostnaden för behandling, säger Peter Ueda, läkare och forskare vid institutionen för medicin i Solna, Karolinska Institutet.
Andra vid Karolinska Institutet som medverkade i studien var Tomas Jernberg och Pia Lundman, båda vid institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus. Enligt forskarna understryker resultatet behovet av att genomföra en kostnadseffektivitetsanalys av riktlinjernas innebörd, med utgångspunkt i hur mycket den föreslagna behandlingen för högriskpatienter i dagsläget kostar.
Vetenskaplig artikel:
Application of the 2019 ESC/EAS dyslipidaemia guidelines to nationwide data of patients with a recent myocardial infarction: a simulation study, Ali Allahyari, Tomas Jernberg, Emil Hagström, Margaret Leosdottir, Pia Lundman, Peter Ueda, European Heart Journal
Kontakt:
Peter Ueda, postdoktoral forskare, Institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet, peter.ueda@ki.se
De omfattande it-problemen som nyligen drabbade Swedbank visar hur sårbart vårt samhälle är för störningar. Vi kan inte handla mat, tanka bilen eller hämta ut mediciner. Debatten kretsar i stor utsträckning kring att bankerna ska ha mer pålitliga system och kunderna fler betalalternativ.
På Högskolan i Skövde pågår forskningsprojektet Ccraaafffting som handlar om vad som händer i samhället om betalsystemen kraschar. Under det senaste halvåret har störningar lett till betalkaos och många av oss har drabbats. Här går verkligheten och forskningen på Högskolan i Skövde hand i hand.
Simulerat händelseförlopp
Joeri van Laere, lektor i informationssystemutveckling på Högskolan i Skövde menar att det inte bara är bankernas problem, utan belyser i sin forskning vikten av butikernas beredskap för betalsystemstörningar.
I sitt forskningsscenario utgår Joeri van Laere och hans kollegor från en sådan störning som Swedbank hade i mitten av februari 2020, men till skillnad från verkligheten kvarstår störningen i tio dygn. I en simuleringsmiljö har forskarna låtit 18 olika grupper medverka i händelseförloppet i form av rollspel.
– Efter att ha spelat scenariot över 50 gånger med aktörer från olika delar av samhället, matbutiker, bensinmackar, bankväsendet, kommuner och länsstyrelser, konstaterar vi att konsekvenserna i samhället blir omfattande. Det behöver dock inte bli kaos om olika samhällsaktörer tillsammans tar ett helhetsgrepp på situationen. Vår forskning visar att samhället kan klara ett avbrott under flera dygn, säger Joeri van Laere.
Beredskap hos näringsidkarna
Forskningen visar självklart att störningar i betalsystemen i stor utsträckning påverkar många människor och funktioner. Fokus hamnar ofta på banken som behöver säkrare system och kunden som får hitta andra sätt att betala på. Det är givetvis bra och gör att samhället inte drabbas lika hårt av en störning i betalsystemen, men det räcker inte. Joeri van Laere konstaterar att det är viktigt att även se den tredje parten och att debatten sätter fokus på den.
– Butiksägarnas beredskap kan inte bara vara att avvakta tills banken löst problemet. Butikernas ägare bör ha pratat igenom med sin personal om hur en sådan här situation ska hanteras. Det handlar även om att ha en plan för hur tryggheten i butiken ska vara kvar om det blir långa köer och folksamlingar.
Inte rädda men förberedda
Skövdeforskaren konstaterar att varje betalalternativ har sina för- och nackdelar, men att butiksägarna behöver fundera över olika lösningar. Om de ska erbjuda Swish eller kontanter som alternativ? Kanske ge bort varor gratis, eller stänga butiken om inget fungerar. Eller om det finns möjlighet att erbjuda kreditköp och hur de i så fall ska registrera kundernas fakturauppgifter. Oavsett vilket är budskapet att ha färdigtänkta lösningar som kan börja användas omgående när störningar inträffar.
– Störningar, även mer långvariga, är oundvikliga, men när butiker och medborgare är mentalt förberedda och har tänkt igenom olika alternativa sätt att sälja och betala så har vår forskning visat att samhället kan klara ett avbrott under flera dygn. Vi ska inte vara rädda, men förberedda, konstaterar Joeri van Laere.
CCRAAAFFFTING – Resilient betalningssystem
Projektet CCRAAAFFFTING undersöker genom rollspel hur samhället på bästa sätt kan återhämta sig efter en IT-incident, naturkatastrof, politiska oroligheter eller annat som på ett dramatiskt sätt påverkar betalningssystem, transport- och livsmedelsförsörjningen.
Projektet är ett samarbete mellan forskare från Mittuniversitet, Linköpings universitet, Högskolan i Skövde och företaget Combitech.
