Den 20 mars infaller vårdagjämningen i Sverige. Men i praktiken har det varit vår länge, åtminstone i mellersta och södra Sverige. I Skåne uteblev den meteorologiska vintern helt och våren anlände ovanligt tidigt, med blommande påskliljor och japanska körsbärsträd som följd.
Tydlig trend
En ovanligt tidig vår eller mild vinter kan inte ensamt ses som ett tecken på klimatförändringar. Men trenden är otvetydig – Sveriges klimat har blivit allt varmare, vilket ligger i linje med den globala uppvärmningen, säger Markku Rummukainen, professor i klimatologi vid Lunds universitet. På årsbasis handlar det om en temperaturökning på cirka två grader de senaste decennierna.
– Den här uppvärmningen präglar alla årstider – vinter, vår, sommar och höst – och för med sig att vi allt oftare kommer att få mildare vintrar och tidigare vårar. Sen finns det givetvis alltid en variation mellan åren, säger han.
Hur svarar då naturen mot ett allt varmare klimat? Enligt en ny studie från Lunds universitet påverkas vegetationen tydligt.
– Det vi ser, med hjälp av satellitdata, är att grönskan kommer tidigare och tidigare för varje år, säger Lars Eklundh, professor vid institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap.
Natur i otakt
Forskarna har undersökt en period om sexton år. Resultatet visar att det år 2016 började grönska hela 8-16 dagar tidigare än år 2000 i stora delar av Sverige. I genomsnitt handlar det, för norra Europa, om att vegetationen vaknar 0,3 dagar tidigare per år, eller en halv till en dag tidigare per år i de områden i Sverige där förändringen gått snabbast. Enligt Lars Eklundh är orsaken just varmare temperaturer. Effekten blir en kortare vinter och därmed en längre växtsäsong, vilket innebär att bland annat träd kommer att växa fortare.
På lång sikt kan Lars Eklundh inte svara på vilka konsekvenserna kan bli av att vegetationen vaknar tidigare på våren, men han befarar att naturen ska komma i otakt och fenologin – vid vilken tidpunkt en viss företeelse i naturen årligen inträffar – rubbas.
– För min del kan jag känna en viss oro. Det är en så snabb förändring och naturen är inte riktigt förberedd på detta. Alla organismer ska hänga med i den här förändringen, säger han.
Flyttfåglarna återvänder tio dagar tidigare
Ett annan tydlig effekt av ett varmare klimat är att den genomsnittliga flyttfågeln idag återvänder till Sverige upp till tio dagar tidigare jämfört med för trettio-fyrtio år sedan.
– Fåglar är en väldigt bra barometer när det gäller hur klimatet påverkar naturen, säger Åke Lindström, professor i biologi vid Lunds universitet och chef för Svensk fågeltaxering.
Högre temperaturer innebär också att arter som normalt finns längre ner på kontinenten, och trivs i ett varmare klimat, successivt blir fler i Sverige. På motsvarande sätt blir fåglar som trivs i ett kallare klimat färre, och drar sig längre norrut, säger Åke Lindström.
Steglits (på bilden) och sydlig gransångare är två arter som gynnats av det allt varmare klimatet. Foto: Åke Lindström
Till det positiva hör att fågelarterna sällan tränger ut varandra. Åke Lindström ser därför ingen risk med att nya arter etablerar sig i Sverige.
Arter får nya konkurrenter
När det kommer till växter är situationen annorlunda. Även här ökar vissa arter medan andra minskar. Framför allt ökar vintergröna buskar och andra växter som tidigare inte klarade vintrarna i Sverige för att bladen eller stammarna frös bort. Men konsekvenserna av varmare temperaturer stannar inte vid det, betonar Torbjörn Tyler, docent i biologi och intendent på Botaniska museet i Lund.
– Så enkelt är det inte. En effekt av det här kan ju bli att arter kommer i otakt med varandra. Det gör det hela mycket mer oförutsägbart än vad det annars skulle vara.
Till exempel kan arter få nya konkurrenter. Torbjörn Tyler nämner vitsipporna, som nu står i blom.
– Deras strategi är att komma upp först, innan någonting annat, och därför behöver de inte vara så stora. Men om det finns andra växter som växer hela vintern, och som redan finns där när vitsipporna kommer upp, så får de nya konkurrenter att slåss mot.
Pollinatörer och växter går om varandra
Det kan också vara så att parasiter eller pollinatörer inte längre kommer samtidigt som de växter som de ska leva på.
– Det vi kan vara helt säkra på är att om det fortsätter att bli varmare så kommer floran och arternas förening att förändras väldigt fort och mycket, men på grund av de här otaktsproblemen är det svårt att förutsäga exakt vad som kommer att hända, säger han.
När det gäller pollinatörer saknas riktigt bra tidsserier, men genom att lägga pussel har forskarna ändå skapat sig en bild av situationen, säger Johan Ekroos, forskare på CEC. Även han varnar för en otaktsproblematik.
– Det kan uppstå glapp mellan blomförekomst och pollinatörsförekomst. Om det till exempel på grund av en jättevärmebölja blir så att blommorna peakar jättesnabbt och sen kraschar, så kan det få ödesdigra konsekvenser för pollinatörerna, säger han.
Video: Forskarna berättar om hur naturen svarar mot det varmare klimatet
Kontakt:
Professor Lars Eklundh, professor vid institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap, Lunds universitet, Lars.eklundh@nateko.lu.se
Johan Ekroos, forskare vid Centrum för miljö- och klimatforskning (CEC), Lunds universitet, johan.ekroos@cec.lu.se
– Resultaten är tydliga, säger Magnus Sundbom, ansvarig för överviktskirurgi vid Akademiska sjukhuset. Trots att DS-gruppen både vägde mer och oftare hade diabetes gick det bäst för dem på lång sikt.
Överviktskirurgi hjälper allt fler individer att uppnå en kraftfull viktnedgång, med efterföljande förbättring i diabetes och andra följdsjukdomar samt förbättrad livskvalitet. Duodenal switch är en mer omfattande operation som erbjuds personer med särskilt svår fetma (BMI över 50) då de vanliga överviktsingreppen kan vara otillräckliga.
Fler individer med BMI över 50 bör erbjudas operation med metoden duodenal switch, anser forskare i Uppsala. På bilden syns till vänster magtarmkanalens normala anatomi, till höger utseendet efter en sådan operation.
I den aktuella studien ingick 1667 personer över 38 år varav 60 procent kvinnor. Samtliga hade före operation ett BMI över 55. Syftet var att studera långtidsresultaten för de två operationstyperna. 333 opererades med DS och övriga med den vanligaste metoden gastric bypass. De båda grupperna var matchade på ålder, kön, BMI, operationsår, socioekonomiska faktorer och följdsjukdomar till övervikten.
Fem år efter operation hade DS-gruppen större viktnedgång (i snitt 67 kg), vilket motsvarar en 41-procentig minskning av den tidigare kroppsvikten jämfört med 50 kg efter gastric bypass. Tio år efter operation med DS var förekomsten av diabetes och högt blodtryck lägre jämfört med gastric bypass.
