Annika Olofsdotter Bergströms forskning handlar om hur människan intra-agerar med omgivningen, det vill säga om relationen mellan människan och platsen, föremål, väder, erfarenheter och andra materialiteter.
Intra-aktion = Inom-samverkan, på svenska även kallad samhandling, som alternativ till interaktion (”mellansamverkan”).
Hennes avhandling inom feministisk teknovetenskap undersöker hur ett spelande som utgår från spelarnas fysiska kroppar och publika platser kan få betydelse i städers vardagsliv, så kallade plats-specifika spel. Hon vill utveckla en kritisk speldesign som tar hand om den komplexitet som städer och mänskliga aktiviteter innebär. Den består av empiriska studier av plats-specifika spel, bland annat med kvinnor i ett palestinskt flyktingläger.
Användning av publika platser
Genom att spela och leka i staden möjliggörs rörelseutrymme som också ställer frågor om hur människor använder publika platser och till vad, menar hon. Plats-specifika spel kan användas för att undersöka den komplexitet som städer och mänskliga aktiviteter innebär och kan skapa engagemang genom att pröva handlingar och scenarion som ännu inte finns.
Genom att spela förflyttar spelarna invanda handlingar till att bli utforskande spelhandlingar som kan användas för att leka med det strukturerade och invanda för att pröva det oväntade.
Hennes forskning bidrar till ett område som oftast kallas ”spelbara städer” (playable cities). Istället för att städer bara ska utvecklas till att bli smarta och effektiva kan spelbara städer utvecklas till att bli städer där mänskliga relationer tas tillvara.
När det här skrivs har närmare 80 000 personer smittats av det nya coronaviruset – som kallas 2019-nCoV eller SARS-CoV-2 och orsakar sjukdomen covid-19, i brist på värddjur att döpas efter. De allra flesta som smittats är kineser, men stora utbrott har även rapporterats från Italien och Iran. Drygt två tusen har avlidit av infektionen.
Vilket djur som har spridit det nya coronaviruset till människan är än så länge oklart. Vad man vet är att viruset finns i fladdermöss och att det troligen förts över från fladdermössen till något av de vilda djur som säljs på marknaden i den kinesiska staden Wuhan. En stad som idag är satt i karantän, liksom ytterligare två städer i samma provins, flera byar i Vietnam samt det japanska kryssningsfartyget Diamond Princess
Än så länge är det få personer utanför Kina som är infekterade och den globala spridningen har inte kommit upp i en hastighet som gör den förtjänt av namnet pandemi. Troligen hade spridningen gått fortare om viruset inte hade uppstått i en diktatur med möjlighet att isolera hela städer.
Snabb spridning i Kina
– Spridningen i Kina har varit väldigt snabb, säger Matti Sällberg, professor på Karolinska Institutet, och den som leder det svenska arbetet med att ta fram ett vaccin mot coronaviruset. Däremot har Kinas åtgärder med isolering av hela städer gjort att vi inte ser den globala spridning som vi annars hade sett. Om utbrottet hade skett i till exempel Bangkok så skulle vi ha sett en mycket snabbare spridning.
Den 21 januari var en man från Hove, England, på en konferens för försäljare i Singapore. En av deltagarna kom från Wuhan i Kina. Engelsmannen, och det virus han nu bar på, åkte sedan på skidsemester i franska alperna. Där smittade han fem personer. Väl hemma i England gick han på den lokala puben där åtminstone fyra personer smittades.
Smittade utan symptom
I media har mannen kallats ”superspridare”, vilket syftar på personer som smittar utan att själva känna några symtom. Det var först sedan en av de andra deltagarna på konferensen bekräftats smittad som mannen testade sig.
Att människor kan vara smittade utan att ha några symtom är en av de faktorer som kan förvandla en epidemi till en pandemi. Om coronaviruset smittar under inkubationstiden vet vi inte än.
– Varför vi fick stopp på SARS utbrottet 2003 var för att alla som blev infekterade fick symtom, säger Matti Sällberg. Det här kan antingen upphöra av sig själv som SARS eller utvecklas till en pandemi.
SARS dog ut av sig själv
SARS är en annan medlem i coronafamiljen som spreds över världen 2003-2004. Totalt blev 8 000 smittade, varav 750 dog. Precis som under SARS-utbrottet arbetar forskarna nu med att ta fram ett vaccin mot den nya medlemmen i familjen corona. Den gången hann forskarna inte längre än till fas 1, alltså ett första försök på människor, innan epidemin dog ut av sig själv.
En anställd från Hongkou District Center for Disease Control & Prevention visar prover av fjäderfä som samlats in på en marknad i Hongkou District under fågelinfluensan.
Epidemi eller pandemi?
En epidemi är ett utbrott av en infektionssjukdom som snabbt sprider sig inom en viss grupp eller ett visst område. Smittan övergår till en pandemi när den sprids över stora delar av världen och drabbar en stor del av befolkningen i varje land. Under 1900-talet skedde tre pandemiutbrott; Spanska sjukan (1918-1920), Asiaten (1957-1958) och Hongkoninfluensan (1968-1970). 40 år senare drabbades mänskligheten av den senaste pandemin, Svininfluensan (2009-2010). I slutet av januari utlyste WHO ett internationellt nödläge på grund av det nya coronaviruset, bland annat då utbrottet utgör ett hot för mer än ett land och kräver en internationellt samordnad insats. Än så länge har utbrottet inte klassats som en pandemi.
Hur snabbt det nya vaccinet tas fram beror delvis på om WHO klassar utbrottet som en pandemi. Världshälsoorganisationen har dragit lärdom av svininfluensan då den anklagades för att överdriva hälsohotet. Den gången tog vaccinationsplanen bara hänsyn till spridningen och inte allvaret i smittan.
Förutom i Sverige pågår forskning framför allt i Kina, USA och England. Åtminstone tre läkemedelsbolag är inblandade i arbetet; Glaxosmithkline, Johnson & Johnson och Sanofi.
Immunförsvaret minns och går till attack
Det finns i stort sett två metoder för att ta fram ett vaccin. En går ut på att odla viruset i cellkulturer. När man har en tillräcklig mängd avdödas smittämnet med värme, formalin eller strålning och sprutas in i kroppen där det triggar immunförsvaret. När det verkliga viruset försöker infektera celler minns immunförsvaret reaktionen och går till attack.
Den andra metoden, som Matti Sällberg och hans kollegor använder, fungerar enligt samma princip. Men istället för avdödade virus används virusets gener, framställda på syntetisk väg.
– Fördelen är att det går snabbare, säger Matti Sällberg.
Hur snabbt det kan gå är än så länge oklart. För svininfluensan tog det inte mer än ett par månader innan vaccinet kunde börja injiceras. Detta då viruset tillhörde influensafamiljen där det redan fanns en produktion med stora fabriker som odlar vaccin i ägg.
Alltid risk för biverkningar
För coronavirus finns ingen produktionslina som kan ställas om, även om vissa lärdomar kan dras av arbetet med ett vaccin mot SARS-utbrottet och MERS-Corona. Att ta fram själva vaccinet kan gå fort, ett par veckor har nämnts, men sedan ska det testas. Först på djur, sedan på människor.
