Tänk dig en tröja med inbyggd elektronik som övervakar din hälsa eller laddar mobilen under löprundan. En forskargrupp vid Chalmers kan nu visa att en vanlig silkestråd, med en yta av ledande plastmaterial, skulle kunna förvandla textilier till elektriska generatorer.
I så kallade termoelektriska textilier omvandlas temperaturskillnader, mellan till exempel våra kroppar och den omgivande luften, till elektrisk ström. Det här är teknik som kan komma till nytta i människors vardagsliv och i samhället.
När textilierna kopplas till en sensor kan de driva elektronik som integreras i tyg – utan att batterier, sladdar eller annan teknik behövs för laddning. Ett användningsområde kan vara att mäta rörelser eller kroppsfunktioner som hjärtslag.
Men eftersom textilierna ska bäras nära kroppen måste materialen som används klara höga krav på säkerhet och flexibilitet.
Silkestråd med speciell yta
I en studie har forskare vid Chalmers testat en speciell silkestråd. Den har en beläggning av så kallad ledande polymer. Det är ett plastmaterial med en kemisk struktur som gör materialet elektriskt ledande och anpassat för textilier.
– Polymererna som vi använder är böjbara, sträckbara, väger inte mycket och är lätta att använda eftersom de fungerar i både flytande och fast form. De är dessutom giftfria, säger Mariavittoria Craighero, som är doktorand inom kemiteknik på Chalmers.
Metoden bakom den elektriskt ledande tråden är inte ny, men har nu utvecklats av Chalmersforskarna. Tidigare behövde tråden innehålla metall för att behålla sin stabilitet i kontakt med luft. Den nya tråden kan tillverkas av enbart organiska plastmaterial.
– Vi hittade pusselbiten som saknades i vår tråd – en typ av polymer som nyligen upptäckts. Den har en enastående stabilitet i kontakt med luft, samtidigt som den har en mycket bra förmåga att leda elektricitet. Genom att använda polymerer behöver vi inte några sällsynta jordartsmetaller, som annars är vanliga i elektronik, säger Mariavittoria Craighero.
Här testar forskarna att sy fast en knapp med den speciella tråden. Bild: Hanna Magnusson/Chalmers
Så testades silkestråden
För att visa hur den nya tråden kan användas i praktiken tillverkade forskarna två så kallade termoelektriska generatorer – en knapp som syddes fast med tråden, och en textilbit med insydda trådar.
När de placerade de termoelektriska textilierna mellan en varm och en kall yta kunde de se hur mycket spänningen på mätinstrumentet gick upp. Effekten berodde på hur stor temperaturskillnaden var och mängden ledande material som textilierna bestod av. Som ett exempel visade den större textilbiten cirka 6 millivolt vid en temperaturskillnad på 30 grader.
I kombination med en spänningsomvandlare skulle det rent teoretiskt kunna fungera för en USB-port som laddar bärbar elektronik.
Forskarna kan visa att materialets funktioner kan bibehållas i minst ett år. Det tål dessutom maskintvätt.
– Efter sju tvättar hade tråden kvar två tredjedelar av sin elektriskt ledande funktion. Det är ett mycket gott resultat, även om det behöver förbättras betydligt innan det blir kommersiellt intressant, säger Mariavittoria Craighero.
Framsteg för nya textilier
Det termoelektriska tyget och knappen kan i nuläget inte produceras på ett effektivt sätt utanför labbmiljön. Materialet måste tillverkas och sys in för hand, vilket är tidskrävande. Men forskarna tror att det framöver är möjligt att utveckla en automatiserad process.
– Vi har nu visat att det går att tillverka ledande organiska material som kan möta funktionerna och egenskaperna som de här textilierna kräver. Det är ett viktigt framsteg och det ryms fantastiska möjligheter i termoelektriska textilier. Vi ser att den här forskningen kan bidra med mycket nytta i samhället, säger Christian Müller som är professor vid Chalmers och forskningsledare för studien.
Fristående organisationer kan fungera som effektiva mellanhänder för att få företag att sluta använda PFAS i sina produkter. Det visar en studie vid Örebro universitet som undersökt arbetet för att fasa ut de farliga kemikalierna i förpackningar.
PFAS-ämnen finns bland annat i stekpannor, funktionskläder och pappersförpackningar. De har blivit populära i många produkter för sina egenskaper att stöta bort fett, smuts och vatten. Men kemikalierna är skadliga för hälsan och därför har användningen begränsats i många länder.
I en studie har forskare vid Örebro universitet undersökt organisationer som på olika sätt jobbar för att underlätta en utfasning av PFAS-kemikalier.
– Svenska företag måste förhålla sig till komplexa regelverk, och då kan organisationer som är fristående från både stat och företag komma in som mellanhänder och hjälpa till med att både utveckla reglering och stötta företagen att följa reglerna. Det bidrar till ett mer effektivt arbete och höjer ribban i sektorn, säger Erik Hysing, professor i statsvetenskap vid Örebro universitet.
Bidrar till reglering
Forskarna har gjort 20 intervjuer med bland annat myndigheter, matproducenter, dagligvaruhandeln, förpackningstillverkare och intresseorganisationer.
– Vi har tittat på PFAS i matförpackningar av papper, och ser att Svenskt Vatten och Chemsec är organisationer som kan spela viktiga roller för utfasningen av PFAS. Vår forskning visar att den här typen av organisationer behövs för en välfungerande reglering, säger Sabina Du Rietz Dahlström som är universitetslektor i företagsekonomi vid Örebro universitet.
Svenskt Vatten är en intresseorganisation med ungefär 300 medlemmar, där kommuner och kommunala bolag ingår.
– Svenskt Vattens medlemmar har ålagts att genomföra en reglering av hur mycket PFAS som får finnas i dricksvattnet. Organisationen jobbar aktivt mot både företag och myndigheter eftersom det blir väldigt svårt att nå målen om företag fortsätter använda PFAS i konsumentprodukter, säger Sabina Du Rietz Dahlström.
Företag kan ligga steget före
Även organisationen Chemsec jobbar utan vinstintresse för en striktare kemikalielagstiftning.
– Chemsec är sprunget ur miljörörelsen och jobbar – precis som Svenskt Vatten – med att väcka uppmärksamhet och visa att skadliga ämnen finns i våra konsumentprodukter. En annan viktig uppgift är att de hjälper företag att förutsäga vilka ämnen som kan komma att regleras i framtiden, säger Erik Hysing.
Organisationen har en lista med farliga kemikalier som redan är förbjudna, eller som kan bli förbjudna, inom EU. Med hjälp av listan kan företag ligga steget före.
– Det kan kosta mycket pengar för ett företag som måste ställa om snabbt när en substans blir förbjuden, säger Erik Hysing.
PFAS tog bort i pizzakartonger
Forskarna menar att dessa mellanhänder är viktiga för utvecklingen av både reglering och frivilliga åtgärder. PFAS har till exempel tagits bort i förpackningar för popcorn och pizza. Men kemikalierna förekommer fortfarande i en del förpackningsprodukter.
– Det är viktigt att man nu försöker reglera användningen av PFAS, men det hemska är att kemikalierna finns överallt. De finns ofta i en liten koncentration i förpackningar även om de inte medvetet tillsätts längre, säger Sabina Du Rietz.