Allt vanligare med BMI över 50
Enligt Magnus Sundbom förelåg ingen skillnad i behovet av ytterligare sjukhusvård eller dödlighet, men DS-gruppen hade behov av mer slutenvård relaterad till bristsjukdomar och ytterligare bukoperationer, framför allt operation för ärrbråck. Totalt sett skattade DS-opererade sin livskvalitet signifikant högre än den andra gruppen.
– Vi anser att överviktsingreppet duodenal switch bör erbjudas individer med BMI över 50 i större utsträckning än idag, men att vården av dessa patienter ska koncentreras till några få enheter i Sverige för att minimera risken för näringsbrist på lång sikt, säger Magnus Sundbom och fortsätter:
– Antalet individer med BMI över 50 blir allt vanligare och är den enskilt snabbast växande grupp som söker överviktskirurgi. I dagsläget utgör denna grupp cirka tio procent av dem som söker överviktskirurgi i Sverige, och en dryg fjärdedel i USA.
Operationsmetoder vid kraftig övervikt
De vanligaste operationsmetoderna globalt och i Sverige är gastric bypass (GBP) och sleeve gastrektomi.
Dessa operationer ger en otillräcklig viktnedgång hos individer med mycket svår fetma (BMI över 50), då mer än hälften har kvar en bestående svår fetma (BMI över 35) efter operation.
Vid duodenal switch (DS) minskas näringsupptaget ytterligare genom att en större del av tunntarmen kopplas bort från födoämnespassagen genom magtarmkanalen. Detta kan ge oönskade bristtillstånd på längre sikt.
Avhandlingen:
Bariatric Surgery: Outcomes after Gastric Bypass and Duodenal Switch
Magnus Sundom, professor och överläkare, ansvarig för överviktskirurgi,
Akademiska sjukhuset, magnus.sundbom@surgsci.uu.se
Ny teknik och ökad mobilanvändning har skapat helt nya kontaktytor inom handel och besöksnäring. Det har förändrat kundernas beteende och behov samt den fysiska platsens betydelse. Digitala tjänster kan vara ett sätt att göra fysiska platser, till exempel butiker eller turistparker, mer attraktiva och konkurrenskraftiga, men för att lyckas krävs en genuin kundförståelse.
– I dag efterfrågar vi helhetsupplevelser mer än någonsin. Vi vill bli underhållna, inspirerade och överraskade. Det motiverar oss att ta oss till fysiska platser där dessa tjänster tillhandahålls, säger Erik Wästlund, projektledare och docent i psykologi, vid CTF, Centrum för tjänsteforskning på Karlstads universitet.
Att investera i digitala tjänster kostar både tid och pengar, därför är det viktigt att veta vad som fungerar. Ta reda på vad kunderna vill ha och involvera dem i utvecklingsprocessen, uppmanar forskarna. Att digitalisera enbart för att det är möjligt kan leda till negativa kundupplevelser.
Skapa värde utifrån kundens drivkrafter
Deras metod syftar till att skapa en bättre förståelse för digitaliseringens användningsområden, möjligheter och utvecklingspotential. Den går ut på att identifiera och skapa en karta av platsen där tjänsteleverantörer och kunder möts och där värde skapas. Metoden utgår från kundernas drivkrafter för att köpa en vara eller tjänst: måluppfyllelser, relationer och upplevelser.
– För att kunna skapa mesta möjliga värde behöver man förstå vad som driver kunden. Det är också viktigt att låta kunden vara kvar i just ”sin” drivkraft. Om kunden rör sig mot en butik, utifrån drivkraften måluppfyllelse, kommer hen att önska stöd i att ta sig till planerat mål och slutföra sitt uppdrag. Att i det läget bjuda in till en digital tipspromenad skapar inget värde för kunden och bidrar inte till en positiv kundupplevelse, säger Erik Wästlund.
Metoden innehåller också olika strategier som kan användas vid utvecklingen av en digital tjänst. Genom att matcha tjänsteleverantörers agerande med kunders drivkrafter är det möjligt att identifiera den bästa utvecklingsstrategin för respektive tjänst.
Erik Wästlund, docent i psykologi vid Centrum för tjänsteforskning, Karlstads universitet, erik.wastlund@kau.se
Ryktesspridningen var snabbt igång vid utbrottet av coronoavirus. Det har bland annat gjorts falska löpsedlar med uttalanden från Folkhälsomyndigheten.
– Det är förväntat att vi ser nivån av felaktig information eskalera nu. Det har vi sett förut i tider av kris och sjukdom. Folk är ängsliga och söker och delar snabbt information på nätet. Det skapar förutsättningar för att felaktig information sprids, som kan förvärra krisen och utnyttjas till både digital kriminalitet och politisk destabilisering, säger Johan Farkas, doktorand i medie- och kommunikationsvetenskap vid Malmö universitet, som specialiserat sig på propaganda och desinformation.
Viktigt hindra spridning av felaktig information
74 procent oroar sig över falska nyheter och falsk information om virusutbrottet. 45 procent har svårigheter att hitta pålitlig information om viruset. Det visar en ny global undersökning från Edelman Trust Barometer. Studien genomfördes i början av mars i Brasilien, Kanada, Frankrike, Tyskland, Italien, Japan, Sydafrika, Sydkorea, Storbritannien och USA.
Hur ska vi då göra? Som individer ska vi vara på vår vakt och vara källkritiska på sociala medier och bidra till att dela den senaste informationen från våra myndigheter. Samtidigt är det väldigt viktigt att myndigheter hela tiden håller invånarna uppdaterade och gör information synlig och lättillgänglig, menar Johan Farkas, som själv bor i Köpenhamn och vanligtvis pendlar till sin arbetsplats i Malmö.
– På samma sätt som vi ska vara proaktiva med att stoppa smittspridning ska vi vara proaktiva för att förhindra spridningen av felaktig information och desinformation. Det handlar om att myndigheterna hela tiden ska prioritera tydlig kommunikation, fokusera på att nå ut till alla målgrupper och vara uppmärksamma på om något felaktigt börja delas i sociala medier, säger Johan Farkas.
Många googlar vid oro
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har lyft att kommunikation är avgörande för att vi i Sverige tillsammans ska kunna minska smittspridningen. ”I brist på vaccin har vi kommunikation”, enligt Morgan Olofsson, kommunikationsdirektör vid MSB.
– Många googlar på covid-19. Därför är det viktigt att trovärdig information hamnar högt upp på Google. Det är viktigt att de stora tech-företagen och världens regeringar samarbetar kring det här. På det sättet kan vi motverka mängden av felaktig information, säger Johan Farkas.