– Det finns alltid risk för biverkningar, säger Matti Sällberg. Särskilt när man måste agera snabbt och inte hinner göra alla säkerhetstester.
Men Matti Sällberg är inte särskilt orolig för att vi kommer att få se nya utbrott av narkolepsi, eller andra kraftiga biverkningar.
Svininfluensan
Det första större utbrottet av svininfluensa upptäcktes i Mexiko i mars 2009. En månad senare hade smittan nått Europa. Den gången hade viruset förts över från grisar till människor, därav namnet. Den 11 juni samma år klassade WHO smittan som en pandemi. Elva dagar senare beställde Sverige 18 miljoner doser vaccin och på hösten 2009 inleddes en massvaccinering som tio år senare mest är känd för den sjukdom, narkolepsi, som drabbade cirka 500 barn och ungdomar.
– Det vaccin som först kommer att testas i fas 1 är sannolikt någon typ av genetiskt vaccin och där är risken för biverkningar av vad vi hittills sett små, säger Matti Sällberg.
Dessutom, menar han, är sambandet mellan vaccinet mot svininfluensan och narkolepsi inte är fullständigt, i den vetenskapliga litteraturen .
– Vad man ofta glömmer är att influensan i sig kan orsaka narkolepsi och när man började vaccinera hade man samtidigt en spridning av infektionen. Men man skall vara helt klar med att allt som görs inom medicinen har risk för biverkningar. Dock är målet att nyttan alltid skall överväga eventuella risker och biverkningar.
Jakt på lindrande läkemedel
Samtidigt som forskare runt om i världen arbetar intensivt med att ta fram ett vaccin, försöker andra forskare hitta ett läkemedel som kan lindra symtomen. En av dem är Tomas Bergström, professor i klinisk mikrobiologi vid Göteborgs universitet.
– Det finns ju en stor marknad. Det är ingen som har överblick globalt men jag skulle tro att det är en ordentlig aktivitet hos läkemedelsbolagen och universiteten.
Klinisk prövning
Det företag som vill få ut ett läkemedel på marknaden måste först genomföra kliniska studier i tre olika faser. I fas 1, med ett begränsat antal deltagare, studeras läkemedlets säkerhet. Genom att långsamt höja dosen undersöks biverkningar och hur kroppen bryter ner och gör sig av med substansen. I fas 2 undersöks hur läkemedlet verkar på patienter som har det tillstånd eller den sjukdom som ska behandlas. Dosen testas och läkemedlet jämförs med befintliga behandlingar och placebo. I fas 3 fortsätter man att studera effektivitet och säkerhet, men nu med väsentligt större grupper, oftast ett par tusen patienter. Läkemedlet testas också under en längre period. Blir fas 3-studierna lyckade kan läkemedlet släppas ut på marknaden. Därefter inträder fas 4, och det görs nya studier för att kartlägga ovanliga biverkningar och studera säkerheten.
Det man hoppas få fram är ett läkemedel som liknar tamiflu, det som användes mot såväl fågelinfluensan som svininfluensan. Precis som för vaccinet är det oklart när ett läkemedel kan lanseras.
– Det finns inga tidsramar, säger Tomas Bergström. Men det handlar inte om månader utan tar längre tid. Det svåra är att undvika biverkningar, som är ett stor problem med läkemedel.
HIV-medicin i brist på annan
I brist på specifika läkemedel mot covid-19 har läkare, bland annat i Thailand, använt andra antivirala läkemedel framtagna för att bekämpa HIV-infektioner. Något vetenskapligt stöd för att de existerande antivirala läkemedlen har effekt på covid-19 finns dock inte, och nyligen varnade WHO för en ”infodemic” som kan resultera i att hiv-patienter blir utan medicin.
– Det gäller säkert andra läkemedel också, säger Charlotta Bergquist, gruppchef för infektionsgruppen på Läkemedelsverket. Det är ett stort problem med alla myter och rykten som sprids. Ingen kan rekommendera de här läkemedlen idag eftersom man inte vet om de fungerar. De studier som görs i Kina kan troligen ge svar inom ett par månader.
Läkemedel kommer före vaccin
Charlotta Bergquist tror att ett läkemedel kommer att tas fram snabbare än ett vaccin.
– Att det skulle finnas ett vaccin ens inom ett år är osannolikt. Man kan inte skynda hur mycket som helst.
Även om alla studier görs enligt de regler som finns går det inte att försäkra sig om att vaccinet inte ger upphov till någon hittills okänd, sällsynt biverkan, som var fallet med vaccinet mot svininfluensan.
– Vi vet inte den exakta mekanismen bakom denna biverkning men sannolikt bidrog andra faktorer, förutom själva vaccinationen, till att framkalla narkolepsi. För att upptäcka en så sällsynt biverkning krävs mycket stora studier, vilka inte är möjliga att hinna genomföra vid en snabbt förlöpande pandemi.
Detta är coronaviruset
WHO har döpt det nya viruset till SARS-CoV-2, som orsakar sjukdomen covid-19. Viruset tillhör coronafamiljen som har en mängd olika virustyper. Endast ett fåtal kan smitta mellan djur och människor. Det finns sju coronavirus som kan ge upphov till sjukdom hos människor, fyra är vanliga och orsakar förkylning. I dagsläget ligger dödligheten för covid-19 på 1-2 procent.
Matti Sällberg, professor och biomedicinsk analytiker vid Karolinska institutet, en av de forskare som startat arbetet med att ta fram ett vaccin mot coronaviruset, berättare mer i podden Medicinvetarna.
I dag finns både nya läkemedel samt avancerade behandlingsstrategier som innebär att det går att överleva sjukdomar som inte tidigare var möjligt. Barn med hemventilator lever sina liv hemma tillsammans med sina familjer, ofta med stöd av personliga assistenter. Det är viktigt att veta hur dessa familjer upplever sin situation för att kunna lägga upp vårdstrategier och stötta familjerna på bästa sätt.
Åsa Israelsson-Skogsberg, nyligen disputerad inom Människan i vården vid Högskolan i Borås, har i sin avhandling samlat in ny kunskap om barn som lever med hemventilator utifrån fyra perspektiv; barnen själva, syskonen, föräldrarna och de personliga assistenterna.
En hemventilator är en apparat, relativt liten, som kopplas och ansluts till barnet på olika sätt. Det kan vara genom en mask över enbart näsan, både näsa och mun eller genom en trakeotomi, som är ett kirurgiskt ingrepp där en öppning in till luftstrupen görs i halsen, strax nedanför struphuvudet.
– Barn med hemventilation är en väldigt blandad grupp med varierande omsorgsbehov. Gruppen innefattar allt från barn som inte har någon egen andningsförmåga alls och är helt beroende av sin ventilator för att andas, till de barn som enbart behöver den på natten när de sover, förklarar hon.