Forskare på Chalmers skapat ett system som kan leda till bättre rymdkommunikation. Systemet innehåller bland annat en rekordkänslig mottagare som kan ta emot bilder och filmer från rymden utan att så mycket information går till spillo.
System för rymdkommunikation baseras allt oftare på optiska laserstrålar i stället för på radiovågor. Signalens effektförlust har visat sig vara mindre när ljus används för att bära information över mycket långa avstånd.
Men även information som förs fram av ljus tappar i effekt under resans gång. Optiska system för rymdkommunikation kräver därför oerhört känsliga mottagare, förmögna att känna av signaler som kraftigt försvagats innan de når jorden.
Bättre överföring
Chalmersforskare har nu tagit fram ett nytt koncept för optisk rymdkommunikation, med en mottagare som är mycket känslig.
– Det innebär att man kan få en snabbare och mer felfri informationsöverföring över mycket långa avstånd, när man till exempel vill skicka högupplösta bilder eller filmer från månen eller Mars till jorden, säger Peter Andrekson, professor i fotonik vid Chalmers.
Precis som skenet hos en ficklampa vidgas ljuset från sändaren och försvagas med avståndet. Utan förstärkning är signalen så svag efter rymdfärden att den dränks i det elektroniska bruset hos mottagaren.
Forskarnas kommunikationssystem använder en optisk förstärkare i mottagaren som med minsta möjliga brus förstärker signalen så att dess information kan återvinnas. Redan för några år sedan kunde forskarlaget på Chalmers visa upp en brusfri optisk förstärkare. Men hittills har förstärkaren inte kunnat användas praktiskt, eftersom den har ställt helt nya krav på både sändare och mottagare.
Trångt i rymdsond
En utmaning är att en rymdsond har begränsade resurser och ett minimalt utrymme, vilket innebär att sändaren måste vara så enkel som möjligt.
Genom att låta mottagaren på jorden generera två av de tre ljusfrekvenser som behövs för brusfri förstärkning, och samtidigt låta sändaren generera endast en frekvens, har Chalmersforskarna för första gången kunnat sätta in den brusfria förstärkaren i ett optiskt kommunikationssystem. Resultaten visar en hyperkänslig mottagning med en sändare som är betydligt mindre komplex än tidigare.
I Chalmersforskarnas kommunikationssystem kan en svag optisk signal (röd) från rymdsondens sändare förstärkas brusfritt när den möter två så kallade pumpvågor (blå och grön) av olika frekvens i en mottagare på jorden.
Via den brusfria förstärkaren i mottagaren hålls signalen ostörd och mottagandet på jorden blir rekordkänsligt. Det kan i sin tur bana väg för en snabbare och mer felfri dataöverföring i rymden framöver.
Den känsliga optiska förstärkaren genererar i princip inte något extra brus. Det bidrar till en känsligare mottagare och att felfri dataöverföring uppnås även när effekten hos signalen är lägre, säger Rasmus Larsson, forskare i fotonik vid Chalmers.
– Genom att generera två extra vågor av olika frekvens i mottagaren, snarare än som tidigare i sändaren, kan nu en konventionell lasersändare med en våg användas för att implementera förstärkaren. Vår förenkling av sändaren innebär på så vis att redan existerande optiska sändare ombord på satelliter och sonder skulle kunna användas tillsammans med den brusfria förstärkaren i en mottagare på jorden.
Nästa steg för forskarna är att testa systemet, först på jorden och senare i kommunikationslänkar mellan en satellit och jorden.
Indien balanserar just nu sina strategiska intressen mellan USA, Ryssland och Kina. I en rapport från FOI analyseras hur det påverkar Sverige.
– Indien importerar numera oerhört mycket olja från Ryssland och bidrar till den ryska statskassan och därmed till kriget i Ukraina. Det påverkar självklart Sverige, säger FOI-analytikern Samuel Neuman Bergenwall.
Indien har sedan flera år goda relationer med USA och beskedet att Donald Trump återigen blir USA:s president är troligen goda nyheter för de indiska ledarna, säger Samuel Neuman Bergenwall, FOI-analytiker som står bakom en ny rapport om Indiens relationer till omvärlden.
– USA och Indien kommer sannolikt att fortsätta att samarbeta och den indiska ledningen behöver inte vara särskilt rädd för att USA framöver ska komma med kritik mot hur Indien hanterar mänskliga rättigheter.
Indiens premiärminister heter Narendra Modi och är ledare för det hindunationalistiska partiet BJP. Många bedömare menar att Indiens demokrati håller på att urholkas under Modis styre och att mänskliga rättigheter allt oftare får stryka på foten.
Narendra Modi, Indiens premiärminister.
– Visserligen uppfattades årets val som demokratiskt och visar att människors politiska rättigheter finns kvar. Samtidigt ser vi att medborgerliga friheter, medias frihet och det öppna politiska samtalet har minskat, säger Samuel Neuman Bergenwall.
Indien göder rysk krigskassa
För USA är samarbetet med Indien ett sätt att parera Kina. Men Indien vägrar att liera sig med en enda stormakt utan försöker att på en och samma gång ha goda relationer till Kina, Ryssland, USA och västvärlden.
Det är en svår balansgång och komplicerar relationerna med väst, särskilt med tanke på Rysslands krig mot Ukraina och de sanktioner som har införts. Detta får också konsekvenser för Sverige, säger Samuel Neuman Bergenwall.
– Före Rysslands invasion 2022 köpte Indien en eller två procent av sin olja från Ryssland. Nu köper Indien mellan 30 och 40 procent av all sin olja från Ryssland. Indien är världens tredje största oljeimportör, så det betyder att den ryska statskassan får oerhört stora summor pengar från Indien. Det får effekter på krigföringen i Ukraina, vilket i sin tur även påverkar Sverige.
Hur påverkar det Sverige?
– Indien bidrar till den ryska statskassan och därmed till Rysslands militära kapacitet. Och det är problematiskt för Sverige eftersom Sverige vill stödja Ukraina och ser Ryssland som ett långsiktigt säkerhetspolitiskt hot.
Möjligheter och risker
Indien är också världens största importör av försvarsmaterial. Indien köper en stor mängd försvarsmateriel, som högteknologiska vapensystem, från Ryssland. Indien har även en lång historia av försvarssamarbeten med Sverige. Det finns möjligheter till ökad svensk vapenexport till Indien, säger Samuel Neuman Bergenwall.
– Men det finns också risker. Byråkrati, korruption, demokratiska brister och banden till Ryssland är fallgropar för dem som vill handla med Indien. Man får även minnas att Indien inte är en allierad till väst. Det är inte säkert att svensk vapenteknologi stannar i Indien, till exempel. Den kan hamna i fel händer vilket i slutändan kan gå emot svenska intressen.
Indien är dock en global maktfaktor att räkna med. Landet har en tillväxt på sju-åtta procent, en positiv demografi, ett starkt historiskt arv och ett viktigt geopolitiskt läge.
Mer auktoritärt styre
Indien kommer enligt FOI-rapporten sannolikt att gå i en mer auktoritär riktning framöver, samtidigt som landet stärker banden till väst. Det gemensamma hotet från Kina gör att västländer kan vara villiga att ignorera de demokratiska bristerna i Indien.