Normala celler har flera olika kontrollmekanismer som hindrar dem från att växa och dela sig ohämmat. Under de senaste åren har det visat sig att cellernas lysosomer kan reglera celltillväxt och celldelning. Lysosomerna är små blåsor inuti cellerna som fungerar som cellernas nedbrytningsstationer. En enskild cell kan ha hundratals lysosomer som organiserar sig i komplicerade cellulära nätverk. Trots att cancerceller ofta uppvisar förändringar i organisationen av lysosomnätverk är det dåligt utrett om och hur dessa förändringar bidrar till celltillväxt och cellproliferation.
I den aktuella studien har forskare vid Uppsala universitet och Weill Cornell Medicine i USA funnit att mängden lysosomer i lysosomnätverken kan kopplas till celltillväxt genom aktivering av ett protein som kallas mTOR.
– Vi såg att när antalet lysosomer ökade så blev mTOR på ytan av lysosomerna överaktiverat. Eftersom mTOR är ett protein som stimulerar celltillväxt leder det till ökad tillväxt, säger Anders Mutvei, forskare vid institutionen för immunologi, genetik och patologi vid Uppsala universitet, som lett forskningsprojektet tillsammans med John Blenis vid Weill Cornell Medicine.
Forskarna har också identifierat ett annat protein, Rap1, som kontrollerar mängden lysosomer och hur lysosomnätverket organiserar sig i cellen.
– Även om dessa studier är i ett tidigt skede så visar våra resultat att lysosomen spelar en cental roll i kontrollen av celltillväxt. Det behövs mer kunskap om hur förändringar i lysosomnätverken påverkar cancer och det är något som vi kommer att testa framöver i olika modeller av humana tumörer, säger Anders Mutvei.
Kontakt:
Anders Mutvei, forskare vid institutionen för immunologi, genetik och patologi vid Uppsala universitet, anders.mutvei@igp.uu.se
Ensamhet är ett brett fält. Den typ av ensamhet som är enklast att upptäcka är social ensamhet genom att exempelvis se hur många som bor eller äter ensamma.
– När man arrangerar aktiviteter är det ofta den sociala ensamheten man vill komma åt, men ensamhet är så mycket större. Så vill man göra något åt den så är det viktigt att veta vilken sort man pratar om, säger Helena Larsson, doktorand i vårdvetenskap vid Malmö universitet.
Existentiell ensamhet beskrivs som en djupare form av ensamhet, ett lidande, som kan upplevas även om man inte lever i social eller fysisk ensamhet. Just denna typ av ensamhet är relativt outforskad.
– Vi vill ju kunna lindra, då är en förutsättning att veta i vilka situationer existentiell ensamhet framträder och hur vi kan upptäcka det, så att samhälle och vårdpersonal kan gå in och stötta lite extra när det behövs, berättar Helena Larsson.
Närstående har en viktig roll
Sköra äldre är en utsatt grupp och existentiella frågor blir viktigare när man närmar sig livets slutfas. Det har det större projektet Existentiell ensamhet – en utmaning i vården av svårt sjuka äldre personer (LONE) tagit fasta på, vars syfte är att utforska den existentiella ensamheten hos sköra äldre utifrån olika perspektiv – sköra äldre personers, deras närståendes och vårdpersonalens. Helena Larsson har skrivit sin avhandling inom projektet, med fokus på de närståendes perspektiv.
Det finns ytterst lite forskning om existentiell ensamhet och få tidigare empiriska studier. Existentiell ensamhet förekommer mest i teoretisk forskning inom filosofi, teologi och psykologi.
I sitt arbete har Helena Larsson utforskat närståendes egna upplevelser av existentiell ensamhet, deras uppfattningar om sköra äldre personers existentiella ensamhet samt kontrasterna mellan upplevelser och uppfattningar.
– Närstående runt omkring är viktiga både från ett samhällsperspektiv och för den enskilda personen. Samtidigt har närstående en komplex roll då de både blir involverade som vårdare och har sin roll som närstående.
Meningsfulla samtal hjälper
Helena Larssons studie visar att existentiell ensamhet framträder i övergångsfaser då man förlorar sin fasta punkt. Det kan vara en plats man måste flytta ifrån, eller en aktivitet man inte längre kan utföra, att man förlorar en partner eller genomgår en annan ofrivillig separation.
Den lindring som närstående främst pratar om är samtalet. Människor som blir bemötta i dessa situationer får lindring av mötet.
– Att få berätta hur man har det och hur man mår, både i formella grupper och informella med familj och vänner, har betydelse. Speciellt med andra som gått igenom samma sak, där man kan mötas kring den erfarenheten. Det är inget nytt, men jag hade kanske inte tänkt mig att det var så viktigt, berättar Helena Larsson.
Fotnot:
Sköra äldre definieras i studien som minst 75 år och i behov av varaktig vård och omsorg för att klara av sitt vardagliga liv.
Kontakt:
Helena Larsson, doktorand i vårdvetenskap vid Malmö universitet, helena.larsson@mau.se
Ordet corona är latin och betyder helt enkelt krona eller krans, och samma ord använder vi för den ljuskrans vi ser kring solen vid solförmörkelse. Om du studerar ett coronavirus avbildat i ett elektronmikroskop är det uppenbart varför viruset har fått sitt namn.
Virus är partiklar som måste utnyttja celler för att kunna föröka sig och därför definieras virus också som ”icke liv”. Den mest enkla viruspartikel består av några gener kodade som DNA eller RNA (våra gener finns kodade som DNA) omslutet av en proteinkapsel.
Coronavirus har sina gener i form av en lång enkelsträng av RNA (cirka 30 000 baspar) som är omsluten av proteiner. Runt denna struktur finns ett hölje, ett membran som viruset tagit med sig när den knoppat ut från den cell den infekterat. I detta membran sitter hos coronavirus ett antal virusspecifika ”proteinspikar” med speciella S-proteiner längst ut. Det är dessa spikproteiner som känner igen och binder in till värdcellen.
Bilder som denna, tagna av coronavirus i elektronmikroskop, påminner om den ljuskrans vi ser runt solen vid solförmörkelse och som kallas just korona, och därav namnet på viruset. Bild: Wikimedia Commons, CDC/Dr. Fred Murphy
I dag vet vi att det finns coronavirus som infekterar både människor och djur och de kan i enstaka fall bli zoonotiska, det vill säga att de kan spridas mellan djur och människor. Coronavirus kan delas in i fyra undergrupper, alfa-, beta-, gamma- och deltacoronavirus. Ursprungligen verkar det som att viruset funnits och evolverat* hos fladdermöss (alfa- och betagruppen) respektive hos fåglar (gamma- och deltagruppen).
Hos människan finns i dag sju olika varianter av viruset som orsakar allt från relativt lindriga övre luftvägsinfektioner till allvarliga lunginfektioner även i de nedre luftvägarna.
Från fladdermöss och djurmarknader till SARS och MERS
Det finns studier som visar att 5–10 procent av vanliga förkylningar under vinterhalvåret orsakas av coronavirus. De virusvarianter som kan orsaka de allvarligare infektionerna tillhör alla betacoronavirusgruppen och benämns SARS-CoV, MERS-CoV och SARS-CoV2. Innan utbrottet 2002–2003 ansågs coronavirusinfektioner mest problematiska inom veterinärmedicinen, speciellt de som spreds inom svinuppfödning. Dessa infektioner manifesterades som diarréer hos grisarna.