Barnens röst måste höras
Hon träffade barnen, syskonen och även assistenterna i deras hem och genomförde intervjuer. Datainsamlingen bland föräldrarna utgjordes av en enkätundersökning om hälsorelaterad livskvalitet, familjefunktion samt sömnvanor.
– De öppnade upp sina hem för mig vilket var väldigt speciellt. Det var viktigt för mig att poängtera att det var barnens egna berättelser som var viktiga, barnet var experten och läraren i vårt möte. Vi måste få mer kunskap om familjerna och barnen, och vi måste göra barnens röster hörda, säger Åsa Israelsson-Skogsberg.
Hennes avhandling visar att barn med hemventilator lever sin vardag med kraft och energi. En tjej i 11-årsåldern som inte kunde andas eller svälja och knappt hade någon röst, berättade under intervjun: ”Jag är inte sjuk så ofta längre”.
– De upplever sig som friska. Å andra sidan finns en enorm sårbarhet inför infektioner med en ständig kamp mot lunginflammationer. När de här barnen blir sjuka kan de behöva vara på sjukhus längre perioder, då inte sällan på intensivvårdsenheter. De har också en stor sårbarhet inför andra omständigheter.
Föräldrarna behöver mer stöttning
Studien visar att 25 procent av föräldrarnas sömnskattningar påvisade insomni. Det kan sättas i relation till en svensk befolkningsstudie från 2014 där motsvarande siffra på insomni var 10,5 procent.
Dessutom skattade föräldrarna sin hälsorelaterade livskvalitet samt familjefunktion lägre än tidigare forskning, där samma mätinstrument har använts, med exempelvis föräldrar till barn med diabetes typ 1.
– Föräldrar till barn med hemventilation är otroligt viktiga för att få en ofta komplex vardag att fungera. Den här kunskapen är därför viktig för vården, det kan göra att andningsmottagningarna ställer frågor kring hur föräldrarna sover och hur familjen fungerar för att sedan ge ett stöd kring dessa, berättar Åsa Israelsson-Skogsberg.
Oroliga syskon
Även syskonen påverkas i stor grad av att leva med en bror eller syster som har hemventilator. Resultatet av studien visade att de hade utvecklat karaktärsdrag av att ha stor förståelse för personer som är annorlunda. Samtidigt har deras liv präglats av oro – oro för föräldrarnas oro och också oro för att brodern eller systern skulle bli sämre.
Forskningen visade också att de personliga assistenterna är oerhört viktiga för familjerna. Att vara personlig assistent till en person med hemventilator innebar ett stort ansvar med utmanande arbetsuppgifter, både tekniska och etiska, samt att ha ett arbete med otydliga gränser.
– Jag kunde se att de behöver mer stöd från sin arbetsgivare då de ofta upplevde sig som ensamma.
Hon sammanfattar sin forskning med att jämföra vardagslivet med att köra på en väg. För de flesta familjer är den vägen ganska rak och bred med möjlighet att parera hinder och kunna se långt framåt.
– Men för de här familjerna är vägen mycket smalare och där de inte har samma förmåga att kompensera för händelser. Därför får yttre faktorer väldigt stor påverkan på deras liv, till exempel om den personliga assistansen blir indragen eller om elrullstolen inte fungerar. Genom att känna till det kan vården vara med och göra vägen så stabil och förutsägbar det bara går, avslutar Åsa Israelsson-Skogsberg.
De flesta av oss drömmer varje natt och drömmar har under lång tid fascinerat både forskare och lekmän. Våra drömmar innehåller olika känslor, från rädsla till glädje. I sin forskning har Pilleriin Sikka, forskare i kognitiv neurovetenskap, undersökt känslornas frekvens och natur i drömmar och framför allt tittat på sambandet mellan känslorna i våra drömmar och hur de kan associeras till hur vi mår när vi är vakna.
Drömkänslor hos dem som mår bra
Det känslomässiga innehållet i våra drömmar återspeglar vårt vakna välbefinnande, menar Pilleriin Sikkas forskning, och konstaterar att tidigare forskning, i stor utsträckning, koncentrerat sig på att undersöka drömmar hos personer som lider av olika former av ohälsa.
– Därför ville jag istället studera och undersöka drömmar hos välmående personer. Har lyckligare personer lyckligare drömmar och hur ser förhållandet ut mellan sinnesfrid som en aspekt av välbefinnande och drömkänslor, säger hon.
Förmågan att reglera känslor
I sin forskning har Pilleriin Sikka kommit fram till att de känslor vi upplever i drömmarna kan associeras till hur vi mår när vi är vakna. Resultatet visar att personer som mår bättre och har sinnesro, har fler positiva drömmar samt att de kan vara bättre på att reglera sina känslor. Skövdeforskaren har även identifierat ett mönster av hjärnaktivitet som återspeglar ilska under drömmar. Resultaten påvisar att känslorna är kontinuerliga under både dröm- och vaket tillstånd, samt har sin grund i vår förmåga att reglera känslor.
Olika metoder ger olika resultat
För att förstå varför vi har känslofyllda drömmar, måste vi förstå hur drömmarna är. Trots att det har forskats relativt mycket om drömmar och känslorna som finns i dem, är befintliga forskningsresultat ganska motsägelsefulla. Enligt en del teorier är drömmar något som hjälper oss att bättre handskas med jobbiga händelser i livet, eftersom vi i drömmarna simulerar hotfulla saker.
Andra forskare menar att våra drömmar i stället helt enkelt återspeglar våra dagliga upplevelser och känslor. Den här avhandlingen visar att de här oenigheterna kommer av att olika metoder använts i studierna. Exempelvis har Sikka i sin forskning påvisat olika resultat vad gäller drömmar, beroende på om deltagarna sovit i hemmamiljö eller i sömnlaboratorium. Pilleriin Sikka konstaterar således att hur vi studerar drömmar är helt avgörande för vilka resultat studierna visar. Olika metoder och tillvägagångssätt kan leda fram till helt olika resultat och slutsatser om drömmars funktion och känslor i dem.
Dream affect: Conceptual and Methodological Issuesin the Study of Emotions and Moods Experienced in Dreams
Hur vi designar städer i framtiden och vilka miljöer som är viktiga för att vi ska kunna leva och må bra beror bland annat på grönområden omkring oss.
Stressrelaterade sjukdomar ökar kraftigt i Sverige och är idag de vanligaste orsakerna till sjukskrivning. Matvanor, fysisk aktivitet och arbetsmiljön är exempel på faktorer som är viktiga för vårt välbefinnande, men det är lätt att glömma bort att tillgången till en park, skog eller ett grönområde är nog så viktig för hälsan.
Idag är vi många människor som trängs på små ytor i städer, och vår livsstil orsakar stora utmaningar med stress och ohälsa. Kan grönområden och naturbaserade lösningar hjälpa till och motverka stress? Jonathan Stoltz från Stockholms universitet har forskat på ämnet. Han är övertygad om att det behövs mer grönt i städerna och att vi mår bättre om vi designar våra städer med fler parker och skogsområden.
– Att vi mår bra av grönområden är konstaterat, liksom att det finns hälsofrämjande effekter av att vara ute i skogen, säger han.