– USA ser Kina som en allt viktigare spelare. Den motorn driver fram ett ökat samarbete med Indien på bekostnad av demokratifrågor. Kopplat till det vill västvärlden att Indien inte ska vara så beroende av Ryssland. En indisk strävan bort från Ryssland kommer att ta mycket lång tid på grund av att försvaret till stora delar är baserat på rysk materiel, säger Samuel Neuman Bergenwall.
Forskare har gjort en djupdykning i människans känselsinne och upptäckt 16 unika typer av nervceller. Det visar en studie från bland annat Linköpings universitet.
En vanlig uppfattning är att det finns en specifik nervcell för varje typ av känsloförnimmelse, till exempel smärta, behaglig beröring eller kyla. Men en studie från flera universitet utmanat nu den bilden. Känselsinnet är troligen mer komplicerat än så.
Forskarna bakom studien har velat skapa en detaljerad atlas över olika nervceller som är inblandade i människans känselsinne. De har också velat jämföra med djur för att se likheter och skillnader.
– Vår studie ger en landskapsbild över människans känselsinne. I nästa steg vill vi göra porträtt av de olika typerna av nervceller som vi har identifierat, säger Håkan Olausson, professor vid Linköpings universitet.
16 typer av nervceller
En forskargrupp vid University of Pennsylvania gjorde först detaljerade analyser med hjälp av RNA-sekvensering. De kunde då gruppera nervcellerna efter deras genuttryck, alltså vilka gener som enskilda nervceller använder. På detta sätt kunde forskarna se att människor har 16 distinkta typer av nervceller.
Men hur hänger genuttrycket i olika typer av nervceller ihop med deras faktiska funktion? Om till exempel en nervcell producerar ett protein som kan detektera värme, innebär det då att den reagerar på värme?
För att besvara liknande frågor har forskare vid Linköpings universitet undersökt nervcellers funktion hos försökspersoner.
Med hjälp av en speciell metod, så kallad mikroneurografi, kan nervceller i huden utsättas för exempelvis temperatur, beröring eller vissa kemikalier. Forskarna kan då ”lyssna på” en enskild nervcell för att ta reda på om just den nervcellen reagerar och skickar signaler till hjärnan.
Nya upptäckter
Under experimenten gjorde forskarna upptäckter som inte varit möjliga utan kartläggningen av de olika nervcellstyperna.
En sådan upptäckt rör en typ av nervceller som svarar på behaglig beröring. Forskarna fann att denna celltyp också reagerar på värme och kapsaicin, ämnet som ligger bakom den upplevda hettan i chilipeppar.
Det är känt sedan tidigare att smärtnervceller reagerar på kapsaicin, men forskarna överraskades av att även beröringsnervceller svarade på sådan stimulering.
Stort kliv framåt för förståelse
Samma typ av nervcell reagerade också på kyla – trots att den inte producerar det hittills enda kända proteinet som känner av kyla. Fyndet kan inte förklaras av det som är känt om cellens maskineri. Det tyder på att det finns en annan mekanism för detektion av kyla, som ännu inte upptäckts.
– I tio år har vi lyssnat på nervsignalering i de här nervcellerna, men vi hade ingen aning om cellernas molekylära egenskaper. I den här studien ser vi både vilka proteiner de här nervcellerna producerar och vilken typ av stimulering de reagerar på, och vi kan koppla ihop det. Det är ett enormt kliv framåt, säger Håkan Olausson.
Ämnet kapsaicin finns i chilifrukter och kan få nervceller som känner av smärta och beröring att reagera.
Nervsystemet mycket komplext
Ett annat exempel är en typ av snabbt ledande smärtnervcell, som visade sig reagera på icke-smärtsam kyla och mentol.
– Det finns en uppfattning att nervceller är väldigt specifika – att det finns en nervcell för kyla, en annan som känner av vibrationer och en tredje som reagerar på tryck och så vidare. Man pratar ofta om nervsystemet i sådana termer. Men vi ser nu att det är mycket mer komplicerat än så, säger Saad Nagi, universitetslektor vid Linköpings universitet.
Forskarna har jämfört människa med möss och makak, som är en primat, för att se skillnader. Det visade sig att många av de 16 typerna av nervceller är ganska lika mellan arterna.
Nervceller för smärta skiljer sig
Den största skillnaden mellan djur och människa fanns i snabbt ledande smärtnervceller. De reagerar på stimulering som kan orsaka skada. Jämfört med möss har människan många fler smärtnervceller av typen som skickar smärtsignaler till hjärnan med hög hastighet. Studien kan inte svara på varför det är så, men forskarna har en teori.
– Att smärta signaleras med mycket högre hastighet i människa jämfört med mus tror jag helt enkelt är en spegling av kroppsstorlek. I musen behövs inte så snabb nervsignalering. Men i människor är avstånden större och signalerna behöver skickas till hjärnan med högre hastighet för annars är du redan skadad innan du hinner reagera och akta dig, säger Håkan Olausson.
Studien är ett samarbete mellan forskargrupper på Karolinska institutet, University of Pennsylvania och Linköpings universitet.
När äldre personer skrivs ut från sjukhus kan missförstånd göra att medicinerna tas fel i hemmet. Enligt en ny studie behöver samtal om läkemedel förbättras och anpassas mer efter patienterna. Även anhöriga behöver bli mer delaktiga i den fortsatta behandlingen.
I takt med att världens befolkning åldras får äldre personer allt fler sjukdomar, som kräver behandling med läkemedel. Risken att behöva vård på sjukhus ökar också.
När äldre och multisjuka sedan skrivs ut från sjukhuset finns dock en risk att problem uppstår med läkemedlen, som kanske inte tas korrekt i hemmet. Det kan leda till nya akuta sjukhusbesök och inläggningar. En vanlig orsak är brister i information mellan olika vårdgivare, eller att kommunikationen med patienten inte har fungerat.
Samtal vid utskrivning
I en studie har apotekaren och forskaren Henric Cam undersökt samtal om läkemedel mellan vårdpersonal och äldre personer som ska skrivas ut från ett sjukhus. Studien, där patienter vid Akademiska sjukhuset i Uppsala och Västmanlands sjukhus i Västerås deltog, har haft fokus på så kallad personcentrerad vård i samband med utskrivning.
Studien har särskilt tittat på hur kommunikationen faktiskt sker och hur patienterna upplevde samtalen om läkemedlen. I studien undersöks också hur behandlingen fungerade cirka en vecka efter utskrivningen, och om den skilde sig från vad som ordinerades.
– Studien visar att patienter oftast inte ges möjlighet att vara delaktiga i sin behandling och inte var medvetna om vilken information de behövde för att själva kunna ta hand om läkemedlen efter utskrivning. Vi kunde även se att det finns inneboende auktoritära strukturer mellan vårdpersonal och äldre, vilket kan bidra till en ovilja hos äldre patienter att vara mer delaktiga, säger Henrik Cam i ett pressmeddelande från Akademiska sjukhuset.
Patienter behöver bli delaktiga
Resultatet visar att patienterna behöver involveras mer i beslut om läkemedel.