Kontakt:
Joeri van Laere, lektor i informationssystemutveckling, Högskolan i Skövde
joeri.van.laere@his.se
Växter behöver vatten, solljus och koldioxid för att växa. Men också näringsämnen som kväve och fosfor.
Ju mer begränsade växter är av kväve och fosfor, desto mer koldioxid stannar i atmosfären, istället för att absorberas av skogar och andra ekosystem. Därför har forskare vid Lunds universitet fokuserat på hur kväve och fosfor påverkar olika ekosystems koldioxidupptag runt om i världen, och kartlagt de globala mönstren kring näringsbegränsningen.
Lindrar klimatförändringarna
– En bättre förståelse för hur ekosystemen begränsas av olika näringsämnen gör att vi kan uppskatta om dagens koldioxidupptag kommer att fortsätta eller försvagas i framtiden. Denna studie ger oss nycklar till vilken roll näringsämnen kan spela på olika platser och hur de påverkar framtida klimatförändringar, säger Anders Ahlström, naturgeografiforskare vid Lunds universitet.
Idag lindrar jordens ekosystem klimatförändringarna genom att absorbera cirka 30 procent av de växthusgaser som släpps ut av människan. Med fri tillgång till näringsämnen kan växter växa snabbare och därmed binda mer koldioxid från atmosfären.
Genom att samla 171 ekosystemstudier som mätt hur växter återupptar kväve och fosfor när de fäller sina blad på hösten eller före en torrperiod kunde forskarna gå vidare och kartlägga kväve- och fosforbegränsningen. Efter kvantifieringsarbete och omfattande metaanalyser kunde helt nya kväve- och fosforkartor över jorden tas fram.
Fosforbrist hämmar CO2-upptaget
– Det som förvånade mig mest var hur dominerande fosforbegränsning var globalt. Från ett svenskt perspektiv tänker vi kanske mest på kväve, som är mest begränsande här, säger Anders Ahlström.
Den nya studien visar att 43 procent av världens ekosystems koldioxidupptag begränsas av fosfor. Bara 18 procent begränsas av kväve medan 39 procent av det globala, skogliga koldioxidupptaget begränsas ungefär lika mycket av kväve och fosfor.
– Fosfor är ett näringsämne som är ändligt och bryts i gruvor, medan vissa växter kan ta upp kväve från atmosfären. I takt med att användningen av biomassa för mat och material ökar globalt kan det bli så att fosfor blir allt mer begränsande för skogarnas koldioxidupptag. Detta kan på sikt bidra till ökade halter av koldioxid i atmosfären och en snabbare takt på klimatförändringarna, säger Anders Ahlström.
Studien har letts av forskare vid Beijing Normal University och Stanford University. Förutom Lunds universitet har Utrecht University och Chinese Academy of Sciences deltagit i arbetet.
Vetenskaplig artikel:
Global patterns of terrestrial nitrogen and phosphorus limitation, Nature Geoscience
Kontakt:
Anders Ahlström, forskare vid Institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap samt Centrum för Mellanösternstudier, Lunds universitet, anders.ahlström@nateko.lu.se
En vanlig uppfattning är att demokratier är bättre än andra styrelseskick på att förse medborgarna med grundläggande samhällstjänster som exempelvis hälso- och sjukvård, utbildning och säkra pensionssystem. Men hur väl ett land lyckas leverera bra offentliga tjänster beror på kvaliteten på samhällets institutioner.
Quality of Government (QoG), eller samhällsstyrningens kvalitet, är ett sätt att mäta effektivitet, rättvisa och korruption i ett lands offentliga institutioner. Hög kvalitet innebär att offentliga institutioner är opartiska och fria från korruption.
Undersökning av 134 länder
Statsvetarna Marina Povitkina och Ketevan Bolkvadzevid Göteborgs universitet har jämfört graden av QoG och tillgången till rent vatten i 134 länder, både demokratier och icke-demokratier. 71 av länderna i undersökningen uppvisar låg grad av QOG, av dessa 71 länder karaktäriseras 46 länder, eller 35 procent, som demokratier.
– Vår forskning visar att demokratier med hög kvalitet i samhällsstyrningen levererar tjänligt vatten till sina medborgare i mycket högre utsträckning än alla andra länder. Där graden av QoG är låg, är tillgången på rent vatten i genomsnitt dålig – oavsett om landet är demokratiskt eller auktoritärt. Detta är ett faktum, trots att vi ju gärna vill tro att demokratier per definition är bättre på att ge medborgarna bra service, säger Marina Povitkina.