Gammal skog bäst mot stress
I avhandlingen har Jonathan Stoltz undersökt hur människor uppfattar och upplever olika kvaliteter i naturmiljöer som är bra för människors hälsa och välbefinnande på olika sätt.
– Om vi med hjälp av data och vetenskapliga metoder kan identifiera vilka fysiska kvaliteter en miljö behöver för att bidra till stressminskning så gör vi det också möjligt att planera för dessa i t ex skog och grönområden, säger Jonathan Stoltz.
Trädens ålder, höjd och gleshet verkar t ex vara av vikt för hur vi upplever skogens stressreducerande effekt. Gammal och inte alltför tät skog är enligt avhandlingen bäst för att minska stress. Enligt Jonathan Stoltz kan man vid skogsavverkning bevara cirka 10-15 % gammal skog utan alltför märkbar ekonomisk förlust.
I de allra flesta fall har grönområden en lugnande effekt på oss. Ett undantag är om vi utsätts för trafikbuller när vi befinner oss i ett vackert grönområde. Då verkar vi tvärtom bli än mer irriterade över ljudet än om vi befinner oss i en mer urban miljö. Brustna förväntningar, att man anser att bullret inte hör hemma i gröna miljöer kan vara en förklaring till det, menar Jonathan Stoltz.
Svampen Batrachochytrium dendrobatidis är vida spridd över världen och har minskat och utrotat flera hundra arter av groddjur. I den här studien har forskarna undersökt förekomsten av svampen hos gölgrodorna längs upplandskusten, från Forsmark upp till Fågelsundet, och fokuserade på hur svampen påverkar grodornas rörelsemönster och hur förekomsten av svampen kan ändra sig hos individer över tid.
Förekomst av svampen bekräftades i samtliga av de sex studerade dammarna och i ungefär en tredjedel av undersökta gölgrodorna. Genom jämförelse med en tidigare studie, kunde forskarna visa att svampen troligen invaderat studieområdet under det senaste decenniet.
Chytridsvampen påverkar rörligheten
När forskarna studerade rörligheten såg de att infekterade grodor rörde sig kortare sträckor jämfört med icke-infekterade individer, men vissa infekterade grodor verkade dock kunna återhämta sig från svampen.
– Vår forskning visar upp ett ganska nytt exempel på hur chytridsvampen kan påverka groddjuren, alltså genom minskad rörelseförmåga. Detta kan i sin tur påverka groddjur generellt genom ökad predationsrisk och i synnerhet gölgrodorna i Uppland som lever isolerat och är beroende av att kunna röra sig mellan dammarna för att minska inavel, säger Simon Kärvemo, tidigare postdoc vid institutionen för ekologi och genetik vid Uppsala universitet, nu vid SLU, Sveriges lantbruksuniversitet.
Gölgroda som topsas i samband med forskning om hur grodornas rörlighet påverkas om de smittas av chytridsvampen Batrachochytrium dendrobatidis. Bild: Malin Karlsson
– Den här forskningen visar upp ett ganska nytt exempel på hur en patogen kan påverka groddjur. Det kan få negativa konsekvenser, framförallt eftersom migrationer är mycket viktiga för att behålla struktur i gölgrodans populationer, säger Simon Kärvemo.
Studien visar också att chytridsvampen fortfarande invaderar nya områden och det är därför viktigt att vi kontinuerligt inventerar och tar prover på våra groddjurspopulationer för att snabbt kunna upptäcka om och hur populationerna minskar av svampen.
Simon Kärvemo, postdoc vid institutionen för ekologi vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, simon.karvemo@slu.se
Anssi Laurila, professor i biologi vid institutionen för ekologi och genetik vid Uppsala universitet, anssi.laurila@ebc.uu.se
Det finns en ökande samstämmighet att lärarkvalitet är avgörande för elevers lärande. Men vad är ”lärarkvalitet”? Det har Anna Toropova undersökt i sin doktorsavhandling. Resultaten tyder på att ämneskunskaper och lärarerfarenhet är viktiga faktorer i det vi kallar ”lärarkvalitet” och därmed även för elevers lärande.
– Resultaten visar ett positivt samband mellan å ena sidan omfattningen av lärarnas egna matematikstudier och deras undervisningserfarenhet, och å andra sidan åttondeklassares resultat i matematik. När det gäller lärares erfarenhet visade det sig att elevernas resultat blev bättre och bättre upp till att lärarna hade undervisat i 20 års tid, säger Anna Toropova.
Avhandlingen bygger på data från TIMSS 2011 och 2015. TIMSS (Trends in International Mathematics and Science Study) är en internationell studie som undersöker kunskaper i matematik och naturvetenskap hos elever i årskurs 4 och årskurs 8. Eftersom TIMSS också undersöker elevers bakgrund, lärares kompetens samt elevers och lärares attityder är det möjligt att göra kopplingar mellan till exempel läraregenskaper och elevresultat.
Anna Toropova har också använt data från TIMSS för att undersöka matematiklärares trivsel med sitt arbete. Hon visar att lärarnas arbetsbelastning, möjligheter till kollegial samverkan samt elevers ordning och uppförande är betydelsefulla för hur lärarna trivs.
– Detta är i sin tur betydelsefullt för undervisningskvaliteten eftersom de lärare som känner arbetstillfredsställelse har möjlighet att investera sin tid och energi i att utföra sin främsta uppgift: att undervisa elever, säger Anna Toropova.
Sämre resultat på skolor med mycket mobbning
Hon har även jämfört fjärdeklassares erfarenhet av mobbning i svenska, norska, danska och finska skolor. Resultaten visar dels att mobbning är mer utbrett i Sverige än i de andra nordiska länderna, dels att elever i skolor där mobbning är utbrett har sämre matematikkunskaper.
– Det visar att det borde finnas möjlighet för svenska skolor att förbättra skolklimatet och därmed minska mobbning och dess negativa konsekvenser som till exempel sämre skolprestationer
Vetenskaplig avhandling:
Teachers meeting the challenges of the Swedish school system. Agents within boundaries .
Kontakt:
Anna Toropova, anna.toropova@gu.se
– Man ska inte av vara rädd för strålbehandling i sig. För många patienter är den en viktig del av behandlingen för att förebygga återfall. Men patienter och sjukvård bör vara medvetna om riskerna och vidta de åtgärder som går för att minimera dem, säger Anna-Karin Wennstig, doktorand vid Umeå universitet och överläkare i onkologi.
I sin avhandling har Anna-Karin Wennstig analyserat data för kvinnor som fått strålbehandling mellan 1992 och 2012. Sammanlagt har 68 000 kvinnor med bröstcancer ingått i underlaget, som jämförts med 340 000 åldersmatchade kvinnor utan bröstcancer.
Fördubblar risk för lungcancer
I en av avhandlingens studier kunde man se att risken för förträngning i vänster kranskärls nedåtstigande gren, den del som är mest utsatt vid strålning av vänster bröst, var fem gånger så stor vid stråldoser över 20 Gray, jämfört med doser under 1 Gray. I en annan studie bedömdes risken för ischemisk hjärtsjukdom, det vill säga sjukdom i kranskärl. Det gick att se att kvinnor som fått strålbehandling för cancer i vänster bröst hade 18 procents högre förekomst av kranskärlssjukdom jämfört med kvinnor som fått strålbehandling för cancer i höger bröst.