– Genom att göra patienterna mer delaktiga får vårdpersonalen viktig kunskap om patienten så att kommunikationen kan anpassas individuellt efter patienternas behov. Detta kan förebygga läkemedelsproblem efter utskrivningen.
Han lyfter fram att många ändringar läkemedelsbehandlingen görs när en patient vårdas på sjukhus. Läkemedel som kan ha bidragit till sjukhusinläggningen avslutas och ny behandling startas.
– Det antas ofta att patienter kan hantera sina läkemedel själva efter utskrivningen, att de förstår vad som är tänkt med behandlingen och kan boka återbesök vid behov. Detta kan dock vara svårt för många äldre som sällan är tillräckligt delaktiga i sin behandling under sjukhusvistelsen. Risken blir då att det blir missförstånd och läkemedlen tas fel när de kommer hem, säger Henrik Cam.
Hela människan i fokus
I så kallad personcentrerad vård finns en helhetssyn på patienter, där hela människan ses. Patienten är alltså inte bara en diagnos eller någon som får en behandling. När hela individen sätts i centrum tas hänsyn till deras liv, familj, sjukdomshistoria, förståelse av sjukdomen, behov, önskemål och erfarenheter.
– Att genomföra personcentrerad vård är ibland svårt på sjukhus på grund av brist på stöd och ledarskap, men också tidsbrist och personliga faktorer som kulturella skillnader och bristande kunskap. Det är ännu mer komplicerat vid vård av äldre patienter med flera sjukdomar och där andra försvårande faktorer som hörsel- och kognitiv nedsättning inte är ovanligt, säger Henrik Cam i pressmeddelandet.
Enligt Henrik Cam är det upp till vårdpersonalen att hitta arbetssätt som uppmanar patienterna att bli mer delaktiga. Som exempel på åtgärder nämner han fler enkelsalar, som skapar en bättre samtalsmiljö. Det kan också handla om att inte ge all information till patienten strax innan hemfärd och att aktivt involvera närstående i läkemedelssamtalen.
Socialstyrelsens riktlinjer
Enligt Socialstyrelsen ska sjukhusen ge patienterna en uppdaterad läkemedelslista och ett utskrivningsmeddelande, som förklarar vad som hänt under sjukhusvistelsen, vilka läkemedelsändringar som gjorts och planerna för uppföljning, allt skrivet på ett enkelt språk.
En slutanteckning med liknande sammanfattande information ska också skickas till nästa vårdgivare. Det är också vanligt att läkaren har ett avslutande samtal med patienten innan utskrivningen.
– Trots dessa riktlinjer visar studien att det fortfarande finns brister i den personcentrerade kommunikationen kring läkemedel och i hur mycket patienter är involverade i beslut om sina läkemedel. Det finns definitivt utrymme för förbättringar och det är något som vår forskargrupp arbetar för, säger Henrik Cam.
Sura sulfatjordar kallas ibland de värsta jordarna i världen eftersom de utgör ett hot mot ekosystemen. En ny avhandling vid Linnéuniversitetet har nu undersökt spridningen längs Sveriges kuster. I takt med ökad torka och torrläggning av våtmarker riskerar dessa jordar att bli ett större problem.
Sura sulfatjordar kännetecknas av orange färg och har en tendens att döda växter och djur i sin omgivning. De aktiveras när sulfidrika sediment, som främst finns i kustområden, utsätt för syre. Det här kan ske som en följd av mänsklig påverkan eller genom naturliga processer.
Syret triggar igång olika kemiska reaktioner som skyndas på av mikrober, det vill säga mikroorganismer som bakterier, i sedimenten. Det leder till att jordens pH-värde sänks och skadliga syror och metaller frigörs.
– När de här områdena utsätts för regn eller smältvatten spolas ackumulerad upplöst metall och syra ut i närliggande vatten, vilket kan leda till att växter och fiskar dör om koncentrationerna är tillräckligt höga, säger Anders Johnson, forskare i ekologi vid Linnéuniversitetet.
Fiskar i våtmarker dör
Hans forskning längs den svenska kusten visar hur vanligt förekommande dessa jordar är, och vilken stor påverkan de har på vattenkvalitet och ekosystem.
Av de olika tungmetaller som frigörs från sura sulfatjordar är aluminium särskilt viktig. Höga koncentrationer av aluminium i vattendrag leder till fiskdöd. Det beror på att metallen binder till fiskarnas gälar. De kan då inte ta upp syre från vattnet.
– Det var ett fall av omfattande fiskdöd i norra Sverige som utan tvekan orsakades av syra och metall från sura sulfatjordar, och det var nyligen flera fall av fiskdöd i våtmarker kring Kalmar, som också skulle kunna vara kopplade till sura sulfatjordar i närheten.
Sulfatjord. Bild: Mats Åström
Även i södra Sverige
Sverige och Finland har den högsta förekomsten i världen av nordliga sura sulfatjordar.
I en tidigare studie i Finland fann forskare att sura sulfatjordar står för en större andel av försurande ämnen och metaller i miljön än hela den finska industrin. I Sverige finns stora områden med sura sulfatjordar i norra Sverige. Men Anders Johanssons kan i sin avhandling visa att dessa områden sträcker sig ända ner till södra Sverige.
– Och medan områden med sura sulfatjordar är mindre till ytan i södra Sverige så brukar de vara surare och släppa ut mer metaller och försurande ämnen i miljön, säger han.
Jordar kan även bli sura om de utsätts för syre i samband med torka. Denna process kommer framöver bli vanligare på grund av mänsklig påverkan, enligt Anders Johnson.
– Sura sulfatjordar i Sverige kommer att bli ett betydligt större problem i takt med ökad torka och torrläggning av våtmarker för jordbruk, säger han.
Nya lösningar behövs
Forskarna vid Linnéuniversitetet undersöker de kemiska och mikrobiologiska processer som triggas när sura sulfatjordar utvecklas. Men de letar också efter lösningar för att begränsa de negativa effekterna på miljön.
De metoder som finns idag är dyra och inte speciellt effektiva. De går ut på att antingen kalka jorden för att neutralisera försurningen, eller sätta områden under vatten igen för att bromsa förloppet.
Ett sätt att öka kunskapen är att undersöka hur bakteriefloran i dessa jordar ändras när de utsätts för olika behandlingar. Men här behövs mer forskning.
– Den bästa metod vi vet hittills är att hindra de här jordarna från att överhuvudtaget börja oxidera. När processen väl kommit igång är den väldigt, väldigt svår att stoppa. Får vi en bättre inblick i var de här jordarna finns är det lättare att undvika att störa dem, säger Anders Johnson och fortsätter:
– Om de ändå störs eller redan har störts så är en förståelse av hur det komplexa geokemiska och mikrobiologiska samspelet fungerar helt avgörande för att vi ska kunna hitta metoder för att begränsa deras påverkan.
Många olika uppgifter som dagligen måste lösas – med begränsade resurser. När förskolepersonal tyckt till om sin arbetssituation på sociala medier beskrivs en splittrad yrkesroll som väcker frustration.