Närstudie av en vattenreform i Moldavien
Moldavien är ett exempel på en demokrati som lider av både utbredd korruption och brist på rent vatten. År 2014 fick landet generösa bidrag för en vattenreform via ett så kallat associationsavtal med EU, där regeringen lovade att samordna landets vattenlagstiftning med EU:s.
Reformen krävde renovering av både vattenledningsnät och vattenreningsverk men genomfördes bara delvis. För att ta reda på om det hade något med samhällsstyrningens kvalitet att göra intervjuade forskarna ett trettiotal personer som var delaktiga inom olika nivåer i genomförandeprocessen; tjänstemän, konsulter, akademiker, utredare och journalister.
– Personerna vi pratade med berättade om vänskapsband mellan entreprenörer och politiker, en partisk byråkrati och en hög personalomsättning bland tjänstemännen. Det gjorde att genomförandet av vattenreformen blev både ineffektiv, orättvis och problematisk. Ett konkret exempel var att industrier obehindrat kunde fortsätta att förorena vattendrag eftersom brottsbekämpningen inte fungerade.
Nya rör med smutsigt vatten
Att rena vatten är komplicerat och kräver långsiktighet, robusta institutioner och en kontinuitet i genomförandet av lagar som skyddar vattenresurser. Det är svårt att genomföra i ett land där samhällsstyrningen fungerar dåligt. I Moldavien fick det konsekvenser också för hur vattenreformen hanterades på politisk nivå.
– Regeringen investerade bara i utbyggnaden av vattenledningsnätet eftersom detta på kort sikt gick att visa upp för folket och bidragsgivaren, vilket gav positiv publicitet och skulle kunna öka antalet röster i nästa val. Men ingen tog ansvar för vattnets kvalitet, vilket innebär att det ofta rinner smutsigt vatten i Moldaviens nya vattenledningar, säger Marina Povitkina.
Vetenskaplig artikel:
Studien Fresh pipes with dirty water: How quality of government shapes the provision of public goods in democracies European Journal of Political Research 2019
Fotnot:
Den jämförande länder-studien av graden av QoG och tillgången till rent vatten baseras på data från V-Dem-institutet och QoG-institutet vid Göteborgs universitet samt Världsbanken.
Kontakt:
Marina Povitkina, postdoktor, Göteborgs universitet, marina.povitkina@gu.se
Klimatet förändras och vi får räkna med ett allt lynnigare klimat framöver i form av exempelvis fler stormar, fler stekheta, vindstilla sommardagar liksom ett antal extremkalla, vindstilla vinterdagar.
Allteftersom kommer också energisystemet – produktion, distribution och användning av värme och el – vara uppbyggt på ett annat sätt idag. Sol, vind och andra förnybara energikällor utgör grundbulten i produktionen. Parallellt produceras elen betydligt mer decentraliserat samtidigt som befolkningen växer och allt fler bor i städer.
Det är dock svårt att sia om framtiden eftersom det finns stora osäkerheter. Den teknologiska utvecklingen, utsläppen och klimateffekterna kan ta flera vändningar.
Strömlösa när vädret slår till
Men genom att laborera med många olika scenarier och parametrar blev slutsatsen i att det är mycket sannolikt att vi blir strömlösa när vädret blir allt tuffare i framtiden. Exempelvis en smällkall vintervecka som inte förmår generera tillräckligt med el från vindkraften. Nuvarande energisystem är designat för dagens klimat, inte framtidens, är deras budskap.
– Våra resultat visar att vi måste säkra upp för framtida extremväder. Det görs inte idag. Men våra beräkningar och vår metod kan vara en första hjälp för att ta reda på vilka sårbarhetspucklarna är, säger Vahid Nik, forskare i infrastrukturfysik, energi och klimatförändring vid LTH, Lunds universitet och som står för merparten av arbetet bakom artikeln.
Enligt honom finns flera lösningar, det gäller bara att planera för dem redan nu.
Omställning till fossifritt kan fördröjas
– Det är självklart bra att vi ställer om till förnybart, och det är oundvikligt och så blir det förr eller senare. Men om vi inte planerar energisystemet för detta redan nu så finns hög risk för att omställningen till förnybart fördröjs, säger Vahid Nik.
Hur landet smartast ska bunkra energi varierar från land till land beroende på klimat och landets energistrategi.
Sammantaget handlar lösningarna om att öka flexibiliteten och resiliensen genom energilagring, möjlighet att växla mellan olika förnybara energikällor och förstå ändrade användarbeteenden och behov.
– Det finns många andra forskargrupper som jobbar på lovande lösningar. Samtidigt behöver vi bättre förstå vad de framtida klimatförändringarna kan få för konsekvenser. För första gången kan vi måla upp den bilden, säger han.