Det första allvarliga utbrottet av en dödlig coronavirusinfektion startade år 2002 i Guangdong, Kina. Det tog sedan en tid innan man hade identifierat att sjukdomen orsakades av en ny variant av coronavirus, kallad SARS-CoV. Själva sjukdomen kallades Severe Acute Respiratory Syndrome, förkortat SARS.
Man lyckades också spåra ursprunget till sibetkatter, ett kattliknande djur som fanns på en djurmarknad i staden, men virusvarianten kommer ursprungligen från infekterade fladdermöss. Till sist kom 37 länder att ha fall av SARS hos befolkningen, med majoriteten i Kina, Hongkong och Taiwan. Sedan år 2004 har inga nya fall konstaterats. Totalt har strax under 800 personer dött i denna variant av coronavirusinfektion, vilket uppgår till ca 10 procent av de infekterade, men det varierade mycket mellan olika åldersgrupper, där den äldre gruppen var överrepresenterad med cirka 50 procent dödsfall.
Sjukdomen Middle East Respiratory Syndrome (MERS) dök upp i Saudiarabien år 2012 och även om ursprunget åter igen verkade vara fladdermöss, misstänker man att kameler kan ha varit mellanvärdar. MERS-CoV smittar inte så effektivt mellan människor, något man baserar på det faktum att samtliga fall som har detekterats har smittats via nära kontakt inom familjer eller på sjukhus. Däremot är dödligheten hög, cirka 35 procent, vilket kan förklaras av just detta faktum att de som smittats i hög grad redan varit sjuka. Intressant att notera är hur spridningen av MERS skedde i Sydkorea år 2015.
Smittans ursprung var en person som rest runt i Saudiarabien, Förenade Arabemiraten och Bahrain och som vid hemkomsten sökte vård hos två olika öppna vårdanstalter samt två olika sjukhus i Seoul. Detta ledde till omfattande smittspridning, där både vårdpersonal och patienter infekterades. Det här utbrottet slutade i Sydkorea med 184 smittade varav 38 dog (20 procent).
Kan kanske bli mindre aggressivt med tiden
Den aktuella coronavirussjukdomen som nu sprids kallas Coronavirusinfektion-19 (CoVid-19) och orsakas av den nya virusvarianten SARS-CoV-2 (Severe Acute Respiratory Syndrome Coronavirus 2). Den tillhör betacoronavirusgruppen och är till 70 procent lik SARS-CoV. Sjukdomen dök först upp i Wuhan i Kina i slutet av 2019, men är nu klassad som en pandemi, alltså en epidemisk sjukdom som förekommer över hela världen.
Även i detta fall tros viruset ha sitt ursprung hos fladdermöss, eftersom det är till 96 procent likt ett fladdermuscoronavirus, men att det sedan eventuellt spridits till något annat djur innan den infekterat människor. Som tidigare misstänker man att viruset förekom på en djurmarknad, eftersom många av de tidiga fallen hade besökt Huanan Seafood-marknaden i staden där även andra än akvatiska djur fanns till salu.
Till skillnad från de tidigare allvarliga varianterna av coronavirus, verkar det nya viruset lättare smitta från person till person. Det är därför smittan nu fått global spridning och finns ute i samhället, och inte är begränsad till enbart personer i nära relationer eller till vårdinrättningar. Hur och om viruset muterat vidare sedan den först spreds vet vi inte än, men om man ska gissa tror man att det kanske blir något mindre aggressivt med tiden.
Läget i dag är dock att mycket få människor är helt skyddade mot infektionen, helt enkelt bara de som tillfrisknat efter en infektion, men hur långt det skyddet räcker vet vi inte heller. Tyvärr får vi nog räkna med att detta virus kommer att finnas i en framtid, på samma sätt som HIV med sjukdomen AIDS dök upp och sedan etablerade sig. Trösten är dock att det stora flertalet av oss inte kommer att bli allvarligt sjuka.
Fotnot:
* Evolvera är när det skett en evolution, till skillnad från ordet utveckla behöver evolvera inte betyda att det utvecklats mot det bättre.
Text: Ann-Sofi Rehnstam-Holm, professor i mikrobiologi vid Högskolan Kristianstad
När ebolaviruset härjade i Västafrika 2015 arbetade Syna Ouattara, fil. dr i socialantropologi vid Gothenburg Research Institute, GRI, Göteborgs universitet, för Världshälsoorganisationen WHO för att mobilisera samhället.
När pandemin nu är ett faktum, och coronaviruset SARS-CoV-2 snabbt sprids i Sverige och resten av världen, så känner han igen flera av reaktionerna hos människor:
– Vad är det ligger bakom? Vad kan vi göra för att skydda oss? Vad ska vi göra? Det är frågor vi människor ställer oss när ett nytt virus börjar sprida sig i vår närhet, säger han, och fortsätter:
– När viruset började sprida sig i Kina uppstod samma typ av ryktesspridning och det var svårt att mobilisera allmänheten för att tillsammans bekämpa virusspridningen. Det finns en misstro bland många.
Tilltro till myndigheter en fördel
Om man ser på ett land som Sverige är förtroendet överlag högt för myndigheter och institutioner, konstaterar Syna Ouattara.
I en ny mätning av Novus som gjorts på uppdrag av SVT uppger till exempel ungefär hälften av de 1001 tillfrågade att de har mycket eller ganska högt förtroende för Folkhälsomyndigheten. Det här kan ge Sverige en fördel vad gäller möjligheten att hantera virusspridningen, tror han:
– Min erfarenhet vid ett virusutbrott är att det inte går att överskatta vikten av att människor litar på personen som ger information och som kommer och pratar med dem. Att Sverige är mer organiserat och att människor här har en större tilltro till myndigheter innebär en fördel i sådan här situation.
Han menar att det kan vara avgörande för en myndighet som vill föra ut information vid en hotfull situation att mobilisera människor som folk litar och lyssnar på:
– Det är dessa personer som måste mobiliseras för att sprida korrekt information, vara kommunikatörer. Annars är risken stor att man helt enkelt inte tror på vad de säger, säger han.
Rädslan är densamma
Även om ebola är långt dödligare än det nya coronaviruset, så menar Syna Ouattara att det finns flera paralleller:
– Rädslan är densamma, säger han.
I Västafrika har rädslan lett till svårigheter för sjukvårdspersonal och hjälparbetare som motarbetats, och i vissa fall attackerats. Enligt Syna Ouattara beror det delvis på att det finns en tradition att främlingar inte ska ta hand om sjuka.
– Hjälparbetarna kommer som främlingar, vilket gör att folk skyddar sina byar från det de ser som hotfullt. Liknande saker kunde vi se i Kina, där människor i vissa fall barrikaderade sig – Ingen skulle få komma in.