I en avhandling vid Karlstads universitet har mer än 1 000 berättelser från förskolepedagoger runt om i Sverige analyserats. Texterna publicerades i samband med ett upprop om arbetsmiljön på förskolor år 2018. Då uppmanades förskolepersonal att berätta om sin arbetssituation under hashtaggen #pressatläge på sociala medier.
Mer fokus på utbildning
Bakgrunden till uppropet var att förskolans verksamhet förändrats i riktning mot mer undervisning än omsorg och lek. Samtidigt minskade antalet anställda med pedagogisk utbildning och fler var sjukskrivna. Under 2017 uppgav även fler pedagoger att arbetsbelastningen i förskolan var för hög.
Syftet med avhandlingen är att bidra med en bild av arbetssituationen som framträder i texter från #pressatläge, och hur pedagogerna upplever förskolans förändrade villkor och uppdrag.
Många uppgifter samtidigt
I det undersökta materialet framkommer att pedagogernas yrkesroll innehåller många olika delar och bitvis är spretig.
– Förskolans personal upplever att de förväntas lösa väldigt mycket, och väldigt olika uppgifter. Samtidigt saknar de förutsättningar för att göra arbetet så bra som de önskar, säger forskaren Maria Lennartsdotter som skrivit avhandlingen vid Karlstads universitet.
Hon kategoriserar de uppgifter som personalen förväntas lösa i fyra olika identiteter: lärare, omsorgsutövare, hushållsarbetare och administratör.
När det är stressigt på jobbet, och förutsättningarna inte räcker till, måste personalen prioritera. Maria Lennartsson pekar på att rollen som omsorgsutövare och hushållsarbetare är svårast att prioritera bort.
– Det går inte att låta bli att byta blöja eller torka bordet bara för att det är en lite körig dag. Men man kanske då väljer bort att göra en utflykt eller att lägga tid på den planerade pedagogiska verksamheten, säger hon.
Hård ton i inlägg
Under forskningens gång överraskades Maria Lennartsson av den stundtals hårda tonen i pedagogernas berättelser, som betraktas som en slags digital aktivism.
– Arbetssituationen beskrivs ibland med kraftfulla uttryck. Det kan vara ett sett att bli hörd och sedd, och säger kanske lite om formen också. Att i sociala medier, inte minst i den här formen av upprop, kan man vara hårdare än i andra sammanhang. Det blir en ventil eller frizon, säger hon.
Efter pandemin har övervikt och fetma minskat bland barn i Sverige, men fortfarande finns skillnader. Fler barn med övervikt finns i regioner med många ensamstående föräldrar, låg utbildningsnivå och sämre inkomst.
Ungefär 85 procent av landets fyraåringar har ingått i en studie där forskarna tittat på data över barnens vikt under 2018, 2020 och 2022. Det motsvarar över 300 000 barn.
Resultatet visar att övervikt eller obesitas, fetma, nu har minskat till samma nivå som före coronapandemin, det vill säga 11,4 procent. Det kan jämföras med 13,3 procent av fyraåringarna under pandemin.
– Vi var oroade när vi såg toppen under pandemin, hur ska det här gå? Men det är en bra nyhet att det är tillbaka på samma nivå som före pandemin – det är vi glada för. Övervikt hos barn är dock fortfarande så klart ett bekymmer som vi behöver jobba vidare med, säger Charlotte Nylander, forskare vid bland annat Uppsala universitet.
Regionala skillnader
I flera regioner, däribland Västernorrland, Gävleborg och Värmland, är dock siffrorna betydligt högre än rikssnittet. Övervikt bland barn i dessa regioner kopplas till fler ensamstående föräldrar, låg utbildningsnivå, lägre inkomst och hög barnfattigdom.
– Under och efter pandemin ser vi en större skillnad mellan regionerna när det gäller barns vikt. Det ser till och med ut som att den har spätt på olikheter i hälsa, säger Charlotte Nylander.
Övervikt hos barn har minskat till samma nivåer som före pandemin, det vill säga drygt 11 procent. Regionerna i Halland och Örebro ingår inte studien eftersom data saknas för 2022. Illustration: Region Sörmland
Fler insatser behövs
Studien har gjorts av forskare vid Uppsala universitet och Region Sörmland i samarbete med Region Skåne. Kopplingen till socioekonomisk utsatthet på regional nivå är oroande, enligt forskarna.
– Det handlar om att uppmärksamma socioekonomiskt utsatta barn i hälsovården och tidigt ge råd kring levnadsvanor som kan hjälpa. Men vi måste också lyfta ansvaret från individen till samhället, där stora insatser behövs för att förbättra situationen, säger forskaren Mariette Derwig som är barnhälsovårdsöverläkare i Region Skåne.
Forskare har tagit fram en ai-baserad gps som navigerar baklänges. I stället för att lotsa vilsna personer till rätt destination kan verktyget avslöja var någon befunnit sig tidigare. Det görs genom att spåra mikroorganismers geografiska ursprung. Den här typen av gps kan bli en hjälpreda för att identifiera smittkällor och säkra bevis i brottsutredningar.
Mikroorganismer, till exempel bakterier och virus, är osynliga för de mänskliga ögat men finns överallt. För att beskriva alla mikroorganismer i en viss miljö används ordet mikrobiom.
Att fastställa den geografiska källan till ett mikrobiom-prov är dock en utmaning. Men i en ny studie presenterar ett forskarlag, som letts från Lunds universitet, ett ai-baserat instrument som fått namnet Microbiome Geographic Population Structure, förkortat mGPS.
Med hjälp av detta verktyg kan mikroorganismer som bakterier lokaliseras till specifika vattenområden, länder och städer.
Bakterier spåras till platser
Forskarna upptäckte att många platser har sin unika bakteriepopulation. När någon till exempel rör räcket på en tågstation plockas bakterier upp som kan användas för att spåra att personen befunnit sig på just den platsen. Det kan ge ledtrådar om både smittsamma sjukdomar och bli ett redskap vid brottsutredningar.
– Till skillnad från mänskligt dna förändras människans mikrobiom ständigt när vi kommer i kontakt med olika miljöer. Genom att kunna spåra var dina mikroorganismer nyligen har befunnit sig kan vi förstå sjukdomsspridning, identifiera potentiella smittkällor och lokalisera uppkomsten av mikrobiell resistens. Men också få forensiska nycklar som kan användas i kriminalundersökningar, säger biologiforskaren Eran Elhaik vid Lunds universitet.
Prover från olika miljöer
Att bakterier kan användas för att avgöra om du varit på en strand, eller stigit av tåget i stadens centrum, beror på att de uppvisar vissa geografiska spår. Bakterier kan alltså fungera som mikroskopiska fingeravtryck.
– Vi analyserade omfattande dataset med mikrobiom-prover från urbana miljöer, jord och marina ekosystem och tränade en AI-modell att identifiera de unika proportionerna av dessa avtryck och koppla dem till geografiska koordinater, säger Eran Elhaik.
– Resultatet blev ett mycket kraftfullt verktyg som med imponerande precision kan förutsäga ursprungsplatsen för ett mikrobiom-prov, fortsätter han.
Platser kunde identifieras
Forskarna har samlat in stora mängder data om mikrobiom från olika miljöer. Här ingår över 4 000 prover från kollektivtrafik i över 50 städer. De har också samlat in jordprover i 18 länder och tagit marina prover från nio vattenområden.