Svenska städer i fyra klimatzoner
Forskarna har räknat på 13 olika framtida klimatscenarier för åren 2010-2099 i kombination med dels uppskattat energibehov för de bostäder i de städer som ingår i undersökningen, dels en successivt ökad andel förnybar (vind och sol) energiproduktion. Prestandan undersöktes på timbasis och kostnaden och potentialen med att integrera förnybart utvärderades. Forskarna utvecklade en metod för att kunna kalkylera med både extrema väderhändelser och osäkerhet i beräkningarna.
Följande städer från fyra klimatzoner, såsom de definieras enligt Boverket, ingick i analysen: Bromölla, Bengtsfors, Falun, Gnesta, Göteborg, Grästorps, Habo, Hudiksvall, Jokkmokk, Kalix, Karlstad, Kristianstads, Landskrona, Linköping, Lidingö, Luleå, Lund, Malmö, Sala, Solna, Stockholm, Strömstad, Sundsvalls, Tjörns, Tranås, Ulricehamns, Vallentuna, Värnamo, Västerås, Vaxholm.
Klimatdatan som användes i arbetet har hämtats från RCA4, som är den fjärde generationen av SMHI:s regionala klimatmodell och som utvecklats av SMHIs klimatmodelleringsenhet Rossby Centre. Forskarna har använt klimatscenarior från fem olika globala klimatmodeller (General Circulation Models, GCMs) som utvecklats av fem olika forskningsinstitut, samt tre olika scenarier över hur växthuseffekten kommer att förstärkas i framtiden, så kallade ”Representative Concentration Pathways (RCPs)”, närmare bestämt RCP 2.6, 4.5 and 8.5. Tillsammans har detta resulterat i 13 olika framtida klimatscenarier.
Vetenskaplig artikel:
Quantifying the impacts of climate change and extreme climate events on energy systems Nature Energy
– Generellt behöver båda parter vilja det för att de ska välja att bli föräldrar, vilket är ganska väntat. Nytt för den här studien är att vi kan visa att det ser lite olika ut för par som redan blivit föräldrar, där har kvinnan något mer att säga till om ifall hon vill ha ytterligare barn men mannen tycker olika. Särskilt gäller detta ett eventuellt tredje barn. Detta är också i linje med tidigare forskning från Tyskland, säger Ann-Zofie Duvander, professor i demografi och förstaförfattare till studien.
Förklaringen kan ligga i att par är mer jämställda innan de skaffar barn, och då är det inte så konstigt att de fattar beslutet om ett första barn tillsammans, menar Ann-Zofie Duvander.
– Inför ett första barn är det mer abstrakt vad ett barn innebär för ett par, vilket även det kan bidra till att båda parter får lika mycket att säga till om. Varken kostnaden eller vinsten av att skaffa barn har då blivit uppenbara för parterna, säger Ann-Zofie Duvander.
Kvinnor vinner – och förlorar
Men inför valet att skaffa fler barn har det hunnit bli uppenbart att barn, enligt tidigare forskning, kostar mer i både arbete och förlorad inkomst för kvinnor.
– Även om föräldrarna delar helt lika på omsorgen om barnet, är det kvinnan som går igenom graviditet och förlossning och i många fall också amning. Samtidigt kan det ju finnas en högre ”vinst” för kvinnor med att skaffa barn, i de fall kvinnan tar mer ansvar för barnet. Då kan barnen ju få en närmare kontakt med mamman och ge mer emotionellt till henne än till pappan, säger Ann-Zofie Duvander.
En annan möjlig förklaring till att kvinnan verkar ha mer att säga till om när paret blivit föräldrar och särskilt gällande ett tredje barn tas upp i studien: det kan handla om att mannen ändrar sig med tiden, från att inte vilja ha ett ytterligare barn till att vilja ha det. Kvinnor kanske helt enkelt är bättre på att övertala i dessa fall. Resultaten från studien kan alltså även tolkas som att kvinnor som vill ha ett till barn kan få som de vill, ifall männen ändrar sig med tiden.
Nyanserar bilden av traditionella könsroller
Artikeln är baserad på enkäter där båda parterna i heterosexuella sambo- och gifta par fick svara på frågor om framtida önskemål om barn år 2009. Paren i studiens urval hade antingen inga, ett eller två barn. Just det faktum att båda parterna fick svara på enkäten är ovanligt i den här typen av forskning och en stor fördel med materialet, berättar Ann-Zofie Duvander. Därefter har forskarna följt upp med uppgifter från olika register för att se om paren skaffade (ytterligare) barn eller inte, och jämfört det med vad paren svarade i enkäten.