– Det är fullt genomförbart att rita in kranskärlen när man planerar strålbehandling för att kunna beräkna den stråldos som kranskärlen får vid behandlingen. Allmänt gäller att försöka hålla stråldosen så låg som möjligt utanför bröstet för att skona övrig vävnad men samtidigt få en effektiv behandling av cancersjukdomen, säger Anna-Karin Wennstig.
En tredje studie visar att kvinnor som fått strålbehandling för bröstcancer löpte en mer än fördubblad risk att få lungcancer. De kvinnor med bröstcancer som fick lungcancer efter strålbehandlingen hade dock en signifikant bättre överlevnad om de hade haft en tidigare bröstcancer jämfört med om de inte haft en tidigare. Det beror troligen på att lungcancern hos dessa kvinnor hittades i ett tidigare skede innan den gett symtom, i samband med uppföljning av den förra bröstcancern.
Anna-Karin Wennstig är uppvuxen i Sollefteå, utbildad läkare i Umeå och arbetar som överläkare vid Onkologkliniken på Sundsvalls sjukhus.
Både tillsynsmyndigheter media har uppmärksammat brister inom förlossningsvården. Trots att skandinaviska länder betraktas som några av de säkraste i världen när det handlar om barnafödande, tycks säkerheten minska.
Incidenter inträffar
Maria Rönnerhags avhandling fokuserar på att utveckla kunskap om säkerhet i relation till barnafödande utifrån nyblivna mödrars- och vårdpersonals perspektiv. Tillvägagångssättet har bland annat varit individuella intervjuer med nyblivna mödrar och en intervention med fokusgrupper för vårdpersonal.
Interventionen innebar att vårdpersonal i fokusgrupper gemensamt analyserade och reflekterade över incidenter som rapporterats till tillsynsmyndighet. En incident inträffar när något i vårdprocessen har fallerat, exempelvis övervakning, observationer, teknik och avvikelser från riktlinjer, men även bristande kommunikation, information och samarbete kan vara en orsak.
Teamarbete i fokus
Vårdpersonals syn på säker vård framhåller betydelsen av ett kompetent teamarbete, innefattande såväl samarbetet mellan kvinnan och vårdpersonal som mellan barnmorska, läkare och undersköterska. Det framkom att bristande säkerhet kan bero på otillräckliga resurser i form av ekonomiska medel och tillgång på vårdpersonal.
Andra aspekter på säker vård var relaterade till riskbeteende och möjligheten för vårdpersonal att arbeta evidensbaserat.
Förtroende och tillit en förutsättning
Det framgick även att ledarskapet har betydelse för teamets kompetens och samarbete.
– Det behövs strategier för att stärka förtroende och tillit, vilket är en förutsättning för att kunna ge trygg och säker vård. Resultatet visar att säker vård för de nyblivna mödrarna innebar en upplevelse av att vara informerade, involverade och guidade genom förlossningen, säger Maria Rönnerhag.
Avhandlingen:
Safe Maternity Care: The Perspectives of Childbearing Women and Healthcare Professionals
År 2018 hittades en välbevarad fågel nedfrusen i marken utanför byn Belaya Gora i Sibirien. Nu har forskare vid Centrum för paleogenetik, ett nyinrättat forskningscentrum vid Stockholms universitet och Naturhistoriska riksmuseet, studerat fågeln vidare. Resultaten visar att det rör sig om en berglärka som är cirka 46 000 år gammal.
– Vi kan inte enbart identifiera att det är en berglärka. De genetiska analyserna tyder även på att fågeln tillhörde en population som var gemensam förfader till två underarter av berglärka, en som lever i Sibirien idag och en som lever på stäppen i Mongoliet. Detta hjälper oss förstå hur diversiteten hos olika underarter utvecklats, säger Nicolas Dussex, forskare vid Zoologiska institutionen, Stockholms universitet.
Mammut och ullhårig noshörning
Resultatet från studien av berglärkan har även relevans på en mer övergripande nivå. Under den senaste istiden bredde den så kallade mammutstäppen ut sig över norra Europa och Asien. Där levde nu utdöda djurarter som ullhårig mammut och ullhårig noshörning. Enligt en teori bestod detta ekosystem av en mosaik av habitat som stäpp, tundra och barrträd. Vid slutet av istiden delades mammutstäppen upp till de naturtyper vi känner till idag – tundra i norr, taiga i mitten, och stäpp i söder.
– Resultaten i vår studie stödjer denna teori eftersom diversifiering av berglärkan till dessa två underarter verkar ha skett ungefär samtidigt som mammutstäppen försvann, säger Love Dalén, professor vid Naturhistoriska riksmuseet och forskningsledare vid Centrum för paleogenetik.
Valpen Dogor – hund eller varg?
På lite längre sikt hoppas forskarna kunna kartlägga hela arvsmassan hos den 46 000 år gamla lärkan, och jämföra den med arvsmassorna från alla underarter av lärkor i världen.
– De nya laboratorierna och även den intellektuella miljön vid Centrum för paleogenetik kommer definitivt att vara till hjälp i dessa analyser, säger Love Dalén.
Forskarna vid Centrum för paleogenetik har tillgång till en stor mängd prover från liknande fynd insamlade på samma plats i Sibirien, bland annat den 18 000 år gamla valpen ”Dogor” där forskarna nu ska avgöra om det rör sig om en varg eller en hund. Bland fynden finns även den 50 000 år gamla grottlejonungen ”Spartak” och en delvis bevarad mammut.
Forskarna bakom upptäckten, Bo Thidé professor vid Institutet för rymdfysik, IRF, och hans italienska kolleger Fabrizio Tamburini och Massimo Della Valle, har tidigare genomfört en analys av radiobilder på det svarta hålet i galaxen M87, som offentliggjordes i april 2019.
Bilderna togs av Event Horizon Telescope (EHT), ett jätteteleskop bestående av tio samverkande radioteleskop spridda över jordens yta, och förutsade teoretiskt en skruvrörelse hos strålningen från omkring roterande svarta hål redan år 2011.
Strålningens skruvrörelse beskrivs av dess banimpulsmoment (orbital angular momentum, OAM). Det speciella ”OAM-fingeravtryck” som strålningen bär på orsakas av förvrängningen av rumtiden nära svarta hål i enlighet med Einsteins allmänna relativitetsteori.
Lyckliga omständigheter
– Den lyckliga omständigheten att det svarta hålet rörde sig relativt jorden och att ett flertal bilder togs under olika tidsperioder gjorde att vi kunde beräkna rörelsen hos fasfronten i radiovågorna. Att därefter extrahera OAM och bestämma svarta hålets rotation var tämligen enkelt, säger Bo Thidé.