Med hjälp av mGPS lyckades forskarlaget förutsäga ursprunglig plats för drygt 90 procent av proverna som togs i städer.
I till exempel Hongkong kunde forskarna förutse, med 82 procents noggrannhet, från vilken tunnelbanestation proverna kom. I New York kunde mGPS särskilja mikrobiomet på en kiosk från ett trappräcke bara en meter bort.
Kan underlätta polisarbete
Med allt fler datamängder över mikrobiom i framtiden kan detta vara början på en helt ny era inom forensik, alltså kriminaltekniska utredningar för säkra och analysera brottsbevis, enligt Eran Elhaik.
– Vi har bara börjat förstå relationen mellan mikroorganismer och miljön. Nu planerar vi att kartlägga mikrobiomet i hela städer, vilket kan förbättra forensiska utredningar och låta oss lära känna organismerna som finns på våra gator, trädgårdar och kroppar, säger han.
Förutom Lunds universitet har Sheffield-universitetet och Marine Biological Laboratory USA medverkat i arbetet.
Den sista tiden i livet blir bättre om palliativ vård inleds direkt efter diagnos av en dödlig sjukdom. Besök på akutmottagning och sjukhusvård minskar också drastiskt. Det visar en avhandling från Lunds universitet.
De allra flesta som får palliativ vård är personer som drabbats av en obotlig cancersjukdom.
Jämfört med andra länder har denna form av lindrande vård kommit långt i Sverige, men enligt en rapport från Cancerfonden finns fortfarande stora brister. Till exempel märks stora variationer i tillgången till palliativ vård, som dessutom ofta sätts in sent.
– Det är många som blandar ihop palliativ vård, med vård i livet slutskede. Tidig palliativ vård innebär multiprofessionell samverkan, symtomkontroll och mer fokus på livet än på döden, säger läkaren Anders Bojesson som är doktorand vid Lunds universitet.
Han har lett en forskningsstudie där totalt 118 patienter med obotlig mag- och tarmcancer deltog. De flesta fick avancerad sjukvård, ASIH, i hemmet innan de avled.
Livskvalitet ökade
I studien mättes patienternas livskvalitet var sjätte vecka. Den undersöktes utifrån fysiskt, socialt, känslomässigt och funktionellt välbefinnande.
Den grupp deltagare som fick palliativ vård direkt vid diagnostillfället – och som vårdades hemma ett halvår innan de avled – hade bättre livskvalitet och mindre behov av akutvård på sjukhus. Detta jämfört med en kontrollgrupp där patienterna bara fick palliativ vård under de sista 39 dagarna i livet.
Patienterna som fick palliativ vård i ett senare sked hade tre gånger fler besök på akuten. De låg på sjukhus under i snitt elva dygn.
– Det är så här det i regel ser ut i Sverige idag, med palliativ vård endast den sista månaden i livet och många akutinläggningar. Palliativ vård är, troligtvis, en underutnyttjad möjlighet inom svensk sjukvård, säger Anders Bojesson.
Symtom kan övervakas bättre
Om palliativ vård sätts in tidigare finns alltså bättre möjligheter till kontroll av sjukdomssymtom och förbättrad livskvalitet, enligt avhandlingen.
Kontroll av symtom kan behövas tidigt vid en avancerad tumörsjukdom – även om patienten har flera år kvar att leva. När symtomen är under kontroll kan det palliativa teamet tillfälligt backa, för att sedan återuppta kontakten med patienten om symtomen förvärras.
– Det finns få studier gjorda på hembaserad palliativ vård i Sverige. Det är viktigt att den palliativa vården fortsätter utvecklas i Sverige och då behövs forskningsstudier av hög kvalitet. I nästa steg kommer vi att undersöka hur tidig palliativ vård påverkar anhöriga och även räkna ut eventuella hälsoekonomiska vinster av den, säger Anders Bojesson.
Mer om forskningsstudien
Avhandlingen ingår i forskningsstudien ALLAN, förkortning för tidig palliativ anslutning. Det är en randomiserad klinisk studie som pågick 2014-2021 i samarbete med Skånes onkologiska klinik och Palliativ vård med ASIH, avancerad sjukvård i hemmet, samt den specialiserade palliativa vården i Lund och Malmö.
Ett av flera syften var att studera effekten på patientens livskvalitet när palliativ vård integreras tidigt med onkologisk behandling. I den aktuella studien var ungefär hälften kvinnor och hälften män. Medelåldern var 71,5 år.
Är du utmattad eller deprimerad riskerar du att få sämre stöd på jobbet om chefer och kollegor har en negativ eller okunnig inställning till psykisk ohälsa. Hjälpinsatser som skulle kunna förebygga en sjukskrivning uteblir. Det framgår av en studie från Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
Utgångspunkten för studien är att det är fullt möjligt för chefer att förebygga sjukskrivningar hos medarbetare för sådant som depression, ångest och utmattning. Åtminstone minskar risken för sjukskrivningar, med rätt insatser.
– Om chefer agerar i ett tidigt skede behöver en medarbetares mående kanske inte utvecklas till en sjukdom och en sjukskrivning. Det finns en rad åtgärder som chefer tidigt kan sätta in för att förebygga sjukskrivningar, säger Monica Bertilsson, docent i folkhälsovetenskap på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
Åtgärder kan till exempel vara att göra förändringar i arbetsmiljön, hjälpa till att strukturera och anpassa arbetsuppgifter eller bistå med hjälp från expertresurser, exempelvis från företagshälsovården.
Men huruvida detta görs eller inte varierar. Det, i sin tur, tycks hänga ihop med attityder kring psykisk ohälsa hos chefer och på företaget i stort. Det framgår av studien där nära 2 800 chefer på olika nivåer i privat sektor har svarat på enkätfrågor. De svarade på hur de själva tänker kring medarbetare med depression, ångest och utmattning – och hur de upplever att chefskollegor och arbetskollegiet överlag tänker i samma frågor.
Chefer vittnar om attityder
Frågorna bestod av påståenden som cheferna i varierande grad kunde instämma i. De kunde lyda så här:
”I vårt företag är det accepterat att prata om utmattning, depression och ångest.”
”Min arbetsgrupp accepterar att jag tar upp frågor kring utmattning, depression och ångest.”
”Det är stressande att arbeta med människor med utmattning, depression eller ångest.”
”Medarbetare med utmattning, depression eller ångest kan ta sig ur detta om de själva vill.”
”Jag skulle inte anställa någon som jag visste hade haft utmattning, depression eller ångest.”
Chefer som hade svarat på frågorna fick i studien titta på video med ett fiktivt arbetsplatsscenario. I videon berättar en medarbetare om svårigheter att klara jobbet på grund av psykiska besvär och undrar om hen behöver sjukskrivas. Därefter fick samma chefer frågor om vilka åtgärder de ville sätta in i det beskrivna fallet, i syfte att förhindra en sjukskrivning. Ett flertal åtgärdstyper fanns som förslag.
Negativt klimat = mindre hjälp
– Vi såg ett tydligt samband. Finns negativa attityder om psykisk ohälsa hos chefer och i företaget svarar cheferna att de har sämre möjligheter att förebygga en sjukskrivning. De svarar i mindre utsträckning att de kan sätta in olika åtgärder, säger Monica Bertilsson.