– Som forskare vill vi veta mer om hur man fattar beslut och vem som bestämmer i par. Traditionellt finns det en idé om att kvinnor har mer att säga till om när det gäller barn och hem, medan män antas besluta mer om sådant som exempelvis stora inköp, till exempel en ny bil. Vår forskning visar att det inte är så enkelt och nyanserar den bilden, säger Ann-Zofie Duvander.
Så gjordes studien
Studien bygger på enkätdata från 2009 kombinerat med registerdata fram till 2014. Enkäterna delades ut till ett representativt urval av kvinnor och män med två föräldrar födda i Sverige, samt ett mindre urval av kvinnor och män med minst en förälder född i Polen eller Turkiet. För den här studien valdes de som var sammanboende eller gifta och hade 0-2 barn när enkäten genomfördes ut, sammanlagt 865 par. Båda parterna i paren fick svara på enkäten.
Vetenskaplig artikel:
Who makes the decision to have children? Couples’ childbearing intentions and actual childbearing. Advances in Life Course Research
Mobiltelefoner används och accepteras i allt högre grad som en del av vardagliga situationer både i privata och offentliga utrymmen. Att den ökade mobilanvändningen kan ha en negativ påverkan på privata relationer är inget nytt. Frågan om hur mobilen påverkar kundmötet och interaktion mellan anställd och kund är dock till stor del obesvarad.
Forskarna Markus Fellesson, docent vid Centrum för tjänsteforskning vid Karlstads universitet, och Nicklas Salomonson, biträdande professor vid Högskolan i Borås, har undersökt hur anställda i handeln upplever det när kunden är upptagen av sin mobiltelefon under betalsituationen.
– Vi har tittat på hur de anställda reagerar och hanterar situationer där de blir nonchalerade och kunden istället tittar ned i sin mobiltelefon. Det är en form av mobilmissbruk som på engelska brukar kallas för ”phubbing” och som innebär att en person är upptagen av sin smartphone istället för att interagera med andra fysiskt närvarande personer, säger Nicklas Salomonson.
Mobilen påverkar kundmötet negativt
Resultat från en enkät till 2 940 anställda i svenska butiker visar att situationen är vanligt förekommande och att många anställda reagerar negativt.
– De upplever att de blir ignorerade och får svårt att göra sitt jobb på ett bra sätt. Vi kunde dock också se att anställda med en högre grad av serviceorientering, det vill säga som generellt agerar artigt, omtänksamt, korrekt och vänligt mot kunder, var mer förlåtande mot kunder som beter sig på det här sättet och mindre benägna att agera konfrontativt och till exempel avbryta kunden, säger Nicklas Salomonson.
Denna typ av känsloarbete, att vara mer förlåtande mot kunder, har i tidigare forskning visat sig ha flera negativa arbetsmiljömässiga konsekvenser, som till exempel ökat missnöje med jobbet och utbrändhet. Studien visar härigenom både på problemet med mobilmissbruk i kundmöten och på att serviceorientering kan vara en problematisk strategi för företag när de anställda utsätts för kunder som beter sig illa, menar forskarna.
Ökad digitalisering i branschen
– Tidigare forskning har visat att detaljhandeln är en bransch med en hel del arbetsmiljömässiga problem i form av kränkningar, hot och våld från kunder. Den här studien visar hur ”mildare” former av besvärliga kundbeteenden också har en negativ påverkan på handelsanställdas arbetssituation. Branschen genomgår just nu en kraftig förvandling med ökad digitalisering där mobiltelefonen spelar en allt viktigare roll. Kunder kan och förväntas i högre grad betjäna sig själva via sin mobil. Vår studie visar att mobiltelefoners användning i butik också kan medföra problem, särskilt för anställda, avslutar Nicklas Salomonson.
Studien, som nyligen publicerats, är en utveckling av tidigare forskning med fokus på arbetsmiljöproblem som uppstår när kunder beter sig illa och strategier som anställda använder sig av för att hantera dessa beteenden.
Vetenskaplig artikel:
It takes two to interact – Service orientation, emotions and customer phubbing in retail service work
Kontakt:
Nicklas Salomonson, biträdande professor vid Högskolan i Borås och gästforskare vid Centrum för tjänsteforskning vid Karlstads universitet, nicklas.salomonson@kau.se
En sydsvensk studie från SLU har gjort analyser av maginnehållet hos älgar, och jämfört med vad som finns att äta i olika områden, och kalvarnas vikter.
Kartläggningen av älgarnas matvanor är ett bra exempel på forskning som inte hade kunnat genomföras utan insatser av en mängd frivilliga utanför forskarsamhället. Studien bygger till stora delar på analyser av maginnehåll från 320 älgar, insamlade under älgjakten av 250 jägare i sju älgförvaltningsområden i Västra Götaland, Södermanland, Kronoberg och Skåne.