Lugn och saklighet viktigt
Skulle något liknande kunna ske i Sverige? Inte helt osannolikt, menar Syna Ouattara.
– Rädsla kan göra mycket med människor, och är man osäker så vill man inte ta risker, även om det kan bli överdrivna reaktioner som inte har någon egentlig effekt.
Något Syna Ouattara sett i sin forskning är att misstänksamhet mot andra är en vanlig reaktion vid en epidemi, men att det här är något som istället kan leda till svårigheter att skapa en gemensam mobilisering mot smittspridningen:
– Lugn och saklighet är det viktiga, även om det kan vara en utmaning.
Pulsåderbråck i buken, även kallat bukaortaneurysm, förekommer hos en till två procent av alla 65-åriga män i Sverige. Förekomsten hos kvinnor är avsevärt mycket lägre. Tillståndet innebär att pulsådern i buken är lokalt förstorad, vilket kan ge försvagade kärlväggar.
Flertalet som har sjukdomen är symptomfria, men om kärlet successivt utvidgas ökar risken för att det ska brista. Rökstopp har positiv inverkan på förloppet, och varje år behandlas ett tusental diagnostiserade personer i Sverige med förebyggande kärlkirurgi.
Om aortan brister är utgången dödlig till 70-80 procent, men dessa fall har blivit färre i takt med minskad rökning samt införandet av ett nationellt screeningprogram under åren 2006-2015. I dag omfattas alla 65-åriga män i Sverige, åtta av tio väljer att låta undersöka sig, och programmet har dessutom öppnat nya forskningsmöjligheter.
Inflammation viktig mekanism
Den aktuella studien, publicerad i Journal of Internal Medicine, tillhör den relativt tidiga forskningen i spåren av screeningprogrammet. Underlaget omfattar 16 256 män som screenades i Göteborg 2013-2017. Antalet fall av bukaortaaneurysm i studien var 151, som jämfördes med 224 screenade och matchade kontrollpersoner.
Senior författare är Åsa Tivesten, överläkare och professor i medicin på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
– Vi har undersökt nivåer av olika undertyper av vita blodkroppar i blodet och kunnat se att vissa är förhöjda hos män där sjukdomen upptäckts vid screening, jämfört med kontrollpersoner som inte har den. Det här kan säga något om vilka mekanismer som är inblandade i sjukdomsutvecklingen, och all sådan kunskap kan få ett värde, säger hon, och fortsätter:
– Resultaten stärker hypotesen att inflammation är en viktig mekanism för utveckling av aneurysm, vilket kan få betydelse för framtida utveckling av läkemedel. I dag är kirurgi enda möjliga behandlingen, men skulle man i framtiden kunna behandla med läkemedel på ett tidigare stadium skulle det vara ett stort framsteg.
Nya perspektiv
Försteförfattare i studien är Marcus Langenskiöld, överläkare och docent i kärlkirurgi på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
– Det intressanta är att vi hittat faktorer som är kopplade till förekomsten av sjukdomen även sedan rökningen är bortjusterad. Därmed öppnas ett forskningsfält där vi skulle kunna se vad som ligger bakom att vissa aneurysmer växer, och andra inte. För tillfället har vi inga mediciner som påverkar tillväxten, men studien öppnar nya forskningsmöjligheter, säger han.
– Fördelen är att vi nu har screenade patienter, matchade kontroller och ett framåtsyftande perspektiv, fortsätter Marcus Langenskiöld. Många forskningsrapporter i fältet, inte minst inom området vita blodkroppar, bygger på data från patienter som kommit in akut till sjukhus, och då blir materialet missvisande.
Marcus Langenskiöld, överläkare och docent i kärlkirurgi på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, marcus.langenskiold@vgregion.se
Åsa Tivesten, överläkare och professor i medicin på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, asa.tivesten@medic.gu.se
Jordbrukets och matens miljöeffekter diskuteras intensivt. Men de vanligaste analysmetoderna bortser ofta från avgörande faktorer, enligt en internationell forskartrio. Den vanligaste metoden för att bedöma miljökonsekvenserna av jordbruk och mat är livscykelanalys, LCA. Studier som använder denna metod visar ibland att ekologiskt jordbruk är sämre för klimatet, eftersom det ger lägre avkastning och därför behöver större markyta för att producera en viss mängd mat jämfört med konventionellt jordbruk. Denna slutsats drogs till exempel i en studie i Nature Communications, som rapporterades av många medier, bland annat BBC.
Men enligt de tre forskarna från Frankrike, Danmark och Sverige är denna LCA-tillämpning allt för förenklad, och missar därför viktiga fördelar med ekologiskt jordbruk. Forskarna har analyserat en mängd LCA-studier.
Livscykelanalys ger begränsad bild
– Vi är oroliga över att LCA ger en för begränsad bild, vilket riskerar att leda till dåliga politiska och samhälleliga beslut. När man jämför ekologiskt jordbruk med intensivjordbruk finns det bredare effekter som inte fångas upp tillräckligt med dagens metoder, säger Christel Cederberg på Chalmers.
Till exempel är biologisk mångfald helt avgörande för funktionen och stabiliteten i våra ekosystem. Men den biologiska mångfalden minskar världen över, och intensivjordbruket har visat sig vara en av huvudorsakerna till negativa trender såsom förluster av insekter och fåglar. I ett öppet brev i tidskriften Nature Ecology & Evolution manade 65 forskare nyligen till åtgärder inom jordbruket för att insektsnivåer ska bevaras och återhämta sig.
Intensivjordbruk ger högre avkastning, men ekologiskt jordbruk skapar andra värden. Bild: Yen Strandqvist /Chalmers
Jordbruket upptar globalt mer än en tredjedel av vår landyta, så kopplingar mellan jordbruk och minskad biodiversitet har oerhört stor betydelse.
– Vår analys visar att dagens LCA-studier sällan räknar in effekterna på biologisk mångfald, och därför missar fördelen som ekologiskt jordbruk har. Tidigare studier har visat att ekologiska åkrar har runt 30 procent högre biodiversitet än konventionella åkrar, säger Marie Trydeman Knudsen på Århus universitet i Danmark.
Bekämpningsmedel inte med i beräkningen
Omfattande besprutning är ett annat orosmoln. Mellan år 1990 och 2015 ökade den globala användningen av kemiska bekämpningsmedel med 73 procent. Giftrester i mark, vattendrag och mat kan vara skadliga för människors hälsa och för ekosystem på land och i vatten, och kan orsaka förluster av biologisk mångfald.
Inom ekologiskt jordbruk används inga kemiska bekämpningsmedel. Men få LCA-studier tar med det i beräkningen.
Ännu en aspekt är jorderosion och minskad markbördighet som orsakas av ohållbara jordbruksmetoder – även det är något som sällan beaktas i LCA-studier. Därför missar man ofta fördelarna med ekologiska metoder såsom bättre växtföljder och naturlig växtnäring.
Avgörande är att LCA utvärderar miljöeffekter per kilo produkt. Det gynnar intensivjordbruk som kan ha lägre belastning per kilo produkt, men högre belastning per hektar landyta.