Det visade sig att det svarta hålet, på ungefär 6,5 miljarder solmassor, roterar medurs kring sin egen axel så snabbt att den yttersta delen av det svarta hålet rör sig med närmare halva ljushastigheten och att dess rotationsenergi är högre än den totala energin producerad i vår egen galax under hela dess livslängd på 10 miljarder år.
– Att vi lyckats detektera och extrahera information ur skruvad radiostrålning från en annan galax visar att precis som vanliga oskruvade radiosignaler kan OAM-radiosignaler överföra information över enorma avstånd. Det öppnar nya perspektiv på hur astronomin och rymdfysiken liksom radiokommunikationstekniken kan vidareutvecklas men även på sökandet efter intelligent liv i rymden, säger Bo Thidé.
Frame dragging
Lektion om frame dragging, det vill säga hur rumtiden nära ett roterande svart hål “släpas med” i rotationen:
Professor emeritus Bo Thidé, Institutet för rymdfysik, IRF, bt@irfu.se
Det finns olika forskning som visar både hur hållbarhetsarbete i företagen kan vara lönsamt men även det motsatta. Hållbarhetsarbete är komplext och det är svårt att se ett mönster i vilka faktorer som påverkar vad. Hur länge arbetet har pågått är ett förhållande som bör inkluderas.
– Hållbarhetsarbete är något som måste ses över en längre tidsperiod på fem till sex år. Det går inte att göra ett så kallat vanligt bokslut och förvänta sig en omedelbar finansiell vinst, säger Mathias Cöster, lektor vid företagsekonomiska institutionen, Uppsala Universitet.
Han menar att det är möjligt att få ett hållbarhetsarbete lönsamt men att det kan innebära vissa investeringar. De minskade kostnaderna som ofta är en följd av investeringarna brukar dessutom ta några år innan de kan räknas in. Prisökningen för kunden måste även vara rimlig för att varan eller tjänsten ska överleva marknaden.
Tidigt vinn-vinn-tänk
Hotellbranschen startade tidigt med vinn-vinn-strategier i sitt hållbarhetsarbete. Alltså lösningar som gynnar både hållbarheten ur de tre dimensionerna miljö, ekonomi och socialt. Att erbjuda städning och tvätt av handdukar endast om kunden önskar det, minskar kostnaderna för personal, samtidigt som förbrukningen av energi och kemikalier minskar.
Mathias Cöster beskriver det som ett hållbarhetsarbete som på kort sikt, och relativt snabbt, minskar kostnaderna för företaget – och samtidigt har positiv inverkan på miljön. Men att göra större investeringar, som att installera ett nytt värmesystem eller att byta munstycken på duschkranarna så att de förbrukar mindre vatten, ger avkastning till företaget som gjort investeringen på längre sikt.
– Energiförbrukningen kommer i dessa fall att minska men det kommer att ta en tid innan företaget som gjort investeringen kan räknas in vinsten, då kostnaderna för investeringarna kan komma att bli del av resultaträkningar under en längre tid.
Bra marknadsföring
Mathias Cöster konstaterar att det kan vara en god idé för företagen att ta hjälp av investeringsbidrag och liknande om det finns behov. Att ha en hållbarhetsstrategi som har god inverkan på miljön och klimatet är dessutom något som konsumenterna efterfrågar. Därmed kan företagets hållbarhetsarbete också bli bra marknadsföring.
– Kunden väljer gärna det hållbara alternativet om priset inte skiljer sig för mycket. Priset måste dock ligga inom ett visst prisspann för att det ska gå att motivera, annars finns det risk att kunden väljer det billiga alternativet.
Slutsatsen har framkommit i forskning från forskningscentret, CASIP, vilket Mathias Cöster ingår i. Centret är ett samarbete mellan Linköpings Universitet, Uppsala Universitet, Uppsala Universitet Campus Gotland och telekomföretaget Ericsson AB.
När företagen marknadsför sitt hållbarhetsarbete finns det risk att de utger sig för att vara mer hållbara än de egentligen är. Lin Lerpold, docent vid Handelshögskolan i Stockholm tror att så kallad ”green washing” förekommer, men att det är ovanligt. Företag som gör det utsätter sig för en stor risk som tar lång tid att reparera om de blir upptäckta.
Detta är green washing
När en verksamhet marknadsför att de göra mer för miljön än de egentligen gör, kallas det green washing. Verksamheten kan framhäva någon miljöåtgärd som de gjort, som kan vara obetydlig jämfört med andra miljöstörningar de orsakar.
Lin Lerpold är oroad över hur vissa företag väljer att marknadsföra sina produkter. Hon anser inte att det är ”green washing” men att konsumenterna vilseleds på grund av att de saknar kunskap. Hon ger ett exempel på hur mjölkproducenten Arla marknadsför att de har ”netto noll i klimatavtryck” på mjölken.
– Arla skriver så på grund av att de klimatkompenserar sina utsläpp, inte för att utsläppen inte finns. Jag tror att få konsumenter är medvetna om det.
Svårt få ihop hållbarhetsarbete och marknadsföring
Att företagen marknadsför sitt hållbarhetsarbete tycker hon däremot är positivt. När företagen uppger att de har höga ambitioner driver de marknaden framåt. Det blir då press på företaget att ta ansvar för det de utger sig för att göra. Lin Lerpold menar dock att det är svårt att få hållbarhetsarbete att samverka med marknadsföring.
Flygbolagen marknadsför sig och tampas om att vara det minst dåliga alternativet för klimatet. Stora företag som Ikea och H&M lever på människors konsumtion samtidigt som de vill förknippas med att vara ett företag med hållbart samhällsansvar. Företag som säljer livsmedel har kommit längre med att kombinera hållbarhet och marknadsföring. Det finns till exempel lyckade exempel bland hamburgerkedjorna.
Lättare att göra rätt
Producenterna behöver ta större ansvar och göra det lättare för konsumenterna att göra rätt. Människor vill tillhöra normen, och gör vi det hållbara alternativet till det normala kommer alla vilja köpa det, säger Lin Lerpold och hänvisar till det mänskliga behovet av att följa sin identifierade sociala grupps normer, som är grundforskning inom socialpsykologi.
Större företag måste sedan 2017 hållbarhetsrapportera i samband med årsredovisningen, vilket gör det lättare att få insikt i verksamheten, men för den vanliga konsumenten är det fortfarande problematiskt. För att kunna handla hållbart krävs kunskap och information, något som kräver tid.
– När barnen har hämtats hungriga på förskolan och maten snabbt behöver stå på bordet är det svårt att hinna leta information, säger Mathias Cöster.
App på G för miljömärkning
Den vägledning och hjälp som finns för konsumenten är miljömärkningar som till exempel Ecolabel och Svanen. Mathias Cöster och hans kollegor vid forskningscentret CASIP forskar om varor istället skulle kunna märkas med ett hållbarhetsindex, en siffra där högst är bäst. Information om varan skulle då enkelt och snabbt kunna tas fram genom en app på mobilen, ett forskningsprojektet som han hoppas kunna påbörja före sommaren.