– Jägarnas insatser har varit ovärderliga, säger Annika Felton, forskare vid SLU. Därför har jag under de senaste åren medverkat på en rad älgmöten och exkursioner där jag har berättat om de preliminära resultaten för jägare och skogsägare i södra Sverige. Nu när den vetenskapliga artikeln äntligen är ute hoppas jag att resultaten även når norra Sverige, liksom myndigheter och intresseorganisationer, och andra forskare förstås.
Kunskap om älgens meny viktig för skogsförvaltare
Älgar äter kvistar och löv från träd samt buskar, ris, örter och gräs, och de kan orsaka kostsamma skador i framför allt tallplanteringar. Kunskaper om hur älgar väljer sin mat och hur skogsskötseln påverkar detta val är därför viktiga för skogsförvaltare.
Studien visar hur viktigt det är för de sydsvenska älgarna att kosten är varierad, och att den inbegriper lövträd. De älgpopulationer som har en artrik diet, med betydande inslag av sälg och asp, har högre kalvvikter än älgpopulationer som inte lyckas hitta lika många växtarter att äta vintertid, utan måste äta väldigt mycket tall.
Tall utgör 30 procent av kosten
De älgpopulationer som hade god tillgång till ungskog (0–15 år gammal), där många kvistar och grenar är nåbara, hade tyngre kalvar än de populationer som inte hade det. I områden där älgarnas föda var särskilt energirik, till exempel genom intag av jordbruksgrödor, var kalvarnas vikt medelhög.
Studien bekräftar att tall är en stapelföda för sydsvenska älgar – den stod i genomsnitt för cirka 30 procent av torrvikten. Lite mer förvånande var att en nästan lika stor del av kosten bestod av lingonris, blåbärsris och ljung.
– Våra resultat visar hur viktig kosten är för en stor växtätare som älgen, och vi tror att de regionala viktskillnader vi ser hos den nordiska älgen delvis kan förklaras av tillgången på olika födoslag under vintern, säger Annika Felton.
Studien har genomförts i områden där landskapet är starkt påverkat av skogsbruk, och där människan alltså har stort inflytande över trädslagsfördelningen och växtligheten i övrigt.
– En skogsskötsel som leder till ett större utbud av lövträd, buskar, ris och örter bör gynna älgpopulationerna, och troligen även andra stora växtätare. Sådana åtgärder bör samtidigt minska betestrycket på tall. Vi tror alltså att detta skulle gynna både skogsägare och jägare, liksom mångfalden av växter och djur, avslutar Annika Felton.
Fotnot:
Projektet ”Älgarnas foder & hälsa i södra Sverige” har letts av Annika Felton från SLU inom ett samarbete med Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA).
Vetenskaplig artikel:
Varied diets, including broadleaved forage, are important for a large herbivore species inhabiting highly modified landscapes. Annika M. Felton, Emma Holmström, Jonas Malmsten, Adam Felton, Joris P.G.M. Cromsigt, Lars Edenius, Göran Ericsson, Fredrik Widemo & Hilde K. Wam. Scientific Reports (2020) 10:1904.
Kontakt:
Annika Felton, universitetslektor, Institutionen för sydsvensk skogsvetenskap, Sveriges lantbruksuniversitet, Alnarp, annika.felton@slu.se
I sociala medier är det vanligt att den tekniska plattformen ger dig vänförslag. Förslaget grundas på att du och den andra personen har gemensamma kontakter, och kanske därför också känner varandra. På liknande sätt kartlägger forskare biologiska nätverk som baseras på hur olika proteiner eller gener interagerar med varandra. Forskarna bakom en ny studie har nu tagit artificiell intelligens, AI, till hjälp och undersökt om det går att hitta biologiska nätverk genom att använda djupinlärning, det vill säga träna upp så kallade djupa artificiella neurala nätverk. Eftersom artificiella neurala nätverk är mycket bra på att lära sig att hitta mönster i enorma mängder komplexa data används de bland annat inom bildigenkänning. Men än så länge är det ovanligt att denna maskininlärningsmetod används inom biologisk forskning.
En ny studie ledd av forskare vid Linköpings universitet har för första gången använt djupinlärning för att hitta sjukdomsrelaterade gener.
– Det är en mycket kraftfull metod för att analysera stora mängder biologisk information, så kallad big data, säger Sanjiv Dwivedi, postdoktor vid Institutionen för fysik, kemi och biologi (IFM) vid Linköpings universitet.