– Med LCA tar man bara med den totala avkastningen i beräkningen. Ur det perspektivet stämmer det förstås att intensivjordbruk ofta presterar bättre. Men detta är inte hela sanningen när vi tittar på det större jordbruksekosystemet. Ett varierat odlingslandskap med mindre fält, fler häckar och stenmurar och många olika grödor ger andra fördelar – till exempel högre biologisk mångfald, säger Hayo van der Werf på forskningsinstitutet INRAE i Frankrike.
Den produktbaserade livscykelanalysen misslyckas också med att fånga in nyanserna hos agroekologiska jordbrukssystem, som ekologisk odling är ett exempel på, vilka förlitar sig mer på naturliga processer och anpassas till lokala ekosystem. LCA behöver en mer finjusterad metodik, menar Christel Cederberg.
Förutsätter oförändrad efterfrågan
En annan brist är när hypotetiska ”indirekta effekter” tas med i beräkningen. Exempelvis antagandet att den lägre avkastningen hos ekologiskt jordbruk automatiskt kan översättas till ökade koldioxidutsläpp, på grund av högre markanspråk som kan leda till avskogning. Att värdera sådana indirekta effekter är problematiskt.
– Ta till exempel den ökande efterfrågan på ekologiskt kött. Med traditionella LCA-studier förutsätter man att den totala köttkonsumtionen kommer att förbli oförändrad, och att större arealer därför kommer att behövas. Men konsumenter som blir motiverade till att köpa ekologiskt kött av miljömässiga och etiska skäl kommer troligtvis också köpa mindre kött. Det har knappt gjorts några studier om den här typen av konsumentbeteende, så det är väldigt svårt att räkna in effekterna av sådana sociala skiften nu, säger Hayo van der Werf.
– Dagens LCA-metodik och tillämpningar är helt enkelt inte tillräckligt bra för att utvärdera agroekologiska odlingssystem, såsom ekologiskt jordbruk. Metoden behöver utvecklas och kopplas ihop med andra verktyg för miljöutvärdering för att få fram en mer balanserad bild, säger Christel Cederberg.
Christel Cederberg, biträdande professor på institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap, Chalmers, christel.cederberg@chalmers.se
Forskare vid Uppsala universitet har upptäckt detta samband hos skalbaggar av arten Callosobruchus maculatus.
– Många forskare som jobbar med reproduktionsbiologi hos människa och mer generell evolutionsteori, har intresserat sig för det här. Hypotesen är alltså inte ny, men experiment som testar den har saknats. Och det är där vi hoppas att vår studie kan bidra med en viktig pusselbit, säger David Berger vid institutionen för ekologi och genetik vid Uppsala universitet.
Hos insekter precis som hos fiskar, fåglar och däggdjur parar sig ofta flera hanar med samma hona. Detta leder till en form av sexuell selektion där hanarnas spermier konkurrerar om att befrukta honornas ägg. Hanar som producerar fler eller mer konkurrenskraftiga spermier vinner tävlingen och blir pappor.
Ökad konkurrens ger högre mutationshastighet
Forskning vid institutionen för ekologi och genetik vid Uppsala Universitet har kunnat visa att ökad konkurrens mellan hanar kan leda till en högre mutationshastighet och fler nya skadliga mutationer i avkomman.
Skador i arvsmassans dna uppkommer vid varje celldelning men förhindras eller repareras vanligtvis av ett effektivt, men kostsamt, cellulärt övervakningssystem. Den nya studien visar att spermieproduktion hos konkurrerande hanar hos skalbaggen Callosobruchus maculatus görs på bekostnad av den här cellulära övervakningen.
I försöken utsattes skalbaggshanarna för strålning i syfte att orsaka skador på arvsmassan. Efter att ha fått tid på sig att reparera skadorna fick hanarna para sig med honor och bli pappor. Forskarna följde sedan avkomman och mätte hur mycket den varierade i kvalitet flera generationer framåt och fann att hanar som hade hållits i grupp och därmed upplevt en risk för spermiekonkurrens fick avkommor med fler nya skadliga mutationer än hanarna som levt ensamma.
Effekten jämnar ut sig många generationer senare
Hanlig konkurrens behöver dock inte på leda till sämre genhälsa, påpekar forskarna bakom studien. Studien visar nämligen också att hanar från populationer som upplevt hög spermiekonkurrens under många generationer anpassat sig till de nya förhållandena och producerar fler spermier och mer levnadskraftig avkomma jämfört med hanar som anpassat sig till ett liv i monogami.
–Även om den direkta effekten av spermiekonkurrens är att öka antalet nya mutationer hos avkomman, kan den långsiktiga effekten av sexuell selektion paradoxalt nog leda till en lägre mutationshastighet, säger David Berger.
Forskarna bakom studien förklarar att de här båda mekanismerna är viktiga för hur genetisk variation uppkommer och bevaras hos djurarter där hanar konkurrerar om parning. Det har i sin tur betydelse för möjligheten till evolutionär anpassning eftersom detta kräver genetisk variation.
David Berger, institutionen för ekologi och genetik vid Uppsala universitet, david.berger@ebc.uu.se
Genom att använda data från 444 revirmarkerande och DNA-identifierade individer från de årliga inventeringarna av varg har forskare vid Grimsö forskningsstation, SLU, analyserat risken för dessa att dö av olika orsaker under perioden 2001–2017.
Kända dödsfall inkluderade naturliga orsaker, trafikolyckor, legal jakt och verifierade fall av illegal jakt men de flesta vargar försvann från sina revir utan att man kunde fastställa den faktiska orsaken.
Till skillnad från andelen dödsfall orsakade av naturliga orsaker och trafik så ökade dödligheten från både legal jakt och försvunna vargar under perioden. Ökningen av andelen försvunna individer var dock betydligt starkare än ökningen av legalt skjutna individer och var särskilt tydlig under perioden 2011–2017 då andelen försvunna var 2,2 gånger fler än antalet legalt skjutna revirmarkerande vargar. Under denna period försvann i genomsnitt 21 procent av individerna per år.
Illegal jakt bakom försvunna vargar
En kritisk utvärdering av möjliga orsaker till dessa försvinnanden och en kompletterande analys av sändarförsedda individer tyder på att de flesta av dessa försvinnanden har orsakats av illegal jakt.
– Ett intressant resultat var att frekvensen av försvinnanden ökade med vargpopulationens storlek och minskade med ökad omfattning av den legala jakten, säger Olof Liberg som har varit huvudansvarig för studien. Utvecklingen av den genomsnittliga inavelsnivån i populationen visade däremot inte på något samband med frekvensen av försvinnanden.
– Vi har använt genetiska data från vargar i den skandinaviska vargpopulationen som utgör grunden för ett unikt och närmaste komplett släktträd över alla reproducerande individer, säger Liberg.