– Var varan kommer ifrån, hur den transporterats, ekologisk produktion, klimatpåverkan och liknande ska visas i appen. Om varan kommer att användas får den ett hållbarhetsindex, men kommer den att slängs blir det ett lägre index. Informationen minskar också risken för ”green washing”, säger han.
Hållbarhetsrapport krävs sedan 2017
En hållbarhetsrapport ska uppföras av företag som uppfyller två eller alla tre av följande villkor:
medelantalet anställda har varit mer än 250 personer,
den redovisade balansomslutningen har varit mer än 175 miljoner kronor,
den redovisade nettoomsättningen har varit mer än 350 miljoner kronor.
Hållbarhetsrapporten ska ingå i förvaltningsberättelsen eller utgöra en handling som är skild från årsredovisningen, och hållas tillgänglig på företagets webbplats.
Detta gäller från 1 januari 2017 enligt beslut av riksdagen.
Text: Therese Quennerstedt på uppdrag av forskning.se
Amyotrofisk lateral skleros (ALS) och spinal muskelatrofi (SMA) är dödliga sjukdomar som karaktäriseras av en progressiv förlust av motoriska nervceller (motorneuron). Eftersom motorneuron kontrollerar alla viljestyrda muskler i kroppen, leder förlusten till muskelförtvining, svaghet och förlamning hos patienterna. Men olika motorneuron är olika sårbara för nedbrytning. De som finns i ryggmärgen är till exempel väldigt känsliga, medan de så kallade okulomotoriska motorneuronen i hjärnstammen, som styr våra ögonrörelser, är mycket motståndskraftiga.
Forskare vid Karolinska Institutet och Universitetet i Milano har nu identifierat en gen, Synaptotagmin 13 (SYT13) som finns i höga nivåer i motståndskraftiga okulomotoriska motorneuron i mus, råtta och människa jämfört med de känsliga motorneuronen i ryggmärgen. Genen ger upphov till ett protein som tillhör en grupp av membranproteiner.
Skyddande effekt
I försök med mänskliga motorneuron som genererats från så kallade inducerade pluripotenta stamceller från ALS- och SMA-patienter, kunde forskarna visa att tillförsel av genen SYT13 skyddar cellerna mot nedbrytning genom att minska endoplasmatisk retikulär stress och blockera ”programmerad celldöd”. Genen hade en skyddande effekt oberoende av den genetiska orsaken till sjukdomarna.
– Detta är mycket fördelaktigt ur ett terapeutiskt perspektiv eftersom mekanismerna bakom nervcellsförlust är i stort sett okända hos 90 procent av alla ALS-patienter och kan skilja sig från en individ till en annan, säger Eva Hedlund, docent vid institutionen för neurovetenskap vid Karolinska Institutet och en av studiens huvudförfattare.
Därefter genomförde forskarna genterapiexperiment i djurmodeller av ALS och SMA och kunde då visa att tillförsel av genen SYT13 räddar känsliga motorneuron från nedbrytning i båda sjukdomarna. De behandlade mössen levde dessutom upp till 50 procent längre vid SMA och 14 procent längre vid ALS.
Lovande kandidat för genterapi
– Våra resultat antyder att SYT13 är en mycket lovande kandidat för framtida genterapi för patienter med motorneuronsjukdom, säger Monica Nizzardo, forskare vid Centro Dino Ferrari, Universitetet i Milano, IRCCS Fondazione Ca’ Granda, Ospedale Maggiore Policlinico, och studiens försteförfattare.
Det saknas i dagsläget effektiva behandlingar för ALS och orsaken bakom sjukdomen är bara känd hos de 10 procent av patienterna som har en nedärvd variant av ALS.
SMA orsakas av mutationer i en gen kallad survival motor neuron 1 (SMN1). Nyligen godkändes två nya behandlingar för SMA riktade mot just SMN1, med mycket lovande resultat, men de gynnsamma effekterna varierar beroende på tidpunkt för behandling och sjukdomens svårighetsgrad.
– Det finns ett stort behov av att hitta nya kompletterande behandlingar för SMA och effektiva behandlingsformer för ALS som hjälper patienter oavsett sjukdomsorsak, säger Stefania Corti, forskare vid Centro Dino Ferrari, Universitetet i Milano, IRCCS Fondazione Ca’ Granda, Ospedale Maggiore Policlinico, och studiens andra huvudförfattare.
Letar fler måltavlor
– Vi kommer att fortsätta leta efter ytterligare faktorer som är unika för motståndskraftiga motorneuron och på så vis identifiera fler potentiella måltavlor för behandling av motorneuronsjukdomar, säger Eva Hedlund.
Eva Hedlund, docent, Institutionen för neurovetenskap, Karolinska Institutet, eva.hedlund@ki.se
– Vi kan se en tendens till att när den ena föräldern hittar en ny partner och den andra inte gör det, är växelvis boende inte lika gynnsamt för tonåringen. Detta gäller särskilt i de fall där mamman är singel och pappan har träffat någon ny, säger Michael Gähler, professor i sociologi, som gjort studien tillsammans med Peter Fallesen vid Institutet för social forskning.
Han menar att resultaten är svårtolkade, och kan bara spekulera i varför dessa tonåringar mår sämre. En förklaring som forskarna spekulerar i är att barn kan tycka att det är jobbigt om den ena föräldern har hittat någon ny men inte den andra, vilket kan försämra deras mående. Men relationen mellan föräldrarna kan också försämras när den ena inleder ett nytt förhållande.
Att barn till separerade föräldrar mår bättre i växelvis boende jämfört med att bara bo hos ena föräldern är känt sedan tidigare. Samtidigt finns ju en mängd olika typer av familjekonstellationer som tonåringar som bor växelvis kan hamna i. Det kan handla om att den ena föräldern blir sambo med någon ny medan den andra inte blir det, att båda inleder nya sammanboenden eller att ingen gör det.
Studien visar också att det finns en stor variation i hur barn från så kallade splittrade familjer mår. Den bygger på enkäter där tonåringar med separerade föräldrar berättar om familjesituationen i båda hushållen. På så sätt fångar den in komplexiteten i barns uppväxtfamiljer.
Lovsång till växelvis boende – men vad ligger bakom?
– Det finns en allmän lovsång till det växelvisa boendet, som vår studie också stämmer in i. Samtidigt understryker vi att vi inte vet om det är det växelvisa boendet i sig som är positivt för tonåringarnas mående. Det kan ju finnas bakomliggande orsaker till att de bor växelvis som i sin tur har en positiv påverkan på måendet, säger Michael Gähler.
Som exempel nämner han att föräldrar som väljer växelvis boende ofta har en högre utbildning och/eller bättre ekonomi. Detta jämfört med de föräldrar som har barnet boende hos bara den ena föräldern, berättar han.
– De föräldrar som väljer växelvis boende kan dessutom sedan tidigare ha en bättre kommunikation och relation med varandra och med barnet, jämfört med de som väljer enskilt boende. Det kan ju också påverka måendet hos barnen positivt, säger Michael Gähler.
Den tolkningen backas upp av ett annat nytt fynd i den här studien, nämligen att det bättre välmåendet när tonåringar delar sin tid mellan föräldrarnas hem bara inträffar om barnen tillbringar lika mycket tid hos båda föräldrarna – 50/50.