Forskarna använde en stor databas med information om hur 20 000 olika gener uttrycks hos en stor mängd människor. Informationen var osorterad, på så sätt att forskarna inte talade om för det artificiella neurala nätverket vilka genuttryck som kom från personer med sjukdom, och vad som var kopplat till friska personer. Sedan tränades AI-modellen i att hitta mönster i genuttrycket.
Som en ”svart låda”
En av utmaningarna med maskininlärning är att människan inte kan se exakt hur ett artificiellt neuralt nätverk löser en uppgift. AI beskrivs ibland som en ”svart låda” – vi ser bara informationen som vi stoppar in i ”lådan” och resultatet som kommer ut, men inte stegen däremellan. Artificiella neurala nätverk består av flera lager där informationen bearbetas matematiskt. Det finns ett inmatningslager, ett utdatalager som levererar resultatet av AI-systemets bearbetning av informationen, och däremellan ett antal dolda lager där en mängd beräkningar utförs. När forskarna hade tränat det artificiella neurala nätverket, undrade de därför om de så att säga kunde glänta på locket till ”svarta lådan” och förstå hur det fungerade. Fanns det likheter mellan det neurala nätverkets uppbyggnad och de biologiska nätverk som redan är kända?
– När vi analyserade vårt neurala nätverk visade det sig att det första dolda lagret i stor utsträckning representerade interaktioner mellan olika proteiner. I det tredje dolda lagret däremot, djupare in i modellen, återfinns grupper med olika celltyper. Det är väldigt intressant att den sortens biologiskt relevanta grupperingar kommer ut per automatik när vårt nätverk har utgått från oklassificerat genuttrycksdata, säger Mika Gustafsson, universitetslektor vid IFM, som har lett studien.
Kan ha hittat nya mönster
I nästa steg undersökte forskarna om deras modell av genuttryck kunde användas till att avgöra vilket genuttryck som är kopplat till sjukdom och vad som är normalt. De fann stöd för att modellen hittar mönster som är relevanta och stämmer bra med de biologiska mekanismerna i kroppen. Eftersom modellen har tränats på oklassificerad data kan det artificiella neurala nätverket också ha hittat mönster som är helt nya. Forskarnas nästa steg är att undersöka om även sådana, hittills okända mönster, är relevanta ur ett biologiskt perspektiv.
– Vi tror att nyckeln för att komma framåt i forskningen inom fältet är att förstå det neurala nätverket. Dels kan det lära oss nya saker om biologiska sammanhang, exempelvis sjukdomar där många faktorer samspelar. Men vi tror också att vårt tillvägagångssätt ger modeller som lättare kan generaliseras och användas på många olika typer av biologisk information, säger Mika Gustafsson.
Genom nära samarbete med forskare inom medicin hoppas Mika Gustafsson kunna göra tillvägagångssättet i studien tillämpbart inom precisionsmedicin, för att exempelvis gruppera vilken patient som bör få vilken medicin eller vem som har svårast sjukdom.
Vetenskaplig artikel:
Deriving disease modules from the compressed transcriptional space embedded in a deep autoencoder, Sanjiv K. Dwivedi, Andreas Tjärnberg, Jesper Tegnér och Mika Gustafsson, Nature Communications, publicerad online 12 februari 2020
Kontakt:
Mika Gustafsson, universitetslektor, Linköpings universitet, Mika.gustafsson@liu.se
Transplantationen gjordes i december 2019, under ledning av Mats Brännström, överläkare och professor i obstetrik och gynekologi på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet. Ytterligare fem transplantationer med livmoder från avliden donator planeras av forskarteamet under 2020 och 2021.
Hittills har tre barn i världen fötts efter transplantation av livmoder från avliden donator, ett barn i Brasilien följt av två i USA. En första födsel i Sverige kan ske tidigast 2021.
– Det känns bra att vi är igång. Nu har vi också kunnat meddela de andra personerna på väntelistan att den första transplantationen är gjord, säger Mats Brännström.
Alla tidigare livmodertransplantationer i Sverige har involverat levande donatorer, ofta mottagarens mamma och i några fall annan närstående. Syftet med att pröva den nya metoden är att bredda möjligheterna inför en eventuell etablering av livmodertransplantation som behandling.
Dels skulle antalet möjliga donatorer öka, och dels skulle även kvinnor utan lämplig donator i sin närhet kunna komma ifråga för transplantation. Man undviker också att en levande donator behöver genomgå sövning och kirurgi.
Frågade specifikt om livmodern
Donatorn i det nu aktuella fallet var en kvinna som tidigare fött barn, och som var i fertil ålder när hon hastigt gick bort. Frågan om hennes inställning till organdonation ställdes till de efterlevande, vilket alltid görs när en potentiell donator inte finns i donationsregistret.