Negativa attityder kan yttra sig som exempelvis en ovilja att anställa människor med tidigare psykisk ohälsa, eller brist på acceptans eller intresse i företaget för frågor som rör psykisk ohälsa.
Resultaten har justerats för sådant som forskarna vet kan påverka svar, som chefernas kön och företagens storlek.
– Det vi ville veta är om ett negativt klimat på arbetsplatsen påverkar chefers möjligheter att förebygga sjukskrivningar. Svaret är ja. Detta är en hyfsat bra förklaringsmodell, säger Monica Bertilsson.
Kan förklara skillnader
Kunskap och attityder kring psykisk ohälsa skulle alltså delvis kunna förklara varför det förebyggande arbetet fungerar olika bra på olika arbetsplatser. Och det är alltså inte bara individuella chefers attityder som tycks spela roll, utan även klimatet i organisationen, som det beskrivs av de tillfrågade cheferna på olika nivåer.
Att okunnighet och negativa attityder försvårar bra förebyggande hjälp är ett problem, säger Monica Bertilsson.
– Vår utgångspunkt är att en sjukskrivning startar på arbetsplatsen, inte hos en läkare som sätter en diagnos och sjukskriver. Allt börjar genom en successivt sämre arbetsförmåga. När det märks, det är då chefer behöver agera.
Lärare i Norden använder gärna skönlitteratur i undervisningen, men målet med läsningen skiljer sig åt. I de svenska klassrummen ligger fokus främst på att stärka elevernas läsförståelse. Det visar ny forskning vid Karlstads universitet.
En avhandling har undersökt och jämfört litteraturundervisning i Norden under första året i högstadiet. Forskningen bygger på videoobservationer från drygt 70 klassrum och en webbenkät som besvarats av cirka 700 lärare.
Avhandlingen visar att läsning av skönlitterära texter spelar en viktig roll i nordisk förstaspråksundervisning, men att fokus inte främst ligger på att utveckla elevernas kunskaper om litteratur.
Litteratur ett medel
Snarare framhöll lärare i alla nordiska länder – särskilt i Sverige, Island och Finland – utvecklingen av elevernas läsförståelse som en viktig anledning till att använda skönlitteratur i undervisningen.
– Litteraturen används ofta som ett medel för att uppnå något praktiskt eller för att förmedla kunskap snarare än att eleverna ska läsa litteratur för litteraturens egen skull. Sedan vilken kunskap som ska förmedlas, det skiljer sig lite mellan länderna, säger Anna Nissen som skrivit avhandlingen vid Karlstads universitet.
Resultaten visar att svensklärare i årskurs sju ägnar ungefär 35 procent av undervisningstiden åt skönlitteratur. Det är något mindre jämfört med Danmark, där eleverna läser mest i Norden.
Fokus på läsförståelse i Sverige
I de svenska klassrummen ligger fokus framför allt på läsförståelse, det vill säga att eleverna ska utveckla sin förmåga att tolka och förstå texten. Det kan jämföras med Norge där lärarna i högre utsträckning använder skönlitteratur för att ge eleverna kunskaper om olika genrer och litterära begrepp.
– Jag har själv arbetat som lärare på gymnasienivå. Jag tyckte mig märka att allt fler elever hade det svårt med läsförståelsen och därför tyckte jag att det var intressant att fördjupa mig mer inom detta. Min forskning visar att svenska lärare absolut verkar jobba med att utveckla elevernas läsförståelse. Det är något som de lägger ner tid på i klassrummet, säger Anna.
Hon hoppas att forskningen kan ge nya perspektiv till lärare.
– Men jag hoppas också att den kan ge en lite mer nyanserad bild av hur undervisningen ser ut till makthavare och debattörer, säger Anna Nissen.
Nära hälften av alla som avlidit efter överdosering av opioider hade minimal kontakt med vården under sitt sista levnadsår. Det visar en studie från Skåne.
– Vi visste att gruppen fanns, men inte att den var så stor, säger Björn Johnson, forskare vid Lunds universitet.
För några år sedan gjorde forskare vid Malmö universitet och Lunds universitet en studie som tydde på att en majoritet av personer som överdoserat narkotika och avlidit var kända av vårdgivande myndigheter i Skåne.
Enligt den tidigare studien hade 90 procent haft kontakt med sjukvård, socialtjänst eller kriminalvård under sitt sista år i livet. Resultaten tolkades som att det fanns goda möjligheter att nå denna målgrupp.
Men nu har samma forskare använt en annan analysmetod och kommit fram till en ny, mindre positiv, slutsats.
Nära hälften sökte inte vård
I studien ingick 191 personer som dött efter överdosering av heroin eller andra opioider. Forskarnas nya analys visar att en stor grupp, 48 procent av de avlidna, sällan hade haft kontakt med vårdgivare. Om de hade sökt vård handlade det främst om kroppsliga besvär, inte drogproblematik.
– Vi hade på känn att denna grupp fanns. Vad som förvånande oss var storleken på den. Nästan hälften av alla som dött i överdos tillhörde denna grupp. Det innebär att vår tidigare analys, även om den inte var felaktig, gav en missvisande bild av möjligheterna att nå fram med insatser till personer i riskzonen för överdos, säger Björn Johnson, professor i socialt arbete vid Lunds universitet.
Gruppen utmärkte sig inte bara för bristfälliga vårdkontakter. De hade ofta ett stabilt boende och färre hade försörjningsstöd.
– Det kan vara så att de har undvikit att söka vård eftersom de trott att de haft kontroll över sitt drogbruk. Det kan också handla om att personerna känt att de riskerar mer genom att söka hjälp på grund av det stigma som följer, säger Björn Johnson.
Trösklar behöver sänkas
Han menar att nya grepp delvis krävs för att rädda drogberoende personer från att dö i överdoser. Den grupp som forskarna identifierat i studien fångas inte upp på olika platser som erbjuder hjälp, till exempel beroendeenheter.
Risken är därför stor att de inte nås av olika insatser, till exempel utdelning av naloxon som är ett läkemedel för att häva en överdos.
– För personer med alkoholproblem finns numera vårdinsatser som är mer öppna mot samhället och som man inte ska behöva skämmas för att besöka. Men för personer med narkotikaproblem är stigmat starkare. Jag tror att man behöver fundera på hur man ska kunna minska skammen och trösklarna till att söka hjälp, så att personer som har problem med narkotika vågar kontakta vården i ett tidigare skede, säger Björn Johnson.
Mer om studien
Forskarna bakom studien har använt en metod som kallas latent klassanalys (LCA) för att gruppera personer utifrån kontakter de haft med olika myndigheter. Tre grupper framträdde:
Personer som har omfattande kontakter med både socialtjänst och sjukvård, och som verkar bestå av individer med stor psykiatrisk samsjuklighet.
Personer som hade mycket kontakter med socialtjänst och kriminalvård, men få sjukvårdskontakter.
Personer som inte hade några aktuella vårdinsatser för sin drogproblematik. Denna grupp utgjorde 48 procent av de avlidna i överdos. Det handlade om personer som var mer socialt integrerade än de övriga avlidna – 80 procent hade stabilt boende och endast 31 procent hade socialbidrag. De vårdkontakter gruppen hade under året innan de dog handlade främst om sjukvård för kroppsliga åkommor.