– Tonåringar som bor med bara en förälder mår inte sämre än de som bor hos båda föräldrarna, men ojämnt mycket i tid. En möjlig förklaring är just att de föräldrar som väljer växelvis boende och delar tiden med tonåringen lika, tillhör en grupp som samarbetar bra kring sina barn. Då ligger förklaringen till måendet snarare någon annanstans än i själva boendeformen, säger Michael Gähler.
Så gjordes studien
Studien bygger på drygt 16.000 enkäter bland 14-åringar i fyra europeiska länder, förutom Sverige även Nederländerna, Storbritannien och Tyskland. På så sätt har forskarna kunnat samla in data om vilka familjetyper tonåringarna hamnar i, och ställt frågor om både deras psykiska mående och deras relation till föräldrarna.
Resultaten publiceras i tidskriften Diabetes Care, och bygger på data från SOS-studien, Swedish Obese Subjects, som startades 1987 och leds och koordineras från Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
Den nu aktuella studien omfattar uppgifter om totalt 4 026 vuxna individer som utvecklat fetma. Hälften var fetmaopererade och hälften utgjorde kontrollgrupp. Vardera gruppen var uppdelad i tre undergrupper – normalvikt, övervikt och fetma – utifrån deltagarnas kroppsmasseindex, BMI, vid 20 års ålder.
Forskarna undersökte sedan om det var någon skillnad i effekterna av kirurgisk fetmabehandling hos dem som utvecklat fetma före 20 års ålder jämfört med dem som utvecklade fetma senare i livet.
Resultaten inte de förväntade
En av medförfattarna i studien är Johanna Andersson Assarsson, medicine doktor, forskare och studiekoordinator för SOS-studien.
– Vi var något förvånade över resultaten. Eftersom gruppen som utvecklat fetma redan vid 20 års ålder har haft en längre exponering för fetma och dess risker, hade vi förväntat oss att denna grupp skulle ha sämre effekt av kirurgisk fetmabehandling med avseende på viktnedgång och fetmarelaterade följdsjukdomar, men så var det inte, säger hon, och fortsätter:
– Gruppen som hade fetma vid 20 års ålder hade tvärtom något större viktnedgång efter kirurgi och det var ingen skillnad i effekterna på diabetes, diabeteskomplikationer, hjärt-kärlsjukdom eller cancer, jämfört med individer som utvecklade fetma senare i livet.
Viktigt för personer med fetma
För många sjukdomar är det fördelaktigt att behandla tidigt, men individer med tidigt utvecklad fetma har ofta haft sin sjukdom under lång tid när man överväger kirurgisk behandling. Det har ibland spekulerats om att dessa individer skulle ha en sämre effekt av kirurgisk fetmabehandling eftersom de haft en längre exponering för fetmans negativa påverkan på hälsan.
– Här visar vi att så inte är fallet, och vi tycker att det är viktigt att informationen når både de som överväger kirurgisk fetmabehandling och till sjukvårdspersonal som behandlar patienter med fetma, säger Johanna Andersson Assarsson.
Norsk sjömat utgör en stor del av sjömaten vi äter i Sverige.
Sedan 2009 har norsk laxodling vuxit kraftigt och anläggningarna har blivit större och med mer avancerad utrustning och specialiserade fartyg. Med tillväxten har näringen fått ökade problem med dödlighet och reducerad tillväxt på grund av laxlus och sjukdomar. Dessa utmaningar har resulterat i ökad foderförbrukning, ökat behov av behandling med användande av servicebåtar samt produktion av läkemedel och fiskar som används vid behandling av laxlus. Ökad dödlighet leder till ökad foderanvändning eftersom man för en viss mängd foder får ut mindre fisk från odlingen och mängd och typ av foder är avgörande för vilket avtryck laxen får.
Fiskar i odling äter mer växtbaserat
– Under de sista tio åren har det skett en förskjutning i fiskarnas diet mot ett foder som till runt 70 procent är växtbaserat, detta på grund på grund av att tillgången på vild fisk är begränsad och i vissa fall ohållbara fiskenivåer. Mer växtbaserat foder är inte nödvändigtvis positivt ur klimatsynpunkt om marina råvaror ersätts med brasiliansk soja, vilket i stor utsträckning är vad som skett, säger Friederike Ziegler, forskare inom hållbar sjömat på RISE.
– Det räcker inte att bara titta på existerande foderråvaror, utan man behöver också ta fram nya. Ändring i sammansättningen av fodret utgör den största potentialen för att reducera laxens klimatavtryck, säger Friederike Ziegler.
Forskare från SINTEF Ocean AS, RISE Research Institutes of Sweden och Asplan Viak AS har tagit fram en rapport om norsk sjömats klimatavtryck, med en livscykelanalys av norsk vildfångad och odlad fisk, räkor och krabba med data för 2017.
I den nya analysen har forskarna tagit med effekten av klimatutsläppen på grund av förändrad markanvändning (land use change, LUC) vid produktion av soja och effekten av mikroingredienser som pigment och vitaminer i fodret, vilket också har bidragit till att klimatavtrycket av laxen har ökat.
Förslag som reducerar klimatutsläppen
I rapporten föreslås en rad åtgärder för att reducera klimatutsläppen vid laxodling. Det handlar om att få mer av laxen som produceras fram till konsumenten, det vill säga minska svinnet, förändra fodersammansättningen och förbättra foderutnyttjandet. Säkra full användning av biprodukter i hela distributionskedjan. Minimera transportbehov och hitta alternativ till flygfrakt. Att öka energieffektiviteten och övergå till förnybara energikällor är också identifierat som förbättringsområden. Potentialen till förbättring är stort, om vissa av dessa åtgärder genomförs kan utsläppen närmare halveras.
Klimatpåverkan av torskfiskar var i samma storleksordning som lax 2009, medan avtrycket av pelagisk fisk (sill, makrill) var lägre. De nya beräkningarna visar att det nu har gått ner för alla typer av vildfångad fisk. Detta orsakas av utfasningen av kylmedel med hög klimatpåverkan, men också större fiskbestånd vilket leder till mer effektivt fiske och visar på betydelsen av en god förvaltning av fisket.
Forskarna bakom rapporten menar att om all torsk idag blev fångad av de mest bränsleeffektiva fiskebåtarna, skulle det totala klimatavtrycket från fiske till leverans i Europa nästan halveras. Skaldjur (räkor och kungskrabba) har högst klimatpåverkan bland produkterna från fiske.
Mindre klimatavtryck från fisk än kött
I studien har forskarna också jämfört klimatavtrycket av norsk sjömat med animalieprodukter från europeisk produktion. Jämförelsen visar att nötkött och gris har större klimatavtryck än all sjömat, och att lax och räkor ligger högst bland sjömatsprodukterna, mellan kyckling och gris. För att kunna jämföra land – och havsbaserade proteinkällor togs effekten av markanvändning bort, detta påverkar kyckling och lax mest då dessa idag har högst andel soja i fodret (runt 20%).
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