– Man frågade också specifikt om livmodern eftersom det är ett nytt organ i de här sammanhangen. Enligt det forskningsetiska tillståndet för studien måste livmodern särskilt nämnas, säger Mats Brännström.
Mottagaren av livmodern, en kvinna i 30-årsåldern, kallades på kort varsel till Sahlgrenska Universitetssjukhuset för operation. Efter fem dygn kunde hon lämna sjukhuset, och står nu under samma bevakning och vård som övriga livmodertransplanterade i Sverige.
Planen är att i höst, tio månader efter operation, inleda försök att göra kvinnan gravid. Det sker genom att ett embryo, som tillkommit via IVF före transplantationen, återförs i den transplanterade livmodern.
Totalt tio barn födda i Sverige
Efter det svenska genombrottet 2014, med första födseln i världen efter en livmodertransplantation, har ytterligare åtta barn varav tre syskonpar fötts inom det som kallas studie ett. Sista födseln i studien skedde nu i januari 2020.
I studie två, robotprojektet, har ett barn fötts, 2019. Studien innebar ett teknikskifte där robotassisterad titthålskirurgi gjorde det kirurgiska ingreppet på donatorn mer skonsamt. Den sista av åtta operationer i studien gjordes november 2019. En graviditet pågår.
Från studie ett och två finns deltagare som godkänts för transplantation och genomgått IVF men som av olika skäl inte kunnat fullfölja studien. Antingen för att det sent under utredningen av donatorn påvisats att kärlen till livmodern inte varit av god kvalitet, eller för att en redan inopererad livmoder behövt tas ut igen. Det är dessa personer som ingår i försöken med transplantation av livmoder från avliden donator.
Kontakt:
Mats Brännström, professor, Göteborgs universitet, mats.brannstrom@obgyn.gu.se
– Vi bör definitivt ta klimatfrågan på största allvar, men när det gäller biologisk mångfald finns det andra hot som är minst lika viktiga att tänka på, säger Johan Ehrlén, professor vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik (DEEP) vid Stockholm universitet.
En ny studie, publicerad i den vetenskapliga tidskriften PNAS, har undersökt många olika typer av växter: träd, buskar, örter och gräs från hela världen. Syftet var att ta reda på vilka miljöfaktorer som har störst påverkan på antalet växter och deras utbredning i landskapet. Forskarna studerade bland annat effekter av klimat, pollinatörer, växtätare, konkurrens, orkaner, översvämningar och bränder.
Stort fokus på klimatpåverkan
– Vi såg att effekterna av bränder på växtpopulationer är större än de direkta effekterna av klimatvariationer. Att fler bränder förekommer är dock delvis en indirekt effekt av ett förändrat klimat. Vi måste därför börja titta på de indirekta effekterna av klimatet också, säger Johan Ehrlén.
Klimatpåverkan är just nu ofta i fokus för forskningen om hur växters utbredning och antal förändras. Det finns två skäl. Det ena är att klimatdata finns lätt tillgängligt i form av klimatkartor, vilket gör det enkelt att arbeta med – varje forskare behöver inte själv samla in alla data. Det andra skälet är att människor överlag är oroade över klimatförändringarna.
– Det finns många åsikter om vilka miljöfaktorer som är viktiga för att arter ska överleva och spridas, men i själva verket har vi mycket lite kvantitativ information om detta. Vi ville i den här studien gå från att bara ha åsikter till att ta reda på hur mycket vi faktiskt vet, säger Johan Ehrlén.
Förändrad markanvändning också viktigt
I Sverige, liksom i andra delar i världen, är hur vi använder marken sannolikt viktigare för den biologiska mångfalden än klimatet. Ett av de största hoten hos oss är det intensifierade skogsbruket. Det gör att träden i skogarna blir mer jämngamla och av en och samma art. Det blir också mindre gammelskog. Allt detta leder till mindre biologisk mångfald. Ett annat stort bekymmer är förändringar i jordbruket som lett till mer homogena landskap och allt mindre områden som kan fungera som hem för många olika arter.
Johan Ehrlén betonar att studien endast har undersökt små och måttliga effekter av mänsklig markanvändning:
– Om vi hade inkluderat vad som händer när du tar bort växter helt, som när du tar bort en hel skog eller bygger vägar, skulle människans effekt bli ännu större, säger Johan Ehrlén.
Vetenskaplig artikel:
Biotic and anthropogenic forces rival climatic/abiotic factors in determining global plant population growth and fitness Proceedings of the National Academy of Sciences (PNAS)
Kontakt:
Johan Ehrlén, professor vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik (DEEP) och Bolin Center For Climate Research vid Stockholms universitet, johan.ehrlen@su.se