Går att skatta dödligheten
Denna detaljerade kunskap har skapat nya möjligheter att skatta omfattningen av olika typer av dödlighet. Denna dödlighet är nu av en sådan omfattning att den har orsakat en stagnation i populationens tillväxt och den största delen av denna dödlighet utgörs av illegal jakt.
Sammantaget har detta har resulterat i att den svenska delen av vargpopulationen nu befinner sig nära den lägsta nivå som EU:s habitatdirektiv kräver för att den skall bibehålla en så kallad gynnsam bevarandestatus (GYBS). Detta i sin tur begränsar möjligheterna att förvalta populationen genom olika typer av riktad jakt.
Under det senaste årtiondet har det vuxit fram ett ökat intresse för möjligheten att bekämpa fattigdom med hjälp av statliga trygghetssystem såsom pensioner och barnbidrag.
Kulturantropologen Stefan Granlund har i sitt doktorsarbete vid SLU kartlagt hushållens ekonomi och levnadsförhållanden i två byar i Kapprovinsen i Sydafrika. För att visa hur barnbidrag har påverkat hushållens försörjning har han jämfört sina uppgifter med en liknande undersökning som gjordes i samma område 2002, innan systemet med barnbidrag hade nått dessa byar.
– Min forskning visar hur sociala trygghetssystem har förbättrat hushållens livsmedelssäkerhet och att de har används strategiskt. Hushållens investeringar i produktiva tillgångar såsom vattentankar har ökat, men människor använder också pengarna till inköp av utsäde och till betalning av skolskjutsar och kläder åt barnen, säger Stefan Granlund.
Ökad värdighet
I arbetet gjordes även intervjuer med kvinnor, som får barnbidrag i form en månadsutbetalning. Kvinnorna talade om större värdighet och välbefinnande, om en ökad känsla av självständighet och om ett större inflytande över beslutsfattandet i hushållet. Dessutom kände de sig mer erkända som medborgare med rättigheter.
– För kvinnorna betyder dessa kontantöverföringar mycket, eftersom det i många fall handlar om hushållets enda regelbundna inkomstkälla, säger Stefan Granlund.
I avhandlingen påpekar Stefan Granlund att den här typen av kontantöverföringar inte ska ses som en mirakelkur för att minska fattigdomen, och att det naturligtvis även behövs satsningar på utbildning, hälsovård etc. Han menar dock att kontantöverföringar i tider av massarbetslöshet inte bara kan hjälpa människor att överleva utan också förbättra deras försörjning.
– Jag hoppas att min avhandling kan hjälpa regeringar och biståndsorganisationer att se potentialen i kontantöverföringsprogram, inte bara deras materiella effekter utan också deras sociala och relationella effekter för mottagarna, avslutar Stefan Granlund.
Stefan Granlund, kulturantropolog, Institutionen för stad och land
Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala, stefan.granlund@slu.se
Inom utvecklingen av medicintekniska produkter finns en stor efterfrågan på nya kroppsliknande material som är lämpliga att föra in i kroppen. Sådana ingrepp kan innebära stora risker då de bland annat kan leda till svåra infektioner, och det faktum att många av dagens använda substanser, som till exempel Botox är mycket giftiga, visar på behovet av att finna nya, bättre anpassande material.
I den nya studien har Chalmersforskarna utvecklat ett material som enbart består av komponenter som visat sig fungera väl i kroppen.
Utgick från plexiglas
Grunden är den samma som i plexiglas, ett material som är vanligt i medicintekniska applikationer. Komponenterna har designats om, och genom så kallad nanostrukturering har det patentskyddade materialet fått helt nya, unika egenskaper. Forskarnas initiala intention var att ta fram ett hårt benliknande material, men de möttes av överraskande resultat.
– Vi blev verkligen förvånande över att materialet kunde bli så mjukt, flexibelt och extremt elastiskt. Att det inte skulle fungera som ett benersättningsmaterial blev tydligt men de nya och oväntade egenskaperna gjorde vår upptäckt minst lika spännande, säger Anand Kumar Rajasekharan, doktor i kemi och en av forskarna bakom studien.
Resultaten visade att det nya gummiliknade materialet har unika egenskaper som är lämpliga för många användningsområden. Nu ser forskarna stora möjligheter att tillämpa det brett inom medicintekniken.
– Den första vi tittar på nu är urinkatetrar. Eftersom materialet går att göra på ett sätt som förhindrar att bakterier kan växa på ytan är det mycket väl anpassat för den här typen av applikationer säger Martin Andersson, forskningsledare för studien och professor i kemi på Chalmers.
Strukturen på det nya nano-gummit gör att det kan ytbehandlas på ett sätt som gör det antibakteriellt på ett naturligt, icke toxiskt vis. Det uppnås genom att binda in små proteiner (antibakteriella peptider) som utgör en naturlig del av vårt immunsystem. I sin tur kan detta minska användandet av antibiotika och på så sätt kan det nya materialet även bli en del i att bekämpa antibiotikaresistens.
Kan injiceras i kroppen och ersätta brosk
Eftersom det nya materialet går att injicera och föras in med titthålskirurgi kan det också bidra till att minska behovet av operationer för att återbygga delar av kroppen. Injiceringen kan ske genom en vanlig kanyl eller med så kallad 3D-printing för att få bestämda strukturer. Dess flexibilitet kan styras, så det efterliknar mänskligt brosk och det kan injiceras som en trögflytande vätska för att sedan bilda sin elastiska struktur på plats i kroppen.
– Det finns många sjukdomar där brosket bryts ned och ben möter ben, vilket innebär stor smärta för den som drabbats, fortsätter Martin Andersson.
Ytterligare en av fördelarna med materialet, är att det innehåller ordnade nanoporer och kan därför laddas med läkemedel för att förbättra dess inläkning. Det blir möjligt att göra en lokal behandling och därigenom går det att undvika att behandla hela kroppen vilket kan minska problem med medicinska bieffekter. Då det är giftfritt (icke toxiskt) fungerar det utmärkt som ifyllnad. Forskarna ser därför plastikkirurgi som ytterligare ett mycket intressant användningsområde för nano-gummit.
– Jag jobbar nu heltid med att ta forskningen vidare ut i industrin, genom vårt nystartade bolag Amferia och märker att det finns ett stort och tydligt intresse för materialet. Det känns fantastiskt bra och lovar gott för att vi ska uppnå vårt mål med forskningen – att skapa reell nytta, säger Anand Kumar Rajasekharan.
För att upptäckten av det nya materialet ska kunna göra nytta och kommersialiseras patentskyddade forskarna innovationen innan studien publicerades. Patentet ägs av start-up bolaget Amferia som har grundats av två av forskarna bakom studien, Martin Andersson och Anand Kumar Rajasekharan tillsammans med forskaren Saba Atefyekta som nyligen disputerade inom kemi på Chalmers. Anand Kumar Rajasekharan är nu vd för Amferia där han ska driva tillämpning av det nya materialet och utvecklingen av bolaget.