Personer med IBD, inflammatorisk tarmsjukdom, drabbas oftare av spondylartrit – ett tillstånd som orsakar smärta och stelhet i lederna. Sambandet är starkt, enligt en doktorsavhandling från Örebro universitet.
I en studie i doktorsavhandlingen har registeruppgifter från 39 203 personer med diagnosen IBD jämförts med data från personer utan diagnosen.
– IBD-patienter drabbas oftare av spondylartrit, både före och efter att de har fått IBD-diagnos, jämfört med befolkningen i övrigt, säger Sarita Shrestha, forskare i medicin vid Örebro universitet.
Risken är särskilt hög bland patienter med Crohns sjukdom och hos dem som fick IBD-diagnos som barn.
IBD och spondylartrit
Med IBD avses de kroniska inflammatoriska tarmsjukdomarna Crohns sjukdom, ulcerös kolit och oklassificerad inflammatorisk tarmsjukdom. Sjukdomarna brukar komma i så kallade skov. IBD förekommer hos ungefär 0,8 procent av Sveriges befolkning. Sjukdomsdebut är vanligast i åldern 15 till 35 år. Sjukdomarna kan dock debutera i alla åldrar.
Ungefär hälften av dem med IBD får komplikationer som påverkar leder, hud, skelett, ögon, njurar och lever.
Spondylartrit, även kallat spondartrit, är en grupp sjukdomar i musklerna och lederna och finns hos ungefär 0,5 procent av befolkningen. Den orsakar smärta och stelhet. En av sjukdomarna är ankyloserande spondylit, tidigare kallad Bechterews sjukdom. En annan är psoriasisartrit. Regelbunden fysisk rörelse är viktigt vid spondylartrit.
Förutom IBD-patienter inkluderar studien även patienternas makar och närmaste genetiska släktingar, som barn och helsyskon. Det visade sig att risken för spondylartrit var förhöjd både hos makar och de närmaste släktingarna. Det senare var väntat med tanke på den genetiska kopplingen.
– Den ökade risken hos makar var däremot oväntad och tyder på att miljöfaktorer eller gemensamma livsstilsvanor kan spela en roll för utvecklingen av dessa tillstånd, säger Sarita Shrestha.
Dessa fynd, menar Sarita Shrestha, pekar på att vården bör vara observant på IBD-patienters besvär från fler ställen i kroppen än mag-tarmkanalen. Det gäller särskilt för dem som har diagnostiserats i yngre ålder – och även deras familjer.
Värk kvar efter operation
Sarita Shrestha har också studerat hur kolektomi, en operation där tjocktarmen tas bort, påverkar bland annat lederna hos patienter med ulcerös kolit, en IBD-sjukdom.
– Vi upptäckte att ledvärk och hudproblem faktiskt inte minskade efter operationen. Det verkar som att de immunrelaterade problemen som orsakar dessa komplikationer kvarstår även efter borttagandet av den sjuka tjocktarmen.
Tidig upptäckt viktig
Sarita Shrestha säger att hon hoppas att hennes forskning kan bidra till mer effektiva vårdplaner som tar hänsyn till risker för komplikationer, men även till genetiska faktorer och miljöfaktorer.
– Tidigare upptäckt och hantering av komplikationer, särskilt hos yngre patienter, kan leda till bättre behandlingsresultat och förbättrad livskvalitet för både patienter och deras familjer.
En ny teknik kan få betydelse för att motverka infektioner när olika implantat opereras in i kroppen. Metoden som utvecklats på Chalmers går ut på att belysa och värma upp små guldstavar på implantatens yta. De fungerar ungefär som en stekpanna där bakterierna hettas upp och dör.
Vid kirurgiska ingrepp uppstår lätt infektioner som orsakas av bakterier. Risken ökar när främmande material, till exempel en höft- eller knäprotes, förs in i kroppen.
Närvaron av materialet försvagar kroppens immunförsvar och behandling med antibiotika blir nödvändig. Ofta krävs höga doser och lång behandling. Detta behov kan leda till risk för ökad antibiotikaresistens, som är ett hot mot folkhälsan.
Guldstavar på implantat
Forskare vid Chalmers har nu utvecklat en metod där värme används för att döda bakterier. Tekniken går ut på att fästa ytterst små stavar, i nanostorlek, av guld på implantatet.
När så kallat nära infrarött ljus, NIR, träffar implantatets yta värms stavarna och fungerar som små värmeelement. Eftersom de är så små blir det en mycket lokal uppvärmning, som dödar bakterierna utan att värma upp omkringliggande vävnad.
– Guldstavarna tar upp ljuset, guldets elektroner sätts i rörelse, och slutligen avger nanostavarna värme. Man kan säga att guldnanostavarna fungerar som en liten stekpanna som steker ihjäl bakterierna, säger Maja Uusitalo, doktorand på Chalmers.
Belysa via huden
NIR-ljus är osynligt för ögat, men har förmågan att tränga igenom mänsklig vävnad. Denna egenskap gör det möjligt att värma upp guldstavarna på implantatets yta inne i kroppen genom att belysa huden.
Guldstavarna är glest fördelade och täcker endast cirka tio procent av implantatets yta. Det innebär att materialets goda egenskaper, till exempel förmågan att fästa vid ben, bibehålls i stor utsträckning.
– Tricket är att skräddarsy storleken på stavarna. Gör man dem lite mindre eller lite större så absorberar de ljus av fel våglängder. Vi vill att ljuset som absorberas ska vara sådant att det kan penetrera hud och vävnad väl. För när implantatet väl sitter inne i kroppen så måste ljuset kunna nå ytan på protesen, säger Martin Andersson, professor och forskningsledare på Chalmers.
Blir antibakteriella
Guldnanostavarna är i sig själva helt passiva på ytan innan NIR-ljuset belyser dem. Först då aktiveras stavarna, de blir varma och den antibakteriella effekten uppstår.
– Vi kan styra när ytan ska vara antibakteriell och när den inte ska vara det, vi skapar den bara när vi vill ha den. När vi stänger av ljuset så är ytan inte antibakteriell längre utan då är den som implantatmaterialets yta ska vara. Det är en fördel eftersom många antibakteriella ytor oftast har negativa effekter på läkning, säger Martin Andersson.
Alla bakterier dör av värmen från guldnanostavarna, men även vanliga celler kan ta skada under behandlingen.
– Fast det är få mänskliga celler som förstörs och kroppen producerar väldigt fort nya, så det påverkar inte läkningen, säger Martin Andersson.
Strax efter operation
Metoden kan användas på många olika implantatmaterial, exempelvis titan eller olika plaster. Forskarnas förhoppning är att i framtiden kunna föra ut tekniken till sjukvården.
– Det vi främst tror på är att belysa med NIR-ljus strax efter att implantatet har placerats i patienten och såret har sytts ihop. Genom att belysa ytan då så kan vi eliminera eventuella bakterier som kan ha hamnat på protesen i operationssalen när förpackningen öppnats och implantatet kommit i kontakt med omgivningen, säger Martin Andersson.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