Amferia har tidigare uppmärksammats för ett antibakteriellt plåster som tagits fram i en annan studie vid kemi och kemiteknik på Chalmers. I Amferia finns nu innovationen av både det nya nano-gummit och det antibakteriella plåstret. Utvecklingen av bolaget och innovationernas väg mot att göra nytta sker nu i samarbete och med stöd av Chalmers Ventures, ett av Chalmers helägt bolag.
Anand Kumar Rajasekharan, doktor i kemi och vd för bolaget Amferia, anandk@amferia.com
Ny forskning kring hyenors evolutionshistoria och förhistoriska spridningsvägar visar på överraskande likheter mellan dessa djur och förhistoriska människor.
Resultatet tyder dessutom på att människor hade en negativ inverkan på hyenapopulationerna för ungefär 100 000 år sedan.
– Vår nya studie visar att förhistoriska människor och hyenor lämnade Afrika vid ungefär samma tid. Och likt människorna hade hyenorna ett omfattande och komplicerat migrationsmönster mellan kontinenterna. Vi kan spåra upprepade genflöden mellan Afrika och Eurasien, säger Michael Westbury, postdoktor vid GLOBE-institutet vid Köpenhamns Universitet, som lett studien.
Forskarna samarbetade med forskare vid universitetet i Potsdam och vid Naturhistoriska riksmuseet och sekvenserade fullständiga genom från både nutida fläckiga hyenor och fossil av den utdöda grotthyenan från Europa och Asien.
Skilda utvecklingslinjer
Den fläckiga hyenan och grotthyenan ansågs tidigare utgöra två närbesläktade utvecklingslinjer. DNA-analyser publicerade för 15 år sedan visade att de två hyenaformerna hade beblandats genetiskt. Idag har forskarna emellertid, tack vare ny teknik, kunnat utvinna mycket större mängder genetiska data och därmed visa att denna genetiska beblandning är begränsad. Den nya studien tyder istället på att de två arterna tidigt skilde sig åt.
– Resultaten visar styrkan i paleogenomiska studier. Släktskapet mellan fläckiga hyenor och grotthyenor kunde inte utredas med vare sig morfologiska data eller korta sekvenser av mitokondrie-DNA och har varit kontroversiellt i decennier, säger Michael Hofreiter, professor vid universitetet i Potsdam.
Medan förhistoriska hyenor uppvisar likheter med människor i sina spridningsmönster kunde forskarna också visa att nutida människor av arten Homo sapiens påverkade hyenorna negativt.
– Fläckiga hyenors historiska populationsstorlekar tycks korrelera negativt med människans populationsstorlek med början för ungefär 100 000 år sedan, säger Rasmus Heller, adjunkt vid Institutionen för Biologi vid Köpenhamns Universitet.
Förändrat samspel mellan människa och hyena
Han påpekar också att människan anses ha spelat en roll då grotthyenan dog ut mot slutet av senaste istiden.
Detta visar att samexistensen mellan människor och hyenor – likt den mellan människa och andra stora däggdjur – kan ha förändrats från att vara förhållandevis godartad till att ha varit till förfång för rovdjuren allt eftersom människan utvecklades.
Forskarna menar att deras studie avslöjar nya aspekter på hur och när djur vandrade mellan kontinenterna i förhistorien.
– Våra resultat stödjer hypotesen att djurens migrationer kan ha skett i pulser, där flera arter spred sig mer eller mindre samtidigt, möjligen som svar på klimatförändringar. Fler jämförande studier krävs dock för att bekräfta denna hypotes, säger Michael Westbury.
Kontakt:
Lars Werdelin, professor vid Naturhistoriska riksmuseet
Love Dalén, professor vid Naturhistoriska riksmuseet
Ålgräs (Zostera marina) är en marin blomväxt, som bidrar till en alldeles särskild livsmiljö för en lång rad marina växter och djur, inräknat flera kommersiellt gångbara fiskar som exempelvis torsk.
Nu har en internationell forskargrupp, ledd av forskare från Göteborgs universitet, utvecklat en ny metod för att utvärdera vilka ålgräsängar som är känsligast och vilka ängar som har störst betydelse för en framtida överlevnad.
Viktig miljö för djur och människa
Ålgräset växer på grunda mjukbottnar i de norra delarna av Atlanten och Stilla Havet. Utmed Sveriges kuster i Västerhavet och Östersjön, fyller växten en viktig ekologisk roll.
– Den är unik, ålgräset stabiliserar havsbotten, förbättrar vattenkvalitén och tar upp näring och kol ur vattnet, och förser därför oss människor med en rad viktiga ekosystemtjänster, säger Marlene Jahnke, forskare vid institutionen för marina vetenskaper vid Göteborgs universitet.
Den nya metoden, som tar hänsyn till ålgräsets spridning och genetik, kan enligt forskarna erbjuda vägar till en bättre förvaltning av de känsliga ängarna.
Genom metoden har forskarna identifierat sådana nätverk av ålgräsängar, som tillsammans ger hög överlevnad och bibehåller hög genetisk mångfald. Det ökar ålgräsets möjlighet till tolerans inför framtida miljöförändringar.
Ängarna minskar dramatiskt
Ålgräsängar är idag en starkt hotad livsmiljö och har dramatiskt minskat på många håll i Kattegatt och Skagerrak sedan 1980-talet. Huvudorsaker är övergödning i kombination med överfiske, samt att kusterna exploaterats.
– För att skydda och bevara hotade ängar i våra kustområden krävs snabba insatser inom planering och förvaltning baserade på effektiva vetenskapliga metoder, säger Marlene Jahnke.
Med hjälp av genetiska analyser, demografisk modellering och oceanografiska modeller, har forskargruppen kunnat utveckla den nya metoden, där det framgår hur frön mellan olika ålgräsängar sprids.
Studien har utförts i södra Bohuslän i områden där över nittio procent av ålgräset förlorats sedan 1980-talet.
Friska ängar blir noder i nätverk
Genom den nya metoden har friska ålgräsängar identifierats. Dessa utgör viktiga noder i nätverk av ålgräsängar och bör prioriteras för skydd.
Men forskarna har även identifierat sårbara ålgräsängar, som idag är isolerade från andra ängar samt förlorade ängar som har varit viktiga för nätverken av ålgräs.
– En unik del i arbetet är att vi genom nätverksmodeller kan identifiera historiskt betydelsefulla områden som har förlorat sina ålgräsängar och som bör prioriteras för restaurering genom återplantering, säger Marlene Jahnke.
Den nya metoden kan ge vägledning till förvaltande myndigheter i Sverige. Den kan också användas som en förebild för naturskydd i andra länder och för andra hotade miljöer, till exempel skogar och korallrev, enligt forskarna.
Marlene Jahnke (engelsktalande), forskare vid institutionen för marina vetenskaper, Göteborgs universitet, marlene.jahnke@gu.se
Per Moksnes, forskare vid institutionen för marina vetenskaper, Göteborgs universitet, per.moksnes@marine.gu.se
Vi använder kakor för att ge dig en bättre upplevelse av vår webbplats.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
